Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av påverkan från vattenkraft

Relevanta dokument
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

Bevara Sommens nedströmslekande öring

På gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund

Överenskommelse med Brottsofferjouren Västra Östergötland

Yttrande avseende samråd. samrådsunderlag som anges ovan. Av denna anledning vill Arvika Kraft AB inkomma med yttrande.

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Återrapportering från Länsstyrelsen i Gävleborgs län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021


Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Hur svårt kan det vara?

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kunskapsunderlag för delområde

Tekniska verken i Linköping ABs (publ) synpunkter i samrådet för vattenförvaltningen i Södra Östersjöns vattendistrikt

Ramdirektivet för vatten

Fiskens väg till Fiskeby

Fågelsjörummet John Nyman

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Del 15 Åtgärdsplan för Motala ströms avrinningsområde

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen

Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Del 20 Åtgärdsplan för Helge å avrinningsområde

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Karlskrona kommun /

Kunskapsunderlag för delområde

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Kommunstyrelsen Dnr SBN

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR

Del 16 Åtgärdsplan för Göta älvs huvudfåra

Utbetalning av partistöd 2019 (18/KS 0262)

Del 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde

Örnsköldsviks kommun /

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Sammanträde: Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt Tid: Fredagen den 16 mars 2018 Europeiska Miljöbyrån, Köpenhamn

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Information om uppskattade kostnader för fiberutbyggnad


Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Beslut Lägesrapport KMV vattenkraft Miljögifter

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Blåplan och Vattenplan

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Energimyndigheten Box Eskilstuna

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

Återrapportering från Malmö stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Plats och tid Sammanträdesrum Christian Nilsson, klockan till 16.30, till

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Återrapportering från Länsstyrelsen i Norrbottens län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden

Kammarkollegiet. Grundat 1539

Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten?

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Transkript:

Tjänsteskrivelse 2018-08-16 Sida 1 (6) Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnad Miljöstrateg Marie Kristoffersson Kommunstyrelsen Telefon 0141-22 54 62 Mobiltelefon 070-606 56 79 Telefax e-postadress marie.kristoffersson@motala.se Diarienummer 18/KS 0116 Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av påverkan från vattenkraft Sammanfattning Produktion av vattenkraft har medfört stora ingrepp i våra sjöar och vattendrag. De fysiska förändringarna med vandringshinder, dammar och torrlagda vattendrag innebär att många vatten inte längre har god ekologisk status. Grundprincipen enligt EU s vattendirekt är att alla vattenförekomster ska ha god ekologisk status och att åtgärder ska genomföras vid de verksamheter som påverkar vattnet. Vattenmyndigheterna fattar beslut om vilka miljökvalitetsnormer som ska uppnås och vilka åtgärder som ska vidtas. Ett förslag på miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av påverkan från vattenkraft har remitterats till landets kommuner och länsstyrelser för yttrande. I Motala ström bedöms det som möjligt att uppnå god ekologisk potential utan alltför stora negativa konsekvenser för Sveriges energisystem. Enligt förslag till åtgärdsplan ska minimitappning ske i kraftverken i Motala och Borensberg. Konnektiviteten bör åtgärdas i Motala kraftverk. Motala kommun noterar med stor tillfredsställelse att samtliga vattenförekomster i Motala ström och Motala kommun ska uppnå god ekologisk potential senast 2027. Det vore dock önskvärt att de fria fiskvägarna återställdes i hela Motala ström. En förutsättning för att ål och andra hotade arter ska kunna nå hela vattensystemet är att konnektivitet löses även för Borensbergs kraftverk. Kommunen lämnar även kompletterande information som underlag för naturvärdesbedömningen. Ärendet saknar direkta ekonomiska konsekvenser för Motala kommun. Åtgärden bidrar till det kommungemensamma resultatmålet Attraktiva och klimatsmarta boendemiljöer. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG.NR. 591 86 Motala Kommunhuset 0141-22 50 00 212000-2817 Drottninggatan 2 E-POST WEBPLATS motala.kommun@motala.se www.motala.se

