Skräprapport Resultat av skräpmätningar i elva kommuner
|
|
- Carl-Johan Sandberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skräprapport 2012 Resultat av skräpmätningar i elva kommuner
2 Inledning Nedskräpning är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens känsla av trygghet i sin närmiljö. Nedskräpning av våra offentliga rum är en fråga som oftast med gemensam stämma påstås öka. Man tycker att det blir skräpigare och skräpigare för varje år utan att det egentligen varit någon som vetat hur det egentligen ligger till. De som bör veta är kommunerna. Det är kommunerna som får ta hand om skräpet när det väl hamnat på backen. Det är kommunerna som blir kritiserade när skräpet blir för påtagligt. Det är kommunerna som får stå för notan. Men hur mycket vet kommunerna? Hösten 2008 ställde vi en rad frågor till Sveriges kommuner för att få reda på hur bra koll de egentligen har på skräpsituationen. Det visade sig att 8 av 10 kommuner inte visste hur mycket nedskräpningen kostar. 9 av 10 visste inte hur mycket skräp som samlades in. 7 av 10 kommuner uppgav att de arbetar för att förändra invånarnas attityder till nedskräpningen, men bara en tredjedel av dem har några pengar för att göra det. Hur kan vi göra något åt problemet om vi inte vet hur stort det är? Och hur vet vi vilka åtgärder som bör sättas in om vi inte kan mäta effekten av det som görs? De kommuner som har deltagit i mätningarna i denna rapport är goda exempel på en vilja att ta diagnosen på den samhällssjukdom som nedskräpningen är. När vi vet hur problemet ser ut kan vi sätta in rätt typ av insats samt involvera rätt aktörer i att bota sjukan. Då och inte förrän då kan vi börja se fram emot ett skräpfritt Sverige. 2
3 Övergripande resultat av skräpmätningen Här redovisas resultaten från skräpmätningar genomförda 2012 i elva kommuner. Vi visar här först en övergripande bild av resultaten, sedan följer redovisningar för respektive kommun. I de fall det har gjorts tidigare mätningar i kommunerna redovisas de resultaten där. Observera att det inte är rättvisande att jämföra kommunernas resultat rakt av eftersom det är flera variabler som påverkar resultaten än som kan visas i denna rapport. Det man får ut av en skräpmätning är ett värde på det genomsnittliga antal skräpföremål man kan förvänta sig att finna på en yta av 10 m 2 trottoarer i kommunens centrala del en vardag. Siffran är framför allt intressant om man gör mätningar under en längre tid och kan studera hur utvecklingen ser ut. Om man under samma period genomför förändringar i den fysiska miljön eller på andra sätt förändrar förutsättningarna för nedskräpningen kan mätningarna säga något om insatsernas effekt. Mätningarna gjordes 2012 under perioden maj till september. Diagrammet nedan visar antalet skräp per 10 m 2 i respektive kommun samt snittet för de sexton stadsdelar där mätningar gjordes 2012 (i några kommuner har man mätt ut mätytor i flera stadsdelar för att få en representativ siffra för den centrala staden ). Stadsdelarna är avgränsade av respektive kommun men inom varje område slumpas mätpunkterna ut av Statistiska Centralbyrån. Skräpmätning i stora tätorter ,91 8,54 7,85 7,23 6,63 5,95 Antal skräp/10m² 4,51 4,84 4,36 4,69 3,97 3,87 Borås Göteborg Jönköping Luleå Nyköping Skövde Stockholm Södertälje Umeå Uppsala Örebro Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål i stadskärnan/10 m Staplarnas värde avser de stadsdelar i respektive kommun där mätningarna har gjorts. Snittet omfattar mätningar i alla deltagande stadsdelar respektiva år. Utöver en siffra på det genomsnittliga antalet skräp per 10 m 2 får man genom skräpmätningen också information om vilken typ av skräp det är som ligger på marken. Skräpet redovisas i nio olika fraktioner efter materialslag; fimpar, tuggummi, snus, papper, plast, metall, glas och organiskt. I fraktionen papper ryms bland annat pappersnäsdukar, kvitton, parkeringsbiljetter och cigarrettförpackningar. I fraktionen plast ryms både hårdplast och mjukplast i form av bland annat godispapper, glasspapper, plastpåsar och liknande. Organiskt omfattar matrester, fruktrester och hundbajs. Det har de senaste tre åren genomförts skräpmätningar i ca 10 kommuner varje år. Under denna period har kommunsnitten visat en svag sjunkande trend. 3
