Program till detaljplan

PÄ 22/2009 Program till detaljplan för Råbykungen och Stenkrossen Stadsbyggnadskontoret 2011-03-07

Innehåll 1. Syfte och innehåll...3 1.1 Syfte...3 1.1 Innehåll...3 2. Programförslag...4 2.1 Stadsbyggnadsidé...4 2.2 Ny bebyggelse...5 2.3 Användning och funktion...7 2.4 Grönstruktur...8 2.5 Trafik...10 2.6 Tekniska frågor... 11 3. Genomförande...11 3.1 Nödvändiga åtgärder...11 3.2 Ansvarsfördelning...11 4. Konsekvenser...12 4.1 Behov av miljöbedömning...12 4.2 Hälsa och säkerhet...12 4.3 Sociala konsekvenser...13 4.4 Kulturmiljö och stadsbild...13 4.5 Arkeologi...13 4.6 Fortsatt arbete, utredningar osv...14 5. Planeringsförutsättningar...14 5.1 Bakgrund...14 5.2 Tidigare ställningstaganden...15 5.3 Bebyggelse och stadsbild...15 5.4 Historik, kulturmiljöer och arkeologi...16 5.5 Service...18 5.6 Trafiksystem...18 5.7 Grönstruktur...19 Följande har deltagit i arbetet med programmet: Henrik Nilsson, planarkitekt Ole Kasimir, planchef Lisa Östman, landskapsarkitekt Luminita Popescu, trafikplanerare Henrik Borg, stadsantikvarie Daniel Wasden, planarkitekt Foto på basketspelare: Pierre Kauhanen. Övriga foton: Stadbyggnadskontoret. 2

1. Syfte och innehåll 1.1 Syfte Syftet med planprogrammet är att utreda förutsättningar och ange inriktning för förtätning inom planområdet. Programmet är avsett att utgöra del av underlag för parallella uppdrag avseende områdets gestaltning. Av detta skäl redovisas inte ett färdiggestaltat planförslag i programhandlingarna. - Hardebergaspåret - Idrottshall med bl.a. EOS verksamhet Nuvarande fotbollsplan och löparbanor ska ges en ny lokalisering utanför området. 1.2 Innehåll Programområdet är avsett att innehålla följande: - Byggnad/-er innehållande gymnasieskola (estetutbildningen på Spyken) och kulturskola - Bostäder - Förskola/förskolor (totalt 12 avdelningar) - Lokaler för centrumverksamhet - En närpark Orienteringskarta Hyllegränd Spyken södra Gylleholsgatan Förskolan Arken EOS-hallen Hardebergaspåret Arkivgatan Kastanjegatan Södra vägen Planområdet skala 1:4000 3

2. Programförslag 2.1 Stadsbyggnadsidé Området ska upplevas som en självklar del av stadskärnan. Kvarteren ska slutas ut mot de omgivande gatorna och tillföra stadsliv åt gaturummen. Områdets inre ska vara grönskande och upplevas som småskaligt. En blandning av verksamheter och funktioner ska ge området ett rikt stadsliv över hela dygnet. Samutnyttjande av områdets ytor är därmed en given förutsättning. Området ska gestaltas med stor hänsyn till områdets befintliga värden, dess placering i staden samt omgivningens förutsättningar. Områdets kulturhistoriska och gröna värden ska tas tillvara. En närpark i området ska vara mötesplats för hela stadsdelen. Hardebergaspåret ska fungera som livsnerv/puls för gång- och cykeltrafiken genom området. Området kan brytas upp av nya mindre stråk i nordsydlig riktning. Trafi k genom området bör ske huvudsakligen på de gåendes villkor. I-IV Röda pilar Skrafferat Rödstreckat Grön pil Våningsantal Entréer Fasadlinjer Befi ntliga byggnadskroppar Hardebergaspåret Stadsbyggnadsidé skala 1:2000 4

2.2 Ny bebyggelse Stadsbyggnadsgrepp Grundläggande för områdets gestaltning är stadsmässighet. Området ska uppfattas som en självklar del av Lunds innerstad. Området ska ha en tydlig och strikt avgränsning utåt medan insidan kan ha en mer uppbruten och fri struktur. Förhållande gata/hus Den nya bebyggelsen ska placeras i anslutning till kvarterslinjen så att den bildar tydliga väggar mot de omgivande gatorna. Husens fasader ska ge en distinkt inramning åt gaturummen. Förgårdsmark ska utformas så att kvartersmark och gatumark vävs samman på ett självklart sätt utan hinder. Huslinjerna ska i huvudsak vara sammanhållna och raka mot Gylleholmsgatan, Hyllegränd, Kastanjegatan och Södra vägen. Mot Arkivgatan kan huslinjen varieras något för att skapa rymligare entréplatser. Stadsbyggnadsgrepp Förhållande gata/hus Entréer Entréer ska vända sig ut mot gatorna. För stadslivets skull är det viktigt att dessa placeras relativt tätt och sprids ut längs gatornas hela sträckning. Entréer till flerbostadshus, institutioner m.m. ska i huvudsak vara genomgående för att främja kontakten mellan gatan och innergården. Hushöjder Huvudidén är att placera något högre bebyggelse mot de omgivande gatorna i norr, väster och söder och lägre bebyggelse mot öster och i kvarterets inre. Föreslagna våningsantal är valda med hänsyn till skalan hos den närmast omgivande bebyggelsen och de omgivande stadsrummen. Mot Gylleholmsgatan, Hyllegränd och Kastanjegatan (norra delen) föreslås byggnader i maximalt fyra våningar plus en indragen takvåning. Mot Södra vägen och Kastanjegatan (södra delen vid Lunna töser) föreslås byggnader i maximalt fem våningar plus en indragen takvåning. Eventuellt kan byggnadsdelar närmast Lunna töser göras något högre. Det är dock inte önskvärt att bebyggelsen konkurrerar med Lunna töser vad gäller Entréer 4-4,5 2-3 5-6 Hushöjder-våningsantal 5

