Skräprapporten Resultat av skräpmätningar i tio kommuner
|
|
- Viktoria Arvidsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skräprapporten 2011 Resultat av skräpmätningar i tio kommuner
2 Övergripande resultat av skräpmätningen Här redovisas resultaten från skräpmätningar genomförda 2011 i tio kommuner. Vi visar här först en övergripande bild av resultaten, sedan följer redovisningar för respektive kommun. I de fall det har gjorts tidigare mätningar i kommunerna redovisas de resultaten där. Observera att det inte är rättvisande att jämföra kommunernas resultat rakt av eftersom det är flera variabler som påverkar resultaten än som kan visas i denna rapport. Det man får ut av en skräpmätning är ett värde på det genomsnittliga antal skräpföremål man kan förvänta sig att finna på en yta av 10 m 2 trottoarer i kommunens centrala del en vardag. Siffran är framför allt intressant om man gör mätningar under en längre tid och kan studera hur utvecklingen ser ut. Om man under samma period genomför förändringar i den fysiska miljön eller på andra sätt förändrar förutsättningarna för nedskräpningen kan mätningarna säga något om insatsernas effekt. Mätningarna gjordes 2011 under perioden maj till november. Diagrammet nedan visar antalet skräp per 10 m 2 i respektive kommun samt snittet för de arton stadsdelar där mätningar gjordes 2011 (i några kommuner har man mätt ut mätytor i flera stadsdelar för att få en representativ siffra för den centrala staden ). Stadsdelarna är subjektivt valda av respektive kommun men inom varje område slumpas mätpunkterna ut av Statistiska Centralbyrån. 12,00 11,00 10,00 8,00 6,00 4,00 3,92 5,73 6,96 3,92 4,31 8,06 2,51 8,07 8,81 6,34 2,00 0,00 Enköping Göteborg Jönköping Nyköping Stockholm Södertälje Umeå Uppsala Västerås Örebro Diagram 1: Antal skräpföremål i stadskärnan/10 m Staplarnas värde avser de stadsdelar i respektive kommun där mätningarna har gjorts. et omfattar mätningar i alla deltagande stadsdelar respektiva år. Det har de senaste tre åren genomförts skräpmätningar i totalt fjorton kommuner. Under dessa tre år har kommunsnitten varierat från 2,49 till 13,8 skräpföremål per 10 m 2 men snittet över de deltagande kommunerna har varje år legat på ca 6,5. Se Diagram 2. Utöver en siffra på det genomsnittliga antalet skräp per 10 m 2 får man genom skräpmätningen också information om vilken typ av skräp det är som ligger på marken. Skräpet redovisas i nio olika fraktioner efter materialslag; fimpar, tuggummi, snus, papper, plast, metall, glas och organiskt. I fraktionen papper ryms bland annat pappersnäsdukar, kvitton, parkeringsbiljetter och cigarrettförpackningar. I fraktionen plast ryms både hårdplast och mjukplast i form av bland annat godispapper, glasspapper, plastpåsar och liknande. omfattar matrester, fruktrester, glasspinnar och hundbajs. 2
3 2011 6, , ,62 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Diagram 2: Antal skräpföremål i stadskärnor/10 m 2. över de stadsdelar som deltog i mätningarna respektive år. Diagrammet nedan visar hur de skräpföremål som räknats fördelar sig över fraktionerna i de tio kommunerna, samt ett snitt. En fraktion som inte redovisas i den här rapporten är tuggummi. Anledningen till det är att tuggummin än så länge är alltför svåra att mäta för att kunna göra resultatet tillförlitligt Enköping Göteborg Jönköping Nyköping Stockholm Södertälje Umeå Uppsala Västerås Örebro % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 3: Skräpföremål per 10 m 2 fördelade över åtta fraktioner i tio kommuner, samt snitt Värden i procent. Liksom tidigare år är det fimparna som dominerar bilden. Tittar man på utvecklingen av fraktionerna totalt över de senaste tre åren kan man se att antalet fimpar minskar något lite. Det är dock för kort tid för att kunna tala om en trend och eftersom bilden ser lite olika ut i olika kommuner kan detta påverka snitten. 3
4 Enköping Enköping genomförde 2011 mätningen för tredje året i rad. Här redovisas resultaten från 2011 i jämförelse med resultaten från 2009 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. Mätningen pågick under veckorna 36 till 43 och omfattade 136 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Enköping blev måttet ,53 skräpföremål per 10 m 2, alltså en minskning från 2010 års antal 5,28. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast ,53 6, ,28 6, ,37 6,62 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Enköping Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Enköping 2009, 2010 och 2011, samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 9% 2% 2% 2% 2% 10% 54% 19% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 4