4 2012 5, , ,39 5,7 5,8 5,9 6 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 Diagram 2: Antal skräpföremål i stadskärnor/10 m 2. Snitt över de stadsdelar som deltog i mätningarna respektive år. Diagrammet nedan visar hur de skräpföremål som räknats fördelar sig över fraktionerna i de elva kommunerna, samt ett snitt. En fraktion som inte redovisas i den här rapporten är tuggummi. Anledningen till det är att tuggummin än så länge är alltför svåra att mäta för att kunna göra resultatet tillförlitligt. Tuggummin redovisas separat i kommuenrnas skräpfacit. Skövde Luleå Borås Umeå Fimp Nyköping Uppsala Södertälje Snus Glas Metall Organiskt Plast Papp Övrigt Örebro Göteborg Jönköping Stockholm % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 3: Skräpföremål per 10 m 2 fördelade över åtta fraktioner i elva kommuner, samt snitt Värden i procent. Liksom tidigare år är det fimparna som dominerar bilden. Tittar man på utvecklingen av fraktionerna totalt över de senaste tre åren kan man se att antalet fimpar minskar något lite. Det är dock för kort tid för att kunna tala om en trend och eftersom bilden ser lite olika ut i olika kommuner kan detta påverka snitten. Tobaksrelaterade produkter utgör i snitt 71% av skräpet. I Jönköping står dessa produkter för hela 84% av skräpet. 4
5 Borås Borås genomförde mätningen för första gången Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Borås pågick mätningen under veckorna 21 till 23 och omfattade 197 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort Snitt 5,95 Borås 7, Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Borås 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Borås Övrigt 2,2% Papp 5,0% Plast 5,1% Organiskt 0,1% Metall 2,6% Diagram 2: Skräpets fördelning i Borås över åtta fraktioner. Värden i procent. Glas 3,0% Snus 12,3% Fimp Snus Glas Metall Organiskt Plast Papp Övrigt Fimp 69,6% 5
6 Borås fraktioner antal 6,00 5,00 5,03 4,00 3,00 2,00 1,00 0,89 0,00 0,37 0,36 0,19 0,22 0,16 0,01 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal Karta: Undersökningsområdet i centrala Borås. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. 6
7 Göteborg Göteborg har genomfört mätningar i fyra år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Göteborg pågick mätningen under veckorna 21 till 28 i tre undersökningsområden; Lundby, Centrum och Majorna. Totalt omfattade mätningen 566 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. I Göteborg blev måttet ,51 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man närmare på de tre stadsdelarna är frekvensen i Lundby 4,23, i Centrum 5,24 och i Majorna 3,40. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,51 5, ,75 6,34 Snitt Göteborg 6, , Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Göteborg 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Götebrog cirkel Papp 9,5% Övrigt 2,4% Diagram 2: Skräpets fördelning i Göteborg 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 7,5% Organiskt 0,4% Metall 2,0% Glas 4,2% Snus 10,0% Fimp 63,9% 7
8 4,00 3,50 3,40 3,00 2,88 2,50 2,44 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 0,73 0,55 0,49 0,54 0,45 0,37 0,42 0,43 0,34 0,26 0,170,18 0,210,22 0,14 0,19 0,09 0,090,06 0,11 0,02 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdena i Göteborg. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal Lundby Centrum Majorna 8
9 Jönköping Jönköping har genomfört mätningar i fem år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Jönköping pågick mätningen under veckorna 28 till 30 i två undersökningsområden; Centrum och Huskvarna. Totalt omfattade mätningen 169 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. I Jönköping blev måttet ,84 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man närmare på de två stadsdelarna är frekvensen i Centrum 4,72 och i Huskvarna 5,81. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,84 5, ,34 7,02 Snitt Jönköping ,39 9, Diagram 1: Antal skräpföremål per Jönköping 10 m 2 i Jönköping 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Plast 5,0% Organiskt 0,2% Metall 2,1% Glas 0,8% Papp 6,6% Övrigt 1,0% Diagram 2: Skräpets fördelning i Jönköping 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Snus 18,2% Fimp 66,3% 9
