1. Översikt och organisation Allmän översikt Allmän ekonomisk översikt Organisation... 6

Raseborgs stad Bokslut 2013

Innehållsförteckning 1. Översikt och organisation... 1 1.1. Allmän översikt...1 1.2. Allmän ekonomisk översikt... 3 1.3. Organisation... 6 2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk... 8 2.1. Resultaträkning (1 000 )... 8 2.2. Sammandrag av driftsekonomin och resultat... 9 2.3. Balansräkning 31.12.2013... 10 2.4. Finansieringsanalys... 12 2.5. Finansieringsdelens utfall... 13 2.6. Totala inkomster och utgifter... 14 3. Raseborgs koncern... 15 3.1. Koncernens uppbyggnad... 15 3.2. Koncernresultaträkning... 17 3.3. Koncernbalansräkning... 18 3.4. Koncernens finansieringsanalys... 19 4. Nyckeltal inklusive affärsverk... 20 5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat... 21 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats... 21 5.2. Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat... 24 6. Budgetens utfall... 25 6.1. Resultaträkningens utfall... 25 6.2. Tablå över budgetens utfall... 26 6.3. Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall... 28 Revision... 31 Sektor: Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning... 33 Stadskansliet... 35 Ekonomiavdelningen... 38 Personalavdelningen... 40 Utvecklingsavdelningen... 42 Intern Service... 45 Sektor: Grundtrygghet... 49 Grundtrygghet... 52 Sektor: Bildningen... 65 Administration... 67 Barndagvård och förskola... 69 Svenskspråkig grundläggande utbildning... 72 Finskspråkig grundläggande utbildning... 75 Gymnasieutbildning... 78 Medborgarinstitut... 80 Raseborgs musikinstitut... 82 Museiverksamhet... 84 Biblioteksverksamhet... 87

Ungdomsverksamhet... 90 Kulturverksamhet... 92 Idrottsverksamhet och hälsomotion... 94 Sektor: Samhällstekniska sektorn... 97 Administration... 99 Samhällsteknik... 101 Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd... 104 Fastighetsbildning och kartläggning... 111 Småbåtshamnar... 114 Västra Nylands Avfallsnämnd... 116 Regionalt räddningsverk... 118 6.4. Tablå över Investeringsprojektens förverkligande... 119 6.5. Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock... 127 6.6. Resultaträkning 31.12.2013... 128 6.7. Balansräkning 31.12.2013... 129 7. Noter... 131 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder... 131 7.2. Verksamhetens intäkter... 132 7.3. Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva... 133 7.4. Avskrivningsplan... 134 7.5. Bestående aktiva... 135 7.6. Aktier och andelar... 137 7.7. Rörliga aktiva, fordringar... 139 7.8. Förändringar i eget kapital... 140 7.9. Avsättningar... 142 7.10. Främmande kapital... 143 7.11. Passiva resultatregleringar... 144 7.12. Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar... 145 7.13. Underhållsstöd... 145 7.14. Löneutgifternas utveckling... 146 7.15. Personalkostnader... 147 7.16. Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan... 148 7.17. Arvoden till revisorer... 149 7.18. Övriga noter... 150 7.19. Förteckning över använda bokföringsböcker... 151 8. Noter till koncernen... 153 9. Underskrifter och revisionsanteckningar Ekenäs Energi 1-44 Raseborgs Vatten 1-23

[Skriv text] 1. Översikt och organisation 1.1 Allmän översikt Beslutsamma steg i riktning mot hållbar ekonomi Stadsfullmäktige godkände i maj 2013 en ny strategi för fullmäktigeperioden 2013-2016. Året innan gjorde Raseborg sitt sämsta resultat med ett underskott på 7,3 miljoner och staden var nära kriskommungränsen. Strategins första och viktigaste målsättning var beslutsamma åtgärder och tillväxt för att ta sig ut ur krisen. År 2013 innebar en kursändring med genomgång av alla verksamheter och serviceformer samt samarbetsförhandlingar. Verksamhetens kostnader blev 0,7 miljoner euro under 2012 års nivå, trots att efterfrågan på tjänster ökade och vårdkostnaderna blev högre än vad som ursprungligen budgeterats. Skatteintäkterna ökade med 5 mn euro jämfört med 2012 och staden erhöll 1,5 mn extra statsandelar. Även om Ekenäs Energis resultat blev sämre än budgeterat och fastighetsförsäljningen inte uppnådde målet blev årsbidraget hela 5,5 mn, mot budgeterat -0,4 mn. När avskrivningar på 7,5 mn räknas bort från årsbidraget blev resultatet av den egna verksamheten inklusive Raseborgs vatten -2,1 mn. Motsvarande siffra i budgeten var -3,5 mn. Sammantaget var resultatet för den egna verksamheten 1,4 mn bättre än det i budgeten. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet såldes 31.12.2013 till Ekenäs Energi AB till ett marknadsvärde, vilket genererade en försäljningsvinst på 18,8 mn. Försäljningsvinsten är av engångskaraktär, men innebär att bokslutet efter affären visar ett överskott på 16,6 mn. Överskottet för 2013 innebär att stadens kumulativa underskott år 2012 minskade från 25,2 mn till 8,5 mn vid utgången av 2013. Inom koncernen fusionerades 14 bostads-/fastighetsbolag till tre och Pojo Bruksindustri Ab försattes i likvidation. Stadsstyrelsen sålde ut en tredjedel av stadens innehav av torv- och vindkraftsaktier under hösten 2013 och behöll kärnkraftsaktierna i stadens ägo vid bolagiseringen. Detta i syfte att minska riskerna för det nya Ekenäs Energi AB. SOTE-frågorna skapade osäkerhet och oklarhet om framtiden Regeringens nya linedragningar 2013 om att överföra ordnaransvaret för social- och hälsovården (SOTE) till ett organ i Nyland med sex värdkommuner, som i sin tur skulle ta över social- och hälsovården på basnivå jämte hälften av kommunernas personal, förorsakade huvudbry och osäkerhet om hur vården skulle organiseras. Regeringen besked hösten 2013 om att HNSverksamheten inte skulle splittras var ett positivt besked, men hur social- och hälsovården skulle organiseras klarnade inte under året. HNS utredde i slutet av året i snabb takt psykiatrins framtida lösningar och arbetsfördelningen mellan olika sjukhus. En modell som starkt lanserades var att den psykiatriska avdelningsvården, med undantag av några akutplatser för vuxna och barn-och ungdomsavdelningen, skulle upphöra vid VNS. Långvård på institution ersätts med rehabiliterande vård i hemlika bostäder En arbetsgrupp under ledning av stadsdirektören och med representanter för Ingå, Hangö, Raseborg samt HNS/VNS fortsatte arbetet med planeringen av en tillbyggnad för jourverksamhet, Ekenäs HVC och bäddavdelningen i anslutning till VNS. Fokus fanns på att kartlägga det faktiska behovet av nya utrymmen och att sträva till en samsyn på dimensioneringen av bäddplatser inom sjukhuset och på kommunernas bäddavdelningar. Stadsstyrelsen tog initiativ till att finna alternativa och nya trygga konceptlösningar som ersätter långvård och institutionsvård för äldres boende i framtiden. Behovet av nya boendeformer i centrum av Karis och Ekenäs med snabb tidtabell påskyndades av Folkhälsans meddelande om att stadens hyresavtal för Mjölbolsta inte förlängs efter år 2015. Framtidens boendelösningar för äldre sätter stark fokus på olika former av hemlikt boende och en rehabiliterande vårdkultur. 1

[Skriv text] Kommunens ansvar och kostnader för sysselsättningen av arbetslösa ökar Det försämrade arbetsmarknadsläget i regionen har lett till att antalet arbetslösa i Raseborg ökat från 1020 till 1408 eller med nästa 400 personer från januari 2012 till januari 2014. Ökningen har varit ca 20 % per år och arbetslöshetsgraden var i slutet 2013 10,6 %. Stadens sysselsättningsavdelning sysselsatte i snitt 154 långtidsarbetslösa per månad 2013 (120/mån 2012) och nådde 88 % av målet (175 långtidsarbetslösa/mån). Då antalet långtidsarbetslösa samtidigt ökade från 350 till 400 ökade stadens andel av arbetsmarknadsstödet och sysselsättning märkbart under år 2013. Nästa 50 arbetslösa ungdomar aktiverades via verkstäder och ett 20-tal erbjöds jobb inom företag via GOprojektet som staden deltar i. Samarbete i regionen och tillväxt Raseborg undertecknade i maj 2013 ett tillväxtavtal (KasvuKraft) med Hangö, Lojo, Sjundeå och Ingå. Stadsfullmäktige startade i september 2013 ett gemensamt näringspolitisk programarbete med företagsföreningarna i Raseborg. Ett intensivt arbete pågick med att förverkliga fullmäktiges målsättningar om att bygga ut Norra hamnen med bostäder och affärsutrymmen, huvudsakligen utgående från gällande detaljplan men med utökad affärsyta. Staden deltog i HINKU-projektet (kolneutrala kommuner) med syftet att minska koldioxidutsläpp tillsammans med 12 företag i staden. Målet i stadens energi- och klimatprogram som syftar på att spara in 10 % av energikostnaderna för stadens egna fastigheter år 2013 uppnåddes. Uppvärmningsoch elkostnaderna (exklusive Ekåsen) blev totalt ca 290 000 lägre än år 2012. Minskningen förklaras till 60 % av optimeringsåtgärder och 40 % av att hösten varit varmare än normalt. 2

1.2 Allmän ekonomisk översikt Budgeten för år 2013 uppgjordes med en oförändrad kommunalskattesats, 21,0 %. Regeringens nedskärningar av kommunernas statsandelar och förändringarna i beskattningen skapade år 2012 ett skattehöjningstryck som motsvarande 0,91 % av kommunalskatten i Raseborg Regeringens budgetproposition 2013 stramade ytterligare åt den kommunala ekonomin motsvarande 0,4 %. Nedskärningarna har konsekvenser för hela perioden 2013-2015. Stadsfullmäktiges beslut innebar att ökningen av nettokostnaderna anpassades nedåt med 6 mn i förhållande till nämndernas budgetbeslut. Anpassningen av serviceutbudet per sektor beskrevs separat i budgeten för år 2013 och innebar en sänkning av nettokostnaderna med 3,9 mn år 2013 och 6,5mn 2014 jämfört med nämndernas förslag. Budgeten uppvisade trots detta ett underskott på 2,2, mn som krävde ytterligare åtgärder. Samarbetsförhandlingar fördes våren 2013 och fram till januari 2014 har antalet årsverken i staden minskat med 61,5. Stadsfullmäktige beviljade under året budgetändringar sammanlagt 4,6 mn vilket indikerade på ett underskott på upptill 6 mn. Genom de ovanrelaterade åtgärderna blev stadens resultat dock, om man bortser från försäljningsvinsten för Ekenäs Energi och Raseborgs Vattens resultat, - 2,2 mn vilket är 1,4 mn bättre än ursprungligen budgeterat. Raseborgs stads officiella bokslut består av stadens och affärsverkens, Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, räkenskaper. I vidstående verksamhetsberättelse finns dock även uppgifter som behandlar dessa tre enheter separat för att ge en klar och mångsidig bild av stadens verksamhet och ekonomi. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde 31.12.2013 då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Ändringar i budgeten ska enligt förvaltningsstadgan 21 föreläggas fullmäktige under budgetåret. Utgiftsöverskridningar och inkomstunderskott bör motiveras i samband med analysen om hur målsättningar och prestationer uppnåtts i bokslutet för respektive år. De största budgetändringarna ändringarna gjordes inom grundtryggheten, 2 139 000, Ekenäs Energi 760 000 och Intern Service 762 600. Årsbidraget för år 2013 uppgick till 5,5 mn, vilket är 5,9 mn bättre än år 2012. Jämfört med budgeten 2013 efter ändringar blev det slutliga årsbidraget 5,2 mn bättre. Enbart stadens årsbidrag var 1,5 mn mot -4,5 mn 2012. Verksamhetens intäkter belöpte sig till 68,0 mn mot budgeterade 69,1 mn. Större enskilda inkomstöverskridningar förekom inte medan Ekenäs Energis omsättning blev 1,3 mn lägre än budgeterat på grund av varmt väder och större energieffektivitet bland kunderna. Försäljningsvinsterna för såld egendom uppgick år 2013 till 1,5 mn mot 2,4 mn år 2012. Verksamhetens kostnader uppgick till 223,6 mn mot ursprungligen budgeterade 223,4 mn. Efter godkända budgetändringar var det budgeterade utgiftsanslaget 226,8 mn. Verksamhetsbidraget -155,6 mn blev 2,2 mn bättre än budgeterat (-157,7 mn inklusive budgetändringar). De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till 86,6 mn mot 87,1 mn år 2012, vilket innebär en minskning om 0,5 %. Mellan åren 2012 och 2011 steg personalkostnaderna med 10,6 %. De totala skatteinkomsterna uppgick till 108,6 mn mot ursprungligen budgeterade 107,0 mn. En förändring i redovisningsrytmen hämtade drygt 1 miljon i skatteinkomster. Skattestyrelsen försnabbade redovisning av privatpersoners tilläggskatter så att de redovisades till kommunerna redan i december mot januari följande år tidigare. Jämfört med år 2012 ökade skatteinkomsterna med 5,0 mn, en ökning med hela 4,8 %. Mellan åren 2011 och 2012 ökade skatteinkomsterna med 0,3 %. Kommunalskatteprocenten var oförändrad, 21,00 %. Kommunalskatteinkomsterna var 96,6 mn (91,9 mn 2012, + 5,2 %) och blev 1,8 mn mer än budgeterat. 3

Fastighetsskatt inflöt 9,1 mn eller 0,1 mn mer än budgeterat medan samfundsskatteinkomsterna uppgick till 2,9 mn, 0,2 mn mindre än budgeterat. Jämfört med år 2012 steg fastighetsskatteinkomsterna med 0,3 mn (3,5 %) medan samfundsskatteinkomsterna sjönk med 0,1 mn (2,1 %). Fastighetsskattesatserna var oförändrade, 1,35 % (allmän) och 0,32 % (stadigvarande boende). Beträffande skatteinkomsterna se närmare punkt 6.5 Specifikation av skatteinkomsterna. Statsandelarna uppgick till 54,4 mn, en ökning från föregående år med 1,4 mn (2,7 %) och var 1 mn högre än det budgeterade beloppet. I beloppet ingår en extra behovsprövad höjning av statsandelen om 1,5 mn som staten beviljade. Stadsstyrelsen anhöll om 2 mn i höjning. Räntekostnaderna uppgick till 2,4 mn, samma nivå som föregående år och 0,1 mn mindre än budgeterat främst tack vare en fortsatt låg räntenivå och utnyttjande av korfristiga krediter i form av kommuncertifikat. Kortfristiga krediter utnyttjades i planerad utsträckning. Övriga finansiella kostnader uppgick till 13 067 mot budgeterade 12 000 och övriga finansiella intäkter till 414 796, mot budgeterade 364 000. Staden hade vid årsskiftet externa kortfristiga krediter till ett belopp om 36,8 mn vilket är 0,8 mn mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år (en koncernlimit med ett saldo om 1 285 121 för stadens hyreshusbolag, där staden står som kontoinnehavare inkluderas inte). Det långfristiga främmande kapitalet uppgick 31.12.2013 76,0 mn mot 64,4 mn ett år tidigare. I beloppet ingår de krediter om 8,4 mn som staden övertog från Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab:s lånestock). Raseborgs Vatten hade interna krediter från staden om 3,1 mn (3,7 mn 2012), varav inga kortfristiga kassakrediter. Totalt uppgick skuldbördan 31.12.2013 till 112,7 mn (101,1 mn 2012) eller 3 929 per invånare (3 505 2012) varav affärsverkets andel var 8,3 mn eller 7,4 % (24,2 % 2012). Raseborgs stad har vid årsskiftet övertagit affärsverkets Ekenäs Energis och Ekenäs Energi Ab:s lån sammanlagt 22,3 mn. Utan affärsverket är skuldbördan 3 637 per invånare. Kassamedlen uppgick vid årsskiftet till 4,6 mn jämfört med 2,9 mn föregående år. Av medlen tillhörde 1,7 mn Raseborgs stad, Ekenäs Energi 2,3 mn och 0,7 mn Raseborgs Vatten Ekenäs Energis och Raseborgs Vattens avkastning på insatt grundkapital, 931 915, redovisas på skild rad i resultaträkningen. Avkastningen är oförändrad från föregående år. Enligt fullmäktiges beslut har avkastningen för Raseborgs Vatten höjts från 4 % till 6 % från och med år 2014. Affärsverkens bokslut presenteras separat i slutet av verksamhetsberättelsen. Resultatet belastas av planmässiga avskrivningar 7,5 mn (6,9 mn 2012) och med affärsverkens avskrivningar frånräknade 3,8 mn (3,8 mn 2012). Ekenäs Energis avskrivningar uppgick vid årsskiftet till 2,3 mn (2,3 mn 2012) och Raseborgs Vattens till 1,4 mn (1,3 mn 2012). Räkenskapsperiodens överskott är enligt resultaträkningen 16,7 mn. Med affärsverken frånräknade har staden ett underskott om 2,3 mn. År 2012 utmynnade i ett sammantaget underskott om 7,3 mn (underskott 7,8 mn exklusive affärsverken). Det stora överskottet beror på en extraordinär intäkt om 18,6 mn som består av den försäljningsvinst som uppstod i och med överlåtelsen av Ekenäs Energis affärsverksamhet till Ekenäs Energi Ab som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Stadens egna investeringsutgifter 2013 uppgick till 8,7 mn jämfört med 12,2 mn år 2012 (budget 2013 9,5 mn ). De största enskilda investeringsposterna var biblioteket i Ekenäs 2,0 mn där staden erhåller statsbidrag 1,1 mn, utvidgningen och saneringen av Kiilan koulu 3.3 mn och trafikleder 1,1 mn. 4

Ekenäs Energis investeringsutgifter uppgick till 19,5 mn (2,6 mn 2012) varav 18 mn bestod av anskaffning av dotterbolagsaktier i Ekenäs Energi Ab. I övrigt gjordes inte några större investeringar år 2013. Raseborgs Vattens investeringar var totalt 0,5 mn (1,4 mn 2012). Största delen gällde investeringar i utbyggnad ledningsnät i bostads- och industriområden, 0,2 mn. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var positivt 24,4 mn (negativt 15,5 mn 2012) medan kassaflödet för finansieringens del var negativt 22,8 mn (positivt 16,2 mn 2012). Förändringen av de likvida medlen var sålunda + 1,7 mn och de likvida medlen uppgick 31.12.2013 till 4,6 mn. Långfristiga lån upptogs av staden 12 mn medan affärsverken inte lyfte nya lån. Amorteringarna uppgick år 2013 till 8,7 mn, 1,0 mn mer än föregående år. Balansräkningen uppvisade vid årets början ett kumulativt underskott om 25,2 mn. I och med det positiva resultatet om 16,6 mn 2013 är det kumulativa underskottet per 31.12.2013 8,5 mn vilket innebär 297 per invånare (872 31.12.2012). Balansomslutningen var 207,9 mn (181,4 mn 2012). Koncernen Raseborgs stad Resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för koncernen har uppgjorts. I koncernen ingår Raseborgs stad, affärsverken Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, 6 samkommuner i vilka staden ingår som delägare, 5 aktiebolag, 4 bostadsaktiebolag och 12 fastighetsaktiebolag i vilka stadens ägarandel är mellan 51 och 100 %. Därtill ingår i koncernbokslutet 4 intressebolag (ägarandel 20-50 %). Intressebolagen är dock medtagna endast till den del det skiljer mellan stadens ägarandel av det egna kapitalet och bokföringsvärdet på bolagets aktier i stadens balansräkning. Under år 2013 likviderades Lövkulla Värme Ab och bolagen Bab Ljunghed, Fab Knattegården, Fab Lingonsvatro, Fab Lövkulla Strömkarl, Bab Karis Nejlikan, Fab Gumnäsvägen 2 fusionerades med Bab Dönsbyvägen som från och med 1.1.2014 ändrats till Fab Dönsbyvägen. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde 31.12.2013 då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Koncernens resultaträkning visar ett underskott om 848 tusen. Staden är även huvudägare i Pojo Servicebostadsstiftelse som besitter servicebostäder för äldre vilka drivs av staden, ägarandelen är 66,6 %, vilken dock inte ingår i koncernbokslutet. Stadsfullmäktige godkände 6.6.2011 63 koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Koncerndirektiven uppdateras i stadsfullmäktige 7.4.2014. Uppbyggnaden av koncernen framgår av separata scheman. Skuldbördan för hela koncernen Raseborgs stad uppgår till 4 930 per invånare (4 731 2012) och lånestocken till 141,5 mn (136,4 mn 2012). Balansomslutningen för koncernen var 227,9 mn (220,8 mn 2012). 5

1.3 Organisation Stadsdirektör Mårten Johansson Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning Mårten Johansson Stadskansliet Thomas Flemmich Grundtrygghet Arne Nummenmaa Jeanette Pajunen Bildning Robert Nyman Barndagvård och förskola Märta Wikström Samhällsteknik Jan Gröndahl Administration Åke Frondén Ekenäs Energi Roald von Schoultz Frank Hoverfelt Raseborgs Vatten Tom Törnroos Ekonomiavdelning Thomas Karlsson Svenskspråkig grundläggande utbildning Maj-Len Engelholm Samhällstekniska avdelningen Jan Gröndahl Personalavdelning Johan Nylund Utvecklingsavdelning Finskspråkig grundläggande utbildning Jukka Hautaviita Gymnasier Robert Nyman Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm Intern service Catharina Lindström Medborgarinstitut Maarit Hujanen Fastighetsbildning och kartläggning Pentti Viljanmaa Musikinstitutet Raseborg Tuula Kalmi Småbåtshamnar Åke Frondén Museiverksamhet Dan Lindholm Västra-Nylands Avfallsnämnd Biblioteksverksamhet Heidi Enberg Ungdomsverksamhet Fredrika Åkerö Kulturverksamhet Lotta Lerviks Idrottsverksamhet och hälsomotion Yngve Romberg 6

Anställda (antal) december december Antal anställda i huvudtjänst 2013 2012 Allmän- och koncernförvaltning 322 332 Grundtrygghet 675 706 Bildning 854 852 Samhällsteknik 46 76 Ekenäs Energi 33 34 Raseborgs Vatten 23 25 Sammanlagt 1 953 2 025 Antal anställda enligt anställningsform Heltid ordinarie 1 265 1 314 Heltid tidsbundna 269 285 Deltid ordinarie 278 292 Deltid tidsbundna 141 134 Sammanlagt 1 953 2 025 7

2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk 2.1 Resultaträkning (1 000 ) BS 2013 BS 2012 Verksamhetens intäkter 42 442 43 563 Försäljningsintäkter 21 276 21 397 Avgiftsintäkter 10 668 10 737 Understöd och bidrag 2 913 2 804 Övriga verksamhetsintäkter 7 585 8 625 Tillverkning för eget bruk 75 127 Verksamhetens kostnader -198 080-198 705 Personalkostnader -86 363-86 664 Löner och arvoden -65 201-65 553 Lönebikostnader -21 162-21 111 Pensionskostnader -17 605-17 377 Övriga lönebikostnader -3 557-3 734 Köp av tjänster -80 470-79 559 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -16 110-17 019 Understöd -9 429-9 583 Övriga verksamhetskostnader -5 708-5 880 Verksamhetsbidrag -155 563-155 015 Skatteinkomster 108 635 103 633 Statsandelar 54 377 52 929 Finansiella intäkter och kostnader -1 903-1 933 Ränteintäkter 81 31 Övriga finansiella intäkter 415 398 Räntekostnader -2 386-2 357 Övriga finansiella kostnader -13-5 Årsbidrag 5 546-386 Avskrivningar och nedskrivningar -7 486-6 930 Avskrivningar enligt plan -7 462-6 930 Nedskrivningar -24 0 Extraordinära poster 18 555 0 Extraordinära intäkter 19 088 0 Extraordinära kostnader -533 0 Räkenskapsperiodens över-/underskott 16 615-7 316 8

2.2 Sammandrag av driftsekonomi och resultat SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Allmän- & koncernförvaltning, inkl.revision Intäkter 23 602 013 24 361 580-25 600 24 520 038 184 058 100,8 % Kostnader -30 482 944-29 273 100-737 000-30 042 312-32 212 100,1 % Netto -6 880 931-4 911 520-762 600-5 522 274 151 846 97,3 % Grundtrygghetsnämnd Intäkter 2 102 683 12 513 010 12 224 216-288 794 97,7 % Kostnader -98 483 583-108 133 470-2 139 000-110 452 698-180 228 100,2 % Netto -96 380 900-95 620 460-2 139 000-98 228 482-469 022 100,5 % Bildningsnämnd Intäkter 5 623 391 5 589 200 5 663 041 73 841 101,3 % Kostnader -57 288 935-59 240 700-57 478 741 1 761 959 97,0 % Netto -51 665 543-53 651 500 0-51 815 699 1 835 801 96,6 % Samhällsteknisk nämnd Intäkter 4 268 307 3 976 580-556 000 3 900 063 479 483 114,0 % Kostnader -10 451 160-9 926 460-320 000-9 850 180 396 280 96,1 % Netto -6 182 853-5 949 880-876 000-5 950 116 875 764 87,2 % Raseborgs Vatten Intäkter 5 454 997 5 852 590 5 609 338-243 252 95,8 % Kostnader -3 295 538-3 544 820-3 401 710 143 110 96,0 % Netto 2 159 459 2 307 770 0 2 207 628-100 142 95,7 % Ekenäs Energi Intäkter 16 405 819 17 843 500-430 000 16 106 036-1 307 464 92,5 % Kostnader -12 470 200-13 271 200-170 000-12 359 810 1 081 390 92,0 % Netto 3 935 619 4 572 300-600 000 3 746 226-226 074 94,3 % Raseborgs stad Intäkter 35 596 394 46 440 370-581 600 46 307 358 448 588 101,0 % Kostnader -196 706 620-206 573 730-3 196 000-207 823 930 1 945 800 99,1 % Netto -161 110 229-160 133 360-3 777 600-161 516 572 2 394 388 98,5 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter 57 457 210 70 136 460-1 011 600 68 022 733-1 102 127 98,4 % Kostnader -212 472 358-223 389 750-3 366 000-223 585 450 3 170 300 98,6 % Netto -155 015 149-153 253 290-4 377 600-155 562 718 2 068 172 98,7 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad -7 825 355-3 656 160-3 777 600-2 278 055 5 155 705 Raseborgs vatten 20 750 116 770 83 826-32 944 Ekenäs Energi 488 786 1 344 000-600 000 18 808 987 18 064 987 Totalt -7 315 819-2 195 390-4 377 600 16 614 758 23 187 748 Kumulativt underskott IB 2013 31.12.2013 Förändring 25 154 296 0 8 539 538-16 614 758 9

