Budget och ekonomiplan

Budget och ekonomiplan 2015 2017

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Raseborg bygger en stadig grund för framtiden 1 Strategin i sammandrag 3 Budgetstruktur 2015 4 Resultaträkning per utgifts-/inkomstslag 5 Resultaträkningsdel 2015-2017 6 Finansieringsdel 2015-2017 7 Driftshushållning 2015-2017 Sektor: Koncernförvaltning 8 Koncernförvaltning 9 Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning 13 Allmän- och ekonomiförvaltning 14 Sektor: Grundtrygghet 17 Egen produktion 19 Myndighetsuppgifter 24 Administration och externa avtal 26 Specialsjukvård 28 Sektor: Bildning 30 Bildning 31 Kulturverksamhet 36 Fritidsverksamhet 39 Sektor: Samhällsteknik 41 Samhällsteknik 42 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn 49 Raseborgs Vatten 53 Investeringar 2015-2017 55 Budgetsammandrag 68 Sektorvisa externa och interna inkomster och utgifter 69 Externa och interna inkomster och utgifter 70 Sammanställning per verksamhetsområde 71 Kommunens och affärsverkets resultaträkning 2015 74 Kommunens och affärsverkets finansieringsdel 2015 75 Resultaträkning per utgifts-/inkomstslag (exklusive affärsverk) 76 Utgångspunkter för ekonomi, skatter och statsandelar 77 Staden som arbetsgivare 86 Inversteringar i budgeten 88 Affärsverk och koncernbolag 91

RASEBORG BYGGER EN STADIG GRUND FÖR FRAMTIDEN Ekonomiplanen följer samma budgetuppställning som 2014. Nämnderna förväntas klara sig att hushålla med det anslag som de fått för hela verksamhetsområdet och först då det blir omöjligt att sköta de lagstadgade uppgifterna äska om budgetändringar via stadfullmäktige. Resultaträkningen: Stadens externa utgifter år 2015, dvs. alla betalningar som går via kassan (löner, pensioner, köptjänster) är 193 miljoner eller bara 0,9 % mer än 2014 trots att kostnaderna för köpta tjänster väntas stiga med 2,3 %. En stor enskild tilläggskostnad är den prehospitala akutsjukvården. All verksamhet har noggrant analyserats och servicen anpassats till följd av samarbetsförhandlingar två år i följd. Stadens egna personalkostnader väntas sjunka med 2,7 mn eller 3,1 procent jämfört med budgeten 2014. Minskningarna i serviceutbudet och rationaliseringarna kommer att resultera i 125 färre årsverken i slutet av 2015 i förhållande till år 2013. Vid pensioneringar granskas fortsättningsvis möjligheterna att omorganisera processerna. Några möjligheter till större minskningar av arbetsinsatsen i den egna verksamheten finns dock inte utan att ytterligare öka gruppstorleken i undervisningen eller genom sammanslagning av verksamhetsenheter, vilket kräver stora investeringar i byggnader och IT eller genom avslutande av verksamheter. Effektiveringen av kosthållet har inte genomförts i enlighet med åtgärdsprogrammet. Det krävs nu resoluta beslut för att uppnå ett effektivare kosthåll och sänka enhetspriset per portion och totalkostnaderna. Stadsstyrelsen har beslutat att flytta förvaltningen till Ekåsen då nuvarande avtal går ut i slutet av 2016, vilket sänker hyreskostnaderna på sikt. Det behövs minst två år för att finna 1 1 alternativa utrymmen för verksamheten i Ekåsens huvudbyggnad. Ersättande vårdutrymmen för Mjölbolsta är under planering så att de är klara senast våren 2016. Utmaningarna att minska nuvarande fastighetsbestånd och sälja byggnader som staden inte behöver är stora till följd av minskad efterfrågan på utrymmen och kreditmöjligheterna på marknaden. En stor del av alla utvecklingsprojekt inom bildning, vård, energieffektivitet, miljövård, sysselsättning av ungdomar, näringspolitik, NordSyd mm. finansieras genom extra projektmedel från staten. Projekten kräver också administration. Stadsstyrelsen kommer under år 2015 att värdera nyttan av projektverksamheten och vid behov omrikta resursanvändningen. Planläggningens resurser bör planeras så att alla samarbetsprojekt med näringslivet håller tidtabellen och genererar tillväxt och nya jobb. Billnäs planen och Norra hamnens planändring kommer för beslut till stadsfullmäktige våren 2015. Mindre detaljplaneändringar som krävs för avyttrande av fastigheter påskyndas. Stadens ökade ansvar för sysselsättning av långtidsarbetslösa och aktivering av ungdomar kräver innovativa lösningar och resurser för handledning för att budgeten inte ska sprängas. Ett nytt stöd för att öka ungdomars möjligheter att få sommarjobb prövas år 2015. Grundtrygghetens budgetförslag för specialsjukvården 2015 bygger på den summa som HNS föreslagit, dvs. 33,9 mn, vilken ligger 0,2 mn över budgeten för 2014. Även 2014 budgeterades summan i enlighet med HNS budget, men problemet är att tredje kvartalets prognos från HNS visar att utgifterna kan komma att överskridas med 2,7 mn år 2014. För att budgeten ska hålla måste HNS omgående anpassa sin verksamhet enligt de riktlinjer som överenskommits 2012 mellan Rasenborg och

HNS samt och i kommunernas gemensamma åtgärdsförslag 2014. Stadsfullmäktige beslöt 10.11.2014 att kommunalskattesatsen för år 2015 hålls oförändrad, 22 %. Den allmänna fastighetsskatten hålls oförändrad, 1,35 % medan skatten för stadigvarande bostad höjs med 0,05 % enheter till 0,37 % beroende på en lagändring där minimioch maximigränserna för fastighetskatteprocenten justerats uppåt. Nettoutgifterna täcks med skatter (114,5 mn ) och statsandelar (52,1 mn ) och ger ett årsbidrag på 5,6 mn. Skatterna väntas öka med 3,2 mn. Statsandelarna minskar något och är två miljoner lägre än i bokslutet för 2013. Årsbidraget täcker avskrivningarna (5,5 mn ) och leder till ett budgeterat överskott på drygt 100 000. Det är 1,7 mn mindre än vad stadsstyrelsen förutsatte i budgetramarna, men det finns inga realistiska möjligheter att uppnå ett bättre resultat med bibehållen skatteprocent och de ekonomiska prognoser som kommunförbundet gjort inför budgeten. Stadsdirektören har i sitt förslag minskat verksamhetsområdenas förslag med ytterligare 683 000. Det ankommer på nämnderna att besluta om var inbesparingarna ska göras efter det att budgeten är godkänd. Ekonomiplanen: Ekonomiplanen 2015-2017 bygger på samma utgångspunkter som strategin, åtgärdsprogrammet och budgeten: Förnyelse och tillväxt. Resultatet efter avskrivningar under ekonomiplaneperioden är 3 mn. Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige våren 2015 hur resten av det kumulativa underskottet ska täckas. Investeringarna: Stadens nettoinvesteringar inklusive Raseborgs Vatten har i stadsdirektörens förslag anpassats nedåt med 6,8 mn från nämndernas äskanden på 14,9 (2015), 17,9 (2016) och 16 (2017) mn till 12,8 mn 2 2 2015, 13,6 mn 2016 och 15,6 mn för 2017 eller nära styrelsens utgångspunkter. Investeringar i nya äldreboenden och brandstation på sammanlagt 15 mn i Karis åren 2014-2016 finansieras med fastighetsleasingavtal utanför stadens balansräkning. Det är fråga om fastigheter vars drift och kapitalkostnader finansieras med externa hyresintäkter. Räntemarginalen motsvarar den marginal som staden erhåller för egna långfristiga lån och avtalen går att överföra på tredje part. Finansieringen 2015-2017: Skatteinkomsterna utgör hälften av alla inkomster i kommunen och deras utveckling är av stor betydelse för finansieringen av verksamheterna. Den andra komponenten, statsandelarna som står för en fjärdedel av inkomsterna. Kommunerna statsandelar har i statsbudgeterna skurits ned med 1,3 mrd under åren 2012-2015, vilket har lett till höjningar av kommunalskatten. Stadens lånebörda, som uppgår till 115 mn, ökar med 7 mn till 122 mn, utgående från den föreslagna investeringsnivån. Det betyder att hälften av investeringarna täcks med lån och andra hälften av årsbidraget. En riskanalys över stadens låneportfölj gjordes under hösten 2014. Slutsatsen var att portföljen är väl säkrad (balansen mellan lång och korta lån samt räntesäkringsinstrument). Den låga räntenivån talar för att ytterligare binda en större andel av lånen till fast ränta med hjälp av räntesäkringsinstrument. I stadens låneportfölj ingår också från och med 2014 f.d. Karis Fjärrvärme AB:s lån (8,4 mn ) samt Skåldö Vattenandelslags lån (2,1 mn ). Den tredje inkomstkomponenten är försäljningsinkomsterna. Dessa har under åren justerats uppåt så att de i allmänhet ligger vid stadgade maximigränser. Även vattenverkets taxor har justerats uppåt. Mårten Johansson Stadsdirektör

STRATEGIN I SAMMANDRAG Raseborgs strategi 2014-2017 Raseborg förnyar sig och växer 3 3

BUDGETSTRUKTUR 2015 Budgetens bindande nivåer på fullmäktige- och nämndnivå enligt förvaltningsstadgan. *Stadsfullmäktige godkänner nettobudgetanslag på denna nivå. Budgetändringar inom sektorn mellan verksamhetsområden kräver godkännande av fullmäktige. ^Nämnden godkänner nettobudgetanslag på denna nivå. Budgetändringar inom verksamhetsområde mellan enheter kräver godkännande i nämnden. 4 4

BUDGET 2015 Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten RESULTATRÄKNING 2013 2014 2015 Varav Varav per utgifts-/inkomstslag Bokslut Budget Budget Externa Interna inkl budget ändr. tom sept. Försäljningsinkomster 21 752 169 21 705 220 22 131 370 11 002 110 11 129 260 Avgiftsinkomster 10 668 172 11 215 550 11 225 980 11 225 980 Understöd och bidrag 2 769 222 2 150 150 2 434 200 2 434 200 Övriga verksamhetsinkomster 16 727 134 17 346 480 17 815 570 8 038 690 9 776 880 Verksamhetens inkomster(+) 51 916 697 52 417 400 53 607 120 32 700 980 20 906 140 Personalutgifter -84 510 172-87 625 290-84 713 850-84 713 850 Köp av tjänster -91 806 018-88 519 980-91 168 260-80 039 800-11 128 460 Material, förnödenheter och varor -10 743 092-11 090 280-11 957 280-11 956 280-1 000 Bidrag -9 429 174-9 504 300-11 323 060-11 323 060 Övriga verksamhetsutgifter -14 737 184-14 976 680-15 174 710-5 398 030-9 776 680 Verksamhetens utgifter (-) -211 225 640-211 716 530-214 337 160-193 431 020-20 906 140 VERKSAMHETSBIDRAG (=) -159 308 943-159 299 130-160 730 040-160 730 040 0 Skatteinkomster (+) 108 634 771 113 500 000 114 508 000 114 508 000 Kommunalskatt 96 634 027 100 500 000 100 611 000 100 611 000 Fastighetsskatt 9 052 741 9 800 000 10 393 000 10 393 000 Samfundsskatt 2 948 002 3 200 000 3 504 000 3 504 000 Statsandelar (+) 54 377 193 52 700 000 52 100 000 52 100 000 Ränteinkomster (+) 235 132 2 167 000 2 116 000 2 116 000 Övriga finansiella inkomster (+) 800 170 959 000 959 000 959 000 Ränteutgifter (-) -1 887 394-2 462 000-2 754 200-2 754 200 Ersättningar på grundkapital (-) -399 022-600 000-600 000-600 000 Övriga finansiella utgifter (-) -12 919-362 000-11 000-11 000 ÅRSBIDRAG (=) 2 438 987 6 602 870 5 587 760 5 587 760 Avskrivningar och nedskrivningar -5 166 109-5 214 500-5 475 900-5 475 900 Extraordinarie inkomster (+) Extraordinarie utgifter (-) RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 727 123 1 388 370 111 860 111 860 Ökningar/minskningar av reserveringar RÄKENSKAPSPER. ÖVER/UNDERSKOTT -2 727 123 1 388 370 111 860 111 860 5

Ekonomiplan 2015-2017 Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten RESULTATRÄKNINGSDEL 2013 2014 2014 2014 2015 2016 2017 Bokslut Budget Budget Prognos Budget Plan Plan inkl budget ändr. tom sept. Verksamhetens inkomster(+) 51 916 697 52 347 400 52 417 400 51 053 060 53 322 830 53 855 000 54 390 000 Koncernförvaltning 21 339 358 21 079 920 21 079 920 20 459 000 21 557 080 Allmän- och ekonomiförvaltning 3 180 680 3 112 340 3 112 340 3 300 000 3 192 820 Grundtrygghet 12 224 216 12 242 180 12 242 180 11 973 000 12 680 640 Bildning 5 663 041 5 470 200 5 470 200 5 482 000 5 341 150 Samhällsteknik 3 900 064 4 214 700 4 284 700 3 611 000 4 321 280 Raseborgs Vatten 5 609 338 6 228 060 6 228 060 6 228 060 6 229 860 Verksamhetens utgifter (-) -211 225 640-211 508 530-211 716 530-212 617 020-214 052 870-215 123 000-217 274 000 Koncernförvaltning -20 818 346-19 693 900-19 693 900-19 380 000-20 228 250 Allmän- och ekonomiförvaltning -9 223 965-9 219 500-9 357 500-9 730 000-9 267 820 Grundtrygghet -110 452 698-110 008 140-110 008 140-112 100 000-112 578 970 Bildning -57 478 741-58 883 100-58 883 100-58 362 000-58 461 520 Samhällsteknik -9 850 180-9 989 870-10 059 870-9 331 000-9 862 650 Raseborgs Vatten -3 401 710-3 714 020-3 714 020-3 714 020-3 653 660 VERKSAMHETSBIDRAG (=) -159 308 943-159 161 130-159 299 130-161 563 960-160 730 040-161 268 000-162 884 000 Skatteinkomster (+) 108 634 771 113 500 000 113 500 000 111 280 000 114 508 000 117 152 000 119 403 000 Statsandelar (+) 54 377 193 52 700 000 52 700 000 52 510 000 52 100 000 51 500 000 51 500 000 Ränteinkomster externa (+) 70 850 2 007 000 2 007 000 1 980 000 1 956 000 1 950 000 1 950 000 Ränteinkomster, interna (+) 164 282 160 000 160 000 160 000 160 000 140 000 140 000 Övriga finansiella inkomster, externa (+) 401 148 359 000 359 000 342 700 359 000 360 000 360 000 Övriga finansiella inkomster, interna (-) 399 022 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000 Ersättningar på grundkapital (-) -399 022-600 000-600 000-600 000-600 000-600 000-600 000 Ränteutgifter, externa (-) -1 723 113-2 280 000-2 302 000-2 488 000-2 594 200-2 680 000-2 750 000 Ränteutgifter, interna (-) -164 282-160 000-160 000-160 000-160 000-140 000-140 000 Övriga finansiella utgifter, externa (-) -12 919-362 000-362 000-5 000-11 000-11 000-11 000 ÅRSBIDRAG (=) 2 438 987 6 762 870 6 602 870 2 055 740 5 587 760 7 003 000 7 568 000 Planenliga avskrivningar (-) -5 166 109-5 214 500-5 214 500-5 314 500-5 475 900-5 600 000-5 800 000 Extraordinarie inkomster (+) 0 0 0 0 0 0 0 Extraordinarie utgifter (-) 0 0 0 0 0 0 0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 727 123 1 548 370 1 388 370-3 258 760 111 860 1 403 000 1 768 000 Ökningar/minskningar av reserveringar RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT -2 727 123 1 548 370 1 388 370-3 258 760 111 860 1 403 000 1 768 000 6

Ekonomiplan 2015-2017 Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten FINANSIERINGSDELEN 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan inkl. ändringar tom sept. Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag (+/-) 2 438 987 6 762 870 6 602 870 5 587 760 7 003 000 7 568 000 Extraordinära poster (+/-) 0 0 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel (+/-) -1 449 917-2 400 000-2 400 000-2 400 000-2 000 000-1 500 000 Investeringar Investeringar i bestående aktiva (-) -9 237 072-15 410 000-15 410 000-14 200 000-14 350 000-16 290 000 Finansieringsandelar för investeringsutgifter (+) 1 166 686 200 000 200 000 700 000 130 000 0 Försäljningsintäkter för bestående aktiva. (+) 1 824 397 3 000 000 3 000 000 3 000 000 2 600 000 2 100 000 Ordinarie verksamhet och investeringar, netto -5 256 920-7 847 130-8 007 130-7 312 240-6 617 000-8 122 000 Finansiering Förändringar i utlåningen Ökningar av lånefordringar (-) -44 000 0-2 188 650 0 0 0 Minskningar av lånefordringar (+) 7 360 0 0 0 0 0 Förändringar i lånestocken Ökningar av långfristiga lån (+) 20 401 250 17 770 000 19 958 650 11 600 000 18 872 800 20 807 800 Minskningar av långfristiga lån (-) -7 341 949-9 921 800-9 921 800-11 271 800-12 255 800-12 685 800 Förändringar i kortfristiga lån (+/-) 1 420 112 0 6 604 440 0 0 Förändring av övr. långfr fordringar (+/-), ej i budget Förändringar i eget kapital (+/-) 0 0 0 0 0 Budgetens inverkan på likviditeten (+/-) 9 185 853 1 070-158 930-379 600 0 0 7

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Sektor: Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdir. Mårten Johansson, stadssekr. Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Grundläggande information om sektorn Koncernförvaltningen ansvarar för den övergripande planeringen av servicestrukturen, ägar- och markpolitiken och utvecklingsfrågor och tillväxt samt verkställigheten av de övergripande politiska målsättningarna. Erbjuder stödtjänster för koncernen, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt koordinerar utvecklings- och näringslivsservice och marknadsföring. Strategi för sektorn 2015-2017 Koncernförvaltningen har ett övergripande ansvar för att målsättningarna i stadens strategi "Raseborg förnyar sig och växer" åren 2014-2017 förankras inom alla verksamheter. Målsättningarna är att stabilisera ekonomin och trygga livskraften främja gott samarbete och en positiv attityd söka kostnadseffektiva lösningar för hälsa och välfärd söka möjligheter till samarbete skapa en välfungerande samhällsstruktur erbjuda en kreativ och trygg miljö för tillväxt och utveckling satsa på hållbar utveckling. Förutsättningar för tillväxt av arbetsplatser och inflyttning skapas. Den goda servicenivån och ett brett utbud av tomter, inklusive strandtomter skapar förutsättning för inflyttning. Stadens vitala företagsområden i Horsbäck och Malmkulla erbjuder bra förutsättningar för företagsverksamhet och industri. Bruksmiljöerna, skärgården och närproducerad mat är framgångsfaktorer för regionen. Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan ger Hangö hamn och regionen extra växtkraft. Kollektivtrafiken förbättras med ett resecentrum i Karis. Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig. Strukturomvandlingen inom vården fortsätter, med syfte att nya trygga boenden för äldre färdigställs så att flyttningen från Mjölbolsta kan ske enligt överenskommen tidtabell. De åtgärder som överenskommits på basen av intentionsavtalet mellan HNS och Raseborgs stad gällande koncentration av vården i ett campus kring VNS bör omgående förverkligas. Staden arbetar för att den prehospitala akutsjukvården vid HNS fördelas per capita mellan alla medlemskommuner. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Onödig egendom som orsakar kostnader realiseras. Stadsstyrelsen värdera nyttan av projektverksamheten och omriktar vid behov resursanvändningen. Omstruktureringen av hyresbolagen fortsätter. Staden ger vid behov kapitaltillskott för att trygga egenkapitalet i utsatta hyreshusbolag och medverkar till höjning av det fria rörliga kapitalet i ishallsbolaget inom ramen för investeringsbudgeten. Åtgärdsprogrammet 2015-2017 ur sektorns perspektiv Åtgärdsprogrammet uppdateras årligen i april tills stadens kumulativa underskott har balanserats bort. Det innebär fortsatt anpassning av serviceproduktionen, särskilt kosthållet som inte utvecklats enligt åtgärdsprogrammet. Förutsättningarna att hålla kostnaderna i balans försvåras av att staten minskat statsandelsgrunden flera år i följd. År 2015 påförs staden ett ökat ansvar för att sysselsätta arbetslösa och en högre finansieringsandel för långtidsarbetslösa, som sammantaget ökar stadens kostnader med 500.000. Den prehospitala akutsjukvårdens kostnader ökar år 2015 med 1,5 mn, utan att staden kan påverka kostnaderna. Prioriteringar 2015 Under åren ligger koncernförvaltningens tyngdpunkt på beslutsamma åtgärder för att minska kostnaderna och främja tillväxt för att komma ut ur krisen. De planeringsavtal som ingåtts med företag för att utveckla näringsverksamhet och detaljhandel i Raseborg drivs systematisk framåt med sikte på investeringar och arbetsplatser. Prioriteringarna i markpolitiken läggs fast på basen av det markpolitiska programmet som godkänns i januari. Raseborgs stad arbetar för en SOTE-produktionsmodell som motsvarar stadens intressen. Anpassning av specialsjukvårdens serviceprofil vid VNS till medlemskommunernas behov samt gemensamma och mer optimala lösningar för bäddavdelningsvård och gemensam jour vid VNS är högt prioriterade åtgärder vilka förverkligas genom ett optimalt utnyttjande av alla fastigheter och en eventuell tillbyggnad vid VNS. Kosthållsfunktionen omorganiseras och saneringen av centralköken fortsätter med sikte på att kunna servera hälsosam och god mat till lägre enhetskostnader. 8