10 6,00 5,67 5,00 4,75 4,00 3,00 3,12 2,00 1,00 0,00 1,08 1,1 0,85 0,88 0,66 0,44 0,32 0,32 0,34 0,24 0,19 0,13 0,1 0,17 0,16 0,04 0,06 0,01 0,06 0,08 0,05 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Jönköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 10
11 Luleå Luleå genomförde mätningen för första gången Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Luleå pågick mätningen under veckorna och omfattade 186 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt 2012 jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. Snitt 5,95 Snitt Luleå Luleå 7, Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Luleå 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 4,3% Papp 14,3% Diagram 2: Skräpets fördelning i Luleå 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 8,8% Fimp 43,2% Organiskt 3,8% Metall 3,1% Glas 5,1% Snus 17,6% 11
12 4,00 3,50 3,39 3,00 2,50 2,00 1,50 1,38 1,12 1,00 0,69 0,50 0,24 0,4 0,3 0,34 0,00 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal Karta: Undersökningsområdet i centrala Luleå. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 12
13 Nyköping Nyköping genomförde mätningen för andra gången Här redovisas resultaten i jämförelse med Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Nyköping pågick mätningen under veckorna och omfattade 187 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 5, ,36 Snitt Nyköping 6, , Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Nyköping 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 4,1% Papp 9,9% Diagram 2: Skräpets fördelning i Nyköping 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 6,7% Organiskt 3,4% Metall 4,8% Glas 1,6% Fimp 59,4% Snus 9,9% 13
14 3,50 3,00 2,86 2,59 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 0,51 0,43 0,43 0,29 0,19 0,21 0,13 0,13 0,06 0,07 0,02 0,15 0,18 0,07 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Nyköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 14
15 Skövde Skövde genomförde mätningen för första gången Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Skövde pågick mätningen under veckorna och omfattade 179 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. Snitt 5,95 Snitt Skövde Skövde 6, Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Skövde 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar. Övrigt 3,5% Papp 14,8% Diagram 2: Skräpets fördelning i Skövde 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 8,0% Fimp 44,9% Organiskt 3,8% Metall 3,6% Glas 7,4% Snus 14,2% 15
16 2012 3,50 3,00 2,98 2,50 2,00 1,50 1,00 0,94 0,98 0,50 0,53 0,24 0,49 0,25 0,23 0,00 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal Karta: Undersökningsområdet i Skövde. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 16
17 Stockholm Stockholm har genomfört mätningar i fyra år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Stockholm pågick mätningen under veckorna 24 till 26 i tre undersökningsområden; Kungsholmen, Bromma och Farsta. Totalt omfattade mätningen 572 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. I Stockholm blev måttet ,69 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man närmare på de tre stadsdelarna är frekvensen på Kungsholmen 6,76, i Bromma 3,69 och i Farsta 3,49. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,69 5, ,32 6, ,22 6, Stockholm Stockholm Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Stockholm 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Snitt Papp 11,1% Övrigt 2,1% Diagram 2: Skräpets fördelning i Stockholm 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 7,5% Organiskt 0,4% Metall 1,7% Glas 0,4% Snus 10,2% Fimp 66,3% 17
18 4,00 3,50 3,41 3,11 3,00 2,81 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,46 0,48 0,38 0,38 0,38 0,35 0,68 0,5 0,52 0,00 0,11 0,10 0,08 0,03 0,04 0,07 0,08 0,1 0,1 0,02 0,02 0,02 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdena i Stockholm. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal Kungsholmen Bromma Farsta 18
19 Södertälje Södertälje har genomfört mätningar i tre år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Södertälje pågick mätningen under veckorna 34 till 36 och omfattade 164 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,95 8, ,34 8,04 Snitt Södertälje ,39 13, Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Södertälje 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Papp 7,1% Övrigt 0,4% Organiskt 3,0% Plast 5,4% Diagram 2: Skräpets fördelning i Södertälje 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Metall 1,3% Glas 3,7% Snus 9,0% Fimp 70,0% 19
