En förberedande studie för att skatta ÅDT för cykel. Jenny Eriksson

Relevanta dokument
Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Enhetlig metod för cykelflödesmätningar

Forskningsprojekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafik

Kort om resvanor i Luleå 2010

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Hur mycket cyklas det i din kommun?

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

INVENTERING AV FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER I CENTRALA GÖTEBORG

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

Vedlikeholdets effekt på syklisters sikkerhet

MOBILITET 2.0 I REGI AV FRAMTIDENS GENERATIONER. Lena Smidfelt Rosqvist. Trivector

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Cykling och gående vid större vägar

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

Redovisning av regeringsuppdrag kring nytt etappmål för gång-, cykel- och kollektivtrafik (GCK) Tom Petersen. Cykelkonferensen i Helsingborg 2019

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Kartläggning av hur och varför flygresande överskattas av Sampers - en förstudie. Karin Brundell-Freij Qian Wang Svante Berglund

SÅ ARBETAR ÖSTERGÖTLANDS KOMMUNER MED CYKELFRÅGOR

Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Vallås 1_1 Vallonen 2 Användarhandledning (pdf)

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA?

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)


Skräprapport Resultat av skräpmätningar i elva kommuner


Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar

Statistikinfo 2018:03

Cykelbokslut.

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Planering i tidiga skeden

Tillgänglighet sida 1

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Cykeltrafik mätmetoder och nationella mål. Rapport 2018:1

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

CYKELBOKSLUT Tekniska förvaltningen Borås Stad

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)

Cykeln och hållbar stadsutveckling

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

RAPPORT CYKEL I ÖVERSIKTSPLANER UPPDRAG: Sweco Infrastructure. Louise Bergström Krister Isaksson Björn Jerbic.

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Årlig förändring av cykelflöden i Göteborgs stad

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Cykelmätning halvårsrapport

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Utvärdering av nya hastighetsgränser i tätort Karl-Lennart Bång, KTH. Utvärdering av nya hastighetsgränser i tätort

Trafiksäkerhet för barn och unga

Användning av MCS-data för skattning av ÅDT-Stockholm

Trafikanalys: Utbyggnad av bostäder i Frösö Park och Söder om Vallsundsbron.

VTI PM Diarienummer: Utökad utvärdering av bygdevägar. Henriette Wallén Warner Christopher Patten

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

Nya hastighetsgränser Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21)

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

Statlig cykelpolitik

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Långsiktigt investeringsunderlag version Trafiknämnden

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Regional attityd- och resvaneundersökning

Resandeutveckling kvartal

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Cykel- och fotgängarräkning i Lomma kommun

Lastbilsundersökningen: Hantering av överrapporterat stillestånd

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

Cykel och fotgängarmätningar 2016

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

RES Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Transkript:

En förberedande studie för att skatta ÅDT för cykel Jenny Eriksson 2019-05-23

Mätningar - olika syften Finns naturligtvis många syften med cykelmätningar: Före- och eftermätningar (t.ex. vid ombyggnation) DoU-åtgärder Utvärdera påverkanskampanjer Och mycket mer Men! Detta projekt fokuserar på att skatta det totala cyklandet i kommunen, dvs. ÅDT för cykel. ÅDT=Årsmedeldygnstrafik

ÅDT för cykel hur beräknar man det? Definiera det cykelbara vägnätet inkl. information om länkängder. En förutsättning är att man vet antalet cykelpassager för hela året för alla länkar. Men! Praktiskt svårt! Lösning: dra ett slumpmässigt urval av länkar (och tid). Då får detta urval representera hela cykelbara vägnätet (och året)

Utgångspunkt Utgångspunkt i Trafas förslag (Trafikanalys 2018:1): Skatta cykeltrafikarbetet på det cykelbara vägnätet. Enhetlig metod för jämförbarhet. Regeringsuppdrag. Nytta för kommunen? Måluppföljning Agenda 2030 klimatmål, folkhälsa, stadsmiljöer Räkna på olycksrisker Jämförelse med andra kommuner

Utmaning 1: Skatta cykel-ta (jmf. med biltrafiken) Källa: Göteborgs stad, publicerad i Vägverkets publikation 2008:48

Samvariation, ett exempel från Göteborg Källa: VTI rapport 743 (2012)

Helårsmätta punkter från Stockholm

30000 25000 Åminnevägen (Roslagsvägen) 70000 60000 Stadshusbron 20000 15000 10000 70000 60000 Strandvägen 50000 40000 30000 20000 5000 50000 10000 0 40000 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 5330000 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 2014 2015 2016 2017 2018 20000 2016 2017 2018 10000 0 1 3 5 7 9 11131517192123252729313335373941434547495153 2016 2017 2018 4500 4000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 2016 Örby - Huddingev 2017 Örby - Huddingev 2018 Örby - Huddingev 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 2016 Örby - Grycksbo 2017 Örby - Grycksbo 2018 Örby - Grycksbo

Index - årsvariation för sex punkter i Stockholm - år 2018 1,5 1 0,5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53-0,5-1 -1,5 Örbyleden - Grycksbovägen Örbyleden - Huddingevägen Stadshusbron Åminnevägen Strandvägen Munkbroleden

Utmaning 2: Fånga alla typer av resor Skolresorna minskar enligt nationella RVU:n. Men detta syns inte i kommunernas uppföljningar (eftersom man inte mäter cykelflödet vid skolor). Där ökar cyklandet. Kan finnas fler typer av ärenden som man missar?