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar tillväxtfunktioner, intern service och revision. Tillväxtfunktioner omfattar finansiering för näringsservice via Novago och för de projekt som ingår i stadens näringspolitiska portfölj, avsedda för främjande av turism, marknadsföring, landsbygdsbyråns förvaltning och stöd för kollektivtrafiken. Anslaget för tillväxtfunktioner uppgår år 2015 till 1,2 mn eller 6 % koncernförvaltningens kostnader. Av anslaget används en tredjedel för näringslivsservice som handhas av Novago och kommunfinansieringen för Pomovästprogrammet, en fjärdedel för främjande av turism, 17 % för stödjande av kollektivtrafiken, 15 % för marknadsföring och information samt 9 % till landsbygdsbyråns förvaltning (Ingå kommun). Intern Service ansvarar för stadens fastigheter, städning av utrymmen som staden använder samt kosthållet till skolor, daghem och åldringshem. Fastighetsenheten underhåller stadens byggnader, sköter reparationer, saneringar och nybyggnation enligt sektorernas beställning. Intern services inkomster uppgår till 21,5 mn och kostnaderna till 19,1 mn. Nettoanslaget för intern service är 2,4 mn. I intäktsbeloppet 21,5 miljoner euro ingår 1 500 000 som vinst på försäljning av anläggningstillgångar. Revision Revisionsnämndens budgetanslag finns tekniskt under koncernförvaltningens verksamhetsområde, men revisionsnämnden är en självständig verksamhet som direkt underlyder stadsfullmäktige. Revisionsnämnden disponerar över ett anslag på 70 010 ur verksamhetsområdets budget. Strategi för verksamhetsområde 2015-2017 Koncernledningen har ett övergripande ansvar för att de strategiska målsättningarna förankras inom i stadens alla verksamheter. Stadsstyrelsen leder arbetet med stöd av koncernsektionen och koncernförvaltningen. Verksamhets- och ekonomirapporteringen görs månadsvis och de som sköter rapporteringen utbildas. Turistbyrån ansvarar för informationstjänster för turister och besökare samt marknadsföring av staden och utbudet av turistprodukter. Turistbyrån samarbetar med det regionala turistföretaget LUMO samt representerar staden i turistsamarbetet i Nyland och Södra Finland. Raseborg utnyttjar regionens status som strukturomvandlingsområde (ÄRM-status) fram till utgången av år 2015 för att locka fler etableringar till och på orten. Den gemensamma marknadsföringen av Hangö och Raseborg fortsätter. Det aktiekapital som friställs genom likvideringen av Hangö Udds utvecklingsbolag används som egenfinansiering i nya utvecklingsprojekt. KasvuKraft-avtalet används för gemensamma insatser för att stärka Västnylands gemensamma tyngdpunkter inom Nylands förbund och planering av servicestrukturen. Samarbetet med företagarföreningarna i Raseborg konkretiseras på basen av den gemensamma deklarationen med stadsfullmäktige (9.9.2013). Staden deltar med projektförslag för att trygga utvecklingsfinansiering till aktörer i Raseborg under EU:s nästa programfas 2014-2020. Turismen främjas i enlighet med den gemensamma turiststrategin för Västnyland och stadens strategi. Raseborg är en medlemskommun i det företagsägda regionala turismbolaget LUMO OY vars verksamhet startade 1.8.2014. Västra Nyland bör ha en gemensam turismbrand. Turismen stöds även genom utveckling av bruken och skärgårdsnäringarna samt information om utbud och marknadsföring av turismprodukter. Stadens medverkan i gemensamma utvecklingsprojekt förutsätter att turistföretagen i Raseborg aktivt förbinder sig till målsättningarna och delfinansieringen. Intresset för stadsbiljetten, som infördes år 2013 har varit stort, medan intresset för Västnylands regionabiljett har minskat. Totalantalet subventionerade biljetter har vuxit med 20 % från 2012 och väntas uppgå till 5 700 år 2015. 9

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Intern service: Intern service ansvarar för stadens 211 byggnader omfattande 178 000 m 2. Därtill har intern service övergripande ansvaret för uthyrningen av stadens 840 hyresbostäder varav 232 hyresbostäder är direkt ägda. Under ekonomiplaneperioden 2015-2017 har intern service som målsättning att prioritera byggnadernas inomhusluft genom att rengöra ventilationskanaler, underhålla och justera ventilationsanläggningar samt se över byggnadernas dränering och regnvattenbrunnar. Raseborgs stads kosthållsstruktur har för närvarande 13 tillredningskök och 35 utdelningskök, vilka dagligen producerar i medeltal 4 775 portioner. Därtill inköps dagligen från externa producenter ca 330 portioner. Under ekonomiplaneperioden 2015-2017 förändras kosthållsstrukturen så att antalet tillredningskök minskas. Huvudmålsättningen är att tillverka näringsrik och god mat till ett ekonomiskt fördelaktigt pris där lönekostnadernas andel i matportionens pris minskar och i stället ökar råvarornas andel i portionspriset. Därtill är målsättningen att köken i mån av möjlighet utnyttjar närproducerad mat och närproducerade råvaror. Förändringar i verksamheten 2015 enligt åtgärdsprogrammet ur Intern service perspektiv Det av Raseborgs stadsfullmäktige godkända och uppdaterade åtgärdsprogrammet utgår ifrån en minskning av årsverken och personalkostnader inom intern service och specifikt kosthållet i storleksklassen 10-20 %. Städdimensioneringen utfördes 2011-2012 och medförde en effektivitetsförbättring om drygt 10 %. Intern service ansvarar för städning av 91 000 m 2. Fr.o.m. 1.1.2015 övertar intern service städningen av de av Raseborgs Hyresbostäder Ab förvaltade hyreshusen i Karis- och Pojoområdet. Kosthåll, städning Karis centralkök tas efter grundrenoveringen ånyo i bruk 1.4.2015. Personalstyrkan i Karis-Pojoområdet minskas med 36,4 % från 11 årsverken till 7 årsverken. Direktionen för Intern service utvärderar verksamheten i Karis centralkök efter perioden 1.4-31.10.2015 och föreslår utgående ifrån evidensbaserat fakta hur Raseborgs stads kosthållsstruktur ytterligare förändras och förbättras. Städenheten minskar med totalt sex årsverken utgående ifrån nuvarande produktionsvolym. Specifik vikt sätts vid arbetsergonomin för och handledningen av lokalvårdarna för att kunna minska den nuvarande höga sjukfrånvaron. Fastighetsskötsel Intern service agerar utgående ifrån den primära målsättningen att i första hand använda sig av egna fastigheter och först i andra hand externa fastigheter. Fastighetsunderhållet skall planeras och förverkligas med åtta fastighetspooler. Varje fastighet skall ha en utsedd ansvarsperson för dess fastighetsskötsel. Samarbetet fortsätter med Tekniska centralen gällande skötseln av uteområden. Under budgetåret 2015 och ekonomiplaneåren 2016-2017 tas Ekåsen området i fullt bruk. Stadens administrativa förvaltning flyttar från hyrda utrymmen i Ystadsgatan 3 i Ekenäs till egna utrymmen i Ekåsens huvudbyggnad (Fhuset) senast 1.1.2017, vilket sänker stadens hyreskostnader totalt sett. 10

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Förändringar i verksamheten 2016-2017 Kosthållet: Beslut om kosthållsstrukturens slutliga form fattas och börjar verkställas. Städning: Städdimensioneringen ses kontinuerligt över och ändras vid behov. Fastigheter: Fastigheter som är onödiga och obehövliga för stadens eget behov avyttras eller alternativt uthyrs med om möjligt långfristiga hyresavtal. Intern service utarbetar en helhetsplan för renovering av stadens fastigheter under kommande 10-15-års period. BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Prestationer Turismen antal besök på turistbyrån 26 501 36 000 28 000 28 000 28 000 28 000 antal besök på turisthemsidan 112 175 100 000 130 000 130 000 140 000 150 000 antal unika besökare 79 920 83 000 87 000 87 000 90 000 100 000 Kollektivtrafik antal månadsbiljetter som staden subventionerar 5 483 5 500 5 700 5 700 5 800 5 800 Intern service Fastighetsmassa/egen 176 699 175 599 174 995 174 995 173 100 171 700 Externt upphyrda utrymmen 22 500 15 600 15 600 15 600 11 200 Sålda matportioner matportionspriser daghem /morgonmål 1,25 1,25 1,26 1,26 1,28 1,28 daghem /lunch 3,00 3,00 3,08 3,08 3,15 3,15 daghem/dietlunch 3,57 3,57 3,66 3,66 3,74 3,74 daghem/mellanmål 1,24 1,24 1,27 1,27 1,29 1,30 skolor/lunch 3,10 3,10 3,17 3,17 3,23 3,23 skolor/dietlunch 3,65 3,65 3,66 3,66 3,83 3,83 åldringshem/dagspris 14,85 14,85 15,18 15,18 15,48 15,48 åldringshem/dagspris diet 15,20 15,20 15,53 15,53 15,84 15,84 vård i hemmet, Ekenäs 0,00 5,76 6,62 6,62 6,62 6,62 vård i hemmet, Pojo 0,00 7,50 7,50 7,50 7,50 7,50 vård i hemmet, övriga 0,00 5,50 5,50 5,50 5,50 5,50 städpaket 1 21,01 21,43 21,85 21,85 22,29 22,29 städpaket 2 24,92 25,41 25,41 25,41 25,41 25,41 11

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr. 2015 2016 2017 Intäkter Försäljningsintäkter 8 506 402 7 495 210 7 726 370 7 726 370 Avgiftsintäkter 10 786 5 000 8 000 8 000 Understöd och bidrag 106 248 25 000 39 000 39 000 Övriga intäkter 12 715 922 13 554 710 13 783 710 13 783 710 Intäkter totalt 21 339 358 21 079 920 21 557 080 21 557 080 21 557 080 21 557 080 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -1,2 % 2,3 % 2,3 % Kostnader Personalkostnader -8 061 848-7 523 210-7 121 520-7 121 520 Köp av tjänster -3 096 918-2 625 760-3 302 400-3 102 400 Material och varor -5 602 238-5 757 740-6 163 220-6 163 220 Understöd -556 818-610 900-624 000-624 000 Övriga kostnader -3 500 525-3 176 290-3 217 110-3 217 110 Kostnader totalt -20 818 346-19 693 900-20 428 250-20 228 250-20 228 250-20 228 250 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -5,4 % 3,7 % 2,7 % Verksamhetsbidrag 521 011 1 386 020 1 128 830 1 328 830 1 328 830 1 328 830 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 166,0 % -18,6 % -4,1 % Stadsfullmäktiges förändringar netto 1 328 300 1 328 300 1 328 300 Verksamhetsbidrag 1 386 020 1 128 830 1 328 300 1 328 830 1 328 300 ÅRSVERKEN 31.12 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Intern service 190,25 202,50 191,00 184,00 181,00 181,00 Tillväxtfunktioner 5,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 Årsverken totalt 195,25 205,50 194,00 187,00 184,00 184,00 12

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Grundläggande information om sektorn Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna så som allmän förvaltning, ekonomi- och personalförvaltning. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Till stadskansliet hör även turistinformationen och till ekonomiavdelningen hör IT-enheten. Strategi för sektorn 2015-2017 Organisationen och serviceutbudet anpassas till stadens finansieringsförmåga. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Samarbetet inom regionen främjas. Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem. Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation. En konsekvent personalpolitik som stärker arbetsgivarens anseende bäddar för lyckade rekryteringar. Vi höjer arbetsglädjen och uppmuntrar till modiga initiativ. Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro. Vi skapar äkta möjligheter till deltagande kommunen är lika med invånarna. Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald. Verkställigheten av stadens eget energi- och klimatprogram fortsätter. Direktiven för intern kontroll revideras under år 2015. 13

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Stadskansliet är stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ. Avdelningen fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennas arbetsuppgifter. Verksamhetsområdet är allmän förvaltning och stadskansliet handhar uppgifter relaterade till allmänna val, translatortjänster, information och intern postgång, arkivering, front-officeverksamheten i Ekenäs samt stadens telefonväxel. Staden köper skuldrådgivartjänster från Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland och säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad och Kyrkslätt kommun. Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiförvaltning och -planering, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, IT-funktioner, statistik, upphandlingar och riskhantering. Fungerar som stöd för verksamhetsområdena i ekonomi-, rapporterings- och IT-ärenden. Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, personalförmåner och rekreation, företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medlemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap, språk och första hjälpen, kultursedlar och lunchsedlar. Strategi för verksamhetsområde 2015-2017 Samarbetet inom regionen främjas Äkta möjligheter till deltagande skapas - kommunen är lika med invånarna. Staden deltar i projektet Öppen förvaltning Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald. Staden är med i Nationalspråknätverket Verkställigheten av stadens energi- och klimatprogram fortsätter Åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden Åtgärder för att verkställa en optimal personaldimensionering Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning Staden söker balans mellan utgifter och inkomster Förändringar i verksamheten 2015 Personalminskningen under 2015 inom stadskansliet är 1,0 årsverk då servicestället för Front-office i Karis upphör. Staden bör förbereda sig på att den service som Front-office i Karis nu erbjuder i fortsättningen kommer att skötas som sektoröverskridande verksamhet, av biblioteket, tekniska centralen m.fl. Riksdagsval ordnas i april 2015 Ny version av det elektroniska inköpsfaktureringssystemet Rondo tas i bruk i april 2015 Uppdatering av arbetsstationernas operativsystem från Windows XP till Windows 7 och Windows 8 Utbyggnad av trådlöst nätverk till stadens skolor Ibruktagande av Microsoft AD Förändringar i verksamheten 2016-2017 Riksdagen torde besluta att nästa kommunalval hålls i april 2017 Förvaltningen flyttar till nya utrymmen i Ekåsen 2016 Upphandlingsprocessen utvecklas genom ibruktagande av elektroniskt upphandlingssystem med början från offertförfrågan. Nya upphandlingsregler på EU- och nationell nivå införs år 2016 14

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2015 2016 Prestationer Stadsfullmäktige antal sammanträden 9 8 8 8 antal behandlade paragrafer 176 150 140 140 Stadsstyrelsen antal sammanträden 21 24 24 24 antal behandlade paragrafer 569 560 500 500 Antal löneutbetalningar per år 41 576 35 000 35 000 35 000 Antal utdelade kultursedlar 19 020 20 000 19 000 19 000 Hälsoundersökning av personal 671 700 700 Arbetsolycksfall 135 0 0 Bankverifikat 445 470 450 450 Inköpsverifikat Rondo 47 840 51 000 50 200 50 200 Elektroniska transaktioner inköp %-andel 40 60 70 70 Elektroniska transaktioner försäljning %-andel 40 30 30 30 Servrar 85 70 95 95 Arbetsstationer 1 532 1 640 1 500 1 500 Mobila enheter, admin 30 30 Mobila enheter, edu 290 290 Användare 4 500 4 600 4 550 4 550 Avslutade HelpDeskuppdrag 2 659 2 600 2 650 2 650 15

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr. 2015 2015 2016 Intäkter Försäljningsintäkter 2 683 625 2 991 840 3 070 320 3 070 320 Avgiftsintäkter 21 728 23 000 22 000 22 000 Understöd och bidrag 402 579 68 000 69 500 69 500 Övriga intäkter 72 749 29 500 31 000 31 000 Intäkter totalt 3 180 680 3 112 340 3 192 820 3 192 820 3 192 820 3 192 820 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -2,1 % 2,6 % 2,6 % Kostnader Personalkostnader -3 635 651-3 906 760-3 800 690-3 800 690 Köp av tjänster -4 111 243-3 762 450-3 867 310-3 867 310 Material och varor -135 279-151 850-144 000-144 000 Understöd -232 850-276 500-302 000-302 000 Övriga kostnader -1 108 942-1 259 940-1 153 820-1 153 820 Kostnader totalt -9 223 965-9 357 500-9 267 820-9 267 820-9 267 820-9 267 820 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 1,4 % -1,0 % -1,0 % Verksamhetsbidrag -6 043 285-6 245 160-6 075 000-6 075 000-6 075 000-6 075 000 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 3,3 % -2,7 % -2,7 % Stadsfullmäktiges förändringar netto -6 075 000 Verksamhetsbidrag -6 245 160-6 075 000-6 075 000-6 075 000-6 075 000 ÅRSVERKEN 31.12 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Stadskansliet 19,60 19,80 19,20 17,80 Ekonomiavdelningen 21,00 20,00 20,00 19,00 Personalavdelningen 17,30 17,00 17,60 17,60 Årsverken totalt 57,90 56,80 56,80 54,40 Stadsdirektören och koncernjuristen samt Makana-projektets projektkoordinator (0,40 årsverken) ingår i stadskansliets personalstyrka. 16

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Grundläggande information om sektorn Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. Strategi för sektorn 2015-2017 Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner. Staden sänker de höga kostnaderna inom grundtryggheten genom att effektivera verksamheten samtidigt som de lagstadgade tjänsterna tryggas. I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården. Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna. Staden uppmuntrar invånarna att ta ansvar för sin egen och sina anhörigas hälsa och välbefinnande. En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de byggprojekt som detta förutsätter verkställs. Staden satsar på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna. Åtgärdsprogrammet 2015 samt 2016-2017 ur sektorns perspektiv 1. Akutvården integreras med HNS/Västra Nylands sjukhus under 2013-2016. Genom klarare arbetsfördelning mellan staden och VNS och bättre och tydligare vårdkedjor minskas kostnadsökningen inom specialsjukvården. 2. Långvårdens platsantal minskas med 19 före utgången av 2015. Kortvårdsplatserna minskas med 6 under samma tid. Anpassningen kräver i stället fortsatt satsning på hem- och hemsjukvård. 3. Handikappservicen, alla vård- och serviceplaner med klienter som erhåller personlig assistans inom handikappvården genomgås med syfte att timantalet för personlig assistans anpassas till 5 000 fram till och med år 2016, till på medelnivån för landet. 4. Anpassning av personalvolymen med 17 årsverk under 2015. Detta sker huvudsakligen genom anpassning av vårdstrukturerna. 5. Arbetsmarknadsläget försämras och kommunens skyldighet idag är att stå för 50 % av de långtidsarbetslösas arbetsmarknadsstöd. Sysselsättningstjänsternas syfte är att producera rehabiliterande arbetsverksamhet och genom detta minska kommunens utgifter för arbetsmarknadsstöd. Anpassningsmålet baserar sig på skillnaden mellan utbetalning av arbetsmarknadsstöd och sysselsättande åtgärder. 17

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Prioriteringar 2015 Ett nytt och mera systematiskt rapporteringssätt utarbetas för att bättre och klarare kunna förmedla information till den operativa ledningen och beslutsfattarna gällande ekonomin. Satsningar görs på utvecklandet av ledarskap inom sektorn bl.a. genom att rekryteringsmetoderna ses över och specialutbildning för förmän ordnas. Som ledstjärna i allt utvecklingsarbete finns stadens strategi och åtgärdsprogram. Under 2015 verkställs planen gällande integreringen av all jourmässig vård/akutvård med HNS/Västra Nylands sjukhus. Omorganiseringen påverkas även av den nya jourförordningen. Primärhälsovårdens mottagning för övrig brådskande vård effektiveras så att vårdkedjan fungerar optimalt. Innehållet i planen för ordnande av hälso- och sjukvård verkställs i samarbete med specialsjukvården och samarbetskommunerna i syfte att nå nya verksamhetsmodeller på en konkret nivå. Antalet långvårdsplatser minskas med 19 och antalet kortvårdsplatser minskas med 6. Minskningen av dygnetruntplatser förutsätter en utveckling mot en mera rehabiliterande vårdkultur och ett nytänkande inom hemvårdens arbetssätt. Under år 2015 och 2016 är målsättningen inom handikappservice/assistanstjänster att minska antalet köptjänster i en sådan utsträckning att det inte behövs en ny konkurrensutsättning. Stöd för handikappade som fungerar som egna arbetsgivare utvecklas. Anpassningen av personalvolymen sker i främsta hand genom omorganisering av verksamheten inom äldreomsorgen, missbrukarvården och kanslifunktionerna. Fr.o.m. 2015 förpliktigas kommunerna att betala 50% av arbetsmarknadsstödet för invånare som varit över 300 dagar arbetslösa och 70% för invånare som varit över 1000 dagar arbetslösa. För att stävja kostnadstrycket (1 300 000 ) utvecklas nya metoder för sysselsättningen. 18

Grundtrygghet / Egen produktion BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör social service (missbrukarvård, invandrarbyrå), omsorgstjänster, hälsovårdstjänster och sysselsättningstjänster. Omsorgstjänster: Omsorgstjänsterna tillhandahåller vård och service för den äldre befolkningen i form av seniorrådgivning, dagverksamhet, intervallvård, stöd för närståendevård, färdtjänst, hemvård, serviceboende, bäddavdelningsvård och långvård. Hälsovårdstjänster: Hälsovårdstjänsterna ger service till befolkningen inom öppen hälso- och sjukvårdsmottagning, förebyggande vård, rehabiliterande verksamhet, tandvård, mentalvård och företagshälsovård. Social service: Till social service verksamhetsområde hör de funktioner som inte är myndighetsfunktioner, missbrukarvården och invandrarbyrån. Sysselsättningstjänster: Sysselsättningsavdelningen tillhandahåller tjänster för långtidsarbetslösa och ungdomar inom ramen för ungdomsgarantin. Strategi för verksamhetsområde 2015-2017 o Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig o Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem o Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro o Vi är positivt inställda till inflyttare från andra kulturer och främjar integration o Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner o Staden vidtar effektiva åtgärder för att sysselsätta långtidsarbetslösa o Staden ser till att ungdomsgarantin verkställs o En ny serviceboende enhet med 64 platser och 25 seniorbostäder färdigställs i Karis före 1.3.2016. Serviceboende enheten ersätter de långvårdsavdelningar och serviceboenden som idag verkar i Mjölbolsta. Serviceboendet och seniorbostäderna förverkligas med ett fastighetsleasingavtal på 25 år. Förändringar i verksamheten 2015 Omsorgstjänster: Antalet långvårdsplatser minskas med 19 och antalet kortvårdsplatser minskas med 6. Mobildokumentering tas i bruk inom alla vård i hemmet enheter. Det förnyade systemet med bättre tillgång på läkartjänster inom äldreomsorgen förväntas ge större smidighet för och bättre service för kunderna. Seniorrådgivningens tjänster har varit efterfrågade under 2014, det första verksamhetsåret. Under år 2015 utvecklas bedömningen av funktionsförmåga samt tidig vårdplanering så att bedömningarna alltid görs i första hand av seniorrådgivningens personal. Hälsovårdstjänster: Eftersom staden har flera obesatta läkartjänster satsar staden speciellt på rekrytering av HVC-läkare. Antalet barn/hälsovårdare inom det förebyggande arbetet är inte optimalt men inga tilläggsresurser finns beaktade i budget 2015. Social service: Inom missbrukarvården utvecklas verksamheten mot färre vårddygn och en starkare öppenvård och stöd i klientens eget hem och vardag. 19

