Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare. 20.10 2014, Bergen



Relevanta dokument
Läs- och skrivundervisning för alla

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Barn och familj

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

Tyringe Byalag -Projekt Idrott o Hälsa

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Uppdaterad 08/2012. Praktik i speciallärarutbildningen

Språkutvecklingsplan. Reviderad

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Likvärdig skola med hög kvalitet

Läsglädje med lek och musik

Kursbeskrivning steg för steg

Handledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans»

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Vad tycker du om sfi?

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Sammanfattning på lättläst svenska

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

HEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro

Sotenäs kommun VaraLean något att luta sig mot

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Jag känner mig trygg på min skola

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

Söderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen

RäkneTest 2. Addition och Subtraktion. Talområde Wendick-modellen RäkneTest 2 Addition och subtraktion 11-20, version 1.

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

KVALITETSRAPPORT GRA MESTA SKOLAN 2013/2014

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. Pia Maria Jonsson Med.dr. Utvecklingschef

identiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG?

Du är viktig för Norrköpings framtid.

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

Specialpedagogiska seminarier

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Framtidens kunskaps - bedömning och betygsättning

Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län

KULTURSKOLAN VT Glädje & gemenskap. Kunskap & kreativitet. Upplevelse & livslångt lärande. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013

Del 3 Handlingskompetanse

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

Björknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13. ditt val din profil

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

Den individuella utvecklingsplanen

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret

Biblioteksplan för Lerums kommun

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Rådslag om Vår Framtid

Presentation av Björkängens förskola

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

Båtbacken friskola. Kvalitetsredovisning Grundskola och förskoleklass Läsåret 2009/10

Tänker först berätta lite om min egen bakgrund och mina funderingar kring livet som lärare. Vill gärna ha er respons på det ni hör, så avbryt gärna!

Anteckningar från möte i Gymnasienätverket

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förebyggande handlingsplan

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Provlektion till Tummen upp Mål i svenska 1

PROJEKTVERKSAMHET. Arbetslags- utveckling i förskolan LEDARSKAP KOMMUNIKATION. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Beslut för grundsärskola

Ett övningssystem för att nå automatik

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Transkript:

Tidiga insatser och förebyggande specialundervisning, En innføring i hvordan de tenker, arbeider og organiserer undervisningen på Cygnaeus skole i Åbo. Hvilke resultater oppnår de? Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare 20.10 2014, Bergen

speciallärare vid Cygnaeus skola i Åbo i årskurserna 1 6 skolans undervisningsspråk är svenska Jag arbetar med alla skolans 353 elever med fokus på de första åren. _

Vid skolstarten har barnen olika förutsättningar, det tar 3 år för eleven att få inlärningssvårigheter.

Den professionella specialläraren genomför kartläggningar och mätningar i syftet att identifiera och utesluta åtgärdsprogram och handledning

och i bland måste man ha specialundervisning för att veta att man ska ha specialundervisning

Three levels of support, Trestegsmodellen AIS Basic Education Act 1998, amended 2010

alla elever har rätt till allmänt stöd, det vill säga högkvalitativ undervisning och handledning och stödundervisning och övrigt stöd för skolgången så fort behovet uppstår Prorektor Olli Määttä, Helsingin normaalikoulu Specialläraren hjälper till med att identifiera elevens behov och bidrar med sitt kunnande http://www.edutopia.org/education-everywhere-international-finland-video

Trestegsmodellen Allmänt stöd ges inom allmänundervisning

specialundervisningen hör a priori till nivån för allmänt stöd de första sex veckorna i årskurs 1, 7-åringar

Läsutvecklingens fem dimensioner fonologisk ordavkod- flyt i läsför- läsmedveten- ning läsningen ståelse intresse het Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling. Kartläggningar och övningar. Natur och kultur, Örebro.

ljudsegmentering ljudsyntes initialljud Tidiga

Bokstavskontroll i årskurs 1. Den första anteckningen görs med blyertspenna, den andra med blå och den tredje med röd penna. Skriv in Elevens namn, klass, datum och utfört av. O B E F G A L K S b o l h j g a k e SE RO SOL ÄT MAT DUK båt pil duk ren ny SMAL TRÄD FRUKT SKOLA SKED SAX KÖK GET BO HAR EN FIN BÅT. Jag vill gärna sjunga och dansa.

Tove Krogh KTI, Kontrolleret Tegneiagttagelse

Vi arbetar i förebyggande syfte I ettan har vi elever som kan läsa några meningar och elever som nästan kan läsa Harry Potter vid skolstarten. Därför får elever med svag fonologisk medvetenhet och som inte känner bokstäverna mycket stöd i början så att de inte förlorar sitt goda självförtroende och sin iver att lära sig läsa. I sex veckor får dessa elever specialundervisning för ökad språklig medvetenhet individuellt eller i små grupper två gånger i veckan. Detta sker i förebyggande syfte, barn behöver icke läsa vid skolstart. Parallellt arbetar klassläraren med språklig medvetenhet som en del av nybörjarundervisningen med hela klassen.

specialundervisningen hör a priori till nivån för allmänt stöd de första sex veckorna i årskurs 1 systematiska kartläggningar i årskurs 2 6

The Simple View of Reading Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing, 2, 127 160. avkodning x förståelse = läsning motivation enligt Dalby, M., Elbro, C., Jansen, M. & Krogh, T. (1992). Boken om läsning III om læsehandicappede og læsehandicapp.