byggnadshöjd. Mot Arkivgatan och i områdets inre delar föreslås bebyggelse i maximalt två-tre våningar. Stråk Hardebergaspåret skär igenom området från sydväst till nordost. Det är en förutsättning att spåret ligger kvar i nuvarande läge. Med hjälp av ett eller flera stråk i nordsydlig riktning kan området brytas upp i mindre delar och göras mer tillgängligt. För att levandegöra stråken är det viktigt att entréer till byggnader och gårdsmiljöer tydligt vänder sig mot dem. Hardebergaspårets betydelse för gång- och cykeltrafiken inom och till staden samt dess historiska värde ska synas i hur spåret gestaltas. De övriga stråken kan ha en mer lokal karaktär än Hardebergaspåret. Gestaltning Området ska vara en del av staden och byggnaderna ska avgränsa gaturummet. Byggnaderna ska gestaltas för att främja detta. Bottenvåningar och förgårdsmark ska ägnas extra uppmärksamhet och vara detaljrika. Ensartade och långsträckta fasader ska undvikas. Variation i både den stora och lilla skalan eftersträvas. Karaktären hos de omgivande stadsrummen ska synas i gestaltningen av byggnaderna. Byggnaderna som vänder sig mot Södra vägen kan således ha en mer officiell och storskalig karaktär än byggnaderna som vänder sig mot Hyllegränd. Byggnaderna ska huvudsakligen uppföras i stenmaterial. Täthet Områdets centrala läge motiverar en relativt hög exploateringsgrad. Utgångspunkten är att området ska innehålla bebyggelse med totalt ca 35000-40000 kvm BTA (bruttoarea). Detta ger en exploateringsgrad på ca 1,1-1,3 inom nuvarande kvartersytan (d.v.s. exklusive omgivande gator). Bevarande av befintlig bebyggelse Utgångspunkten är att bevara den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i området och ge den nytt innehåll. En blandning av ny och gammal bebyggelse i ett område Stråk Gestaltning - förgårdsmark Gestaltning - variation 35 000-40 000 kvm BTA Exploateringsgrad 6

skapar ett mervärde. Områdets historia tas tillvara och görs synlig samtidigt som de nya byggnaderna naturligt förankras i ett historiskt sammanhang. De mindre garageoch kontorsbyggnaderna bör bevaras så långt möjligt i originalutförande. Den stora verkstadsbyggnaden kan tåla förändringar eller genombrott så länge detta genomförs med respekt för dess arkitektoniska uttryck. 2.3 Användning och funktion Byggnaderna inom programområdet är avsedda att rymma gymnasieskola och kulturskola, bostäder, förskolor, idrottshall samt viss kommersiell service. De olika funktionerna ska vara väl integrerade och dra nytta av varandra. Samutnyttjande av ytor är en förutsättning som ställer höga krav på gestaltningen av området. Att området ska innehålla så pass många och olika funktioner ger en god möjlighet till att skapa en blandad och levande stad med aktiviteter över alla dygnets timmar. Befi ntlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Bostäder Ca 25000 kvm BTA ska utgöras av bostäder. Den höga exploateringen medför att den dominerande boendeformen blir lägenheter i fl e rfamiljshus. För att skapa en blandad och attraktiv stadsmiljö är det viktigt att åstadkomma variation bland typerna av flerfamiljshus. Den lägre bebyggelsen inne i området kan ha en karaktär inspirerad av gathus, stadsradhus och stadsvillor. Den högre bebyggelsen mot de omgivande gatorna ska vara anpassade efter kvartersstadens högre bostadsbebyggelse. Förskola ca 3000 kvm BTA + gård Bostäder Ca 25 000 kvm BTA Centrumverksamhet Gymnasieskola estetutbildning/kulturskola Ca 8000 kvm BTA Närpark Ca 3000 kvm BTA Idrott 7