Personkilometer (pkm) per ärende uppdelat på färdsätt, procentuell fördelning. (RVU Sverige 2011-2014) Personbil Kollektivt Cykel Till fots 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Arbetsresor Skolresor Släkt och vänner Inköp och service Motion och friluftsliv Annat ärende Släkt och vänner: Man hälsar på hos dem. Inköp och service: Här ingår t.ex. hämta/lämna barn, hälso- och sjukvård Motion och friluftsliv: Motionsrunda (cykel o fots), resa till/från idrott/träning, utflykt, bada Annat ärende: Tjänsteresa, semesterresa, restaurang, fest, kultur och underhållning delresenivå

Cykeltrafikarbetet (RVU Sverige 2011-2014) 800 000 Antal km per år, 1000-tal 6,0 Antal km/delresa 700 000 600 000 5,0 5,2 500 000 4,0 3,5 400 000 300 000 3,0 2,0 2,0 2,3 2,0 2,4 200 000 100 000 1,0 0 Arbetsresor Skolresor Släkt och vänner Inköp och service Motion och friluftsliv Annat ärende 0,0 Arbetsresor Skolresor Släkt och vänner Inköp och service Motion och friluftsliv Annat ärende Släkt och vänner: Man hälsar på hos dem. Inköp och service: Här ingår t.ex. hämta/lämna barn, hälso- och sjukvård Motion och friluftsliv: Motionsrunda, idrott/träning, utflykt, bada Annat ärende: Tjänsteresa, semesterresa, restaurang, fest, kultur och underhållning

Pkm-cykel uppdelat på ärende, fördelat över året (RVU Sverige 2011-2016) 5% 4% Summerat till 100 % 3% 2% 1% 0% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Arbetsresor Skolresor Hälsa på släkt och vänner Motion och friluftsliv Övriga ärenden Släkt och vänner: Man hälsar på hos dem. Inköp och service: Här ingår t.ex. hämta/lämna barn, hälso- och sjukvård Motion och friluftsliv: Motionsrunda, idrott/träning, utflykt, bada Annat ärende: Tjänsteresa, semesterresa, restaurang, fest, kultur och underhållning

Pkm-cykel uppdelat på ärende, fördelat över året (RVU Sverige 2011-2016) 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Arbetsresor Skolresor Hälsa på släkt och vänner Motion och friluftsliv Övriga ärenden Samtliga Släkt och vänner: Man hälsar på hos dem. Inköp och service: Här ingår t.ex. hämta/lämna barn, hälso- och sjukvård Motion och friluftsliv: Motionsrunda, idrott/träning, utflykt, bada Annat ärende: Tjänsteresa, semesterresa, restaurang, fest, kultur och underhållning

Utmaning 3: Det cykelbara vägnätet För jämförbarhet mellan kommuner krävs det en enhetlig metod: Definiera ett cykelvägnät. Cykelvägnätet ska innehålla alla länkar som det är rimligt att cykla på, alltså även i blandtrafik, inklusive utanför tätort (dvs. landsväg), och även i andra tätorter än den centrala tätorten.

Begränsa mätning i huvudtätort vad innebär det? SKLkategori Antal invånare i kommunen Enbart huvudtätort Med större tätorter Kommentar: Stockholm Storstäder 949 761 164% Stockholm tätort är större än kommunen >2000 invånare: Ljungsbro, Vikingstad, Tallboda, Linghem, Linköping Större stad 158 520 70% 86% Malmslätt, Sturefors, Ekängen Helsingborg Större stad 143 304 76% 91%>2000 invånare: Bårslöv, Påarp, Rydebäck, Ödåkra >2000 invånare: Bergnäset, Björkskatan, Gammelstaden, Luleå Större stad 77 470 57% 80% Råneå, Södra Sunderbyn Örnsköldsvik Skövde Mindre Alla tätorter <2000 invånare, tätorter >1000: Bjästa, Bredbyn, stad/tätort 56 139 59% 59% Husum, Köpmanholmen (5909/10%) Mindre stad/tätort 54 975 68% 75%>2000 invånare: Skultorp Naturligtvis cyklar många in till huvudtätort som bor i andra tätorter/landsbygd Källa: SCB

Antal punkter som ska slumpas ut Förutsätter minst en helårsmätt punkt (för indexering) Stratumindelning minskar variansen/osäkerheten i skattningen Antal punkter ej färdigt förslag ännu. Fiktivt test av hur många punkter som behövs för att få ner variansen: Göteborg VISUM-data fiktiva slumpmässiga urval (alla länkar hade ett tilldelat värde/flöde) stratum: 3 flödesnivåer Slumpmässigt urval av punkter i hela cykelnätet (50 länkar): ± 41 % Slumpmässigt urval av punkter i 3 grupper/stratum (50 länkar): ± 15 %