Grundtrygghet / Egen produktion BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sysselsättningstjänster: De förändringar som sker inom sysselsättningen där kommunen fr.o.m. 2015 förpliktigas till att betala 50% av arbetsmarknadsstödet för invånare som varit över 300 dagar arbetslösa och 70% för invånare som varit över 1 000 dagar arbetslösa ger ett beräknat kostnadstryck på 1 300 000. En lagstiftning gällande sektorövergripande samservice (TYP) för arbetslösa i vilken ingår social-, hälsovårds-, FPA- och arbetsmyndighetstjänster beräknas träda i kraft från årsskiftet. Antalet långtidsarbetslösa har i medeltal/månad varit 236 personer 2014 och för 2015 tar budgeten i beaktande en ökning till 400 personer/månad. En ny resurs som sysselsättningskoordinator för vuxna är beaktad för att kunna nå de uppsatta målen. I budgeten för 2015 beaktas även ibruktagandet av ett kommuntillägg för de föreningar och företag som anställer långtidsarbetslösa med rätt till lönesubvention. Förändringar i verksamheten 2016-2017 Fr.o.m. början av 2016 tas ett nytt serviceboende för äldre i bruk i Karis. HVC Bäddavdelningen flyttar till nya verksamhetsutrymmen i eller invid sjukhuset. Antalet dygnetrunt-platser utvärderas och hemvården med stödtjänster fortsätter utvecklas mot att kunna serva allt mera vårdkrävande klienter. Vårdkulturen utvecklas till att bli alltmer rehabiliterande. Under 2016-2017 förväntas satsningarna på mobil dokumentering och större tillgänglighet på läkartjänster synas både i form av nöjdare kunder, tryggare personal och minskade utgifter. Saneringen av Ekenäs hälsostation beräknas utföras 2016-2017. Fr.o.m. 2016 bör Raseborgs stad ha ett utvecklat system gällande sektorövergripande samservice för arbetslösa. BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Prestationer Omsorgstjänster: Serviceboende/antal platser 83 79 79 79 111 141 Institution/antal platser 160 153 136 136 101 71 Intervallvård/antal platser 23 23 23 23 26 26 Bäddavdelningsvård/antal platser 66 66 60 60 55 55 Vård i hemmet/antal besök 115 248 115 000 125 000 125 000 135 000 140 000 Vård i hemmet/antal klienter 399 430 450 450 470 480 Vård i hemmet/tid för direkt klientarbete (%) 43 50 50 60 65 Seniorrådgivning/antal besök 640 1 200 1 200 1 500 1 700 20

Grundtrygghet / Egen produktion BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Prestationer Hälsovårdstjänster: Öppen hälso- o sjukvårdsmottagning/ antal sjukskötarbesök 25 800 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 Öppen hälso-och sjukvårdsmottagning/ antal läkarbesök 26 500 26 700 26 700 26 700 26 700 26 700 Icke brådskande vård/kötider 19 20 20 20 20 20 Förordningen 338/2011/antal omfattande hälsogranskningar 1 750 1 750 1 750 1 750 1 750 Valfrihet/antal inflyttade till Raseborgs hälsovårdstjänster 100 100 100 100 100 Valfrihet/antal utflyttade från Raseborgs hälsovårdstjänster 120 100 100 100 100 Lagen om studerande och skolhälsovård/ antal akuta besök hos psykolog 20 125 125 125 125 Fysioterapi/antal grupptillfällen 220 300 300 300 300 Fysioterapi/antal hembesök 400 600 600 600 600 Tandvård/antal tandläkarbesök 23 500 23 500 23 500 23 500 23 500 Tandvård/antal munhygienistbesök 3 400 3 400 3 400 3 400 3 400 Social service: Avvänjningsenheten/beläggnings% 67 85 90 90 90 90 Invandrararbete/antal kunder (Raseborg) 96 100 120 120 130 140 Invandrararbete/ antal kunder (Hangö) 20 22 25 25 27 30 Flyktingarbete/antal kunder (Raseborg) 17 45 48 48 50 75 Flyktingarbete/antal kunder (Hangö) 30 35 37 37 39 40 Sysselsättningstjänster: Sysselsatta vuxna/ medeltal/månad 127 135 155 155 170 175 Antal vuxna som kommit vidare från sysselsättningen/år 30 40 40 50 60 Uppsökande ungdomsarbete/antal anmälningar/år 91 100 100 100 100 100 Sysselsatta unga/medeltal/månad 27 30 35 35 40 45 Antal unga (under 30 år) som kommit vidare från sysselsättningen/år 60 70 70 70 70 Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet/antal personer/medeltal/månad 219 220 400 400 375 350 21

Grundtrygghet / Egen produktion BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Bindande mätetal Dygnet runt platser/ medelvårddygnspris 119 116 119 119 120 122 Bäddavdelningsplatser / medelvårddygnspris 227 199 201 201 205 209 Vård i hemmet/pris per besök 33 28 32 32 33 34 Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet/ / år 895 505 924 000 1 968 000 1 968 000 1 845 000 1 722 000 Arbetsträning för befrämjande av psykisk hälsa/pris/besök 58 40 43 43 50 48 SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr. 2015 2016 2017 Intäkter Försäljningsintäkter 1 730 825 1 644 700 1 831 510 1 831 510 Avgiftsintäkter 6 104 996 6 522 550 6 356 720 6 509 720 Understöd och bidrag 511 925 374 380 450 500 450 500 Övriga intäkter 693 410 582 410 655 170 655 170 Intäkter totalt 9 041 156 9 124 040 9 293 900 9 446 900 9 446 900 9 446 900 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 0,9 % 1,9 % 3,5 % Kostnader Personalkostnader -26 651 776-29 125 740-28 171 210-28 041 210 Köp av tjänster -10 835 907-6 584 790-7 373 110-7 373 110 Material och varor -1 343 268-1 381 530-1 824 520-1 824 520 Understöd -1 683 355-1 574 500-2 884 060-2 884 060 Övriga kostnader -2 967 617-2 944 020-3 100 370-3 100 370 Kostnader totalt -43 481 923-41 610 580-43 353 270-43 223 270-43 223 270-43 223 270 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -4,3 % 4,2 % 3,9 % Verksamhetsbidrag -34 440 767-32 486 540-34 059 370-33 776 370-33 776 370-33 776 370 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -5,7 % 4,8 % 4,0 % Stadsfullmäktiges förändringar netto -33 776 370 Verksamhetsbidrag -32 486 540-34 059 370-33 776 370-33 776 370-33 776 370 22

Grundtrygghet / Egen produktion BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING ÅRSVERKEN 31.12 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Socialservice, egen prod. 36,0 31,5 29,0 29,0 Omsorgstjänster, egen prod. *610,0 **641,0 624,9 608,0 Hälsovårdstjänster, egen prod. 112,5 109,0 ***152,0 152,0 Sysselsättn.tjänster, egen prod. *****14,8 ******18,3 19,2 21,0 Årsverken totalt 773,3 799,8 825,1 810,0 *Mjölbolsta fr.o.m. 1.3.2012 **Mjölbolsta beaktat hela året ***övertagande av Karis HVC ****verksamheten organiserad på annat sätt *****alla löner inte budgeterade för hela året ******full verksamhet 23

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör myndighetsuppgifter inom social service, vuxensocialarbete och handikappservice samt barn- och familjearbete. Strategi för verksamhetsområde 2015-2017 o Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning o Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner Förändringar i verksamheten 2015 Vuxensocialarbete: Inom vuxen socialarbete och utkomststöd uppskattas att kostnaderna för det grundläggande utkomststödet i stort sett hålls oförändrade. Det förebyggande utkomststödet hålls på nuvarande nivå för att ytterligare befrämja samverkan med enheten barn- och familjearbete. Handikappservice: Handikappservicens utmaningar syns inom anslagen för färdtjänst enligt handikappservicelagen och personlig assistans. Under år 2014 har användningen av köptjänster för personlig assistans minskat. Målsättningen är att i allt större utsträckning använda arbetsgivarmodellen. En noggrann uppföljning av alla enskilda ärenden och noggranna klient- och serviceplaner är viktiga arbetsredskap under kommande budgetår. Barn- och familjearbete: Inom barn- och familjearbetet sker satsningarna inom öppen vård, stödfamiljer och utbildning av familjevårdare. I förlängningen utgår enheten ifrån att satsningar här på sikt har en ekonomisk betydelse för olika placeringskostnader. Förändringar i verksamheten 2016-2017 Behandlingen av det grundläggande utkomststödet flyttas troligen till Folkpensionsanstalten fr.o.m. 2017. BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Prestationer Utkomststöd - antal hushåll/år 1 178 1 300 1 300 1 300 1 350 1 000 Barnskydd/ institutionsplaceringar/antal dygn/år 8 689 8 500 8 600 8 600 8 500 8 400 Barnskydd/familjevård/antal dygn/år 4 065 4 750 4 850 4 850 4 950 5 050 Personlig assistans/ antal personer 66 52 65 65 68 70 Personlig assistans/ antal timmar/år 82 210 70 000 60 000 60 000 50 000 50 000 Bindande mätetal Institutionsplaceringar/ /dygn 280 261 276 276 278 280 Familjevård/ /dygn 85 73 75 75 76 77 Assistanstimmar/ /h 26 23 23 23 21 20 Utkomststöd/ /hushåll 1 290 1 350 1 296 1 296 1 300 1 300 24

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr. 2015 2016 2017 Intäkter Försäljningsintäkter 51 494 0 0 0 Avgiftsintäkter 85 051 102 400 120 230 120 230 Understöd och bidrag 1 272 265 1 340 000 1 400 000 1 400 000 Övriga intäkter 191 544 142 720 129 010 129 010 Intäkter totalt 1 600 354 1 585 120 1 649 240 1 649 240 1 649 240 1 649 240 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -1,0 % 4,0 % 4,0 % Kostnader Personalkostnader -1 911 142-2 061 430-1 969 550-1 969 550 Köp av tjänster -5 604 001-4 824 870-4 667 710-4 667 710 Material och varor -12 539-8 900-11 900-11 900 Understöd -4 356 576-4 417 300-4 852 900-4 852 900 Övriga kostnader -191 068-208 670-205 310-205 310 Kostnader totalt -12 075 326-11 521 170-11 707 370-11 707 370-11 707 370-11 707 370 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -4,6 % 1,6 % 1,6 % Verksamhetsbidrag -10 474 972-9 936 050-10 058 130-10 058 130-10 058 130-10 058 130 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -5,1 % 1,2 % 1,2 % Stadsfullmäktiges förändringar netto -10 058 130 Verksamhetsbidrag -9 936 050-10 058 130-10 058 130-10 058 130-10 058 130 ÅRSVERKEN 31.12 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Socialservice 43,6 51,5 47,0 47,0 ÅRSVERKEN 31.12 43,6 51,5 47,0 47,0 25

Grundtrygghet / Administration och externa avtal BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Verksamhetsområdet innehåller anslag för grundtrygghetens administration samt köp av tjänster inom specialomsorgen och äldreomsorgen av utomstående producenter. I detta anslag ingår även de understöd till sammanslutningar som grundtryggheten beviljar. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2017 o Skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning o Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem o Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna. Förändringar i verksamheten 2015 Under 2015 går avtalen gällande köp av serviceboende (Villa Rosa, Folkhälsan) och hemvårdstjänster (Karis hemvård, Mehiläinen) ut. Förändringar i verksamheten 2016-2017 BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Prestationer Serviceboende, antal platser 86 86 87 87 77 77 Intervallvård/antal platser 1 1 1 1 1 1 Vård i hemmet/antal besök 47 963 51 600 49 700 49 700 52 000 55 000 Vård i hemmet/antal klienter 178 170 185 185 190 200 Kårkulla, boendeservice, antal dygn/år 22 879 23 597 23 000 23 000 23 000 23 000 Eteva, boendeservice, antal dygn/år 8 269 8 227 8 200 8 200 8 200 8 200 Kårkulla, dagverksamhet, antal besök/år 15 405 14 899 16 000 16 000 16 000 16 000 Eteva, dagverksamhet/antal besök/år 6 684 5 531 6 600 6 600 6 600 6 600 Bindande mätetal: Dygnet runt platser/medelvårddygnspris 99 99 103 103 105 107 Vård i hemmet/pris/besök 34 35 38 38 34 35 Kårkulla, boendeservice/ /dygn 125 125 132 132 133 134 Eteva, boendeservice/ /dygn 129 134 130 130 131 132 Kårkulla, dagverksamhet/ /besök 77 76 72 72 73 74 Eteva, dagverksamhet/ /besök 50 80 50 50 51 52 26

Grundtrygghet / Administration och externa avtal BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr. 2015 2016 2017 Intäkter Försäljningsintäkter 54 705 25 000 25 000 25 000 Avgiftsintäkter 1 082 441 1 058 220 1 169 390 1 169 390 Understöd och bidrag Övriga intäkter 445 561 449 800 485 110 485 110 Intäkter totalt 1 582 706 1 533 020 1 679 500 1 679 500 1 679 500 1 679 500 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -3,1 % 9,6 % 9,6 % Kostnader Personalkostnader -1 360 126-1 322 550-1 056 830-1 056 830 Köp av tjänster -13 191 588-14 204 200-14 059 970-14 059 970 Material och varor -83 823-103 500-132 000-132 000 Understöd -149 719-176 000-250 000-250 000 Övriga kostnader -454 685-584 140-541 530-541 530 Kostnader totalt -15 239 940-16 390 390-16 040 330-16 040 330-16 040 330-16 040 330 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 7,5 % -2,1 % -2,1 % Verksamhetsbidrag -13 657 234-14 857 370-14 360 830-14 360 830-14 360 830-14 360 830 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 8,8 % -3,3 % -3,3 % Stadsfullmäktiges förändringar netto -14 360 830 Verksamhetsbidrag -14 857 370-14 360 830-14 360 830-14 360 830-14 360 830 ÅRSVERKEN 31.12 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Administration, stödtjänster 16 16 16 13,5 Årsverken totalt 16 16 16 13,5 27

Grundtrygghet / Specialsjukvård BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Omfattar specialsjukvård och tillhörande stödtjänster (laboratorium, röntgen), samjour och jour- och uppföljningsavdelningen vid VNS, hjälpmedelscentral samt prehospital akutsjukvård. Verksamhetsområdet innefattar även pensioner för tidigare anställda inom specialsjukvårdens samkommuner och kommunalförbund. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2017 o Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna o I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården o En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de bygg- och samarbetsprojekt som detta förutsätter verkställs o All dygnet-runt-jour koncentreras Förändringar i verksamheten 2015 Den största utmaningen kostnadsmässigt är den prehospitala akutsjukvården. Utgifterna stiger med 2 739 000 i jämförelse med 2014 års kostnader. Det nya systemet med fjärrläkartjänster inom äldreomsorgen beräknas ge en positiv effekt på specialsjukvården främst i fråga om samjour och jour- och uppföljningsavdelningens kostnader, detta är beaktat i budgeten. Verkställigheten av planen för ordnandet av hälso-sjukvård fortsätter i tätt samarbete med VNS och samarbetskommunerna. Förändringar i verksamheten 2016-2017 BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Prestationer Antal vårddagar (psykiatri) 2 959 2 553 2 850 2 850 Nord DRG produkter 8 952 9 548 8 900 8 900 Samjour (HVC)/antal besök/år 3 469 3 140 3 500 3 500 Jour-och uppföljningsavdelningen/antal vårddygn/år 1 340 1 399 1 750 1 750 28

Grundtrygghet / Specialsjukvård BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr. 2015 2016 2017 Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt 0 0 0 0 0 0 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) Kostnader Personalkostnader -2 261 002-2 270 000-2 055 000-2 055 000 Köp av tjänster -37 394 539-38 216 000-39 648 000-39 648 000 Material och varor -70 0 0 0 Understöd Övriga kostnader 102 0 0 0 Kostnader totalt -39 655 508-40 486 000-41 703 000-41 703 000-41 703 000-41 703 000 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 2,1 % 3,0 % 3,0 % Verksamhetsbidrag -39 655 508-40 486 000-41 703 000-41 703 000-41 703 000-41 703 000 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 2,1 % 3,0 % 3,0 % Stadsfullmäktiges förändringar netto -41 703 000 Verksamhetsbidrag -40 486 000-41 703 000-41 703 000-41 703 000-41 703 000 29

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd, Kulturnämnd, Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Grundläggande information om sektorn Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Till bildningssektorns grundläggande uppgifter hör också att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. Strategi för sektorn 2015-2017 Fokus på att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna. Försäkra sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen Vid planeringen av skolornas och dagvårdens fastighetsanvändning utgår man i första hand från det befintliga egna byggnadsbeståndet Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas Målmedvetna åtgärder för att trygga utbildningsutbudet på tredje stadiet i staden. Samarbetet med föreningar breddas för att främja kultur, idrott och motion samt för att höja trivseln i byarna. Åtgärdsprogrammet 2015 ur sektorns perspektiv Utbildningens timresurs har anpassats till rådande elevunderlag. Om timresursen minskas ytterligare medför det verkliga förändringar i verksamhetsmodellen och påverkar därmed skolornas arbete ytterst negativt. Det minskade antalet personal medför ett lägre platsantal inom den kommunala dagvården. För att upprätthålla en god servicenivå bör befintliga resurser bör användas ännu effektivare. Arbetet med att samordna olika verksamheter till färre servicepunkter fortsätter. Bildningssektorn planerar fastighetsanvändningen och utnyttjandet av befintliga utrymmen i ett nära samarbete med stadens interna service. Arbetet inom fritidsnämndes verksamhetsområde måste omorganiseras till vissa delar p.g.a. minskade resurser. Åtgärdsprogrammet 2016-2017 ur sektorns perspektiv Fastighetsanvändingen effektiveras genom samordning som möjliggörs genom investeringar och genom nya verksamhetsmodeller. Samarbetet mellan skola och dagvård förbättras och utökas. Detta sker dels genom att de fysiska förutsättningarna för daghemsverksamheten förbättrats då verksamheten samordnats på flera enheter. 30

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd, Kulturnämnd, Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Prioriteringar 2015 Ett övergripande mål för sektorns ledning är att koordinera och stöda verksamhetsområdets avdelningars arbete så att de kan arbeta i enlighet med stadens fastslagna strategi. Arbetet med att höja kunskapsnivån hos eleverna prioriteras bl.a. genom att aktivt arbeta med en kommunal utvecklingsplan för utbildning. Utvecklandet av tidsenliga IKT-lösningar inom den grundläggande utbildning och gymnasierna fortsätter. För att effektivera användningen av fastighets- och personalresurserna granskas kontinuerligt alternativa lösningar för att bedriva utbildning och dagvård. Betona kvalitativ verksamhet framom splittrade resurser. Sektorns ledning ska ansvara för att koordinera, samordna, utveckla och leda hela bildningssektorns arbete. Som ledstjärna i arbetet finns stadens strategiska målsättningar. Samtidigt som sektorns avdelningar kontinuerligt genomför en ekonomisk granskning av samtliga processer och arbetssätt ska ett utvecklingsarbete göras för att skapa en kreativ och trygg miljö för tillväxt och utveckling. Sektorn ska för sin del arbeta för ett tätare samarbete mellan bildningssektorns avdelningar och med andra avdelningar inom stadens förvaltning. Dessutom så ska såväl dialogen och samarbetet med övriga aktörer utvecklas och intensifieras för att skapa ett mervärde för sektorns arbete. Ett konkret förslag till hur gymnasierna bättre kunde samarbeta med YH Novia bör utarbetas. Kulturnämnden och fritidsnämnden har valt att prioritera understöden till föreningslivet och trots ekonomiska utmaningar ska gällande understödsnivå bibehållas. 31

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Barndagvård och förskoleundervisning Verksamhetsformerna är: förskola (19), daghemsvård (19), språkbad (5 avdelningar), familjedagvård i vårdares eget hem (39), gruppfamiljedagvård (6), lekparksverksamhet (1), stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privata vårdproducenter. Svenskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på svenska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-4 (1), 1-6 (8), 7-9 (2) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Finskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på finska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-6 (5), 7-9 (1) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Karjaan lukio ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten erbjuds elever i åk 1-2 och den arrangeras dagligen efter att skolan tagit slut och på fyra ställen även före skoldagen börjar. Utöver detta ordnas skild verksamhet för barn inom specialundervisningen. De sk "eftisarna" ordnas i både kommunal (10) och privat (5) regi. Administration och skoltransporter Inom administrationen produceras tjänster för hela bildningssektorn. Administrationen ansvarar för koordineringen och ledningen av det sektorövergripande samarbetet. Administrationen ansvarar vidare för skolkuratorsverksamheten och skoltransporterna samt för hela avdelningens personalfortbildning. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt elevvården. Ca 900 elever använder dagligen skoltransport som ordnas av staden. Tjänsten produceras genom linjetrafik och särskilda uppköpta tjänster. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2017 Utveckla konkreta arbetssätt för att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna Staden försäkrar sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen. En heltäckande skolnätsutredning görs under perioden. Staden utnyttjar det befintliga byggnadsbeståndet optimalt för daghemmens och skolornas behov Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas Effektivera daghemsverksamheten genom att samordna verksamhetspunkterna till större enheter. Staden bör förbereda sig inför kommande reformer av andra stadiets utbildning. Inom arbetet med den kommunala utvecklingsplanen för utbildning fastställs några konkreta ämnen som prioriteras och utvecklas systematiskt 32

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Förändringar i verksamheten 2015 Arbetet med att utarbeta nya läroplaner för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning intensifieras. Strukturen för fortbildning av den egna personalen förnyas med riktad fortbildning i syfte att utveckla en mångsidig pedagogik. Satsningen på att utveckla användningen av IKT i verksamheten fortsätter. De flesta skolorna har under 2015 tillgång till trådlösa nätverk. Staden satsar på mera användarvänliga IKT-lösningar för eleverna och studerandena. Utbyte av klassiska klassrumsdatorer mot ett större antal mobila enheter. Enskilda provsituationer genomförs i samtliga gymnasier för att förbereda sig inför de digitaliserade skrivningarna. Förändringar i verksamheten 2016-2017 Nya läroplaner träder ikraft 1.8.2016 Nytt upprätthållartillstånd för andra stadiets utbildning har erhållits för svensk- och finskspråkig gymnasieutbildning. I slutet av 2017 har de flesta skolorna inlett verksamheten enligt 1:1 principen (en dator/lärplatta/hybrid/elev). Daghemsvården har samordnats till färre enheter. Nytt upprätthållartillstånd för gymnasieutbildningen träder ikraft. De första officiella digitaliserade studentskrivningarna ordnas hösten 2016. 33

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Prestationer Barn i dagvård (totalt) 1 373 1 385 1 355 1 355 av vilka i förskola 272 297 275 275 Stöd för vård av barn (FPA) 454 455 445 445 Elevantal totalt (grundskolor)* 2 724 2 685 2 650 2 650 Avgångsbetyg från grundskolan 343 338 306 306 Antal studerande (gymnasier)* 457 442 452 452 Studentexamen 178 150 140 140 Morgon- o eftermiddagsv. antal barn 360 336 332 332 Bindande mätetal Nettoutgift/dagvårdsbarn 9 413 9 673 9 816 9 757 Nettoutgift/elev inkl. skjutskostn* 8 957 9 195 9 392 9 366 varav för undervisning* 6 163 6 303 6 413 6 396 Timresurs/grundskolelev* 2,09 2,08 2,09 2,09 Nettoutgift/stud. i gymnasiet* 7 716 8 139 7 862 7 862 Gymnasiebenägenhet ** 45% 45% 50 % 50 % Nettoutgift/barn i m/eft.middagsv. 1 952 2 125 2 185 2 185 % av antalet första- o andraklassister 60 % 55% 55 % 55 % *medeltalet av elevantalet 2015 och hösterminen 2015 ** Till skillnad från tidigare år beskriver raden den verkliga gymnasiebenägenheten och inte endast den andel studerande som inlett sina gymnasiala studier i stadens egna gymnasier. 34