Skola och barnomsorg Ca 3000 kvm BTA ska utgöras av förskola. Det fi n ns ett behov för totalt 12 avdelningar med vardera 12-15 barn. Avdelningarna placeras i enheter om vardera tre avdelningar. Förskolorna kan placeras i bottenvåningarna på bostadshusen vilket innebär att kvarterets gårdsmiljöer ska kunna utnyttjas av såväl boende som förskolebarn och personal. Ca 5000-8000 kvm BTA ska utgöras av gymnasieskola och kulturskola. Tanken är att estetutbildningen på Spyken Södra ska fi n nas kvar i området och samutnyttja lokaler tillsammans med kulturskolan. Idrott EOS-hallen och dess verksamhet ska finnas kvar i området. Den nuvarande byggnaden bör bearbetas och kompletteras så att den upplevs som mer tillgänglig och mer kopplad till den omgivande staden än vad den gör idag. Basketklubben är en tillgång för staden Lund och dess varumärke och det vore en fördel om dess verksamhet blev mer synliggjord för lundaborna i allmänhet. Hallen ska även utnyttjas för skolidrott och det är en möjlighet att gymnasieskolan lokaliseras så att dess lokaler kan kombineras med EOS-hallens lokaler. Centrumverksamhet och kommersiell service Bottenvåningarna ska, framför allt mot de omgivande gatorna, kunna innehålla olika typer av centrumverksamhet och kommersiell service. Gatuköket Meriten bör ges en ny lokal i en bottenvåning ut mot Södra vägen. och stadsmässig gestaltning än idag. Det är dock viktigt att bevara dess gröna karaktär. Majoriteten av de stora träden längs spåret ska bevaras och spåret och de gröna gårdsmiljöerna ska sammankopplas på ett naturligt sätt. Utöver närparken är det tänkbart med någon eller några mindre grönskande platsbildningar längs spåret. Närpark I områdets närhet är det ont om parkmark. Revingelyckan är den enda parken inom rimligt avstånd men den är hårt belastad genom den täta bostadsbebyggelse som finns kring parken. Närområdet behöver kompletteras med ytterligare högvärdig parkmark. Vid en utveckling av området är det därför viktigt att skapa en närpark för såväl nuvarande som kommande boende samt för de verksamheter som planeras att finnas här. En sådan park ska vara i storleksordningen 3000 kvm. För att parken inte ska upplevas som intern för planområdet utan upplevas som tillhörig hela närområdet ska parken lokaliseras till områdets utkant i anslutning till någon av de omgivande gatorna. Lämplig placering är i områdets nordöstra hörn där befintliga trädvolymer redan idag skapar en parkliknande miljö. Parken ska gestaltas så att det finns plats för både vila och återhämtning samt för aktiviteter. Bebyggelsen ska vända sig mot parken med entréer direkt mot parkrummet så att parken upplevs som ett offentligt stadsrum. 2.4 Grönstruktur Hardebergaspåret Hardebergaspåret ska ligga kvar i nuvarande sträckning. Spåret ska liksom idag användas för gång- och cykeltrafik. Eventuellt kan viss begränsad trafik till fastigheterna tillåtas i anslutning till spåret såsom är fallet vid Lunna töser. Stråket kan ges en mer ordnad Placering av närpark 8

Gårdsmiljöer Kvarterens gårdar ska förses med mycket grönska för att bl.a. skapa god livskvalitet och ett bra klimat i området. Kopplingen mellan gårdsmiljöerna och Hardebergaspåret ska vara goda för att skapa en god helhet inom området. I vissa fall ska gårdsmiljöerna samutnyttjas av flera olika verksamheter och boende. Detta ställer höga krav på hur gårdarna gestaltas. Det är såväl en utmaning som en nödvändighet att skapa en miljö som såväl boende som förskolebarn och personal ska kunna använda sig av utan att för mycket konflikter och störningar uppkommer. Varje förskolebarn kräver en yta för utomhusvistelse på ca 40 kvm. Detta innebär att varje förskoleenhet behöver ha upp till 1800 kvm yta för utomhusvistelse. Närparken ska vid behov kunna nyttjas av verksamheterna i området. Samutnyttjande av bostadsgårdar För att kompensera för mindre boendegårdar bör bostadshusen förses med generösa balkonger och takterasser. Bevarande av befintliga miljöer Området ligger i anslutning till den täta staden. Idag har området en uppvuxen vacker grönska framför allt genom de unika gatuträden och genom vegetationen vid den nuvarande förskolan och längs Hardebergaspåret. Dessa trädalleér och trädsamlingar utgör en fantastisk uppvuxen miljö med stora värden. Det är en förutsättning att dessa miljöer tas tillvara i samband med omdaningen av området. Det mervärde en uppvuxen närmiljö medför och den betydelse som träden har för klimatet har stor betydelse. Trädindividernas kondition och status kommer att inventeras och utgöra en förutsättning i bedömningen av dem. Träd längs Kastanjegatan Hardebergaspåret är en viktig grön länk genom staden. Dess historiska förankring och dess funktion som länk till övrig grön struktur i staden är mycket betydelsefull. Hardebergaspåret 9