Förslag till beslut Förslag till yttrande godkänns som kommunstyrelsens eget yttrande. Bakgrund Produktion av vattenkraft har medfört stora ingrepp i våra sjöar och vattendrag. De fysiska förändringarna med vandringshinder, dammar och torrlagda vattendrag innebär att många vatten inte längre har god ekologisk status. Grundprincipen enligt EU s vattendirekt är att alla vattenförekomster ska ha god ekologisk status och att åtgärder ska genomföras vid de verksamheter som påverkar vattnet. För att nå god ekologisk status krävs ofta att åtgärder genomförs i de verksamheter som påverkar vattnet vilket kan stå i konflikt med samhällets intresse av energiproduktion. Vatten som skapar stor samhällsnytta kan därför förklaras om kraftigt modifierade vatten, KMV. För kraftigt modifierade vatten gäller lägre krav på vilken vattenkvalitet som ska nås och vilka åtgärder som behöver genomföras. De lägre kraven gäller endast påverkan från vattenkraft och inte ekologisk och kemisk status. Vattenmyndigheterna fattade i december 2016 beslut om vilka vatten som är KMV och vilka miljökvalitetsnormer som gäller. För samtliga KMV gäller att God ekologisk potential ska uppnås senast år 2027. Totalt har 658 vattendrag i Sverige förklarats som kraftigt modifierade vatten, KVM på grund av vattenkraft. Av dessa finns två vattenkraftverk i Motala kommun, Motala och Borensberg. Vattenmyndigheterna i Sverige har genomfört en utredning av vilka krav på åtgärder som är rimliga att ställa med hänsyn till de samhällsekonomiska kostnaderna. Resultatet redovisas i rapporten Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft. För varje huvudavrinningsområde redovisas en åtgärdsplan för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer. Vattenmyndigheterna harar bjudit in till samråd om förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av påverkan från vattenkraft. Samrådet pågår mellan den 2 maj och 15 september. Parallellt pågår en översyn av riksintressen för energiproduktion enlig 3 kap 8 miljöbalken där de två vattenkraftverken i Motala och Borensberg utpekas som riksintresse. Avvägningar mot andra samhällsintressen En nationell strategi för åtgärder i vattenkraften redovisas i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14. (https://www.havochvatten.se/download/18.7291b665146f54c15475548/1404461536553/rapporthav-2014-14-strategi-for-atgarder-i-vattenkraften.pdf). I rapporten redovisas en avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Strategin ska vara en geografisk vägledning över var miljöförbättrande åtgärder ger mest nytta till minst inverkan på energisystemet men även var det kan vara olämpligt att genomföra miljöförbättrande åtgärder som ger väsentlig påverkan på vattenkraften med hänsyn till energisystemet. Strategin kan enligt rapporten ses som en prioriteringsgrund och ett underlag inför politiska beslut. Förslag till Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Vattenkraftsproduktionen i Södra Östersjöns vattendistrikt utgör 0,9% av den samlade nationella produktionen i kraftigt modifierade vatten och endast 0,2 % av reglerförmågan. Enligt åtgärdsplanen för Södra Östersjöns vattendistrikt bedöms den ekologiska nyttan

överskrida de negativa effekterna för energiproduktionen för åtgärder i fyra kraftverk i Motala ströms huvudavrinningsområde. I ett nationellt perspektiv har de nödvändiga åtgärderna för att nå god ekologisk potential begränsad betydelse för balans- och reglerkraft i energisystemet. Förslag till miljökvalitetsnorm för de kraftigt modifierade vattenförekomsterna i Motala ströms huvudfåra : Motala ström (Borensberg) God ekologisk potential 2027 Motala ström (Motala) God ekologisk potential 2027 Motala ström (Glan-Bråviken) God ekologisk potential 2027 Åtgärdsplan för Motala ströms avrinningsområde I Motala ström bedöms det som möjligt att uppnå god ekologisk potential utan alltför stora negativa konsekvenser för Sveriges energisystem. Förslag till miljökvalitetsnorm för de tre kraftigt modifierade vattnen i Motala ström är därför att God ekologisk potential ska vara uppnådd år 2027. Detta omfattar både kraftverken i Motala, Borensberg och Glan-Bråviken. (Fiskeby och Holmen). Bedömningen har gjorts av Länsstyrelsen. Tabell Sammanfattande bedömning av vilka produktionspåverkande åtgärder som ligger till grund för miljökvalitetsnormerna i Motala Ströms KMV. (JA) innebär att åtgärden ingår i normen och ger ett betydande ekologiskt värde i berörda vattenförekomster. (-) innebär att åtgärden inte bedöms ge ett betydande ekologiskt värde i berörda vattenförekomster, eller föreslås inte av andra anledningar. (Tabell 3. Åtgärdsplan för Motala ströms avrinningsområde) Borensberg Enligt förslaget till åtgärdsplan bedöms minimitappning genom huvudfåran som viktigast för att nå god ekologisk potential då detta gynnar ett flertal målarter. Att åtgärda konnektiviteten anses inte lika viktigt. Motala För att nå god ekologisk potential bör man främst åtgärda konnektiviteten genom att skapa en faunapassage som fungerar både vid upp- och nedströms vandring. Det krävs även en