5 6,0 5,375,28 5,0 4,0 3,0 2,0 2,9 2,6 1,9 3,60 Enköping 2009 Enköping 2010 Enköping ,0 0,0 0,7 0,5 0,5 0,7 0,8 0,6 0,7 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal 2009, 2010 och Karta: Undersökningsområdet i centrala Enköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 5
6 Göteborg Göteborg har genomfört mätningar i tre år. Här redovisas resultaten från 2011 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomfördes på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar års mätning pågick under veckorna 21 till 24 i tre undersökningsområden; Lundby, Centrum och Majorna. Totalt omfattade mätningen 571 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Göteborg blev måttet ,75 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man närmare på de tre stadsdelarna är frekvensen i Lundby 6,24, i Centrum 5,93 och i Majorna 4,97. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast ,75 6, ,51 6, ,62 9,53 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 Göteborg Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Göteborg 2009, 2010 och 2011, samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 3% 2% 2% 3% 10% 8% 59% 13% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 6
7 12,0 10,0 9,53 8,0 6,0 5,4 4,51 5,83 Göteborg 2009 Göteborg 2010 Göteborg ,0 3,4 2,4 2,0 1,0 0,7 0,9 0,7 0,8 0,4 0,4 0,6 0,3 0,5 0,3 0,4 0,2 0,2 0,3 0,20,10,1 0,2 0,2 0,2 0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2009, 2010 och Lundby Centrum Majorna Karta: Undersökningsområdet i centrala Göteborg. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 7
8 Jönköping Jönköping genomförde 2011 mätningen för tredje året i rad. Här redovisas resultaten i jämförelse med 2009 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar års mätning pågick i veckorna 28 till 30 i två undersökningsområden, Jönköping och Huskvarna. Totalt omfattade mätningarna 170 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Jönköping blev måttet ,02 skräpföremål per 10 m 2. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast ,34 7, ,39 9, ,62 6,62 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 Jönköping Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Jönköping 2009, 2010 och 2011, samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 9% 2% 2% 2% 0% 5% 12% 68% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 8
9 10,0 9,0 9,04 8,0 7,0 6,96 6,0 5,0 4,0 5,7 4,8 4,62 Jönköping 2009 Jönköping 2010 Jönköping ,0 2,7 2,0 1,0 0,0 1,1 0,8 0,9 0,4 0,2 0,3 1,1 0,7 0,4 0,2 0,2 0,3 0,1 0,1 0,2 0,10,20,1 0,10,0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2009, 2010 och Karta: Undersökningsområdet i centrala Jönköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 9
10 Nyköping Nyköping genomförde 2011 mätningen för första gången. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. Mätningen pågick under veckorna 30 till 32 och omfattade 176 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Nyköping blev måttet ,97 skräpföremål per 10 m 2. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast. 6,34 Nyköping 3,97 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Nyköping 2011 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar. 3% 3% 2% 1% 1% 5% 13% 72% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 10
11 3,5 3,0 2,9 2,5 2,0 1,5 1,0 Nyköping ,5 0,0 0,5 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal Karta: Undersökningsområdet i centrala Nyköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 11
12 Stockholm Stockholm genomförde 2011 sin tredje skräpmätning. Här redovisas resultaten i jämförelse med 2009 och 2010 samt med snittet av de mätningar som genomfördes i andra kommuner under samma period. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar års mätning pågick under veckorna 24 till 29 i tre stadsdelar, Kungsholmen, Västerort och Söderort. Totalt omfattade mätningen 574 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Stockholm blev måttet ,32 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man på skräpfrekvensen i de tre olika stadsdelarna ligger Kungsholmen i topp med 4,99 skräpföremål per 10 m 2 medan Västerort och Söderort ligger på 4,22 respektive 3,47. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast ,32 6, ,22 6, ,02 6,62 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Stockholm Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Stockholm 2009, 2010 och 2011 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 11% 2% 1% 2% 1% 9% 9% 65% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 12