2.5 Trafik Gatunät Befintligt gatunät ska utnyttjas och kommer att lämnas oförändrat. Gaturummen kan eventuellt komma att omgestaltas i anslutning till planområdet. Stråken genom området ska kunna innehålla viss trafik till och från fastigheterna men ingen genomfartstrafik. Trafikmiljön inom området ska utformas på de gåendes villkor. Utfarter/infarter Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det inte lämpligt med ytterligare utfarter/infarter till området från Södra vägen. Detta ska således undvikas. Mot Arkivgatan och Kastanjegatan bör utfarter/ infarter begränsas till ett eller två lägen. Längs Hyllegränd och Gylleholmsgatan är det möjligt att placera ett flertal olika utfarter/infarter. Gång- och cykelnät Hardebergaspåret är ett viktigt stråk för gångoch cykeltrafik inom staden och till staden. Detta ska synas i dess gestaltning genom området. Viktiga gång- och cykelstråk finns även längs Södra vägen, i Kastanjegatan och Arkivgatan. Dessa stråk ska bevaras. Eventuellt kan de omgestaltas något i anslutning till området för att skapa en bra helhet med den nya bebyggelsen och de omgivande gaturummen. De nya stråken/ stråket i nordsydlig riktning genom området ska utformas på de gåendes villkor men vara tillgängliga för alla trafikslag. Dessa stråk ska främst användas av trafik med målpunkter inom området. Parkering Bilparkering För att föreslagen exploateringsgrad ska vara möjlig krävs att i princip all parkering inom området sker i garage under marken. Bjälklagen över parkeringsgaragen ska vara planteringsbara så att det är möjligt att skapa grönskande gårdar och ta hand om dagvatten lokalt. Det är viktigt att nedfarter till parkeringsgaragen dimensioneras och gestaltas så att de inte upplevs som störande eller allt för platskrävande. Gatunät Mörkblått Biltrafi k med separata gc-vägar Ljusblått Biltrafi k med cykling i gata, separata gångvägar Grönt Trafi k på gåendes villkor Lunds parkeringsnorm föreskriver följande behovstal för bilparkering i området: Bostäder flerbostadshus 9 ppl/1000 kvm BTA Bostäder småhus med gemensam parkering 1,3 ppl/lägenhet Kontor 18 ppl/1000 kvm BTA Skolor 5-10 ppl/1000 kvm BTA Övrig verksamhet särskild utredning Cykelparkering Cykelparkering ska finnas i nära anslutning till byggnadernas entréer. Förgårdsmark ska kunna utnyttjas för cykelparkering. Det är dock viktigt att inte skapa för stora sammanhängande cykelparkeringar mot gaturummen. En jämn utspridning i området eftersträvas liksom vad gäller placeringen av entréer till byggnaderna. En del av parkeringsbehovet för cykel kan uppfyllas genom parkering på gårdarna eller inne i husen. Lunds parkeringsnorm föreskriver följande behovstal för cykelparkering i området: Bostäder 28 cpl/1000 kvm BTA Kontor 11 cpl/1000 kvm BTA Skolor 0,6-0,7 cpl/elev 10

Kollektivtrafik I anslutning till området längs Kastanjegatan fi n ns hållplatser för stadsbuss som kopplar ihop området med stadens centraler för kollektivtrafik. Bilsnål planering Områdets närhet till Lunds centrum gör det möjligt att klara ett vardagsliv utan bil. Service, handel, barnomsorg m.m. nås till fots, med cykel eller via kollektivtrafiken. Inom området ska finnas förskola, skola, idrottshall och centrumverksamheter. En hög exploatering är, med tanke på det centrumnära läget, önskvärt bl. a. ur ett bilsnålt planeringsperspektiv. 2.6 Tekniska frågor Föreslagen bebyggelse kan anslutas till befintliga system för vatten/avlopp, el, värme och sophantering. Ytterliggare en eller två nätstationer behövs i området. Befintliga ledningar som sträcker sig igenom området kan behöva flyttas i samband med en exploatering. Dagvatten ska tas omhand lokalt så långt det är möjligt. Eftersom i princip all parkering i området kommer att förläggas i underjordiska garage krävs att en separat utredning görs angående påverkan på yt- och grundvattnet i samband med det fortsatta planarbetet. Planförslaget innebär att minst två stationer för sophantering måste uppföras. Förslagsvis används ett underjordiskt avfallssystem som placeras på förgårdsmark mot omgivande gator. 3. Genomförande 3.1 Nödvändiga åtgärder (Infrastruktur, vägar, VA energi) Programförslaget innebär, förutom utbyggnaderna inom ny och befintlig kvartersmark, nyanläggning/ombyggnad av följande allmänna anläggningar: - Förskola/förskolor omfattande totalt ca 12 avdelningar - EOS-hallen - Gymnasieskola och kulturskola - Omgivande vägar kan till viss del komma att omgestaltas. - Nätstationer och tillhörande ledningar. - VA ledningars läge kan komma att behöva justeras. Ombyggnaderna/nyanläggningen måste samordnas och genomföras etappvis. Ny förskola måste vara färdig innan befintlig kan rivas. Ny skolbyggnad måste vara färdig innan befintlig kan byggas om. 3.2 Ansvarsfördelning För att planförslaget ska kunna genomföras krävs att exploateringsavtal tecknas med kommande exploatörer. 11