20 10,00 9,00 8,59 8,00 7,00 6,00 5,68 6,24 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 1,41 1,27 0,85 0,96 0,80 0,58 0,63 0,37 0,5 0,59 0,38 0,48 0,28 0,33 0,27 0,12 0,09 0,1 0,07 0,12 0,04 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Södertälje. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 20
21 Umeå Umeå har genomfört mätningar i två år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Umeå pågick mätningen under veckorna 36 till 39 och omfattade 180 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 5, ,97 6, , Umeå Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Umeå 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 3,3% Papp 14,1% Diagram 2: Skräpets fördelning i Umeå 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 5,8% Organiskt 1,0% Fimp 46,1% Metall 2,8% Glas 8,8% Snus 17,6% 21
22 2,00 1,80 1,83 1,60 1,40 1,20 1,12 1,00 0,80 0,70 0,60 0,40 0,20 0,00 0,56 0,44 0,35 0,27 0,21 0,23 0,21 0,11 0,11 0,13 0,1 0,05 0,04 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Umeå. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 22
23 Uppsala Uppsala har genomfört mätningar i tre år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Uppsala pågick mätningen under veckorna 33 till 34 och omfattade 180 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,95 8, ,34 10, ,39 8, Uppsala Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Uppsala 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 9,0% Papp 12,8% Diagram 2: Skräpets fördelning i Uppsala 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Fimp 41,9% Plast 6,8% Organiskt 0,8% Metall 3,9% Glas 12,9% Snus 11,9% 23
24 7,00 6,39 6,00 5,00 4,19 4,00 3,58 3,00 2,00 1,00 0,00 2,05 1,39 1,26 1,06 1,02 1,09 1,1 0,68 0,77 0,64 0,58 0,66 0,62 0,21 0,24 0,33 0,3 0,10 0,05 0,07 0,11 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Uppsala. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 24
25 Örebro Örebro har genomfört mätningar i fyra år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Örebro pågick mätningen under veckorna 30 till 32 och omfattade 191 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,87 5, ,34 8, ,9 6, Örebro Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Örebro 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 0,8% Papp 14,7% Diagram 2: Skräpets fördelning i Örebro 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 4,7% Organiskt 1,6% Metall 0,8% Glas 1,8% Snus 11,6% Fimp 64,3% 25
26 4,50 4,24 4,00 3,50 3,00 2,77 2,50 2,49 2,00 1,83 1,50 1,00 0,50 0,00 0,78 0,80 0,75 0,72 0,63 0,57 0,45 0,29 0,31 0,18 0,1 0,15 0,1 0,08 0,10 0,03 0,07 0,06 0,05 0,03 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Örebro. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 26
27 Bilaga 1 Beskrivning av metodik för skräpmätning i gatumiljö Håll Sverige Rent har tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram en metod för att genomföra skräpmätningar på trottoarer i stadsmiljö. Det som en skräpmätning vill kunna uttala sig om är trottoarer i de mest centrala delarna av kommunens centralort. De centrala delarna, här kallat den centrala staden, har kommunerna själva avgränsat i samråd med SCB. Ramen för en skräpmätning avgränsas från Nationella vägdatabasen, som är byggd i ett GIS-format. Utifrån ramen väljs 200 koordinatorspunkter ut genom ett stratifierat systematiskt urval, vilka sedan randomiserats. SCB sorterar om koordinat-punkterna innan de levereras till kommunen. Koordinatpunkterna skickas kopplade mot där det framgår var de finns. Alla skräpföremål som befinner sig innanför den uppmätta mätytan räknas och noteras i protokollet av kommunens tillsatta arbetsgrupper. Skräpmätningar bör genomföras under en 2-4 veckor lång period så att variationer i väder och andra förhållanden fångas upp. Dataregistreringen görs i SCB:s webbverktyg vilket nås på Internetadressen Skattningar av resultaten görs av SCB för de åtta mest förekommande skräpslagen (skräpkategorierna) och