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr. 2015 2016 2017 Intäkter Försäljningsintäkter 655 821 545 850 471 310 471 310 Avgiftsintäkter 2 202 350 2 377 000 2 259 000 2 259 000 Understöd och bidrag 372 430 238 660 301 200 326 200 Övriga intäkter 330 433 200 000 197 440 197 440 Intäkter totalt 3 561 034 3 361 510 3 228 950 3 253 950 3 253 950 3 253 950 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -5,6 % -3,9 % -3,2 % Kostnader Personalkostnader -31 331 506-31 626 510-31 401 600-31 322 900 Köp av tjänster -10 600 905-10 825 650-10 775 470-10 756 440 Material och varor -1 023 812-1 029 050-1 076 540-1 051 270 Understöd -1 911 687-1 930 000-1 925 000-1 895 000 Övriga kostnader -4 652 001-4 817 720-5 002 280-5 000 280 Kostnader totalt -49 519 911-50 228 930-50 180 890-50 025 890-50 025 890-50 025 890 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 1,4 % -0,1 % -0,4 % Verksamhetsbidrag -45 958 877-46 867 420-46 951 940-46 771 940-46 771 940-46 771 940 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 2,0 % 0,2 % -0,2 % Stadsfullmäktiges förändringar netto -46 771 940-46 771 940-46 771 940 Verksamhetsbidrag -46 867 420-46 951 940-46 771 940-46 771 940-46 771 940 ÅRSVERKEN 31.12 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Administration och skolskjutsar 21,3 21,3 19,3 19,3 Barndagvård 301,5 311,0 307,0 298,0 Svenskspråkig utbildning 239,5 236,7 234,2 231,6 Finskspråkig utbildning 136,9 135,6 134,8 127,0 Morgon- o. eftermiddagsverks. 16,4 17,1 18,5 18,7 Årsverken totalt 715,6 721,7 713,8 694,6 35

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Kulturnämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för det lokala kulturarbetet, att upprätthålla vissa traditioner samt att skapa förutsättningar för att främja den allmänna bildningen. Verksamhetsområdet omfattar såväl direkt bildningsarbete genom egen verksamhet samt upprätthållandet av myndighetsuppgifter. Som producent av tjänster ska fokus ligga på stödjandet av den kulturella arenan som i sin tur skapar möjligheter till upplevelser för invånarna. Det traditionsbärande uppdraget ska också ses som en central del av verksamhetsområdet samtidigt som detta arbete ska vara innovativt så att det, i samarbete med andra förvaltningar, kan fungera som en del av stadens ansikte utåt. Verksamhetsområdet ska i sin verksamhet beakta samtliga invånare, aktivt arbeta för att tjänsterna produceras på de båda inhemska språken samt att även invandrarnas behov beaktas. Strategi för verksamhetområdet 2015-2017 För att möta behovet av att effektivera stadens verksamhet granskas alla enheters processer och arbetsinsatser. Samtidigt som en ytterligare effektivering av verksamheten eftersträvas, undersöks även möjligheterna till att på sikt utöka intäkterna för de olika tjänster som produceras. Upprätthålla goda förutsättningar för kulturverksamhet i Raseborg genom att stöda föreningar, kulturaktörer och fria grupper genom samarbete och understödsverksamhet. Erbjuda kulturupplevelser i samarbete med övriga avdelningar inom stadens egen tjänsteproduktion. Den permanenta Helene Schjerfbeck-utställningen i EKTA utvecklas och förnyas. Möjligheterna att utvidga museets egna samlingar utreds. Förändringar i verksamheten 2015 Under hösten 2015 flyttar Tenala filialbibliotek in i nya utrymmen. Det ordnas färre kulturevenemang med staden som huvudarrangör. En optimering av fastighetsanvändningen fortsätter. Vid behov kan det s.k. Valiohuset i Tenala tömmas. Kulturcentralens (museets utrymmen i Björknäs) verksamhet utvecklas till att även inrymma andra museers samlingar. Utreds om det finns ett ändamålsenligt utrymme för en sammanhållen musikinstitutverksamhet i Karis. Förändringar i verksamheten 2016-2017 Steg II av den regionala kulturarvscentralen förverkligas. De delar av övriga museers samlingar som enligt plan skall arkiveras i Leiras förverkligas. Finlands 100-årsjubileum uppmärksammas. Den statliga finansieringen av det fria bildningsarbetet kommer med stor sannlikhet att sjunka. Upprätthållaren (staden) bör förbereda sig på detta. 36

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Prestationer Biblioteken öppettimmar 8 386 8 600 7 800 7 800 Lån totalt 316 186 310 000 310 000 310 000 Besök i bibliotekslokaler och buss 255 406 240 000 225 000 225 000 Mbi, antal kurser 648 750 750 750 Antal undervisningstimmar, mbi 18 406 20 000 20 000 20 000 Antal deltagare, mbi 8 225 8 500 8 500 8 500 Musikinst., antal veckotimmar totalt/ timmar i Raseborg 522 523/323 523/323 523/323 EKTA, besökare tot. 13 006 15 000 15 000 15 000 Landskapsmuseet, utlåtanden 150 150 150 Bindande mätetal Besök i bibliotekslokaler och buss /inv. 8,81 8,28 7,75 7,75 Lån/inv. 10,90 10,69 10,69 10,69 Nettoutgift/undervisn.timme, mbi 51 51 49 49 Musikinst., euro/veckotimme(exkl hyra) 2 329 2 399 2 445 2 445 EKTA, nettokostn./ utställningsbesökare 14,24 12,33 14,40 14,40 Kulturverksamhet, nettokostnad/inv. 15,66 *16,13 0,00 0,00 * ingår inte hemkommunersättningar till musikinst. Raseborg SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr. 2015 2016 2017 Intäkter Försäljningsintäkter 467 243 462 630 471 120 471 120 Avgiftsintäkter 538 030 568 900 587 300 587 300 Understöd och bidrag 86 476 34 000 35 000 35 000 Övriga intäkter 70 146 63 450 69 980 69 980 Intäkter totalt 1 161 894 1 128 980 1 163 400 1 163 400 1 163 400 1 163 400 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -2,8 % 3,0 % 3,0 % Kostnader Personalkostnader -3 461 197-3 533 070-3 470 070-3 470 070 Köp av tjänster -711 450-1 045 060-1 011 700-1 011 700 Material och varor -334 889-312 940-333 900-333 900 Understöd -141 856-139 000-137 000-107 000 Övriga kostnader -699 320-769 790-771 870-771 870 Kostnader totalt -5 348 712-5 799 860-5 724 540-5 694 540-5 694 540-5 694 540 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 8,4 % -1,3 % -1,8 % Verksamhetsbidrag -4 186 818-4 670 880-4 561 140-4 531 140-4 531 140-4 531 140 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 11,6 % -2,3 % -3,0 % Stadsfullmäktiges förändring netto -4 531 140-4 541 140-4 541 140 Verksamhetsbidrag -4 670 880-4 561 140-9 062 280-9 072 280-9 072 280 37

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING ÅRSVERKEN 31.12 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Medborgarinstitut 28,3 26,6 26,6 26,6 Musikinstitut 24,8 24,6 24,6 24,6 Museiverksamhet 12,4 10,0 9,8 9,8 Biblioteksverksamhet 19,6 18,8 18,2 16,2 Kulturverksamhet 4,0 4,0 3,0 3,0 Årsverken totalt 89,1 84,0 82,2 80,2 38

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: fritidsnämnden Ansvarsperson: bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Idrott och motion är en kommunal basservice och en grundrättighet för alla. Det kommunala idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Ungdomsverksamheten i Raseborg ska stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess. Ungdomsbyrån främjar aktivt medborgarskap och stärker ungas sociala identitet. Ungdomsbyrån producerar kommunala ungdomstjänster som ungdomsgårdsverksamhet, smågruppsverksamhet, läger och utfärder. Ungdomsverksamheten är ett rusmedelsfritt fritidsalternativ. Ungdomsbyrån jobbar aktivt med ungdomsfullmäktige och ordnar ungdomsparlamentet, koordinerar inomhus skejthall samt erbjuder information- och rådgivningstjänster till ungdomar. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2017 Stabilisering av ekonomin och tryggandet av livskraft: Kostnadseffektivitet som ledstjärna i ledningen av det dagliga arbetet. Kontakterna till och samarbetet med föreningarna intensifieras och struktureras. Trots ekonomiskt utmanande tider bör staden garantera så goda förutsättningar som möjligt för föreningarnas verksamhet. Fungerande uppföljning av tjänsteproduktionen. Ungdomsgårdsverksamhet erbjuds i Ekenäs, Karis, Pojo, Svartå och Tenala. Aktivt samarbete med skolor, ungdomsverkstäder, övriga kommunala enheter samt tredje sektorn som föreningar och församlingar. Välfungerande ungdomsfullmäktige och aktiverande av ungdomarna i samhälleliga frågor. Förändringar i verksamheten 2015 Idrottsenheten anpassar sina arbetssätt till den förändrade personalstyrkan. För att uppnå bättre effektivitet förnyas en del av den äldre maskinparken. Utveckling av Karis idrottsområde genom anläggandet av en skatepark i betong. Förbättringen av Ekenäs centrumplan inleds. Idrottsförvaltningen tar under vintersäsongen 2014-2015 i bruk ett nytt system som ger användarna realtidsinformation om skidspårens skick. Utvecklingsarbetet med projektet fortsätter. Förändringar i verksamheten 2016-2017 Ett förnyande av centrumplanen i Ekenäs skulle medföra förbättrade möjligheter för främst fotbollen och de närliggande skolornas och daghemmens dagliga verksamhet. 39

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: fritidsnämnden Ansvarsperson: bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Prestationer Simhallsbesök/år 106 830 100 000 100 000 100 000 Ungdomsgårdsbesök/år 16 000 16 000 16 000 Ledd verksamhet/antal deltagare (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) 16 243 20 000 20 000 20 000 Ledd ungdomsverksamhet/antal deltagare 3 500 1 000 1 000 Bindande mätetal Nettokostnad/simhallsbesök 1,30 1,90 1,81 1,81 Driftsnettokostnad/invånare (idrott) 41,26 48,05 45,28 45,28 SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr. 2015 2016 2017 Intäkter Försäljningsintäkter 437 035 434 630 440 200 440 200 Avgiftsintäkter 20 221 34 480 22 600 22 600 Understöd och bidrag 8 418 0 0 0 Övriga intäkter 474 439 510 600 486 000 486 000 Intäkter totalt 940 113 979 710 948 800 948 800 948 800 948 800 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 4,2 % -3,2 % -3,2 % Kostnader Personalkostnader -1 059 778-1 073 160-1 016 370-1 016 370 Köp av tjänster -399 745-435 970-435 770-435 770 Material och varor -435 266-527 810-502 690-502 690 Understöd -159 311-176 600-194 600-194 600 Övriga kostnader -556 018-640 770-606 660-606 660 Kostnader totalt -2 610 118-2 854 310-2 756 090-2 756 090-2 756 090-2 756 090 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 9,4 % -3,4 % -3,4 % Verksamhetsbidrag -1 670 004-1 874 600-1 807 290-1 807 290-1 807 290-1 807 290 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 12,3 % -3,6 % -3,6 % Stadsfullmäktiges förändringar netto -1 807 290 Verksamhetsbidrag -1 874 600-1 807 290-1 807 290-1 807 290-1 807 290 ÅRSVERKEN 31.12 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Undomsverksamhet 7,60 7,30 7,30 8,00 Idrottsverksamh.o.hälsomotion 19,25 19,50 19,50 17,50 Årsverken totalt 26,85 26,80 26,80 25,50 40

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Grundläggande information om sektorn Samhällstekniska sektorn är i budgethänseende indelad i två verksamhetsområden: 1) samhällsteknik och 2) planläggning, tillstånd och miljö. Samhällstekniska nämnden ansvarar för hela sektorns samhällsteknik, budget och personal. Planläggningsnämnden är en sakkunnignämnd i planläggningsfrågor, miljö- och byggnadsnämnden sköter byggnads- och miljötillstånd och avfallsnämnden är en myndighetsnämnd för hela Västnyland. Huvudsakliga uppgifter: - att främja tillväxt och trivsel i Raseborgs stad - att ansvara för markpolitik, områdesplanering och byggnadstillsyn - att ansvara för skötsel och underhåll av allmänna områden - att skapa en attraktiv byggd miljö samt trygga miljö- och naturvärden i staden - att främja en trygg infrastruktur och goda kommunikationer till och från staden Strategi för sektorn 2015 2017 Raseborgsområdet erbjuder goda förutsättningar för företagsverksamhet genom att anvisa affärs- och industritomter längs goda trafikförbindelser på naturligt lämpliga platser. Genom aktiv markpolitik och planläggning skapas förutsättningar för inflyttning och tillväxt. Planläggning sker i första hand på egen mark. Närheten till stränder utnyttjas optimalt vid planläggning och byggande. Staden stöder pendlingen genom att utveckla området kring Karis resecentrum tillsammans med övriga markägare och aktörer. Staden utövar aktiv påverkan för att förbättra järnvägs- och landsvägsförbindelserna i Västnyland. Inflyttning till orten främjas med hjälp av ett attraktivt tomt- och bostadsutbud och en effektiv, öppen marknadsföring av tomterna. Staden förbättrar ekonomin och energieffektiviteten i skötseln av fastigheter, gator och allmänna områden genom ökat samarbete mellan enheterna. Nya verksamhetsmodeller tas i bruk i serviceproduktionen. En ny brandstation färdigställs i Karis före oktober 2016. Den ersätter de tillfälliga utrymmen där räddningsverket för tillfället är på hyra. Brandstationen förverkligas genom ett fastighetsleasingavtal. Ett föravtal ingås med Västra Nylands räddningsverk. Kritiska framgångsfaktorer bra och tydligt ledarskap, tydliga befattningsbeskrivningar och ansvarsområden en till det ekonomiska läget rätt dimensionerad, motiverad och kunnig personal alternativa produktionssätt för infrastruktur, aktivt utnyttjande av marknaden vid nyinvesteringar rätt dimensionerad kundservice på avdelningarna och på stadens hemsida tydlig planläggning, snabba bygglov samt marknadsföring och försäljning av tomter i rätt tid förmåga att snabbt reagera på kommande behov och efterfrågan effektivt genomförande av första hands projekt och utvecklingsprojekt schemaläggning för genomförande av projekt, planering av arbetsmoment och förhandsmarknadsföring vid överlåtelse av ett område gott samarbete med tekniska centralen, intern service, Raseborgs Vatten, Ekenäs Energi och övriga nätverksbyggare samtidigt genomförande av investeringar gott samarbete med regionala och statliga myndigheter Åtgärdsprogrammet 2015 ur sektorns perspektiv Primära åtgärder för att anpassa verksamheten inom tekniska sektorn 2015 ->: I det föregående åtgärdsprogrammet fanns flera åtgärder som fram till idag inte har förverkligats. Det är frågan om långvariga processer som medför ekonomiska eller funktionella fördelar på längre sikt. Huvudvikten i tekniska sektorns åtgärder under verksamhetsåret 2015 ligger på att fortsätta och slutföra tidigare (anpassnings)åtgärder som ingår i stadens olika program, t.ex. i planläggningsprogrammet och som beaktas i det markpolitiska program som är under arbete. 41

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Åtgärder som främjar tillväxten har i de tidigare godkända åtgärdsprogrammen nämnts bl.a.: tillväxten tryggas genom fortsatt aktiv markpolitik och genom försäljning av markområden och tomter. det markpolitiska programmet godkänns 2015, effektiv markpolitik ger ekonomiska fördelar, avyttring av icke-strategiska områden och olönsamma fastigheter är på gång (fastighetsutvecklingen mellan samhällsteknik och intern service sker med ett nära samarbete), få fart på inflyttningen genom att färdigställa detaljplaner som kan vidareutvecklas till nya tomter producera flera tomter för näringslivet inventera potentialen för bostadsbyggande på Knipnäs-Ekåsen området och påbörja detaljplaneringen av byggbara områden utarbeta en plan för stadsområdet vid Baggö gästhamn som kan hyras ut till stugbyverksamhet framställa attraktiva strandnära bostadsområden (Norra hamnen, Ekåsen, Knipnäs och Pumpviken) staden äger markområden i skärgården och vid sjöar som kan planläggas och säljas som tomter för fritidsboende/boende, exempel Skåldö och Tovö i Ekenäs skärgård samt Bråtan i Svartå vid Lojosjön. Karis västra tätort, delgeneralplan, med hjälp av denna plan kan områdets planering tryggas på längre sikt påbörjade planprojekt i Gumnäs i Pojo, Svedja område i Karis och Båssaböle i Ekenäs förverkligas. detaljplanerna för Billnäs bruk och Dragsviksstranden färdigställs. i Karis planeras ett resecentrum vid järnvägsstationen genom att ta fram en sk. koncept-plan, utreder förutsättningar för skötselservice av yttre områden 2014 som distriktsentreprenader genom att bilda lämpliga fysiska områden. en effektivare och bättre marknadsföring av Raseborgs stads och privata markägares tomter. Samarbetet inom tekniska teamet utvecklas vidare. Samarbetet mellan tekniska sektorn och intern service skall fördjupas. Skötseln och underhållet av uteområden fördjupas med en gemensam arbetsledning, dejourering samt en delvis gemensam maskinpark. Förmåner som uppnås: Mera resurser för skötseln av uteområden Effektivare användning av maskinparken Inga överlappande funktioner Mera jourpersonal De administrativa entreprenadgränserna slopas (gata/park/fastighet) Ovan nämnda detaljplaner ingår i planläggningsprogrammet (stds 13.1.2014 12). Stadsfullmäktiges anpassningsåtgärder: 2015: 200 000. Samhällstekniken anpassar sin verksamhet enligt rådande ekonomi. Detta förutsätter att metoderna för att producera tjänster måste ändras och anpassas till den rådande situationen. Den egna tekniska personalen koncentrerar sig på underhåll av centrumområden och övriga centrala platser. Samtidigt bör övervakning och arbetsledning effektiveras. En effektivare och bättre marknadsföring av Raseborgs stads och privata markägares tomter. Marknadsföring av färdigställda tomter med kommunalteknik främst via stadens webb-sidor (tomtbörsen). Ökat antal hyrestomter. Möjlighet att hyra en tomt för bostadsbyggande och företagsverksamhet bör vara ett beaktansvärt alternativ. Tröskeln för att börja bygga ska sänkas. Det markpolitiska programmet förväntas medföra mervärde för anskaffning och avyttring av fastigheter och markområden. Tyngdpunkten för planläggningen läggs på stadens egen tomtproduktion, dvs. på projekt, där planläggningen sker på stadens egen mark. Produktionen av planer är mångsidig och erbjuder på olika sorts tomter för boende och företagsverksamhet. I planläggning bör man vara beredd på planprojekt som kompletterar planläggningsprogrammet och som är kopplade till vidareutvecklingsprojekt för utveckling och områden. 42

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Samarbetet mellan tekniska centralen och intern service ska utvecklas i syfte att koordinera fastighetsförsäljning och 'vidareutveckla' försäljningsobjekt (planändring mm.) samt genom att sätta en fast tidtabell för färdigställande av fastigheter för försäljning. Sektorn följer upp tidigare linjedragningar i åtgärdsprogrammet Avyttrandet av icke-strategiska markområden och skapande av nya hållbara bostadsområden i attraktiva miljöer Planprojekten för Pojo Gumnäs, Karis Svedja område och Ekenäs Båssaböle startades 2013. Alla dessa planprojekt finns på mark som staden äger och de erbjuder mångsidig tomtreserv i närheten av strand både för egnahemshus- och radhustomter. Planprojekten i fråga blir klara 2015. Genomförandet av Norra hamnen har förhandlats med en byggfirma. Området har en fastställd detaljplan som möjliggör byggandet av bostäder på området. Om förhandsmarknadsföringen lyckas, börjar bostadsbyggandet 2015. På det aktuella området pågår en detaljplanändring som möjliggör förverkligandet av kommersiell och närigslivsrelaterad verksamhet och parkeringsmöjligheter för dessa. Ekonomiska konsekvenser: Ändring, på längre sikt, av icke aktivt använda områden till produktiva områden. Nytänkande om byggrätt och planering Det av staden ägda området "Bråtan" bakom Oxberget, vid stranden av Lojosjö kunde enligt nuvarande generalplan med detaljerad planering ge ett betydande antal byggnadsplatser för fritidsboende. Planprojektet ingår i planläggningsprogrammet. Stadens planläggningsprogram prioriterar projekt där tyngdpunkten läggs på av staden ägda områden. Generalplan och därefter detaljplan för Karis västra tätort säkrar tomtreserven i Karis område i framtiden. Genom att utvidga Båssastrandens detaljplaneområde på stadens mark kan staden få en betydande reserv av tomter med attraktivt, havsnära läge. Gumnäs och Klockarudden detaljplaner utökar tomtreserven i Pojo området. Målsättningen med Ekåsen detaljplan är att utveckla området för nya användningsändamål bl.a. för mångsidigt boende samt säkerställa den nuvarande byggnadsmassans användnings- och utvecklingsmöjligheter. Ekonomiska konsekvenser: Planläggning är en väsentlig del av områdesutveckling och vidareutveckling, staden drar nytta av markområdenas värdestigning. Färdigställande av tomter för att täcka behovet på arbetsplatsområden Planläggning av Horsbäck-Kärrby området fortsätter under 2015. Resulterar i delgeneralplan med företags- och småindustritomter. Krävs dessutom en detaljplan som baserar sig direkt på generalplanen. Utvecklandet av området vid Karis järnvägsstation och planering av markanvändning. I utvecklingsprojektet förväntas delta utöver staden även VR, Senatsfastigheter och Trafikverket. För utvecklandet av järnvägsområdet utarbetas en långtidsplan 2015- där målsättningarna för området definieras. I utvecklingsplanen för järnvägsområdet tas både ekonomiska fakta och funktionella/tekniska faktorer i beaktande. Området kring Karis järnvägsstation utvecklas som ett s.k. område för trafikcentrum där det finns olika typer av funktioner såsom boende, kommersiell verksamhet, parkeringslösningar, kollektivtrafik och arbetsplatser. Utvecklingen av järnvägsområdet bör stöda kollektivtrafik (bantrafik) och därmed göra Raseborg till ett attraktivt område med tanke på pendlande. Ekonomiska konsekvenser: Den ekonomiska inverkan av arbetsplatser, industri, kommersiella områden är stor på staden, både direkt och indirekt. 43