Avslutning Granskningsseminarium 11 juni kl. 13-15, möjlighet att delta via Skype, anmäl er till mig: jenny.eriksson@vti.se Rapport färdig i slutet på juni men publiceras troligen i augusti Ansökan pilot i september/oktober Vi söker kommuner som vill vara med i piloten (ansökan), förtur för de som är med i styrgruppen: Östersund, Uppsala, Stockholm, Linköping och Helsingborg

Extramaterial

Projektets expertgrupp och styrgrupp Expertgrupp Anna Niska VTI Annika Nilsson Trivector Jenny Eriksson VTI Jones Karlström VTI Karin Brundell-Freij WSP/LTH Maria Varedian Trafikverket Svante Berg Movea Tom Petersen Trafikanalys Åsa Forsman VTI Styrgrupp Anne-Marie Frisell Helsingborgs kommun Ida Nelson SKL Jakob Olingdal Linköpings kommun Jenny Eriksson VTI Jones Karlström VTI Maria Olsson Östersunds kommun Per Karlsson Stockholms stad Sara Andersson Uppsala kommun Ulf Eriksson SLL

Mätmetodik tillfälliga mätningar (max en månad) Beprövade tekniker: slangar, IR, radar, video/3d-teknik, manuell räkning Vinter: ej slang (vinterdrift), radar (snöfall och löv) Blandtrafik: Tillförlitligt är video/3d-teknik och manuell räkning. Saknar dock oberoende utvärderingar! Finns ett fåtal. Dela gärna med er! Nya tekniker: Mobilnätsdata, mobilappar, wifi/bt-avkännare. Problem med representativitet! Mobilnät: Data från tex. en operatör. Svårt att urskilja färdsätt. Utveckling pågår! Mobilapp: Kan användas som RVU. Låg svarsfrekvens (5-10%). Utveckling pågår! Wifi/BT: Signal kan även komma från fotgängare och bilister. Alla har inte detta aktiverat på sin mobil. Utveckling pågår!

Betydelse av antal mätpunkter och urvalsmetod (gruppering av länkar) - räkneexempel

Underlag Cykelvägnät i Göteborgs kommun (cykelväg och blandtrafik) Modellberäknade cykelflöden från trafikmodellen VISUM Totalt antal länkar: 1 896 Flöde: Beräknat medeldygnsflöde per länk: 488 Undre kvartil (25 %): 114 Övre kvartil (75 %): 652 Total länklängd: 757,5 km

Karta över cykellänkar som ingår i Göteborgs VISUM-modell

Metod Fiktiva slumpmässiga urval av mätpunkter Skattningarnas felmarginal beräknade med hjälp av ett stort antal genererade urval Resultaten representerar mätning under en vecka Endast rumslig dimension har studerats (ingen tidsmässig uppräkning) Gruppering av länkar efter flöde: <200, 200-500, 500

Resultat jämförelse med och utan gruppering av länkar Felmarginal vid skattning av trafikarbete Antal punkter Slumpmässigt urval av punkter i hela cykelnätet Slumpmässigt urval av punkter i varje grupp (stratum) 25 (5, 5, 15) ± 53,9 % ± 20,4 % 50 (5, 6, 39) ± 40,6 % ± 14,6 % 100 (10, 11, 79) ± 32,9 % ± 10,3 % 150 (15, 17, 118) ± 31,5 % ± 8,3 %

Resultat skattning av nivå och förändring Antal punkter Slumpmässigt urval av punkter i hela cykelvägnätet Slumpmässigt urval av punkter i varje grupp (stratum) Trafikarbete Förändring* Trafikarbete Förändring* 25 (5, 5, 15) ± 53,9 % ± 12,3 % ± 20,4 % ± 10,3 % 50 (5, 6, 39) ± 40,6 % ± 8,8 % ± 14,6 % ± 8,9 % 100 (10, 11, 79) ± 32,9 % ± 6,4 % ± 10,3 % ± 6,5 % 150 (15, 17, 118) ± 31,5 % ± 5,5 % ± 8,3 % ± 5,2 % *Vid mätning i samma punkter

Årliga förändringar för fem punkter i Stockholm Förändring mot året innan (%) 2015 2016 2017 2018 Åminnevägen (Roslagsvägen) 4% 5% 3% 15% Stadshusbron 4% 15% Strandvägen 1% 10% Örbyleden-Huddingevägen -13% 14% Örbyleden-Grycksbovägen -15% 32% Små förändringar (bortsett från 2018). Kommentar: 2017: Kall sommar, regnig höst 2018: Varm sommar och höst, torrt

Umeå tätort (källa: umea.se) Exempel på sammanställning som kan vara ett bra underlag för stratumindelning

Cykelflödet avstånd till centrum, exempel från Malmö Hämtat från rapport Cykelflöden (Berg, 2017)