13 4,5 4,1 4,0 3,4 3,5 2,8 3,0 2,5 Stockholm ,0 Stockholm ,5 Stockholm ,0 0,5 0,5 0,5 0,4 0,50,4 0,4 0,6 0,7 0,5 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 Öv rig t t isk Or ga n as Gl all et M pe r Pa p t Pl as us Sn Fim p 0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m2 i medeltal, 2009, 2010 och Kungsholmen Bromma Farsta Karta: Undersökningsområden i tre stadsdelar i Stockholm. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 13
14 Södertälje Södertälje genomförde 2011 sin andra skräpmätning. Här redovisas resultaten i jämförelse med 2010 och med snittet av de mätningar som genomfördes i övriga kommuner samma period Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar års mätning pågick under veckorna 34 till 36 och omfattade 177 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Södertälje blev måttet ,04 skräpföremål per 10 m 2. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast. 6, ,04 6, ,80 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 14,00 16,00 Södertälje Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Södertälje 2010 och 2011, samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 7% 3% 1% 1% 1% 5% 11% 71% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 14
15 10,0 9,0 8,6 8,0 7,0 6,0 5,7 5,0 4,0 3,0 Södertälje 2010 Södertälje ,0 1,0 0,0 1,3 0,9 1,0 0,4 1,4 0,6 0,4 0,5 0,6 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2010 och Karta: Undersökningsområdet i centrala Södertälje. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 15
16 Umeå Umeå genomförde 2011 sin första skräpmätning. Här redovisas resultaten i jämförelse med snittet av de mätningar som genomfördes i andra kommuner under samma period. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar års mätning pågick under veckorna 35 till 38 och omfattade 193 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Umeå blev måttet ,49 skräpföremål per 10 m 2. Av skräpmätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast i området. 6,34 Umeå 2,49 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Umeå 2011 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar. 4% 3% 3% 8% 10% 45% 9% 18% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 16
17 3,0 2,5 2,51 2,0 1,5 1,0 1,1 Umeå ,5 0,4 0,2 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal Karta: Undersökningsområdet i centrala Umeå. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 17
18 Uppsala Uppsala genomförde 2011 mätningen för andra året i rad. Här redovisas resultaten från 2011 i jämförelse med resultaten från Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. Mätningen pågick under veckorna 44 till 46 och omfattade 190 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Uppsala blev måttet ,98 skräpföremål per 10 m 2. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast ,34 10, ,39 8,98 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 Uppsala Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Uppsala 2010 och 2011, samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 12% 2% 1% 1% 1% 6% 19% 58% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 18
19 12,0 11,00 10,0 8,98 8,0 6,0 4,0 4,2 6,4 Uppsala 2010 Uppsala ,0 0,0 1,1 2,1 0,70,6 1,3 1,4 0,2 0,2 0,7 0,3 0,6 0,1 0,1 0,1 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal 2010 och Karta: Undersökningsområdet i centrala Uppsala. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 19
20 Västerås Västerås genomförde 2011 sin första skräpmätning. Här redovisas resultaten i jämförelse med snittet av de mätningar som genomfördes i andra kommuner under samma period. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar års mätning pågick under veckorna 25 till 32 och omfattade 194 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Västerås blev måttet ,06 skräpföremål per 10 m 2. Av skräpmätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast i området. 6,34 Västerås 8,06 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Västerås 2011 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 9% 3% 4% 1% 1% 9% 54% 19% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 20
21 9,0 8,0 8,07 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 4,4 1,5 0,7 0,7 0,3 0,3 0,1 0,1 Västerås 2011 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, Karta: Undersökningsområdet i centrala Västerås. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 21