4. Konsekvenser 4.1 Behov av miljöbedömning Platsen Planområdet innehåller en del markföroreningar och måste saneras innan ny bebyggelse uppförs. Planen Genomförande av planförslaget innebär en förtätning med hög exploateringsgrad i anslutning till stadskärnan vilket ligger i linje med såväl nationella som regionala och kommunala miljömål. Området avses anslutas till befintliga tekniska försörjningssystem. Viss kapacitetsförstärkning och viss ombyggnad av dessa kan komma att krävas. Påverkan Genomförande av planförslaget berör närområdet genom ökad exploatering, vilket innebär såväl negativa som positiva konsekvenser för boendemiljön. Bl.a. kommer ljud-, ljus- och trafikmiljön i området att förändras. Som helhet bedöms dock planförslaget ha en positiv påverkan på stadsbilden och miljön i området. Påverkan på yt- och grundvatten måste belysas vidare i det fortsatta planarbetet. Motiverat ställningstagande Genomförande av planförslaget innebär en förändring av framför allt närområdet som kommer att vara påtaglig. Som helhet bedöms förändringen vara positiv. Planförslaget innebär en stor exploatering i ett centrumnära läge vilket är förenligt med kommunala, regionala och nationella miljömål. Sanering av markföroreningar måste genomföras innan byggnation påbörjas. Eventuell påverkan på ytoch grundvattnet ska belysas under planarbetet. Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. 4.2 Hälsa och säkerhet Trafi k Den tillkommande trafiken uppskattas till ca 900 fordon/dygn. De befintliga vägarna bedöms ha kapacitet att klara detta trafiktillskott. Buller En översiktlig bullerberäkning visar att riktnivåerna för buller (räknat 10 meter från vägmitt) i nuläget överskrids i området mot Södra vägen, Kastanjegatan och Arkivgatan. Bullerskyddande åtgärder kommer således att krävas. En fördjupad bullerutredning kommer att genomföras i samband med det fortsatta planarbetet. Vatten Dagvatten ska så långt möjligt tas om hand lokalt. Området ska gestaltas på ett sätt som möjliggör detta. Detta innebär bl.a. att gårdar ska utformas med mycket grönska och att en del tak kan komma att utformas som s.k. gröna tak. I samband med det fortsatta arbetet kommer en utredning att genomföras avseende exploateringens påverkan på yt- och grundvattnet samt hur dagvattnet ska hanteras. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafi k tillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. 12

Markföroreningar Planområdet innehåller i nuläget en del markföroreningar. På fastigheten Stenkrossen 2 finns en del fyllnadsmassor. I samband med en mark- och grundvattenundersökning som genomfördes under våren 2010 hittades både tungmetaller och oljeföroreningar, framförallt på fastighetens södra och västra del. Dessa föroreningar har även påträffats längs med Kastanjegatan, där träden står idag. I sydvästra hörnet av fastigheten har en oljeförorening i fri fas påträffats i grundvattnet. Risken är stor att den har spridit sig ut på Hardebergaspåret och ned till Råbykungen 2 och 3. Denna oljeförorening håller på att utredas ytterligare. Området måste saneras innan byggnation. Hur det ser ut på Råbykungens södra och östra del är okänt. Troligen finns även här förorenade fyllnadsmassor. 4.3 Sociala konsekvenser Barnperspektiv Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Området avses innehålla förskole-, skol- och idrottsverksamhet som kommer barnen till nytta. Lekmöjligheter och närrekreation kommer att finnas på skyddade bostadsgårdar och i närparken. Trafi k i området ska ske på de gåendes villkor vilket gör det tryggt att röra sig inom området. Att nuvarande fotbollsplan och friidrottsanläggning flyttas till ny plats utanför området är negativt för närområdet. Fördelarna med planförslaget i övrigt anses dock vara större än nackdelarna denna flytt medför. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 12 BVF (byggnader) samt 3 kap 15 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnadsoch markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. Mångfald Variation av lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer är önskvärd och möjlig enligt planförslaget. Området kommer att innehålla fl e ra möjliga mötesplatser för alla stadens invånare såsom t.ex. närpark, kulturskola och idrottshall. Trygghet Stora delar av området upplevs idag som ödsligt och kontakten är dålig mellan såväl områdets delar som mellan området och omgivningen. Området innehåller flera platser med dålig insyn som kan upplevas som otrygga under framför allt dygnets mörka timmar, men också på dagen. Planförslaget innebär en förändring av området till en stadsdel med levande stadsliv under hela dygnet. Kopplingarna inom området och till omgivningen kommer att vara många och lättillgängliga. Ett flertal entréer kommer att vända sig ut mot samtliga gator, stråk och platser. Allt detta kommer att bidra till att skapa trygghet i området. 4.4 Kulturmiljö och stadsbild Planförslaget innebär att områdets stadsbild kommer att förändras påtagligt. Stadsrummen längs de omgivande gatorna kommer att slutas. Hardebergaspåret ges en mer ordnad inramning och den nya närparken och övriga grönytor anpassas efter ett stadsmässigt sammanhang. Dispositions- och gestaltningsmässigt kommer området att ansluta till kvartersstaden norr om området och i Lunds stadskärna. Förändringen tar dock sin utgångspunkt i områdets kulturhistoriskt värdefulla miljöer och dess gröna värden. Hardebergaspåret, trädalléerna mot de omgivande gatorna, parkmiljön vid förskolan Arken och de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna tas tillvara. 4.5 Arkeologi Området innehåller inga kända fornlämningar. Påträffas fornlämningar i samband med 13