2.3 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA 31.12.2013 31.12.2012 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 7 26 Immateriella rättigheter 7 26 Materiella tillgångar 115 258 140 141 Mark- och vattenområden 16 789 16 849 Byggnader 57 097 57 476 Fasta konststruktioner och anordningar 35 972 61 220 Maskiner och inventarier 156 268 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 5 244 4 328 Placeringar 41 489 24 038 Aktier och andelar 38 748 21 751 Övriga lånefordringar 2 075 2 039 Övriga fordringar 666 248 FÖRVALTADE MEDEL 815 790 Statens uppdrag 7 22 Donationsfondernas särskilda täckning 808 768 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 204 940 Material och förnödenheter 204 940 Fordringar 45 446 12 550 Långfristiga fordringar 35 830 200 Lånefordringar 34 874 200 Övriga fordringar 956 Kortfristiga fordringar 9 616 12 350 Kundfordringar 5 970 6 541 Lånefordringar 1 017 3 585 Övriga fordringar 2 317 2 027 Resultatregleringar 312 197 Finansiella värdepapper 11 12 Aktier och andelar 11 12 Kassa och bank 4 633 2 912 AKTIVA TOTALT 207 863 181 409 10

PASSIVA 31.12.2013 31.12.2012 EGET KAPITAL 65 572 48 962 Grundkapital 72 608 72 608 Uppskrivningsfond 897 902 Övriga egna fonder 606 606 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -25 154-17 838 Räkenskapsperiodens över-/underskott 16 615-7 316 AVSÄTTNINGAR 825 870 Avsättningar för pensioner 214 214 Övriga avsättningar 611 656 FÖRVALTAT KAPITAL 872 850 Statens uppdrag 7 23 Donationsfondernas kapital 808 768 Övrigt förvaltat kapital 57 59 FRÄMMANDE KAPITAL 140 594 130 727 Långfristigt 68 771 61 803 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 64 750 53 895 Lån från offentliga samfund 1 412 1 783 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott 43 45 Övriga skulder 2 566 6 080 Kortfristigt 71 823 68 924 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 46 334 44 262 Lån från offentliga samfund 371 372 Lån av övriga kreditgivare 1 285 751 Erhållna förskott 257 212 Skulder till leverantörer 7 446 7 351 Övriga skulder 3 884 3 329 Resultatregleringar 12 246 12 647 PASSIVA TOTALT 207 863 181 409 11

2.4 Finansieringsanalys (1 000 ) INKL. AFFÄRSVERK 2013 2012 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 5 546-386 Extraordinära poster 18 554 Korrektivposter till internt tillförda medel -19 829-2 612 4 271-2 998 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -28 741-16 098 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 1 722 201 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akiva 47 242 3 393 20 223-12 504 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 24 494-15 502 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -44 0 Minskning av utlåningen 7 7 Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter -441-60 -478-53 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 20 401 11 000 Minskning av långfristiga lån -8 731-7 737 Förändring av kortfristiga lån 1 420 13 774 13 090 17 037 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -3 7 Förändring av omsättningstillgångar 736-28 Förändring av fordringar -32 896-2 864 Förändring av räntefria skulder -3 222 2 074-35 385-811 Kassaflödet för finansieringens del -22 773 16 173 Förändring av likvida medel 1 721 671 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 4 644 2 923 Likvida medel 1.1. -2 923-2 252 1 721 671 12

2.5 Finansieringsdelens utfall INKL. AFFÄRSVERK Budget 2013 Budget- Budget efter Utfall Avvikelse ändringar ändringar 2013 Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag +/- 4 904 610-4 377 600 527 010 5 546 052 5 019 042 Extraordinära poster +/- 19 102 850 19 102 850 18 554 260-548 590 Rättelseposter till internt tillförda medel +/- -2 400 000-2 400 000-20 004 177-17 604 177 Investeringar Investeringar i bestående aktiva - -13 103 000-18 000 000-31 103 000-28 763 855 2 339 145 Finansieringsandelar för investeringsutg. + 864 500 864 500 1 721 686 857 186 Försäljningsintäkter av anläggningstillg. + 3 000 000 26 645 100 29 645 100 47 291 884 17 646 784 Ordinarie verksamhet och investeringar, netto -6 733 890 23 370 350 16 636 460 24 345 850 7 709 390 Finansieringsverksamhet Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen till övriga - -44 000-44 000-44 000 0 Ökning av utlåningen till affärsverk - Minskning av utlåningen till övriga + 7 360 7 360 Minskning av utlåningen till affärsverk + Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån + 14 879 000 8 401 250 23 280 250 20 401 250-2 879 000 Minskning av långfristiga lån - -8 729 140-8 729 140-8 731 610-2 470 Förändring av kortfristiga lån +/- 1 420 112 1 420 112 Förändringar av eget kapital Inverkan på likviditeten -584 030 31 727 600 31 143 570 37 398 962 6 255 392 13

2.6 Totala inkomster och utgifter X) INKL. AFFÄRSVERK INKOMSTER m % UTGIFTER m % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 42,4 15,4 Verksamhetskostnader -198,1 83,1 Skatteinkomster 108,6 39,4 - Tillverkning för eget bruk 0,1 0,0 Statsandelar 54,4 19,7 Räntekostnader -2,4 1,0 Ränteintäkter 0,1 0,0 Övriga finansiella kostnader Övriga finansiella intäkter 0,4 0,1 Extraordinära kostnader -0,5 0,2 Extraordinära intäkter 19,1 6,9 Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel +/- Förändring av avsättningar -0,1 0,0 - Vinst på försäljning av - Förluster av försäljning av tillgångar bl bestående aktiva -20,3-7,4 tillgångar bl bestående aktiva 0,5-0,2 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar till Investeringar i bestående aktiva -28,7 12,0 investeringsutgifter 1,7 0,6 Försäljningsinkomster av tillgångar bl bestående aktiva 47,3 17,2 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen -0,5 0,2 Ökning av långfristiga lån 20,4 7,4 Minskning av långfristiga lån -8,7 3,6 Ökning av kortfristiga lån 1,4 0,5 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt 275,5 100,0 Totala utgifter, sammanlagt -238,4 100,0 x) Exklusive transaktioner utan finansieringsmässig inverkan på stadens ekonomi. Se not 7.17 14

3. Raseborgs koncern 3.1. Koncernens uppbyggnad 31.12.2013 RASEBORGS KONCERN RASEBORGS STAD Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi (affärsverket har bolagiserats genom försäljning av verksamheten den 31.12.2013 till dotterbolaget Karis Fjärrvärme Ab som fortsätter verksamheten fr.o.m. den 1.1.2014) Karis Fjärrvärme Ab (se ovan, fortsätter affärsverkets verksamhet fr.o.m. den 1.1.2014 under namnet Ekenäs Energi Ab) Raseborgs Elnät och Entreprenad Oy (tidigare Ekenäs Energi Ab) Raseborgs Hyresbostäder Ab (100 %) (tidigare Pojo Industriby Ab som bytt namn 19.9.2013 och fungerar som disponentbolag för stadens fastighetsbolag fr.o.m. 1.1.2014) BAB Dönsbyvägen (100 %) (bytt namn till FAB Dönsby fro.m. den 1.1.2014 när bolagen BAB Ljunghed, FAB Knattegården, FAB Lingonsvatro, FAB Lövkulla Strömkarl, BAB Karis Nejlikan och FAB Gumnäsvägen 2 fusionerats med bolaget) FAB Knattegården (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen 31.12.2013) FAB Lingonsvatro (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen 31.12.2013) BAB Ljunghed (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen 31.12.2013) FAB Lövkulla Strömkarl (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen 31.12.2013) FAB Knipnäs (84,57 %) BAB Karis Panorama (100 %) BAB Karis Nejlikan (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen 31.12.2013) FAB Gumnäsintie 2 (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen 31.12.2013) FAB Karis Poliskammare (100 %) Karis Industrifastigheter Ab (100 %) FAB Pojovägen (100 %) FAB Bruksbostäder (100 %) FAB Karis stads hyreshus (100 %) FAB Koskenkylänraitti (100 %) FAB Bäljarspark (86,2 %) FAB Tranan (96,09 %) - ovanstående 4 företag planeras fusioneras till ett bolag 2014 Forsby Värme Ab (51,67 %) (bolaget satts i likvidation 17.9.2013) Lövkulla Värme Ab (100 %) (likvidationsbokslut 30.9.2013) FAB Pojo Bruksindustri (100 %) (likvidationsbokslut 31.12.2013) Pojo Affärscentrum Ab (52,22 %) (bolaget har sålts i februari 2014) 15

Samkommuner (ägoandel) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS (2,407%) Västra-Nylands Folkhögskola (56,255 %) Länsi-Uudenmaan Amm.koulutus kuntayhtymä LUKSIA (7,88 %) Kårkulla samkommun (7,522 %) Eteva kuntayhtymä (1,55747 %) Nylands förbund (2,853 %) Intressebolag (ägoandel 20-50 %) FAB Trollet 50,00 % FAB Jägarbacken 36,00 % Hangöudds utvecklingsbolag Ab 30,00 % Förändringar i koncernen 2013 Omfattande förändringar i koncernen under slutet av år 2013 samt under år 2014 vilka framgår från organisationsstrukturen ovan. 16

3.2 Koncernresultaträkning RESULTATRÄKNING (tusen euro) 1.1. - 31.12.2013 1.1. - 31.12.2012 Verksamhetens intäkter 100 042 97 460 Verksamhetens kostnader -249 514-248 642 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 2-15 Verksamhetsbidrag -149 470-151 197 Skatteinkomster 108 635 103 633 Statsandelar 54 377 52 929 Finansiella intäkter och kostnader -2 753-2 939 Ränteintäkter 124 67 Övriga finansiella intäkter 466 431 Räntekostnader -3 030-3 137 Övriga finansiella kostnader -313-300 Årsbidrag 10 789 2 426 Avskrivningar och nedskrivningar -11 466-10 536 Avskrivningar enligt plan -11 426-10 508 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -40-29 Extraordinära poster 461 400 Räkenskapsperiodens resultat -216-7 711 Bokslutsdispositioner -632-326 Minoritetsandelar Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -848-8 036 17

3.3. Koncernbalansräkning AKTIVA 31.12.2013 31.12.2012 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 1 924 1 877 Immateriella rättigheter 714 594 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 210 1 283 Materiella tillgångar 189 377 187 461 Mark- och vattenområden 19 026 18 966 Byggnader 101 870 88 603 Fasta konstruktioner och anordningar 50 616 61 634 Maskiner och inventarier 8 193 6 296 Övriga materiella tillgångar 345 4 978 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 9 328 6 984 Placeringar 8 030 6 727 Andelar i intressesamfund 664 758 Övriga aktier och andelar 5 563 5 391 Övriga lånefordringar 1 244 128 Övriga fordringar 559 451 FÖRVALTADE MEDEL 1 035 1 023 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 1 625 1 633 Fordringar 14 050 12 080 Långfristiga fordringar 1 663 218 Kortfristiga fordringar 12 387 11 862 Finansiella värdepapper 1 436 1 358 Kassa och bank 8 984 8 649 AKTIVA TOTALT 226 462 220 806 PASSIVA 31.12.2013 31.12.2012 EGET KAPITAL 42 539 43 017 Grundkapital 72 554 72 552 Uppskrivningsfond 897 903 Övriga egna fonder 2 301 2 846 Överskott (underskott) från tidigare perioder -32 366-25 248 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -848-8 036 MINORITETSANDELAR 335 232 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 2 603 2 098 Avskrivningsdifferens 502 486 Frivilliga reserver 2 100 1 613 AVSÄTTNINGAR 1 951 1 856 Avsättningar för pensioner 274 280 Övriga avsättningar 1 677 1 576 FÖRVALTAT KAPITAL 1 017 1 089 FRÄMMANDE KAPITAL 178 018 172 514 Långfristigt 96 332 92 270 Kortfristigt 81 686 80 245 PASSIVA TOTALT 226 462 220 806 18

3.4. Koncernens finansieringsanalys Finansieringskalkyl (1 000 euro) 2013 2012 Kassaflöde av egentlig verksamhet Årsbidrag 10 352 2 415 Extraordinära poster 44 408 Korrektivposter till internt tillförda medel -1 100 9 296-2 628 195 Kassaflöde av investeringar Investeringsutgifter -15 082-24 926 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 1 732 201 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 2 767-10 583 3 534-21 191 Kassaflöde av egentlig verksamhet och investeringar -1 287-20 996 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen (inkl. ansl.avg.) -642-313 Minskning av utlåning 7-635 7-306 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 20 872 21 577 Minskning av långfristiga lån -8 001-12 304 Förändring av kortfristiga lån -1 169 11 702 14 001 23 274 Förändring i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 49 4 Förändring av omsättningstillgångar -742-21 Förändring av fordringar -9 230-3 685 Förändring av räntefria skulder 2 025-7 898 2 670-1 032 Finansieringens kassaflöde 3 169 21 936 Förändring av likvida medel 1 882 940 Förändring av likvida medel 1 882 940 Likvida medel 31.12 9 325 9 944 Likvida medel 1.1. 7 443 9 004 19

4. Nyckeltal inklusive affärsverk 2013 2012 INVÅNARE 28 705 28 834 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 6) Verksamh.intäkternas %-andel av verksamh.kostn. 21,4 21,9 verksamhetsintäkter / (verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) Årsbidrag i procent av avskrivningarna 74,1-5,6 årsbidrag / avskrivningar Årsbidrag, /invånare 193-13 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 10) Verksamhetens o investeringarnas kassaföljde under 5 år, 1 000 3 310-42 211 Intern finansiering av investeringar % 20,5-2,4 årsbidrag / egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag 0,7 0,2 (årsbidrag+räntekostnader)/(räntekostnader+amorteringar på lån) Lånestock 31.12, 1 000 114 152 101 063 Lån, /invånare 3 977 3 505 Lånefordringar 31.12, 1 000 2 075 2 287 msb-lånefordringar och övr. lånefordr.som bokförts som placeringar Kassautbetalningar/år, 1 000 237 920 224 836 Kassamedel 31.12, 1 000 4 644 2 923 Likviditet (kassadagar) 7,0 4,7 365 dagar x kassamedel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 8-9) Soliditetsgrad % 31,6 27,0 (eget kapital + avskrivn.differens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % 68,3 65,2 (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster Ackumulerat över-/underskott, /invånare -297-872 KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 14-15) Soliditetsgrad % 20,0 20,4 Finansieringsförmögenhet, /invånare -5 349-5 217 Koncernens lån, /invånare 4 930 4 731 Koncernens lånestock 31.12, 1 000 141 522 136 418 Koncernens lånefordringar 31.12, 1 000 101 354 20

5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Stadens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Separata direktiv om uppgörande och justeringar av dispositionsplaner, förverkligande av budgeten, budgetens bindande nivåer och kontoplan samt rapportering. En förnyad förvaltningsstadga godkändes av stadsfullmäktige 10.12.2012. Budgetuppställningen har dock ännu 2013 följt den tidigare förvaltningsstadgan förutom att grundtrygghetsproduktionen inte kvarstått som nettoenhet under allmän- och koncernförvaltning. Sektorerna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. I budgeten har stadsfullmäktige fastställt bindande målsättningar som uppföljts kvartalsvis i rapporter vilka även distribuerats till sektorerna/enheterna och till fullmäktige. Stadsstyrelsen har erhållit månatliga uppföljningar om väsentliga nyckeltals förverkligande. Stadsfullmäktige fastslog 10.6.2013 193 strategin för Raseborgs stad 2014-2017 Raseborg förnyar sig och växer. Strategin bygger på sju huvudsakliga riktlinjer. Genom att följa dessa riktlinjer går Raseborgs stad vidare i riktning mot den vision som skapats. Genomförandet av strategin övervakas av Raseborgs stadsstyrelse, som rapporterar utfallet till stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige godkände vid mötet 20.5.2013 det uppdaterade åtgärdsprogrammet för balansering av ekonomin, den tredje uppdateringen av det åtgärdsprogram som ursprungligen godkändes av fullmäktige.2009. Programmet innehåller nu 13 konkreta åtgärdhelheter som även intagits som en del av budgeten och ekonomiplanen för åren 2014-2016 och innehåller en minskning av personalvolymen med 50 årsverken under år 2014 och ytterligare 50 år 2015. Under år 2013 och 2014 har personalvolymen hittills minskat med 55,25 årsverken Stadsstyrelsen följer regelbundet upp åtgärdsprogrammets förverkligande i samband med rapporteringen av de månadsvisa uppföljningskriterierna.. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i stadens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och stadsstyrelsen. En ny förvaltningsstadga godkändes av stadsfullmäktige 10.12.2012. Inom handikappservicen uppdagades år 2011 brister inom den interna kontrollen och åtgärder vidtogs för att avlägsna olägenheterna. Under år 2013 har arbetet fortgått och en revision som berört anställning av personliga assistenter eller stödpersoner, stöd för färdtjänster (enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen), närståendevårdsstöd; processer, avtal och utbetalningar har gjorts. i detta sammanhang påtalades att en indelning av handikappservicen i två separata anslag myndighetsuppgifter och externa avtal inte är optimal ur den interna kontrollens synvinkel. Riktigheten i konteringen av inköpsfakturorna har undersökts och genomgåtts och restitutioner har erhållits från skatteverket. Enheterna har anvisats om vikten av att tillse att konteringen görs omsorgsfullt. Beträffande löneutbetalningar finns numera en rutin där personalchefen signerar provberäkningarna inför varje lönekörning. Vidare har anvisningar till enheterna getts om att alla beslut i personalfrågor skall inkomma undertecknade från rätt enhet/förman till personalavdelningen. Alarmeringssystemet i stadshuset, Ystadsgatan 3 planerades och togs i bruk. Ergonomin vid arbetspunkterna har kontinuerligt förbättrats. Staden deltar i Kommunförbundets projekt för uppgörande av ny arkivplan. 21

Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Om den regelbundna rapporteringen och uppföljningen redogörs ovan. Om verksamheten för hela året redogörs i bokslutet som behandlas i stadsstyrelsen och -fullmäktige. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Riskhantering, avtal Skaderiskerna har minskats genom försäkringar. Staden har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen till fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Stadens försäkringsskydd konkurrensutsattes sommaren 2012 och med den valda samarbetspartnern, Fennia, har tecknats försäkringsavtal som sträcker sig fullmäktigeperioden ut. Staden utnyttjar dessutom en försäkringsmäklare som har relevant sakkunskap beträffande försäkringsskyddet. Självrisknivån har i vissa fall höjts som i sin tur medfört sänkta försäkringspremier. Övriga risker för verksamheten och för finansieringen bärs av staden. För minskande av finansieringsrisker har staden ingått avtal med kreditinrättningar för säkerställande av kortfristig finansiering. Stadsstyrelsens koncernsektion har godkänt limiter för dessa. Ränteriskerna har förebyggts genom att fördela den långfristiga låneportföljen mellan budgetlån med rörlig och fast ränta, med tyngdpunkt på lån bundna till långa referensräntor, samt genom skilda ränteskyddsavtal. Utbildningssektorns säkerhetsprojekt har fortgått under året. Det handlar om att utveckla tryggheten och säkerheten i den fysiska inlärningsmiljön i grundskolorna under åren 2012-2014 och gäller konkret kartläggning av säkerhetsnivån i skolorna med hjälp av utomstående expertis, speciellt med betoning på teknisk slöjd och uppdatering av slöjdsalarna så att alla maskiner fyller gällande säkerhetsföreskrifter - dessa delar har slutförts. vidare pågår arbetet med skapandet av en elektronisk säkerhetsportal för skolorna i regionen, Hangö, Ingå och Raseborg. Inom grundtryggheten utfördes 15 riskkartläggningar under år 2013. De har gjorts genom en förfrågan till hela personalgruppen där man beaktat fysikaliska, psykiska, kemiska, biologiska, ergonomiska och sociala riskfaktorer. Även första hjälp-kunskaper, risken för olycksfall och förekomst av utvecklingssamtal har granskats. Utifrån svaren har enheten gjort en riskbedömning där riskerna placerats in i riskklasser enligt sannolikhet och konsekvens och på basen av det har gjorts upp en plan för åtgärder och uppföljning. Övrigt Stadsstyrelsen godkände våren 2011 direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation, inklusive affärsverken. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga förvaltningen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen regleras närmare av förvaltningsstadgan och instruktionerna. Verksamheten styrs med budgeten och ekonomiplanen. De interna kontrolldirektiven fungerar dels som verkställighetsdirektiv till budgeten dels kompletterar de instruktionerna och förvaltningsstadgan på en operativ nivå. Direktiven för intern kontroll beskriver koncernens administrativa system så konkret som möjligt och tydliggör ansvaret för intern kontroll. De är avsedda att ge stöd för skötseln av de dagliga rutinerna inom förvaltningen. Direktiven uppdateras under år 2014. 22

Koncernen Stadsfullmäktige godkände 6.6.2011 63 koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Redan innan direktiven godkändes vidtogs åtgärder för att förbättra styrningen av stadens bolag. Man har via bolagsstämmobeslut förenhetligat beslutsstrukturen så att 3 personer företräder staden i styrelserna för nästan samtliga bostads- och fastighetsaktiebolag. Vidare har en tjänsteman utsetts till disponent/verkställande direktör i dessa bolag. Även revisionen av bolagen har förenhetligats genom att det OFR-samfund som staden anlitar också handhar den externa revisionen av bolagen. Personerna som sitter i styrelserna har dessutom separat för stadsstyrelsen rapporterat och redogjort för verksamheten och det ekonomiska läget i bolagen. Vid dessa tillfällen har också framförts förslag och förberetts målsättningar för hur koncernstrukturen till denna del skall utvecklas och konsolideras. Arbetet och dialogen mellan berörda parter fortsätter med en konsoliderad och effektiv koncernstruktur som slutmål. Reviderade koncerndirektiv har behandlats i stadsstyrelsen och föreläggs stadsfullmäktige för godkännande i april 2014. 23

5.2 Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att överskottet om 16 614 757 kvarstår på kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott. Stadsstyrelsen antecknar dessutom att det kumulativa underskottet i balansräkningen, eget kapital uppgår till 8 540 538. Stadsfullmäktige godkände 7.6.2010 ett i kommunallagen stipulerat åtgärdsprogram om balanseringen av det kumulativa underskottet i stadens balansräkning om 25,8 m som uppstått i de tidigare kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo under 13 års tid och enligt det fastslagna programmet skall underskottet balanseras bort under kommande 10 år. Fullmäktige uppdaterade senast åtgärdsprogrammet 20.5.2013 och följande uppdatering av programmet föreläggs fullmäktige 7.4.2014 och görs även framöver årligen. Programmet som innehåller åtgärdshelheter utgår bl.a. ifrån en reducering av antalet årsverken med 100 under åren 2014 och 2015. De viktigaste elementen för balanseringen av det kumulativa underskottet, vid sidan om åtgärdsprogrammet, finns inskrivna i stadens ekonomiplan 2014-2016 i respektive sektor, "Åtgärdsprogrammet 2014 samt 2015-2016 ur sektorns perspektiv". En ny strategi för Raseborgs stad 2014-2017 med sju huvudsakliga riktlinjer godkändes av stadsfullmäktige 10.12.2012. En av riktlinjerna benämnd Raseborg stabiliserar sin ekonomi och tryggar sin livskraft, innefattar konkret åtgärder för balanserandet av stadens ekonomi. 24

6. Budgetens utfall 6.1 Resultaträkningens utfall INKL. AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING Budget Budget- Budget efter Bokslut Avvikelse 2013 ändringar ändringar 2013 Verksamhetens inkomster 70 136 460-1 011 600 69 124 860 68 022 733-1 102 127 Försäljningsinkomster 39 304 330-80 000 39 224 330 37 592 647-1 631 683 Avgiftsinkomster 11 425 270 0 11 425 270 10 668 172-757 098 Understöd och bidrag 2 023 120 2 023 120 2 769 222 746 102 Övriga verksamhetsinkomster 17 383 740-931 600 16 452 140 16 917 892 465 752 Tillverkning för eget bruk 74 801 74 801 Verksamhetsutgifter -223 389 750-3 366 000-226 755 750-223 585 450 3 170 300 Personalutgifter -88 288 190 42 600-88 245 590-86 377 336 1 868 254 Köp av tjänster -89 752 870-2 521 250-92 274 120-92 986 021-711 901 Material, förnödenheter och varor -20 819 550-536 900-21 356 450-19 877 043 1 479 407 Understöd till övriga -9 165 150-419 000-9 584 150-9 429 174 154 976 Övriga verksamhetsutgifter -15 363 990 68 550-15 295 440-14 915 876 379 564 Verksamhetsbidrag -153 253 290-4 377 600-157 630 890-155 562 717 2 068 173 Skatteinkomster 107 000 000 0 107 000 000 108 634 771 1 634 771 Statsandelar 53 290 000 53 290 000 54 377 193 1 087 193 Finansiella inkomster och utgifter -2 132 100-2 132 100-1 903 194 228 906 Ränteinkomster, externa 16 000 16 000 80 562 64 562 Ränteinkomster, interna 221 000 221 000 164 282-56 718 Övriga finansiella inkomster 364 000 364 000 414 796 50 796 Avkastning på grundkapital 933 000 933 000 931 915-1 085 Ränteutgifter, externa -2 500 000-2 500 000-2 385 485 114 515 Ränteutgifter, interna -221 000-221 000-164 282 56 718 Ersättn. på grundkapital av affärsverk -933 100-933 100-931 915 1 185 Övriga finansiella utgifter -12 000-12 000-13 067-1 067 Årsbidrag 4 904 610-4 377 600 527 010 5 546 052 5 019 042 Avskrivningar och nedskrivningar -7 100 000-160 000-7 260 000-7 485 555-225 555 Avskrivningar enligt plan -7 100 000-160 000-7 260 000-7 461 505-201 505 Nedskrivningar -24 050-24 050 Extraordinära poster 19 102 850 19 102 850 18 554 260-548 590 Extraordinära intäkter 19 635 960 19 635 960 19 087 363-548 597 Extraordinära kostnader -533 110-533 110-533 103 7 Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) -2 195 390 14 565 250 12 369 860 16 614 757 4 244 897 25