22 Örebro Örebro genomförde 2011 skräpmätningar för tredje året i rad. Här redovisas resultaten i jämförelse med 2009 och 2010 samt med snittet av de mätningar som genomfördes i andra kommuner under samma period. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar års mätning pågick under veckorna 33 och 34 och omfattade 193 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Örebro blev detta mått ,81 skräpföremål per 10 m 2. kräpmätningen ger också information om vilken typ av skräp som hamnar på gatan utifrån nio olika fraktioner ,34 8, ,90 6, ,87 6,62 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 Örebro Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Örebro 2009, 2010 och 2011 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 7% 2% 1% 3% 21% 48% 9% 9% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 22
23 4,5 4,2 4,0 3,5 3,0 2,5 2,8 2,6 2,0 1,5 1,8 Örebro 2009 Örebro 2010 Örebro ,0 0,5 0,0 0,8 0,8 0,8 0,5 0,5 0,3 0,8 0,7 0,6 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 0,1 0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2009, 2010 och Karta: Undersökningsområdet i centrala Örebro. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 23
24 Bilaga 1 Beskrivning av metodik för skräpmätning i gatumiljö Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Håll Sverige Rent tagit fram en metod för att genomföra skräpmätningar på trottoarer i stadsmiljö. Det som en skräpmätning vill kunna uttala sig om är trottoarer i de mest centrala delarna av kommunens centralort. De centrala delarna, här kallat den centrala staden, har kommunerna själva avgränsat i samråd med SCB. Ramen för en skräpmätning avgränsas från Nationella vägdatabasen, som är byggd i ett GIS-format. Utifrån ramen väljs 200 koordinatorspunkter ut genom ett stratifierat systematiskt urval, vilka sedan randomiserats. SCB sorterar om koordinatpunkterna innan de levereras till kommunen. Koordinatpunkterna skickas kopplade mot där det framgår var de finns. Alla skräpföremål som befinner sig innanför den uppmätta mätytan räknas och noteras i protokollet av kommunens tillsatta arbetsgrupper. Skräpmätningar bör genomföras under en 2-4 veckor lång period så att variationer i väder och andra förhållanden fångas upp. Dataregistreringen görs i SCB:s webbverktyg vilket nås på Internetadressen Skattningar av resultaten görs av SCB för de åtta mest förekommande skräpslagen (skräpkategorierna) och övriga skräpslag återfinns samlade i skattningen med rubriken övrigt. Alla skattade värden har också ett skattat medelfel som redovisas i form av ett osäkerhetsmått beskrivet som bokstäver. Resultatens tillförlitlighet Tillförlitligheten (noggrannheten) i resultaten från en statistisk undersökning påverkas av ett antal osäkerhetskällor: Urval På grund av att man inte totalundersöker populationen uppstår en viss osäkerhet i skattningarna. Som osäkerhetsmått redovisas det skattade medelfelet, som anger hur stor osäkerhet man i genomsnitt kan räkna med när man uttalar sig om populationen utifrån uppgifterna i urvalet. De mätytor som valts ut kan aldrig exakt återspegla hur det ser ut i hela populationen, men genom att göra ett sannolikhetsurval kan vi på ett
25 kontrollerat sätt skatta den osäkerhet som uppstår på grund av att vi dragit ett urval. Yttre påverkan Två faktorer som har stor påverkan på resultatet av mätningarna är väder och städning. Genom att undersökningen görs under ett antal veckor under samma tidsperiod kan man förvänta sig att den naturliga variationen i vädret under tidsperioden täcks in. Genom att arbetsgrupperna går till mätpunkterna i deras randomiserade ordning och inte beroende på geografisk närhet, reduceras risken att närliggande mätpunkter har samma påverkan av städningen. Mätning Mätfel uppstår främst på grund av att arbetsgruppen missar att räkna något skräp inom en mätyta eller att det rått oklarheter kring huruvida ett skräpföremål ska räknas med eller inte. Den första feltypen motverkas genom en initial utbildning av undersökare och den senare feltypen genom instruktioner som används när mätningarna genomförs. Bortfall Bortfallsfel uppstår på grund av att en mätyta inte kan undersökas. Detta skulle kunna bero på att någon typ av byggnadskonstruktion etc. står i vägen och hindrar mätningen. Bearbetning Bearbetningsfel uppstår på grund av fel i dataregistrering, granskning/rättning och beräkningar. Jämförbarhet Jämförbarheten mellan strata (stadsdelar) är god, då samma undersökningsmetodik använts. Samma sak gäller för jämförbarheten över tiden inom samma kommun. Jämförbarheten mellan olika kommuner (centrala städerna i kommunerna) måste göras med försiktighet. Hur kommunen avgränsar sin centrala stad bör ha stor påverkan på resultatet. Om områden längre ut från stadskärnan tas med, d.v.s. färre personer passerar på trottoarerna, bör detta ge färre skräpföremål i genomsnitt.