minimitappning för Motala ström för att gynna de arter som finns i systemet och förbättra hydrologin i Boren och vidare ner till Roxen. Det ses även som angeläget att restaurera habitat uppström kraftverket för att återskapa lekbottnar för exempelvis harr. Synpunkter Motala kommun Generella synpunkter Implementeringen av regelverket kring miljökvalitetsnormer i kraftigt modifierade vattenförekomster rymmer konflikter mellan olika samhällsintressen kopplade till vattenkraft. Remisshandlingarna redovisar på ett tydligt sätt hur målkonflikter för viktiga samhällsintressen kan hanteras på ett kunskapsbaserat och transparent sätt. Materialet är dessutom välskrivet och överskådligt. Motala kommun noterar med stor tillfredsställelse att samtliga vattenförekomster i Motala ström och Motala kommun ska uppnå god ekologisk potential senast 2027 och att åtgärder ska vidtas för att uppnå god ekologisk status. Återskapa fria fiskvägar i hela Motala ströms huvudfåra Motala kommun vill med kraft framhålla att även faunapassage vid Borensbergs kraftverk bör ingå i normen för MKN då konnektiviteten vid övriga kraftverk ska återställas. Att i sin helhet återskapa de fria fiskvägarna i Motala ström är av stort regionalt intresse samtidigt som det skapar nya möjligheter för utveckling av både fritisfiske och turistfiske. Fria fiskvägar i Motala ström skapar även förutsättning för en viktig målart som ål att kunna nå hela vattensystemet. Motala ström bedöms som det näst viktigaste vattnet för ål i Sverige. Planer finns för att göra omlöp i Norrköping förbi Holmen kraftverk och Tekniska verken har då planer på att även göra ett omlöp vid Fiskeby för att få fria vandringsvägar för vattenorganismer hela vägen från Bråviken till Glan. Resursbehov för åtgärder Många av de berörda kraftverken har gamla miljötillstånd. Att ompröva gamla tillstånd är resurskrävande processer. Det är därför angeläget att säkerställa att det finns resurser både vid länsstyrelsen i Östergötland samt övriga berörda myndigheter för att möjliggöra processen att förse all vattenkraft med moderna miljötillstånd i enlighet med den nya lagstiftning som snart börjar gälla. Kraftverken i Motala ström bör prioriteras med hänsyn till de höga allmänna intressen. Specifika synpunkter Sid 14 Punkt 2.3 Övrigt Det är önskvärt att beskrivningen av värdefulla kulturmiljöer i Motala stad kompletteras och förtydligas. Två objekt bör framhållas även om de idag saknar klassning som värdefulla vatten av Riksantikvarieämbetet: Motala kraftverk är en integrerad del av den historiska industrimiljön runt Motala ström med Gamla Motala Verkstad som särskilt värde. Även om byggnationen av Motala kraftverk