6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER DRIFTSEKONOMIDELEN Budget 2013 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2013 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall Revision -72-72 -71 1 Allmän- och koncernförvaltning Stadskansliet -2 780-2 780-2 878-98 57 57 194 137 Ekonomiavdelning -3 709-3 709-3 695 14 2 376 2 376 2 390 14 Personalavdelning -2 770-2 770-2 718 52 582 582 598 16 Utvecklingsavdelning -1 086-1 086-1 062 24 49 49 99 50 Intern service -18 857-737 -19 594-19 617-23 21 297-26 21 271 21 239-32 Allmän- och koncernförvaltning totalt -29 202-737 -29 939-29 970-31 24 361-26 24 335 24 520 185 Grundtrygghet -108 133-2 139-110 272-110 453-181 12 513 12 513 12 224-289 Bildning Administration -4 883-4 883-4 822 61 472 472 556 84 Barndagvård och förskola -17 696-17 696-16 807 889 2 359 2 359 2 112-247 Svenskspråkig grundläggande utbildning -14 973-14 973-14 850 123 231 231 353 122 Finskspråkig grundläggande utbildning -8 602-8 602-8 653-51 286 286 383 97 Gymnasieutbildning -3 714-3 714-3 569 145 14 14 42 28 Medborgarinstitut -1 401-1 401-1 318 83 354 354 379 25 Musikinstitut -1 287-1 287-1 275 12 588 588 560-28 Museiverksamhet -934-934 -862 72 150 150 135-15 Biblioteksverksamhet -1 579-1 579-1 407 172 30 30 50 20 Ungdomsverksamhet -1 334-1 334-1 329 5 139 139 146 7 Kulturverksamhet -505-505 -487 18 24 24 38 14 Idrottsverksamhet och hälsomotion -2 333-2 333-2 100 233 943 943 909-34 Bildning, totalt -59 241-59 241-57 479 1 762 5 590 5 590 5 663 73 Samhällsteknik Administration -741-741 -692 49 74 74 64-10 Samhällsteknik -4 061-200 -4 261-4 118 143 684 684 799 115 Planläggning, byggnadstillsyn,miljöskydd -1 887-120 -2 007-1 882 125 433 433 460 27 Fastighetsbildning och kartläggning -1 124-1 124-1 087 37 2 551-556 1 995 2 335 340 Småbåtshamnar -69-69 -73-4 134 134 125-9 Västra Nylands avfallsnämnd -92-92 -108-16 101 101 112 11 Regionalt Räddningsverk -1 953-1 953-1 890 63 5 5 Samhällsteknik, totalt -9 927-320 -10 247-9 850 397 3 977-556 3 421 3 900 479 Driftsekonomi staden totalt -206 575-3 196-209 771-207 823 1 948 46 441-582 45 859 46 307 448 Ekenäs Energi -13 271-170 -13 441-12 360 1 081 17 844-430 17 414 16 106-1 308 Raseborgs Vatten -3 545-3 545-3 402 143 5 853 5 853 5 610-243 DRIFTSEKONOMIDELEN TOTALT -223 391-3 366-226 757-223 585 3 172 70 138-1 012 69 126 68 023-1 103 RESULTATRÄKNINGSDEL Kommunalskatt 94 812 94 812 96 634 1 822 Fastighetsskatt 8 990 8 990 9 053 63 Andel av samfundsskatt 3 198 3 198 2 948-250 Skatteinkomster 107 000 107 000 108 635 1 635 Statsandelar 53 290 53 290 54 377 1 087 Ränteintäkter 226 226 234 8 Övriga finansiella intäkter 1 292 1 292 1 326 34 Räntekostnader -1 687-1 687-1 505 182 Övriga finansiella kostnader -12-12 -13-1 Extraordinära poster Finansieringskostnader totalt -1 699-1 699-1 518 181 1 518 1 518 1 560 42 Ekenäs Energi -1 096-1 096-1 195-99 16 16 23 7 Extraordinära poster / Ekenäs Energi -533-533 -533 0 19 636 19 636 19 087-549 Raseborgs Vatten -871-871 -781 90 8 8 RESULTATRÄKNINGSDEL TOTALT -3 666-533 -4 199-4 027 172 161 824 19 636 181 460 183 690 2 230 26

6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER Budget 2013 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2013 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall INVESTERINGSDEL Mark- och vattenområden -500-500 -262 238 600-100 500 308-192 Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter -31-31 6 6 Grundrenoveringar, Intern Service -2 800 230-2 570-2 429 141 864 864 1 139 275 Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter -250-230 -480-567 -87 41 41 Kiilan koulu, utvidgning -3 500-3 500-3 340 160 HNS/VNS Bäddavd. i Ekenäs, planering av nybygge -350-350 -6 344 Tenala daghem, nybygge -100-100 -9 91 Mäntykoto daghem, nybygge -100-100 -18 82 Raseborgsv.5 omändr (sjukv.sk) ->Gymnasium -18-18 Byggnader, totalt -7 100 0-7 100-6 418 682 864 864 1 186 322 Konstruktioner och anordningar Trafikleder -1 000-1 000-1 116-116 Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning -240-240 -239 1 Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar -200-200 -155 45 Karis, Brandal o Svedja, järnvägsunderfart, gatubyggnad -300-300 -298 2 Sprinklers till institutioner (åldringshem) -5-5 Förlängning belysta motionsbanan i Karis -100-100 -89 11 Konstruktioner och anordningar totalt -1 840-1 840-1 902-62 Projekt/planering mm. Norra hamnen, Ekenäs planering o utbyggnad -30-30 -18 12 Svartå, planering av fiskvägar / stadens andel -20-20 -21-1 Jomalvik kanal, planering av grundreparation -15-15 -8 7 Projekt/planering mm. Totalt -65-65 -47 18 Placeringar / Aktier och andelar Västra Nylands folkhögskola -45-45 Övriga aktier och andelar -19-19 14 14 Aktier och andelar totalt -64-64 14 14 Investeringsdelen staden totalt : -9 505-9 505-8 693 812 1 464-100 1 364 1 508 144 Ekenäs Energi -2 398-18 000-20 398-19 527 871 26 745 26 745 27 490 745 Ekenäs Vatten -1 200-1 200-544 656 11 11 INVESTERINGSDEL TOTALT -13 103-18 000-31 103-28 764 2 339 1 464 26 645 28 109 29 009 900 FINANSIERINGSDEL Förändring av utlåningen Ökning av utlåning -44-44 -44 0 Minskning av utlåning 7 7 Minskning av utlåningen till affärsverk 604 604 604 0 Förändring av lånestocken Minskning av långfristiga lån -6 517-6 517-6 520-3 Ökning av långfristiga lån 13 879 13 879 12 000-1 879 Förändring av kortfristiga lån (stadens) -36 653-36 653 38 073 38 073 Förändringar av eget kapital EKENÄS ENERGI -1 390-1 390-1 390 0 1 000 8 401 9 401 8 401-1 000 RASEBORGS VATTEN -1 426-1 426-1 426 0 0 0 TOTALT : -249 493-21 943-271 436-302 409-30 973 248 909 53 670 302 579 339 807 37 228 27

6.3 Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Revision Intäkter Kostnader -67 291-71 510-70 833 677 99,1 % Netto -67 291-71 510 0-70 833 677 99,1 % Stadskansliet Intäkter 295 251 57 000 194 361 137 361 341,0 % Kostnader -3 417 050-2 779 520-2 878 406-98 886 103,6 % Netto -3 121 799-2 722 520 0-2 684 045 38 475 98,6 % Ekonomiavdelningen Intäkter 2 386 748 2 376 450 2 389 757 13 307 100,6 % Kostnader -3 552 760-3 709 360-3 694 783 14 577 99,6 % Netto -1 166 012-1 332 910 0-1 305 026 27 884 97,9 % Personalavdelningen Intäkter 624 420 582 000 597 853 15 853 102,7 % Kostnader -2 878 090-2 770 040-2 718 250 51 790 98,1 % Netto -2 253 669-2 188 040 0-2 120 397 67 643 96,9 % Utvecklingsavdelningen Intäkter 81 417 49 000 98 770 49 770 201,6 % Kostnader -1 123 522-1 085 560-1 061 741 23 819 97,8 % Netto -1 042 105-1 036 560 0-962 971 73 589 92,9 % Intern Service Intäkter 20 214 177 21 297 130-25 600 21 239 297-32 233 99,8 % Kostnader -19 444 231-18 857 110-737 000-19 618 299-24 189 100,1 % Netto 769 946 2 440 020-762 600 1 620 998-56 422 96,6 % ALLMÄN- O KONCERNFÖRVALTNING TOTALT, inkl.revision Intäkter 23 602 013 24 361 580-25 600 24 520 038 184 058 100,8 % Kostnader -30 482 944-29 273 100-737 000-30 042 312-32 212 100,1 % Netto -6 880 931-4 911 520-762 600-5 522 274 151 846 97,3 % GRUNDTRYGGHET Intäkter 2 102 683 12 513 010 12 224 216-288 794 97,7 % Kostnader -98 483 583-108 133 470-2 139 000-110 452 698-180 228 100,2 % Netto -96 380 900-95 620 460-2 139 000-98 228 482-469 022 100,5 % 28

SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Bildning Intäkter 588 111 472 360 555 503 83 143 117,6 % Kostnader -4 762 916-4 883 350-4 822 319 61 031 98,8 % Netto -4 174 804-4 410 990 0-4 266 817 144 173 96,7 % Barndagvård och förskola Intäkter 2 173 101 2 359 000 2 112 057-246 943 89,5 % Kostnader -16 850 463-17 696 100-16 807 399 888 701 95,0 % Netto -14 677 362-15 337 100 0-14 695 342 641 758 95,8 % Svenskspråkig grundläggande utbildning Intäkter 245 004 231 400 353 188 121 788 152,6 % Kostnader -14 738 978-14 973 170-14 850 245 122 925 99,2 % Netto -14 493 974-14 741 770 0-14 497 057 244 713 98,3 % Finskspråkig grundläggande utbildning Intäkter 365 857 285 500 382 811 97 311 134,1 % Kostnader -8 234 998-8 602 030-8 652 966-50 936 100,6 % Netto -7 869 141-8 316 530 0-8 270 155 46 375 99,4 % Gymnasieutbildning Intäkter 37 104 13 500 42 065 28 565 311,6 % Kostnader -3 661 088-3 714 080-3 568 691 145 389 96,1 % Netto -3 623 984-3 700 580 0-3 526 626 173 954 95,3 % Medborgarinstitut Intäkter 385 157 354 000 379 419 25 419 107,2 % Kostnader -1 326 068-1 401 000-1 317 611 83 389 94,0 % Netto -940 911-1 047 000 0-938 192 108 808 89,6 % Musikinstitut Intäkter 531 800 588 490 559 620-28 870 95,1 % Kostnader -1 246 999-1 287 110-1 274 819 12 291 99,0 % Netto -715 200-698 620 0-715 199-16 579 102,4 % Museiverksamhet Intäkter 187 972 150 000 135 433-14 567 90,3 % Kostnader -1 018 419-933 650-861 772 71 878 92,3 % Netto -830 447-783 650 0-726 339 57 311 92,7 % Biblioteksverksamhet Intäkter 83 311 30 240 49 923 19 683 165,1 % Kostnader -1 528 940-1 579 000-1 407 133 171 867 89,1 % Netto -1 445 628-1 548 760 0-1 357 209 191 551 87,6 % Ungdomsverksamhet Intäkter 131 775 138 500 146 301 7 801 105,6 % Kostnader -1 229 931-1 333 500-1 328 735 4 765 99,6 % Netto -1 098 156-1 195 000 0-1 182 434 12 566 98,9 % Kulturverksamhet Intäkter 33 981 23 500 37 499 13 999 159,6 % Kostnader -484 529-505 000-487 377 17 623 96,5 % Netto -450 548-481 500 0-449 878 31 622 93,4 % Idrottsverksamhet och hälsomotion Intäkter 860 218 942 710 909 222-33 488 96,4 % Kostnader -2 205 605-2 332 710-2 099 674 233 036 90,0 % Netto -1 345 387-1 390 000 0-1 190 452 199 548 85,6 % BILDNING TOTALT Intäkter 5 623 391 5 589 200 5 663 041 73 841 101,3 % Kostnader -57 288 935-59 240 700-57 478 741 1 761 959 97,0 % Netto -51 665 543-53 651 500 0-51 815 699 1 835 801 96,6 % 29

SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Samhällsteknik Intäkter 60 128 74 000 63 831-10 169 86,3 % Kostnader -798 185-740 600-691 654 48 946 93,4 % Netto -738 057-666 600 0-627 823 38 777 94,2 % Samhällsteknik Intäkter 720 964 684 100 798 896 114 796 116,8 % Kostnader -4 377 644-4 061 220-200 000-4 118 351 142 869 96,6 % Netto -3 656 680-3 377 120-200 000-3 319 455 257 665 92,8 % Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Intäkter 578 253 432 500 459 713 27 213 106,3 % Kostnader -2 131 273-1 887 160-120 000-1 882 005 125 155 93,8 % Netto -1 553 020-1 454 660-120 000-1 422 291 152 369 90,3 % Fastighetsbildning och kartläggning Intäkter 2 718 269 2 551 000-556 000 2 335 444 340 444 117,1 % Kostnader -1 094 592-1 124 180-1 086 890 37 290 96,7 % Netto 1 623 677 1 426 820-556 000 1 248 554 377 734 143,4 % Småbåtshamnar Intäkter 120 492 134 000 124 796-9 204 93,1 % Kostnader -77 159-68 500-72 721-4 221 106,2 % Netto 43 333 65 500 0 52 075-13 425 79,5 % VN Avfallsnämnd Intäkter 69 555 100 980 112 420 11 440 111,3 % Kostnader -62 578-91 800-108 040-16 240 117,7 % Netto 6 978 9 180 0 4 380-4 800 0,0 % Regionalt räddningsverk Intäkter 646 0 4 963 4 963 0,0 % Kostnader -1 909 729-1 953 000-1 890 519 62 481 96,8 % Netto -1 909 083-1 953 000 0-1 885 556 67 444 96,5 % SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT Intäkter 4 268 307 3 976 580-556 000 3 900 063 479 483 114,0 % Kostnader -10 451 160-9 926 460-320 000-9 850 180 396 280 96,1 % Netto -6 182 853-5 949 880-876 000-5 950 116 875 764 87,2 % Raseborgs stad Intäkter 35 596 394 46 440 370-581 600 46 307 358 448 588 101,0 % Kostnader -196 706 620-206 573 730-3 196 000-207 823 930 1 945 800 99,1 % Netto -161 110 229-160 133 360-3 777 600-161 516 572 2 394 388 98,5 % Raseborgs Vatten Intäkter 5 454 997 5 852 590 5 609 338-243 252 95,8 % Kostnader -3 295 538-3 544 820-3 401 710 143 110 96,0 % Netto 2 159 459 2 307 770 0 2 207 628-100 142 95,7 % Ekenäs Energi Intäkter 16 405 819 17 843 500-430 000 16 106 036-1 307 464 92,5 % Kostnader -12 470 200-13 271 200-170 000-12 359 810 1 081 390 92,0 % Netto 3 935 619 4 572 300-600 000 3 746 226-226 074 94,3 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter 57 457 210 70 136 460-1 011 600 68 022 733-1 102 127 98,4 % Kostnader -212 472 358-223 389 750-3 366 000-223 585 450 3 170 300 98,6 % Netto -155 015 149-153 253 290-4 377 600-155 562 718 2 068 172 98,7 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad -7 825 355-3 656 160-3 777 600-2 278 055 5 155 705 Raseborgs vatten 20 750 116 770 83 826-32 944 Ekenäs Energi 488 786 1 344 000-600 000 18 808 987 18 064 987 Totalt -7 315 819-2 195 390-4 377 600 16 614 758 23 187 748 Kumulativt underskott IB 2013 31.12.2013 Förändring 31.12. 25 154 296 8 539 538-16 614 758 30

Revision Förtroendeorgan: Revisionsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tove Lindström-Koli och Lauri Metsämäki Sammandrag VERKSAMHET Lagstadgad revision (revisor) och ändamålsenlighetsrevision (revisionsnämnden) MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Stadens förvaltning och ekonomi granskades i enlighet med kommunallagen, stadens förvaltningsstadga och godkänt revisions- och utvärderingsprogram. Antalet revisionsdagar uppgick till 90 dagar enligt av fullmäktige godkänd offert, inklusive arbetet i revisionsnämnden. Revisionsnämnden sammankom till 8 möten. Till mötena inkallades ledande tjänstemän för förvaltningsenheterna i enlighet med godkänt utvärderingsprogram. Revisionen utfördes i enlighet med godkänt arbetsprogram. Revisorerna rapporterade under året över utförda revisioner till nämnden 3 gånger skriftligen samt därtill muntligen enligt behov. Revisorernas arbete resulterade i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Nämndens arbete resulterade i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. Revisionsnämnden deltog i ett landsomfattande utvecklingsprojekt för revisionsnämnder till en utgift av 7 000 euro som belastade stadsstyrelsen. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal mötesdagar ( 9 medlemmar ) 54 63 59 Antal revisionsdagar (lagstadgade och uppgifter i nämnden) 91 90 90 Mätare Antal mötesdagar / revisionsmedlem 6,0 7,0 6,6 / revisionsdag (revisor) 586 610 606 / revisionsdag totalt 738 790 787 / mötesdag / medlem 142 146 186 31

Revision Förtroendeorgan: Revisionsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tove Lindström-Koli och Lauri Metsämäki Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt 0 0 0 0 0 0,0% Kostnader Personalkostnader -7 712-9 190-10 950-1 760 119,2% Köp av tjänster -53 489-59 770-56 997 2 773 95,4% Material och varor -180-200 -536-336 268,0% Understöd Övriga kostnader -5 910-2 350-2 350 0 100,0% Kostnader totalt -67 291-71 510 0-70 833 677 99,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 6,3 % -100,0 % -0,9 % Verksamhetsbidrag -67 291-71 510 0-70 833 677 99,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 6,3 % -100,0 % -0,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Den externa revisionens dagar och kostnader höll sig inom ramen för offert och godkänd budget. Personalkostnaderna överskred budgeten ngt pga. ökade arvoden till de inkallade tjänstemännen då mötena hölls kvällstid. 32

Sektor: Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, stadssekr. Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Ansvarar för den övergripande planeringen av servicestrukturen, ägarpolitiken och utvecklingsfrågor samt verkställigheten av de övergripande politiska målsättningarna. Erbjuder förvaltnings- och stödtjänster: It-tjänster, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt anvisar utvecklings- och näringslivsservice. Stadsdirektören ansvarar för koncernförvaltning och stadssekreteraren för allmän och- och ekonomiförvaltning sedan 2012. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Ett serviceutbud på en rimlig nivå och utgående en förvaltning med enhetliga principer. Kostnadsmedvetet samt anpassning av kostnaderna för att uppnå en balanserad budget 2013. Tillväxt, företagsamhet och dynamik i näringslivet Klimatansvar och en välmående befolkning. Öppenhet och transparens i beslutsfattandet, som skapar förtroende Konkurrenskraftig produktion av stödtjänster, transparent prissättning och ett optimalt utnyttjande av fastigheter (inklusive Knipnäs och Ekåsenområdet).och andra resurser. Säkerhet, riskbedömning och -hantering samt intern kontroll. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN 2013-2015 Kunder/Invånare - Ekonomin i balans - Nöjda kunder inom verksamhetssektorerna - Hälsa och välfärd for invånare och personal Utvärdering av processer och verksamheten: Åtgärdsprogrammet uppdaterades och samarbetsförhandlingar genomfördes för att nå upp till budgetmålen 2013 och klara budgeten 2014 med en höjning av kommunalskatten till 22 %. En arbetsgrupp med representanter från VNS kommunerna, VNS och HNS arbetade fram gemensamma utgångspunkter för ett campus för sjukvården kring VNS. Optimeringen av fastighetsanvändningen ledde till beslut om att Ekenäs gymnasium flyttar till Raseborgsvägen 5 och gymnasiet byggs om till ett centrum för dagvård. 14 bostadsaktiebolag i Karis slogs samman till tre: Raseborgs hyresbostäder Ab FAb Karis stads hyreshus och ytterligare ett bestående av tidigare 8 bolag. Pojo Bruksindustri sattes i likvidation. Servicen inom grundtryggheten organiserades enligt modellen en HVC med sikte på övertagande av Karis HVC i egen regi. Förberedelserna för bolagiseringen av Ekenäs Energi pågick hela året och affärsverkets verksamhet såldes till Ekenäs Energi AB planenligt 31.12.2013. En tredjedel av Energiverkets torv- och vindkraftsaktier såldes och kärnkraftsaktierna lämnades kvar i stadens ägo i syfte att minska affärsriskerna i Ekenäs Energi AB. Stadens strategi för åren 2014-2017 uppdaterades av stadsfullmäktige i juni 2013. Arbetet gjordes i dialog med 1182 invånare samt hörande av ungdomsfullmäktige, veterandelegation, handikappråd samt äldreråd. Den treåriga satsningen på arbetsvälmående genom FEELIT projektet slutfördes. Kommunikationsplanen uppdaterades. 33

Sektor: Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, stadssekr. Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Raseborg undertecknade i maj 2013 ett tillväxtavtal KASVUKRAFT- med Hangö, Lojo, Sjundeå och Ingå. Stadsfullmäktige startade i september 2013 ett gemensamt näringspolitisk programarbete med företagsföreningarna i Raseborg. Intensivt arbetet pågick för att förverkliga fullmäktiges målsättningar att bygga ut Norra hamnen med bostäder och affärsutrymmen, huvudsakligen utgående från gällande detaljplan. Målet enligt stadens energi- och klimatprogram att spara in 10 % i energikostnader på egna fastigheter år 2013 uppnåddes. Värme- och elkostnaderna blev totalt 290 000 lägre än 2012. Staden bidrog i HINKU-projektet (en kolneutral kommun) till mindre lägre koldioxidutsläpp tillsammans med xx företag i kommunen. Arbetet på ett välfärdsprogram påbörjades och färdigställs under 2014. En gemensam jourgrupp mellan intern service och tekniska centralen för att upprätthålla den krisberedskap, som förutsätts av räddningsverket vid svåra klimatförhållanden, grundades i november 2013. 34

Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag VERKSAMHET Stadskansliet fungerar som stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ i frågor som berör stadens förvaltning. Stadskansliets verksamhetsområde är allmän förvaltning. Stadskansliet handhar frågor relaterade till allmänna val, translatortjänster, information och intern postgång, arkivering samt front-officeverksamheten i Ekenäs och Karis samt stadens telefonväxel. Stadskansliet koordinerar stadens verksamhet inom många uppgiftsområden, ger service till andra avdelningar inom Allmän och koncernförvaltning samt till andra sektorer och utvecklar stadens förvaltning som helhet. Stadskansliet fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennes arbete som föredragande i stadsstyrelsen. Staden köper skuldrådgivartjänster av Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland. Staden säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad. Stadskansliet arbetar för att förverkliga de för staden uppsatta allmänna målen. Stadsstyrelsen ansvarar för resultatområdet Stadskansliet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Fortsatt god kvalitet på såväl den interna som externa informationen samt värnande om en god beredning och ett gott språk på svenska och finska i beredningstexterna. Smidig och kundvänlig betjäning för såväl interna (stadens anställda och förtroendevalda) och externa (kommuninvånare m. fl.) kunder. Deltar tillsammans med de övriga förtroendeorganen och sektorerna i förverkligandet av åtgärdsprogrammet. Ur åtgärdsprogrammet: Minskning av fastighetsbeståndet Införande av avkastning på mark, fastigheter och bolag. Bolagisering av affärsverket Ekenäs Energi. Avkastning på insatt grundkapital, lånearrangemang Raseborgs Vatten Koncernrollen i de organisationer där staden är medlem Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Tillräckligt med tid reserveras för beredningsskedet och översättningarna/stadssekreteraren. Förverkligande av åtgärdsprogrammet/stadsdirektören. De åtgärder vilka finns medtagna i åtgärdsprogrammet förverkligas under åren 2011 2014/stadsstyrelsen. En parlamentarisk eller en tjänstemannagrupp tillsätts som har till uppgift att försöka hitta långsiktiga lösningar för att motverka fortsatta skatteförhöjningar, tidtabell mars-april 2013. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Stadsfullmäktige - antal sammanträden 8 8 9 - behandlande paragrafer 139 150 176 Stadsstyrelsen - antal sammanträden 24 25 21 - behandlande paragrafer 568 575 569 35

Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 76 101 34 000 63 036 29 036 185,4% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 124 398 0 63 099 63 099 0,0% Övriga intäkter 94 752 23 000 68 225 45 225 296,6% Intäkter totalt 295 251 57 000 0 194 361 137 360 341,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -34,2 % Kostnader Personalkostnader -1 404 006-1 262 210-1 338 940-76 730 106,1% Köp av tjänster -1 146 600-833 320-963 305-129 985 115,6% Material och varor -71 574-91 650-54 337 37 313 59,3% Understöd -102 248-270 000-234 520 35 480 86,9% Övriga kostnader -692 621-322 340-287 304 35 036 89,1% Kostnader totalt -3 417 050-2 779 520 0-2 878 406-98 886 103,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -15,8 % Verksamhetsbidrag -3 121 799-2 722 520 0-2 684 045 38 474 98,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -14,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Utvecklandet den externa och interna informationen är en fortgående process. Användningen av stadens intranät som kanal för intern information har utvecklats och ökat. Gällande extern information använder sig staden i allt högre grad av den egna hemsidan www.raseborg.fi, pressmeddelanden samt sociala medier så som Facebook och Twitter. De sociala medierna ökar även interaktionen mellan kommuninvånarna och staden. Informationskompetensen hos stadens anställda har förbättrats via utbildningar. Genom att koordinera sammanträdestidtabellerna mellan stadens förtroendeorgan och med målsättningen att hålla mötesfria veckor strävar man till att minska bördan med beredningar och översättningar av texter. Strama tidtabeller är fortfarande en utmaning för stadens translatortjänster och kanslipersonal. Verksamheten i syfte att uppnå åtgärdsprogrammets målsättningar fortgick under verksamhetsåret och det här är en ständigt pågående process som fortsätter under år 2014. Uppdraget att söka långfristiga lösningar för att motverka fortsatta skattehöjningar kvarstår. Stadsstyrelsen konstaterade 173/8.04.2013 att det tidsmässigt inte är motiverat att tillsätta en separat grupp och beslöt att koncernsektionen i sitt arbete även beaktar detta uppdrag. Staden är, så som tiotals andra kommuner, med i de omfattande rättsprocesserna gällande asfalt- och virkeskartellerna samt i processen mot Nordeas ensidiga beslut om att höja räntemarginalen på ett stort antal lån till kommuner och kommunägda bolag. Gällande asfaltkartellen har Helsingfors tingsrätt avgett sin dom hösten 2013 och gällande Nordeaprocessen har hovrätten i början av februari 2014 vidhållit tingsrättens domslut från år 2013. När dessa processer slutligt avgörs är osäkert, men troligen är alla tre avgjorda inom några år. Staden deltar i Västra Nylands HINKU-projekt och har förbundit sig till att minska CO 2 -utsläppen med 80 % fram till 2030 från utsläppsnivån 2007. Kortsiktiga mål att minska CO 2 -utsläppen med -15 % till slutet av år 2016. Det här målet är redan uppnått för kommunerna i Västra Nyland. 36

Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag Ekonomi: Intäkterna för stadskansliet överskred de budgeterade med 349,2 %. Till detta bidrog bl. a. den statliga andelen av Makana-projektet som inte fanns budgeterad då det vid budgeteringsögonblicket ännu var oklart om projektets verksamhet 2013. Kostnaderna för stadskansliet förverkligades under budgetåret till 101,5 %. Under året gjordes en teknisk budgetändring på 57 000 beträffande understöd för sammanslutningar. Denna summa hade felaktigt bokförts på ett annat moment. Personalkostnaderna överskred budgeterade anslag med 6,1 %. Den största enskilda överskridningen gäller löner budgeterade under stadsstyrelsen. Köptjänster överskrider budgeterade anslag med 15,6 % eller 130 000. Detta kan dels förklaras med stadens andelar till Västra Nylands folkhögskola för åren 2012 och 2013 vilka uppgår till 82 430 och dels med de kostnader som staden under år 2013 har haft för rättegångsprocesser. Dessa kostnader uppgick under året till 102 000. 37

Ekonomiavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadskamrer Thomas Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiplanering och förvaltning, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, ICT (Information and communication technologies), statistik, upphandlingar och riskhantering. Fungerar som stöd för sektorerna i ekonomi- och ict-ärenden. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Exakt redovisning, god rapportering och informativa budgeter och bokslut för staden och affärsverken Fakturering i rätt tid till rätt belopp till rätt kund Effektiv cirkulation, registrering i första hand elektroniskt, betalning, bokning och arkivering av inköpsfakturorna i tid Upprätthållande av register över bestående aktiva, det som staden äger Totalekonomiskt förmånlig upphandling med minimerande av rättsprocesser Optimal skötsel och uppföljning av stadens låneportfölj skapa en modern, effektiv och inspirerande arbetsmiljö, där både intern och extern kommunikation betonas skapa en infrastruktur som tillgodoser förvaltningens och skolornas nuvarande och kommande behov främja Workgroup-tänkandet på ett sådant sätt att gemensam information är lätt tillgänglig för alla som behöver den stöda avdelningarna och enheterna i utvecklingen av ICT-lösningar delta i samarbetsprojekt med grannkommunerna och i nationella projekt Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Användningsgraden för elektroniska transaktioner både gällande försäljningsfaktureringen och inköpsfakturorna höjs ytterligare genom information om produkterna. Direktdebiteringssystemet förvinner i och med förnyad lagstiftning och kunderna erbjuds istället andra alternativ för betalning av fakturor, direktbetalning eller betalning i nätet. Upphandlingsprocesserna planeras vidareutvecklas genom ibruktagande av elektroniska upphandlingssystem. Inom Kanta-projektet tas systemet för e-recept i bruk. Serversystemet förnyas i nya utrymmen på Björknäsgatan. Distributionen av Windows 7 påbörjas. Samarbetsprojektet för ett regionalt datanät fortsätter tillsammans med grannkommunerna och Kuntien Tiera. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Bankverifikat 455 470 445 Inköpsreskontraverifikat (Rondo) 52 190 48 000 47 840 Elektroniska transaktioner inköp/försäljning %-andel 36 55 40 Servrar 67 67 85 Arbetsstationer 1 599 1 640 1 532 Användare 4 600 4 600 4 500 Nätverksskrivare 255 280 294 Nätverkspunkter 170 160 165 Avslutade HelpDesk uppdrag 2 523 2 400 2 659 38

Ekonomiavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadskamrer Thomas Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 2 355 645 2 338 950 2 348 622 9 672 100,4% Avgiftsintäkter 25 031 22 500 21 728-772 96,6% Understöd och bidrag 0 0 15 232 15 232 0,0% Övriga intäkter 6 072 15 000 4 175-10 825 27,8% Intäkter totalt 2 386 748 2 376 450 0 2 389 757 13 307 100,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,1 % Kostnader Personalkostnader -1 129 837-1 144 500-1 065 396 79 104 93,1% Köp av tjänster -1 737 093-1 832 340-1 880 894-48 554 102,6% Material och varor -29 519-49 100-26 337 22 763 53,6% Understöd Övriga kostnader -656 311-683 420-722 156-38 736 105,7% Kostnader totalt -3 552 760-3 709 360 0-3 694 783 14 577 99,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 4,0 % Verksamhetsbidrag -1 166 012-1 332 910 0-1 305 026 27 884 97,9% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 11,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: En person avgick med pension i juni 2013 på ekonomiavdelningen och ersattes inte genom nyrekrytering utan uppgifterna fördelades mellan befintlig personal vilket ytterligare tärde på de ansträngda resurserna. Bank- och inköpsverifikaten har minskat en aning sen 2013 och var antalsmässigt i enlighet med budgeten. Elektronifieringen av faktureringen fortskrider även om ökningstakten avmattats under senaste år. IT-enheten har arbetat med reducerad personalstyrka under senare halvan av året. Tillfällig konsulthjälp har köpts via Kuntien Tiera. Kanta-projektets E-recept har tagits i bruk. Övergång från Windows XP till Windows 7 för arbetsstationer har påbörjats. En utredning med Tiera om kommunens IT-funktioner har inletts men tidtabellen har framskjutits med ett år. Ekonomi: Ekonomiavdelningen har underskridit sin nettobudget med 2,1 % främst beroende på lägre personalkostnader än föregående år. It-enheten har tidvis varit underbemannad på grund av att två anställda slutat under året. Istället har köptjänsterna ökat med drygt 8 %. De övriga kostnaderna har stigit p.g.a. att det fortsättningsvis finns behov av accelererad förnyelse av hårdvara som anskaffas via leasingfinansiering. Intäkterna uppgick nästan exakt till budgeterad nivå. Beskattningskostnaderna, stadens andel av statens kostnader för skatteförvaltningen, uppgick till 743 760 mot 703 915 föregående år, en ökning om 5,7 %. 39

Personalavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Personalsektionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Personalchef Johan Nylund Sammandrag VERKSAMHET Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, personalförmåner och rekreation, företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medlemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap, språk och första hjälpen, kultursedlar och lunchsedlar. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att serva personalen/organisationen med: Rätt lön i rätt tid. Pensionsansökningar och konsultation i pensionsärenden. Personalförmåner och rekreation. Ledarskapsutbildning. Projekt och åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan. Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden. Läroavtalselever och sommarjobbare. Genomförande av personalundersökning. Redovisning av personalstatistik. (Personalbokslut) Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. I samarbete med LOGICA och IT enheten slutförs projekt gällande IT-lösningar för personalärenden (HERMAN). Projektet som påbörjades under 2010 innehåller lösningar för rekrytering, elektroniska blanketter och elektroniskt arbetsbord. 2. I samarbete med Skärgårdens Arbetshälsoakademi i Kasnäs, fortsätter ett treårigt arbetshälsoprojekt. Projektets syfte är att höja arbetshälsan och öka välmåendet i arbetet. Målet är att 20 grupper med sammanlagt 300 deltagare skall kunna delta i projektet under 2012. Hela projektet omfattar tre år med totalt 60 grupper och 900 deltagare. Extern finansiering har beviljats av Arbetarskyddsfonden. 3. Förhandlingar gällande olika åtgärder för balanseringen av 2013 års budget förs med huvudförtroendemännen. Personalchefen ansvarig tjänsteman och personalsektionen ansvarigt organ. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal löneutbetalningar per år 41 415 35 000 41 576 Antal utdelade kultursedlar 35 900 18 000 19 020 Antal grupper i arbetshälsoprojekt Kasnäs 19 20 19 40

Personalavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Personalsektionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Personalchef Johan Nylund Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 278 466 557 000 273 168-283 832 49,0% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag 339 450 25 000 324 247 299 247 1297,0% Övriga intäkter 6 504 0 437 437 0,0% Intäkter totalt 624 420 582 000 0 597 853 15 852 102,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -4,3 % Kostnader Personalkostnader -1 340 308-1 407 590-1 231 624 175 966 87,5% Köp av tjänster -1 338 721-1 170 670-1 314 271-143 601 112,3% Material och varor -74 353-83 300-71 505 11 795 85,8% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader -124 709-108 480-100 849 7 631 93,0% Kostnader totalt -2 878 090-2 770 040 0-2 718 250 51 790 98,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,6 % Verksamhetsbidrag -2 253 669-2 188 040 0-2 120 397 67 642 96,9% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: 1. HERMAN-projektet gick något framåt under året, men p.g.a. bl.a. stora personalförändringar inom IT-enheten fanns inte tillräckliga resurser för att slutföra projektet. 2. FEELIT-projektet slutfördes vad gäller nya grupper. En del uppföljningar görs ännu på 2014 års sida. Under hela projektet deltog 54 grupper (60 enligt plan) och hade sammanlagt 993 deltagare (900 enligt plan) vilket betyder i medeltal 18,4 personer per grupp. Arbetarskyddsfonden deltog i projektets totala finansiering med 91 700 i s.k. utvecklingsbidrag. De totala projektkostnaderna under tiden 1.1.2011-31.12.2013 var 292 820,70. 3. Förhandlingar fördes med huvudavtalsorganisationerna gällande frivilliga inbesparingar såsom tjänstledighet utan lön med bonusdag, byte av semesterpeng mot ledig tid etc. Man lyckades inte enas kring utbyte av semesterpeng mot ledig tid, men under året togs 1071 spartalkodagar vilket sparade ca 145 000 eller knappt tre årsverken. Ekonomi: I stort har de ekonomiska ramarna hållits bra. 96,9% av årsbidraget har använts och budgeten har underskridits med 67 642. Kostnaderna för företagshälsovård har totalt uppgått till ca 620 000 vilket betyder att budgeten för företagshälsovård överskridits med ca 80 000. Av den överskridningen är 60 000 till stadens egen företagshälsovård, d.v.s. intern fakturering. 41

Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag VERKSAMHET Avdelningen ansvarar för näringslivstjänsterna, turistservicen och kollektivtrafiken. Landsbygdstjänsterna överflyttas vid årsskiftet till Ingå som köptjänster. Avdelningen koordinerar förväntade resultat och målsättningar inom utvecklingsprojekt för näringar. Turismverksamheten skall producera, uppdatera och distribuera turistinformation samt marknadsföra turismen. Turismverksamheten är också nära kopplad till företagen som är verksamma i staden, bl.a. produktutveckling. Avdelningen koordinerar det regionala turismsamarbetet i Nyland. MÅLSÄTTNINGAR Näringsutveckling Målsättningen för näringsutvecklingen är att öka företagverksamheten och antalet arbetsplatser i staden samt höja företagarnas status. Kollektivtrafiken: Genomförande av biljettsystem, upprätthållande och utveckling hör till utvecklingsavdelningens uppgifter (bl.a. regionbiljett för Västa Nyland, arbetsresebiljetter med buss och tåg till huvudstadsregionen och med tåg till Åbo samt HRT-biljetter med rabatt åt stadigvarande invånare i staden). Turism Turistbyrån verkar för att göra staden till en känd turiststad året om med det optimala läget mellan Helsingfors och Åbo. Besökarna på turistbyrån erbjuds en professionell service av en kunnig, vänlig och språkkunnig personal samt mångsidig information på turistbyråns hemsida visitraseborg.com. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/ -organ Näringsutveckling Målsättningen är ett eget program för tillväxt och livskraft i staden under år 2013. Staden satsar på utvecklingen av turismnäring, närproducerad mat, byggande och miljöaffärsverksamhet i staden. Målet med EU-projektet Baces är att utveckla skärgårdens livskraft. Staden deltar aktivt i regionalt samarbete i Västra Nyland i samråd med Novago Ab. Kollektivtrafiken / Ansvarig Eila Nieminen-Räntilä Kollektivtrafiken främjas genom att förbättra samarbetet i persontransporterna inom staden. Ett nytt förmånligt säsongskort för Raseborgs inre trafik ska tas fram. En servicetrafik som fungerar per rutt och på anrop ska förverkligas i Raseborg och vara tillgänglig för alla. Turism / Ansvarsperson Viveca Blomberg Turistbyrån förbättrar år 2013 kvaliteten och utbudet på hemsidan visitraseborg.com, vars besökare ökat i snabb takt. Sidan marknadsförs på ett mångsidigt sätt och utgör en port till utbudet av produkter och tjänster, som hämtar kunder direkt till stadens företag. Staden marknadsförs år 2013 i publikationer, på mässor och workshops men också via nya kanaler som t.ex. Face Book, bloggare och TV-program. Turistbyrån medverkar i kvalitetsutveckling av produkterna bl.a. genom utbildning och kvalitetsprogram. Inom turismen beaktas miljöhänsyn. 42

Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag Prestationer BS 2012 BU 2013 BS 2013 Turism -antal besök på stadens turistbyrå 26 848 36 000 26 501 -antalet besök av grupper via turistbyrån 105 100 112 -antal besök på turisthemsidan 92 049 100 000 112 175 Kollektivtrafik -antal månadsbiljetter som staden subventioner 4 820 5 300 5 483 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 20 177 5 000 2 667-2 333 53,3% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag 61 215 44 000 87 836 43 836 199,6% Övriga intäkter 25 0 8 267 8 267 0,0% Intäkter totalt 81 417 49 000 0 98 770 49 770 201,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 21,3 % Kostnader Personalkostnader -353 401-262 200-176 567 85 633 67,3% Köp av tjänster -184 420-265 910-306 272-40 362 115,2% Material och varor -10 515-10 300-13 039-2 739 126,6% Understöd -551 751-531 400-555 148-23 748 104,5% Övriga kostnader -23 435-15 750-10 715 5 035 68,0% Kostnader totalt -1 123 522-1 085 560 0-1 061 741 23 819 97,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,5 % Verksamhetsbidrag -1 042 105-1 036 560 0-962 971 73 589 92,9% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -7,6 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Antalet kundkontakter på turistbyrån har ökat med nästan 20 000. Främst är det kontakter via turistbyråns hemsida som ökat medan besöken på turistbyrån är ungefär oförändrade. Turistbroschyren trycktes i sex olika språkversioner, sv, fi, eng, ty, fr och ry Turistbyrån har medverkat i olika mässor och workshops och övriga marknadsföringsaktiviteter. Antalet grupper som förmedlats via turistbyrån är aningen högre än år 2012. Andelen stadsguidningar av totala antalet 112 är 56 st. Turistbyrån samarbetar med turistföretag, researrangörer samt över kommungränserna, främst med grannkommunerna Hangö och Lojo men under året har samarbetet med övriga kommuner i Södra Finland har varit speciellt livligt p.g.a. TouNet-projektet. BACES-projektet avslutades den 31.12.2013. 43

Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag Ekonomi: Intäkterna för utvecklingsavdelningen överskred de budgeterade med knappt 50 000. Till detta bidrog bl. a. att olika understöd översteg budgeterat. Kostnaderna för utvecklingsavdelningen förverkligades under budgetåret till 97,8 %. Avdelningens personalkostnader underskred budgeterade anslag och förverkligades till 67,3 %. Detta beror på att turisbyrån använt vikariearrangemang i stället för en tjänstledig turistsekreterare vilket dock har begränsat förverkligandet av de planerade målsättningarna, främst inom marknadsföring. Den största enskilda överskridningen inom utvecklingsavdelningen gäller köp av tjänster. 44

Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag VERKSAMHET Uppgiften för Raseborgs interna service är att handha totalansvaret för kommunens alla utrymmen, trygga fastigheternas skick genom ändamålsenligt underhåll, anpassa utrymmesmassan (egna och hyrda utrymmen) till kommunens behov, erbjuda ändamålsenliga utrymmen för alla verksamheter, erbjuda städservice och kosthåll. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Fastigheter: Fortsätta arbetet med det elektroniska fastighetsprogrammet Ryhti: inkörning av data samt ta det i bruk som ett hjälpmedel för fastighetsskötarna. Ge möjlighet åt kunderna att göra arbetsbeställningar via programmet. Ta i bruk pool-systemet och på det sättet effektivera fastighetsskötseln. Fortbildning och skolning för fastighetsskötarna. Bättre kundservice och kundkontakt. Uppföljning över betjäningen genom utvärderingar med kunderna. Optimera byggnadernas användningsgrad. Sälja byggnader vars verkningsgrad är låg. Kartlägga Ekåsen områdets byggnader. Göra upp ett förslag till användningsändamål. Uppskatta renoveringsbehovet enligt användningsändamålet. Städning: Städdimensioneringen slutförs och uppföljningen fortsätter och utvärderas i sin helhet under året. Målsättningen är att minska sjukfrånvaron genom omplaceringar och diskussioner med företagshälsovården. Ännu mera förbättra kundservicen och kundkontakten på fältet. Ge en bättre handledning till den nuvarande städpersonalen samt vikarierna. Genom en bättre handledning nås ett effektivare resultat både av städarbetsledarna och lokalvårdarna. Kosthåll: Gemensamma matlistor och recept som gäller hela staden. Bättre kundkontakt och diskussioner kring måltiderna över lag, kontra önskemålen från kundens sida. Uppföljning med kunderna och utvärdering. Fortsätta arbetet med kosthållsutredningen. Utbildning och fortbildning av personalen. Göra upp ett kosthållsservicepaket som beskriver livsmedelsnäringsvärden, olika dieter, allergier etc. och uppnå sund kost trots begränsningar. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Avdelningschef Utarbeta en helhetsbild över fastighetsbeståndet samt uppgöra en långsiktigare plan på hur de olika byggnaderna skall utnyttjas. Göra upp en tio års plan över det kommande reparationsbehovet på stadens fastigheter tillsammans med fastighetschefen. Utöka samarbetet med de olika sektorerna genom att ordna gemensamma utvärderingstillfällen. Fastigheter fastighetschef Försäljningsvinst fastighetsförsäljning år 2013 1,5 miljoner (netto, under övriga intäkter) Uppnå inbesparingar på energikostnaderna inom fastigheterna genom att övervaka uppföljningen av värme och ventilationsinställningar. Fortsätta det operativa arbetet som stadens energi- och klimatprogram förutsätter. Färdigställa saneringen av Trafik-center i Ekenäs samt "Kiilan Koulu" stenbyggnad. Påbörja saneringen av "Kiilan koulu" träskolan. Slutföra saneringen av Ekenäs Bibliotek. Städservice städchef Uppföljning av städdimensioneringen. Utnyttja städ- och kosthållspersonaleffekterna som delade tjänster. Samarbete med kosthållschefen. Indela städpersonalen i team. Fördela städtimmarna till morgon och eftermiddagar i synnerhet i skolorna. Städa de tider det är mest optimalt. 45

Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag Kosthåll kosthållschef Målsättningen är att stegvis minska antalet tillverkningskök från nuvarande 16 samt benchmarka köksfunktionen i sin helhet. Möjligheten att utnyttja den kapacitet som VNS sjukhusköket har att erbjuda. Bilda en grupp bestående av de olika sektorernas representanter samt producenten och ordna regelbundna utvärderingstillfällen gällande kosten. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer fastighetsmassa m 2 176 549 171 000 176 699 -sålda matportioner 1 331 772 1 272 740 1 368 158 -matportionspriser daghem :morgonmål 1,19 1,25 1,25 :lunch 2,75 3,00 3,00 :dietlunch 3,51 3,57 3,57 :mellanmål 1,18 1,24 1,24 skolor :lunch 2,87 3,10 3,10 :dietlunch 3,65 3,65 3,65 åldringshem :dagspris 13,71 14,85 14,85 :dagspris diet 14,71 15,20 15,20 Mätare intern hyra per m 2 5,60 5,88 5,88 städkostnad per h/paket 1 20,50 21,01 21,01 städkostnad per h/paket 2 0,00 24,92 24,92 SAMMANDRAG Förändring Avvikelse Utfall i % BS 2012 BU 2013 i budgeten BS 2013 Intäkter Försäljningsintäkter 8 182 595 8 565 080 8 502 534-62 546 99,3% Avgiftsintäkter 10 205 7 500 10 786 3 286 143,8% Understöd och bidrag 655 0 18 411 18 411 0,0% Övriga intäkter 12 020 722 12 724 550-25 600 12 707 565 8 615 100,1% Intäkter totalt 20 214 177 21 297 130-25 600 21 239 297-32 233 99,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 5,1 % Kostnader Personalkostnader -8 163 873-8 135 900-7 874 022 261 878 96,8% Köp av tjänster -2 270 158-2 046 670-427 700-2 686 422-212 052 108,6% Material och varor -5 572 722-5 021 700-372 300-5 571 762-177 762 103,3% Understöd Övriga kostnader -3 437 478-3 652 840 63 000-3 486 093 103 747 97,1% Kostnader totalt -19 444 231-18 857 110-737 000-19 618 299-24 189 100,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,9 % Verksamhetsbidrag 769 946 2 440 020-762 600 1 620 998-56 422 96,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 110,5 % 46

Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Det elektroniska fastighetsskötselprogrammet Ryhti har under 2013 kommit bra igång. Ritningar, skötselinstruktioner och data om byggnaderna är inkörda i programmet. Samtliga fastighetsskötare har tillgång till programmet. Intern service kunder har getts rättigheter att göra sina arbetsbeställningar direkt i programmet. Investeringsprojekt som Kiilan koulus sanering och tillbyggnad mottogs i december 2013. Projektet försköts med några månader på grund av skyfallet som härjade över Karis i juli. Vatten kom in i första våningen vilket medförde torkning av konstruktionerna. Kiilan koulu träskolans sanering mottogs i september 2013 enligt tidtabell. Ekenäs bibliotek flyttade in i de sanerade utrymmena i december 2013. Projektet slutfördes enligt tidtabell. I samband med projektet förbättrades parkeringsplatsens ytvatten avrinning samt parkeringsplatsen asfalterades. Ekenäs Trafikcenter mottogs i början av oktober 2013. Den officiella öppningen hölls 9.12.2013 för Korv-Görans och Matkahuolto. Inneluftproblemen på Karis brandstation fortsatte. Ersättande utrymmen hyrdes upp externt på Kolaregatan i Karis för räddningsverkets verksamhet. Livsmedelslaboratoriets verksamhet slutade i Fix-huset på våren 2013. Intern service administration flyttade in i laboratoriets utrymmen i september. Intern service tidigare utrymmen inreddes för Arbetskraftsbyrån. Samarbetet med tekniska centralen körde i gång och ett sk. tekniskt team grundades gällande snödejoureringen, i vilken deltar både intern service och tekniska centralens personal. Sommar- och vinterunderhållet av yttre områdena i Svartå konkurrensutsattes tillsammans med tekniska centralen. De specifika åtgärderna i fastigheterna gällande inbesparing av energi pågick under året, som inställningar av värme och ventilation. I sex större fastigheter gjordes en energibesiktning under vårvintern av Raksystems Anticimex. I rapporten framgår vilka åtgärder bör vidtas för att nå en energibesparing i fastigheten. Besiktningens kostnader finansierades delvis av NTM-centralen. Daghemmet i Harparskog stängdes under sommaren 2013 vilket betydde att kosthållsenheten därmed har ett utdelningskök mindre och också därmed mindre personal. Hagahemmets tillredningskök övergick till utdelningskök från 30.09.2013. Maten började köpas av VNS sjukhuskök som bedrivs av Ravioli. Av Hagahemmets personal med tillsvidare befattningar, kunde samtliga erbjudas arbete inom kosthållsenheten. Skogsgläntans tillredningskök övergick också till utdelningskök, från början av september 2013. De får idag sin mat från Ekenäs Högstadieskola, som för tillfället har färre elever och därmed kan tillreda dessa portioner. Därmed kunde också arbetsstyrkan på Skogsgläntan minskas. En ny arbetsgrupp tillsattes för att fortsätta arbetet med Raseborgs stads kosthållsutredning. Arbetsgruppen har så gott som färdigställt en kosthållstruktur för Raseborgs stad. Merparten av arbetsgruppen, stadsdirektören och direktionens tidigare ordförande bekantade sig i november 2013 med Salos kosthållsverksamhet. Personalen har erbjudits och deltagit i olika fortbildningar. Kosthållsenhetens personal i Pojo och Karis har deltagit i projektet Feelit, som för deras del fortsätter under 2014. Kosthållschefen har deltagit i möten alternativt sammankallat möten och diskussioner med representanter för såväl dagvården som åldringsvården. Möten med vissa skolors rektorer har också hållits. Städdimensioneringen: I Labyrintens daghem gjordes en städdimensionering, nya städordningar efter flytten från Sannäs, även i Langansböle nya daghem. Harparskog daghem stängdes i maj 2013. Ekåsens område gjordes städordningar men ej ännu städdimensionering för verksamheten ökar efterhand, invandringsbyrån, socialbyrån mm.flyttade in i sept-dec 2013. Ekenäs bibliotekets flytt tillbaka till nya renoverade områden medförde för oss flera städtimmar till. Verksamheten i gamla Stadshuset minskades pga flyttning till nya renoverade biblioteket bl.a. kulturen. Karis brandstation medförde mera städtimmar på nya upphyrda utrymmen på Kolaregatan. Nya externa kunder ss. TE-centralen, då de tog i bruk nya utrymmen i dec 2013. Förbättring av handledningen av städpersonalen har inte lyckats till fullo pga. sjukfrånvarons ökning pga. arbetsolycksfall mm. även också planeringen av städteam. Med tanke på miljö har vi genom ett projekt på Fixhuset sorterat bl.a. bioavfall, papp, glas mm. som nådde ett bra resultat. 47

Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag Ekonomi: Under 2013 gjordes två budgetändringar. Den första budgetändringen gällde kostnaderna och inkomsterna för Ekåsens område som inte var beaktade i budgeten för 2013. Utgifterna i driftbudgeten ökades med 737 000 euro och inkomsterna i driftbudgeten ökades 639 400 euro. Den andra budgetändringen gällde verksamhetsintäkterna för fastighetsförsäljningen. På grund av det rådande marknadsläget och besvär på försäljningsobjekten kunde inte det budgeterade målet nås. Inkomsterna för fastighetsförsäljningen sänktes från 1 500 000 euro till 835 000 euro, en minskning på 665 000 euro. Fastighetsförsäljningen nådde ett resultat på 815 342,17 euro. På Raseborgsvägen 22 såldes 7 aktielokaler samt Furutorp i Bromarf. Staden köpte tillbaka den sk. Gamla bastun i Ekenäs som ägts av Västnyländska Ungdomsringen rf. Personalkostnaderna för Intern service minskade med 262 000 euro från det budgeterade. Intäkterna för fastigheterna ökade med 0,4 % från det budgeterade medan utgifterna steg med 3,2 % (343 200 euro). Intäkterna för städservicen och kosthållet var mindre än budgeterat. Städservicens verksamhetskostnader var 7,4 % mindre och kosthållets verksamhetskostnader var 0,3 % mera än budgeterat. Intern service budgeterade verksamhetsbidrag inklusive budgetändring var 1 677 420 euro. Förverkligade verksamhetbidraget stannade på 1 620 997 euro. Verksamhetskostnaderna för hela Intern service överstegs med 0,1 %. 48

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER 1. Raseborgs stads kostnader för specialsjukvården är uttryckta per invånare bland landets högsta. En väsentligt bidragande orsak till detta faktum är att Västra Nylands sjukvårdsområde producerar sina specialsjukvårdstjänster på två olika fysiska ställen Västra Nylands sjukhus (somatiken) och Ekåsens sjukhus (psykiatrin). Raseborgs stad och HNS har år 2012 ingått ett intensionsavtal med tidtabell och ansvarsfördelning om hur specialsjukvården inom VNS flyttar till ett gemensamt campus i och kring Västra Nylands sjukhus. Avtalet reglerar också anpassningen av vården till HNS-gemensamma samt regionens behov. Kapaciteten att erbjuda specialsjukvård anpassas till regionens behov utgående från Urho-gruppens förslag. Sjukhusets alla funktioner optimeras och arbetsfördelningen mellan sjukhuset och staden klarläggs och verksamheterna koordineras. 2. Tillgången på kompetent personal inom alla avdelningar. 3. Mentalvården i Raseborg är fortfarande splittrad och organiserad på olika sätt. Samarbetet med psykiatrin är inte till alla delar fullt utvecklad. En omstrukturering av den öppna mentalvården och missbrukarvården mellan primärvården, specialsjukvården och tredje sektorns aktörer har påbörjats och fortsätter under år 2013 utgående ifrån Mosaik-projektets resultat och förslag till vårdkedjor. 4. Raseborgs stads avtal med Mehiläinen Oy gällande Karis HVC och munhälsovården i Pojo HVC utgår 31.12.2013. Grundtrygghetsnämnden har beslutat att dessa externa tjänster överförs till egen produktion. Produktionen av dessa tjänster samt beslut om hur många hälsostationer Raseborgs hälsovårdscentral har fr.o.m. 1.1.2014 och vilket utbud av tjänster dessa tillhandahåller kräver grundläggande strategisk planering. 5. Enligt Raseborgs stads demografiska utveckling kommer efterfrågan på vård och omsorg att markant öka under de kommande 5-10 åren. Äldreomsorgens inriktning är på förebyggande och öppen vård i strävan att stöda den äldres möjligheter att tryggt kunna bo i eget hem samt att minska antalet institutionsplatser och öka antalet servicehemsplatser. 6. Prioritera det förebyggande arbetet inom barn- och familjearbetet för att minska behovet av institutionsvård. ANDRA VIKTIGA TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTGÅENDE IFRÅN ÅTGÄRDSPROGRAMMET 2010 2020 1. Raseborgs stad återupptar förhandlingarna tillsammans med Hangö stad och förhoppningsvis Ingå kommun att planera ett gemensamt social- och hälsovårdsområde. Staden har beredskap att utveckla social- och hälsovårdssamarbetet med grannkommunerna. 2. Raseborgs stad söker gemensamma linjedragningar med Kårkulla och Eteva för optimering av specialomsorgen på en prisnivå som är lägre än nuvarande. Linjedragningarna görs med sikte på de program för ordnande av boende och anslutande tjänster för utvecklingsstörda som social- och hälsovårdsministeriet anmodat omsorgsdistrikten att uppgöra. Alternativ till institutionsvård (anstaltsvård) söks. Kriterier för behovsbedömningen och kvalitetsnivåer för beställningarna bör utarbetas. I linjedragningen bör ingå en arbetsfördelning och koordinering av olika aktörers service för utvecklingsstörda. 3. En helhetsbedömning och strategi om principer för hur serviceproduktionen inom vård och omsorg skall organiseras fram till år 2020 görs med början under våren 2013. Till bedömningen koppas en investeringsoch upphandlingsplan. Bedömningen bör göras i samråd med Hangö och eventuellt Ingå. 49

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering Raseborgs stads kostnader för specialsjukvården inom Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt ökade med endast 0,2% under år 2013. Av HNS 24 delägarkommuner använder dock invånarna i Raseborgs stad procentuellt mest specialsjukvårdens tjänster. Användningen har ökat från 38,5% år 2012 till 39,8% av invånarna år 2013. Medeltalet för HNS-kommunernas invånare är 29%. HNS-specialsjukvårdens kostnad uttryckt per invånare har minskat från 1 192,3 år 2012 till 1 177. Processen gällande integreringen av psykiatrin och mentalvården är ännu på hälft. Avtalet med Mehiläinen Oy gällande Karis HVC och munhälsovården i Pojo HVC utgick 31.12.2013. Under hösten 2013 förbereddes övertagandet till egen produktion, vilket skedde smidigt och smärtfritt vid årsskiftet. I slutet av verksamhetsåret 2013 inleddes planeringen av ersättande moderna boendelösningar för stadens nuvarande utrymmen i Mjölbolsta sjukhuskomplex där stadens hyresavtal med Folkhälsan Syd Ab utgår 31.12.2015. Planering, upphandling och förverkligande fortsätter under budgetåret 2014 och ekonomiplaneåret 2015. Tillgången på kompetent personal har huvudsakligen kunnat tillgodoses, men bristen på läkare är tidvis stor. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN 2013-2015 Kunder/Invånare - Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. - Förenhetliga och effektivera serviceutbudet. - Följa upp vårdkedjorna och utbudet av vård/service genom selektiva mätningar av väntetider och leveranstider. - Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen, det egna ansvaret för sin hälsa samt möjligheten till att välja var invånare vill ha vård. - Ibruktaga servicesedlar som ett komplement till den egna produktionen. - Göra informationen om grundtrygghetens verksamhet bättre och mer lättillgänglig. Utvärdering Grundtrygghetsnämnden utför årligen enkäter gällande kundernas / patienternas respons på stadens verksamhet. Utgående ifrån enkäternas resultat kan konstateras att kunderna / patienterna i allmänhet är nöjda med tillgången och kvaliteten i servicen och dess tillgänglighet. Inga signifikanta skillnader registrerades i resultaten från utförda enkäter år 2013 jämfört med tidigare år. Utredningen gällande servicesedlar slutfördes under 2011 och grundtrygghetsnämnden godkände principen att servicesedlar kan vid behov tas i bruk. Inga budgetmedel hade dock reserverats för ändamålet år 2013 varför inga servicesedlar togs i bruk. Informationen gällande grundtrygghetens verksamhet uppdateras fortlöpande på stadens internetsidor. Därtill utskickas vid behov separata informationsbrev och pressmeddelanden. Processer - Göra en systematisk genomgång av de olika verksamhetsprocesserna och vårdkedjorna i syfte att skapa en välfungerande samjour och för att minska överlappande verksamhet mellan specialsjukvården och primärhälsovården. - Medverka till att eresept införs i Raseborgs stad under första kvartalet 2013. - Förbättra kundbetjäningen genom att möjliggöra en snabbare kontakt till hälsovårdsutbildad personal för bedömning av vårdbehovet och tidsbeställning. - Vidareutveckla nuvarande system för kundrespons samt genomföra några kundförfrågningar. - Fortlöpande utveckla direktiv och kriterier för att förenhetliga och effektivera serviceutbudet. - Klarlägga verksamheternas syfte så att både personal och kunden gagnas. - Satsa på den öppna mentalvården för att kunna erbjuda mentalvårdstjänster i rätt tid och på rätt nivå. 50

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering SAS-processen (selvitä-arvioi-sijoita) har prioriterats i det operativa arbetet samt i utvecklingsarbetet och genomgången av de olika verksamhetsprocesserna och vårdprocesserna. e-resept infördes i stadens HVC-enheter. Telefonsystemen till Raseborgs stads hälsovårdscentraler har utvecklats under verksamhetsåret för att förbättra kundbetjäningen och möjliggöra svar på telefonsamtal inom den av social- och hälsovårdsministeriet rekommenderade tiden om fem minuter. Ekonomi - Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat. Utgående ifrån erhållna resultat planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. - Minska stadens nuvarande kostnader till landets medeltal genom ett intensifierat samarbete mellan specialsjukvården och primärhälsovården. - Kritiskt granska och diskutera serviceutbudet och vilken servicenivå kommunen skall erbjuda invånarna samt i vilken utsträckning kommunen själv skall producera verksamheten och i vilken utsträckning den kan köpas av externa producenter. - Beakta förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer och omforma serviceutbudet i takt med dessa förändringar. - Tillsammans med HNS/VNS fortsätta planeringen och verkställigheten av tilläggsbyggnation invid Västra Nylands sjukhus för att koncentrera produktionen av sjukvårds- och hälsovårdstjänster till detta område. Utvärdering Grundtrygghetens verksamhet och dess omfattning, kvalitet och ekonomi har fortlöpande analyserats med hjälp av maisema-instrumentet. Grundtryggheten har fortlöpande strävat till att minska stadens nuvarande kostnader till landets medeltal. Som en del i denna process har platsantalet inom stadens institutionstunga äldreomsorg minskats ytterligare med 14 platser. Personal - Säkra en rätt dimensionerad personalstyrka i relation till kommunens servicebehov och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering inom de olika områdena så att resurserna kanaliseras till de funktioner där behov och efterfrågan är störst. Lokalspecifika behov - såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska - skall beaktas i personaldimensioneringen. - Tillhandahålla ett tillräckligt brett och utmanande utbildningsprogram för att upprätthålla personalens sakkunskap, yrkesskicklighet och motivation. - Fortlöpande satsa på rekryteringen av personal bl.a. genom samarbete med utbildningsanstalter och genom att delta i olika projekt. - Utveckla möjligheten för personalen att kunna påverka sitt arbete och sin kompetens. Utvecklingssamtal mellan förman och arbetstagare hålls årligen. Utvärdering En rätt dimensionerad personalstyrka i relation till servicebehovet och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering utgjorde stadens fortlöpande målsättning under hela verksamhetsåret. Målsättningen uppfylldes som helhet väl. 51

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag MÅLSÄTTNINGAR OCH VERKSAMHET 01 FÖRVALTNING Nuläge: Grundtrygghetens förvaltning omfattar sektorns administrativa kostnader, utbildning och IT-anslag. Grundtrygghetssektorns målsättningar är uppdelad enligt Maisema-modellen i 11 serviceområden. Budgetens bindningsnivå år 2013 är ett budgetanslag som år 2014 delas upp i fyra anslag. Målsättning: Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat och på basis av detta planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Patienternas/klienternas vårdbehov och vårdplaner uppdateras kontinuerligt leverantörenas servicenivå utvärderas. Patientenkäter genomförs systematiskt och rapporteras till nämnden. Utvärdering: Ett kontinuerligt arbete har utförts under hela verksamhetsåret 2013 för att trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen samtidigt som kostnadseffektiviteten och resursoptimeringen betonats och analyserats med hjälp av Maisema-instrumentet. Grundtrygghetsnämnden har under verksamhetsåret godkänt direktiv och kriterier för att garantera att invånarna erhåller evidensbaserad vård och service utgående ifrån enahanda rättvisa objektiva grunder. 02 FAMILJETJÄNSTER Omfattar barnskydd och socialt arbete för barn och familj, barnatillsyningsmännens verksamhet samt sysselsättningsavdelningens ungdomsverksamhet Nuläge: Servicenivån motsvarar genomsnittet i landet. Antalet anmälningar inom barnskyddet ökar. Målsättning: Inom enheten barn- och familjearbete är fortsatt utveckling av strukturerad initialutredning över de barnskyddsanmälningar som kommer till enhetens kännedom av högsta prioritet. Eftersom enheten har lyckats med rekryteringen av familjearbetare kommer de stora satsningarna att ske med hjälp av de resurserna. De öppna stödåtgärderna i form av familjearbete som enheten själv kan producera är viktigt och möjligt eftersom familjearbetarna tillsammans har ett brett kunskapsområde. Inom enheten önskar man satsa på egen lägerverksamhet, vilket är ett kostnadseffektivare alternativ än köptjänster. Kortvariga placeringar inom öppen vård ger möjlighet till ett utredningsskede i motsats till en längre placering. Det är också möjligt att här sätta in ett intensifierat familjearbete för att stöda det egna föräldraskapet. Detta minskar kostnaderna för dyra långvariga placeringar på anstalt eller i yrkesmässig familjevård. Inför år 2013 är institutionsvården budgeterad i enlighet med redan befintliga resurskrävande placeringar. Inga nya placeringar har tagits med. I den mån det är möjligt satsar enheten på att avsluta placeringar och sätta in intensifierat familjearbete. Enheten satsar mera på stödfamiljer för avlastning, vilket i kombination med familjearbete leder till goda resultat i form av färre placeringar. En annan satsning under 2013 är skolning av och handledning för familjevårdare. Familjevården är ett kostnadseffektivare alternativ än yrkesmässiga familjehem eller institutionsvård. Utbildade familjevårdare kan ta ansvar för mera krävande barn och detta möjliggör omplaceringar från dyrare till billigare alternativ. De tjänster som tidigare producerats vid ungdomsverkstaden Loket (uppsökande verksamhet, verkstadsverksamhet för ungdomar som behöver stöd och handledning) som bedrivs av Folkhälsan Syd Ab sköts fr.o.m. år 2013 i egen regi. 52

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Inom sysselsättningsavdelningen görs en satsning på uppsökande ungdomsarbete med målsättning att nå alla som avbryter studier, värnplikten eller civiltjänstgöringen och hjälpa dem hitta rätt framtidsplan. Samarbete med socialarbete och barnskyddet utvecklas så att alla i åldern 15-17 år har möjlighet att nås av sysselsättningsavdelningens tjänster vid behov. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer och mätare 02 Familjetjänster Förebyggande barnskydd, antal klienter 64 68 90 Socialarbete, klienter 347 490 632 Öppen vård, klienter 295 240 473 Placering utanför hemmet, klienter 52 63 54 Vårddagar 12 870 13 400 12 754 Mentalvård, klienter inom barn och ungdom 560 460 625 Egen produktion 451 410 574 Barnatillsyningsmannen, klientfamiljer 418 300 425 Faderskaps-, underhålls- samt vård- och umgängesavtal 517 350 479 Ungdomsverksamhetens kontakt till 15-17-åringar 0 40 47 Utvärdering: Antalet barnskyddsanmälningar som inkom var 366, en ökning med 45 från senaste år. De omhändertagna barnen per 31.12.2013 var 33 samt sju (7) korttidsplacerade. Av de korttidsplacerade är två (2) i anstaltsvård och fem (5) i familjevård. Barn som under året varit placerade under kortare perioder utgör 13. En satsning på stödpersons- och stödfamiljeverksamheten har skett. Barnen har varit placerade i stödfamilj för att förhindra en omhändertagning. Under året gjordes fyra nya omhändertagningar - i budgeten för 2013 medtogs inga kostnader för nya omhändertagningar. Omhändertagningarna har varit kostsamma p.g.a. barnens problematik (260-400 /dygn). En kostsam placering har kunnat avslutas. För tio barn har placeringen upphört. Av dessa har sex fyllt 18 år och övergått i eftervård eller avslutats. De fyra avslutade placeringarna har varit möjliga med hjälp av intensifierat familjearbete. Raseborg har förlorat två ärenden i förvaltningsdomstolen som gällt rättstvister mellan kommuner för placeringskostnader vid omhändertagningar. Detta ledde till en tilläggskostnad på ca 150 000 under år 2013. Inom sysselsättningsavdelningen har en ungdomsverkstad i egen regi förverkligats. Verkstaden med sina 25 platser producerar mera tjänster än vad som tidigare köptes av Folkhälsan Syd Ab, Loket. Totalt deltog 49 ungdomar i verkstadsverksamheten under året. För verksamheten ansökte staden projektanslag inom ungdomsgarantin, understöden blev lägre än väntat vilket påverkade stadens andel av lönekostnaderna. Uppsökande ungdomsarbete kom igång som planerat och understöd beviljades från undervisnings- och kulturministeriet för två personer under ett år. Totalt emottogs 91 anmälningar inom uppsökande arbete under året. 03 VUXENSOCIALARBETE Omfattar vuxensocialarbete, utbetalning av utkomststöd, verksamhet vid arbetsverkstäderna, invandrarbyråns verksamhet samt betalning av kommunens andel av arbetsmarknadsstöd för långtidsarbetslösa. 53

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Nuläge: Utbetalat utkomststöd ( /klient) är högre än i landet i medeltal. De nya satsningarna från och med 1.8.2012 på aktivering av långtidsarbetslösa och ungdomar under 29 år syns först i bokslutet år 2012 och år 2013 i minskad betalningsandel för dagpenningar till FPA. Målsättning: Arbetet organiseras med utgångspunkt i en socialbyrå i Raseborg och service enligt behov. Tyngdpunkten i vuxensocialarbete flyttas i riktning mot arbete med klientfamiljer. Utökningen av personalstyrkan under år 2012 inom vuxen socialarbete och utkomststöd med tre nya tjänster som förmånshandläggare garanterar de lagstadgade behandlingstiderna inom utkomststödet. Det här gör det också möjligt för socialarbetarna att satsa mera på ett förändringsarbete och förebyggande socialarbete. Genom att den nya sysselsättningsavdelningen påbörjat sin verksamhet finns det förutsättningar för konstruktivt samarbete kring den rehabiliterande sysselsättningen. Detsamma gäller samverkan med vård och omsorg då en socialhandledare finns inom äldreomsorgen. Det finns förutsättningar för att göra ett bra förebyggande arbete innan svårigheterna blir för omfattande. Samarbete mellan socialarbete och sysselsättningsavdelningen med sysslolösa unga utvecklas med målsättning på att minska unga utkomststödstagare. De nya målsättningarna för aktivering av långtidsarbetslösa och unga arbetslösa under 29 år sänker kommunens betalningsandel av dagpenningar till FPA. (nya nyckeltal) BS 2012 BU 2013 BS 2013 03 Vuxen socialarbete Socialarbete, klientfamiljer 1 396 1 500 1 413 Utkomststöd, klientfamiljer 1 161 1 310 1 178 Antal kunder i rehab.arb.verksamhet 180 175 205 Utvärdering: Behandlingstiderna inom utkomststödet har varit en utmaning under hela året. Tilläggsresurser har behövts för att hålla de lagstadgade behandlingstiderna. Vuxensocialarbete och utkomststöd underskred sina budgeterade anslag med 280 065. Klienter under 30 år, som lyfter grundläggande utkomststöd, är en stor utmaning för vuxensocialarbete. Av de nya klienterna under året är de som är under 30 år i majoritet. Ålder Klienter Nya 18-1145 268 (23,4%) 18-24 314 (27,4 % av alla) 123 (39,1 %) 46 % av alla nya 18-29 421 (36,8 % av alla) 141 (33,5 %) 52,6 % av alla nya Satsningen på aktivering inom rehabiliterande arbetsverksamhet har gjorts och givit klart mera aktivering än målsättningen. Trots detta har antalet långtidsarbetslösa ökat i den takt att det varit 49 personer fler i medeltal per månad än vad som budgeterats (170 pers/månad). 04 HANDIKAPPTJÄNSTER Omfattar verksamhet enligt handikappservicelagen och service för utvecklingsstörda. Maisema-gruppen omfattar tjänster såväl för klienter med grava handikapp som för klienter med lindrigare handikapp. Nuläge: Raseborgs stads kostnader/invånare för handikappservice är dyrast bland samtliga maisema-kommuner. År 2011 var kostnaden 350 /invånare och 24 000 /klient. Andelen handikappade utgör 2 %, vilket rätt väl motsvarar landets medeltal. Andelen utvecklingsstörda i staden (0,9%) motsvarar medeltalet i landet. Förhållandet mellan anstaltsvård och boendeservice är enligt social- och hälsovårdsministeriets rekommendationer. Kommunens servicenivå 54

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag utgående från kostnaderna är bland de högsta i landet (Maisema-kommunerna) och uppgick år 2011 till 26 415 /klient. Vårddygnskostnaden 126 för boendeservicen högt över jämförelsekommunerna (70-100 ). Målsättning: Garantera en tillräcklig och kvalitativ omsorg med beaktande av förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer. Serviceutbudet skall omformas i takt med dessa förändringar. Genomgång av alla vård- och serviceplaner med klienterna som erhåller personlig assistans inom handikappvården, nya vård- och serviceplaner som beaktar stadens direktiv om personlig assistans och klientens faktiska behov av vård eller assistans. Förändringarna inom handikappservice ses främst inom köptjänsterna för personlig assistans eftersom de har konkurrensutsatts. Även grundtrygghetsnämndens prioritering av arbetsgivarmodellen som det första alternativet att ordna personlig assistans på inverkar på kostnaderna. Strävan är att få balans i kostnadsutvecklingen. Utöver detta har direktiv för olika former av enhetens service utarbetats. Direktiven för personlig assistans har godkänts av grundtrygghetsnämnden och gäller från 1.10.2012. Klient- och serviceplanerna är ett viktigt redskap vid bedömningen av de olika tjänsterna inom handikappservice. I budgeten för färdtjänst enligt handikappservicelagen finns beaktat nya taxor för resans självriskandel som något minskar verksamhetens kostnader. Anslagen för anpassningsträning samt redskap, maskiner och anordningar ökas enligt budgetens utfall och prognos för att bättre kunna möta klienternas behov. Verksamheten inom vården av utvecklingsstörda köps av Kårkulla samkommun och Eteva kuntayhtymä samt av några privata serviceproducenter. Målsättningen inom vården av utvecklingsstörda är att tillsammans med Kårkulla och Eteva anpassa servicenivån så att vårddygnspriset i boendeservicen sjunker närmare medeltalet för kommuner. Målet är att skapa fler alternativa boendeformer i gränsmarken mellan öppen vård och nuvarande boendeformer. Handikappservicen jämte klienternas vårdplaner inom samkommunerna Kårkulla och Eteva ses fortlöpande över utgående ifrån enahanda principer. Samtliga handikappklienter även de som bor hemma bör ha service- och vårdplaner. BS 2012 BU 2013 BS 2013 04 Handikappservice Handikappade klienter 90 64 109 Gravt handikappade klienter 350 509 407 Utvecklingsstörda klienter inom öppen vård 210 108 124 Vårddagar för utvecklingsstördas serviceboende 32 768 40 000 30 821 Vårddagar för utvecklingsstördas anstaltsvård 2 436 2 500 1 785 Utvärdering: Handikappservicen överskred budgeten med 621 380. De kostnadsställen som har de största överskridningarna är färdtjänst (307 188 ) och personlig assistans (269 665 ). Antalet assistanstimmar har minskat under 2013 och en förskjutning av timmar från köptjänster och assistenter anställda av staden till egna anställningar har skett. Detta är i enlighet med stadens målsättning. Budgeten + tilläggsbudgeten för år 2013 var ca 500 000 lägre än motsvarande summa 2012. Mot den jämförelsen är resultatet för år 2013 något bättre. Inom personlig assistans är förändringarna långsamma på grund av att verksamheten är bunden vid beslut, avtal och betalningsförbindelser. Under år 2013 har 66 olika personer erhållit assistans. 31.12.2013 erhöll 56 personer assistans. Antalet beviljade timmar har under året minskat med ca 700. 55

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Grafen nedan beskriver utvecklingen av assistenttimmarna under året: Timmar 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Assistanstimmarnas utveckling under 2013 anställda av staden köptjänster egen anställning jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Budgetanslaget för färdtjänsten hölls på samma nivå som den ursprungliga budgeten år 2012. Färdtjänstens kostnadsutveckling under 2013 har varit stor. Delvis beror detta på att man i direktiven som gjordes för socialvårdslagens färdtjänst tog med en inkomstgräns. Flera av de personer som inte fick färdtjänst enligt socialvårdslagen anhöll om färdtjänst enligt handikappservicelagen. Under år 2013 har 383 personer använt sig av färdtjänst, vilket är en ökning med ca 80 jämfört med år 2012. 05 MOTTAGNINGSTJÄNSTER omfattar hälsovårdscentralernas verksamhet samt laboratorieundersökningar, röntgenundersökningar och sjuktransporter. Nuläge: Raseborgs stad upprätthåller HVC-verksamhet i Ekenäs, Karis och Pojo. Laboratorie- och röntgenundersökningen köps av HNS. Avtalet gällande sjuktransporten överfördes på HNS/VNS 1.3.2011. Målsättning: HVC-verksamheten organiseras som en HVC för Raseborg med flere mottagningspunkter. Tidsbeställningen av jourtider införs i hela kommunen. Satsa genomgående på förebyggande social- och hälsovårdssamarbete samt på ett brett och intensivt samarbete över sektorgränserna inom kommunen för att främja invånarnas hälsa och välfärd. Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen och det egna ansvaret för hälsan. Staden strävar till att systematiskt utöka antalet ledda grupper i förebyggande syfte (diabetes-, astma-, bantnings- och rökavvänjningsgrupper). Förbättra kundbetjäningen genom att effektivera tidsbeställningen, bedömningen av vårdbehovet och därigenom garantera vård inom utsatt tid. Samtliga undersökningar köps av HUS-lab och HUS-röntgen. Antalet laboratorieundersökningar kalkyleras kvantitativt oförändrade 125 000 och antalet röntgenundersökningar till 5 700. Sjuktransporterna sköts av HNS/VNS med köpserviceavtal med Ekenäs sjuktransport Ab. Antalet sjuktransporter kalkyleras uppgå till samma nivå 4 500 som i bokslutet 2011. 56

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag BS 2012 BU 2013 BS 2013 05 Mottagningstjänster Patienter inom vårdmottagning 15 566 14 300 14 900 Varav egen produktion 10 358 9 900 11 093 Klienter vid hälsogranskning/rådgivning 11 231 9 300 10 305 Varav egen produktion 7 109 5 860 6 863 Laboratorieundersökningar 128 591 125 000 131 474 Röntgenundersökningar 5 649 5 700 5 486 Sjuktransporter 5 218 4 500 4 276 Utvärdering: Hälsocentralens mottagningsverksamhet sköttes fortsättningsvis i egen regi på Ekenäs och Pojo öppna mottagningar och producerades av Mehiläinen på Karis öppna mottagning och rådgivningar. Under andra halvåret förbereddes överflyttningen av Karis verksamhet till kommunens egen produktion, vilket krävde kännbara resurser. Tidsbeställningssystemet till jouren användes i kommunen under hela året. Man fortsatte med sektoröverskridande arbete med en rökfri kommun. Rökavvänjningsarbetet fortsatte på de öppna mottagningarna med försök att samla ihop grupper, handledningen skedde dock mestadels individuellt. Verksamheten med viktkontroll och diabetesgrupper fortsatte. Man utvecklade vidare kommuninvånarnas delaktighet och deras organisering i vården. De sk. ITE-punkterna används nu regelbundet. Man skapade också bl.a. en responskanal på internet för eventuell skriftlig respons samt satsade på skolning av personal. Ibruktagning av stadens nya telefonsystem med ett återuppringningssystem tog betydande resurser i anspråk. Återuppringningssystemet började betjäna kunderna från och med maj. Bedömningen av vårdbehovet utvecklades genom bl.a. skolning av personal. Antalet klienter som den öppna mottagningen skötte i egen regi ökade med 700 klienter jämfört med året innan och antalet klienter i förebyggande hälsovård minskade med 240 klienter. Det ändrade registreringssättet för klienter inom förebyggande hälsovård påverkade eventuellt det minskade antalet klienter. Den öppna mottagningen belastades av minskat antal personal som resultat av sparåtgärder. Personalen inom förebyggande hälsovård berördes inte av sparåtgärderna. Däremot led speciellt verksamheten inom förebyggande hälsovård av underbemanning beträffande läkartjänster (84 %). Läkartjänsternas besättningsgrad kunde för sin del påverkas av stadens beslut att inte utnyttja köptjänster för läkare på den öppna mottagningen. Förebyggande hälsovården underskred sin budget med 11 132 och den öppna mottagningens budget överskreds med 221 855. Mera än 2/3 av överskridningen förorsakades av lönekostnader för inhyrda läkare till bäddavdelningen för att åtgärda läkarbristen och resten av överskridningen berodde på lägre inkomster än beräknat.. 06 PSYKOSOCIALA TJÄNSTER FÖR VUXNA Omfattar mental- och missbrukarvård samt sysselsättningsavdelningens arbetsträning. Mentalvårdtjänster omfattar all mentalvård inom primärhälsovård, missbrukarvård samt psykiatrin inom specialsjukvården för den vuxna befolkningen Nuläge: Befolkningens mentala hälsa är bättre än medeltalet (psykosindex 15 procentenheter under landets medeltal). Raseborg var ännu 2010 i topp att vårda mentala problem på institution (= Ekåsen + övriga). Till följd av omstrukturering av servicen (Ekåsen, missbrukarvårdsenheten, demens- och medtalvårdsenheten) har stadens användning av institutionsplatser halverats. Vård på institution (0,27 platser/20 år+) överskider fortfarande landets medeltal (0,22). Också användningen av platser inom boende/ serviceboende (0,79) överskrider landets medeltal (0,55). 57