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Åtgärdsprogrammet 2016-2017 ur sektorns perspektiv De strategiska riktlinjerna för stadens markanvändning framgår ur den strategi stadsfullmäktige godkände 10.6.2013. Strategin utstakar målen och tyngdpunkterna för åren 2014 2017. Det markpolitiska programmet är färdigt 2015. Det markpolitiskt programmet är ett verkställande instrument för markanvändnings- och utvecklingsstrategin. Tekniska centralen och Interna servicen utökar samarbetet vid skötseln av yttre områden. Snabba och tydliga beslut från stadens förvaltningsorgan gällande försäljning av markegendom Planläggningsprocessen skall göras effektivare för att öka tomtreserven gällande bostadstomter och arbetsplatstomter. Investeringarna konkurrensutsätts i rätt tid i lämpliga helheter. Gästhamnens och småbåtshamnarnas verksamhet utvecklas genom att måttligt utöka antalet båtplatser Gemensamt med stadskansliet utveckla mätetal för uppföljning av den tekniska sektorns resultat av både prestationer och ekonomi Med personalen hålls årligen utvecklingssamtal, personalresursernas målsättningar och mätare fastställs. Investeringar Investeringarna för år 2015 följer huvudsakligen investeringsplanen 2014-2017. Nya projekt är bl.a. Karis brandstationens byggprojekt (s.k. fastighetsleasing, finansieras utanför stadens balans) och sådana projekt som är en del av avtalshelheten, t.ex. markanvändningsavtal. Investeringarna omfattar även sanering av Karis järnvägsbro och därtill hörande utredning av tunnelalternativ. Raseborgs stad deltar i ett Eu-projekt (ip-life hanke) med målsättning att finansiera fiskevägar i Svartån. Projektets fortsättning klarnar under våren 2015. 44

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Samhällsteknikens verksamhetsområde omfattar sektorns administration, skötsel av gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser samt planering, byggherreverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten, stadens markpolitik, förvaltning av stadens markegendom, mätningsverksamhet, fastighetsbildning, kartservice, skogsbruk, enskilda vägar, småbåtshamnar omfattande stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn är organiserade som en nettoenhet i budgeten, Västra Nylands avfallsnämnd, räddningsväsendet som sköts via avtal med Västra Nylands räddningsväsende (Esbo stad). Raseborgs stad fungerar som värdkommun för Västra Nylands avfallsnämnd. Västra Nylands avfallsnämnd, allmänt kallad Roskaraati-Roskrådet som är en gemensam nämnd för sju kommuner (Raseborg, Hangö, Högfors, Ingå, Lojo, Sjundeå och Vichtis). Den ansvarar för myndighetsuppgifter som berör avfallshantering i medlemskommunerna. Kommunerna i östra och västra Nyland har beslutat att fusionera avfallsbolagen till ett gemensamt bolag från och med 2015, men fusionen tar sannolikt ett år på grund av en rättsprocess. När fusionen mellan Rosk n Roll Oy Ab och Östra Nylands Avfallshantering Ab förverkligas fusioneras också avfallsnämnderna. Kommunerna har kommit överens om att Raseborgs stad fungerar som ansvarskommun för den gemensamma avfallsnämnden. Nämnden har två anställda, ett avfallsombud som är föredragande i nämnden och en avfallshanteringskoordinator. Förberedelserna för det nya verksamhetsområdet pågår. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2017 Bättre kundservice. Ansvara för att den kommunaltekniska grundservicen fungerar och att de anpassningsåtgärder som görs inte riskerar säkerheten. Utveckla arbetssäkerheten och personalens välmående. Prioritera ekonomiska och långsiktiga lösningsmodeller. Konkurrensutsätta lämpliga entreprenadhelheter med beaktande av den lokala marknaden. Nyinvesteringarna görs huvudsakligen som köptjänster, skötsel- och underhållsrelaterade projekt som egna arbeten. Förorenade markområden kartläggs och avfall som hör till avstjälpningsplatser saneras. Utbyggnaden av nya planeområden förverkligas som investeringshelheter i samarbete med Raseborgs Vatten. Mera fokus på arbetsledning och projektövervakning. Egnahems- och arbetsplatstomter bildas kontinuerligt så att byggnadsprojekt inte fördröjs på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra klarheten i fastighetssystemet. Mätnings- och fastighetsavdelningen ansvarar för fastighetsbildningen inom detaljplaneområden, förverkligar stadens markpolitik samt handhar arrendering, inköp samt försäljning av tomter och områden. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även s.k. icke strategiska markområden säljs i enlighet med åtgärdsprogrammet eller utnyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. Markpolitiskt program utarbetas som ett komplement till den operativa verksamheten. Standarden i befintliga båthamnarna förbättras. Nya båtplatser/vattenområden utreds, målet är att på lång sikt öka båthamnsverksamheten på ett ekonomiskt hållbart sätt. Västra Nylands avfallsnämnd gör upp avfallshanteringsbestämmelser, ger allmänna anvisningar som grundar sig på avfallslagen och avfallshanteringsbestämmelserna, fastställer avfallstaxan och avgifter samt ger utlåtanden i avfallsärenden till andra myndigheter. Räddningstjänsterna köps av Esbo stad. I nuläget har Raseborg 2 brandstationer för ordinarie räddningsverksamhet (Ekenäs och Karis). En ny brandstation byggs i Karis och den tas i bruk under 2016. Planeringen och byggandet sker under 2015. 45

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Förändringar i verksamheten 2015 De yttre områdena sköts gemensamt med intern service, verksamheten inom det sk tekniska teamet utvecklas ytterligare. Beredskapsjouren är aktiv 24/7. Övergång från timbaserad till fastprisbaserad helhetsentreprenad i gatornas vinterunderhåll. Entreprenadsområdena kommer att bli större och flera till antal, arbetsinsatsen av stadens egen personal fokuseras huvudsakligen på underhåll av centrumområden. Dejourering av vinterunderhållet utvecklas. Registret över gator utvecklas vidare och upprätthålls. Ansvarig gatuchef kompletterar arbetsledningen fr.o.m. början av verksamhetsåret och ökar resurserna för planering, lovhantering, kollektivtrafik, rapportering, anskaffningar och övervakning. Saneringen av förorenade områden genomförs vid behov i enlighet med separata beslut och behovsprövning. Anslag för driftkostnader för uppföljningen av de återställda avstjälpningsplatserna reserveras. Aktiv medverkan vid planering och snabb utbyggnad av nya områden efter att planen fått laga kraft i samarbete med Raseborgs Vatten och de övriga aktörerna (elbolag, fjärrvärme, telematik mm). koordinering av planläggnings- och tomtproduktionsprogrammen, fungerar som s.k. långsiktiga planer (investerings- och tomtproduktionsprogram, medvetenhet om reparationsskuld) tidtabellen för förverkligande görs förutsägbar och sammankopplas till tomtutgivningen byggnadsplaneringens förutsägbarhet, konkurrensutsättning och entreprenadhandlingar görs i god tid. Fortsatt kontinuerlig uppföljning av kondition och uppskattning av reparationsskuld för gatuinfrastruktur och övriga anläggningar (t.ex. broar, bryggor m.m.). Kontinuerligt upprätthållande av investerings- och tomtproduktionsprogram. Kostnadskalkylerna preciseras under projektens gång. Uppgörande av kostnadskalkyler ska bli en del av planeringen. Raseborgs stad medverkar i konceptplanen för utvecklande av Karis resecentrum, övriga parter är VR, Trafikverket och Senatsfastigheter. Reparationen av järnvägsbron är en del av denna helhet och tidtabellen är åren 2015-2016, projektets omfattning förutsätter att den delas på två verksamhetsår. Växelverkan mellan områdets företagare och representanter för tekniska väsendet bör fortsätta. Aktiv kontakt med markägare, förhandlingar om markköp och -försäljning förs på centrala områden. Markpolitiskt program stöder den operativa verksamheten. Uppdatering av kartor och koordinatsystem fortsätter, EUREF FIN. Förbättringar i båthamnarna 2015. Södra vikens utvecklingsgrupp fortsätter arbetet för förverkligande av bryggor och muddringsarbeten. Ansökan om miljölov för sanering av Södra viken 2015. Möjligheter att öka (segel)båtsplatser t.ex. vid Norra hamnen utreds under verksamhetsåret 2015. Staden deltar i planeringen av fiskvägarna i Svartån (fisketrappor, rensning) för att beakta naturskydd, rekreation och markägande. Investeringar i Fiskars är en förutsättning för förverkligande av markanvändningsavtalet. Andra projekt som grundar sig på avtal har inkluderats i investeringsprogrammet, bl.a. alternativ trafikförbindelse mellan Svedja och Bäljars. Investeringarna i Billnäs börjar tidigast 2015 2016 eller när planen har fått laga kraft. Förverkligande av bostadsområdet Dönsby West fortsätter med markanvändningsavtal som grund, stadens byggnadsskyldighet är huvudsakligen fullgjord. De gällande och kommande projekten i anslutning till markanvändningsavtalen har listats i Investerings- och tomtproduktionsprogrammet. Investeringarna som föreslås för år 2015 härleds huvudsakligen från projekt i föregående investeringsprogram. Byggprojektet Karis brandstation förverkligas av samhällstekniska sektorn som ansvarar för verksamhetens kostnader. 46

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Prestationer STN antal sammanträden 11 11 11 11 Antal behandlade ärenden 194 200 200 200 Antal bokförda verifikat 18 847 21 500 4 000 4 000 Antal fakturor 4 351 5 000 5 000 5 000 Gatunätets längd (km) 252,6 252,7 255,2 255,2 Lättrafiknätets längd (km) 38,2 37,9 38,7 38,7 Antal belysningspunkter (st) 9 204 9 300 9 405 9 405 Skötta grönområden (ha) 78,5 78,5 78,5 78,5 Skötta gångstigar (km) 13,0 13,0 13,0 13,0 Lekparker (st) 33 33 34 34 Simstränder (st) 20 19 19 19 Överlåtna tomter (arrend + sålda) 49 70 70 70 Tomtreserv, småhustomter 95 120 120 120 Tomterserv, våningshustomter 10 12 12 12 Tomtreserv, företagstomter 25 16 20 20 Antal bildade tomter, förrättn/ant bild 24(27) 100 100 100 Tomter i tomtindelningar 13 50 50 50 Utmärkning av byggnader 72 100 100 100 Försäljning av registerutdrag 1 070 1 500 1 500 1 500 Försäljning av kartor 900 1 200 1 200 1 200 Skogsareal (ha) *)ny beräkningsgr. 2 560 *)2560 2 560 2 560 Parkskogar (ha) 500 500 500 500 Stadens markegendom (ha) 5 900 5 900 5 900 5 900 Antal småbåtsplatser 728 675 675 675 Avfallsnämnden, antal möten 6 4 6 6 Avfallsnämnden, antal beh ärenden 36-36 36 Avfallsombud/antal tjänstem beslut 483-480 480 Räddningsv / utryckn trafikolyckor 90 100 100 100 Räddningsv / utryckn bränder 19 18 18 18 Granskn av automatalarm 120 150 150 150 Räddnv/ utr fara för byggn brand 24 33 30 30 Bindande mätetal Adm andel av sektorns totalutg % 4,2 4,3 4,2 4,2 Enskilda vägar, bidrag /km 357 375 375 375 Kostnader för gatunät /km 5 360 5 300 5 300 5 300 Kostn / belysningspunkt 65 65 65 65 Kostn /m² skötta grönområden 0,50 0,50 0,50 0,50 Kostn för lekparker /lekpark 3 300 3 250 3 250 3 250 Kostn för badstränder /strand 5 000 5 000 5 000 5 000 Såld virkesmängd skog+park m3 18 700 15 000 15 000 15 000 Bruttoink av markegendom /ha 396 430 430 430 Småbåtsh, andel uthyda pl. % 93 100 100 100 47

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr. 2015 2016 2017 Intäkter Försäljningsintäkter 1 643 274 1 943 700 1 918 280 1 918 280 Avgiftsintäkter 187 281 125 000 125 000 125 000 Understöd och bidrag 8 880 0 8 000 8 000 Övriga intäkter 1 600 914 1 727 000 1 730 000 1 730 000 Intäkter totalt 3 440 350 3 795 700 3 781 280 3 781 280 3 781 280 3 781 280 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 10,3 % -0,4 % -0,4 % Kostnader Personalkostnader -2 519 552-2 757 580-2 516 730-2 516 730 Köp av tjänster -3 886 775-3 926 630-3 959 720-3 959 720 Material och varor -956 057-924 590-913 300-913 300 Understöd -237 002-203 500-203 500-203 500 Övriga kostnader -368 789-346 590-382 560-382 560 Kostnader totalt -7 968 175-8 158 890-7 975 810-7 975 810-7 975 810-7 975 810 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 2,4 % -2,2 % -2,2 % Verksamhetsbidrag -4 527 825-4 363 190-4 194 530-4 194 530-4 194 530-4 194 530 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -3,6 % -3,9 % -3,9 % Stadsfullmäktiges förändringar netto -4 194 530 Verksamhetsbidrag -4 363 190-4 194 530-4 194 530-4 194 530-4 194 530 ÅRSVERKEN 31.12 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Administration, Samhällsteknik 8,6 8,6 7,6 7,6 Fastighetsbildning o. kartläggn. 12,5 12,5 12,5 12,5 Samhällsteknik 29,2 26,2 27,0 25,4 Västra Nylands Avfallsnämnd 1,0 1,0 2,0 2,0 Årsverken totalt 51,3 48,3 49,1 47,5 48

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar planläggning, byggnadstillsyn, tillstånd och miljö. Stadsplaneringsavdelningen sköter om planeringen av markanvändningen; planläggning såsom general- och detaljplanering. Enheten bereder ärenden gällande avgöranden av planeringsbehov, undantagslov och beslut om detaljplaners aktualitet. Till enhetens uppgifter hör även beredning av utlåtanden och aktiv uppföljning av och deltagande i planeringsprocesser och projekt av strategisk betydelse. Som stadens planläggare fungerar stadsplaneringsarkitekten i enlighet med MBL:s 20. Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2017 Planläggningens huvudmålsättning är att förvekliga det godkända planläggningsprogrammet, med strävan till ett tillräckligt stort och attraktivt tomtutbud i staden, såväl för bostäder som för företagsetablering. En ekonomiskt hållbar bostads- och näringspolitik förutsätter en långsiktig och tillräcklig produktion av tomter på stadens egen mark. För att uppnå målen måste staden ständigt utöka arealen med rättsverkande generalplan i strategiskt viktiga områden. Detta ger bättre möjligheter för staden att själv kunna påverka den detaljerade planeringen med sikt på aktiv tomtutgivning. I områden med rättsverkande generalplan kan staden planera utan direkt styrning från landskapsplanen och på så sätt effektivare utnyttja sitt planläggningsmonopol. Dessutom kan eventuella besvärsprocesser bli kortare, då besvärsrätten till högre rättsinstans är begränsad inom områden med rättsverkande generalplan. Behovet av att i högre grad gå igenom gällande detaljplaners aktualitet beaktas i planeringen. Planeringsprocesserna effektiveras i sin helhet, bl.a. så att i vissa fall ersätts planutkastskedet med en åskådlig, men smidigare idéplanskede. En central målsättning är att i planeringsprocessen fördjupa samarbetet inom planeringen över sektor- och avdelningsgränserna. Avsikten är att i ett möjligast tidigt skede utreda planers totalekonomiska verkningar med beaktande av utbyggnad av infrastruktur och annan kommunal service. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov, granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Byggnadsordningen revideras år 2015. Under år 2015 införs ibruktagande av projektet "Krav", som under två år utarbetats för att effektivera behandlingen av avloppsvatten på glesbygden. Som en uppföljning av projektet "Krav" har miljöbyrån initierat en omfattande fortsättning av arbetet som finansieras externt. Projektet har döpts till projekt Havsmanualen och fortsätter Kravprojektet i havsmiljön. Havsmanualen utarbetas så, att projektet blir klart 2016. Utnyttjande av dessa utvecklingsprojet i stadens operativa arbete och beslutsfattande kräver att 'regelverket' godkänns i stadens beslutsorgan. Miljöbyrån kommer under året att stärka kontakten till kommunens industrier med tonvikt på avfallshantering och grundvattenskydd. Med hjälp av besök och rådgivning strävar byrån till att förhindra behovet av kostsamma saneringar och övrig förorening i miljön till skada både för människor och den ekologiska bärkraften. Samarbetet med stadens övriga enheter ss planeavdelningen och byggnadstillsynen fortsätter som hittills. En del av en miljötjänstemans arbetstid har reserverats just för att ge byggnadstillsynen en resurs gällande avloppsvattentillståndshanteringen. Raseborg är beredd att skapa en gemensam byggnadsinspektion tillsammans med Ingå och Hangö. Också i klimat- och energiprojektet deltar miljöbyrån aktivt. Stadens deltagande i den av NTM-centralen upphandlade luftkvalitetskartläggningen fortsätter. Utöver det ovansagda fortsätter det omfattande lagstadgade grundarbetet som hittills. 49

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Förändringar i verksamheten 2015 Tyngdpunken i planläggningen är att slutföra de planläggningsprojekt som är aktuella från tidigare år och som innefattas i planläggningsprogrammet. Planläggningsprogrammet uppdateras vid behov av stadsfullmäktige, prioritet på stadens egna projekt med ekonomisk och tillväxtbefrämjande effekt. Under det kommande budgetåret 2015 fortsätter arbetet med två, strategiskt viktiga planeringsprojekt, vars målsättning är att säkerställa en framtida utvecklingskorridor i området mellan Karis och Ekenäs tätorter. Inom några års sikt kan denna satsning ge en betydande tomtreserv med attraktiva småhustomter i västra Karis området och ett betydande tillskott på företagstomter med logistiskt fördelaktigt läge i Horsbäck - Kärrby -området. Detaljplaneringen i ifrågavarande område kommer att inledas parallellt med generalplaneringen, bl.a. Svedja och Kärrby detaljplaner. Läpp västra detaljplanen färdigställs 2015. I området inleds som en prioriterad projektändring av Bäljars industriområde. Strandgeneralplaneändringen av Jussarö pågår under det kommande året. Planeringen är under arbete på området kring Baggö båthamn och området i Bråtan i Svartå, vilket kan ge staden en betydande reserv med tomter för fritidsboende. Insatser för att säkerställa tomtutbudet på kortare sikt sker genom att prioritera lämpliga planeringsobjekt, vilka redan är igångsatta; Gumnäs områdets detaljplan kommer att godkännas under 2015 med uppskattningsvis inemot 30 nya egnahemstomter, Båssastranden planläggs för havsnära boende med ca. 40-50 egnahemstomter. Tonvikt läggs vid planering av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och på genomgången av detaljplaners aktualitet; planeringen av bl.a. Billnäs områden fortsätter och antas bli färdigt 2015. Satsningar på näringsliv och service i i Pojo sker i och med att planeringen av kyrkbyns centrumområde fortsätter. I Karis inleds planeringen av centrumområdet. I Ekenäs fortsätter planeringen av Handelshamnens område (planeändring) och Ekåsens område. Anslag för köp av planläggningstjänster är på samma nivå som tidigare verksamhetsår (ca 120 000 ). Undantagsförfarandet förenklas och kvaliteten på beredningsmallar förbättras genom att ansvarsfrågor och arbetsfördelningen i beredningen av undantag och planeringsbehovsavgöranden ses över under kommande budgetår. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov, granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. För att detta skall vara möjligt krävs det även att det finns tillräckligt med personal och vikarier. Personalstyrkan på byggnadstillsynen minskar med en (1) person vilket gör det svårare att uppnå avdelningens målsättningar Miljö - Sydspetsens miljöhälsa - tidigare år budgetering +0,5% Det tvååriga havskarteringsprojektet HavsManualen som startade våren 2014 pågår som planerat: insamlat material analyseras och på sensommaren utförs kompletterande karteringar i fält. Projektets förverkligande köps av YH Novia med extern finansiering. Arbetet med att hitta lämpliga lokaler samt finansiering för mångfunktionella våtmarker fortsätter. Förhoppningsvis blir den första, större våtmarken anlagd under året. 50

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan 2015 2016 2017 Prestationer Generalplaner, förslag framlagda dagar 0 100 100 100 Detaljplaner, förslag framlagda dagar 201 200 200 200 Godkända detaljplaner 1 6 6 6 Nya planetomter st. 3 120 80 80 Beviljade byggnadslov 405 600 600 600 Åtgärdstillstånd 220 250 250 250 Undantagslov 81 110 100 100 Utförda syner 992 1 300 1 300 1 300 Miljövårdsinspektioner 212 270 180 180 Tillstånd och utlåtanden 436 200 300 300 Bindande mätetal Bruttokostnad/beviljade bygglov 1 051,12 663,32 718,60 718,60 Bruttokostnad/invånare 14,82 15,00 15,00 15,00 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård -521 921 492 720 482 720 482 720 Nettokostnader för veterinärvård -210 595 215 000 217 000 217 000 51

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr. 2015 2016 2017 Intäkter Försäljningsintäkter 11 014 5 000 5 000 5 000 Avgiftsintäkter 415 288 404 000 415 000 415 000 Understöd och bidrag 70 000 110 000 110 000 Övriga intäkter 33 411 10 000 10 000 10 000 Intäkter totalt 459 713 489 000 540 000 540 000 540 000 540 000 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 6,4 % 10,4 % 10,4 % Kostnader Personalkostnader -1 058 653-1 079 660-1 022 260-1 022 260 Köp av tjänster -744 761-766 930-799 600-799 600 Material och varor -27 710-16 000-19 400-19 400 Understöd Övriga kostnader -50 881-38 390-45 580-45 580 Kostnader totalt -1 882 005-1 900 980-1 886 840-1 886 840-1 886 840-1 886 840 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 1,0 % -0,7 % -0,7 % Verksamhetsbidrag -1 422 291-1 411 980-1 346 840-1 346 840-1 346 840-1 346 840 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -0,7 % -4,6 % -4,6 % Stadsfullmäktiges förändringar netto -1 346 840 Verksamhetsbidrag -1 411 980-1 346 840-1 346 840-1 346 840-1 346 840 ÅRSVERKEN 31.12 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Planläggning 5,0 5,5 5,5 5,5 Byggnadstillsyn 6,3 5,8 5,8 5,2 Miljö 7,5 7,5 4,5 4,9 Årsverken totalt 18,8 18,8 15,8 15,6 52

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Direktionen för Raseborgs Vatten Ansvarsperson: Vattenverkets direktör Tom Törnroos DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Raseborgs Vatten producerar vattentjänster för invånare och företag i Raseborg. Inom verksamhetsområdet, som godkänts i fullmäktige, är ca 6 500 fastigheter anslutna till vattenförsörjningen. Verksamheten finansieras i helhet via avgifter från kunderna. Strategi Driftsäker, energieffektiv vattenförsörjning som behärskar riskerna från råvattenkällan till utsläppsplatsen för renat avlopp. Utökad komplettering och sanering av befintlig teknik vid vattentäkter, ledningsnät och avloppsreningsverk. Utbyggnad av vattenförsörjning mellan Karis och Svartå. Förbättrad information vid undantagstillstånd. Förändringar i verksamheten 2015 Utbyggnad av förbindelseledningar mellan Karis och Svartå förbättrar vattenförsörjningen i Svartå speciellt vid undantagssituationer. Utsläppsplatsen för avloppsvatten vid nuvarande Svartå reningsverk försvinner då avloppsvattnet leds till Karis- Pojo reningsverk. Förbindelseledningarna ger även angränsande fastigheter möjlighet till ordnad vattenförsörjning. Förändringar i verksamheten 2016-2017 Målsättningen är effektivare sanering av ledningsnätet BS 2013 BU 2014 Förslag 2015 BU 2015 Ekonomplan 2016 2017 Prestationer antal anslutningar st 6 504 6 540 6 610 6 610 6 650 7 000 såld vattenmängd m 3 1 422 795 1 400 000 1 400 000 1 400 000 1 406 000 1 413 500 såld avloppsvattenmängd m 3 1 323 089 1 300 000 1 300 000 1 300 000 1 306 000 1 313 500 vattenledning km 345 350 378 378 379 382 avloppsledning km 362 377 400 400 401 401 vattentäkter st 13 12 12 12 11 11 avloppspumpstationer st 129 131 142 142 142 142 avloppsreningsverk st 4 4 4 4 3 3 Bindande mätetal Utgifter /m 3 vatten 2,38 2,66 2,61 2,61 2,67 2,69 Intäkter /m 3 vatten 3,86 4,39 4,40 4,40 4,52 4,63 53