Cygnæus skola, Lindahls högläsningsprov H 4 Rikard Lindahl Förlag, Hagens stationsväg 6, S-421 71 Västra Frölunda, Sverige

läsförståelseprov i åk 2 6 Proven genomförs i helklass. De inleds med en förklaring och en gemensam övningsuppgift varefter eleverna arbetar individuellt med texterna som kräver varierande läsförståelse t.ex. att läsa löpande text och att tolka tabeller och diagram. Uppgifterna är också av olika karaktär.

The Simple View of Reading Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing, 2, 127 160. -1SD M +1SD förståelse +1SD M -1SD avkodning

The Simple View of Reading Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing, 2, 127 160. läsning av dyslektisk karaktär -1SD M +1SD god läsning +1SD förståelse M svag garden variety poor reading läsning avkodning -1SD läsning av hyperlektisk karaktär

tyngdpunkten inom klass- och specialundervisning läsning förståelse, strategiinlärning årskurs 1 2 3 4 5 6

tyngdpunkten inom klass- och specialundervisning läsning förståelse, strategiinlärning årskurs 1 2 3 4 5 6

specialundervisningen hör även till nivån för allmänt stöd de första sex veckorna i årskurs 1 systematiska kartläggningar i årskurs 2 6 samarbetet med (klass)lärarkollegerna specialundervisning i perioder

Exempel på upplägg av specialundervisning i sexveckorsperioder

specialundervisningen hör även till nivån för allmänt stöd de första sex veckorna i årskurs 1 systematiska kartläggningar i årskurs 2 6 samarbetet med (klass)lärarkollegerna specialundervisning i perioder ytterligare mätningar utvärdering och nya mål

Cygnaeus skola, Åbo den 15 maj 2006 Klasslärarens kartläggning av speciella behov Bästa kollega, fyll i och lägg i Ann-Sofies fack inom en vecka. Tack. Om du önskar kan du i kolumnerna för specialundervisning och stöd skriva in exempelvis mo, ma eller tal. Cygnaeus skola 2001 2002 Lärare Klass elev special- svenska stöd smågrupp undervisning skolspråk Sofia Axel Iivari Oscar Joakim Tiina Ebba Olavi Tack!

Ann-Sofie Selin UPPFÖLJNING OCH PLANERING INFÖR Cygnæus skola, Åbo specialundervisning period / läsår p2 oktober / 2005 Skriv in elevens namn, klass och klasslärare Ditt eget namn samt datum för anteckning Åtgärdat Planerade åtgärder, tidpunkt och motivering Cygnæus skola Varje anteckning ska dateras.

nivån av intensifierat stöd de första sex veckorna i åk 1 systematiska kartläggningar i åk 2 6 samarbetet med (klass)lärarkollegerna specialundervisning i perioder ytterligare mätningar utvärdering och nya mål den individuella planen nätverksmöten konsultation

En Individuell plan, IP Den är för elevens bästa, ett redskap som ska ge eleven det som behövs av intensifierat stöd. Den är ett redskap som hjälper oss vuxna arbeta för eleven på ett strukturerat meningsfullt sätt inom det optimala området ZPD. Och befriar läraren från att kräva det oskäliga av eleven och från att bedöma eleven enligt oskäliga mål.

Trestegsmodellen Särskilt stöd involverar ändå fler sakkunniga och ytterligare åtgärder och större resurs Intensifierat stöd innebär ökad individualisering och fokus Allmänt stöd ges inom allmänundervisning

nivån av särskilt stöd de första sex veckorna i åk 1 systematiska kartläggningar i åk 2 6 samarbetet med (klass)lärarkollegerna specialundervisning i perioder ytterligare mätningar utvärdering och nya mål den individuella planen nätverksmöten konsultation beredning av åtgärder och beslut undervisning konsultation

Förebyggande specialundervisning men sedan? Hur finner vi elever i behov av ytterligare specialundervisning?

Diagnostisering handlar om uteslutning. Läsa, skriva och räkna inlärning hör till skolans kompetensområde.

Diagnostisering handlar om uteslutning. Exempel på tidigare och fortgående aktuell forskning Torleiv Høien & Ingvar Lundberg Hoover & Gough Susan Mandel Glazer Pekka Niemi Stefan Samuelsson Bente Hagtvet & Jørgen Frost

Fullt ös under nybörjaråren är kostnadseffektivt!

Alla vill lära sig! Kimmo, 8 år

betydelsen av att se både svagheter, brister och problem styrkor, goda sidor och möjligheter och att bygga på styrkorna och att ta i beaktande svagheterna

Återblick: Den professionella läraren vet varför, vad och hur och så gör han/hon det, utvärderar och bygger vidare. Och genomför Kartläggningar och mätningar i syftet att identifiera och utesluta Åtgärdsprogram och handledning

Några principer: arbete i perioder 3 grupper /lektion handledning av elever presentation av strategier och arbetssätt kompanjonlärare i klass samarbetet med hemmet

Grundskolans idé är ingalunda att alla ska serveras samma sak eller bli likadana. Grundskolans idé är att varje elev ska ha rätt att växa till sin fulla potential som människa och samhällsmedlem.

Grundskolans idé förverkligas med Gott ledarskap Professionella lärare Systematisk specialundervisning

Inlärning är allas angelägenhet. Support education, ignorance is devastating! Tack!