övriga skräpslag återfinns samlade i skattningen med rubriken övrigt. Alla skattade värden har också ett skattat medelfel som redovisas i form av ett osäkerhetsmått beskrivet som bokstäver. Resultatens tillförlitlighet Tillförlitligheten (noggrannheten) i resultaten från en statistisk undersökning påverkas av ett antal osäkerhetskällor: Urval På grund av att man inte totalundersöker populationen uppstår en viss osäkerhet i skattningarna. Som osäkerhetsmått redovisas det skattade medelfelet, som anger hur stor osäkerhet man i genomsnitt kan räkna med när man uttalar sig om populationen utifrån uppgifterna i urvalet. De mätytor som valts ut kan aldrig exakt återspegla hur det ser ut i hela populationen, men genom att göra ett sannolikhetsurval kan vi på ett kontrollerat sätt skatta den osäkerhet som uppstår på grund av att vi dragit ett urval. Yttre påverkan Två faktorer som har stor påverkan på resultatet av mätningarna är väder och städning. Genom att undersökningen görs under ett antal veckor under samma tidsperiod kan man förvänta sig att den naturliga variationen i vädret under tidsperioden täcks in. Genom att arbetsgrupperna går till mätpunkterna i deras randomiserade ordning och inte beroende på geografisk närhet, reduceras risken att närliggande mätpunkter har samma påverkan av städningen. Mätning Mätfel uppstår främst på grund av att arbetsgruppen missar att räkna något skräp inom en mätyta eller att det rått oklarheter kring huruvida ett skräpföremål ska räknas med eller inte. Den första feltypen motverkas genom en initial utbildning av undersökare och den senare feltypen genom instruktioner som används när mätningarna genomförs. 27
28 Bortfall Bortfallsfel uppstår på grund av att en mätyta inte kan undersökas. Detta skulle kunna bero på att någon typ av byggnadskonstruktion etc. står i vägen och hindrar mätningen. Bearbetning Bearbetningsfel uppstår på grund av fel i dataregistrering, granskning/rättning och beräkningar. Jämförbarhet Jämförbarheten mellan strata (stadsdelar) är god, då samma undersökningsmetodik använts. Samma sak gäller för jämförbarheten över tiden inom samma kommun. Jämförbarheten mellan olika kommuner (centrala städerna i kommunerna) måste göras med försiktighet. Hur kommunen avgränsar sin centrala stad bör ha stor påverkan på resultatet. Om områden längre ut från stadskärnan tas med, d.v.s. färre personer passerar på trottoarerna, bör detta ge färre skräpföremål i genomsnitt. Kontakt: Stiftelsen Håll Sverige Rent Box Stockholm Tel: Mejl: info@hsr.se 28
29 Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som verkar för minskad nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers och organisationers miljöansvar. Arbetet bedrivs bland annat genom kampanjer, utbildningar och utdelandet av miljömärkningar. Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, Stockholm Besöksadress: Högbergsgatan 44 Tel:
Skräprapporten Resultat av skräpmätningar i tio kommuner
Skräprapporten 2011 Resultat av skräpmätningar i tio kommuner Övergripande resultat av skräpmätningen Här redovisas resultaten från skräpmätningar genomförda 2011 i tio kommuner. Vi visar här först en
1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport
Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning
Skräprapporten 2009. En studie av skräpet i åtta svenska kommuner
Skräprapporten 2009 En studie av skräpet i åtta svenska kommuner Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009 Innehåll Innehåll På väg mot en bättre koll på skräpet... Övergripande resultat...5 Enköping...11
Skräprapporten 2010. En studie av skräpet i tio svenska kommuner
Skräprapporten 2010 En studie av skräpet i tio svenska kommuner Stiftelsen Håll Sverige Rent November 2010 Sammanfattning Skräprapporten 2010 redogör för nedskräpningssituationen i tio svenska kommuner,
Nedskräpning i gatumiljö Stockholm
Nedskräpning i gatumiljö 2015 Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala staden ska avgränsas
Stockholm. Kommentarer. Om undersökningen
Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala staden ska avgränsas och samråd med SCB sker. Inom
Stockholm. Kommentarer. Om undersökningen
Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur den centrala staden ska avgränsas och samråd med SCB sker.