BUDGET 2015, EKONOMIPLAN 2015-2017 Förtroendeorgan: Direktionen för Raseborgs Vatten Ansvarsperson: Vattenverkets direktör Tom Törnroos DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag 2015 BU 2015 Ekonomplan 2016 2017 Intäkter Försäljningsintäkter 5 510 731 6 166 660 6 168 260 6 168 260 6 353 000 6 544 300 Övriga intäkter 98 606 61 400 61 600 61 600 65 000 70 000 Intäkter totalt 5 609 338 6 228 060 6 229 860 6 229 860 6 418 000 6 614 300 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 11,0 % 0,0 % 0,0 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -788 142-876 570-867 670-867 670-893 700-920 500 Köp av tjänster -1 228 185-1 301 470-1 304 770-1 304 770-1 343 900-1 384 230 Löner och arvoden -922 940-1 046 230-1 033 800-1 033 800-1 055 000-1 076 000 Lönebikostnader -275 003-299 390-284 920-284 920-290 600-296 400 Avskrivningar och nedskrivningar -1 350 909-1 364 500-1 425 900-1 425 900-1 500 000-1 500 000 Övriga rörelsekostnader -187 441-190 360-162 500-162 500-170 000-175 000 Kostnader totalt -4 752 618-5 078 520-5 079 560-5 079 560-5 253 200-5 352 130 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 6,9 % 0,0 % 0,0 % Rörelseöverskott 856 719 1 149 540 1 150 300 1 150 300 1 164 800 1 262 170 Ränteintäkter 1 435 Övriga finansiella intäkter 6 932 Till kommunen betalda räntekostnader -164 282-160 000-160 000-160 000-135 000-125 000 Till övriga betalda räntekostnader -217 957-250 000-250 000-250 000-250 000-240 000 Ersättning för grundkapital -399 022-600 000-600 000-600 000-600 000-600 000 Övriga finansiella intäkter Över-/underskott före extraord.poster 83 826 139 540 140 300 140 300 179 800 297 170 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskott 83 826 139 540 140 300 140 300 179 800 297 170 Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 66,5 % 0,5 % 0,0 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Räkenskapsperiodens överskott 140 300 140 300 179 800 297 170 ÅRSVERKEN 31.12 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Årsverken 24,0 24,0 22,0 22,0 22,0 22,0 Årsverken totalt 24,0 24,0 22,0 22,0 22,0 22,0 54

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Mark- o vattenområden, försäljning av fastigheter Utgifter -500 000-500 000-500 000-500 000-500 000-500 000-1 500 000 Inkomster / Balansvärde 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000 1 800 000 Netto 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 300 000 Byggnader Grundrenoveringar Intern Service Ekåsen N-huset, dagvårdsutrymmen Den planerade renoveringen av N-huset på Ekåsen medför att 4 dagvårdsgrupper kan inrymmas i byggnadens första våning. De facto kommer renoveringen att medföra att det dessutom kan inrymmas en "miniavdelning" i västra ändan av huset. I det renoverade utrymmena i N-huset ska Mäntykoto daghem placera hela sin verksamhet. M.a.o. kan dagvårdsgruppen som fungerar i upphyrda utrymmen på Raseborgsvägen 22 flyttas till N-huset. Verksamheten samordnas och effektiveras samtidigt som detta följer stadens målsättning med att optimera användningen av sina fastigheter. Utgifter -1 050 000-1 050 000-1 050 000-1 050 000 Ekåsen, F-huset, administration Stadens administration finns i dag i upphyrda utrymmen. Hyreskontraktet går ut 31.12.2016. Stadsstyrelsen har under hösten 2014 gjort ett beslut om att administrationen skall flytta till Ekåsens huvudbyggnad. En grov kostnadskalkyl på åtgärder har gjorts vad gäller el och ventilation. Kalkylen ligger på ca. 1,2 milj. Vidare bör utföras mindre byggnadstekniska arbeten. För år 2015 föreslås en summa på 300 000 euro för fortsatt planering samt grundligare kostnadsberäkning. Omändringsarbetena kan inledas under år 2015. Utgifter -1 200 000-300 000-300 000-300 000-900 000-1 200 000 55

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Karjaan yhteiskoulu C-skolan Byggnaden ligger mellan Karjaan lukio och Karjaan yläaste. Byggnaden är skyddad och för tillfället i slitet skick. Byggnaden har använts för skolans specialundervisning. För tillfället hyrs externa utrymmen upp för detta ändamål. En grundsanering bör utföras. Ventilation, elinstallationer och ytor bör förnyas. För år 2016 reserveras 150 000 för planering och upphandling. Utgifter -1 000 000-150 000 0-850 000-150 000-850 000-1 000 000 Katarinaskolan Katarinaskolan har ett stabilt elevantal. Bygganden börjar vara sliten och har många olägenheter som bristfällig säkerhetsutrustning, belysning, sanitetsutrymmen etc. Dessutom upplevs festsalen för liten. Slöjdsalens fönster är dåliga och i behov att bytas ut. Slöjdsalens spånutsug fyller inte dagens standard. För 2017 föreslås en summa på 100 000 euro för planering av Katarina skolans sanering och utbyggnad. Utgifter -100 000 0-100 000-100 000 Lönnbergska fastigheten Huset sanerades invändigt för tekniska centralen under år 2012. Utrymmena fyller sin funktion och anses ändamålsenliga för tekniska centralens verksamhet. Fasaderna är ursprungliga och har många sprickor och rappningen flagar. Träfönstren är ursprunliga och i mycket dåligt skick. Enligt nuläge kommer tekniska centralen fortsättningsvis att stanna i Karis. Utgifter -480 000-100 000-200 000-380 000-280 000-480 000 Grundrenoveringar Intern Service Direktionen för intern service disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av grundrenoveringsprojekt. Utgifter -1 600 000-1 550 000-1 630 000-1 330 000 0-950 000-3 830 000 Inkomster 0 Netto -1 600 000-1 550 000-1 630 000-1 330 000 0-950 000-3 830 000 56

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Nyinvesteringar Svartå / byggnad för kommunal service En konditionsgranskning har gjorts på skolorna i Svartå och en ett förslag för en nybyggnad för bägge skolorna med daghem, förskola, eftis, bibliotek och rådgivning inklusive revonering av gamla byggnader uppskattas kosta 7 mn. Investeringen står inte på något rimligt sätt i proportion till befolkningsunderlaget. Skolorna har idag 104 elever och i Svartå verkar ett daghem. IS och bildningen bör inom maj 2015 göra en alternativ plan för att organisera närservicen i Svartå på ett hållbart sätt inom en budgetram på 3-4 mn. Planen bör utgå ifrån en byggnad för möjligast många former av närservice samt renovering av existerande fastigheter så att totalkostnaderna blir finansierbara. Utgifter -7 050 000-50 000-50 000-300 000 0-3 500 000-50 000-100 000 HNS/VNS - Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Ett intentionsavtal med HNS för gemensam nybyggnation vid Västra Nylands Sjukhus har gjorts år 2012. Avtalet ska möjliggöra en koncentration av all specialsjukvård vid VNS och inkludera utrymmen för Raseborgs akuta bäddavdelning, gemensam jour och hälsovårdscentral i enlighet med strategin. Till den del projektet förverkligas kommer det inte att finansieras med budgetmedel som belastar stadens balansräkning i form av ny låneupptagning utan andra finansieringsmetoder och finansiärer söks. Utgifter 0 57

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Nya servicebostäder i Ekenäs Planeringen och upphandlingen av nya servicebostäder och resurserat boende i Karis genom extern finanisering pågår. Erfarenheten av detta ger vägkost till ett liknande koncept vad gäller serviceboende i Ekenäs centrum. Ekgränds pensionärsbostäder börjar vara i dåligt skick. Husen är byggda 1971. En renovering av dessa torde inte vara så ändamålsenligt. Behovet av servicebostäder för åldringar är uppenbart även på Ekenäsområdet. För planering av nya servicebostäder har föreslagits 300 000 euro. Extern finansiering. Utgifter -300 000-300 000-300 000-300 000 Ekenäs nya daghem Daghemmet fungerar i upphyrda utrymmen på det sk. Fortsis området. Ägaren till fastigehten har meddelat att byggnaden som daghemmet nu fungerar i kommer att tas i bruk av ägarna och att daghemmet måste flytta ut under hösten 2015. I samband med planeringen av Skogsgläntans utrymmen bör beaktas gruppfamiljedaghemmet Lilla My som är inrymt i Ekenäs ungdomsgård samt det faktum att antalet familjedagvårdare minskar i framtiden vilket också för sin del bidrar till ett större tryck på daghemsplatser. Då ersättande utrymmen planeras för verksamheten ska det dimensioneras för 4 avdelningar med en option att bygga minst en avdelning till då behov uppstår. Utgifter -2 600 000-2 500 000-2 500 000-2 500 000 Karis nya daghem Planering och upphandling färdigt våren 2016. Utgifter -3 000 000-100 000-2 900 000-100 000-2 900 000-3 000 000 Tenala daghem, nybygge Planering av en ny daghemsenhet istället för Lönneberga och Trollebo gruppfam.daghem 2014. Färdigställs 2015. Utgifter -2 000 000-1 400 000-1 400 000-1 400 000 58

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Centralkök, Karis Karis centralköks ytor och apparatur har varit i dåligt skick. Utrymmet har varit föråldrat vad gäller dagens arbetsmetoder i storkök. Saneringen av Karis centralkök påbörjades hösten 2014 och skall tas i bruk i början av april 2015. Saneringen av Karis centralkök hör till första investeringen i projketet Raseborgs stads kosthållsstruktur. För att färdigställa projketet reserveras 800 0000 euro år 2015. Utgifter -2 300 000-800 000-800 000-800 000 Centralkök, Ekåsen Beslutet över hur stadens kosthållsstruktur skall se ut bestämmer om ett stort centrakök skall saneras i befintliga utrymmen på Ekåsen. Uträkningar och jämförelser görs under hösten 2014 och våren 2015. Erfarenheten av det nyrenoverade Karis centralkök ger vägkost för planeringen av kommande kök. För utredningsarbetet och planeringen föreslås 200 000 euro år 2015. Utgifter -5 700 000-200 000-100 000-2 500 000-2 100 000-3 000 000-700 000-2 900 000 Fokus Karis, resecentrum Genom värmeåtervinning och nytt ventilationssystem minskar driftskostnaderna. Bättre verkningsgrad för utrymmen ger högre hyresintäkter. Fokus i Karis ligger på en central plats. För tillfället är många utrymmen tomma på grund av dålig inneluft samt fuktproblem. En plan hur byggnaden skall utnyttjas görs upp under hösten 2014. För planering föreslås en summa på 300 000 euro 2015. Idékonferens om framtida användning har hållits i november 2014. Utgifter -3 300 000-300 000 0-1 500 000-800 000-1 500 000-2 450 000-3 250 000 Nyinvesteringar Utgifter -5 350 000-4 850 000-7 200 000-3 000 000-8 300 000-6 400 000-14 250 000 Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 Netto -5 35059000-4 850 000-7 200 000-3 000 000-8 300 000-6 400 000-14 250 000

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Byggnader Utgifter -6 950 000-6 400 000-8 830 000-4 330 000-8 300 000-7 350 000-18 080 000 Inkomster 0 0 0 0 0 0 0-6 950 000-6 400 000-8 830 000-4 330 000-8 300 000-7 350 000-18 080 000 Netto Konstruktioner o anordningar Parkanläggningar, lekparker Anläggningar för nya bostadsområden samt sanering av gamla anläggningar. Mattvättn. Anläggning 1) Svartå 2) Tenala Utgifter -110 000-80 000-80 000-80 000-110 000-110 000-270 000 Gäst- o småbåtshamnar Grundförbättring av befintliga anläggningar. Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioritering. Utgifter -80 000-80 000-80 000 Trafikleder, grundförbättringar och nybyggnad Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioritering av trafikleder. Utgifter -1 900 000-1 700 000-1 900 000-1 900 000-1 900 000-1 900 000-5 500 000 Trafikledsarrangemang RV 25 Byggande av trygga anslutningar prioriteras. (t.ex vid förverkligande av anslutning i Läpp) Anslaget tas till separat behandling om staten aktiverar något av projekten. Utgifter -500 000-500 000-800 000-800 000-800 000-800 000-2 100 000 Trafiksäkerhetsåtgärder Förbättringar av trafikmiljön enligt målsättningarna i trafiksäkerhetsplanen. Utgifter 0-100 000-100 000-100 000-100 000-200 000 Järnvägsbrons grundförbättring / tid. Stationsområdet i Karis Entreprenadtiden på broreparationen 2016-2017. Hör ihop med gatuarrangemang. Bangatan 2016. Eventuell tunnellösning utreds. 60 Utgifter -1 200 000 0-1 300 000-1 200 000-1 300 000-2 500 000

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Karis, Bangatan grundförbättring Dränering, rondell, lättrafikled till Kanaltorget 2016, hör ihop med broreparation 2016. Utgifter -300 000-300 000-300 000 Ekenäs, Järnvägsgatan lättrafikled Utgifter -150 000-150 000-150 000-150 000-300 000 Ekenäs, Flemmingsgatan rondell Utgifter Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning Lättrafikled vid (Österbyvägen) och Rävnäsvägen. Förverkligande av allmänna områden på planeområdet. Förutsätter inlösning av allmänna områden. -350 000-350 000-350 000 Utgifter -100 000-100 000-100 000 Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Utbyggnad enligt markanvändningsavtal.(2013; Utbyggnad av Disponentstigen och Kullavägen. Sparvägen och von Julins väg). Utgifter -150 000-150 000-200 000-200 000-200 000-200 000-550 000 Kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av projekten. Utgifter -630 000-400 000-560 000-800 000-800 000-800 000-2 000 000 Langansböle, Sångträdet (15 tomter) Tenala, Gabrielsgränd (11 tomter) Ekenäs, Båssastranden (50 tomter), planering Pojo, Gumnäs-Klockarudden (40 tomter) Pojo, Kapellvägen (15 tomter) Karis, Svedja (100 tomter) Karis, Bäljars industriområde (8 företagstomter) Svartå, Ollabrinken (10 tomter) 61

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Dönsby West, planering och utbyggnad Utbyggnad enligt markanvändningsavtal: År I, planering av infra, År II, byggande av infra, område K-1. Förverkligande efter godkänd detaljplan. Utgifter Billnäs Bruk planering och utbyggnad Utbyggnad enligt markanvändningsavtal. Förverkligande efter godkänd detaljplan och markanvändningsavtal. Utgifter -80 000-80 000-80 000-250 000-250 000-250 000 Karis, Västra Nylands yrkesskola Utgifter Utbyggnad enligt markanvändningsavtal Karis, Bäljars industriområde Byggande av förbindelseväg för områdets behov. -200 000-200 000-200 000 Utgifter -200 000-200 000-200 000 Ekenäs, Dragsvikstranden Utbyggnad enligt markanvändningsavtal Utgifter -350 000-350 000-350 000 Sprinklers till institutioner (åldringshem) Enligt Räddningdverkets förordning och rekommendation borde åldringshem alltid vara försedda med sprinklersanläggning eftersom en utrymning inte kan garanteras i utsatt tid vid brand. Årligen har reserverats 200 000 för nya sprinklerinstallationer. Hagahemmet och Tenala servicehem är ännu oinstallerade. Vid saneringar och nybyggnationer av boende ingår anläggningarna i entreprenaden. Utgifter -400 000-200 000-200 000-200 000-200 000-400 000 62

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Fritidsanläggningar Ishockeyrink, Karis idrottscentrum Ansvars- och säkerhetsaspekter förutsätter förnyelse av befintlig ishockeyrink. Utgifter -50 000-50 000-50 000 Skatepark Skateparken planeras under 2014 och kommer att byggas i betong vilket medför att kravet på underhåll är mycket lågt. En försiktig uppskattning på de totala underhållskostnaderna är 1-2 000 /år och dessa består främst av renhållning. Utgifter -120 000-100 000-100 000-100 000 Renovering av centrumplan i Ekenäs Fritidsnämnden och bildningsnämnden ges i uppdrag att utreda framtida användningsbehov till stadsstyrelsen senast 31.3.2015. Utgifter -650 000-200 000-200 000-450 000-450 000-650 000 Inkomster 0 0 130 000 130 000 130 000 Netto -200 000-200 000-320 000-320 000 0 0-520 000 Sanering och utveckling av Stallörens badinrättning / planeringsanslag I planeperioden har projektet sanering och utveckling av Stallörens badinrättning i Ekenäs centrum inte tidigare ingått. Trots att anläggningen är belägen på den mest centrala platsen i Ekenäs har den förfallit och är i synnerligen dåligt skick. Vattenrutschbanan som tidigare funnits på området är nedmonterad och området är definitivt i behov av en sanering. Då själva området har en synnerligen stor potential bör olika alternativ utredas och nytänkande eftersträvas i planeringen. Ett relativt stort planeringsanslag föreslås för planeringen av området. Utgifter Karis Idrottshall, nytt golv Nuvarande yta, som anlades år 2006, har dels börjat spricka sönder och dels blivit halare. Golvet måste förnyas och utföras så att det i första hand svarar på handbollens behov. Den reviderade kostnadsberäkningen är 150 000 lägre än tidigare presentede summa. Utgifter 63-50 000-50 000-50 000-200 000-200 000-200 000

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Näridrottsplats i Pojo kyrkoby/planeringsanslag Målsättningen är att utomhus erbjuda mångsidiga aktivitetsmöjligheter året om i bycentra för alla ålderskategorier. Dagstid betjänar anläggningen skolor och dagvård. En idrottsplats i närmiljön skall främja daglig motion för alla åldersgruppers motionsaktiviteter. Idrottsplatsen planeras för mångsidigt bruk och är avgiftsfritt öppen för alla året om. Näridrottsplatsen i Pojo skall ligga centralt och vara tillgänglig för ett stort antal utövare. Utgifter Konstruktioner o anordningar -30 000-30 000-30 000 Utgifter -5 520 000-3 860 000-6 920 000-7 060 000-4 590 000-5 890 000-16 810 000 Inkomster 0 0 130 000 130 000 0 0 130 000 Netto -5 520 000-3 860 000-6 790 000-6 930 000-4 590 000-5 890 000-16 680 000 Projekt/planering m.m. Rådhustorgets omgivning i Ekenäs Förverkligandet kräver gatuplan. Utgifter Norra hamnen i Ekenäs, planering Utvecklande och förverkligande av området. Utbyggnad enligt avtal,förverkligande av gällande detaljplan. Detaljplaneringen av delområdet (KM) fortsätter 2015. -60 000-60 000-60 000 Utgifter -350 000-350 000-1 000 000-1 000 000-1 110 000-500 000-1 850 000 Jomalvik kanal, planering av grundreparation Stadens andel. Utgifter Förbindelseled - Gåsören - Ramsholmen Utgifter Ekenäs, Ramsholmens bro Utgifter 64-300 000-300 000-300 000-80 000-80 000-10 000-80 000-70 000-80 000-80 000-160 000

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Projekt/planering m.m. Utgifter -350 000-360 000-1 080 000-1 150 000-1 550 000-940 000-2 450 000 Inkomster Netto -350 000-360 000-1 080 000-1 150 000-1 550 000-940 000-2 450 000 Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta Baskarta för Hangöudd. Uppdatering av koordinatsystem till Euref. Utgifter -60 000-60 000-60 000-60 000-60 000-60 000-180 000 Övrigt Utgifter -60 000-60 000-60 000-60 000-60 000-60 000-180 000 Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 Netto -60 000-60 000-60 000-60 000-60 000-60 000-180 000 Placeringar Övriga aktier och andelar Utgifter -200 000-200 000 Inkomster 0 Netto Placeringar -200 000-200 000 Utgifter 0-200 000 0 0 0 0-200 000 Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 Netto 0-200 000 0 0 0 0-200 000 Brutto investeringar staden -13 380 000-11 380 000-17 390 000-13 100 000-15 000 000-14 740 000-39 220 000 Inkomster investeringar staden 600 000 600 000 730 000 730 000 600 000 600 000 1 930 000 Netto investeringar staden -12 780 000-10 780 000-16 660 000-12 370 000-14 400 000-14 140 000-37 290 000 65

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 AFFÄRSVERK: Raseborgs Vatten Komplettering vid vattentäkter och mätbrunnar Utgifter -50 000-50 000-50 000-50 000-50 000-50 000-150 000 Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter -350 000-350 000-400 000-400 000-400 000-400 000-1 150 000 Inkomster 0 Netto -350 000-350 000-400 000-400 000-400 000-400 000-1 150 000 Sanering av ledningar Utgifter -350 000-350 000-400 000-400 000-600 000-600 000-1 350 000 Läckvattenundersökning i avloppsvattennätet Utgifter -20 000-20 000-20 000 Utbyggnad av ledningsnätet i Fiskars Utgifter -50 000-50 000-50 000-50 000-100 000 Svartå-Karis förbindelseledning Utgifter -2 000 000-2 000 000-2 000 000 Inkomster 700 000 700 000 700 000 Netto -1 300 000-1 300 000 0 0 0 0-1 300 000 Ekenäs-Karis förbindelseledning Utgifter -100 000-100 000-100 000-100 000-200 000 Komplettering av avloppspumpstationer Utgifter -25 000-25 000-25 000-25 000-25 000-25 000-75 000 Komplettering vid reningverken Utgifter -25 000-25 000-25 000-25 000-25 000-25 000-75 000 Rivningsplan för reningsverket i Pojo Utgifter -150 000-150 000-150 000 66

INVESTERINGAR 2015-2017 Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan 2015-2017 Sanering av Karis vattentorn Utgifter -50 000-50 000-300 000-300 000-350 000 Raseborgs Vatten Utgifter -2 820 000-2 820 000-1 250 000-1 250 000-1 550 000-1 550 000-5 620 000 Inkomster 700 000 700 000 0 0 0 0 700 000 Netto -2 120 000-2 120 000-1 250 000-1 250 000-1 550 000-1 550 000-4 920 000 Bruttoinvesteringar inkl affärsverken -16 200 000-14 200 000-18 640 000-14 350 000-16 550 000-16 290 000-44 840 000 Inkomster inkl affärsverken 1 300 000 1 300 000 730 000 730 000 600 000 600 000 2 630 000 Nettoinvesteringar inkl affärsverken -14 900 000-12 900 000-17 910 000-13 620 000-15 950 000-15 690 000-42 210 000 67

