Nedskräpning i Tyresö

Transkript

1 Datum Beteckning Enheten för miljö- och turismstatistik Ert datum Er beteckning Christine Uhrlander Lindbom 1(13) Nedskräpning i Tyresö Sammanställning av skräpmätning 2007

2 2(13) Innehåll RESULTAT OCH JÄMFÖRELSER... 3 BILAGA 1: GENOMFÖRANDEMETODIK... 6 BILAGA 2: METODBESKRIVNING... 12

3 3(13) Resultat och jämförelser Data från mätningarna kan presenteras på flera olika sätt. I nedanstående tabeller ges en bild av resultaten från mätningen. Antal mätytor Yta (m 2 ) Totalt ,8 Primära mätytor ,0 Sekundära mätytor ,8 Utgångspunkten för mätningarna är att de primära mätpunkterna ska undersökas och i de fall det inte är möjligt ska dessa ersättas med sekundära punkter. Det visade sig att ett flertal primära punkter inte kunde mätas och i de flesta fall ersattes dessa. Huvudorsaken till bortfallet är att för flera mätpunkter angavs inte bredden på mätytan vilket gör att dessa måste tas bort ur beräkningarna. Metoden är framtagen för att skatta nedskräpning i stadsmiljö, d.v.s. trottoarer. Då den första dagen av mätningar gav att tätorterna i Tyresö på många håll saknar trottoarer inkluderades även gångvägar och diken i undersökningen. Typ Antal procent Trottoar Gångväg Dike Totalt Då fördelningen blev någorlunda jämn mellan de tre kategorierna ökar osäkerheten i skattningarna då dessa är beroende av urvalets storlek. Tabell 1: Genomsnittligt antal skräpföremål totalt (per 100m 2 ) Typ Totalt antal skräpföremål per 100 m2 Felmarginal 1 Trottoar Gångväg Dike Totalt Motsvarande totala värde för pilotstudien i Maria-Gamla Stan beräknades till 180. Vi skattar ett 95 %-igt konfidensintervall till , där vi menar att vi med 95 % konfidens kan säga att det sanna värdet ligger inom intervallet. 1 Felmarginalen säger att vi med 95 % konfidens kan säga att det sanna värdet ligger inom intervallet (punktskattningen plus/minus felmarginalen)

4 4(13) Tabell 2: Skräpkategorier- genomsnitt och fördelning totalt Genomsnittligt antal skräpföremål per 100 m2 Skräpsort Totalt +/- % föredelning Fimpar Glas Gummi Hårdplast Kartong Metall Mjukplast Organiska föremål Papper Snöre Snus Tyg Totalt Vi skattar den totala förekomsten av cigarettfimpar till 53st per 100m 2. +/- ovan representerar felmarginalen. Tabell 3: Skräpkategorier- genomsnitt per område Genomsnittligt antal skräpföremål per 100 m2 Skräpsort Trottoar +/- Gångväg +/- Dike +/- Totalt +/- Fimpar Glas Gummi Hårdplast Kartong Metall Mjukplast Organiska föremål Papper Snöre Snus Tyg Totalt Skattningar på liknande sätt, men redovisat per område; trottoar, gångväg och dike.

5 5(13) Tabell 4: Skräpsorter- genomsnitt och fördelning totalt Genomsnittligt antal skräpföremål per 100 m2 Skräp föremål Totalt +/- % fördelning Fimp Glas, helt Glas, trasigt Gummi Hårdplast, övrigt Hårdplast, snusdosor Kartong, cigarettförp Kartong, övrigt Metall, kapsyler Metall, övrigt Mjukplast, glasspapper Mjukplast, övrigt Organiskt material, hund-/kattbajs Organiskt material, mat Organiskt material, övrigt Papper, övrigt Papper, servetter Papper, tidningar Snöre Snus Tyg Totalt Ovanstående skattningar på skräpkategorier uppdelade i olika skräpsorter. Övriga kommentarer Inget extremvärde uppmättes. De värden som avviker mest är 24 trasiga glasbitar som upphittades i en mätyta. Inga justeringar har gjorts för detta i materialet. Man kan ifrågasätta om de 24 trasiga glasbitarna kommer från olika källor. Enligt vår definition av trasigt glas ska bitar som ligger nära varandra och som synbart härrör från samma flaska/burk räknas som en glasbit. Då metoden med Nationella skräpmätningar kommer att ses över fram till våren 2008 kan det finnas en osäkerhet förknippad med kommande direkta jämförelser med resultaten i denna sammanställning. Insamlingsmetoden kommer inte att förändras i någon större utsträckning, men tillvägagångssättet för att ta fram den population som ska undersökas ska ses över.