26
27 Stiftelsen Håll Sverige Rent arbetar för att motverka nedskräpning, främja återvinning och stärka människors miljömedvetenhet. I bred samverkan med omvärlden påverkar vi den enskilda individens attityder och värderingar kring miljö och hållbar utveckling. Arbetet bedrivs genom kampanjer, projekt, utbildningsinsatser och utdelandet av miljöutmärkelser. Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, Stockholm Besöksadress: Högbergsgatan 44 Tel: Fax:
Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner
Skräprapport 2012 Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Inledning Nedskräpning är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens känsla av trygghet i sin närmiljö.
Läs mer1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport
Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning
Läs merSkräprapporten 2010. En studie av skräpet i tio svenska kommuner
Skräprapporten 2010 En studie av skräpet i tio svenska kommuner Stiftelsen Håll Sverige Rent November 2010 Sammanfattning Skräprapporten 2010 redogör för nedskräpningssituationen i tio svenska kommuner,
Läs merNedskräpning i gatumiljö Stockholm
Nedskräpning i gatumiljö 2015 Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala staden ska avgränsas
Läs merSkräprapporten 2009. En studie av skräpet i åtta svenska kommuner
Skräprapporten 2009 En studie av skräpet i åtta svenska kommuner Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009 Innehåll Innehåll På väg mot en bättre koll på skräpet... Övergripande resultat...5 Enköping...11
Läs merStockholm. Kommentarer. Om undersökningen
Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala staden ska avgränsas och samråd med SCB sker. Inom
Läs merStockholm. Kommentarer. Om undersökningen
Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur den centrala staden ska avgränsas och samråd med SCB sker.
Läs merNedskräpning i gatumiljö Borås
Nedskräpning i gatumiljö Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala staden ska avgränsas och
Läs merAtt mäta skräp är inte bortkastad tid! - Ett seminarium om skräpmätning
Att mäta skräp är inte bortkastad tid! - Ett seminarium om skräpmätning Stefan Svanström, SCB Norrköping 6 september SCB på ksp:s årskonferens 2012 HSR och Metod Parker Resultat Skräpfacit totalt Cigarettfimp
Läs merSCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället
SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället Almedalen 5 juli 2012 SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella
Läs merTeknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö 2013-07-05 Borås Inledning Enheten för Miljö- och turismstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB)
Läs merSKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Uppsala Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Nedskräpning i gatumiljö Uppsala 2018 Kommentarer om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala
Läs merSKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Göteborg Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Nedskräpning i gatumiljö Göteborg 2018 er om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala staden
Läs merSKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Borås Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Nedskräpning i gatumiljö Borås 2018 Kommentarer om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala staden
Läs merSKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Kristianstad Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Nedskräpning i gatumiljö Kristianstad 2018 Kommentarer om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur centrala
Läs merNedskräpning i gatumiljö Stockholm
Nedskräpning i gatumiljö 2013 Stockholm Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur den centrala staden
Läs merNedskräpning i gatumiljö Borås
Nedskräpning i gatumiljö Kommentarer Om undersökningen Syftet med undersökningen är att ge en bild av skräpsituationen i de centrala delarna av tätorten. Det som en skräpmätning vill kunna uttala sig om
Läs merNedskräpning i gatumiljö Uppsala
Nedskräpning i gatumiljö Kommentarer Om undersökningen Syftet med undersökningen är att ge en bild av skräpsituationen i de centrala delarna av tätorten. Det som en skräpmätning vill kunna uttala sig om
Läs merNedskräpning i gatumiljö Gävle
Nedskräpning i gatumiljö Kommentarer Om undersökningen Syftet med undersökningen är att ge en bild av skräpsituationen i de centrala delarna av tätorten. Det som en skräpmätning vill kunna uttala sig om
Läs merTeknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande oc metoder Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö 2012-09-03 Stockolm Inledning Eneten för Miljö- oc turismstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB)
