Information om uppskattade kostnader för fiberutbyggnad

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Sida 1 (7) Kommunledningsförvaltningen IT IT-chef Per-Anders Jansson Kommunstyrelsen Telefon Mobiltelefon Telefax e-postadress per-anders.jansson@motala.se Diarienummer 18/KS 0250 Information om uppskattade kostnader för fiberutbyggnad Sammanfattning Den kommersiella fiberutbyggnaden på landsbygden avstannar i Sverige. Orsaken är att kostnaderna per anslutning vid utbyggnad i glesbygd är väsentligt högre än i tätort och statliga stödmedel är otillräckliga. Förväntningar ställs på kommunerna att gå in och stimulera utbyggnaden, vilket medför stora investeringskostnader. Här redovisas resultatet av den analys som Sweco utförde under hösten Analysens syfte var att ta fram en uppskattad kostnad för att ansluta samtliga hushåll med fastboende i Motala kommun till fibernätet. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar informationen Bakgrund De nationella målen för tillgång till snabbt bredband innebär att år 2025: 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s 1,9 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s 0,1 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 30 Mbit/s Fiberutbyggnaden nationellt har nu nått en punkt där den kommersiella utbyggnaden avstannar. Där det har varit lönsamt att bygga, som i tätorter, har det mesta byggts och på landsbygden återstår stora områden som bedöms olönsamma att bygga fibernät i, ur ett kommersiellt perspektiv. Kostnaden för att ansluta en fastighet i glesbygd kan bli mångdubbelt högre än att ansluta en fastighet i tätort, samtidigt som hushållen är priskänsliga, så skillnaden mellan verklig kostnad för anslutning och vad hushållen är villiga att betala blir större. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG.NR Motala Kommunhuset Drottninggatan 2 E-POST WEBPLATS motala.kommun@motala.se

2 I Motala kommun har fibernät byggts i stor omfattning i tätorterna och de områden som återstår är glesare bebyggda. Avstånd, men även terrängens beskaffenhet spelar in i kostnadsbilden. Området söder om Boren, som till stor del består av öppet jordbrukslandskap, blir mindre kostsamt per hushåll än de norra delarna av kommunen, som till stor del är kuperad skogsmark. Alla initiativ till utbyggnad bygger på att en hög anslutningsgrad, påskrivna avtal, uppnås. Många nätägare Motala kommuns stadsnät startade i slutet av 1990-talet med syftet att skapa intern nytta för kommunen, i en tid när Telia var det enda alternativet. Med tiden har sedan operatörer och företag anslutits till stadsnätet och förväntningar har väckts på kommunen att ta en mer aktiv roll i anslutningen av hushåll. Telias nedläggning av telestationer har också bidragit till ökade förväntningar på kommunerna att agera. Marknadsaktörerna har över tid och på egen hand täckt in olika geografiska områden. Endast i Godegård tätort och i Hamra söder om Motala har kommunen byggt anslutningar till hushåll. Telia/Skanova har störst utbredning, då de har byggt i Motala tätort, Nykyrka och Västanvik. Utsikt Bredband har köpt Borenets fibernät och är aktiva i Klockrike, Fornåsa och stor del av området söder om Boren. Utsikt bygger också nät i Borensberg. Bredbandsbolaget har byggt i Fågelsta och Vökby har byggt i Tjällmo. Analys utförd av Sweco En analys av kostnader för en utbyggnad av fibernätet har genomförts med hjälp av Sweco under hösten Förutsättningarna i analysen var att: samtliga fastboende hushåll utanför tätort, i Motala kommuns geografiska område, ska inkluderas. Undantag gjordes där vi har kännedom att utbyggnad redan har skett. befintlig kommunal infrastruktur (fiber och kanalisation) räknas som tillgängliga i utbyggnaden området söder om Boren, där Utsikt bredband bygger aktivt är undantaget analysen delas upp på tio geografiska områden. Dessa kan ha olika grundkostnad, beroende på terräng och andra faktorer. analysen baseras på avstånd mellan olika punkter och fastigheter samt en uppskattad meterkostnad. här redovisas nettokostnaden, hushållens anslutningsavgift har tagits bort ur totalkostnaden analysen är inte en färdig projektering och innehåller antaganden och osäkerhetsfaktorer. Den är att betrakta som en uppskattning av kostnader. analysen räknar med fiber till samtliga hushåll. Andra tekniker, t.ex. radiolösningar kan vara bättre alternativ till svårare områden, men inga sådana bedömningar har gjorts i analysen. En andra analys gjordes ovanpå den första, där även fritidsfastigheter inkluderades, men i nuläget bedöms fastboende hushåll ha högre prioritet.