markarbetena ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. 4.6 Fortsatt arbete, utredningar osv I det fortsatta planarbetet kommer följande utredningar att genomföras: - Bullerutredning - Utredning angående påverkan på yt- och grundvatten samt dagvattenhantering 5. Planeringsförutsättningar 5.1 Bakgrund Läge Planområdet ligger i Lunds centrala stad ca 150 meter sydost om stadskärnan. Huvuddelen av planområdet avgränsas av Södra vägen i söder, Kastanjegatan i väster, Arkivgatan i öster samt Hyllegränd och Gylleholmsgatan i norr. Hardebergaspåret skär genom området från sydväst till nordost. Gylleholsgatan Förskolan Arken Hyllegränd Arkivgatan Kastanjegatan Spyken södra Hardebergaspåret EOS-hallen Södra vägen Flygfoto skala 1:2000 14

Markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheterna Råbykungen 2 och 3, Stenkrossen 2 samt del av Innerstaden 2:1 (Hardebergaspåret). Fastigheten Råbykungen 2 (kiosken Meriten) är privatägd. Övriga fastigheter ägs av Lunds kommun. 5.2 Tidigare ställningstaganden ÖP 2010 Området utgör detaljplanelagt område. Gaturummen längs Hyllegränd och Arkivgatan är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla på översiktsplanens förändringskarta. Gällande detaljplaner För området gäller detaljplaner L62, L204, L215 och L516. Genomförandetiden har gått ut för samtliga detaljplaner. Riksintressen Planområdet omfattas inte av några riksintressen eller förordningar. 5.3 Bebyggelse och stadsbild Söder om Hardebergaspåret innehåller planområdet endast två byggnader; gatuköket Meriten och EOS-hallen. I övrigt består det av en fotbollsplan, löparbanor samt parkerings- och gräsytor. EOS-hallen ligger långt indragen från omgivande gator och har sin huvudentré inåt området mot norr. Byggnaden innehåller bl.a. två basketplaner och omklädningsrum och används av basketklubben EOS samt för skolidrott och fritidsverksamhet. Från omgivande gaturum upplevs byggnaden som sluten och introvert. Gatuköket Meriten utgörs av en envåningsbyggnad med platt tak. Byggnaden ligger i anslutning till Kastanjegatan men vänder sig huvudsakligen mot sin egen parkering i söder. Denna del av planområdet har få entréer och är tydligt avgränsad mot omgivningen. Mot Hardebergaspåret och Arkivgatan utgörs avgränsningen huvudsakligen av vildvuxet buskage och träd och mot Södra vägen utgörs den av staket och häck. Allén mot Södra vägen är kvarterets huvudsakliga bidrag till detta gaturum. Norr om Hardebergaspåret innehåller området gymnasieskolan Spyken södra i väster och förskolan Arken i öster. Förskolan är en envånings paviljongbyggnad Rumsligheter Orange - odefi nierade ytor Grönt - rumsbildande element Entréer till området 15