Nedskräpning i gatumiljö Borås
Nedskräpning i gatumiljö Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala staden ska avgränsas och
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö 2013-07-05 Borås Inledning Enheten för Miljö- och turismstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB)
SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället
SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället Almedalen 5 juli 2012 SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella
Att mäta skräp är inte bortkastad tid! - Ett seminarium om skräpmätning
Att mäta skräp är inte bortkastad tid! - Ett seminarium om skräpmätning Stefan Svanström, SCB Norrköping 6 september SCB på ksp:s årskonferens 2012 HSR och Metod Parker Resultat Skräpfacit totalt Cigarettfimp
SKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Borås Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Nedskräpning i gatumiljö Borås 2018 Kommentarer om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala staden
SKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Uppsala Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Nedskräpning i gatumiljö Uppsala 2018 Kommentarer om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala
SKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Göteborg Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Nedskräpning i gatumiljö Göteborg 2018 er om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala staden
SKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Kristianstad Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Nedskräpning i gatumiljö Kristianstad 2018 Kommentarer om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala
Nedskräpning i gatumiljö Borås
Nedskräpning i gatumiljö Kommentarer Om undersökningen Syftet med undersökningen är att ge en bild av skräpsituationen i de centrala delarna av tätorten. Det som en skräpmätning vill kunna uttala sig om
Nedskräpning i gatumiljö Uppsala
Nedskräpning i gatumiljö Kommentarer Om undersökningen Syftet med undersökningen är att ge en bild av skräpsituationen i de centrala delarna av tätorten. Det som en skräpmätning vill kunna uttala sig om
Nedskräpning i gatumiljö Stockholm
Nedskräpning i gatumiljö 2013 Stockholm Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur den centrala staden
Nedskräpning i gatumiljö Gävle
Nedskräpning i gatumiljö Kommentarer Om undersökningen Syftet med undersökningen är att ge en bild av skräpsituationen i de centrala delarna av tätorten. Det som en skräpmätning vill kunna uttala sig om
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande oc metoder Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö 2012-09-03 Stockolm Inledning Eneten för Miljö- oc turismstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB)
SKRÄPFACIT. Parker, mindre tätorter och områdesmätningar Uppsala 2018 Stadsträdgården Höst. Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Parker, mindre tätorter och områdesmätningar Uppsala 2018 Stadsträdgården Höst Kommentarer om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner
SKRÄPFACIT. Parker, mindre tätorter och områdesmätningar Uppsala 2018 Stadsträdgården Vår. Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Parker, mindre tätorter och områdesmätningar Uppsala 2018 Stadsträdgården Vår Kommentarer om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner
Utvärdering av satsning på parkskötsel
Tjänsteskrivelse 1 (3) 2018-03-05 SBN 2018.0073 Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Martin Lindström Samhällsbyggnadsnämnden Utvärdering av satsning på parkskötsel Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden
2017 Stadsträdgården Uppsala
Nedskräpning i parker, mindre tätorter och andra öppna ytor Stadsträdgården Uppsala Första mätningen Kommentarer Om undersökningen Syftet med undersökningen är att ge en bild av skräpsituationen på de
2017:02 Stadsträdgården Uppsala
Nedskräpning i parker, mindre tätorter och andra öppna ytor 2017:02 Stadsträdgården Uppsala Andra mätningen Kommentarer Om undersökningen Syftet med undersökningen är att ge en bild av skräpsituationen
Nedskräpning i Tyresö
Datum Beteckning 2007-10-15 Enheten för miljö- och turismstatistik 853245-9-3300 Ert datum Er beteckning Christine Uhrlander Lindbom 1(13) Nedskräpning i Tyresö Sammanställning av skräpmätning 2007 2(13)
Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.
Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån
Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige
Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,
En rapport för barn om nedskräpning i Sverige
En rapport för barn om nedskräpning i Sverige av Håll Sverige Rent Innehåll Hej och välkommen till Lilla Skräprapporten! Cigarettfimpar, plastpåsar, godispapper och glasflaskor. Ja, det finns skräp nästan
En rapport för barn om nedskräpning i Sverige
En rapport för barn om nedskräpning i Sverige av Håll Sverige Rent Innehåll Hej och välkommen till Lilla Skräprapporten! Cigarettfimpar, plastpåsar, godispapper och glasflaskor. Ja, det finns skräp nästan
STRATEGISKT ARBETE FÖR MINSKAD NEDSKRÄPNING. STEFAN HÅLLBERG, OMRÅDESANSVARIG KOMMUN
STRATEGISKT ARBETE FÖR MINSKAD NEDSKRÄPNING STEFAN HÅLLBERG, OMRÅDESANSVARIG KOMMUN stefan.hallberg@hsr.se, 073-699 04 16 Dagens agenda Om Håll Sverige Rent Vad är nedskräpning? Varför arbeta för minskad
Håll Sverige Rents styrelse
Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents uppdrag Motverka nedskräpning Främja återvinning Främja individers och organisationers naturvårdsansvar Motverka nedskräpning Verka för att nedskräpnings-frågan
Mark- och arrendepriser 2008 JO1002
Statistikenheten 20090910 1(7) Mark och arrendepriser 2008 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Mark- och arrendepriser 2006 JO1002
Statistikenheten 20070219 1(7) Mark och arrendepriser 2006 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302
RM/ET 2010-0-28 1() Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Krydda med siffror Smaka på kartan
Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en
Håll Sverige Rents. Skräpplockardagar. Samarbetslekar och värderingsövningar om skräp och återvinning för årskurs 7-9 och gymnasiet
Håll Sverige Rents Skräpplockardagar Samarbetslekar och värderingsövningar om skräp och återvinning för årskurs 7-9 och gymnasiet 1 Ut och lek! Sätt guldkant på era Skräpplockardagar med en rolig lek eller
Uppföljningsundersökning. Lärare. Teknisk rapport
Uppföljningsundersökning Lärare Teknisk rapport Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden mars - juni 2011 en postenkät på uppdrag
Skogsentreprenörer 2011 JO0504
Enheten för Policy och Analys 2012-07-02 1(7) Skogsentreprenörer 2011 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Demografisk analys 2011 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... Kvalitetsdeklaration... 4
Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2011-03-25 1(5) Demografisk analys 2011 BE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
SCB-Indikatorer 2014 AA0101
NR/SES 2014-02-03 1(6) SCB-Indikatorer 2014 AA0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA
HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA STATISTISKA CENTRALBYRÅN Rapport 2(13) 1. Inledning Svenska Kommunförbundet har sedan år 1971 genomfört undersökningar syftande till att beskriva de kommunalt
Fordonsgas 2011-månadsstatistik EN0120
RM/ET 20120215 1(7) Fordonsgas 2011månadsstatistik EN0120 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Fordonsgas 2012-månadsstatistik EN0120
RM/ET 20121217 1(7) Fordonsgas 2012månadsstatistik EN0120 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Energipriser på naturgas och el 2012 EN0302
RM/ET 2012-08-31 1() Energipriser på naturgas och el 2012 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Utvärdering av salmonellabekämpning
Bilaga 11 Utvärdering av salmonellabekämpning Kvalitetsdeklaration 499 Bilaga 11 SOU 2010:106 Innehåll 0 INLEDNING...502 1 STATISTIKENS INNEHÅLL...502 1.1 Statistiska målstorheter...502 1.1.1 Undersökningsenhet
Europaparlamentsval, valresultat 2009 ME0109
Enheten för demokratistatistik 2009-12-16 1(7) Europaparlamentsval, valresultat 2009 ME0109 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
Priser på jordbruksmark 2010
Statistikenheten 20110901 1(6) Priser på jordbruksmark 2010 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112
NR/OEM 2014-10-02 1(7) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Röster om facket och jobbet
RAPPORT 3B AV 6 2012 Röster om facket och jobbet Fackligt förtroendevalda och viljan att ta fackligt förtroendeuppdrag efter födelseland Denna rapport är ett komplement till Röster om facket och jobbet
Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?
Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor
Statistikens betydelse och nytta för samhället
Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt
Skogsentreprenörer 2007 JO0504
Analysenheten 2008-09-01 1(7) Skogsentreprenörer 2007 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Rent och snyggt. En utredning kring nedskräpning i centrala Landskrona. Handläggare: Hanna Andersson Ljus
Rent och snyggt Handläggare: Hanna Andersson Ljus Förord Nedskräpning upplevs av många människor som ett växande problem i samhället samtidigt som nedskräpning kan medföra en rad negativa effekter på omgivningen.
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt preliminära
A Allmänna uppgifter... 5
I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs
Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011
NR/OEM 2013-09-20 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Ta upp kampen för skräpfria återvinningsstationer!
Ta upp kampen för skräpfria återvinningsstationer! Rapportera skräp med appen! Ett samarbete mellan Stiftelsen Håll Sverige Rent och Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vad är nedskräpning? De
LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling
Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena
Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...