Läs merSKRÄPFACIT. Parker, mindre tätorter och områdesmätningar Uppsala 2018 Stadsträdgården Höst. Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Parker, mindre tätorter och områdesmätningar Uppsala 2018 Stadsträdgården Höst Kommentarer om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner
Läs merSKRÄPFACIT. Parker, mindre tätorter och områdesmätningar Uppsala 2018 Stadsträdgården Vår. Kommentarer om undersökningen
SKRÄPFACIT Parker, mindre tätorter och områdesmätningar Uppsala 2018 Stadsträdgården Vår Kommentarer om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner
Läs mer2017 Stadsträdgården Uppsala
Nedskräpning i parker, mindre tätorter och andra öppna ytor Stadsträdgården Uppsala Första mätningen Kommentarer Om undersökningen Syftet med undersökningen är att ge en bild av skräpsituationen på de
Läs mer2017:02 Stadsträdgården Uppsala
Nedskräpning i parker, mindre tätorter och andra öppna ytor 2017:02 Stadsträdgården Uppsala Andra mätningen Kommentarer Om undersökningen Syftet med undersökningen är att ge en bild av skräpsituationen
Läs merUtvärdering av satsning på parkskötsel
Tjänsteskrivelse 1 (3) 2018-03-05 SBN 2018.0073 Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Martin Lindström Samhällsbyggnadsnämnden Utvärdering av satsning på parkskötsel Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden
Läs merNedskräpning i Tyresö
Datum Beteckning 2007-10-15 Enheten för miljö- och turismstatistik 853245-9-3300 Ert datum Er beteckning Christine Uhrlander Lindbom 1(13) Nedskräpning i Tyresö Sammanställning av skräpmätning 2007 2(13)
Läs merVad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.
Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån
Läs merEn rapport för barn om nedskräpning i Sverige
En rapport för barn om nedskräpning i Sverige av Håll Sverige Rent Innehåll Hej och välkommen till Lilla Skräprapporten! Cigarettfimpar, plastpåsar, godispapper och glasflaskor. Ja, det finns skräp nästan
Läs merEn rapport för barn om nedskräpning i Sverige
En rapport för barn om nedskräpning i Sverige av Håll Sverige Rent Innehåll Hej och välkommen till Lilla Skräprapporten! Cigarettfimpar, plastpåsar, godispapper och glasflaskor. Ja, det finns skräp nästan
Läs merMark- och arrendepriser 2008 JO1002
Statistikenheten 20090910 1(7) Mark och arrendepriser 2008 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merRestaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige
Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,
Läs merMark- och arrendepriser 2006 JO1002
Statistikenheten 20070219 1(7) Mark och arrendepriser 2006 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merSTRATEGISKT ARBETE FÖR MINSKAD NEDSKRÄPNING. STEFAN HÅLLBERG, OMRÅDESANSVARIG KOMMUN
STRATEGISKT ARBETE FÖR MINSKAD NEDSKRÄPNING STEFAN HÅLLBERG, OMRÅDESANSVARIG KOMMUN stefan.hallberg@hsr.se, 073-699 04 16 Dagens agenda Om Håll Sverige Rent Vad är nedskräpning? Varför arbeta för minskad
Läs merFordonsgas 2011-månadsstatistik EN0120
RM/ET 20120215 1(7) Fordonsgas 2011månadsstatistik EN0120 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merEnergipriser på naturgas och el 2008 EN0302
RM/ET 2010-0-28 1() Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merUppföljningsundersökning. Lärare. Teknisk rapport
Uppföljningsundersökning Lärare Teknisk rapport Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden mars - juni 2011 en postenkät på uppdrag
Läs merFordonsgas 2012-månadsstatistik EN0120
RM/ET 20121217 1(7) Fordonsgas 2012månadsstatistik EN0120 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Läs merStatistikinfo 2013:12
Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen
Läs merSkogsentreprenörer 2011 JO0504
Enheten för Policy och Analys 2012-07-02 1(7) Skogsentreprenörer 2011 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merPriser på jordbruksmark 2010
Statistikenheten 20110901 1(6) Priser på jordbruksmark 2010 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merEuropaparlamentsval, valresultat 2009 ME0109
Enheten för demokratistatistik 2009-12-16 1(7) Europaparlamentsval, valresultat 2009 ME0109 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
Läs merFolkhögskolan vår- och hösttermin 2015 UF0510
BV/UA 2016-03-04 1(6) Folkhögskolan vår- och hösttermin 2015 UF0510 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merDemografisk analys 2011 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... Kvalitetsdeklaration... 4
Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2011-03-25 1(5) Demografisk analys 2011 BE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merStatistikens betydelse och nytta för samhället
Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt
Läs merSkogsentreprenörer 2013 JO0504
Enheten för Policy och Analys 2014-07-03 1(7) Skogsentreprenörer 2013 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merA Allmänna uppgifter... 5
I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs
Läs merEnergipriser på naturgas och el 2012 EN0302
RM/ET 2012-08-31 1() Energipriser på naturgas och el 2012 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merStatistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling
Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena
Läs merSCB-Indikatorer 2014 AA0101
NR/SES 2014-02-03 1(6) SCB-Indikatorer 2014 AA0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Läs merArbetskraftsbarometern 2008 UF0505
Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merSkogsentreprenörer 2007 JO0504
Analysenheten 2008-09-01 1(7) Skogsentreprenörer 2007 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Enkät till lärare Inledning vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under mars juli 2005 genomfört en enkätundersökning till lärare på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersökningen
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt preliminära
Läs merlilla skräprapporten 2019
lilla skräprapporten 2019 En viktig rapport för dig som är ung om nedskräpning i Sverige från oss på Håll Sverige Rent 1 Om Håll Sverige Rent Skräpet finns överallt i staden, i naturen och i havet. Håll
Läs merAllmänna val, valresultat 2006 ME0104
BV/DEM 2008-04-08 1(7) Allmänna val, valresultat 2006 ME0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merAllmänna val, valresultat 2010 ME0104
BV/DEM 2010-11-02 1(6) Allmänna val, valresultat 2010 ME0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merHur går en statistisk undersökning till?
Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.
Läs merSveriges ekonomi 2014 NR0001
NR/SES 2014-01-02 1(6) Sveriges ekonomi 2014 NR0001 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merOmförhandling och byten av elavtal 2011 EN0305
RM/ET 2013-01-08 1(7) Omförhandling och byten av elavtal 2011 EN0305 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merFakta om undersökningen
Medborgarnas attityder 2017 Fakta om undersökning Fakta om undersökningen Population och urval Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av samtliga invånare i åldern
Läs merSkogsentreprenörer 2015 JO0504
Enheten för Skogspolicy och Analys 2016-06-29 1(8) Skogsentreprenörer 2015 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merNedskräpning på trottoarer i centrala staden
Enheten för miljö- och turismstatistik Datum Beteckning 2009-09-30 8566283 Ert datum Er beteckning 1(5) Nedskräpning på trottoarer i centrala staden Stockholm 2009 Metod- och kvalitetsrapport 2(5) Metoddokumentation
Läs merMark- och arrendepriser
Mark och arrendepriser (Tidigare benämnt Övriga priser på jordbruksområdet) 1999 JO1002 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Prisutvecklingen i jordbruket
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017 Utfall helåret 2016 Helåret 2016 var den definitiva löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt
Läs merHöstsådda arealer 2000
Höstsådda arealer 2000 JO0604 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Skördestatistik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare
Läs merEuropaparlamentsval, valresultat
Europaparlamentsval, valresultat 2004 ME0109 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Medborgarinflytande A.2 Statistikområde Allmänna val A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4
Läs merKörsträckor 2015 Beskrivning av statistiken
Körsträckor 2015 Beskrivning av statistiken Körsträckor 2015 Beskrivning av statistiken Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress:
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror
Läs merA.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE.
Husdjur 2002 JO0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja. A.4 Beställare
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Läs merAllmänna val, Europaparlamentsval 2014 ME0109
BV/DEM 2014-06-26 1(8) Allmänna val, Europaparlamentsval 2014 ME0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merStudieförbunden 2007 KU0401
Avdelningen för kommunikation och utveckling 2008-06-02 1(7) Studieförbunden 2007 KU0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merRöster om facket och jobbet
RAPPORT 3B AV 6 2012 Röster om facket och jobbet Fackligt förtroendevalda och viljan att ta fackligt förtroendeuppdrag efter födelseland Denna rapport är ett komplement till Röster om facket och jobbet
Läs merFöreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?
Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att
Läs merRent och snyggt. En utredning kring nedskräpning i centrala Landskrona. Handläggare: Hanna Andersson Ljus
Rent och snyggt Handläggare: Hanna Andersson Ljus Förord Nedskräpning upplevs av många människor som ett växande problem i samhället samtidigt som nedskräpning kan medföra en rad negativa effekter på omgivningen.
Läs merPrisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, 2011 EN0304. Innehållsförteckning
RM/ET 2012-12-20 1(6) Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, kvartalsvis 2011 EN0304 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merUtvärdering av salmonellabekämpning
Bilaga 11 Utvärdering av salmonellabekämpning Kvalitetsdeklaration 499 Bilaga 11 SOU 2010:106 Innehåll 0 INLEDNING...502 1 STATISTIKENS INNEHÅLL...502 1.1 Statistiska målstorheter...502 1.1.1 Undersökningsenhet
Läs merKvalitet för den officiella statistiken
Kvalitet för den officiella statistiken Surveyföreningens kvalitetsseminarium 2017 Joakim Malmdin, SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Lagen om officiell statistik Har sedan 2013 ett större
Läs merSödertörns nyckeltal för år 2011
Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet
Läs merSkogsentreprenörer 1999
Skogsentreprenörer 1999 JO0504 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Sysselsättning i skogsbruket Produktion i skogsbruket A.3 Statistikprodukten ingår i
Läs merArbetskraftsbarometern 2010 UF0505
BV/PI 2010-12-07 1(9) Arbetskraftsbarometern 2010 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merA.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE.
Djurräkningen 2001 JO0702 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Animalieproduktion. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja. A.4
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan
Läs merArbetsplatsområden utanför tätort 2010 MI0815
Enheten för Miljöräkenskaper och naturresurser 2011-06-16 1(7) Arbetsplatsområden utanför tätort 2010 MI0815 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess
Läs merSTATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB
STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.
Läs merKommunalskatterna 2016 OE0101
NR/OEM 2015-12-17 1(8) Kommunalskatterna 2016 OE0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merArbetskraftsbarometern September Augusti 2001
Arbetskraftsbarometern September 2000 - Augusti 2001 UF0505 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten ingår inte
Läs merStatistik. om Stockholm Hyror Årsrapport Publicerad: The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2018 Publicerad: 2018-11-27 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2018. I rapporten beskrivs
Läs merSvenska utlandsskolor: elever, lärare och utbildningsresultat 2006/07 UF0115. Innehållsförteckning
BV/UA 2007-02-13 1(9) Svenska utlandsskolor: elever, lärare och utbildningsresultat 2006/07 UF0115 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
Läs merFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123
BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess
Läs merEnergipriser på naturgas och el 2015 EN0302
RM/ET 2015-11-18 1(7) Energipriser på naturgas och el 2015 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merArbetsplatsområden utanför tätort 2010 MI0815
Enheten för Miljöräkenskaper och naturresurser 2013-10-25 1(7) Arbetsplatsområden utanför tätort 2010 MI0815 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess
Läs merFörslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014
2011-11-16 Dnr Valnämndens kansli Gunnar Lignell/Mari Eriksson Valnämnden Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 Valnämndens behandling
Läs merEnergipriser på naturgas och el 2013 EN0302
RM/ET 2013-09-25 1(7) Energipriser på naturgas och el 2013 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merTeknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren
Läs merIT bland individer 2005
IT bland individer 2005 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i
Läs merFöreläsning 4. Kapitel 5, sid Stickprovsteori
Föreläsning 4 Kapitel 5, sid 127-152 Stickprovsteori 2 Agenda Stickprovsteori Väntevärdesriktiga skattningar Samplingfördelningar Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen 3 Statistisk inferens Population:
Läs merHälso- och sjukvårdens kostnader
Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2007-12-17 1(6) Hälso- och sjukvårdens kostnader Referensår: I samtliga tabeller redovisas siffror för 2005, i vissa fall även siffror för 2006. Utveckling av hälso- och
Läs merKrydda med siffror Smaka på kartan
Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en
Läs merStatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs mer