BUDGETSAMMANDRAG 2015 2013 *) Bokslut 2014 *) Budget inkl budget ändr. tom sept. 2015 Budget Förändr. % VERKSAMHETSINKOMSTER 51 916 697 52 417 400 53 322 830 1,7 - Externa 31 116 562 32 076 110 32 416 690 1,1 - Interna 20 800 135 20 341 290 20 906 140 2,8 VERKSAMHETSUTGIFTER -211 225 640-211 716 530-214 052 870 1,1 - Externa -190 425 505-191 375 240-193 146 730 0,9 - Interna -20 800 135-20 341 290-20 906 140 2,8 PERSONALKOSTNADER -84 510 172-87 625 290-84 713 850-3,3 KÖP AV TJÄNSTER -91 806 018-88 519 980-91 168 260 3,0 - Externa -80 138 127-77 694 020-80 039 800 3,0 - Interna -11 667 891-10 825 960-11 128 460 2,8 VERKSAMHETSBIDRAG -159 308 943-159 299 130-160 730 040 0,9 SKATTEPROCENT % 21,00 22,00 22,00 SKATTEINKOMSTER 108 634 771 113 500 000 114 508 000 0,9 /invånare 3 753 3 898 3 949 STATSANDELAR 54 377 193 52 700 000 52 100 000-1,1 /invånare 1 878 1 810 1 797 ÅRSBIDRAG (inklusive affärsverk) 2 438 987 6 602 870 5 587 760 /invånare 84 227 195 % av avskrivn. 47,2 126,6 102,0 INTERN FINANSIERING AV INVESTERINGAR (inkl.affärsverk) % 26,4 46,3 43,5 LÅNESTOCK Lån /invånare 3 684 **) 4 180 4 250 Relativ skuldsättning, % 64,2 65,4 73,2 *) Förklaringar: Årsbidrag, avskrivnings% = 100 * Årsbidrag/Avskrivningar på anläggningstillgångar Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag/egen anskaffningsutgift för investeringar Relativ skuldsättning, % = (Främmande kapital - Erhållna förskott)/ Driftsinkomster Affärsverket Ekenäs Energi fungerar fr o m 1.1.2014 som ett aktiebolag och ingår inte i jämförelsesiffror 2013. **) Staden övertar i och med bolagiseringen externa krediter om 8,4 mn 68

Externa inkomster och utgifter SEKTOR 2013 2014 2015 Bokslut Budget Budget inkl budget ändr. tom sept. Koncernförvaltning 4 466 742 4 851 960 4 791 520 Allmän- och ekonomiförvaltning 1 039 453 906 500 939 400 Grundtrygghet 11 861 037 11 886 380 12 286 140 Bildning 4 758 962 4 530 970 4 443 490 Samhällsteknik 3 381 031 3 672 240 3 726 280 Raseborgs Vatten 5 609 338 6 228 060 6 229 860 Verksamhetens inkomster(+) 31 116 562 32 076 110 32 416 690 Koncernförvaltning -20 472 632-19 396 740-19 946 440 Allmän- och ekonomiförvaltning -8 230 982-8 424 610-8 283 490 Grundtrygghet -104 440 239-104 733 860-107 060 750 Bildning -44 829 759-45 943 060-45 299 990 Samhällsteknik -9 050 184-9 162 950-8 902 400 Raseborgs Vatten -3 401 710-3 714 020-3 653 660 Verksamhetens utgifter (-) -190 425 505-191 375 240-193 146 730 VERKSAMHETSBIDRAG (=) -159 308 943-159 299 130-160 730 040 Interna inkomster och utgifter Koncernförvaltning 16 872 616 16 227 960 16 765 560 Allmän- och ekonomiförvaltning 2 141 227 2 205 840 2 253 420 Grundtrygghet 363 180 355 800 394 500 Bildning 904 080 939 230 897 660 Samhällsteknik 519 032 612 460 595 000 Verksamhetens inkomster(+) 20 800 135 20 341 290 20 906 140 Koncernförvaltning -345 714-297 160-281 810 Allmän- och ekonomiförvaltning -992 983-932 890-984 330 Grundtrygghet -6 012 459-5 274 280-5 518 220 Bildning -12 648 982-12 940 040-13 161 530 Samhällsteknik -799 996-896 920-960 250 Verksamhetens utgifter (-) -20 800 135-20 341 290-20 906 140 VERKSAMHETSBIDRAG (=) 0 0 0 69

Externa inkomster och utgifter 2013 2014 2015 Bokslut Budget Budget inkl budget ändr. tom sept. Försäljningsinkomster 10 074 556 10 896 260 11 002 110 Avgiftsinkomster 10 668 172 11 215 550 11 225 980 Understöd och bidrag 2 769 222 2 150 150 2 434 200 Övriga verksamhetsinkomster 7 604 612 7 814 150 8 038 690 Verksamhetens inkomster(+) 31 116 562 32 076 110 32 700 980 Personalutgifter -84 510 172-87 625 290-84 713 850 Köp av tjänster -80 138 127-77 694 020-80 039 800 Material, förnödenheter och varor -10 741 296-11 090 280-11 956 280 Bidrag -9 429 174-9 504 300-11 323 060 Övriga verksamhetsutgifter -5 606 737-5 461 350-5 398 030 Verksamhetens utgifter (-) -190 425 505-191 375 240-193 431 020 VERKSAMHETSBIDRAG (=) -159 308 943-159 299 130-160 730 040 Interna inkomster och utgifter Försäljningsinkomster 11 677 613 10 808 960 11 129 260 Avgiftsinkomster 0 0 0 Understöd och bidrag 0 0 0 Övriga verksamhetsinkomster 9 122 522 9 532 330 9 776 880 Verksamhetens inkomster(+) 20 800 135 20 341 290 20 906 140 Personalutgifter 0 0 0 Köp av tjänster -11 667 891-10 825 960-11 128 460 Material, förnödenheter och varor -1 797-1 000 Bidrag 0 0 0 Övriga verksamhetsutgifter -9 130 447-9 515 330-9 776 680 Verksamhetens utgifter (-) -20 800 135-20 341 290-20 906 140 VERKSAMHETSBIDRAG (=) 0 0 0 70

BUDGET 2015 Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten VERKSAMHETS- 2013 2014 2015 2015 Förändr. Förändr. OMRÅDE Bokslut Budget Verksamh. % % inkl budg ändr. tom område Budget Budget sept. förslag 2014-15 2013-15 KONCERNFÖRVALTNING inkomster, externa 4 466 742 4 851 960 4 796 770 4 791 520-1,2 7,3 inkomster, interna 16 872 616 16 227 960 16 760 310 16 765 560 3,3-0,6 utgifter, externa -20 472 632-19 396 740-20 146 440-19 946 440 2,8-2,6 utgifter, interna -345 714-297 160-281 810-281 810-5,2-18,5 Netto 521 011 1 386 020 1 128 830 1 328 830-4,1 155,0 ALLMÄN OCH EKONOMIFÖRVALTNING inkomster, externa 1 039 453 906 500 939 400 939 400 3,6-9,6 inkomster, interna 2 141 227 2 205 840 2 253 420 2 253 420 2,2 5,2 utgifter, externa -8 230 982-8 424 610-8 283 490-8 283 490-1,7 0,6 utgifter, interna -992 983-932 890-984 330-984 330 5,5-0,9 netto -6 043 285-6 245 160-6 075 000-6 075 000-2,7 0,5 EGEN PRODUKTION GRUNDTRYGGHET inkomster, externa 8 677 976 8 768 240 8 899 400 8 957 400 2,2 3,2 inkomster, interna 363 180 355 800 394 500 394 500 10,9 8,6 utgifter, externa -37 851 218-36 746 300-38 259 420-38 034 420 3,5 0,5 utgifter, interna -5 630 705-4 864 280-5 093 850-5 093 850 4,7-9,5 netto -34 440 767-32 486 540-34 059 370-33 776 370 4,0-1,9 MYNDIGHETSUPPGIFTER GRUNDTRYGGHET inkomster, externa 1 600 354 1 585 120 1 649 240 1 649 240 4,0 3,1 inkomster, interna 0 0 0 utgifter, externa -11 824 245-11 243 780-11 413 150-11 413 150 1,5-3,5 utgifter, interna -251 082-277 390-294 220-294 220 6,1 17,2 netto -10 474 972-9 936 050-10 058 130-10 058 130 1,2-4,0 ADMINISTRATION OCH EXTERNA AVTAL inkomster, externa 1 582 706 1 533 020 1 679 500 1 679 500 9,6 6,1 inkomster, interna 0 0 0 0 utgifter, externa -15 109 268-16 257 780-15 910 180-15 910 180-2,1 5,3 utgifter, interna -130 673-132 610-130 150-130 150-1,9-0,4 netto -13 657 234-14 857 370-14 360 830-14 360 830-3,3 5,2 SPECIALSJUKVÅRD inkomster, externa 0 0 0 0 inkomster, interna 0 0 0 utgifter, externa -39 655 508-40 486 000-41 703 000-41 703 000 3,0 5,2 utgifter, interna 0 0 0 netto -39 655 508-40 486 000-41 703 000-41 703 000 3,0 5,2 GRUNDTRYGGHET TOTALT: inkomster, externa 11 861 037 11 886 380 12 228 140 12 286 140 3,4 3,6 inkomster, interna 363 180 355 800 394 500 394 500 10,9 8,6 utgifter, externa -104 440 239-104 733 860-107 285 750-107 060 750 2,2 2,5 utgifter, interna -6 012 459-5 274 280-5 518 220-5 518 220 4,6-8,2 netto -98 228 482-97 765 960-100 181 330-99 898 330 2,2 1,7 BILDNING inkomster, externa 3 355 184 3 146 620 3 031 510 3 031 510-3,7-9,6 inkomster, interna 205 850 214 890 197 440 197 440-8,1-4,1 utgifter, externa -38 361 846-39 188 530-38 855 220-38 675 220-1,3 0,8 utgifter, interna -11 158 065-11 040 400-11 325 670-11 325 670 2,6 1,5 netto -45 958 877-46 867 420-46 951 940-46 771 940-0,2 1,8 71

BUDGET 2015 Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten VERKSAMHETS- 2013 2014 2015 2015 Förändr. Förändr. OMRÅDE Bokslut Budget Verksamh. % % inkl budg ändr. tom område Budget Budget sept. förslag 2014-15 2013-15 KULTURVERKSAMHET inkomster, externa 842 965 823 240 869 880 869 880 5,7 3,2 inkomster, interna 318 929 305 740 293 520 293 520-4,0-8,0 utgifter, externa -4 406 945-4 472 700-4 440 860-4 420 860-1,2 0,3 utgifter, interna -941 767-1 327 160-1 283 680-1 283 680-3,3 36,3 netto -4 186 818-4 670 880-4 561 140-4 541 140-2,8 8,5 FRITIDSVERKSAMHET inkomster, externa 560 812 561 110 542 100 542 100-3,4-3,3 inkomster, interna 379 301 418 600 406 700 406 700-2,8 7,2 utgifter, externa -2 060 968-2 281 830-2 209 160-2 203 910-3,4 6,9 utgifter, interna -549 150-572 480-546 930-552 180-3,5 0,6 netto -1 670 004-1 874 600-1 807 290-1 807 290-3,6 8,2 BILDNING TOTALT: inkomster, externa 4 758 962 4 530 970 4 443 490 4 443 490-1,9-6,6 inkomster, interna 904 080 939 230 897 660 897 660-4,4-0,7 utgifter, externa -44 829 759-45 943 060-45 505 240-45 299 990-1,4 1,0 utgifter, interna -12 648 982-12 940 040-13 156 280-13 161 530 1,7 4,1 netto -51 815 699-53 412 900-53 320 370-53 120 370-0,5 2,5 SAMHÄLLSTEKNIK inkomster, externa 2 932 033 3 183 240 3 186 280 3 186 280 0,1 8,7 inkomster, interna 508 317 612 460 595 000 595 000-2,9 17,1 utgifter, externa -7 275 708-7 352 800-7 113 730-7 113 730-3,3-2,2 utgifter, interna -692 467-806 090-862 080-862 080 6,9 24,5 netto -4 527 825-4 363 190-4 194 530-4 194 530-3,9-7,4 PLANLÄGGNING inkomster, externa 448 998 489 000 540 000 540 000 10,4 20,3 inkomster, interna 10 715 0 0 0-100,0 utgifter, externa -1 774 475-1 810 150-1 788 670-1 788 670-1,2 0,8 utgifter, interna -107 530-90 830-98 170-98 170 8,1-8,7 netto -1 422 291-1 411 980-1 346 840-1 346 840-4,6-5,3 SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT: inkomster, externa 3 381 031 3 672 240 3 726 280 3 726 280 1,5 10,2 inkomster, interna 519 032 612 460 595 000 595 000-2,9 14,6 utgifter, externa -9 050 184-9 162 950-8 902 400-8 902 400-2,8-1,6 utgifter, interna -799 996-896 920-960 250-960 250 7,1 20,0 netto -5 950 116-5 775 170-5 541 370-5 541 370-4,0-6,9 STADEN TOTALT: inkomster, externa 25 507 224 25 848 050 26 134 080 26 186 830 1,3 2,7 inkomster, interna 20 800 135 20 341 290 20 900 890 20 906 140 2,8 0,5 utgifter, externa -187 023 795-187 661 220-190 123 320-189 493 070 1,0 1,3 utgifter, interna -20 800 135-20 341 290-20 900 890-20 906 140 2,8 0,5 netto -161 516 571-161 813 170-163 989 240-163 306 240 0,9 1,1 72

BUDGET 2015 Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten VERKSAMHETS- 2013 2014 2015 2015 Förändr. Förändr. OMRÅDE Bokslut Budget Verksamh. % % inkl budg ändr. tom område Budget Budget sept. förslag 2014-15 2013-15 RASEBORGS VATTEN inkomster 5 609 338 6 228 060 6 229 860 6 229 860 0,0 11,1 utgifter -3 401 710-3 714 020-3 653 660-3 653 660-1,6 7,4 netto 2 207 628 2 514 040 2 576 200 2 576 200 2,5 16,7 STADEN + AFFÄRSVERKET TOTALT: inkomster, externa 31 116 562 32 076 110 32 363 940 32 416 690 1,1 4,2 inkomster, interna 20 800 135 20 341 290 20 900 890 20 906 140 2,8 0,5 utgifter, externa -190 425 505-191 375 240-193 776 980-193 146 730 0,9 1,4 utgifter, interna -20 800 135-20 341 290-20 900 890-20 906 140 2,8 0,5 netto -159 308 943-159 299 130-161 413 040-160 730 040 0,9 0,9 73

KOMMUNENS OCH AFFÄRSVERKETS RESULTATRÄKNING 2015 KOMMUNENS OCH BUDGET 2015 ELIMINERINGAR AFFÄRSVERKET RADVIS SAMMANSTÄLLDA Staden Raseborgs Staden Raseborgs BUDGET 2015 Vatten Vatten Verksamhetsinkomster 47 377 260 6 229 860 53 607 120 Verksamhetsutgifter -210 683 500-3 653 660-214 337 160 Verksamhetsbidrag -163 306 240 2 576 200-160 730 040 Skatteinkomster 114 508 000 114 508 000 Statsandelar 52 100 000 52 100 000 Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster 2 116 000 0-160 000 1 956 000 Övriga finansiella inkomster 959 000 0-600 000 359 000 Ränteutgifter -2 344 200-410 000 160 000-2 594 200 Ersättning för grundkapital 0-600 000 600 000 0 Övriga finansiella utgifter -11 000 0-11 000 Årsbidrag 4 021 560 1 566 200 5 587 760 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -4 050 000-1 425 900-5 475 900 Extraordinära poster 0 0 0 Ökning el minskn av avskrivn.diff. 0 Räkenskapsperiodens resultat -28 440 140 300-760 000 760 000 111 860 74

KOMMUNENS OCH AFFÄRSVERKETS FINANSIERINGSDEL 2015 BUDGET 2015 ELIMINERINGAR Staden Raseborgs Staden Raseborgs Vatten Vatten KOMMUNENS OCH AFFÄRSVERKETS RADVIS SAMMANSTÄLLDA BUDGET 2015 Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag 4 021 560 1 566 200 5 587 760 Extraordinära poster 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 400 000-2 400 000 Investeringar Investeringar i bestående aktiva -11 380 000-2 820 000-14 200 000 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 0 700 000 700 000 Försäljningsinkomster av bestående aktiva 3 000 000 3 000 000 Ordinarie verksamhet och investeringar, netto -6 758 440-553 800-7 312 240 Finansiering Förändringar i utlåningen Ökningar av lånefordringar 0 Minskningar av lånefordringar 604 000-604 000 0 Förändringar i lånebeståndet Ökningar av långfristiga lån 10 000 000 1 600 000 11 600 000 Minskningar av långfristiga lån -10 450 000-1 425 800 604 000-11 271 800 Förändringar i kortfristiga lån 6 604 440 6 604 440 Förändringar i eget kapital 0 Budgetens inverkan på likviditeten 0-379 600-604 000 604 000-379 600 75

BUDGET 2015 (exkl. affärsverk) RESULTATRÄKNING 2013 2014 Budget 2015 2015 per utgifts-/inkomstslag Bokslut Budget Verksamh. inkl budget ändr. område Budget tom sept. förslag Försäljningsinkomster 16 241 438 15 538 560 15 959 110 15 963 110 Avgiftsinkomster 10 668 172 11 215 550 11 085 240 11 225 980 Understöd och bidrag 2 769 222 2 150 150 2 413 200 2 434 200 Övriga verksamhetsinkomster 16 628 528 17 285 080 17 577 420 17 753 970 Verksamhetens inkomster(+) 46 307 359 46 189 340 47 034 970 47 377 260 Personalutgifter -83 312 229-86 279 670-83 608 130-83 395 130 Köp av tjänster -90 577 833-87 218 510-89 923 480-89 863 490 Material, förnödenheter och varor -9 954 951-10 213 710-11 121 380-11 089 610 Bidrag -9 429 174-9 642 300-11 373 060-11 323 060 Övriga verksamhetsutgifter -14 549 743-14 648 320-14 998 160-15 012 210 Verksamhetens utgifter (-) -207 823 930-208 002 510-211 024 210-210 683 500 VERKSAMHETSBIDRAG (=) -161 516 571-161 813 170-163 989 240-163 306 240 Skatteinkomster (+) 108 634 771 113 500 000 114 508 000 114 508 000 Kommunalskatt 96 634 027 100 500 000 100 611 000 100 611 000 Fastighetsskatt 9 052 741 9 800 000 10 393 000 10 393 000 Samfundsskatt 2 948 002 3 200 000 3 504 000 3 504 000 Statsandelar (+) 54 377 193 52 700 000 52 100 000 52 100 000 Ränteinkomster (+) 233 697 2 167 000 2 116 000 2 116 000 Övriga finansiella inkomster (+) 1 326 131 959 000 959 000 959 000 Ränteutgifter (-) -1 505 156-2 052 000-2 344 200-2 344 200 Övriga finansiella utgifter (-) -12 919-362 000-11 000-11 000 ÅRSBIDRAG (=) 1 537 145 5 098 830 3 338 560 4 021 560 Avskrivningar och nedskrivningar -3 815 201-3 850 000-4 050 000-4 050 000 Extraordinarie inkomster (+) 0 0 0 0 Extraordinarie utgifter (-) 0 0 0 0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 278 056 1 248 830-711 440-28 440 Ökningar/minskningar av reserveringar RÄKENSKAPSPER. ÖVER/UNDERSKOTT -2 278 056 1 248 830-711 440-28 440 76

UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR EKONOMIN, SKATTER OCH STATSANDELAR Det allmänna ekonomiska läget och regeringens budgetproposition Bruttonationalprodukten minskade år 2013 med 1,2 %, det andra året i följd med negativ ekonomisk tillväxt. Enligt Finansministeriets senaste prognos ökar BNP inte heller i år, 2014, trots att en måttlig konjunkturuppgång ingår i prognosen. Uppgången baseras i hög grad på en positiv effekt beträffande nettoexporten. Däremot förutspås den privata konsumtionen inte att öka överhuvudtaget på grund av försvagad köpkraft och sysselsättning. År 2015 uppskattas den ekonomiska tillväxten trots allt ta fart och stå på en bredare grund. Tillväxtprognoserna ligger dock på en anspråkslös nivå, enligt senaste uppgifter kommer tillväxten 2015 att bli 0,5-1,5 %. Trots det förväntade uppsvinget förutspås arbetsmarknadsläget att förbli svårt även år 2015. Arbetslöshetsgraden beräknas kvarstå på samma höga nivå som i år, 8,5-9 %. Konsumentpriserna beräknas stiga med 1,5 %. Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har beräknats öka kommunernas utgifter med 150 mn euro. Samtidigt sparar staten in motsvarande belopp. De verkliga kostnaderna kommer ändå att bli större. Kommunernas kostnadsansvar ökar till 50 procent för 300 499 dagar (helt ny målgrupp) och kostnadseffekten blir enligt arbets- och näringsministeriets uppskattning 90 mn. I fråga om dem som fått arbetsmarknadsstöd i 500 999 dagar kvarstår det nuvarande kostnadsansvaret på 50 procent. För dem som fått arbetsmarknadsstöd i över 1 000 77 5

dagar ökar kommunernas kostnadsansvar från 50 till 70 procent. Kostnadseffekten blir enligt arbets- och näringsministeriets uppskattning 60 mn. Under den tid som en arbetslös får sysselsättningsfrämjande tjänster betalas arbetsmarknadsstödet i sin helhet av staten. Också de föreslagna ändringarna i lönesubventionerna kommer att öka kommunernas kostnader för aktiveringen av långtidsarbetslösa. I sin helhet innebär budgetpropositionen att kommunernas finansiella ställning år 2015 försvagas med sammanlagt 220 mn. Ett problem är att samtidigt som produktiviteten höjs ökar efterfrågan dels pga. demografin och dels pga. ökade kvalitetskrav på servicen. Enligt regeringens basserviceprogram ökar befolkningsfaktorerna efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster med i snitt 1,6 % per år under perioden 2010-2020. I slutet av fjolåret uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen för 2014 2016. Avtalsperioden för de kommunala kollektivavtalen enligt sysselsättnings- och tillväxtavtalet är i kraft till 31.1.2017 och perioden består av två delar. Den första delperioden upphör i slutet av 2015 och omfattar två avtalsenliga förhöjningar. 78 6 Kostnadseffekten av årets avtalsförhöjningar som i huvudsak inföll i juli, uppgår till i genomsnitt 0,8 %. Förhöjningens inverkan på budgeten är hälften av detta, dvs. 0,4 %. År 2015 genomförs de avtalsenliga förhöjningarna huvudsakligen 1.7.2015. I genomsnitt är de avtalsenliga förhöjningarnas kostnadseffekt 0,4 procent. Förhandlingar om avtalsuppgörelsen för den andra delperioden förs år 2015. Ekonomin i Raseborg, skatter och statsandelar För Raseborgs stad utgör omstruktureringen av specialsjukvården i regionen en utmaning. Sjukvårdsområdets verksamhet ska koncentreras till ett campus vid Västra Nylands sjukhus. Volymen på de tjänster som produceras i området måste fortsättningsvis anpassas till kommunernas (Hangö, Ingå, Raseborg) och HNS gemensamma behov och resurser. Driftsbudgeten 2015 innehåller inte extraordinära faktorer i form av en reducering av personalkostnaderna genom frivilliga arrangemang eller permitteringar. Åtgärdsprogrammet som senast uppdaterades av fullmäktige i april 2013 innehåller dock anpassningar av

Storsatsningar på nyinflyttning krävs 2015. ekonomin till ett belopp om 4,3 mn år 2015 och ytterligare 0,6 mn år 2016. Respektive verksamhetsområdes ekonomiplansblanketter längre fram i budgetboken omfattar redogörelser över hur åtgärdsprogrammet och den i april godkända strategin för åren 2014-2017 kommer att förverkligas inom respektive område. Det kumulativa underskottet i bokslutet 2013 uppgick till 8,5 mn (297 /invånare) Bolagiseringen av Ekenäs Energi gav en extraordinär intäkt om 18,6 mn vilket ledde till en minskning av det kumulativa underskottet i balansräkningen med motsvarnade belopp. Prognosen per 30.9.2014 för innevarande år ger ett underskott på 3,3 mn mot ursprungligen budgeterade + 0,5 mn. Stadens skuldbörda inklusive affärsverk beräknas vid årsskiftet 2014-2015 uppgå till 4 120 per invånare vilket är 143 mer än 31.12.2013. Budgeten för år 2014 estimerade en skuldbörda per invånare om 4 180. År 2015 beräknas lånebördan öka till 4 250 och uppgår då vid årsskiftet 2015-2016 till 122 mn. Stadens totala räntekostnader för 2015 uppskattas till 2,8 mn varav den egna verksamheten belastas med 2,3 mn och Raseborgs 79 7 Vatten med 0,5 mn. De krediter som direkt kan påverkas av en räntehöjning utgör med beaktande avingångna ränteswapavtal högst 34 mn. Då medelräntan idag för denna lånestock är 0,6 % har staden en räntekostnad på 200 000. Ifall medelräntan skulle stiga med 3 procentenheter, dvs. till 3,6 % skulle räntekostnaden för dessa lån bli 1,2 mn. Ökningen på 1 mn motsvarar 0,25 % av kommunalskatten. Skatter och statsandelar Kommunalskattetillväxten uppskattas stanna vid 1,4 % i år, trots att nästan hälften av kommunerna höjde sina inkomstskattesatser i början av året. Till följd av höjningarna steg kommunernas genomsnittliga kommunalskattesats med 0,36 procentenheter till 19,74 %. Trots att lönesummans tillväxt blir snabbare förutspås kommunalskatteredovisningarna öka Annat i fokus år 2015 är Fokushuset i Karis.

80 8

81 9

82 10

endast med 1,2 procent år 2015. En viktig orsak till redovisningarnas svaga tillväxt är de utökade avdragen i kommunalbeskattningen. År 2015 kommer flera avdrag att höjas, såsom pensionsinkomstavdraget, förvärvsinkomstavdraget och grundavdraget. Andra faktorer som minskar kommunalskattens tillväxt är det nya barnavdraget och höjningen av de tre lägsta inkomstgränserna i statens inkomstskatteskala med cirka 1,7 procent. Den samlade effekten på kommunernas inkomstskatter till följd av ändringarna i skattegrunderna uppskattas till -131 mn euro år 2015. Det är dock meningen att de förlorade skatteinkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp via statsandelssystemet genom en ökning av statsandelarna, vilket för sin del förklarar den relativt låga minskningen av statsandelarna för Raseborgs stad mellan åren 2014 och 2015. Den nedre och övre gränsen för den allmänna fastighetsskatten och fastighetsskatten för byggnader som används för stadigvarande boende höjs. För den allmänna fastighetsskattens del höjs gränserna med 0,2 procentenheter. Den nedre gränsen kommer alltså att vara 0,8 % och den övre gränsen 1,55 %. I fråga om fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende är höjningen 0,05 procentenheter. Den nya undre gränsen blir då 0,37 % och den övre 0,8 %. För Rase- 83 11

% 2015 2014 2013 2012 Inkomstskattesats 22,00 22,00 21,00 21,00 Fastighetsskatter Allmän 1,35 1,35 1,35 1,35 Stadigvarande boende 0,37 0,32 0,32 0,32 Kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 Allmännyttiga samfund 0,00 0,00 0,00 1,35 borgs del innebär det att skattesatsen för stadigvarande boende automatiskt höjs med 0,05 procentenheter. Avkastningen av denna förändring elimineras dock enligt nuvarande uppgifter kommunvis via statandelsystemet. Enligt rambeslutet för statsfinanserna kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med 5 procentenheter år 2015. Samfundsskatteinkomsterna är förknippade med stor osäkerhet främst med anledning av den allmänna ekonomiska utvecklingen, men också på grund av besluten som gäller samfundsskatteandelen. Vid ramförhandlingarna i mars 2013 beslutade regeringen sänka samfundens inkomstskattesats till 20 procent. Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats år 2015 är 19,84 % (19,74 % år 2014). Det aritmetiska medeltalet för inkomstskattesatsen är 20,53 % (20,36 %), den högsta skattesatsen är 22,50 % och den lägsta 16,50 %. I 131 kommuner är skatteprocenten 21 eller högre år 2015. Kommunalskatten i Raseborgs grannkommuner kommer år 2015 att vara: Hangö 21,75 %, Salo 20,75 %, Ingå 20,75 %, Sjundeå 21,50 %, Lojo 20,50 %. Inkomstskattesatsen föreslås trots den svåra 1 mn 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunalskatt 96,63 98,03 100,61 103,61 105,60 Samfundsskatt 2,95 3,35 3,50 3,08 3,29 Fastighetsskatt 9,05 9,89 10,39 10,46 10,51 Totalt 108,63 111,28 114,50 117,15 119,40 84 12

Fastighetsskatten höjs smått för stadigvarande boende år 2015. ekonomiska situationen som råder att behållas oförändrad vid 22,00 procent. Skatteinkomsterna beräknas år 2014 öka med 2,6 mn (2,4 %) jämfört med 2013 och underskrider då innevarande års ursprungliga budget med 2,2 mn. Mellan 2014 och 2015 är ökningen beräknad till 3,6 mn (3,2 %). På föregående sida finns en tabell över skatteinkomstutvecklingen under ekonomiplaneperioden. Statsandelarna beräknas i Raseborg sjunka med 0,4 mn (0,7 %) mellan prognosen 2014 och budgeten 2015. 85 13

STADEN SOM ARBETSGIVARE (inklusive beskrivning hur årsverken räknats) I en kommun har de olika politiska organen rollen som arbetsgivare. Förverkligandet av personalpolitiken sker i alla politiska organ. Samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen definieras i lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare. Samarbetslagens intentioner och de olika riktlinjerna för personalpolitiken är viktiga beståndsdelar vid beslutsfattandet. Staden som arbetsgivare och sysselsättare I processen att skapa en ny organisation ha bl.a. välmående i arbetet, förmännens arbete och förmågan att hantera konflikter varit kritiska faktorer som påverkat förändringens framgång. En skild personalstrategi har funnits för perioden 2009-2013. En personalpolitisk handlingsplan har utarbetats för perioden 2014-2017. Handlingsplanen är uppgjord i samstämmighet med stadens strategi. Arbetshälsa För att öka välmåendet, stärka arbetshälsan och för att skapa ett bra arbetsklimat genomförde Raseborgs stad under perioden 2011-2013 tillsammans med Skärgårdens arbetshälsoakademi i Kasnäs arbetshälsoprojektet FEELIT. Projektet delfinansierades av arbetarskyddsfonden. Projektets resultat utvärderades under 2014. Själva verksamheten med Metal- Age metoden och KIVA-enkäten fortsätter under 2015 med 5 nya grupper. och arbetsmotivation, färre arbetsolycksfall, minskad sjukfrånvaro, minskade invalidpensionsutgifter, kvalitet i arbetet och därmed en bättre service för kunden. Utjämning av löneskillnader Då Raseborgs stad bildades uppstod en del lönegropar inom organisationen. Det vill säga anställda som utför likadant arbete har olika lön beroende på vilken kommun han/hon var anställd av innan kommunsammanslagningen. Dessa lönegropar är till största delen utjämnade. I 2015 års budget reserveras 50 000 för att utjämna lönegropar främst inom grundtrygghetssektorn, vilka uppstått då staden övertagit personal från Folkhälsan Syd (Mjölbolsta) och Mehiläinen (Karis HVC). FEELIT-projektet gav goda resultat och arbetet går vidare 2015. Arbetarskydd Arbetarskyddets målsättning är en trygg och säker arbetsplats. Arbetarskyddet utgörs av de faktorer som gör att varje arbetstagare upplever trygghet och välmående på arbetsplatsen. Resultatet av bra arbetarskyddsarbete kan vara förbättrad arbetsförmåga, ökad arbetstrivsel 86 14

Läroavtal För att säkerställa att det finns behörig personal inom vissa områden ingår staden varje år ett antal läroavtal. Detta gäller främst barndagvården och äldreomsorgen, men även inom andra branscher. Läroavtalen är i regel 2 3-åriga, och de flesta läroavtalseleverna får anställning efter utbildningstiden. Staden har konstant 15 20 läroavtalselever och målsättningen är att årligen ingå 4 5 nya läroavtal. Som en del av samarbetsförfarandets resultat inför 2015 kommer antalet nya läroavtal att minska med 2. Sommarjobb Som ett led i strävan att skapa meningsfull sysselsättning för ungdomar och för att marknadsföra staden som arbetsgivare anställer Raseborgs stad 100 ungdomar under sommaren 2015. Av dessa ska 40 vara under 18 år. Sommarjobbssedel Som ett sätt att ge ungdomar stöd till att hitta sommararbete, och som ett sätt att förhindra utslagning bland unga ger staden under 2015 en sommarjobbssedel till alla raseborgsungdomar som fyller 16 år under 2015. Sedelns värde är 400. Ungdomarna kan med hjälp av sommarjobbssedeln söka jobb i företag, föreningar, organisationer, klubbar, stiftelser och församlingar (arbetsgivaren måste ha FO-nummer). Personalminskningar Under våren 2014 slutfördes samarbetsförfarande som gäller personalminskningar under 2015. Enligt resultatet kommer personalen att minska motsvarande sammanlagt 60,25 årsverken. Till en liten del kommer minskningarna att ske genom uppsägningar. Totalt minskar personalen med ca 125 årsverken under 2014-2015. Åtgärdsprogrammets ursprungliga plan var att minska sammanlagt 100 årsverken. Årsverken I budgetens sektorblanketter finns en genomgång av antalet årsverken. Dessa är uträknade enligt följande: Inom allmän- och koncernförvaltning samt samhällstekniska sektorn har antalet årsverken kalkylerats utgående ifrån budgeterade anslag för personalkostnader. Lönebilagorna har använts som utgångspunkt. Inom grundtrygghetssektorn har antalet årsverken kalkylerats utgående ifrån budgeterade anslag för personalkostnader. Som bas för kalkylen finns respektive yrkesgrupps och kollektivavtals medellöner. Ur tabellen framgår skilt de årsverken som kommit till p.g.a. övertagande av verksamhet eller omstrukturering av verksamhet. Inom bildningssektorn har antalet årsverken kalkylerats utgående ifrån budgeterade anslag för personalkostnader. Lönebilagorna har använts som utgångspunkt. Undantaget är grundläggande utbildning och gymnasium där beräkningen av s.k. övertimmar räknas skilt och omvandlas till kalkylerade årsverken. Övertimmarna kompenserar i första hand deltidstjänster. Resterande övertimmar förvandlas till årsverken enligt följande: a. åk 1-6: 24 övertimmar = 1 årsverke b. åk 7-9 och gymnasium: 21 övertimmar = 1 årsverke 87 15

INVESTERINGARNA I BUDGETEN Stadens nettoinvesteringar har i stadsstyrelsens förslag anpassats nedåt med 6,8 mn från nämndernas äskanden på 14,9 (2015), 17,9 (2016) och 16 (2017) mn till 12,8 mn 2015, 13,6 mn 2016 och 15,6 mn för 2017 eller nära styrelsens utgångspunkter. Hälften av investeringsbeloppet betalas med lån. För att lånebördan inte skall växa för kraftigt hålls nettoinvesteringarna på en nivå mellan 10-15 miljoner under ekonomiplaneperioden. Produktiva investeringar som är sammankopplade med lägre driftskostnader (kökssaneringar, rationella dagisenheter) och nya tomter som för inflyttning och arbetsplatser har prioriterats i linje med strategin. De enskilt största investe-ringarna år 2015 gäller dagvården. Karis centralkök tas i bruk 1.4.2015 och planer- ingen av Ekåsens centralkök inleds under 2015. Investeringarna i nya centralkök finns i slutet av planerperioden. Investeringar i nya äldreboenden och brandstation på sammanlagt 15 mn i Karis åren 2014-2016 finansieras med fastighetsleasingavtal på 25 år utanför stadens balansräkning. Det är fråga om fastigheter vars drifts- och kapitalkostnader finansieras med hyresintäkter. Räntemarginalen motsvarar den marginal som staden betalar för egna långfristiga lån och avtalen går att överföra på tredje part. Investeringen i servicebostäderna och hyresbostäderna för äldre är strategiskt viktigt beslut för att erbjuda tryggt hemlikt boende i ställe för långvård på institution. Ett liknande koncept planeras för Ekenäs under slutet av planeperioden. 88 16

Anslagen inom samhällstekniska tekniska sektorn har samlats till större helheter som disponeras av samhälls-tekniska nämnden. Det innebär att nämnden kan göra tydliga prioriteringar i dispositionsplanerna och rikta resurserna där det behövs mest i takt efter behov och i takt med att med att kostnadsbilden klarnar. Alla projekt som gäller utbyggnad av nya bostadsområden har samlats under anslaget för kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden. Ur anslaget framgår vilka projekt som är aktuella under planeperioden. Anslaget för trafikleder fördelas på nybyggen, grundförbättringar och förnyande av vägbelysning. Utbyggandet av infrastruktur i nya områden styrs av markanvändningsavtal och kopplas ihop med planläggningen. Förnyandet av järnvägsbron i Karis skjuts på med ett år i väntan på färdigställandet av en konceptplanen för resecentret. Investeringen förutsätter en samsyn mellan de centra markägarna (staden, trafikverket, VR och Senatsfastigheter) gällande markanvändningen och hur resekedjorna mellan olika kollektrafikmedel ska fungera. Fokushuset i Karis saneras 2016-2017. Årliga anslag för trafikledsarrangen i anslutning till RV 25 finns i ekonomiplanen. Anlagen tas till separat behandling i den takt staten bygger mitträcken och säkerhetsinvesteringar på vägen. Trafikverket och staden har gjort en utredning om möjligheterna att reparera Jomalvik kanal, men projektet kan endast realiseras ifall staten bidrar med en betydande finansiering. Inom bildningen är behovet av funktionella och trygga utrymmen inom dagvården fortfarande stort, pga. av att många enheter verkar i tillfälliga utrymmen. Mäntykoto och Menninkäiset får gemensamma utrymmen på Ekåsen och Skogsgläntans daghem, vars avtal i Björknäs går ut, får nya utrymmen vid Björknäsgatan inne 89 17

Staden satsar på nya daghemsprojekt under 2015. Fritidsnämndens största investering 2015-16 är förnyandet av ytan på centrumplan i Ekenäs för fotbollens, friidrottens och skolornas bruk. Golvet i Karis idrottshall förnyas 2016. i Ekenäs. Under ekonomiplaneperioden samlas de små utspridda enheterna i Karis till ett nytt daghem med sex avdelningar. En konditionsgranskning har gjorts av skolorna i Svartå och ett förslag för en nybyggnad för bägge skolorna med daghem, förskola, eftis, bibliotek och rådgivning har presenterats och uppskattas kosta drygt 7 mn. Investeringen står inte i proportion till befolknings- och elevunderlaget. Avsikten är att intern service och bildningen inom maj månad gör en alternativ plan för att organisera närservicen i Svartå på ett hållbart sätt. Nästa större renoveringsvåg av skolutrymmen kommer efter 2017. Anslag för verkställandet av intentionsavtalet med HNS finns inte medtagna i ekonomiplanen, men aktualiseras så snart investeringsbehovet har definierats på ett hållbart sätt. Avsikten är fortfarande att koncentrera specialsjukvården i och runt VNS-sjukhus med beaktande av hela fastighetsbeståndet och flytta samjouren 24/7 in i sjukhuset. Raseborgs Vattens investeringar följer affärsverkets budgetförslag. Största enskilda investering under planeperioden är förbindelseledningen Svartå-Karis. 90 18

AFFÄRSVERK OCH KONCERNBOLAG Affärsverket Raseborgs Vatten Verksamhet och målsättningar Budgeten för Raseborgs Vatten bygger på tidigare målsättningar, avkastningskravet på insatt kapital är från och med 2014 6 % efter att under åren 2010-2013 temporärt varit lägre, 4 %. Vattenverkets ersättning för insatt grundkapital är med dessa utgångspunkter 600 000 år 2015. Samma avkastningskrav gäller för hela ekonomiplaneperioden. Verket förväntas generera ett resultat för räkenskapsperioden 2015 om 140 300. Vattentjänsten som fungerar inom det av fullmäktige fastställda verksamhetsområdet i Raseborg betjänar ca 6 600 fastigheter. Verksamhetsområdet uppdateras och utvidgas i enlighet med den utvecklingsplan som godkänns av fullmäktige i regel en gång per fullmäktigeperiod. Affärsverket har genom inköp 1.7.2014 förvärvat Skåldö Vattenandelslags ledningsnät och anläggningar, Affären genererade drygt 70 anslutningar och verket arbetar aktivt för att utöka antalet anslutningar. Målsättningen för verksamheten är en driftssäker och energieffektiv vattenförsörjning med behärskande av riskerna ända från råvattenkällan till utsläppspaltsen för renat avlopp. För att målsättningen ska uppnås bör tyngdpunkten sättas vid utökad sanering av befintlig teknik. Riskanalys Verkets riskobjekt är vattentäkterna, ledningsnäten, vattentornen och avloppsreningsverken. Vid anläggningarna föreligger risker för illdåd och olyckor, föråldrad teknik medför risk för överdosering av kemikalier och läckage, medan längre strömavbrott kan leda till distributionsstörningar. Förutom dessa utgör även mänskliga misstag ytterligare en risk i verksamheten. Ovan nämnda risker kan, om de förverkligas, försämra vattenkvaliteten och förorsaka hälsoproblem och i värsta fall utlösa en epidemi bland konsumenterna. Vattenbrist och förore- 19 nad närmiljö är också möjliga. För att minimera riskerna kompletterar verket fjärrövervakning, alarmsystem och reservaggregat och förnyar tekniken vid anläggningarna. Skadliga ämnen som via nätet kommer till avloppsreningsverken och förorsakar störningar är risker som minimeras via kundinformation. Utbildning av personalen i hantering av de befintliga riskerna bör ske kontinuerligt. År 2011 godkändes en detaljerad riskanalys för vattenverket. En ny riskahanteringsplan har utarbetats 2014 och godkänns inom kort i direktionen. I samband med bokslutet för respektive år rapporterar vattenverket om riskhanteringen till stadsstyrelsen och -fullmäktige. Ekenäs Energi, aktiebolag från och med 31.12.2013 Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet såldes 31.12.2013 till Ekenäs Energi Ab till marknadsvärde vilket genererade en försäljningsvinst om 18,8 mn. Riksdagen fattade hösten 2013 beslut om förändringar i lagstiftningen som utvidgade kommunernas skyldigheter att bolagisera sina affärsverk. Ett affärsverk måste ändras till aktiebolag om det verkar på konkurrensutsatta marknader. Ändringarna förpliktigade kommunerna att bolagisera bl.a. de kommunala energiverkena. Vattentjänstverkena berörs däremot inte av lagändringen. Utgångspunkter för bolagiseringen är att den inte ska försvaga Ekenäs Energis marknadsvärde vilket innebär att balansräkningen i det nya bolaget konstrueras så att soliditeten inte understiger 30 %, att bolaget har tillräckliga likvida medel i starten att bolagets realisationsvinst ska beaktas i de årliga avkastningskraven samt att det nya bolaget inte strävar till vinstmaximering utan koncernens totalresultat styr vinstgenereringen. Överlåtelsepriset blev 41,7 mn, staden tecknade nya aktier i Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) till ett värde om 18 mn 91

Ekenäs Energi. och aktierna betalades i form av apport i samband med överlåtelsen av affärverksamheten 31.12.2013 kl. 23.59. Av överlåtelsepriset blev 25 mn som ett bulletlån på 10 år från staden och vidare beviljade staden ett lån om 8,1 mn som amorteras under 8 år. Staden övertar i Affären Karis Fjärrvärme Ab:s kreditstock på 8,4 mn. Bolaget kommer år 2015 att erlägga 2 mn i räntor till staden för de upptagna lånen. Ekenäs Energi Ab har under sitt första verksamhetsår 2014 startat upp verksamheten enligt de nya principerna och styrelsen har utarbetat en strategi för 2015-2019 som förelagts stadens koncernsektion för kännedom och godkänns därefter slutligt av bolagets styrelse. Ekenäs Energi Ab är ett modernt och effektivt energibolag med verksamhet och tjänster inom energisektorns alla områden. Energiproduktionen grundar sig på lokala förnybara energikällor. Bolaget arbetar för hela den västnyländska regionens livskraft genom att erbjuda konkurrenskraftiga energipriser och tjänster, samt genom att i mån av möjlighet prioritera bolag med lokal förankring i sina egna upphandlingar. Invånarna i regionen ska känna att bolaget är vårt eget energibolag. Hyresbolagen, omorganisering Omorganiseringen och fusioneringen av hyresbolagen i Karis, Pojo och Svartå pågår i enlighet med tidigare beslut. Staden äger för tillfället 11 bostads- och fastighetsaktiebolag (dottersamfund). Antalet bolag minskas stegvis till tre genom fusionering och avyttring. En ny bolagsordning har utarbetats, varigenom Pojo Industriby Ab ändras till ett disponentbolag med namnet Raseborgs Hyresbostäder Ab. Bolaget säljer i fortsättningen disponent- och fastighetsskötseltjänster till de övriga bolagen Sju fastighetsbolag har fusionerats och fungerar från och med 1.1.2014 under namnet Fab Dönsby. Fusionen av ytterligare fyra bolag, Fab Karis stads hyreshus Fab Koskenkylänraitti, Fab Bäljarspark och Fab Tranan pågår som bäst, likaså likvideringen av Bab Karis Panorama och Fab Karis Poliskammare. Koncerndirektiv Stadsfullmäktige har år 2014 godkänt nya koncerndirektiv för Raseborgs stad. 92 20