6 6(13) Bilaga 1: Genomförandemetodik Definition av undersökningsområden Trottoarer Gångbanan definieras här som den yta som är belägen direkt närmast körbanan och försedd med asfalt, marksten eller betongplattor. I denna undersökning avgränsas gångbanan av trottoarkanten mot körbanan och av ett hinder. Hindret kan vara t.ex. en husvägg, ett buskage, en rabatt eller högt gräs. Hindren är alltid permanenta och når ända ner till marken, dvs skyltar, cykelställ och bilar utgör inte hinder. Gångvägar En gångväg definieras här som ytan belägen bredvid körbanan och försedd med asfalt, marksten eller betongplattor. Mellan gångvägen och körbanan finns ett mellanrum, oftast bestående av gräs el dyl. Dike Ett dike definieras som den yta som ligger närmast körbanan och som inte är försedd med asfalt, marksten eller betongplattor. Oftast består diket av gräs el dyl. Koordinatpunkter 100 primära koordinatpunkter har valts ut genom ett obundet slumpmässigt urval. Dessutom har ytterligare 20 punkter valts ut, sk. sekundära koordinatpunkter. Dessa kommer att utnyttjas om några av de primära koordinatpunkterna bara delvis eller inte alls går att undersöka. Till varje koordinatpunkt hör 10 mätytor, alltså sammanlagt 1000 primära mätytor. Målet är att undersöka 1000 mätytor vilket bedöms ge tillräcklig säkerhet i skattningarna. Koordinatpunkterna har dragits slumpmässigt, vilket gör att det optimala sättet att genomföra mätningarna är att undersöka platserna i ordning, dvs punkt 1 undersöks först, därefter punkt 2 oavsett om t ex punkt 34 ligger alldeles bredvid den första. Väljs istället mindre geografiska platser ut för att undersökas under t.ex. samma dag finns risken att naturliga variationer i nedskräpningen missas. Utrustning Viss utrustning är nödvändig för att genomföra mätningarna. Ev. GPS-mottagare Kompass Protokoll Mobiltelefon Pennor Mätverktyg för mätytor på gångbana

7 7(13) Skrivunderlägg för protokoll Förteckning över skräpslag Karta/bild över koordinatpunkt Ev. digitalkamera Regnskydd Krita Kon el varningstriangel Hanskar Petpinne Fäste De mallar som används för mätningarna kan se ut på följande sätt: - En flexibel mall bestående av två halvmeter långa fästen och två 5,5 meter långa mätsnören med centimetermärkning Mätsnöre Att hitta en koordinatpunkt Undersökningsgruppen beger sig till platsen genom att utnyttja kartbilderna. När undersökarna kommit fram till platsen måste en bedömning göras om platsen är möjlig att undersöka. Exempel på frågor som kan dyka upp: - Vi hittar inte platsen, p.g.a. att kartan inte stämmer, ombyggnationer etc. Gå vidare till nästa koordinatpunkt. - Platsen är inte möjlig att undersöka, p.g.a. renoveringsarbete, uteservering, parkerade bilar etc. Om platsen inte bedöms bli möjlig att undersöka under överskådlig tid, gå vidare till nästa koordinatpunkt. - Platsen är helt nystädad och inget skräp syns Ingen åtgärd. Det hör till den normala variationen i gatubilden - Platsen är extremt nedskräpad, p.g.a. djur som spritt avfall, tillfälligt evenemang etc. Ingen åtgärd. Det hör till den normala variationen i gatubilden När platsen bedömts möjlig att undersöka fyller undersökningsgruppen i den beskrivande informationen i protokollet (se bilaga 1): - Koordinatpunkt - Undersökningsområde/gata etc. - Trottoar (T), Gångväg (G) eller dike (D) - Datum - Veckodag - Undersökningsgrupp

8 8(13) - Väderkod - Kommentarer Därefter väljer gruppen ut den punkt som de tror bäst motsvarar den på kartan utmärkta koordinatpunkten. Markeringen görs genom att ett kryss kritas på kanten av körbanan (om mätytorna hamnar på trottoar/dike) eller den närmaste gångvägen (om mätytorna hamnar på gångväg). Att märka ut punkten innebär i praktiken att en visuell bedömning måste göras. Detaljeringsgraden på kartbildernas ger inte en exakt punkt. Vid bedömningen är det viktigt att inte medvetet söka upp eller undvika skräp utan att försöka välja den punkt som man tror bäst överensstämmer med kartbilden. Målet är att alla mätpunkter ska bestå av 10 mätytor. Om inte 10 mätningar kan genomföras kommer den mätpunkten att strykas och ersättas av en sekundär punkt. Att göra mätningarna (trottoar) Inledningsvis sätter arbetsgruppen ut konen/varningstriangeln för att varna trafiken. Med utgångspunkt rakt ovanför det utmärkta krysset på trottoaren lägger man därefter det som utgör mätverktygets halvmeter breda kortsida så nära det naturliga hindret som möjligt. Om ett hinder saknas läggs verktyget 5 meter från trottoarkanten. Detsamma gäller om hindret ligger längre bort än 5 meter från trottoarkanten. När verktyget ligger på plats dras mätsnörena ner mot trottoarkanten och 15cm ner i körbanan. Längden på mätytan noteras i protokollet. Exempel på frågor som kan dyka upp: - Det står en bil i vägen där vi ska dra mätsnörena Gå 3 m vidare till nästa mätyta. - Mellan körbanan och hindret finns en rabatt Rabatten ses också som ett hinder. Utgå alltid från det hinder som ligger närmast körbanan, dvs i detta fall rabatten - Mellan körbanan och hindret finns ett cykelställ i metall Ett sådant cykelställ ses inte som ett hinder. Dra alltså mätsnörena under/igenom cykelstället. Därefter räknas och kategoriseras alla skräpföremål som befinner sig innanför den rektangel som bildats. Allt dokumenteras i protokollet. Uppstår tveksamheter kring vilken kategori ett skräpföremål ska klassas till finns en lista till hjälp, se bilaga 2. Exempel på frågor som kan dyka upp:

9 9(13) - Det ligger något i mätytan som inte står med på protokollet Sök efter föremålet i skräpförteckningen. Om det inte finns med där, notera det under rätt rubrik och skriv om möjligt vad det är. - I mätytan ligger delar av en glasflaska, hur ska det räknas Det räknas som glas. Om det är uppenbart att flera skräpföremål hör ihop ska de räknas som ett enda föremål, annars som flera. - Ett skräpföremål ligger precis på kanten av mätsnöret, ska det räknas? Om den övervägande delen av föremålet ligger innanför mätsnöret så ska det räknas med. - Ett skräpföremål låg inne i mätområdet, men blåste sedan bort Om ni hann notera vad det var för slags föremål ska det räknas med. När mätningarna på den första mätytan är klar fortsätter undersökningsgruppen till nästa yta. Från det utmärkta krysset mäts 3 meter åt höger sett med ryggen åt körbanan och samma mätningsförfarande genomförs igen. Detta fortsätter till dess 10 mätytor täckts. Byggnad el dyl Körbana Trottoar 3m 3m Exempel på frågor som kan dyka upp: - Trottoaren slutar vid en korsning Mätningarna fortsätter på andra sidan korsningen och undersökningsgruppen får göra sitt bästa för att få avståndet mellan mätytornas vänstra hörn till 3 meter av trottoarens längd. - Trottoaren är trasig och uppbruten där vi ska göra vår andra mätning Hoppa över den ytan och fortsätt ytterligare 3 m framåt och gör nästa mätning där. Målet är att alla undersökningsområden ska bestå av 10 mätningar. Om inte 10 mätningar kan genomföras kommer den koordinatpunkten att strykas och ersättas av en sekundär punkt.

10 10(13) Att göra mätningarna (Gångväg) Med utgångspunkt från det utmärkta krysset på gångvägen lägger man det som utgör mätverktygets halvmeter breda kortsida på den bortre kanten. Sedan dras mätsnörena över gångvägen och 15cm ner i mellanrummet mellan den och körbanan. Längden (cm) på mätytan noteras i protokollet. Därefter räknas och kategoriseras alla skräpföremål som befinner sig innanför den rektangel som bildats. Allt dokumenteras i protokollet på samma sätt som i fallet med trottoarer. När mätningarna på den första mätytan är klar fortsätter undersökningsgruppen till nästa yta. Från det utmärkta krysset mäts 3 meter åt höger sett med ryggen åt körbanan och samma mätningsförfarande genomförs igen. Detta fortsätter till dess 10 mätytor täckts. Gångväg Dike 3m 3m Körbana Exempel på frågor som kan dyka upp: - Gångvägen slutar vid en korsning Mätningarna fortsätter på andra sidan korsningen och undersökningsgruppen får göra sitt bästa för att få avståndet mellan mätytornas vänstra hörn till 3 meter av gångvägens längd. - Gångvägen är trasig och uppbruten där vi ska göra vår andra mätning Hoppa över den ytan och fortsätt ytterligare 3 m framåt och gör nästa mätning där. Att göra mätningarna (Dike) Inledningsvis sätter arbetsgruppen ut konen/varningstriangeln för att varna trafiken. Med utgångspunkt från det utmärkta krysset på körbanan lägger man därefter det som utgör mätverktygets halvmeter breda kortsida 15cm in i körbanan. Sedan dras mätsnörena över diket till dess de stoppas av ett hinder (staket eller liknande).

11 11(13) Om ett hinder saknas läggs verktyget 3 meter från kanten av körbanan. Detsamma gäller om hindret ligger längre bort än 3 meter från kanten av körbanan. Längden (cm) på mätytan noteras i protokollet. Därefter räknas och kategoriseras alla skräpföremål som befinner sig innanför den rektangel som bildats. Allt dokumenteras i protokollet på samma sätt som i fallet med trottoarer. När mätningarna på den första mätytan är klar fortsätter undersökningsgruppen till nästa yta. Från det utmärkta krysset mäts 3 meter åt höger sett med ryggen åt körbanan och samma mätningsförfarande genomförs igen. Detta fortsätter till dess 10 mätytor täckts. Bostadshus el likn Dike 3m 3m Körbana Exempel på frågor som kan dyka upp: - Diket slutar vid en korsning Mätningarna fortsätter på andra sidan korsningen och undersökningsgruppen får göra sitt bästa för att få avståndet mellan mätytornas vänstra hörn till 3 meter av gångvägens längd.

12 12(13) Bilaga 2: Metodbeskrivning Ram och Urval Ramen består av punkter i området Tyresö. Urvalet är ett obundet slumpmässigt urval (OSU) om 100 punkter som man därtill har valt ut 20 sekundärpunkter för som reservurval. Dessa punkter skall användas som substitutioner om en ordinarie punkt inte går att göra mätningar på. Estimation Parametrar som skall skattas är genomsnittligt antal skräpföremål per 100 kvadratmeter för olika redovisningsgrupper. I detta fall är redovisningsgrupperna trottoarer, gångvägar och diken. Bortfall I undersökningen har vi ett bortfall bland de ordinarie punkterna på 16 %. För 13 % -enheter har vi substituerat punkterna med punkter från reservurvalet och för de återstående 3 % -enheterna har vi kompenserat med hjälp av rak uppräkning. Populationen är inte indelad i olika strata, men eftersom redovisning skall ske på olika typ av platser och vi har ett så kallat substitutionsförfarande vad gäller bortfallet, vill vi göra en så kallad Response Homogenity Groups (RHG) gruppering och därmed antar vi att populationens fördelning mellan olika typer av platser ser ut som urvalets fördelning mellan platser. Eftersom det inte finns registrerat vilken typ av plats bortfallet tillhör, på mer än ett fåtal mätpunkter, kommer vi inte att kunna göra någon så kallad RHG gruppering. Mätpunkterna som är bortfall ersätts helt enkelt av de sekundära punkterna som i förväg är utvalda som ett sekvensiellt OSU. Eftersom vi har valt ut ett antal sekundära mätpunkter som skall ersätta de ordinarie punkterna som inte är mätbara och ett antal av dessa inte heller var mätbara kommer vi att ha två typer av bortfall. Det första fallet är där vi ersätter en punkt med en annan och det andra är där vi skulle ha ersatt en punkt med en annan men där även denna är bortfall. Dessa justeras med rak uppräkning. Övertäckning Det finns en viss övertäckning i denna undersökning. Dessa mätpunkter består av tre punkter som ligger utanför kommungränsen. Någon annan övertäckning har inte framkommit. Skäl till varför inte längden är mätbar har inte heller framkommit klart och tydligt, detta innebär att vi inte vet om det är övertäckning eller bortfall, men vi behandlar dem som bortfall. För de tre punkter som är övertäckning ersätts alltså inte punkterna utan nollas ut i beräkningarna.

13 13(13) Skattningarna Parametrar som skall skattas är antal skräpföremål per 100 kvadratmeter på olika typer av platser (Trottoarer, gångvägar och diken). Vilken typ av plats mätpunkten tillhör tas in via enkäten och finns således inte för alla objekt i populationen. Parametrarna som skall skattas är alltså kvoter av totaler. Estimatorn som har använts ser ut enligt nedan tˆ tˆ y1 tˆ y, där t y 1 y 2 y 1, k ˆ och tˆ y 2 r k r y 2, k k där y 1 =antal skräpföremål på de 10 ingående mätytorna tillhörande mätpunkten och y 2 =summan av de 10 ingående mätytornas kvadratmeter n tillhörande mätpunkten. k, där n=100 (antal ordinarie utvalda N mätpunkter) och N= (totalt antal mätpunkter i området). r=97 (svarsmängden). Eftersom vi även bland de sekundära punkterna har bortfall, kommer antalet i urvalet (n) att ersättas med antal mätbara punkter (m) i skattningsformlerna. Fördelningen över typ bland de mätbara punkterna ser ut enligt nedan, övertäckningen består av 3 punkter och ingår inte i tabellen nedan. Typ Antal procent Trottoar Gångväg Dike Totalt