med platt tak som har en tillfällig karaktär. Byggnaden ligger något indragen från gatan i en parkliknande miljö med flera stora träd. Grönskan är det dominerande elementet mot gaturummet men förskolegården är inhägnad med staket och inte allmänt tillgänglig. Gymnasieskolan består av ett flertal byggnader som legat i området under en längre tid. Flera av dem är kulturhistoriskt värdefulla. Huvudbyggnaden är en f.d. verkstadsbyggnad i två våningar med avskalad men genomarbetad estetik. Dess speciella karaktär skapas av de stora sammanhängande fönsterpartierna ihop med den blå fasadfärgen och den enkla och långsträckta takfoten. Byggnaden ligger indragen från såväl Kastanjegatan som Hyllegränd och det är de vackra alléerna i kvarterslinjen som dominerar dessa gaturum. Längs Hyllegränds nordsydliga sträckning ligger en långsträckt f.d. garagebyggnad i 1,5 plan. Byggnaden döljs från gatan av en hög häck. Övriga byggnader på skolområdet utgörs av två gamla kontorsbyggnader, en i 1,5 plan och en i 2 plan, samt en långsträckt envånings förrådsbyggnad i plåt. Samtliga byggnader ligger inne på tomten och saknar kontakt med de omgivande gaturummen. Även denna del av området har få entréer och är tydligt avgränsad mot omgivningen. Området som helhet upplevs som otillgängligt för alla som inte direkt deltar i de olika verksamheter som finns lokaliserade här. Hardebergaspåret fungerar som en skarp gräns mellan områdets norra och södra del vilket tydliggör hur dåligt kopplade områdets olika delar är. Områdets byggnader och verksamheter vänder till stor del ryggen åt de omgivande gaturummen vilket gör att gatorna huvudsakligen uppfattas som passager förbi området. De vackra alléerna och parkmiljön i nordost utgör dock positiva inslag i stadsbilden. 5.4 Historik, kulturmiljöer och arkeologi Kvarteret Råbykungen Kvarteret ingick i de marker som tillhörde fastigheten Lilla Råby 9. Fastigheten ägdes 1816-64 av åboen Bengt Jönsson, och det var han som var Råbykungen. Vid ett arvskifte delades Lilla Råby och ett markområde omfattande bl.a. nuvarande kvarteret Råbykungen tillföll fanjunkare N A Sjölin. Vid Arkivgatan uppförde Sjölin ett hus åt sig själv medan resten av marken arrenderades ut till jordbruk. När staden förvärvade den södra delen av kvarteret 1953 anlades här ett upplag åt gatukontoret. 1970 köpte staden resterande del av kvarteret och upplät i samband med detta mark för ett gatukök vid Arkivgatan. När EOS-hallen, ritad av Karl Koistinen, uppfördes i början av 1990-talet flyttades gatuköket till nuvarande position. I samband med detta anlades fotbollsplanen och löparbanorna i kvarteret. I kvarteret finns inga kända fornlämningar. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Kvarteret Stenkrossen Även kvarteret Stenkrossen var förr en del av Lilla Råby 9. Staden köpte merparten av kvarteret i två omgångar 1907 och 1916. Hit förlades stadens materialgård, d.v.s. stadens upplag av grus, gatsten m.m. Med början 1915 uppfördes ett flertal byggnader kopplade till denna verksamhet. De första byggnaderna ritades av stadsarkitekt A B Jakobsson och gavs en enhetlig utformning med ljusa, spritputsade fasader. Under 1930-och 16

1940-talet uppfördes bl.a. en cyanvätekammare (kallad skäkteknäppen) och ett reservvattenverk efter ritningar av dåvarande stadsarkitekten John Anchert. 1963 uppfördes den stora verkstadsbyggnaden åt gatukontoret efter ritningar av Karl Koistinen och Bernt Nyberg. När gatukontoret flyttade sin verksamhet 1983 användes denna byggnad av bl.a. kommunens ungdomsarbetslag. 1988 revs flera av de äldre byggnaderna i kvarteret för att lämna plats åt provisoriska daghemspaviljonger. Dessa paviljonger står kvar idag och används av förskolan Arken. Verkstadsbyggnaden och de kvarvarande äldre byggnaderna används av gymnasieskolan Spyken. I kvarterets sydöstra hörn ingår en del av en tomt som tidigare hette Petroleumupplaget. Den köptes 1909 av Sydsvenska Petroleum AB som där uppförde en affärs- och bostadsbyggnad samt en lagerbyggnad. Tomten, som idag klyvs av Kastanjegatan, köptes av staden 1937. Det f.d. bostadshuset tillhör nu kvarteret Stenkrossen. Flera av byggnaderna i kvarteret har ett kulturhistoriskt värde. De beskrivs på följande sätt i Lunds bevaringsprogram Lund utanför vallarna del II. äldre snickerier. I huset fanns kontor, förråd och samlingsrum för arbetarna. Garage och lagerhus, byggnadsår: 1924, arkitekt; John Anchert. Spritputsad länga, kalkad vitgul, med tegelklätt sadeltak. Slätputsade hörn med liten list upptill. Mittpå östfasaden en frontespis med hisslucka. På gavlarna garageportar. Även på östra långsidan fanns tidigare ett parti med fem garageportar som till större delen har satts igen. På taket en ventilationsskorsten i trä till den utsug som fanns över motorvältarnas platser. Ursprungliga, smårutade, grönmålade fönster. En större takkupa tillkom 1950 när en matsal inreddes på vinden. Kontorsbyggnad, byggnadsår: 1915, arkitekt: A B Jakobsson. Spritputsad byggnad i villastil, kalkad vitgul. Sadeltak med röda eternitplattor. Åt nordväst ett något lägre parti med valmat tak. Den höga skorstenen tillkom 1937 när en panncentral inreddes i källaren. En del äldre, grönmålade fönster- och dörrsnickerier. Även interiört en del Petroleumupplaget, byggnadsår: 1911. Kvadratisk byggnad i rött maskinslaget tegel. Tegelklätt sadeltak. Murad gesims och antydda fönsterbänkar. Åt syd och väst mindre frontespiser, den västra med en hisslucka som bryter gesimsen. Symmetriskt placerade fönster, högre på bottenvåningen, varav ett har 17