3 Fastboende

4 Snitt Kostnad Område Kr/m Antal fast. Längd Per ansl. Summa (net) Alla områden Tabellen visar, för varje område: uppskattad snittkostnad/meter antal fastboende adresser i området sammanlagd grävsträcka snittkostnad per fastighet om alla ansluts uppskattad nettokostnad för kommunen eller annan aktör. Beräknat på en anslutningsavgift på kr inkl. moms. Av tabellen framgår att snittkostnaderna per anslutning varierar mellan tkr, beroende på område.

5 Totala kostnaden vid utbyggnad 0-100% Alla beräkningar nedan utgår från hur analysen har antagit att näten byggs geografiskt. Resonemangen nedan utgår från att anslutningarna sker från mitten (0%) och utåt (till 100%). Skulle intresset vara mycket lågt bland hushållen kommer sannolikt kostnaden per hushåll öka (större avstånd per anslutet hushåll) och totalkostnaden minska något (lägre antal) Ackumulerad överskjutande kostnad alla områden Diagrammet visar den uppskattade nettokostnaden (hela utbyggnadskostnaden minus hushållens anslutningsavgifter). För att ansluta 100% av fastboende adresser blir kostnaden c:a 130 mnkr. Anslutningskostnaden ökar med avstånden Kostnad per anslutning alla områden I diagrammet kan utläsas hur kostnaden per anslutning ökar med stigande anslutningsgrad (0-100%). De dyraste anslutningarna är de som kräver längst grävning.

6 Skillnader mellan de olika områdena De olika områdena 1-10 har olika förutsättningar. Variablerna är till exempel sträckors längd, avstånd till befintlig fiber och kanalisation, terrängegenskaper och så vidare Ackumulerad överskj. kostnad, jämförelse område 6 & Omr 6 Omr 8 I diagrammet ser vi skillnaden i finansieringsbehov mellan ett lätt och ett svårt område områdena 8 respektive 6. På x-axeln representerar skalan 0-100% utbyggnad i området. I område 8 kan uppemot 70% av fastigheternas anslutning finansieras genom anslutningsavgift (25000 inkl. moms i exemplet). I område 6 kan endast tre hushåll finansieras med endast anslutningsavgiften, sedan blir avstånden för stora, med ökande kostnader som följd. Alternativ för att få en utbyggnad till stånd Att marknadsaktörerna ska bygga ut och nå de nationella målen på egen hand kan betraktas som mycket osannolikt, om inte staten skjuter till stödmedel i betydande omfattning. I dagsläget har vi ingen information om någon sådan statlig insats. Det finns ett par vägar att gå framåt om kommunen ska agera motor i utbyggnaden. 1. Kommunen bygger i egen regi och äger nätet. Det krävs en stor investering som är svår att räkna hem ekonomiskt, den stora nyttan är möjligheten till digital delaktighet för medborgarna på landsbygden. Kommunen skulle anlita en kommunikationsoperatör (KO) för att leverera tjänster till hushållen. En KO skulle betala en månadskostnad per anslutning för att få tillgång till nätet. Detta alternativ ger kommunen kontroll över nätet och kan upplevas tryggt av anslutna hushåll. 2. Någon marknadsaktör bygger och kommunen stöttar på olika sätt, med finansiering och tillgång till befintlig infrastruktur, till exempel. I ett sådant scenario måste ett antal principer fastställas, som vem äger vilka delar av nätet? Hur ska kostnader fördelas, både investering och löpande drift? Vem levererar (öppna) tjänster? Hur löser man konkurrens/upphandling i ett sådant scenario? Kan fiber användas överallt? Finns det alternativ infrastruktur att nyttja? I den pågående dialogen med marknadsaktörer framgår att även i detta scenario förväntas kommunen gå in med stora investeringar.

7 Alternativ 2 ovan diskuteras för närvarande med två marknadsaktörer för att försöka finna svaren på ovanstående. En gemensam lösning måste ju vara gynnsam för båda parter, samtidigt som målet är att uppfylla de nationella målen. Finansiering Beror på ambition, samverkansmöjligheter samt eventuella statliga stödmedel. Koppling till resultatmål 9. Hela Motala växer Uppföljning/återrapportering Ingen Peter Ingesson Kommundirektör Per-Anders Jansson IT-chef Beslutsexpediering IT-chef Godkänt av: Peter Ingesson Titel: Kommundirektör Datum: