Kallelse till Äldreomsorgsnämnden

ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Äldreomsorgsnämnden Tid Torsdag den 29 augusti 2013, klockan 17:00 Plats Plenum, Gymnasietorget 1, plan 5 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Verksamheten på Vårbacka Plaza. Anne-Marie Svensson, VD, och Jonas Lundqvist, affärsområdeschef/aleris, Britt-Marie Karlén, förvaltningschef m.fl Ekonomisk redovisning. Ann-Charlotte Hallgren, ekonomichef Redovisning av sjukfrånvaro inom äldreomsorgen i egen regi. Ann-Christine Hansson, tf. verksamhetschef Antal väntande till särskilda boenden. Susanne Malmsten, koordinator 4 Måltidsmiljö en kartläggning på särskilt boende i egen regi AN-2013/76.739 5 Äldreombudsmannens kvartalsrapport jan-mars 2013 AN-2013/370.739

ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 6 Planprogram för Låset 1 mfl. remissvar Remisshandlingar: http://www.huddinge.se/laset AN-2013/200.313 7 Detaljplan för Klockarbacken 7 Sjödalen remissvar Remisshandlingar: http://www.huddinge.se/klockarbacken AN-2013/293.313 8 Programsamråd, detaljplan Utsälje 1:48 med flera remissvar Remisshandlingar: http://www.huddinge.se/utsalje AN-2013/110.313 9 Revidering av samverkansöverenskommelse för vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning mellan Psykiatri Sydväst och Huddinge kommun AN-2013/396.739 10 Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med till och med 30 juni 2013 AN-2013/429.739 11 Delgivningar 12 Anmälan om delegationsbeslut 13 Övriga frågor Reflektioner från äldreomsorgsnämndens träff med hemtjänstens utförare den 29 maj 2013 - Marie Fors (S) och Ulf Langlet (V) ställer fråga om möjlighet att diskutera erfarenheter från denna dag. Bordlagt ÄN 130618 Huddinge den 12 augusti 2013 Eva Carlsson-Paulsén Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-07-01 AN-2013/76.739 1 (3) HANDLÄGGARE Kerstin Segerberg 08-535 312 50 kerstin.segerberg@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Måltidsmiljö - en kartläggning på särskilt boende i egen regi Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av rapporten Måltidsmiljö en kartläggning på särskilt boende i egen regi. Sammanfattning Ett projekt gällande måltidsmiljön har genomförts på särskilt boende i egen regi inom äldreomsorgen. Projektet startade i maj 2012 och avslutades under februari 2013. För att kartlägga måltidsmiljön inom särskilt boende genomfördes under hösten 2012 två strukturerade måltidsobservationer på nio enheter. Detta resulterade i totalt 68 måltidsobservationer. Av rapportens resultat framgår att många enheter har en god måltidsmiljö med väl fungerande rutiner och arbetssätt. Det finns dock flera gemensamma förbättringsområden att arbeta vidare med. I rapportens analys framgår att de flesta förbättringsområden som har upptäckts går att åtgärda med enkla medel. Åtgärder för att utveckla dessa förbättringsområden har beslutats och är under genomförande. Genom projektet har det även utarbetats ett förslag till gemensam rutin för omsorgsmåltid samt en uppdatering gällande måltidsmiljön till kommunens Riktlinjer för mat och måltider. Beskrivning av ärendet Ett projekt gällande måltidsmiljön har genomförts på särskilt boende i egen regi inom äldreomsorgen. Projektet som utgick från modellen FAMM (The Five Aspect Meal Model) startade i maj 2012 och avslutades i februari 2013. De uppsatta projektmålen anses vara uppfyllda. Projektets syfte och mål: Kartlägga måltidsmiljön inom särskilt boende. Ta fram förslag till åtgärder för respektive enhet och avdelning. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 378 20 E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-07-01 AN-2013/76.739 2 (3) Identifiera gemensamma förbättringsområden när det gäller måltidsmiljön. Ta fram en gemensam rutin för omsorgsmåltid, den tidigare så kallade pedagogiska måltiden. Under hösten 2012 har det genomförts två strukturerade måltidsobservationer på varje avdelning på nio enheter inom särskilt boende i äldreomsorgen. Totalt har 68 observationer genomförts och det är i huvudsak lunchmåltider som har observerats, men även en del middagsmål inkluderades. Vid de strukturerade måltidsobservationerna användes en mall (bilaga 1) vilken baserar sig på FAMM, en modell bestående av fem aspekter utifrån måltidsmiljön. Dessa aspekter utgörs av rummet, mötet, produkten, styrsystemet och stämningen. Det är de mindre bra exemplen från observationerna som diskuteras i rapportens resultat. I rapportens analys framgår dock att de flesta brister som har upptäckts går att åtgärda med enkla medel. De många väl fungerande rutinerna och arbetssättet som framkommit vid måltidsobservationerna lyfts fram i Rekommendationer för en god måltidsmiljö (bilaga 2). Alla enhetschefer har fått både muntlig och skriftlig återkoppling efter att samtliga observationer på deras respektive enheter har varit genomförda. En uppdatering gällande måltidsmiljö (bilaga 3) till Riktlinjer för mat och måltider har utarbetats samt ett förslag till en gemensam rutin för omsorgsmåltid (bilaga 4). Åtgärder för att utveckla identifierade förbättringsområden har beslutats och är under genomförande (bilaga 5). Verksamheten avser att arbeta efter Rekommendationer för en god måltidsmiljö och utifrån Nestors skrift Matlust i ord och bild. Förvaltningens synpunkter Projektet har visat att måltidsmiljön inom särskilt boende är bra, men också att det finns ett antal förbättringsområden som bör åtgärdas. Verksamhetens utvecklingsarbete har påbörjats under våren och pågår för närvarande. Metoden strukturerad måltidsobservation kommer att ingå i äldreomsorgens egenkontrollarbete.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-07-01 AN-2013/76.739 3 (3) Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Ann-Christine Hansson Tf Verksamhetschef Bilagor Projektrapporten Måltidsmiljö- En kartläggning på särskilt boende i egen regi med bilagor: 1. Mall för strukturerad måltidsobservation. 2. Rekommendation för en god måltidsmiljö. 3. Måltidsmiljö till Riktlinjer för mat och måltider. 4. Rutin för omsorgsmåltid. 5. Mall för övergripande åtgärdsplan måltidsmiljö. 6. Mall för enhetens åtgärdsplan måltidsmiljö.

MuMs-projektet 2010-02-15 Bilaga 1 STRUKTURERAD MÅLTIDSOBSERVATION Ankomst matsal (klockan): Typ av avdelning: Omvårdnad Demens Blandat Typ av måltid: Lunch Middag Maträtt: Varmrätt: (Huvudkomponent: kött, fisk, färs, korv. Bikomponent: potatis, ris, pasta, kokta grönsaker) Tillbehör: Dryck: Efterrätt: (Råa grönsaker, färsk frukt etc.) (Lättöl, bordsvatten, mjölk m.m.) Ritning av matsalen: (P: Personal, G: Gäst) R U M M E T Rummet: Beskriv rummet: - Miljö (institution, hemlik etc.) - Väggar/tavlor - Ljus (belysning i rummet; dagsljus, bords-, vägg-, fönster-, takbelysning, lysrör etc.) - Rekvisita/dekorationer/blommor - Formen på rummet - Färger - Matsalens placering i förhållande till störande moment - Porslinet - Anpassade möbler för funktion 1

MuMs-projektet 2010-02-15 Bilaga 1 Dukning Rent/Ordning Rent/avtorkat på borden innan måltiden börjar* * mat/dryck börjar serveras Inte alls I ganska låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad Undanplockat på borden/inget på borden som inte tillhör måltiden (arbetsmaterial, pärmar, böcker, tidningar, social aktivitet odyl.) Inte alls I ganska låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad R U M M E T Förekomst av tillbehör innan måltid* Vackert/trevligt * mat/dryck börjar serveras Ja Nej Beskrivning (om ja-svar) Bestick Vid varje sittplats? Ja Nej Glas Vid varje sittplats? Ja Nej Tallrik Vid varje sittplats? Ja Nej Servett Servettställ? Ja Nej Kaffekopp Sockerskål Duk/löpare På varje bord? Ja Nej Salt På varje bord? Ja Nej Kryddor På varje bord? Ja Nej Bordstabletter Vid varje sittplats? Ja Nej Stearinljus/värmeljus Tända? Ja Nej Blommor Vissna? Ja Nej Bordsdekoration På varje bord? Ja Nej Bröd Smörgåsfett Kanna med dryck Helhetsintrycket av dukningen (rent/ordning/vackert/trevligt) Inte alls trevligt Inte särskilt trevligt Ganska trevligt Mycket trevligt Kommentar: (anpassad dukning efter gästerna, festdukning/vardagsdukning) 2

MuMs-projektet 2010-02-15 Bilaga 1 Tid för måltiden Dryck börjar serveras: Klockan: Mat börjar serveras Klockan: Maten Lockande/aptitlig Ja Nej På tallrik ( à la carte ) Från karott (ställs på bordet) Från serveringsfat (gäst tar själv) På tallriken Varje komponent för sig: Ja Nej Färg: (komplettera varandra, kontraster) Doft: (doft av mat) Ingen doft Svag doft Måttlig doft Mycket doft Helhetsintrycket av produkten (se aptitlig ut, dofta gott) Inte alls trevligt Inte särskilt trevligt Ganska trevligt Mycket trevligt P R O D U K T E N Komponenter som serveras/erbjuds Dryck (lättöl, bordsvatten och mjölk m.m.) Ja Nej Huvudkomponent (t ex kött, fisk, färs, korv) Ja Nej Bikomponent (t ex potatis, ris, pasta) Ja Nej Bröd och matfett Ja Nej Kokta grönsaker Ja Nej Råa grönsaker eller färsk frukt Ja Nej Efterrätt Ja Nej Erbjudande om dryck Gäst får välja mellan olika måltidsdryck Erbjudande om mer dryck Servering av dryck utan tillfrågan Inte alls I mycket hög grad I ganska låg grad I ganska hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket hög grad Inte alls Beskrivning/presentation av dryck vid servering* * Vid servering av dryck utan tillfrågan Inte alls I ganska låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad Erbjudande om mat Inte alls I ganska Erbjudande om mer mat Erbjudanden om annan mat Erbjudande om bröd/smörgås Erbjudande om mer dessert Ej aktuellt låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad Erbjudande om önskemål Helhetsintrycket av serveringen/erbjudandet (grad av service) Inte alls trevligt Inte särskilt trevligt Ganska trevligt Mycket trevligt 3

MuMs-projektet 2010-02-15 Bilaga 1 Kommentar: P R O D U K T E N 4

MuMs-projektet 2010-02-15 Bilaga 1 Gäst får maten beskriven Inte alls I ganska låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad Personal presenterar varmrätt Personal presenterar efterrätt Ej aktuellt Sociala kontakter Samtal mellan två eller fler personer Inte alls I ganska låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad Mellan personal gäst (P G) Mellan gäst personal (G P) Mellan gäst gäst (G G) Mellan personal personal (P P) I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Inte alls Helhetsintrycket av mötet Inte alls trevligt Inte särskilt trevligt Ganska trevligt Mycket trevligt Kommentar: M Ö T E T 5

MuMs-projektet 2010-02-15 Bilaga 1 Lugn och ro under måltiden I mycket hög grad (Väldigt störande) I ganska hög grad (Störande) I ganska låg grad (Något störande) Inte alls (Ej störande) Spring (personal) Spring (gäst) Spring (besökare) Ej aktuellt Högt tal (personal) Högt tal (gäst) Högt tal (besökare) Ej aktuellt Skrammel/plock från kök S T Ä M N I N G E N Diskmaskin stör Annat: Ljudnivå från: TV Radio/musik Telefon ringer Avstängd Avstängd Helhetsintrycket av stämningen (präglas av lugn & ro, trivsamhet) Mycket hög (Väldigt störande) I mycket hög grad Inte alls trivsamt Hög (Störande) I ganska hög grad Inte särskilt trivsamt Ganska låg (Något störande) I ganska låg grad Ganska trivsamt Låg (Ej störande) Inte alls Mycket trivsamt Stämningen (måltiden som helhet) Beskrivning av helhetsintrycket från måltiden - atmosfären/känsla - service - sinnen 6

MuMs-projektet 2010-02-15 Bilaga 1 Stöd vid måltiden Inte alls I ganska låg grad I vilken omfattning får gäst det stöd och den hjälp för att kunna äta sin måltid (äthjälpmedel, matning, pedagogisk måltid, påputtning, personen som hjälper etc.) Antal personal i förhållande till gäster: I ganska hög grad I mycket hög grad Antal personer som matas: Antal personer som matar: Personen som matar: (Beskrivning) Kommentar: (Tillräcklig tid måste avsättas för hjälp att äta) S T Ö D O C H Gäst får väl tilltagen tid att äta Inte alls I ganska låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad T I D I vilken omfattning ges varje gäst den tid den behöver under måltiden I vilken omfattning har gästerna ätit klart innan måltiden avslutas (avdukning, diskning) Kommentar: Tid för måltiden Avslut för måltid: (sista gästen har ätit klart) Avdukning: (porslin börjar plockas undan) Avslut observation: Klockan: Klockan: Klockan: 7

MuMs-projektet 2010-02-15 Bilaga 1 Helger uppmärksammas Fråga personal: Brukar ni göra på något annat sätt på helgerna? - Annan dukning? - Förrätt? - Efterrätt? - Alkohol? - Variation i matsedel/meny? - Miljö? - Högtider, andra festligheter (julafton, påskafton,midsommar, födelsedagar etc.)? 8

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 SIDA 1 (6) Projektledare Sara Tylner, Dietist Utvecklingsenheten Social- och äldreomsorgsförvaltningen Handläggare/kontaktperson Kerstin Segerberg, Utvecklingsledare 08 535 312 50 Utvecklingsenheten Social-och äldreomsorgsförvaltningen Rekommendationer för en god måltidsmiljö Det är många faktorer som bidrar till upplevelsen av måltiden. Den har en stor social betydelse och innebär möjlighet till gemenskap och ett positivt avbrott i tillvaron. En del av faktorerna som påverkar måltiden är individuella men många är lika för flera/alla. En trivsam måltidsmiljö gör att intaget av mat hos individen ökar så miljön höjer inte bara livskvalitén utan kan även vara viktig för att förebygga undernäring. Här följer en lista på flera av de faktorer som påverkar måltiden positivt: Att äta tillsammans med andra Att äta tillsammans med bekanta personer Att få välja sitt sällskap vid måltiden Att få möjligheten att avstå sällskap vid måltiden Att ha samma personal närvarande vid hela måltiden Interaktion/samtal mellan personal och boende Att få maten muntligt och gärna detaljrikt presenterad Att få möjlighet att välja mat Att få möjlighet att ta mat själv och påverka portionsstorleken Tillåt måltiden att ta tid och servera en rätt i taget Hemlik miljö Harmonisk och funktionell inredning Varma färger i rummet Bra belysning gärna varmt ljus Textilier för att dämpa ljud Vacker dukning Kontraster i färger Lugn och ro: TV, radio och helst telefon ska vara avstängda Lugn musik kan upplevas positivt Starkare kryddning Doft av mat Matens temperatur varm mat Maten stämmer överens med förväntningarna Maten är anpassad till individens preferenser och behov POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Äldreomsorg Utvecklingsenheten 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 6 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 378 20 E-POST OCH WEBB www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 SIDA 2 (6) Med planering och ganska enkla medel kan måltidsmiljön förändras till det bättre. Många matsalar/avdelningar har en god måltidsmiljö men det finns alltid något som kan förbättras. Förslag på övergripande åtgärder Se över rummet, hur ser det ut? Väggar, möbler, belysning, gardiner, tavlor, blommor? Hur är borden placerade? Duk och blomma på borden? Bordet ser mer inbjudande ut med en duk eller löpare och gärna en blomma eller annan bordsdekoration. Kryddgrönt kan vara trevligt och bidrar även med både doft och smak. På en demensavdelning är det inte lämpligt med en blomma i kruka som innehåller jord. Där är snittblommor i vas alternativt en vacker tygblomma eller annan bordsdekoration att föredra. Om det finns boende som plockar med duk och blommor så kanske man måste avstå från det under en period. Testa gärna igen och överväg att bara ha duk och blomma på ena bordet om det bara fungerar där. Diskutera i personalgruppen angående bordsplaceringen. Vad fungerar i gruppen som bor på avdelningen? Fråga de boende hur och var de vill sitta. Porslin, bestick och glas ska vara enhetliga och hela. Det finns både tallrikar, glas och bestick som är anpassade för äldre eller vid vissa funktionsnedsättningar använd dessa vid behov och tag hjälp av arbetsterapeuten om det är svårt att få till en god fysisk måltidsmiljö runt en specifik boende. Karotter som används bör vara lätta att hantera men samtidigt tåliga eftersom de diskas ofta. Att använda karotter är möjligt på alla avdelningar, även de med demensinriktning, det är bara en fråga om hur.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 SIDA 3 (6) Alla boende kan till exempel inte ta maten själva eller i vissa fall måste man ställa bort karotterna direkt efter servering men alla vinner på att få vara mer eller mindre delaktiga när maten läggs upp. Vid synnedsättning, demenssjukdom eller för att få maten att se mer aptitlig och lockande ut kan man arbeta med färger och kontraster. Servera till exempel ljus mat på starkt färgade tallrikar och mörk mat på vita tallrikar. Den röda färgen drar extra lätt till sig uppmärksamheten, använd t.ex. sylt, gelé eller tomater för att locka fram aptiten. Ibland behöver de boende spillskydd för att rädda kläderna från fläckar. Vanligast är engångsvarianten i plast som tejpas eller knyts fast. På några avdelningar har man tvättbara spillskydd i tyg eller vanliga förkläden som fungerar väldigt bra då de även täcker en stor del av knät. Låt måltiden ta tid, minst en timme. Undvik att ta raster eller byta personal under denna timme för att stämningen ska bli så lugn som möjligt och för att undvika att det missas vem som har fått vad, hur mycket de boende har ätit med mera. Matvagnen med kantiner måste få vara på avdelningen i minst en timme (gärna en och en halv) innan den skickas tillbaka till köket. Diskutera med respektive kök på enheten och kom överens om rutiner som fungerar för alla med fokus på de boendes behov. Fler kantiner kanske behöver köpas in till köken om det är brist på dessa som gör att det är bråttom att få tillbaka matvagnarna till köken. Det är viktigt att korrekt information om maten kommer från köket. Eventuella ändringar i matsedeln bör rapporteras så snart som möjligt från köket till avdelningarna. Förutom matsedel med rätternas namn bör det finnas en beskrivning av vad det är: t.ex. vad rätten innehåller och vad som passar till. En aktuell matsedel ska finnas på varje avdelning och dagens måltider ska presenteras för de boende både muntligt och skriftligt på en tavla.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 SIDA 4 (6) Att personalen talar med de boende om vilken mat som kommer att serveras under dagen bidrar till att bygga upp både förväntningar och aptit. Vid servering är det av yttersta vikt att maten beskrivs för den boende. Särskilt viktigt är det vid flytande- eller timbalkost då den boende inte kan se vad det är och på så vis är extra beroende av en beskrivning. Detta förutsätter att det finns information på kantinerna från köket. De boende som fått välja mat i tvårättsystemet bör få en påminnelselista med vilka rätter som hon/han har valt under kommande period. Innan måltiden Förvärm karotter och gärna även tallrikar, i ugnen på 60-70 C i 30 minuter, så att maten inte kallnar för fort när den flyttas över från kantinerna. OBS! mat som ska vara kall läggs på kalla uppläggningsfat eller i kalla karotter. Fördela arbetsuppgifter inom personalgruppen innan måltiden. Vem gör vad? Servering, matning med mera. Plocka fram allt som behövs innan måltiden för att minimera spring och störande ljud medan de boende äter. Finns det dryck och tillbehör på avdelningen? Plocka fram skålar/assietter och bestick till efterrätten. Brygg kaffe och häll upp i en förvärmd termos (dvs. som varit fylld med kokhett vatten). Förbered genom att ta fram koppar och fat, sockerskål och eventuellt en liten kaka till kaffet. Hur ser borden ut innan måltiden? Ta bort allt som inte hör till måltiden som tidningar mm. Torka av borden och duka fram tallrikar, bestick, glas, servetter, salt och peppar och andra lämpliga tillbehör. Kan någon av de boende hjälpa till? Duka annorlunda på helgen: gärna med en annan servis eller andra glas om det finns, duk och festligare servetter.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 SIDA 5 (6) Stäng av TV och radio. Spela eventuellt lugn musik om det uppskattas av de boende. Kör inte diskmaskinen eller andra saker som låter, sätt om möjligt telefoner på ljudlöst. Under måltiden Lägg upp maten i karotterna. Låt de boende ta själva, servera de boende som inte kan ta själva ur karotterna på bordet eller ur karotterna som står på en liten vagn som körs runt bordet. Det är viktigt att alla får möjlighet att vara delaktiga när maten läggs upp på just deras tallrik. Erbjud påfyllning av mera mat till de som vill ha. Servera en rätt i taget. Duka inte av huvudrätten förrän alla vid bordet har ätit klart och det blir trevligare om alla vid bordet serveras efterrätten samtidigt. Ibland kan man behöva servera någon boende efterrätten direkt när huvudrätten är uppäten för att hon/han ska sitta kvar vid bordet. Se detta som ett undantag och försök att hålla på regeln att alla andra serveras samtidigt. Låt de boende välja dryck. Ett standardutbud som bör finnas på alla avdelningar är: mjölk, måltidsdryck (med exempelvis lingon- eller äppelsmak), mineralvatten, lättöl och vatten. Vid särskilda tillfällen kan utbudet även innehålla vin (med/utan alkohol), öl, nubbe/snaps, jul-/påskmust med mera. Den/de som matar bör sitta stilla hela måltiden. Det är viktigt med matarens sittställning så särskilda matningsstolar ska finnas på varje avdelning. Det är bra om personalen sätter sig ner vid bordet så fort det inte finns något annat som behöver göras, dvs. servering eller hjälpa de boende. Att personal står och väntar upplevs som mycket stressande för boende och ger en negativ upplevelse av måltiden.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 SIDA 6 (6) Det är även personalens uppgift att vid behov hjälpa till med samtalet kring bordet en viktig trivselfaktor! All diskning, sköljning av disk, laddning av diskmaskinen, undan plockning, städning med mera i köket måste vänta tills alla boende har ätit klart. Hur tyst man än försöker att göra det så är det omöjligt att helt undvika störande ljud. Besök på avdelningen under måltiden, minst en timme, bör undvikas. Det gäller alla: chefer, samordnare, sjuksköterskor, paramedicinsk personal, kökspersonal, vårdpersonal från andra avdelningar och anhöriga. Om besöket är brådskande och inte kan vänta bör det genomföras så diskret som möjligt. Efter måltiden Duka av och torka av bordet. Diska kantiner och porslin. Se till att matvagnen kommer åter till köket. Litteraturtips: Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun 2009, finns på Insidan. Matlust i ord och bild, Nestor FoU-center 2012 (se även andra publikationer om mat och måltider på www.nestor-foucenter.se). Geriatrisk Nutrition, Gerd Faxén Irving, Brita Karlström och Elisabet Rothenberg. Studentlitteratur 2010. Varför vill Asta inte äta? Måltidssituationer i demensvård. Gun Aremyr, Liber 2000.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 3 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 SIDA 1 (1) HANDLÄGGARE Sara Tylner, Dietist 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Denna text ska ersätta sidan 5 i Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun AN-2009/115 Måltidsmiljö Det är många faktorer som bidrar till upplevelsen av måltiden. Den har en stor social betydelse och innebär möjlighet till gemenskap och ett positivt avbrott i tillvaron. En del av faktorerna som påverkar måltiden är individuella men många är lika för flera/alla. En trivsam måltidsmiljö gör att intaget av mat hos individen ökar så miljön höjer inte bara livskvalitén utan kan även vara viktig för att förebygga undernäring. De faktorer som påverkar matintaget positivt är bland annat sällskap: att äta tillsammans med andra, att äta tillsammans med bekanta personer, att få välja sitt sällskap vid måltiden eller att få möjligheten att avstå sällskap vid måltiden. Även interaktion/samtal mellan personal och boende, att få maten muntligt och gärna detaljrikt presenterad, att få möjlighet att välja mat, att få möjlighet att ta mat själv och påverka portionsstorleken är viktigt. Tillåt måltiden att ta tid och servera en rätt i taget. En hemlik miljö med harmonisk och funktionell inredning i varma färger ökar även aptiten. Bra belysning gärna med varmt ljus och en vacker dukning med färger som är starka kontraster till varandra. Textilier som gardiner, mattor och dukar dämpar ljud och gör att rummet får ett ner ombonat intryck. Det är extra viktigt med lugn och ro vid måltiden. TV, radio och helst även telefonen ska vara avstängda. Lugn musik kan upplevas som ett positivt inslag i måltidsmiljön. När det gäller maten så är det viktigt att det som hamnar på tallriken stämmer överens med förväntningarna. För en god måltidsupplevelse är det även viktigt att maten är anpassas efter individens preferenser och behov. Matens temperatur, att den varma maten är varm är också avgörande för upplevelsen. Doft av mat ökar aptiten och lusten att äta. Då möjligheten att känna smak ofta förändras bland äldre personer är det viktigt att med starkare kryddning. Med planering och enkla medel kan måltidsmiljön förändras till det bättre. Många matsalar/avdelningar har en god måltidsmiljö men det finns alltid något som kan förbättras. För förslag på åtgärder se Rekommendation för en god måltidsmiljö. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Äldreomsorg Utvecklingsenheten 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 6 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 378 20 E-POST OCH WEBB www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsrutin - äldreomsorg SIDA 1 (3) Ansvarig/upprättad av Sara Tylner, Dietist Beslutad av Upprättad 2013-01-31 Reviderad 2013-05-30 Ann-Christine Hansson, tf. Verksamhetschef Rutin för omsorgsmåltid inom Äldreomsorgen Inledning Under hösten 2012 genomförs ett projekt med syfte att kartlägga måltidsmiljön inom särskilt boende. Metoden som används är måltidsobservationer med FAMM, The Five Aspects Meal Model, som grund. Oro vid måltiden, särskilt bland boende med demenssjukdom, och att de boende har svårt att förstå att de ska äta när personalen inte gör det är två exempel på problem som har framkommit i projektet. Ett sätt att arbeta med och förebygga dessa problem är att personalen sitter ned och äter tillsammans med de boende. Tidigare kallades personalens deltagande vid boendes måltid för pedagogisk måltid. Men syftet är inte att lära den boende ett korrekt bordsskick utan att med personalens närvaro uppnå helt andra effekter. Benämningen ändras därför till omsorgsmåltid då syftet med måltiderna bl.a. är att ge en god omsorg. Syfte och mål Att genom personalens närvaro vid måltiden ge de boende trygghet. Att aktivt arbeta för en god måltidssituation för alla boende. Ansvar Enhetschefen beslutar, efter diskussion på APT, om möjligheten till omsorgsmåltid ska användas på respektive enhet. Det gäller exempelvis med vilken frekvens, vilka måltider det ska gälla och vilka boende som är aktuella för insatsen. Omfattningen av omsorgsmåltid ska utvärderas och omprövas av enhetschefen minst en gång per år.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsrutin - äldreomsorg SIDA 2 (3) Arbetssätt Grundprincipen för omsorgsmåltider är att personalen äter tillsammans med de boende: vid samma tid, vid samma bord och samma mat. Personalens uppgift är att göra måltiden till en trivsam och rofylld stund med samtal och gemenskap. Personalen tar hand om de boende, skapar och ger social stimulans genom samvaro och uppmuntrar till konversation under måltiden. Genom att aktivt delta vid måltiden kan personalen snabbt uppmärksamma förändringar i de boendes matintag och tidigt fånga upp ätproblem vilket förebygger undernäring hos individen. Personalen kan lätt anpassa stödet individuellt och uppmuntra eller påminna den boende om att själv försöka äta. Ett rehabiliterande arbetssätt för att de boende ska behålla sina funktioner så länge som möjligt. Vem får? Boende med demensdiagnos. Inom äldreomsorgen endast är de som arbetar med personer med demenssjukdom som undantas från beskattning av kostförmån (proposition 1987/88:52 s. 62). Möjligheten att skattefritt genomföra omsorgsmåltider gäller endast enheter/avdelningar med demensinriktning alternativt vid individuellt stöd till boende med demensdiagnos på andra avdelningar. Enhetschef ansvarar för att en lista upprättas över vilka i personalen som har ätit omsorgsmåltid. Dessa har då också har rätt till skattefri måltid. Listan upprättas varje månad inför inrapportering i lönesystemet. Vem ger? Omsorgspersonal och/eller sjuksköterska. När? I huvudsak vid lunch- och/eller middagsmåltiden men även vid behov vid frukost, mellanmål och kvällsmål. Hur? Utöver det antalet matportioner som beställs till de boende ska det beställas en extra portion per anställd som ska delta vid omsorgsmåltiden. Den anställde får en komplett måltid med alla tillbehör och eftersom den intas på arbetstid dras endast 19 kr per måltid på lönen (ordinarie pris för en personalmåltid är 39 kr). Rast tas före eller efter måltiden. Priserna avser 2013. Uppgift om aktuella priser finns på Insidan.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsrutin - äldreomsorg SIDA 3 (3) Det är viktigt att fördelningen av uppgifter under måltiden är klar inom arbetsgruppen innan den startar. Vem äter med de boende, vem matar, vem lägger upp mat och serverar? Det är inte tillåtet att personal äter av den mat som är avsedd för de boende. Inte heller om det blir mat över, då den ska kastas efter måltidens slut.

SOCIAL-OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 5 Övergripande åtgärdsplan måltidsmiljö SIDA 1 (2) DATUM DIARIENUMMER 27 juni 2013 AN-2013/76 HANDLÄGGARE Kerstin Segerberg 08-535 312 50 kerstin.segerberg@huddinge.se FAMM Förbättringsområden Åtgärd Tidsplan Se Rekommendation för en god måltidsmiljö, innehållande förslag till åtgärder Rummet Tapeter och målning, inredning, ljudnivåer Produkten Servering (muntlig presentation av mat ) Matsedlar (saknas på avdelningar) Tvårätterssystem (hantering) Fördelning av måltider över dygn (se Riktlinjer för mat och måltider) Styrsystem Livsmedelshygien (följsamhet i rutiner, kall- och varmhållning av mat, temperaturmätning, personlig hygien, hantering rent och smutsigt) Hantering personal - matlådor, boendes mat (rutiner) Schemaläggning, bemanning under måltid (raster, spring, oro, uppföljning av boendes måltidsintag) Arbetsfördelning (planering av arbetsuppgifter under måltid) Kunskaper (bra mat för äldre, koster och konsistenser, livsmedelshygien) Matsedel (Innehållsmässig utveckling) Kantiner (information från kök till avdelning om förändringar i matsedel, stress med disk för att hinna) Beställningar förrådsvaror (rutiner) POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge kommun 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 378 20 E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL-OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 6 Åtgärdsplan måltidsmiljö SIDA 2 (2) DATUM DIARIENUMMER 27 juni 2013 AN-2013/76 Aktivitet (projektrapport) Mötet Stämningen Förbättringsområden Åtgärd Tidsplan Matvagnar (rutiner, samverkan mellan kök, avdelning och vaktmästeri) Måltidsmiljö, arbetsmiljö (oljud från matvagnar, kantiner som diskas under måltid, stress i hantering av matvagnar) Kommunikationssvårigheter (missförstånd boende-personal, språkförbistringar) Kunskaper (Bemötande inför den boende vid måltid, omsorg och servicekänsla) Sektion/verksamhet Ansvarig chef Datum

SOCIAL-OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 6 Enhetens åtgärdsplan måltidsmiljö SIDA 1 (1) HANDLÄGGARE Kerstin Segerberg 08-535 312 50 kerstin.segerberg@huddinge.se The Five Aspect Meal Model (FAMM) rummet: ljus, ljud, rekvisita, färg och form. mötet: mellan människor, gäst och personal. produkten: mat och dryck, njutning och fest. stämningen: atmosfär, sinnen, service och känsla. styrsystemet: ekonomi, hygien och koncept. FAMM Förbättringsområden Åtgärd Tidsplan Se Rekommendation för god måltidsmiljö, innehållande förslag till åtgärder Rummet Produkten Mötet Stämningen Styrsystemet Enhet Ansvarig chef Datum POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge kommun 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 378 20 E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-07-25 AN-2013/370.739 1 (5) HANDLÄGGARE Christina Almqvist 08-535 312 76 christina.almqvist2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Äldreombudsmannens kvartalsrapport för januari till mars 2013 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av äldreombudsmannens kvartalsrapport. Sammanfattning Äldreombudsmannens uppdrag är att ge råd och stöd, ta emot synpunkter och informera personer som är 65 år eller äldre samt deras närstående. Äldreombudsmannen har tystnadsplikt och hjälper till med kontakter och med att vidarebefordra synpunkter. Under första kvartalet 2013 har det inkommit 40 nya ärenden till äldreombudsmannen, vilket är färre ärenden än samma period i fjol (47). Det var ungefär lika många klagomålsärenden (21) som informationsärenden (19). Beskrivning av ärendet Äldreombudsmannens uppdrag är att ge råd och stöd, ta emot synpunkter och informera personer som är 65 år eller äldre samt deras närstående. Äldreombudsmannen har tystnadsplikt och hjälper till med kontakter och med att vidarebefordra synpunkter. I uppdraget ingår att redovisa arbetet och erfarenheterna i kvartalsrapporter och en årsrapport till äldreomsorgsnämnden och kommunstyrelsen. Under första kvartalet 2013 har det inkommit 40 nya ärenden till äldreombudsmannen, vilket är färre ärenden än samma period i fjol (47). Det var ungefär lika många klagomålsärenden (21) som informationsärenden (19). Det var fler anhöriga (32) än äldre (8) som kontaktade äldreombudsmannen. Det är personer från hela kommunen som kontaktar äldreombudsmannen. Under det fjärde kvartalet var de flesta hemmahörande i kommundelarna Segeltorp, Sjödalen och Skogås. Äldreombudsmannens rapport innehåller ett antal rubriker som beskriver synpunkter på hemtjänst i ordinärt boende, äldreboenden, biståndshandläggning, övriga synpunkter och information. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 378 20 E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-07-25 AN-2013/370.739 2 (5) Äldreboenden Synpunkter har inkommit från en god man att lokalerna är fräscha och det är nära till naturen, men att det saknas hemkänsla. En anhörig har framfört att den äldres inflytande och information till den äldre är bristfällig. Detta då den äldre saknade genomförandeplan och information om vem som var kontaktansvarig. Den äldre hade inte heller fått något ankomstsamtal. Samma anhörige påpekade även att den äldre har fråntagits sin rätt att sätta upp tavlor som den önskar, då Huge fastigheter inte tillåter spikhål i väggen utan att tavellister ska användas. Vidare framförde den anhörige att det var kallt i den äldres lägenhet, och att ingen åtgärdat det trots att synpunkter framförts under två månader. Det har framkommit från en anhörig att en äldre boende i dubbelrum, har delat rum med en avliden i drygt fem timmar. Den äldre fick erbjudande om att flytta till annat rum, men avböjde då hon inte kände någon oro inför sjukdomstillstånd och dödsfall. Vid lunchen uppmanades den äldre av personalen att äta i matsalen, men serverades måltiden i dubbelrummet där den avlidna låg. Efter händelsen har den äldre blivit orolig och fått mardrömmar. Den anhöriga menar att det är viktigt att det finns möjlighet till enskilt utrymme för äldre i livets slutskede. En anhörig har framfört att det är angeläget att anhöriga eller god man till boende på demensboende får möjlighet att delta när en genomförandeplan ska upprättas och får information om medicinska förändringar. Av ett privat äldreboendes kvalitetsgarantier framkommer bland annat att den äldre väljer själv vilka aktiviteter som önskas deltaga i. Vidare framkommer att om den äldre önskar komma ut i naturen eller till kulturella aktiviteter så kan det privata äldreboendet hjälpa till med detta. Anhöriga har framfört att utevistelse innebar att få sitta på altanen och att den äldre hade fått betala cirka 350 kronor per timme för ledsagning. Enligt social- och äldreomsorgsförvaltningen ska äldreboendets ledsagning vara gratis. Biståndshandläggning Flera synpunkter har inkommit kring att bistånds- och avgiftsbeslut behöver bli tydligare, då de nu är svåra att förstå. Det har framförts önskemål om ökad tillgänglighet hos biståndskansliet. En person har försökt komma i kontakt under cirka en månad och en annan person i cirka två veckor för att ansöka om akut hjälp till en äldre som varken kunde handla eller laga mat.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-07-25 AN-2013/370.739 3 (5) Vidare har framförts att 30 minuter är för kort tid för att hinna duscha och att promenera. Den anhöriga menade att för en äldre person tar det förutom duschen och promenaden, även tid med på- och avklädning. Enligt biståndskansliet är det behovet som styr det bistånd som personen får. Det har framkommit synpunkter från flera anhöriga och en närstående om att det upplevdes som byråkrati och svårt att få den ledsagning som behövdes för den äldre till olika aktiviteter. Det behövdes flera möten och diskussioner för att få till en ansökan som stämde med önskemålen. Ett exempel var en kvinna boende i ett ordinärt boende med ett kulturellt intresse, men fick tills vidare prioritera läkare och andra nödvändiga besök. Det för att ledsagningsinsatsen inte räckte till. Det var även svårt att få ledsagning under hela läkarbesöket, eftersom det enbart beviljades till och från besöket. Vidare framkom att under själva mottagningen har landstingets personal ansvaret för den äldre. Enligt Huddinge kommuns författningssamling beviljas ledsagning endast till personer som bor i ordinärt boende. Men en äldre som bor på ett äldreboende kan ansöka om ledsagning och en bedömning görs utifrån behovet. Enligt anhöriga har de hade fått strida för att få ledsagning till rehabiliteringen, vilket gav positiv effekt och resulterade i att den äldre fick bättre fysik och balans. De anhöriga hade även fått hjälpa den äldre att överklaga avslag på ansökan om ledsagning. Hemtjänstföretag som avslutar sin verksamhet En anhörig har framfört att äldre var oroliga när de fått information om att ett hemtjänstföretag skulle upphöra med sin verksamhet i Huddinge. Den anhörige undrade vad företaget hade för skyldigheter mot sina drygt 100 kunder och hur kommunen kan säkerställa att de äldre får de insatser de beviljade. Enligt avtal har hemtjänstföretag tre månaders uppsägningstid, men i överenskommelse med företaget blev uppsägningstiden knappt två månader. Detta innebar att samtliga kunder hade en och en halv månad på sig att välja ny hemtjänstutförare. Social- och äldreomsorgsförvaltningen informerade samtliga kunder såväl muntligt och skriftligt samt följde upp att samtliga gjort sitt val inom utsatt tid. Hemtjänstföretag i Huddinge kan inte neka nya kunder, förutsatt att de inte är begränsade av ett kapacitetstak. Övriga synpunkter Under kvartalet inkom synpunkter från en närstående om problematik som uppstår i samband när en äldre person har en begynnande demens utan diagnos. Den äldre fick hjälp av hemtjänsten, men den äldre missade läkartider, var försvunnen en dag på grund av orienteringssvårigheter och hade obetalda fakturor. Den närstående har även påtalat behovet av en god

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-07-25 AN-2013/370.739 4 (5) man till biståndskansliet och fick information om att det är frivilligt att ansöka om en god man. En döv äldre nekades i ett par år av sin gode man inköp av en möbel, tv och att ansöka om att få flytta till ett äldreboende för döva personer. Den äldre kände sig isolerad och teckenspråket började falla i glömska, eftersom den äldre sällan kunde kommunicera med andra. Efter kontakt med överförmyndarnämnden anlitades en ny god man, som hjälpte den äldre enligt önskemålen. En äldre med privat hemtjänst hade behov av mera hjälp vid måltid. Istället för att kontaktpersonen informerade om detta till närmsta chef, fick närstående uppdraget att kontakta biståndskansliet. Den äldre uppmuntrades att tillsvidare använda trygghetslarmet så att hemtjänstföretaget fick betalt för sina insatser. En närstående har framfört att vid byte av privat hemtjänst ville företaget veta orsak och situationen upplevdes hotfull. En äldre som önskar byta ett hemtjänstföretag kan kontakta biståndskansliet och behöver inte berätta om orsaken. Återkommande synpunkter har inkommit om att ett privat hemtjänstföretag upprättade genomförandeplaner på kontoret och den äldre uppmanades att skriva under på en gång. En genomförandeplan ska upprättas tillsammans med den äldre och en anställd. Den äldre ska även kunna läsa igenom genomförandeplanen i lugn och ro innan underskrift. Information En hel del frågor har inkommit från äldre och anhöriga. Frågor som besvarats har rört trygghetslarm, försörjningsstöd och rätten att ta del av dokumentation. Vidare har äldreombudsmannen fått frågor om god man och förvaltare. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tagit del av rapporten som inkom till förvaltningen den 24 juni 2013. De verksamheter som fått klagomål eller synpunkter har besvarat dessa och vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med dem. Där det inkommit anonyma klagomål eller synpunkter kan förvaltningen eller de privata utförarna inte vidta åtgärder.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-07-25 AN-2013/370.739 5 (5) Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Christina Almqvist Utvecklingsledare Bilagor Äldreombudsmannens rapport Beslutet delges Äldreombudsmannen

KS-2013/645 Äldreombudsmannens kvartalsrapport januari till mars 2013 HANDLÄGGARE Berith Ramstedt Kommunstyrelsens kansli 141 85 Huddinge 08-535 302 22 berith.ramstedt@huddinge.se www.huddinge.se

Sammanfattning... 3 Verksamheten under första kvartalet 2013... 3 Kontakter med äldre och anhöriga... 3 Framförda synpunkter... 3 Delade rum med avliden i drygt fem timmar... 3 Svårtolkade beslut, duschbehov och muntligt avslag... 4 Äldreboende... 4 Oro när ett hemtjänstföretag avslutar sin verksamhet i Huddinge kommun... 5 Frivilligt att anlita en god man... 5 Ansökan om servicelägenhet för döv efter byte av en god man... 5 Använd trygghetslarmet för att få betalt för obeviljade insatser... 5 Ledsagning från ett privat äldreboende till rehabilitering... 6 Ledsagning - ordinärt boende... 6 Övriga synpunkter... 7 Informationsärenden... 8 Förvaltares uppdrag och god man... 8 Kostnad för en god man... 8 Försörjningsstöd... 8 Trygghetslarm... 8 Läsa journal... 8 Äldreombudsmannens reflektioner... 9

Sammanfattning Under första kvartalet 2013 handlades 40 nya ärenden. Det var ungefär lika många klagomåls- som informationsärenden. Kontakter med äldreombudsmannen togs framför allt av anhöriga. Bland informationsärendena var det olika frågor däribland om hur man kan få hjälp i hemmet, om bostadsanpassningsbidrag, samt skillnaden mellan en god man och förvaltare. Under kvartalet framfördes synpunkter bland annat om att en äldre hade delat rum med en avliden i flera timmar, svårtolkade biståndsbeslut, önskemål om mer tid för dusch och promenader och svårigheter att få ledsagning till aktiviteter. Vidare framfördes frågor när ett väletablerat hemtjänstföretag avslutade sin verksamhet i kommunen. Verksamheten under första kvartalet 2013 Första kvartalet 2013 handlades 40 nya ärenden, vilket var 7 färre ärenden jämfört med samma period i fjol (47). Utöver de nya ärendena pågick 4 ärenden från tidigare kvartal. Det var ungefär lika många klagomålsärenden (21) som informationsärenden (19). Klagomålsärendena var fler jämfört med samma period i fjol. Under kvartalet var det många fler anhöriga (32) än äldre (8) som hörde av sig. Kontakter med äldre och anhöriga Personer har hört av sig från hela kommunen, framför allt kommundelarna Segeltorp, Sjödalen och Skogås. Det har även ringt personer från andra kommuner. Några som hörde av sig för första gången hade fått information om verksamheten genom växeln, Internet och landstingets kurator. De flesta som hörde av sig under kvartalet kände redan till äldreombudsmannen sedan tidigare. Förutom kontakter via telefonen och e-post har äldreombudsmannen personliga kontakter med de äldre. Under första kvartalet gjordes två hembesök och åtta personer kom på kontorsbesök. Framförda synpunkter Under kvartalet framfördes synpunkter om bland annat bistånd, äldreboenden och hemtjänst. Några av de som hörde av sig fick råd och stöd vid avslagsbeslut och inför anmälan. Det förekom även detta kvartal att äldre och anhöriga av olika orsaker önskade vara anonyma eller att synpunkter inte skulle lämnades vidare till social- och äldreomsorgsförvaltningen. Delade rum med avliden i drygt fem timmar Under kvartalet framkom från en anhörig att en äldre kvinna som bodde i ett dubbelrum på ett äldreboende, hade delat rum med en avliden i drygt fem timmar. Den anhörige menade att det varken var värdigt för den avlidna eller kvinnan. Vid lunch uppmanades kvinnan att äta i matsalen, men på grund av svårigheter att sitta serverades måltiden på dubbelrummet fastän den avlidna låg kvar. Kvinnan avböjde erbjudandet att flyttas eftersom hon inte kände någon oro inför sjukdomstillstånd eller dödsfall. Men efter upplevelsen har kvinnan blivit orolig och fått mardrömmar. Någon personal från boendet har inte pratat med kvinnan 3

om händelsen. Den anhörige menade att det är viktigt att det finns utrymme att flytta en försämrad och att kunna förvara en avliden frånskild från en medboende. Enligt social- och äldreomsorgsförvaltningen ska alltid viss tid förflyta mellan dödsfall och transport av den avlidne. Den avlidne ska förvaras enskilt tills transport kommer, vilket anställda hade försökt ordna. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har vidtagit rutiner och åtgärder för att förhindra liknande händelser. Enligt rutinerna ska i första hand den försämrade personen flytta, men saknas ett enkelrum ska den medboende flyttas. En tjänstgörande sjuksköterska ska även ha ett uppföljande samtal med den boende som måste flytta. Äldreboendet strävar alltid efter att bemöta boenden, avlidna och anhöriga med största värdighet och respekt. Svårtolkade beslut, duschbehov och muntligt avslag Flera synpunkter inkom under kvartalet om beslut om bistånd. Återkommande synpunkter även detta kvartal var att avgiftsbeslut och biståndsbeslut var svårtolkade. Vidare framfördes att med ett tydligare beslut kan den äldre enklare jämföra vilka insatser som är beviljade och vilka som utförs enligt genomförandeplanen. Det framfördes också önskemål om ökad tillgänglighet hos biståndskansliet. Den ena personen hade försökt komma i kontakt under cirka en månad och den andra personen i cirka två veckor för akut hjälp till en äldre som varken kunde handla eller laga mat. Det framkom även önskemål om att biståndshandläggare ska ta emot muntlig ansökan istället för en skriftlig. Vidare framfördes bland annat att 30 minuter är för kort tid för att hinna duscha och att promenera. Den närstående menade att för en äldre person tar det tid med inte enbart själva duschen eller promenaden utan även på- och avklädning. Enligt biståndskansliet är det behovet som styr det bistånd som personen får. Ytterligare en synpunkt framfördes av en närstående om att ansökan för att få mer hjälp vid måltider av hemtjänsten avslogs muntligt fastän den äldre var diabetiker och hade behov av mellanmål. Den äldre hade även kraftigt nedsatt syn, vilket försvårade vid matsituation. Den närstående skulle hjälpa till med en skriftlig ansökan och begära ett skriftligt beslut, för att kunna överklaga. Äldreboende Under kvartalet framfördes synpunkter från en god man om ett äldreboende. Lokalerna är fräscha och det är nära till naturen, men det saknades hemkänsla. I äldreboendets entré välkomnades anhöriga av en tavla om Värdegrund. Detta är något som per automatik ska finnas i arbetet och att chefer kontinuerligt diskuterar detta med anställda på arbetsplatsen menade den gode mannen. Denna tavla ger inte de äldre något estetiskt. Vidare framfördes önskemål om att få ringa direkt till läkaren, men rutinen är att ledningen först måste kontaktas. Det tog en vecka att få kontakt med läkaren. Den anhörige framförde även brist på äldres inflytande och information. Den äldre saknade en genomförandeplan, information om vem som var kontaktperson och anslag om aktiviteter och måltider. Istället för ett ankomstsamtal fick den gode mannen fylla i en blankett för att beskriva den äldres liv och intressen. Vidare tas rätten bort från den äldre att fritt kunna bona om med tavlor, eftersom Huge Fastigheter AB inte tillåter spikhål. Tavlor ska sättas upp på tavellister, men det är 4

inom en fast ram. Synpunkter hade framförts under två månader att det var kallt i den äldres lägenhet utan resultat. Eftersom inte någon åtgärdade detta, installerade den gode mannen ett extra element. Vidare framfördes att det är särskilt angeläget på en demensavdelning att anhöriga eller en god man kallas när en genomförandeplan upprättas eller vid medicinska förändringar. Önskemål om att få information om exempelvis kontaktperson och skriftliga förändringar per post. Den anhörige framförde synpunkterna till social- och äldreomsorgsförvaltningen och åtgärder vidtogs. Oro när ett hemtjänstföretag avslutar sin verksamhet i Huddinge kommun En närstående hörde av sig under kvartalet och framförde att flera äldre var oroliga när de hade fått information om att HSB hemtjänst, som varit etablerade i cirka 10 år i Huddinge kommun, skulle upphöra med verksamheten. Huddinge kommun blev den sjätte verksamheten där HSB avvecklade hemtjänsten. Den närstående undrade vad hemtjänstföretaget HSB hade för skyldighet gentemot sina cirka 120 kunder i Huddinge kommun. Andra frågor var om vad kommunen hade för beredskap i en sådan situation, om uppsägningstiden var rimlig, hur kommunen kan säkerställa att de äldre fick sina insatser vid uppsägning och om ett privat hemtjänstföretag kunde neka en äldre sina tjänster om många väljer just deras företag. Enligt social- och äldreomsorgsförvaltningen har samtliga hemtjänstföretag 6 månaders uppsägningstid, men kommunen och HSB hade kommit överens om cirka 1,5 månaders uppsägning. Social- och äldreomsorgsförvaltningen informerade HSBs kunder både muntligt och skriftligt, samt gav information om kundval. Mindre företag kan neka nya kunder, eftersom de har begränsat med anställda. Frivilligt att anlita en god man Under kvartalet inkom synpunkter från en närstående om problematik som uppstår i samband när en äldre person har en begynnande demens utan diagnos. Den äldre fick hjälp av hemtjänsten, men den äldre missade läkartider, var försvunnen en dag på grund av orienteringssvårigheter och hade obetalda fakturor. Den närstående har även påtalat behovet av en god man till biståndskansliet och fick information om att det är frivilligt att ansöka om en god man. Ansökan om servicelägenhet för döv efter byte av en god man En döv äldre nekades i cirka ett par år av sin gode man inköp av en möbel, tv och att ansöka om att få flytta till ett äldreboende för döva personer. Den äldre kände sig isolerad och teckenspråket började falla i glömska, eftersom den äldre sällan kunde kommunicera med andra. Efter kontakt med överförmyndarnämnden anlitades en ny god man, som hjälpte den äldre enligt önskemålen. Använd trygghetslarmet för att få betalt för obeviljade insatser En äldre med privat hemtjänst hade behov av mera hjälp vid måltid. Istället för att kontaktpersonen informerade om detta till närmsta chef, fick närstående uppdraget att kontakta biståndskansliet. Den äldre uppmuntrades att tillsvidare använda trygghetslarmet så att hemtjänstföretaget fick betalt för sina insatser. 5