radikalt förändrade miljöerna runt strömmen så bidrog det även till skapa nya förutsättningar för den industriella utvecklingen i området. Vid Vätterns inlopp i Motala ström upptäcktes äldre bosättningar och kultplatser från äldre stenåldern både norr och söder om strömmen i samband med arkeologiska utgrävningar för dubbelspår för järnvägen. Lokaliseringen kopplas till platsens funktion som vadställe och viktig fiskeplats vid strömmen. Rika fynd finns även från senare tidsperioder med exempelvis rester av metallhantverk från järnålder, fasta fisken från 1000-talet och medeltida verkstäder utmed strömmen. Sid 15 Punkt 3. Resultat av naturvärdesbedömningar Komplettera redovisning av naturvärden runt Boren: Vålberga mosse. Komplettera info med formell status Natura 2000-område SE0230393 Natura 2000-området Sjöbo-Knäppan, SE0230087 fastställt 2005-08-15 Eventuellt Kristberg också? Natura 2000-område SE0230275. Stensimpa finns med som art i området. Det är oklart om stensimpan påverkas av onaturliga fluktuationer i vattenståndet i Boren men troligtvis påverkas den främst av Kristbergsbäcken. Sjöbo-Knäppan. Området saknas i redogörelsen. Området har antagits som område av gemenskapsintresse (SCI, 2005) och är utpekat av regeringen som särskilt bevarande område (SAC, 2011) samt riksintresse för naturvården. Ingående arter enligt Art- och habitatdirektivet är bl a kalkkärrsgrynsnäcka och smalgrynsnäcka. Ingående naturtyper är ett rikkärr som utgör 2,4 ha och en lövsumpskog 7,9 ha som är över- eller genomsilad. Naturvärdena knutna till vattenregimen. Naturreservatet Sjöbo-Knäppan med en total areal på 34,9 ha är beläget i en vik i direkt anslutning till sjön varför vattennivån i kärret och sumpskogen påverkas av vattennivån i sjön. Enligt bevarandeplanen hotas rikkärret och sumpskogen av alla åtgärder som kan påverka hydrologin eller hydrokemin på ett negativt sätt. Det är oklart hur de utpekade naturvärdena i Na2000-området påverkas av de onaturliga fluktuationerna i vattenståndet i sjön Boren. Vålberga mosse. Området noteras endast kortfattat i redogörelsen. Området har antagits som område av gemenskapsintresse (SCI, 2005) och är utpekat av regeringen som särskilt bevarandeområde (SAC, 2011) samt riksintresse för naturvård. Ingående naturtyper är 91D0, skogsbevuxen myr som utgör 60 ha. Naturtypen påverkas starkt negativt av dränering. Dräneringen kan uppstå på grund av direkta ingrepp som diken i eller i anslutning till våtmarkerna. Vålberga mosse gränsar i norr mot sjön Boren och det är oklart om de utpekade naturtyperna påverkas av de onaturliga fluktuationerna i vattenståndet i sjön. Behovet av en ekologiskt anpassad reglering i Natura 2000-områdena vid Borens stränder bör utredas i samband med prövning av de gamla vattendomarna för berörda kraftverk. Sid 18 Punkt 3.2 Svämplan Lägg till Sjöbo-Knäppan som exempel på områden med höga naturvärden kring Boren.

Sid 20 Punkt 5.1.3 Ål anges som en målart för att åtgärda konnektiviteten förbi Motala kraftverk. För att nå avsedd effekt måste då även konnektiviteten vid kraftverket i Borensberg återskapas. Sid 21 Punkt 5.1.4 Ål anges som en målart för att åtgärda konnektiviteten förbi Motala kraftverk vilket är positivt. För att kunna nå Östersjön krävs dock även åtgärder vid Borensbergs kraftverk, se punkt 5.1.3 Finansiering Ärendet har inga direkta ekonomiska konsekvenser för Motala kommun. Koppling till resultatmål Att på nationell nivå säkerställa att den beslutade miljökvalitetsnormen God ekologisk status uppnås i kraftigt modifierade vatten som Motala Ström uppfylls bidrar till att uppnå det kommungemensamma resultatmålet Attraktiva och klimatsmarta miljöer. Uppföljning/återrapportering En kommun är skyldig att säkerställa att beslutade normer uppfylls i prövning och tillsyn. Vid planering och planläggning ska miljökvalitetsnormerna iakttas. Om det behövs ska åtgärdsprogram upprättas. Peter Ingesson Kommunchef Theres Sandstedt Johansson Samhällsbyggnadschef Bilaga: Vattenmyndigheternas samråd 2018 gällande kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Del 15 Åtgärdsplan för Motala ströms avrinningsområde Beslutsexpediering PMN TN Fia Sundin Staffan Carlsson Lena Peterson Forsberg Godkänd av: Peter Ingesson Titel: Kommundirektör Datum: 2018-08-20 17:22:33