Småföretagen spår ljusa tider
Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017 Utfall helåret 2016 Helåret 2016 var den definitiva löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt
Nedskräpning på trottoarer i centrala staden
Enheten för miljö- och turismstatistik Datum Beteckning 2009-09-30 8566283 Ert datum Er beteckning 1(5) Nedskräpning på trottoarer i centrala staden Stockholm 2009 Metod- och kvalitetsrapport 2(5) Metoddokumentation
Södertörns nyckeltal för år 2011
Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet
Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Enkät till lärare Inledning vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under mars juli 2005 genomfört en enkätundersökning till lärare på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersökningen
Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Skogsentreprenörer 2013 JO0504
Enheten för Policy och Analys 2014-07-03 1(7) Skogsentreprenörer 2013 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505
Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region
BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Studieförbunden 2007 KU0401
Avdelningen för kommunikation och utveckling 2008-06-02 1(7) Studieförbunden 2007 KU0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Besöksadress: Arenavägen 47, plan Johanneshov
Postadress: Samordningsförbundet Stockholms stad Box 7020 121 07 Stockholm-Globen Besöksadress: Arenavägen 47, plan 4 121 77 Johanneshov Org.nr. 222000-3178 ) ) o o o Helårsekvivalenter (HE) Måttet helårsekvivalenter
Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112
NR/OEM 2016-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Hur går en statistisk undersökning till?
Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.
Samhällets utgifter för kultur Referensår Produktkod KU0501
2014-11-10 1(7) Samhällets utgifter för kultur Referensår 2012 2013 Produktkod KU0501 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Sveriges ekonomi 2014 NR0001
NR/SES 2014-01-02 1(6) Sveriges ekonomi 2014 NR0001 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...
IT bland individer 2005
IT bland individer 2005 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i
TÖMNINGSDAGAR. Tänk på att... HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM OMRÅDE FÖRPACKNINGSMATERIAL TIDNINGAR
9 JANUARI PAPPERSFÖRPACKNINGAR & OFÄRGAT GLAS 25 JANUARI METALL & PLAST 9 FEBRUARI & FÄRGAT GLAS 3 MARS PAPPERSFÖRPACKNINGAR & OFÄRGAT GLAS 21 MARS METALL & PLAST 5 APRIL & FÄRGAT GLAS 28 APRIL PAPPERSFÖRPACKNINGAR
Omförhandling och byten av elavtal 2011 EN0305
RM/ET 2013-01-08 1(7) Omförhandling och byten av elavtal 2011 EN0305 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan
Indikatorer för styrning och uppföljning av verksamheten 2019
Vård- och omsorgsnämnden Indikatorer för styrning och uppföljning av verksamheten 2019 Mars Utifrån kommunfullmäktiges uppdrag har vård- och omsorgsnämnden beslutat om indikatorer för styrning och uppföljning
Samhällets utgifter för kultur Referensår Produktkod KU05
2016-10-17 1(6) Samhällets utgifter för kultur Referensår 2014 2016 Produktkod KU05 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Fakta om undersökningen
Medborgarnas attityder 2017 Fakta om undersökning Fakta om undersökningen Population och urval Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av samtliga invånare i åldern
Skogsentreprenörer 2015 JO0504
Enheten för Skogspolicy och Analys 2016-06-29 1(8) Skogsentreprenörer 2015 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Kommunalskatterna 2016 OE0101
NR/OEM 2015-12-17 1(8) Kommunalskatterna 2016 OE0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Mark- och arrendepriser
Mark och arrendepriser (Tidigare benämnt Övriga priser på jordbruksområdet) 1999 JO1002 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Prisutvecklingen i jordbruket
Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson
Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................
Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 4 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Småföretagen spår ljusa tider
Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning
Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region
BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt
Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Energipriser på naturgas och el 2015 EN0302
RM/ET 2015-11-18 1(7) Energipriser på naturgas och el 2015 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Energipriser på naturgas och el 2013 EN0302
RM/ET 2013-09-25 1(7) Energipriser på naturgas och el 2013 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Allmänna val, valresultat 2010 ME0104
BV/DEM 2010-11-02 1(6) Allmänna val, valresultat 2010 ME0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens