20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober. Inledning Utredningsenheten har under våren genomgått Socialstyrelsen tillsyn enlig 13 kap. 1 socialtjänstlagen med anledning av en anmälan rörande klagomål om missförhållande i myndighetsutövning och kvalitetsledningssystem. Socialstyrelsen beslöt i samband med inspektionen att följa upp en tidigare tillsyn gjord under 2010. Socialstyrelsens beslut tog förvaltning och nämnd del av den 18 maj 2011. Under våren har även en arbetsmiljökartläggning ägt rum. Enheten har också arbetat fram en handlingsplan för att komma till rätta med de brister som socialstyrelsen hänvisar till. Nyrekrytering har skett, konsulter har tillsatts för att avhjälpa arbetstoppar, ett nytt datasystem, Treserva har upphandlats och kommer att implementeras under hösten, överenskommelser med externa utbildningsanordnare och handledare är gjorda, rutinutveckling kommer att ske under hösten med hela utredningsenheten och öppenvården, Sammantaget resulterar detta i att ledningsfunktion och organisation är föremål för utredning, förnyelse och anpassning till den tidsanda och de ambitioner lagstiftarna och kommunala politiker anger i lagar, propositioner och riktlinjer. Alla beslut, såväl interna som externa har kommunicerats inom förvaltning och avdelning, samt till nämnd och arbetsutskott. Förslag till ny lag inom socialtjänsten 2009 överlämnade den särskilde utredaren Kerstin Wigzell Barnskyddsutredningens förslag till en ny lag om stöd och skydd för barn och unga till statsrådet Maria Larsson. Skyddet för barn och unga stärks i den nya lagen. Barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande förbättras. Kraven på kvalitet, kompetens och säkerhet i socialtjänstens arbete med barn som far illa ökar. Samtidigt betonas samhällets gemensamma ansvar för barn som befinner sig i svåra situationer och som behöver olika stödinsatser. Förslaget innebär att bestämmelser som rör barn i socialtjänstlagen (SoL) och samtliga bestärnmelser i lagen om 1
vård av unga (LVU) förs samman i en särskild lag. Den nya lagen föreslås heta lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). Utdrag ur förslaget Varje barn som omhändertas ska få en egen socialsekretare, som ska besöka barnet minst fyra gånger per år och så långt som möjligt föra enskilda samtal med barnet. Socialsekreteraren ska ha ett särskilt ansvar för att följa vården av barnet och för kontakten med barnet under omhändertagandet. Barnets socialsekreterare bör ha en självständig ställning gentemot den som vårdar barnet, för att inte riskera att barnets intresse får stå tillbaka av hänsyn till familjehemmet eller institutionen. Familjehemmen ska få bättre stöd i form av utbildning inför sin viktiga uppgift. Familjehemmets och socialtjänstens respektive ansvar och åtagande för barnets vård och utveckling ska läggas fast i avtal. Detta kan bl.a. minska risken för att familjehemmet förutsätts klara av saker, t.ex. när det gäller skolgång och tillgång till sjukvård. Inför en placering i ett tilltänkt familjehem ska socialtjänsten mer ingående kontrollera hemmets lämplighet i allmänhet och för det särskilda barnet. Beredning av motion Motionens tio punkter behandlas var för sig nedan: 1. Att varje placerat barn ska regelbundet få ensamtid med sin socialsekreterare såvida det inte finns särskilda skäl till att så inte kan ske. I Eslövs kommun är familjehemsgruppen uppdelade i barnsekreterare (2,0 medarbetare) och familjehemssekreterare (2,0 medarbetare). Barnsekreterarnas uppgift är att, enligt socialtjänstlagen och verksamhetens rutiner, att träffa barnen och företräda barnens frågor. Under hösten är gruppen förstärkt med 75 familjehemssekreterare. Utredningsenhetens rutiner 1. Regelbundna besök i det hem där den unge vistas 2. Enskilda samtal med den unge 3. Samtal med den eller de som tagit emot den unge i sitt hem, samt 4. Samtal med vårdnadshavarna Barnsekreterarna träffar barnen två gånger per år, i vissa fall oftare. Barnsekreterarna träffar alltid barnen vid övervägande om vård, vilket enligt socialtjänstlagen ska ske två gånger per år. 2
2. Att placerade barn ska få besök av sin socialsekreterare minst en gång per kvartal. Enligt det lagförslag som lämnades till stadsråd Maria Larsson 2009 föreslår utredaren att fyra besök per år ska bli lagstadgat. Vid varje placering utanför hemmet sker individuella prövningar och utredning, enligt socialtjänstlagen. Detta ger vid handen att besöken bör vara behovsstyrda. Vissa placeringar kräver tätare besök, emedan andra kanske kräver fårre besök. En rimlig standard på detta torde vara behovsprövad. Konsekvensen av att lagen går igenom, eller att förslaget antas innebär att enheten får bättre kontroll på att allt fungerar bra i familj ehemmet, samtidigt som detta på sikt att innebära någon form av resursförstärkning. 3. Att utbildning ska vara obligatorisk för familjehem som kommunen anlitar Under hösten 2011 kommer familjehemssekreterarna att genomgå utbildning avseende utredning av familjehem. I dag finns det ett antal metoder att tillgå. Utredningsenheten har valt två av dessa, utredning enligt BBIC, samt utredning enligt PRIDE-modellen. PRIDEprogrammet består av grundutbildning och utredning av familjer som är intresserade av att bli familjehem. Under nio sammankomster å 3 timmar träffas 6-10 familjer under ledning av familjehemssekreterare och en erfaren familjehemsförälder. I den förberedande PRIDE-utbildningen får familjerna information om familjehemsvårdens krav och villkor samt möjlighet att i diskussioner och inlevelseövningar fundera över dessa. Under utbildningens gång gör ledarna hembesök i varje familj. Deltagarna får skriva sina egna livsböcker. I livsboken får de tillfålle att begrunda hur deras liv har varit och hur det ser ut idag. De får också fundera kring sina egna motiv att vilja bli familjehem och de förväntas bedöma den egna viljan och förmågan att, utifrån de fem kompetenserna, kunna bli familjehem. Efter avslutad utbildning görs en ömsesidig bedömning, då familjerna går igenom familjens förutsättningar att motsvara familjehemsvårdens kompetensvillkor. Familjens förutsättningar sammanfattas i en skriftlig utredning där beslutet också redovisas. Fördelen med två metoder är att Pride-modellen används för att utreda och utveckla familjehemsvården och BBIC för att dokumentera i vårt digitala system. Under hösten 2011 kommer socialtjänsten i Eslövs kommun att börja använda ett nytt dokumentationssystem, Treserva. I systemet finns BBICmallar. Sammanfattningsvis innebär detta att alla nytillkomna familjehern kommer att utredas och utbildas enligt ovanstående modell. Utredningsenheten har rutiner för uppföljning av vården, samt hur anmälan om missförhållande i familj ehem ska handläggas. Det finns även rutiner för hur arbetsgången ska ske vid rekrytering av familjehem och vid placering däri. Under hösten kommer även 3
utredningsenheten att samarbeta med öppenvården, så att familjehemmen kan få kvalificerat stöd av familjebehandlare. 4. Att ge Barn- och familjenämnden i uppdrag att säkerställa att familjehemmen får den handledning och det stöd som de har behov av. Inom ramen för rådande lagstiftning ska familj ehemmet få det stöd de behöver i sitt uppdrag som familjehem. Handledning av familjehem är inte att betrakta som bistånd, utan ges familjehemmen som ett stöd i deras uppdrag. Även här sker en individuell bedömning, som är behovsprövad. De utredningsmodeller som familj ehemsgruppen har valt att utbilda sig kommer på sikt att skapa bättre förutsättningar för uppföljning, handledning och stöd. Blir det förändringar i lagstiftningen kommer det eventuellt att innebära någon form av resursförstärkning. 5. Att ge Barn- och familjenämnden i uppdrag att säkerställa tydliga rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera missförhållande på ett HVB, eller i ett familj ehem. Från den 1 januari 2010 har Socialstyrelsen ensamt ansvar för all tillsyn av tillståndspliktig enskilt driven verksamhet enligt SoL och LSS såväl den löpande som den övergripande. Det innebär att kommunens ansvar för den löpande tillsynen, liksom rätten att inspektera sådan verksamhet upphör, granskningen av hem för vård och boende ska ske två gånger per år. En bestämmelse införs i socialtjänstlagen och LSS om att Socialstyrelsen vid tillsyn kan höra barn. Hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga bör besökas för tillsyn minst två gånger per år eller oftare om det behövs. Minst ett av besöken bör ske oanmält. Vid dessa tillsynsbesök ska samtal föras med barnen och ungdomarna. Samtalen ska vara frivilliga och ske med respekt för den enskildes integritet. När kommunen placerar barn på HVB sker alltid uppföljning av behandling och utredning, då HVB hemmet arbetar på uppdrag av kommunens socialtjänst. Avseende familjehem sker regelbundna besök i familjehemmet, samt vid övervägande två gånger per år. Utredningsenheten har checklistor och mallar vid nyplacering och omplacering på HVB-hem och familj ehem. Dessa checklistor innefattar också skolgången. 4
6. Att ge Barn- och familjenämnden i uppdrag att säkerställa att placerade barn får veta sina rättigheter och följa upp att denna information ges på ett sätt som barn förstår. Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram relevant information som riktar sig såväl till barn och unga som till vårdnadshavare. Informationen bör innehålla uppgifter om barns och ungas rättigheter, om tillsynsmyndighetens uppgift och om vem som ansvarar för tillsynen. Informationen bör också innehålla uppgift om att tillsynsmyndigheten vid tillsynsbesök kan genomföra samtal med barn utan att vårdnadshavaren är närvarande eller har samtyckt till åtgärden, att kontakt kan tas med tillsynsmyndigheten vid andra tillfållen än vid myndighetens tillsynsbesök och uppgift om hur man kan komma i kontakt med tillsynsmyndigheten. Vid varje placering sker samtal med den unge och bamsekreteraren. Vid dessa tillfällen informeras bland annat om att den unge har rätt att träffa sina vårdnadshavare och förhållande till mognad och ålder även ges möjlighet att påverka detta. Beroende på barnets mognad, delas även skriftlig information och en lite broschyr ut. 7. Att ge Barn- och familjenämnden i uppdrag att säkerställa att en studieplan för varje placerat barns skolgång och undervisning finns och följs upp. Individuell utvecklingsplan innebär att minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare, altemativt familjehemmet ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektom beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektom beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfållen än vid ett utvecklingssamtal. Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska 5
fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Ett uttalat önskemål från barnsekreterarna är möjligheten till att delta på ett mer aktivt sätt i den unges skolgång. Det är önskvärt att placerande socialsekreterare även formellt säkerställer barnets/ungdomens skolgång. Detta kan på sikt innebära någon form av resursförstärkning. 8. Att ge Barn- och familjenämnden i uppdrag att i samverkan med Region Skåne se till att varje barn som placeras får en hälsoundersökning och att barnens hälsa fortsatt följs upp under placeringen. För att få arbeta enligt BBIC modellen krävs licens. Licensen regleras genom ett avtal med Socialstyrelsen. För ordinarie licens krävs att kommunen uppfyller samtliga krav i BBICkonceptet. Inom ramen för BBIC görs också specifika läkarundersökningar Som en del av Region Skånes riktade satsning barn och unga avsattes två miljoner kronor 2011 för att ge sjukhusen och primärvårdsnivån ett utökat uppdrag avseende läkarundersökningar till barn och unga som ska utredas inför en placering av socialtjänsten utanför det egna hemmet Satsningen omfattar: Utbildningssatsning på primärvårdsnivå Projekt "Barn som far illa" BBIC läkarundersökningar Utredning av mödra- och barnhälsovårdspsykologernas uppdrag Eslövs kommun använder sig, i den utsträckning det behövs, av möjligheten till läkarundersökning enligt BBIC-modellen. Elevvårdande insatser sker också i kommunen bland annat i form av skolsköterska och skolläkare. De är: Skolans specialist inom det medicinska och socialmedicinska området Arbetar enligt Socialstyrelsens råd och riktlinjer för elevhälsavården Tyngdpunkten ligger på förebyggande och hälsofrämjande insatser Den öppna mottagningen i ett sjukdomsförebyggande arbete Bistå aktivt elever i behov av särskilt stöd 6
9. Att införa en Barnombudsman som leder implementeringen och uppföljningen av den tvärsektionella samordningen av insatser för barn och ungdomar. Inom ramen för sammanhållen socialtjänst sker en samordning av de insatser som riktar sig till barn, ungdomar och deras familjer. Vård och omsorgs, Arbete och försörjning, samt Barnoch familjeförvaltningen har regelbundna träffar, både på förvaltningschefsnivå och på avdelningschefsnivå. Det finns framtagna rutiner för hur samarbetet ska ske, till exempel vid Treservainförande, boendekoordinator, osv. Barn och familj har i samverkan med chefer på olika nivåer och fackliga företrädare under våren tagit fram en verksamhetsplan. Planen är gemensam för förskolan, skolan och resursavdelningen. Syftet med verksamhetsplanen är att förtydliga de strategiska områden som alla i Barn- och familjs verksamheter särskilt ska arbeta med. Ambitionen med verksamhetsplanen är att ge en ökad samverkan mellan Barn- och familjs verksamhetsområden för att ge en ökad måluppfyllelse och högre resultat för Eslövs kommuns barn och elever. Verksamhetsplanen verkar också för ett ökat samband mellan, mål, strategier, kvalitet och ekonomi, vilket ska ge en större transparens mellan verksamhetsdelarna och gemensamma resultat. Sammanfattningsvis innebär ovanstående att förvaltningen aktivt arbetar med att hitta former för samverkan och samordning, i enlighet med barnkonventionen. 10. Att ge Barn- och familjenämnden i uppdrag att ansluta sig till det nationella samarbetet SkolFam. Skolsatsning inom familjehemsvården, SkolFam startade som ett projekt i Helsingborg 2005 och utvärderades med goda resultat 2008. Idag är arbetsmodellen en permanent del av familjehemsverksamheten. Arbetet är forskarstött och drivs i samverkan mellan skol- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen i Helsingborg. Modellen togs fram i ett samarbetsprojekt mellan bland annat skola och socialförvaltning. I Eslövs kommun finns en annan organisation, som på ett tydligare sätt markera samverkan som uppdrag. Det finns för och nackdelar med att ha schablonmässiga rutiner, såsom i SkolFam. Detta kan ske på bekostnad av individuella insatser. Att rutinmässigt kognitivt begåvningstesta alla barn som ska familj ehems placeras kan te sig påträngande, utifrån den enskilde individens perspektiv. Dock har projektet belyst olika perspektiv, som Eslövs kommun kan ta till sig och lära sig av. Vid genomgång av SkolFam projektet i Helsingborg 2010 framkommer att det tillkommer en kostnad på cirka 100 000 kronor/år för att ta del av nätverket. SkolFam är ett resurskrävande projekt och kommer vid eventuellt inträde att ta en psykologtjänst och en specialpedagogtjänst i anspråk. 7
Förslag till beslut Barn- och familjenämnden tar förvaltningens yttrande som sitt eget och föreslår Kommunfullmäktige beslut att motionen anses besvarad med det som framförs i yttrandet. Kerstin Melffi Förvaltningschef /, lensten Jörgen Larsson Avdelningschef Resursavdelningen 8