spröjsningen kvar. Äldre snickerier, målade grönblå. På bottenvåningen fanns ett rum för affärsrörelse och två magasinsrum och på övervåningen fanns en tvårumslägenhet. utemiljö med parkkaraktär. Handel I sydöstra delen av området ligger gatuköket Meriten. Gatuköket har funnits en längre tid i området. Tidigare låg det i områdets östra del vid Arkivgatan men i samband med byggnationen av EOS-hallen i början av 90-talet fl y ttades gatuköket till nya lokaler i nuvarande läge. 5.6 Trafiksystem Verkstadsbyggnad, byggnadsår:1963, arkitekt: Karl Koistinen och Bernt Nyberg. L-formad byggnad med ändpartierna i två och mittpartiet i en våning. Gatufasader i grönmålade betongelement, medan större delen av gårdsfasaden är klädd med smal stående panel, laserad brunsvart. Flackt pappklätt sadeltak med bitvis kraftigt utskjutande takfot. Horisontella fönsterband. Vägtrafik Södra vägen har hastighetsgränsen 50 km/h. I ett snitt söder om planområdet har vägen en trafikmängd på 10600 fordon/dygn. Kastajegatan har hastighetsbegränsningen 50 km/h. I ett snitt nordväst om planområdet har vägen en trafikmängd på 1600 fordon/dygn. Arkivgatan har hastighetsbegränsningen 50 km/h. I ett snitt öster om planområdet har vägen en trafikmängd på 1900 fordon/dygn. Hyllegränd och Gylleholmsgatan har hastighetsbegränsningen 30 km/h. Uppgifter om Kvarteret innehåller inga kända fornlämningar. 5.5 Service Skola, förskola och idrott I området ligger Spyken södra som innehåller en del av gymnasieskolan Spykens verksamhet. Byggprogrammet och estetiska programmet har haft sina lokaler huvudsakligen på Spyken södra. I nuläget är det enbart estetiska programmet som använder lokalerna. EOS-hallen och intilliggande fotbollsplan och friidrottsanläggning nyttjas av Spykens elever i undervisningen. Hallen används även för fritidsverksamhet. Huvudändamålet är dock som tränings- och tävlingsarena för basketklubben EOS. Fotbollsplanen nyttjas som parkering i samband med större evenemang i hallen. I området finns också förskolan Arken som innehåller sex avdelningar. Förskolan har en god Befi ntligt gatunät Mörkblått Biltrafi k med separata gc-vägar Ljusblått Biltrafi k med cykling i gata, separata gångvägar Grönt (större pil) Gång- och cykelvägar Grönt (mindre pil) Gångväg 18

trafikmängd saknas. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelnätet till, från och genom området är väl utbyggt. Dubbelriktad gång- och cykelväg genom planområdet finns på Hardebergaspåret. Enkelriktade gång- och cykelvägar finns i anslutning till planområdet längs Södra vägen och Arkivgatan. Längs övriga vägar finns separata gångvägar. Cykling sker i blandtrafik. Kollektivtrafik I anslutning till området längs Kastanjegatan fi n ns hållplatser för stadsbuss som kopplar ihop området med stadens centraler för kollektivtrafik. Gylleholmsgatan Kastanjerna vid Spyken södra bildar en tung volym i gaturummet. Detta skapar en mycket speciell karaktär längs denna del av Kastanjegatan. 5.7 Grönstruktur Kvarteret Råbykungen ligger i anslutning till den täta staden. Idag har området en uppvuxen vacker grönska, framför allt genom de, för staden Lund, unika gatuträden men också genom vegetationen vid förskolan och längs Hardebergaspåret. Kastanjegatan Lönnarna längs Hyllegränd sluter gaturummet på ett fint sätt. Värdefull grönska i området Längs Gylleholmsgatan finns en rad med lönnar i fastighetsgränsen som ger gaturummet en vacker karaktär. Hyllegränd På den nuvarande förskoletomten finns flera stora fristående träd, ett flertal av dessa är ekar. 19

Dessa träd innebär en fantastisk uppvuxen miljö med parkkaraktär. Det mervärde som en uppvuxen närmiljö ger och den betydelse som träden har för klimatet har stor betydelse för närområdet. Hardebergaspåret är en viktig grön länk genom staden. Dess historiska förankring och dess funktion som länk vidare till övrig grön struktur är mycket betydelsefull. Hardebergaspåret, förskoletomten till höger Allén längs Södra vägen är karaktärsskapande. Södra vägen 20

Planeringen av markens- och vattnets användning regleras i plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens hela yta. Av översiktsplanen ska bl a framgå grunddragen i användningen av markoch vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är till sin karaktär strategisk och mycket översiktlig. En fördjupning av översiktplanen kan göras för avgränsade områden, där markanvändningen preciseras. Översiktsplanen och dess fördjupningar är inte juridiskt bindande. En detaljplan reglerar i detalj hur marken får användas, hur områden ska utformas och hur bebyggelsen ska gestaltas. Detaljplan är juridiskt bindande och ska upprättas vid större förändringar. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglov. Vid upprättande av detaljplan ska en lagstadgad planeringsprocess följas, med följande steg: Program Samrådsförslag Utställningsförslag Antagande Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun, Box 41, 221 00 Lund