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Målsättning: Stabilisera servicestrukturen för målgruppen. Minska institutionsboende och övrigt boende till medeltalet. Utbyggnad av öppna vården. Tydligare arbetsfördelning mellan VNS och stadens serviceutbud samt uppföljning av vårdkedjorna. Klientanpassat utbud av boende. Missbrukarvården satsar på A-klinikverksamheten. En stor efterfrågan finns på tjänsterna och resurser behövs för att stöd även skall kunna ges till anhöriga/stödpersoner och nätverk. Avvänjningsenheten minskar platsantalet från 16 till 10 + 2 akutplatser. Detta innebär även en minskning inom personalresurserna med tre vakanser. Vakanserna är idag obesatta, fr.o.m. 1.1.2013 flyttas två av vakanserna till mentalvårdstjänster som ett led i satsningen på mera öppenvårdstjänster för äldre med mentala problem. Den tredje vakansen förblir obesatt. Vårdkedjorna uppföljs och utvärderas inom mentalvården. Inom sysselsättningsavdelningens arbetsträning klargörs samarbete med öppna mentalvården och specialsjukvården. BS 2012 BU 2013 BS 2013 06 Psykosociala tjänster för vuxna Mentalvårdsenheten, antal klienter 946 1 080 858 Varav egen produktion 844 940 782 Serviceboende inom mentalvård, antal klienter 45 45 41 Serviceboendets vårddagar 12 301 13 170 12 270 Mentalvård, dagverksamhet, total antal klienter 106 140 149 Varav egen produktion 106 130 149 A-klinikens klienter 212 195 226 Egen akutvårdsstation, antal klienter 189 150 195 Egen akutvårdsstation, antal vårddagar 2 750 3 600 2 952 Boendeservice för missbrukare, klientantal 4 4 3 Vårddagar inom boendeservicen 601 680 762 Utvärdering: Vårdkedjorna inom mentalvården blev klara under 2013. Den öppna mentalvården för vuxna genomfördes till största delen som egen produktion och 9 % av klienterna betjänades av Mehiläinen i Karis. Antalet patienter som sköttes av den egna öppna mentalvården minskade med 7 % jämfört med 2012. Även antalet klienter i mentalvårdens boende och antalet vårddygn minskade litet (- 3 klienter och -29 vårddygn). Mentalvården för vuxna hade bara 50 % psykiatertjänst som köptes in. Hela personalstyrkan var dessutom underbemannad vilket resulterade i personalkostnader som underskred budgeten. Mentalvården i egen regi visade ett underskott på 156 938. Missbrukarvården som helhet underskred budgeten med 181 157. Den största inbesparingen finns inom anstaltsvård för missbrukare (107 395 ). Kommunens egen avvänjningsenhet har inverkat på de här kostnaderna. Inkomsterna som avvänjningsenheten har fått för sålda tjänster till andra kommuner var under året 362 250, vilket var 152 250 mera än det som var budgeterat. 58

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Beläggningen inom avvänjningsenheten har inte varit optimal, 67 i medeltal under året. Beläggningen har däremot varit betydligt jämnare än tidigare och säsongsskillnaderna betydligt mindre i jämförelse med år 2012. Specialsjukvårdens tjänster har kunnat undvikas i viss utsträckning genom att det funnits en avvänjningsenhet. Vårddygnspriset var 275 år 2012. År 2013 var det 255. Inom arbetsträningen har samarbetet utvecklats och handledarna har i större grad varit involverade i deltagande på vårdplanering och uppsättande av målsättningar för deltagarna i arbetsträningen. 07 REHABILITERINGSTJÄNSTER omfattar fysioterapi och talterapi samt ergoterapi. Med rehabiliteringsklienter avses klienter som får både individuell terapi och terapi i grupp. Nuläge: Raseborgs stad saknar externa avtal för denna verksamhet. Tjänsterna inköps med individuella betalningsförbindelser. Målsättning: Följa upp behovet av olika terapitjänster och utveckla verksamheten och remissförfarandet. Utnyttja den regionala hjälpmedelscentralen i samarbete med sjukvårdsområdet och Hangö. Verksamheten i Karis sköts av Mehiläinen Oy till den del det gäller talterapi huvudsakligen för barn under skolåldern och fysioterapi för hela befolkningen. All övrig talterapi- och fysioterapiverksamhet handhas av den egna produktionen. Till detta hör även all institutionsvård (äldreomsorgen) samt fysioterapi inom den egna produktionens företagshälsovård. Krävande medicinsk anstaltsrehabilitering köps i huvudsak externt. Kommunens egen rehabiliterande verksamhet utgår från att anlita egen personal i stället för köptjänster så, att även invånarna inom Karisområdet har tillgång till kommunala fysio- och talterapitjänster. Gällande fysioterapitjänsterna utökas personalstyrkan med två (2) fysioterapeuter. BS 2012 BU 2013 BS 2013 07 Rehabiliteringstjänster Antal tal- och ergoterapiklienter 416 420 485 Varav egen produktion 330 330 401 Antal fysioterapiklienter 1 501 1 400 1 846 Varav egen produktion 1 335 1 230 1 644 Klienter i medicinsk rehabilitering 28 40 40 Utvärdering: Rehabiliteringsverksamheten präglades av brist på anstalts- och öppen rehabilitering och neurologitjänster, vilket ökade trycket på ordnande av intensivrehabilitering av personer som nyligen drabbats av hjärnförlamning. Dessutom saknade den rehabiliterande verksamheten både nationella och regionala kriterier. Tjänster för fysio-, tal- och aktivitetsterapi ordnades huvudsakligen (88 %) som stadens egen produktion och resten av Mehiläinen Oy i Karis eller av andra privata tjänsteproducenter. Antalet klienter som den egna produktionen tog hand om ökade och behovet av köptjänster minskade under året då man kunde öka speciellt personalen inom fysioterapi med två (2) anställda. Rehabiliterande verksamhet på bäddavdelningen sköttes också som egen produktion. Lymfaterapitjänsterna sköttes fortsättningsvis som köptjänster av avtalsproducenter. Trots den rätta inriktningen i den egna produktionens utveckling överskreds anslagen för köptjänster totalt med 134 943 beroende speciellt på bristen på specialsjukvårdstjänster. Personalanslaget underskreds då man fyllde de nya fysioterapeutvakanserna först sent på våren och sommaren. Budgeten för stadens egen rehabiliterande verksamhet överskreds totalt med 44 367 59

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag 08 MUNHÄLSOVÅRD Omfattar tandvården. Nuläge: Hela 60 % av stadens befolkning får kommunal munhälsovård - 83 % av personer under 18 år och 34 % över 18 år. Täckningsgraden är mycket god i nationell jämförelse. Kostnaden uttryckt per invånare är 100, vilket motsvarar landets medeltal. Målsättning: Ge munhälsovård för kommuninvånarna enligt den gällande lagstiftningen och så att väntetiden till ickebrådskande helhetsvård för nya patienter inte överstiger 6 månader. Behålla servicen på samma höga nivå. BS 2012 BU 2013 BS 2013 08 Munhälsovård Tandvårdens klienter 12 005 13 300 11 002 Varav egen produktion 6 551 7 980 7 852 Utvärdering: År 2013 använde drygt en tredjedel av invånarna den kommunala munhälsovården, inklusive 73 % av under 18- åringar och 30 % av över 18-åringar. Munhälsovård ingick i vårdgaranti. Tandvårdsjouren utanför tjänstetid fungerade hela året som köptjänst i Helsingfors. Användningen var klart mindre än då jouren under veckoslut och helger ordnades lokalt som egen produktion. Akut första hjälp under tjänstetid har fortsättningsvis ökat lite och kräver dagligen cirka 2,2 tandläkares insats. Tandvårdskostnaderna per klient var 164, per invånare 63 och per besök cirka 100. Inkomsterna underskreds på grund av personalbrist. Personalkostnaderna överskreds också då man var tvungen att anställa mera personal för att uppfylla lagen. Dessa två skäl resulterade i överskidning av budgeten med 130 195. 09 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Omfattar arbetsplatsgranskningar och hälsogranskningar för företagare och Raseborgs personal i Ekenäs och Pojo-området. I Karisområdet anvisas företagshälsovården för företagare och stadens personal externt av Folkhälsan Syd Ab. Såväl sjukvård som förebyggande vård och hälsogranskning ingår för stadens personal och erbjuds företagen. Nuläge: Verksamheten uppvisar år 2011 ett underskott om 150 000. Målsättning: Verksamheten bör göras självbärande. Stöda arbetsgivarna att utveckla arbetsplatserna så att de är trygga och så att arbetstagarnas hälsa främjas. Jobba för att hela kommunen antar mottot Rökfri arbetsplats. Stadens Må Bra satsning görs i samarbete med företagshälsovården och företagen. Kostnaderna för företagshälsovården gällande stadens egen personal ingår i personalförvaltningens budget. 60

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag BS 2012 BU 2013 BS 2013 09 Företagshälsovård Egen produktion, kunder 3 167 2 900 3 247 Prestationer 4 702 3 700 4 349 Utvärdering: Raseborgs egen företagshälsovård kunde under året lite bättre stöda arbetsgivarna i främjande av arbetstagarnas hälsa, inklusive lagstadgad förebyggande verksamhet. Man satsade på rökavväjning. Allt färre av stadens anställda röker enligt en specialutredning som staden gjort. Man fortsatte med "Må Bra" verksamhet. Klientantalet ökade jämfört med året innan men antalet besök minskade något. Verksamheten belastades speciellt av läkarbrist (cirka 70 % av läkartjänsterna var besatta) men under året hade man bara läkare i direkt avtalsförhållande i stället för de tidigare inhyrda läkarna. Arbetspsykologer var knappt tillgängliga och den egna verksamheten saknade tillräckliga personalresurser för hälsovården och arbetsfysioterapeuter. Företagshälsovårdens intäkter blev 17 % högre än förväntat vilket bidrog till att verksamheten underskred sin budget med 70 500. 10 VÅRD- OCH OMSORGSTJÄNSTER Omfattar stöd för närståendevård, vård i hemmet, dagverksamhet, serviceboende, periodvård, långvarig anstaltsvård samt akutvård och korttidsvård. Inom maisema-gruppen ingår såväl den somatiska bäddavdelningen omfattande 50 platser som demens- och mentalvårdsavdelningen omfattande 30 platser. Nuläge: Täckningsgraden för långvård och serviceboende (10,6% av befolkningen över 75 år) är fortfarande klart över de nationella rekommendationerna (8-9 %). Målsättning: Målsättningen är att anpassa täckningsgraden från nuvarande 10,6 % av befolkningen över 75 år till 10 % år 2014. Antalet institutionsplatser minskar med 20 fram till slutet av år 2013. Anpassningen av serviceformen från institutionsvård till öppenvård kräver fortsatta satsningar inom hemvården och hemsjukvården. Den stora satsningen görs inom hemvården och hemsjukvården. Detta för att garantera en jämlik vård i hela Raseborgsområdet samt i syfte att utöka möjligheterna för kommunens äldre att bo tryggt hemma under längre tid. Tilläggsresurser i form av tre vårdpersonal behövs för att garantera vård nattetid i Pojo och Snappertuna området. Omfördelningen av platserna inom äldreomsorgen i enlighet med de nationella rekommendationerna och specifika lokala behov fortsätter. Primärt innebär detta att inrätta flere platser för serviceboende på bekostnad av institutionsplatser. Närståendevårdens kriterier och arvodesklasser skärps fr.o.m. 1.1.2013 vilket stävjar utgifterna men möjliggör en fortsättning av denna serviceform. Färdtjänst enligt socialvårdslagen budgeteras med beaktande av att inkomstgränserna skärps och att ett maximi eurobelopp slås fast/enkelresa och att självriskandelen baserar sig på allmänna kollektivtrafikens taxor. HVC Bäddavdelningen fortsätter att satsa på kortvård och en effektivering av platsanvändningen. Ett intensivt samarbete behövs med Västra Nylands sjukhus' nya uppföljningsavdelning. En medveten satsning på rehabiliterande vård är av vikt för att patienterna skall ha en möjlighet att snabbt återvända till sitt ursprungsboende. Demens- och mentalvårdsavdelningen fortsätter sin utveckling genom en satsning på tjänster som skall stöda vård i hemmets personal och samarbetet med rehabcenter. Detta för att minska på köerna och efterfrågan av tyngre vårdformer. 61

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag 10 Vård - och omsorgstjänster BS 2012 BU 2013 BS 2013 Antal klienter som får stöd för närståendevård 178 170 186 Antal klienter inom hemvård 626 750 577 Varav egen produktion 402 540 399 Dagverksamhet, antal vårddagar 6 336 6 200 5 346 Varav egen produktion 4 393 4 250 3 783 Serviceboende, antal vårddagar 61 991 56 990 64 491 Varav egen produktion 31 467 34 000 33 515 Vårddagar i långvarig anstaltsvård 69 664 71 900 64 101 Varav egen produktion 65 716 71 900 64 101 Akut och kortvarig vård, vårddagar 26 415 22 700 25 229 Varav egen produktion 25 494 22 700 25 229 Utvärdering: Produktionen av omsorgstjänster överskred sin budget (inkl. tilläggsanslag) med 436 000, 190 000 förklaras av uteblivna intäkter. Det största problemet inom äldreomsorgen med tanke på ekonomin har varit den kraftiga användningen av vikarier. Antalet klienter som erhåller stöd för närståendevård ökade med 4,5 % i jämförelse med 2012 fastän kriterierna skärpts. Antalet klienter inom hemvård beräknades öka med 20 % under året men de facto skedde en märkbar minskning (8 %) samtidigt som antalet besök ökade med 7%. Vårdtyngden har märkbart ökat från 2,08 2012 till 2,21, detta förklarar delvis föregående slutsatser. I medeltal utfördes 13600 besök/månad inom vård i hemmet. Färdtjänst enligt socialvårdslagen fick skärpta kriterier vilket syns i en minskning av antalet klienter. 80 personer erhöll serviceformen 2013, vilket är en minskning med 206 % från 2012 (245 klienter). Under 2013 minskades antalet institutionsvårdsplatser med 22 vilket i praktiken betydde att Ekhem och avdelningen Logen på Hagahemmet stängde. Serviceboende Hemmet flyttade från externt upphyrda utrymmen till Hagahemmet och utökade sitt platsantal med två (2). Den totala minskningen av dygnetruntplatser inom äldreomsorgen blev således 20. Minskningen av platser påverkade inte under 2013 kösituationen på ett negativt sätt men minskningen syns i den ökade vårdtyngden inom hemvården. Äldreomsorgens korttids- och rehabiliteringsvård ges på HVC Bäddavdelningen och demens- och mentalvårdsavdelningen. HVC Bäddavdelningen har haft en hög beläggningsgrad på 92 %. Jour- och uppföljningsavdelningen startade sin verksamhet vid VNS fr.o.m. februari 2013 vilket klart märks i antalet inskrivningar vid vår egen bäddavdelning. HVC Bäddavdelningen minskade sitt antal platser från 50 till 40 fr.o.m. 1.11.2013. Anmärkningsvärt är att beläggningen hålls hög fastän antalet inskrivningar minskade, före minskningen av platsantalet. Medelvårdtiden var 24 dagar. Demens- och mentalvårdsavdelningen hade en beläggningsgrad på 79 %, vilket inte är helt optimalt. Före avdelningen grundades var antalet inskrivna över 65-åringar i psykiatrisk vård 11-12/månad. Under 2012 minskade antalet till i medeltal 2,3/månad och 2013 var motsvarande siffra 1,8/månad vilket bekräftar att avdelningen tjänar sitt syfte. 11 SPECIALSJUKVÅRD Omfattar specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet (HNS) och annan specialsjukvård. Nuläge: Befolkningen är friskare än landets medeltal. Det åldersrelaterade sjukindexet (92 %) är under landets medeltal (100 %). 62

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Målsättning: Den viktigaste uppgiften under den kommande fullmäktigeperioden, åren 2013-2016, är att utveckla en tydlig arbetsfördelning mellan staden och Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS). Utgångspunkten för arbetsfördelningen är den serviceprofil (masterplan) som Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) godkänt för VNS samt det intentionsavtal som staden ingått med HNS i oktober 2012. Den gemensamma målsättningen för staden och HNS är att anpassa VNS service till befolkningens verkliga behov i västra Nyland, koncentrera specialsjukvården till ett campus kring Västra Nylands sjukhus samt bygga en gemensam tillbyggnad för akut primärvård. Denna process kräver omfattande koordinering av vårdkedjor mellan staden och VNS samt beaktande av grannkommunernas behov. Staden måste arbeta målmedvetet tillsammans med VNS andra producenter för att utveckla optimala vårdkedjor mellan primärvården och andra vårdproducenter. HNS/VNS fungerar fr.o.m. 1.3.2011 som huvudman för samjouren vid Västra Nylands sjukhus. Uppföljningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus omfattande 11 platser med en personaldimensionering om 1,0 och ett kalkylerat dygnspris om 350 /plats torde kunna tas i bruk i den nyrenoverade E och F-flygeln 1.3.2013. En av uppföljningsavdelningens primära uppgifter är att samordna specialsjukvårdens och primärhälsovårdens vårdkedjor. Uppföljningsavdelningen kalkyleras att producera totalt 3 000 vårddygn (ca 300 dagar x 10 platser; beläggningsprocent 90 %) under år 2013. Triageverksamheten kommer att vara ytterst viktig för att undvika att patienter vårdas på fel ställe (jmf egen bäddavdelning 181 /vårddygn). Det totala antalet bäddplatser i Västra Nylands sjukhus skall anpassas utgående ifrån utgångspunkterna i såväl Urho-rapporten som Mäkijärvi-helhetsplanen. I praktiken borde detta synas som en sammanlagd minskning om åtminstone 10 platser inom inremedicin och kirurgi år 2013. Västra Nylands sjukhus nuvarande övervakningsenhets fysiska placering borde i framtiden vara antingen i anslutning till uppföljningsavdelningen eller sammankopplad med samjoursutrymmena i nybyggnaden. Stadens förhandlingar med sjukvårdsdistriktet ledde till ett förhandlingsresultat som båda parter kunde omfatta. Raseborgs stad har i budgeten 2013 medtagit 33 946 000 som stadens andel åt HNS-koncernen. För uppföljningsavdelningen som förändringsblock har staden medtagit 280 000, medan HNS/VNS bud var 780 000. Raseborgs stads budget utgår ifrån att mellanskillnaden 500 000 skall kunna inbesparas i minskat platsantal på inremedicinska och kirurgiska avdelningen. Raseborgs stads användning av inremedicinska platser inom specialsjukvården har senaste år minskat en aning från 1,09 till 1,06 uttryckt per 75 år fylld invånare och vårdtiderna har något ökat. Stadens totala användning av inre medicin och neurologi är emellertid fortfarande över landets medeltal. Raseborgs stad har tillsammans med övriga delägarkommuner inom Västra Nylands sjukvårdsområde poängterat att VNS-strukturella underskott om 3 miljoner euro bör kraftigt minskas till år 2013. Ett eventuellt underskott år 2013 får inte belasta delägarna genom tilläggsfakturering. Övrig specialsjukvård exklusive HNS beräknas uppgå till 82 000 år 2013 (2012 = 230 000 ). Under specialsjukvård finns även budgeterat 2 100 000 som stadens kostnad för gamla pensionsåtaganden. BS 2012 BU 2013 BS 2013 11 Specialsjukvård Specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet(hns) (1 000 ) 33 834 33 946 34 405 Antal vårddagar (psykiatri) 5 039 5 100 3 010 Öppenvårdsbesök (psykiatri o somatik) 46 078 45 500 46 909 DRG produkter (somatik) 14 973 13 650 13 955 63

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering: Raseborgs stads kostnadsandel till HNS uppgick efter utjämningen av fonden för dyr specialsjukvård till 34 404 784, vilket översteg det budgeterade beloppet om 33 946 000 med 458 784. Jämfört med bokslutet 2012 (= 33 833 952 ) har stadens HNS-andel ökat med 1,7 %. Stadens andel av jour- och uppföljningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus uppgick år 2013 till 497 000. Totalt köpte/fakturerades Raseborgs stad 1 340 vårddygn på jour- och uppföljningsavdelningen under tiden 4.2-31.12.2013. Att observera i denna statistik är att utskrivningsdygnet inte faktureras. Jour- och uppföljningsavdelningen producerade under år 2013 totalt 1 828 vårddygn till en helhetskostnad om 679 000. Raseborgs stads kostnader för hjälpmedelscentralen vid HNS/VNS var år 2013 totalt 429 271, vilket utgjorde en liten minskning från nivån 467 078 år 2012. Därtill påfördes Raseborgs stad kostnader för individuella genomfakturerade hjälpmedel om 321 036,90. Beloppet belastar specialsjukvårdens budgetanslag. Arbetet med att förverkliga det intentionsavtal som staden ingått med HNS i oktober 2012 fortsatte under verksamhetsåret 2013. Den gemensamma målsättningen för staden och HNS är att anpassa VNS service till befolkningens verkliga behov i västra Nyland, koncentrera specialsjukvården till ett campus kring Västra Nylands sjukhus samt bygga en gemensam tillbyggnad för akut primärvård. Denna process kräver omfattande koordinering av vårdkedjor mellan staden och HNS/VNS samt beaktande av grannkommunernas behov. En styrgrupp har under verksamhetsåret 2013 sammankommit ett flertal gånger och arbetat målmedvetet tillsammans med VNS, Hangö stad och Ingå kommun för att utveckla optimala vårdkedjor mellan primärvården och andra vårdproducenter. SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i budgeten i % Intäkter Försäljningsintäkter 91 631 1 704 180 1 837 024 132 844 107,8% Avgiftsintäkter 1 581 621 7 812 890 7 272 487-540 403 93,1% Understöd och bidrag 0 1 728 180 1 784 190 56 010 103,2% Övriga intäkter 429 431 1 267 760 1 330 515 62 755 105,0% Intäkter totalt 2 102 683 12 513 010 0 12 224 216-288 794 97,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 481,4 % Kostnader Personalkostnader -2 622 690-32 076 980 42 600-32 184 045-149 665 100,5% Köp av tjänster -94 970 550-65 043 230-1 773 550-67 026 035-209 255 100,3% Material och varor -117 043-1 529 260 5 400-1 439 701 84 159 94,5% Understöd -194 465-5 830 150-419 000-6 189 650 59 500 99,0% Övriga kostnader -578 835-3 653 850 5 550-3 613 267 35 033 99,0% Kostnader totalt -98 483 583-108 133 470-2 139 000-110 452 698-180 228 100,2% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 12,2 % Verksamhetsbidrag -96 380 900-95 620 460-2 139 000-98 228 482-469 022 100,5% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 1,9 % 64

Sektor: Bildningen Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Bildningssektorns grundläggande uppgifter är att ge god allmänbildning och fostran åt barn och unga, att stöda individens bildningssträvanden och utveckling till goda samhällsmedlemmar samt att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER (ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR) 1. attraktiv arbetsgivare som lockar kunnig personal 2. moderna arbets- och inlärningsmiljöer 3. samnyttja verksamhetsutrymmen 4. samverkan mellan bildningssektorns avdelningar 5. att stöda föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde ÅTGÄRDSPROGRAMMET 2010 2020, FÖRVERKLIGANDE, allmänt Lösningar söks där verksamheterna kan samutnyttja utrymmen eller verka i samma byggnader. Speciellt då nya utrymmen planeras ges möjlighet till effektivering. Skolornas resurser anpassas årligen till rådande elevunderlag och behov. Speciellt den finskspråkiga grundskolan i Karis-området tenderar växa, vilket kan begränsa den planerade nedskärningen av timresurserna. Arbetet med att se över den fria bildningen fortsätter. Musikinstitutet och landskapsmuseets inkomster förbättras. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN 2013-2015 Kunder/Invånare o erbjuda service och fritidsverksamhet som stöder Raseborg som ett kvalitativt boendealternativ o eftersträva jämlika förutsättningar att kunna ta del av de kommunala bildningstjänsterna o förbättra nättjänsterna inom hela bildningssektorn Processer o införa virtuella arbets- och inlärningsmiljöer o klargöra förvaltningen via informativa hemsidor och aktiv informationspolicy o arbeta för tydlighet i beslutsfattandet och klargöra ansvarsfördelningen mellan avdelningarna och Intern Service Ekonomi o betona kvalitativ verksamhet framom splittrade resurser o anpassa serviceutbudet och resurserna inom bildningen utgående från dagens behov o planera utrymmesbehoven långsiktigt och sektorövergripande o koncentrera olika avdelningars verksamheter till färre fastigheter Personal o erbjuds fortbildning i enlighet med kollektivavtalet o stödja och främja personalens arbetshälsa och trivsel o rekryteringen planeras och inleds i god tid o ändamålsenlig arbetsutrustning Utvärdering Arbetet med att utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen pågick hela året. Fr.o.m. läsåret 2013-2014 inledde två skolor ett sk. 1:1 projekt där samtliga elever och personal utnyttjar en personlig lärplatta i sitt dagliga arbete. Den grundläggande utbildningens IKT-plan uppdaterades och inom gymnasieutbildningen inleddes arbetet med att förbereda sig inför de elektroniska studentexamina som stegvis tas i bruk fr.o.m. hösten 2016. Året präglades av återhållsamhet i resursanvändningen. Samtliga avdelningar inom sektorn uppvisar ett årsbidrag som underskrider budget. Målsättningen med att anpassa resurserna till dagens behov förverkligades genom att uppfylla de i åtgärdsprogrammet fastställda målen. Sektorn har bl.a. minskat den totala timresursen samt antalet personal och fastigheter som används för verksamheten. 65

Sektor: Bildningen Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag Kiilan koulu i Karis och Ekenäs biblioteks saneringar färdigställdes och togs i bruk i slutet av året. Båda projekten underskred sina investeringsanslag. För att effektivera fastighetsanvändningen gjordes flera åtgärder. Bl.a. så flyttade kulturbyrån till Ekenäs bibliotek och museet från Villa Ormnäs till upphyrda utrymmen i Björknäs, Harparskog daghem stängdes och ett samarbetsavtal gjordes för att upprätthålla Bromarv filialbibliotek. För övrigt så löpte samarbetet väl med stadens interna service och en gemensam planering av nya fastighetsprojekt inleddes. Inför budgetarbetet föreslogs nya sektorövergripande lösningar för stadens fastighetsanvändning. Det gemensamma arbetet med planeringen av fastighetsanvändingen och - renoveringar kommer också att ha hög prioritet under de kommande åren. Trots återhållsamhet i resursanvändningen har man inom sektorn lyckats upprätthålla ett gott arbetsklimat. Fortbildning för personalen har ordnats och möjliggjorts utgående från de behov och intressen som finns bland personalen. Lärarpersonalens fortbildning har kunnat utvecklas och förbättras genom det tredje KUNNIG-projektet som genomfördes tillsammans med grannkommunerna Hangö, Ingå, Lojo (svenska) och Sjundeå. Bildningssektorn fick även mycket goda resultat i den egna personalutvärderingen som gjordes i slutet av året. Bildningens avdelningar kultur och fritid har med budgetmedel stött föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde. Bildningssektorn har som helhet verkställt budgeten enligt följande; verksamhetsbidraget har underskridits med 1 835 800 (3,4 %), intäkterna har överskridits med 73 841 (1,3 %) och kostnaderna har underskridits med 1 761 959 (3,0 %). 66

Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag VERKSAMHET Avdelningen producerar administrativa tjänster för hela sektorn samt handhar bildningsnämndens, den svenskspråkiga och finskspråkiga sektionens samt musikinstitutets ärendehantering. Administrationen ansvarar för skolkuratorsverksamheten och skolskjutsarna samt fortbildningen av den pedagogiska personalen. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Uppgörandet av förfaringssätt beträffande beslut om skolskjuts Effektivering av skolskjutarrangemang Förstärkande av ledningens kunnande i arbets-/tjänsteavtalsfrågor Upprätthållande av ett gott arbetsklimat Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Rutinerna kring beslut om skolskjutsar granskas samtidigt som ett system för beslut om dessa uppgörs (bildningsdirektören). 2. Harmonisering av skolornas arbetstider för att underlätta skolskjutsar 3. Arrangerandet av utbildning i tjänstekollektivavtalsfrågor 4. Upprätthållandet av regelbundna gemensamma möten och motionstillfällen samt skapandet av rutiner som stöder det dagliga arbetet på administrationen. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Skolskjutsar 978 971 944 Besök hos skolkurator Mätare Skolskjutskostnad/skjutselev 1 781 1 903 1 944 Elever/skolkurator 541 534 530 67

Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 433 285 412 420 442 615 30 195 107,3% Avgiftsintäkter 4 237 1 500 3 078 1 578 205,2% Understöd och bidrag 42 779 58 440 11 842-46 598 20,3% Övriga intäkter 107 810 0 97 968 97 968 0,0% Intäkter totalt 588 111 472 360 0 555 503 83 143 117,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,5 % Kostnader Personalkostnader -1 128 774-1 112 280-1 114 713-2 433 100,2% Köp av tjänster -3 520 518-3 642 040-3 565 294 76 746 97,9% Material och varor -12 762-10 300-10 425-125 101,2% Understöd -20 505-55 200-72 487-17 287 131,3% Övriga kostnader -80 357-63 530-59 400 4 130 93,5% Kostnader totalt -4 762 916-4 883 350 0-4 822 319 61 031 98,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 1,2 % Verksamhetsbidrag -4 174 804-4 410 990 0-4 266 817 144 174 96,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 2,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: 1. Processerna för anhållan och beslut om skoltransporter har förtydligats. 2. Arbetet med att effektivera skoltransporterna inom existerande och bindande tranportavtal gjordes inför läsåret 2013-2014. Några större förbättringar kunde inte göras men en liten minskning av det totala antalat köror kunde göras genom att skolornas sk. start- och sluttider minskades. Större ändringar i skoltransporterna kan försöka uppnås i samband med att skoltranporterna upphandlas på nytt inför år 2015 alternativt 2016. 3. Ledningens kunnande i arbets-/tjänsteavtalsfrågor har stärkts genom intern utbildning som gjorts inom det sk. KUNNIG-nätverket samt en tillfälle som hållits i samarbete med personalavdelningen. Detta arbete kommer att fortsätta under 2014. 4. Arbetet med att utveckla de redan existerande gemensamma rutinerna har fortsatt. Ledningen har i sitt dagliga arbete även prioriterat upprätthållandet av ett gott arbetsklimat. De goda resultaten från personalenkäterna tyder på att man lyckats i detta arbete. Ekonomi: Administrationens personalkostnader belastas av extra intäkt/kostnad om 87 275 som beror på en pensionsavgift till och från kommunala arbetsmarknadsverket. Resultatet av åtgärden är i sig neutral men de verkliga, budgeterade personalkostnaderna för den egna verksamheten underskreds med ca 80 000. Inbesparingar har gjorts genom att minska bildningens förvaltning med en person, lägre åtgång mötesarvoden genom nya förvaltningsmodellen samt genom att spara en del av resursen inom det sk. NOMAD-arbetet. Köp av tjänster har underskridits med 2,1 % - ca 77 000. Orsaken är främst att skoltransportkostnaderna underskridits med ca 22 000 och anslag för pedagogisk utveckling med ca 38 000. Sistnämnda har inte använts, eftersom man varit mycket återhållsam beträffande allt utvecklingsarbete med vetskap om stadens ekonomiska läge. 68

Barndagvård och förskola DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Dagvårdschef Märta Wikström VERKSAMHET Allmän målsättning är att erbjuda alternativa dagvårdsplatser i enlighet med föräldrars behov och önskemål. Dagvården utgår från närhetsprincipen men ger samtidigt föräldrar möjlighet att ansöka om en dagvårdsplats inom hela staden Raseborg. Dagvård ges i enlighet med lagstiftningen så att dagvårdsplats garanteras inom två veckor ifall man behöver detta för studier eller arbete, annars inom fyra månader. Utöver den lagstadgade dagvården kan dagvård ges till skolbarn med specialbehov. Verksamhetsformerna är följande: förskola, daghemsvård, språkbad, familjedagvård i vårdares eget hem, gruppfamiljedagvård, lekparksverksamhet, stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privat vårdproducent. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Skapa permanenta, ändamålsenliga dagvårdsutrymmen utgående från behovet, samt underhålla och reparera redan befintliga utrymmen. 2. Utveckla strukturerna för samarbetet mellan förskola och skola i enlighet med läroplansgrunderna och i syfte att trygga kontinuiteten i barnets lärande. 3. Befästa nya strukturer för elevvårdsarbetet i förskolan, samt främja välmående, säkerhet och trygghet inom dagvården. 4. Utveckla användningen av IT-utrustning inom dagvården. 5. En effektivare användning av egen dagvårdsverksamhet. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Renoveringar/tillbyggnad av lokaliteter förverkligas i enlighet med gemensamt uppgjord plan. (Intern service, dagvårdschefen). 2. Ordna gemensamma tillfällen för ledare och personal inom förskola och skola för att kunna utveckla olika samarbetsformer. (Dagvårdschef, undervisningscheferna). 3. Öka det tvärsektoriella samarbetet kring dagvård och förskola inom ramen för arbete i stadens elevvårdsteam. (Dagvårdschefen) 4. Optimering av daghemsutrymmena. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Barn i verksamheten (totalt) 1 381 1 385 1 373 av vilka i förskola 311 280 272 Stöd för vård av barn (FPA) totalt 455 470 454 Kommuntillägg för privat vård av barn 75 80 70 Mätare Nettoutgift / dagvårdsbarn / år totalt ( ) 9 381 9 742 9 413 Erhållit dagvårdsplats enligt ansökt första alternativ 79 % 80 % 84 % 69

Barndagvård och förskola DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Dagvårdschef Märta Wikström SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 3 970 16 000 7 622-8 378 47,6% Avgiftsintäkter 2 149 625 2 333 000 2 067 351-265 649 88,6% Understöd och bidrag 14 954 5 000 25 572 20 572 511,4% Övriga intäkter 4 552 5 000 11 511 6 511 230,2% Intäkter totalt 2 173 101 2 359 000 0 2 112 057-246 944 89,5% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -2,8 % Kostnader Personalkostnader -11 313 985-11 769 610-11 076 987 692 623 94,1% Köp av tjänster -2 200 184-2 319 090-2 231 208 87 882 96,2% Material och varor -235 136-278 050-247 258 30 792 88,9% Understöd -1 713 341-1 810 000-1 735 681 74 319 95,9% Övriga kostnader -1 387 817-1 519 350-1 516 266 3 084 99,8% Kostnader totalt -16 850 463-17 696 100 0-16 807 399 888 701 95,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -0,3 % Verksamhetsbidrag -14 677 362-15 337 100 0-14 695 342 641 758 95,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Uppföljning av konkretiserade målsättningar: 1. På bildningsnämndens förslag har i samarbete med intern service uppgjorts en plan för att skapa permanenta, ändamålsenliga lokaliteter för dagvården enligt följande: * Planeras att Tenala nya daghem byggs invid Höjdens skola i Tenala. Ritningar och en kostnadsberäkning finns. Projektet ingår i intern service budgetförslag 2014 och daghemmet planeras stå färdigt våren/sommaren 2015. * Skogsgläntans daghem och Mäntykoto daghem står i akut behov av nya lokaliteter. I stället för att bygga nya daghem föresiås att det reserveras anslag för planerings- och ombyggnadskostnader av det nuvarande gymnasiet för att göra det till daghem för Mäntykoto och Skogsgläntan. Gymnasiet föreslås i stället få nya lokaliteter vid Raseborgsvägen 5 (Axxell). Projekten ingår i intern service ekonomiplan 2014-2016. 2. Flera gemensamma fortbildningstillfällen har hållits för ledare inom dagvård och skola. Detta ger en bra grund för förbättrat samarbete. En gemensam styrgrupp har tillsatts för utarbetande av ny läroplan från förskola, grundläggande utbildning till gymnasiet. Svartå finska förskola och Österbo förskola har 2013 flyttat in i respektive skolas lokaliteter, vilket leder till mera samarbete mellan de olika stadierna samtidigt som lokaliteterna utnyttjas effektivt. Där det är möjligt kommer förskolor också framöver att flytta till skollokaliteter. 3. Möten för elevvårdsteamen har hållits. 4. Specialdagvården och enstaka förskoleavdelningar har i detta skede fått tillgång till pekplattor. 5. Till följd av få ansökningar har Harparskog daghem stängts fr.o.m. 1.8.2013. Med beaktande av barnens behov av dagvård under sommar-, jul- och sportlov, slås daghemmens verksamhet delvis ihop under ifrågavarande tider. Under jul- och sportlov är det främst de små enheterna som flyttar till de större enheterna. Under sommaren slås även de större daghemmens verksamhet ihop. Genom sammanslagningar sparas vikarieanslag. 70

Barndagvård och förskola DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Dagvårdschef Märta Wikström Ekonomi: Antalet barn i kommunal dagvård har hållits på motsvarande nivå som BS 2012 (-8) samtidigt som lönekostnaderna ökade med ca 2% för arbetsgivarna. De bokförda personalkostnaderna inom dagvården i Raseborg är trots detta ca 230 000 lägre än år 2012, ca 150 000 av dessa beror på direkta inbesparingar i verksamheten. Det kan konstateras att en effektivering av verksamheten och allmän återhållsamhet beträffande resursanvändningen har gett resultat. Dagvårdens nettobudget har underskridits med 640 000 (4,2 %). Intäkterna som helhet har förverkligats till 89,5 %, underskridningen är ca 250 000. Intäkterna består till största delen av dagvårdsavgiftsintäkter. Dagvårdsintäkterna är svåra att förutspå, eftersom de beräknas utgående från föräldrarnas inkomster och även påverkas av sysselsättningsläget, vilket försämrades i Raseborg under år 2013. Dagvårdsavgifterna täcker 13,7 % av de totala utgifterna för dagvård (undantaget stöd för hemvård och privat vård av barn samt kommunalt tillägg till privat stöd för vård av barn). Motsvarande siffra var 14,2% i bokslutet för år 2012. Verksamhetens kostnader har förverkligats till 95 %, vilket betyder att inbesparingen uppgår till 880 000. Största delen av inbesparingen utgörs av personalkostnader, som har förverkligats till 94,1 %. Det är främst inom familjedagvården de största personalinbesparingarna gjorts, tot. över 500 000. Inbesparingarna är en följd dels av att ordinarie familjedagvårdspersonal slutat på egen begäran, dels av moderskaps- och långa sjukledigheter samt dels en följd av pensioneringar utan nyrekrytering. Därtill har behovet av familjedagvårdsplatser i Pojo minskat så att tre ordinarie familjedagvårdare tillfälligt omplacerats i andra uppgifter. Stängningen av Harparskog daghem (1.8.2013) står sammanlagt för ca 100 000, medan inbesparingen på "hemvårdsstöd" står för 74 000.. 71

Svenskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Maj-Len Engelholm VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som i sin verksamhet främjar ett livslångt lärande. Målet är att ge eleverna goda kunskaper och färdigheter samt att fostra till sund självkänsla och medmänsklighet. Den grundläggande utbildningen ska ge kompetenser och färdigheter för vidare studier och arbetsliv, samt för ett aktivt medborgarskap i en ständigt föränderlig värld. I verksamheten betonas tvåspråkigheten samt jämlikhet, respekt och samverkan. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Skapa en pedagogiskt relevant undervisningsmiljö med modern utrustning och teknik. 2. Befästa förfaringssätten kring stödet för eleverna i skolgången till att bli en naturligt fungerande del av skolans arbete. 3. Befästa de nya strukturerna för elevvårdsarbetet i grundskolorma för främjandet av välmående, trygghet och säkerhet. 4. Utveckla metoder och arbetssätt i syfte att främja elevernas kommunikativa kompetenser och läsfärdigheter. 5. Intensifiera samarbetet mellan förskolor och skolor samt mellan skolor med årskurs 1-6 respektive 7-9 i syfte att trygga kontinuiteten i barnets lärande. 6. En anpassning av timresursen till ett lägre elevunderlag. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/ organ 1. Utrusta grundskolorna med IK-teknik i enlighet med den utvecklingsplan för användningen av IKT i undervisningens som godkänts i bildningsnämnden år 2012. Ordna fortbildning i anslutning till ett mångsidigt utnyttjande av IK-teknik i undervisningen. (IT-enheten, undervisningschefen, rektorerna). 2. Grundskolorna fungerar vid läsårets slut i enlighet med de direktiv för säkerhet och trygghet i skolan som fastställts i bildningsnämnden (intern service, undervisningschefen, rektorerna). 3. Ordna fortbildning för grundskolornas personal i anslutning till stöd för elevernas studier. Definiera strukturen för specialundervisningen och smågruppsundervisningen i grundskolorna. (undervisningschefen, rektorerna) 4. Öka det sektorövergripande samarbetet kring grundskolornas elevvård inom ramen för arbetet i stadens elevvårdsteam. Ordna fortbildning och gemensamma diskussionstillfälle för grundskolornas elevvårdspersonal. (stadens elevvårdsteam, undervisningschefen, rektorerna) 5. Genom skolvisa insatser och åtgärder uppmuntra elever till läsning samt använda sådana pedagogiska metoder som uppmuntrar elever till muntlig kommunikation och muntlig framställning. (undervisningschefen, rektorer) 6. Ordna tillfällen för ledare och personal i förskola och skola att föra gemensamma diskussioner och utvecklandet av samarbetsformer. Skapa möjligheter att erbjuda förskolebarn och elever inom nybörjarundervisningen gemensam verksamhet och undervisning. (dagvårdschefen, undervisningschefen, rektorer) 7. En minskning av den totala timresursen 72

Svenskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Maj-Len Engelholm BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Elever totalt 1 823 1 782 1 780 Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde 18 18 17 b) individualiserad specialklass 10 10 10 c) integrerad i allmänundervisningen 103 103 105 Avgångsbetyg från grundskolan 232 252 253 Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) 8 596 8 967 8 815 varav för undervisning 6 003 6 173 6 112 Timresurs/elev 2,06 2,05 2,06 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 0 0 6 151 6 151 0,0% Avgiftsintäkter 1 059 0 2 820 2 820 0,0% Understöd och bidrag 92 469 84 500 213 723 129 223 252,9% Övriga intäkter 151 476 146 900 130 494-16 406 88,8% Intäkter totalt 245 004 231 400 0 353 188 121 788 152,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 44,2 % Kostnader Personalkostnader -9 946 940-10 140 050-10 087 718 52 332 99,5% Köp av tjänster -2 629 190-2 697 000-2 638 327 58 673 97,8% Material och varor -480 855-459 110-471 207-12 097 102,6% Understöd Övriga kostnader -1 681 993-1 677 010-1 652 992 24 018 98,6% Kostnader totalt -14 738 978-14 973 170 0-14 850 245 122 925 99,2% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,8 % Verksamhetsbidrag -14 493 974-14 741 770 0-14 497 057 244 713 98,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: 1. Undervisningen med hjälp av IKT har utvecklats med hjälp av anskaffning av IKT-utrustningen till skolorna utgående från strategi och plan för utvecklingen av undervisning med hjälp av IKT. Fortbildning har ordnats för undervisningspersonalen och personalen har även deltagit i fortbildning som ordnats av utomstående fortbildningsanordnare. I Pojo kyrkoby skola och Kirkonkylän koulu inleddes vid höstterminens start ett projekt som innebär att varje lärare och elev har en egen ipad. Skolornas personal arbetar med att skapa och sprida goda modeller för hur lärplattan kan utnyttjas i undervisningen och att ge eleverna förutsättningar att utnyttja ett modernt intuitivt hjälpmedel i alla sina studier både i och utanför skolan. 73

Svenskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Maj-Len Engelholm 2. Grundskolorna fungerar i enlighet med de direktiv för säkerhet och trygghet i skolan som fastställts i bildningsnämnden. Under året har en arbetsgrupp arbetat med att granska säkerheten och tryggheten i anslutning till utrustningsnivån i de mindre skolornas slöjdsalar. Skolornas slöjdsalar har utgående från granskningen under hösten 2013 utrustats att motsvara kraven på säkerhetsnivån i slöjdsalar. Alla slöjdsalar i stadens grundskolor är därmed granskade och utrustade i enlighet med kraven på säkerhetsnivå i slöjdsalar. 3. Skolornas arbete till stöd för elevernas skolgång och lärande har stötts med fortbildning anordnad av både bildningens administration samt av utomstående arrangörer. Strukturen för specialundervisningen och smågruppsundervisningen i grundskolorna är definierad i "Handbok för trestegsstödet och elevvården i Raseborg". Strukturen diskuteras regelbundet på återkommande möten för rektorer samt i gemensamma samlingar för grundskolornas speciallärare och specialklasslärare. 4. Medlemmarna i stadens elevvårdsteam representerar stadens olika sektorer med uppdrag i anslutning till undervisning, vård och fostran av barn och unga. Stadens elevvårdsteam samlas regelbundet och diskuterar och utvecklar det sektorövergripande samarbetet. Skolornas elevvårdande arbete har stötts med möjlighet för personalen att delta i fortbildning. 5. Den gemensamma målsättningen i de svenska grundskolorna med att främja och stärka elevernas läsfärdigheter och kommunikativa färdigheter har genomförts med olika insatser i skolorna. Skolorna har enhetsvis definierat insatserna i läsårsplaner för läsåren 2013-2014 samt 2014-2015. 6. Tillfällen för ledare och personal i förskola och skola att föra gemensamma diskussioner och utvecklandet av samarbetsformer har ordnats inom ramen för ledarskapsutbildning i projektet Kunnig. I syfte att skapa möjligheter att erbjuda förskolebarn och elever inom nybörjarundervisningen gemensam verksamhet flyttade förskolan i Österby in i Österby skola inför höstterminen 2013. Samarbetet mellan förskolan och nybörjarundervisningen utvecklas kontinuerligt. Också i Svartå skola samarbetar förskolan och nybörjarundervisningen i samma fastighet. 7. Timresursen under läsåret 2013-2014 minskades till största del genom anpassning av resursen till ett minskat elevunderlag. Ekonomi: Inkomsterna överskrids med 52,6 % eller ca 120 000. Detta beror främst på extra statsbidrag som inte budgeterats. Personalkostnaderna har förverkligats till 99,5 %. Vid uppgörandet av budgeten beaktades redan anpassningen av timresursen till ett sjunkande elvantal. Köp av tjänster har underskridits med 60 000. En bidragande orsak är att kostnaderna för "intern måltidservice" har underskridits med 40 000 samt en målmedveten återhållsamhet med budgetmedel. 74

Finskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Jukka Hautaviita VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som strävar till att främja ökad tillväxt i mänsklighet samt till ett livslångt lärande. Målet är att utveckla sådana färdigheter som ställs av studerandet, arbetslivet och den snabbt föränderliga världen. I verksamheten betonas tvåspråkighet, samverkan, jämlikhet och tolerans. Verksamheten är uppdelad på två avdelningar enligt språk. Strävan är att ordna utbildning och fostran jämlikt mellan de olika språkgrupperna och kommundelarna. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Anpassa undervisningsmetoder och -redskap till tidsenlig nivå 2. Linjedragning för undervisning och stöd för elever med främmande språk 3. Etablera förfaringssätten enligt den lokala läroplansuppdateringen till en smidig del av skolornas verksamhet 4. Koordinering av undervisningspersonalens fortbildningsutbud 5. Etablera elevvårdens nya förfaringssätt med tyngdpunkt på välmående och säkerhet 6. Främja kunnandet i svenska språket 7. Utveckla intensifierat och särskilt stöd 8. Öka samarbetet gällande övergång från förskola till grundskola 9. En anpassning av timresursen till elevunderlaget. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. ordna lokala och regionala utbildningstillfällen för skolornas personal samt satsa på mångsidig användning av virtuella verktyg (IT-avdelningen, rektorer, lärare); förbättra ytterligare användningen av Pedanet-, Primus- och Wilma verktyg och förbättra kunnandet genom att satsa på utbildning (rektorer, undervisningschef, itstödperson, Kunning-koordinator) 2. fortsätta kartlägga situationen för elever med främmande språk i stadens grundläggande utbildning och precisera metoder för effektivering av stöd riktat till dessa elever (undervisningschef, rektorer) 3. ordna lokala och regionala fortbildningstillfällen där betydelsen av samarbete, kommunikation och attitydmiljö betonas (undervisningschef, rektorer) 4. utarbeta en elektronisk utbildningskalender i Pedanet och hålla den uppdaterad (undervisningschefer, Kunnigkoordinator) 5. grundskolorna fungera vid läsårets slut i enlighet med de direktiv för säkerhet i skolan som fastställts i bildningsnämnden (undervisningschef, rektorer, intern service) 6. utarbeta en plan för att främja kunnandet av det andra inhemska språket (undervisningschefer, rektorer) 7. definiera resursanvändningen (inkl. skolgångsbiträden) för intensifierat och särskilt stöd regionalt och enhetsvis (undervisningschef, rektorer) 8. ordna gemensamma tillfällen vilka erbjuder möjligheter till gemensam verksamhet mellan förskola och nybörjarundervisning (undervisningschefer, dagvårdschef) 9. En minskning av den totala timresursen. 75

Finskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Jukka Hautaviita BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Elever totalt 949 944 944 av vilka elever i påbyggnadsundervisning 5 3 3 Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde b) individualiserad specialklass 2 1 0 c) integrerad i allmänundervisningen 83 83 79 Avgångsbetyg från grundskolan 106 87 90 Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) 8 754* 9250* 9226* varav för undervisning 6 167* 6356* 6258* Timresurs/elev 2,25 2,15 2,15 (* exklusive Ekparkens sjukhusskola ) SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 206 542 150 000 199 432 49 432 133,0% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag 58 548 47 000 110 951 63 951 236,1% Övriga intäkter 100 767 88 500 72 428-16 072 81,8% Intäkter totalt 365 857 285 500 0 382 811 97 311 134,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,6 % Kostnader Personalkostnader -5 754 541-5 877 840-5 914 270-36 430 100,6% Köp av tjänster -1 475 013-1 523 180-1 522 691 489 100,0% Material och varor -213 757-220 730-230 368-9 638 104,4% Understöd Övriga kostnader -791 687-980 280-985 636-5 356 100,5% Kostnader totalt -8 234 998-8 602 030 0-8 652 966-50 936 100,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,1 % Verksamhetsbidrag -7 869 141-8 316 530 0-8 270 155 46 375 99,4% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,1 % 76

Finskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Jukka Hautaviita ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: 1., 3. & 4. En satsning i informations- och kommunikationsteknik har gjorts genom att anskaffa utrustning och ordna fortbildning. Alla elever och lärare i skolorna i Pojo kyrkoby har en ipad. Detta utvidgar betydligt möjligheterna för inlärning och arbetssätt. Skolornas rektorer har fått utbildning i en smidig användning av Pedanet-, Primus- och Wilma verktyg. En elektronisk utbildningskalender inom projektet Kunnig har distribuerats till skolpersonalen via Pedanet-plattformen. Fortbildningstillfällen som har ordnats under året har behandlat, förutom IKT, även säkerhet samt förfaringssätt för elevvård och trestegsstöd. Fortbildningstillfällen som riktats till representanter från alla skolor har under året ordnats totalt 23 stycken. 2. Permanenta resurser för att förbättra situationen för elever med främmande språk har inte hittats. Undervisningen av dessa elever har koncentrerats till Kiilan koulu. Med statligt specialunderstöd har undervisningen i finska som andraspråk kunnat hållas på en skälig nivå. 5. Säkerheten i skolornas slöjdsalar har förbättrats enligt direktiven speciellt genom att modernisera maskiner och anordningar. Detta arbete slutfördes i slutet av året. Nivån på maskiner och anordningar följer de uppdaterade förordningarna. 6. Kunnandet i det andra inhemska språket förbättras i skolorna med hjälp av klubbar i svenska. Övrig strukturell organisering och planering görs i samband med läroplansreformen som påbörjades i slutet av året. 7. Resursfördelningen för att utveckla intensifierat och särskilt stöd (smågruppsstruktur) är på samma nivå som tidigare. Strukturella förändringar har inte gjorts. 8. Satsningar i samarbetet mellan förskola och nybörjarundervisning har gjorts inom ramen för Kunnig-projektet. Ledningen inom förskolan och grundskolan har deltagit i tre gemensamma fortbildningstillfällen under året. 9. Timresursen för den finskspråkiga undervisningen har skurits ner med 93 timmar inför höstterminen 2013. Elevantalet sjönk inte vid denna tidpunkt. Ekonomi: Intäkterna har överskridits med ca 100 000. Detta beror på högre statsbidrag än budgeterat samt på högre hemkommunersättningar än budgeterat. Kostnaderna har överskridits med 0,6 % - 50 000, vilket i sin tur beror på undervisning som ordnats inom ramen för extra statsbidrag. 77

Gymnasieutbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden samt respektive sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningscheferna Sammandrag VERKSAMHET I staden finns tre gymnasier vilka ger högskoleförberedande utbildning: Ekenäs gymnasium, Karis-Billnäs gymnasium och Karjaan lukio. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan samt övriga läroinrättningar på andra stadiet. Gemensamma kurser ordnas också med den fria bildningen. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Fr.o.m. hösten 2013 följer gymnasierna ett gemensamt positionssystem 2. Användningen av modern teknologi som ett stöd för lärandet utvecklas 3. Gymnasieverksamheten stöder för sin del utbildningsgarantin Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Ett för stadens gymnasier gemensamt positionsschema uppgörs (gymnasierektorerna, bildningsdirektören) 2. Ibrukatagandet av undervisningsplattformen Moodle i alla läroämnen (rektorerna) Förverkligande av distanskurser i realtid - Rektorerna Utökad användning av pekplattor i undervisningen (rektorerna) 3. En processbeskrivning skapas för stadieövergången mellan grundläggande utbildning och gymnasium (bildningsdirektören) BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal studerande 478 470 457 Antal kombistuderande 11 10 13 Studentexamen 133 172 178 Studerande som avbrutit/bytt skola 14 7 27 Mätare Nettoutgifter/studerande 7 582 7 874 7 716 Andel av åk 9 som valt gymnasiet 45 % 45 % 45 % 78

Gymnasieutbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden samt respektive sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningscheferna Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter 8 422 13 500 14 191 691 105,1% Understöd och bidrag 11 120 0 9 842 9 842 0,0% Övriga intäkter 17 562 0 18 032 18 032 0,0% Intäkter totalt 37 104 13 500 0 42 065 28 565 311,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 13,4 % Kostnader Personalkostnader -2 650 038-2 691 180-2 588 630 102 550 96,2% Köp av tjänster -610 365-647 550-615 809 31 741 95,1% Material och varor -69 433-50 880-37 477 13 403 73,7% Understöd -140 0-170 -170 0,0% Övriga kostnader -331 112-324 470-326 605-2 135 100,7% Kostnader totalt -3 661 088-3 714 080 0-3 568 691 145 389 96,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -2,5 % Verksamhetsbidrag -3 623 984-3 700 580 0-3 526 626 173 954 95,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -2,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Stadens gymnasier utvecklade och tog i bruk ett gemensamt positionssystem i syfte att koordinera kursutbudet för studerande och möjliggöra studier i kurser som inte erbjuds i det egna gymnasiet. Utvecklingen av IKT i undervisningen har fortsatt med sikte på elektroniska studentskrivningar år 2016. Den gemensamma undervisningsplattformen Moodle utnyttjas i viss utsträckning och distansundervisning för studerande i realtid genomfördes första gången under vårterminen 2013 och vidareutvecklas framöver. Gymnasierna uppfyller ungdomsgarantin inom ramen för en definierad process tillsammans med stadens uppsökande ungdomsarbete. Arbetet med en processbeskrivning för stadieövergången mellan grundläggande utbildning och gymnasium inleddes under våren 2013 och slutfördes under hösten. Ekonomi: Verksamhetsbidraget har underskridits med 4,7 % eller ca 170 000. Intäkterna var ca 30 000 högre än budgeterat, vilket berodde på diverse bidrag samt på uthyrning av utrymmen. Att kostnaderna underskridits med 3, 9 % eller 145 000 förklaras till stor del av att kostnaderna anpassats till ett lägre antal studerande än budgeterat genom att minska på kursutbudet. Jämfört med budgeten har antalet studerande sjunkit med 13, vilket också borde leda till en kostnadsminskning om ca 100 000. Kostnaderna för städtjänsterna har underskridits med ca 35 000 vilket beror på en intern omfördelning. För övrigt har man i all verksamhet iakttagit särskild sparsamhet med vetskap om det ekonomiska läget i staden. 79

Medborgarinstitutet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Rektor Maarit Hujanen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Medborgarinstitutet Raseborg Raaseporin kansalaisopisto är en tvåspråkig inom den fria bildningen verkande läroanstalt. Medborgarinstitutets uppgift är att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället. Medborgarinstitutet strävar till att erbjuda kvalitativ, förmånlig allmänbildande undervisning utgående från invånarnas behov. Institutet är i första hand en läroinrättning för vuxenutbildning men erbjuder också mångsidiga verksamhetsmöjligheter för barn och ungdomar under 16 år. Medborgarinstitutet strävar till samarbete med övriga aktörer inom bildning och kultur. Medborgarinstitutet kan skräddarsy utbildning riktad till stadens anställda, företag och andra organisationer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utveckla strukturerna för undervisningen i musik, dans och konst. Utveckla utvärderingen av den egna verksamheten Utveckla kursutbudet för specialgrupper, seniorer och invandrare Utöka verksamheten dagtid Utveckla samarbete med övriga medborgarinstitut Effektivering av personalresursen och utrymmesanvändningen Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret Skapandet av läroplaner musik, dans och konst Anställande av en planerande musiklärare för läsåret 2013-14 Skapandet av ett enhetligt utvärderingsinstrument som används på ca 1/3 av kursdeltagarna Timlärarmöten hålls minst en gång per termin Planeringsansvariga skapar skräddarsydda kurser för olika målgrupper Språkundervisning för invandrare sker i samarbete med andra aktörer Omorganisering av de administrativa arbetsuppgifterna Minskning av köptjänsterna Minskning av externt upphyrda utrymmen BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal kurser 714 850 648 Antal föreläsningar 10 20 9 Antal undervisningstimmar 19 099 20 000 18 406 Antal deltagare 8 374 9 000 8 225 Mätare Nettoutgift/timme 49 52 51 Nettoutgift/deltagare 112 116 114 80

Medborgarinstitutet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Rektor Maarit Hujanen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 1 840 0 4 701 4 701 0,0% Avgiftsintäkter 349 458 332 000 337 814 5 814 101,8% Understöd och bidrag 30 270 21 000 34 259 13 259 163,1% Övriga intäkter 3 588 1 000 2 645 1 645 264,5% Intäkter totalt 385 157 354 000 0 379 419 25 419 107,2% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -1,5 % Kostnader Personalkostnader -944 144-964 930-897 004 67 926 93,0% Köp av tjänster -187 368-215 980-175 320 40 660 81,2% Material och varor -12 526-18 800-29 256-10 456 155,6% Understöd -500-2 000-1 000 1 000 50,0% Övriga kostnader -181 530-199 290-215 031-15 741 107,9% Kostnader totalt -1 326 068-1 401 000 0-1 317 611 83 389 94,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -0,6 % Verksamhetsbidrag -940 911-1 047 000 0-938 192 108 808 89,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -0,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Läroplan för grundundervisning i musik och dans har tagits i bruk. Musiklärare har inte anställts p.g.a. stadens sparåtgärder. Utvärdering har skett i form av ett Webropolformulär som tagits i bruk. Höstens gemensamma timlärarmöte samlade totalt 38 lärare. Karis gamla stadshus och Höijersgården i Ekenäs används flitigt under dagtid för kursverksamhet såsom datakurser och seniorernas språk-, konst- och motionskurser. Språkundervisning för invandrare har ordnats i samarbete med VNF och Lärkkulla. Administrativa personalens arbetsbeskrivningar och kansliets öppethållningstider har uppdaterats inom Feelit-programmet. Visst kvällsarbete ingår p.g.a. inbesparing av tidigare kvällsvaktmästare. Flyttning av flertal motions- och danskurser från externt upphyrda utrymmen till stadens egna gymnastiksalar. Interna utrymmen har utnyttjats i högre grad än tidigare. MBI Raseborg har tillsammans med MBI Kyrkslätt påbörjat ett projekt inom den fria bildningen vars syfte är utveckling av kvalitet och effektivitet. Till projektet har Undervisningsministeriet beviljat 23 000. MBI Kyrkslätt administrerar pengarna. Ekonomi: Budgeten har hållits väl inom ramarna. Understöd och bidrag har erhållits mer än beräknat. Interna hyrorna har höjts p.g.a. ökad användning av interna utrymmen, därmed har utgifterna för externa hyror minskats. Material och varor har anskaffats i och med flyttningen till Karis gamla stadshus. Inom invandrarprojektet Lake har en ipad-klass skaffats. 81

Musikinstitutet Raseborg Förtroendeorgan: Kulturnämnden / Direktionen för Musikinstitutet Raseborg DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Rektor Tuula Kalmi Sammandrag VERKSAMHET Musikinstitutet Raseborg Raaseporin Musiikkiopisto är en konstinstitution vars uppgift är att meddela barn och ungdomar en god grundutbildning i musik. Musikutbildningen är målinriktad enligt lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Undervisningen ordnas i enlighet med av Utbildningsstyrelsen år 2002 utfärdade grunder för läroplanen för fördjupad lärokurs. Musikinstitutet betjänar både den svensk- och finskspråkiga befolkningen och utvecklar undervisningen i stadsdelarna Ekenäs och Karis. Dessutom ordnar musikinstitutet enligt avtal undervisning i grannkommunerna Hangö och Ingå. Eleverna får en god grund att bygga vidare på inom olika musikstilar: klassisk musik, folkmusik och popmusik. Musikinstitutet ordnar årligen inträdesprov. På basen av dem tas in nya elever från olika kommuner inom den timkvot som varje kommun har fastställt. På alla orter verkar dessutom musiklekskolegrupper för 3-6 åringar dit barn tas i anmälningsordning. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar De kvalitativa resultaten av musikinstitutets verksamhet bedöms genom nivåprov enligt riksomfattande kriterier och avgångsbetyg som utdelas årligen. Elevernas musikaliska färdigheter och framsteg framgår på offentliga uppträdanden som musikinstitutet ordnar samt på olika evenemang där musikinstitutets elever medverkar. För år 2013 planeras ett samarbetsprojekt med MBI och Hurjapiruetti. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Musikinstitutet ordnar offentliga elevuppträdanden på alla verksamhetsorter under terminerna (enhetsföreståndare och lärare) 2. Musikinstitutet bidrar i mån av resurserna till program vid evenemang som ordnas av kommunala eller privata aktörer (enhetsföreståndare och lärare) 3. I samarbete med MBI och Hurjapiruetti framställs en gemensam produktion på vårterminen (de berörda lärarna) BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer totala antalet veckotimmar 522 524 522 - antalet veckotimmar i Raseborg 323 323 323 - antalet veckotimmar i Hangö 136 138 136 - antalet veckotimmar i Ingå 63 63 63 antalet elever som studerar enligt fördjupad lärokurs 402 370 383 antalet elever i enbart gruppundervisning 287 270 254 Mätare / veckotimme (exkl. hyror) 2 269 2 345 2 329 Raseborgs andel av veckotimmar 62 % 62 % 62 % % av invånare i Raseborg med fördjupad lärokurs 0,8 % 0,8 % 0,8 % 82

Musikinstitutet Raseborg Förtroendeorgan: Kulturnämnden / Direktionen för Musikinstitutet Raseborg DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Rektor Tuula Kalmi Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 354 520 426 790 385 160-41 630 90,2% Avgiftsintäkter 174 250 161 700 173 290 11 590 107,2% Understöd och bidrag Övriga intäkter 3 030 0 1 170 1 170 0,0% Intäkter totalt 531 800 588 490 0 559 620-28 870 95,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 5,2 % Kostnader Personalkostnader -1 085 138-1 107 950-1 102 067 5 883 99,5% Köp av tjänster -78 666-85 070-89 844-4 774 105,6% Material och varor -14 868-28 000-17 801 10 199 63,6% Understöd Övriga kostnader -68 327-66 090-65 107 983 98,5% Kostnader totalt -1 246 999-1 287 110 0-1 274 819 12 291 99,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 2,2 % Verksamhetsbidrag -715 200-698 620 0-715 199-16 579 102,4% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: 1. Musikinstitutet har ordnat 90 offentliga elevuppträdanden på olika verksamhetsorter under året. Musikinstitutets 20-årsjubileum har präglat hela året. Speciellt kan nämnas POPPIS-konserterna 25.10 i Hagaparkskolans auditorium och 26.10 i Kulturhuset Karelia samt jubileumskonserterna 29.11 i Hangö stadshus och 30.11 i Ekenäs kyrka och Seminarieskolans aula. Dessutom ansvarade musikinstitutet för all musik på självständighetsdagens fester i Ingå och Hangö. 2. Musikinstitutets elever har besökt flera servicehem i verksamhetskommunerna. Musikinstitutets elever har bidragit med musik på städernas fester samt på Raseborgsdagen 18.5 och Stage Night 26.9 på Kulturhuset Karelia. En grupp korister från musikinstitutet besökte Leros 4-11.9. Musikinstitutet har samarbetat med församlingar inom regionen med musik på gudstjänster. 3. Samarbetsproduktionen "Solkungens tid" hade två föreställningar 9.2 på Tryckeriteatern i Karis samt en föreställning 10.2 i Sigurd Snåresalen i Ekenäs. Därefter gavs föreställningar 16.3 i Hangö samt 17.3 på Barnmusikfestivalen i Åbo. I musikinstitutet gjordes 113 nivåprov i solistiska ämnen under året. 18 elever fick avgångsbetyg på grundnivå och 2 på institutnivå Ekonomi: Musikinstitutets statsandel för de tre samarbetskommunernas del betalas åt värdkommunen Raseborg. Statsandelen år 2013 var 715 199 och är lika med verksamhetsbidraget i bokslutet. Eftersom det är större än budgeterat, ger det kommunerna inbesparingar, vilket i sin tur syns som lägre försäljningsintäkter i musikinstitutets bokslut. Antalet förverkligade undervisningstimmar i Hangö har varit 2 vh lägre än planerat. Första årets elever har i huvudsak placerats inledningsvis på 30 min. solistisk undervisning per vecka i stället för normen 45 min. och på detta sätt har flera nybörjare kunnat tas in. Antalet elever som studerar enligt fördjupad lärokurs är således större än planerat, vilket i sin tur har minskat på behovet av förberedande gruppundervisning. 83

Museiverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Museichef Dan Lindholm Sammandrag VERKSAMHET Västra Nylands landskapsmuseum är en sakkunnigorganisation vars vision är att utgöra en kunskapsbank och ett kulturhistoriskt kunskapscentrum för västra Nyland i Raseborgs stad. Museet vill utgående från sina samlingar och sin verksamhet öka förståelsen och kunskapen om stadens och regionens historia och sålunda bidra till utvecklingen av samhället. Museet verkar som kunskapsförmedlare av det historiska kulturarvet sådant som det utformas i föremål, fotografier, arkivalier och muntlig tradition. Målsättningarna uppnås genom en aktiv forsknings-, utställnings-, publikations-, informations- och undervisningsverksamhet. Museet utgör Raseborg stads museum samt landskapsmuseum för västra Nyland. Museet är enligt avtal med Museiverket den myndighet som tar ställning till frågor som berör kulturmiljön i västra Nyland. Denna verksamhet omfattar dels sakkunniguppgifter i anslutning till stadsplanering och markanvändning samt inspektioner, rådplägningar, skrivande av myndighetsutlåtanden samt rådgivande instans i fråga om sanering och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader dels koordinera museiverksamheten i regionen samt ge råd i museifrågor till lokalmuseer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Målsättningen att etablera Ekenäs i Raseborg som Helene Schjerfbeck staden fortsätter genom den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen Helene Schjerfbecks liv och konst i EKTA. 2. Fortsätta att utveckla av den museipedagogiska verksamheten i EKTA och Blombergs till ett "barnens museum" där historien blir levande genom tidsresor. Bod byggnaden färdigställs i samarbete med elever från yrkeshögskolan Novia. En museilektor/pedagog bör anställas för att ansvara för den museipedagogiska verksamheten samt med helhetsansvar för kundservicen och guidningsverksamheten i EKTA. 3. Tilläggsutrymmen för förvaring av museiföremålen. Centrallagret i Tenala överfullt och museet har varit i skriande behov av tilläggsutrymmen redan i flera år. En regional lösning utreds som en eventuell lösning på lång sikt. 4. Digitaliseringen och arbetet med att reda upp Karis museisamlingar fortsätter. Samarbetet med Galleri Zebra fortsätter med målsättningen att ha en utställning i Karis centrum. Möjligheten att ordna museiverksamhet i Sällvik torp undersöks. 5. Forngården. Tidsresor och övrig museipedagogisk verksamhet för barn utvecklas. Marknadsföringen och kontakten till Raseborgs slott effektiveras. 6. Administrationen över Raseborgs slott ses över i samarbete med Museiverket. 7. Uppgörandet av ett regionalt kulturmiljöpolitiskt- och utställningspolitiskt program fortsätter. 8. Uppdatera avtalet för Västra Nylands landskapsmuseum våren 2013. Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret I det av fullmäktige godkända åtgärdsprogrammet för åren 2010 2020 beslutades undersöka möjligheterna att sänka museets andel av nettokostnaderna med 25 % under ekonomiplanperioden 2011-2013. Detta skulle innebära en nedskärning på 120 000 / år i museets budget(åtgärd 15). En sänkning på 15 % (72 000 ) i museets nettobudget av stadens andel av museets nettoutgifter har härefter gjorts. Den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen har dock medfört högre driftskostnader. I budgeten för år 2013 har beräknats en ökning av museet inkomster med 40 000 vilka beräknas täcka de ökade utgifter den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen medfört. 84

Museiverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Museichef Dan Lindholm Sammandrag Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen Helene Schjerfbecks liv och konst i EKTA uppdateras och förnyas med nya konstverk inför sommaren 2. Utveckla Blombergs till lekstuga där historien blir levande för barnen genom tidsresor. En liten bodbyggnad byggs invid Blombergs och området omgärdas av ett staket. I Blombergs erbjuds även möjligheten att ordna kalas för barn. 3. Uppordnandet samt digitaliseringen av Karis museisamlingar fortsätter 4. Målinriktad marknadsföring av Forngården. Samarbete med andra enheter inom bildningssektorn och lokala föreningar. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Utställningar - basutställning 6 6 6 - tillfälliga utställningar 6 5 5 - utställningsbesökare totalt 22 070 30 000 13 006 Utlåtanden 158 150 140 Mätare Nettokostnad/utställningsbesökare 11,43 5,80 14,24 Nettokostnad/utlåtande 82,63 91,25 97,77 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 77 288 50 000 70 193 20 193 140,4% Avgiftsintäkter 50 266 84 000 26 926-57 074 32,1% Understöd och bidrag 43 155 10 000 36 615 26 615 366,2% Övriga intäkter 17 263 6 000 1 699-4 301 28,3% Intäkter totalt 187 972 150 000 0 135 433-14 567 90,3% Förändring (BS 2013 vs BS 20152) -28,0 % Kostnader Personalkostnader -586 148-594 270-496 291 97 979 83,5% Köp av tjänster -243 649-170 800-183 947-13 147 107,7% Material och varor -52 016-35 330-47 375-12 045 134,1% Understöd Övriga kostnader -136 606-133 250-134 159-909 100,7% Kostnader totalt -1 018 419-933 650 0-861 772 71 878 92,3% Förändring (BS 2013 vs BS 20152) -15,4 % Verksamhetsbidrag -830 447-783 650 0-726 339 57 311 92,7% Förändring (BS 2013 vs BS 20152) -12,5 % 85

Museiverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Museichef Dan Lindholm Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Museet har ordnat 5 tillfälliga utställningar under året varav 4 i EKTA och 1 i Forngården vilket är enligt målsättningarna. Utställningen "Jakt till nytta och nöje" om jaktens historia öppnade redan 23.11 2012 men fortgick tom. den 3.3.2013 samt julutställningen "Hej tomtegubbar" i Borgargården öppnade vid advent 2012 men fortgick tom. den 6.1.2013. Den 23.5 öppnade utställningen "Med blicken mot stjärnorna - forna indiankulturer" om pre kolumbianska kulturerna i central- och syd Amerika. Årets julutställning "Nu är det jul igen 20:e julen i Borgargården" öppnades vid advent 2013. Utställningen "Jakt till nytta och nöje" om jaktens historia flyttades till Forngården där den till vissa delar uppmonterades i loftets bod. Förutom dessa byttes en del konstverk ut i den permanenta Helene Schjerfbeck- utställningen "Helene Schjerfbecks liv och konst". Utställningarna har haft sammanlagt 13 006 registrerade besökare vilket är färre än 2012. Av dessa har 12 086 besökt EKTA medan 920 Forngården. En del negativ respons har kommit av att Borgargården och Fotoateljén varit stängda under sommaren. Målsättningar 1. Målsättningen att etablera Ekenäs i Raseborg som Helene Schjerfbeck staden fortsatte och den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen Helene Schjerfbecks liv och konst i EKTA förnyades genom nya konstverk. Besökarmängden var på försvarlig nivå. 2. Målsättningen att utveckla den museipedagogiska verksamheten i EKTA och Blombergs till ett "barnens museum" där historien blir levande genom tidsresor fortsatte. Arbetet med den nya bodbyggnaden slutfördes samt ett nytt staket byggdes av studeranden vid yrkeshögskolan Novia. Ett antal tidsresor samt temaverkstäder för barn och ungdomar samt för skolklasser ordandes vid flera tillfällen. Avsaknaden av en museilektor/pedagog har dock påverkat verksamheten. 3. Målsättningen att erhålla tilläggsutrymme för förvaring av museiföremålen i museets centrallager i Tenala slopades i och med beslutet om att museets administration, bildarkiv samt alla föremålslager flyttas till den fd. Leiras fastighet i Björknäs. Beslutet möjliggör en regionallösning på lång sikt. 4. Digitaliseringen och arbetet med att reda upp Karis museisamlingar har inte gjorts pga brist på personresurser. 5. Forngården. Resurser att ordna tidsresor och övrig museipedagogisk verksamhet för barn har inte funnits. Marknadsföringen har varit på motsvarande nivå som tidigare. 6. Administrationen över Raseborgs slott har förändrats genom det riksomfattande beslutet om att de av Museiverket administrerade fastigheterna övergår till Senatsfastigheter och Fortstyrelsen. Raseborgs slott övergår med detta beslut fr.o.m. den 1.1.2014 till Forststyrelsen. 7. Uppgörandet av ett regionalt kulturmiljöpolitiskt- och utställningspolitiskt program med de övriga regionala museerna har fortsatt. 8. Avtalet mellan Västra Nylands landskapsmuseum och Museiverket behandlades av Kulturnämnden vintern 2013. Ekonomi: Museets bokslut uppgår till 92,7% av nettobudgeten vilket är ca 57 000 under budgetramen. Inbesparingarna har gjorts främst inom personalkostnaderna (83,5%, 98 000 ). Däremot har köptjänster och köp av material och varor överskridits något. Jämfört med bokslutet år 2012 har en inbesparning på 104 000 gjorts och sålunda har målsättningarna i åtgärdsprogrammet uppnåtts. Intäkterna uppgår till sammanlagt 135 400 vilket är något under målsättningarna ( -14 600 ). Intäkterna via försäljningen i cafét samt museishopen uppgår till 140 % vilket är över förväntningarna medan biljettintäkterna uppgår till endast 32,1 %. De övriga intäkter har kommit via olika understöd. 86

Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag VERKSAMHET Biblioteket är öppet för alla. Kunden är i centrum och erbjuds service av god kvalitet. I ett gott serviceutbud ingår tillgängligheten till kvalitativ information och mångsidiga kulturupplevelser. En tillräckligt stor personalstyrka med tillräckligt hög kompetensnivå är en förutsättning för bra service. Biblioteket är närservice. Bokbussen kompletterar de fasta enheterna, genom att betjäna privatpersoner, skolor och daghem i hela Raseborg. Webbiblioteket och e-resurser ökar tillgången till material och serviceutbudet i perifera områden. Marknadsföringen av verksamheten sker, utöver de traditionella kanalerna, även via hemsida och sociala media. Biblioteket fungerar som en aktiv samarbetspartner vilket bidrar till att förbättra bibliotekstjänsterna. Samarbetet mellan Lukasbiblioteken (biblioteken i Hangö, Ingå och Sjundeå samt Raseborg med Novias och Axells integrerade biblioteksfunktioner) pågår bland annat genom gemensamma projekt. Raseborgs bibliotek samarbetar även med andra aktörer på ett lokalt plan. Bibliotekets samlingar rymmer vårt kulturella arv. Samlingarna bör vara omfattande, varierande och de bör ständigt uppdateras. Tryckta och digitala media ska finnas sida vid sida. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Bibliotekslokaler: Ekenäs biblioteks sanering fortsätter 2013. 2. Samarbete: biblioteket samarbetar med de övriga Lukas-biblioteken och andra aktörer för att kunna erbjuda mångsidigare service och ett större materialutbud. 3. Biblioteksservice: Materialbeståndet utökas genom anskaffning av e-böcker. 4. Kostnadseffektivering av verksamheten. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Bibliotekslokaler: Ekenäs biblioteks sanering fortsätter 2013, vilket begränsar tillgången till service och påverkar både prestationer och kostnader. / Raseborgs interna service, bibliotekschef 2. Biblioteksservice: E-böcker anskaffas / Anskaffningsansvariga 3. Samarbete: biblioteket deltar fortsättningsvis i arrangemang av evenemang tillsammans med andra aktörer såsom Bokkalaset och har gemensamma projekt med Lukas-gruppen. / Bibliotekschef, ansvariga bibliotekarien i Pojo som är Lukas-gruppens ordförande 4. En granskning av öppethållningstiderna samt placeringen av filialbiblioteken. 5. En flytt av Bromarv filialbibliotek till skolan eller hälsogården i Bromarv. 6. Skapande av sektorövergripande servicepunkter i samband med biblioteken. 87

Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Öppettimmar 8 816 8 600 8 386 Besök i bibliotekslokaler och buss 225 331 230 000 255 406 Webbesök 96 055 80 000 105 305 Anskaffning av biblioteksmaterial 10 614 9 000 9 477 Lån totalt 311 138 290 000 316 186 Mätare Besök i bibliotekslokaler och buss / inv. 7,77 7,93 8,81 Lån / inv. 10,72 10,00 10,90 Totalutlåning / årsverken avlönade av biblioteket 15 842 15 263 16 908 Lönsamhet = (personalkostnader + 2,01 1,98 1,75 kostnader för medieanskaffning) / (Fysiska besök + lån) SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 6 794 6 340 7 108 768 112,1% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag 51 925 0 15 602 15 602 0,0% Övriga intäkter 24 592 23 900 27 213 3 313 113,9% Intäkter totalt 83 311 30 240 0 49 923 19 683 165,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -40,1 % Kostnader Personalkostnader -877 190-827 360-792 457 34 903 95,8% Köp av tjänster -210 650-206 330-175 589 30 741 85,1% Material och varor -222 717-224 710-230 995-6 285 102,8% Understöd Övriga kostnader -218 383-320 600-208 091 112 509 64,9% Kostnader totalt -1 528 940-1 579 000 0-1 407 133 171 867 89,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -8,0 % Verksamhetsbidrag -1 445 628-1 548 760 0-1 357 209 191 550 87,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -6,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Vinteröppethållningen vid Karis bibliotek minskade med 2 veckotimmar och sommaröppethållningen med 8 veckotimmar. Ekenäs bibliotek hade två veckor stängt på hösten då verksamheten flyttade tillbaka till det nyrenoverade bibliotekshuset vid Raseborgsvägen 8. Svartå filialbibliotek hade stängt i juli för semester. Övriga enheter har oförändrad öppethållning. Bokbussens hållplatser minskade från 99 till 93. Ökning/minskning av lånen per verksamhetsställe: Biblioteksbussen: + 39,3%, Bromarv -1,16%, Ekenäs +5,32%, Karis +3,08%, Pojo -11,97%, Svartå +6,14%, Tenala +9,28%. Programverksamheten för både barn och vuxna pågick hela året. Totalt 4256 personer deltog i 249 olika programpunkter som t.ex. sagostunder, författarbesök, användarutbildning, litteraturcirklar. 88

Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag Konkretiserade målsättningar 1.Bibliotekslokaler: Ekenäs biblioteks sanering slutfördes i oktober. Verksamheten i de renoverade utrymmena inleddes den 9.12.2013 2. Biblioteket deltog i arrangemangen av Bokkalaset. Förberedelser för digitaliseringsservicen gjordes under hösten och verksamheten började i Karis och Ekenäs i december. 3. E-boksutlåningen inleddes i april. 4. Öppethållningen vid Karis bibliotek minskade p.g.a. personalminskning. Åtgärder 5. Bromarv filialbibliotek fortsätter verksamheten i Furutorp. Fastigheten såldes vid årets slut till Bromarv Biblioteksvänner r.f. och staden gjorde ett avtal på tre år med föreningen om att biblioteksverksamheten ska fortsätta oförändrad. 6. Kulturbyrån flyttade in i bibliotekshuset i Ekenäs i december. Personalstyrkan Personalen minskade med ca. ett årsverke i Karis då en biblioteksfunktionär slutade och ingen ny fick anställas. Biblioteksservice Besöken på hemsidan ökade med 10 % och e-boksutlåningen kom igång bra. Digitaliseringsservicen som startade i slutet av året vid Ekenäs och Karis bibliotek var populär. Biblioteksmaterial Bibliotekets nya material genom inköp eller donation bestod av 8 424 antal böcker och 1 053 antal annat material. Ekonomi: Inkomster: 15 600 i statliga projektbidrag och fondmedel ingår i bokslutet både på inkomst- och utgiftssidan. Personalkostnader: Personalkostnaderna förverkligades till 96 %. Köp av tjänster: Städningen vid Ekenäs biblioteks tillfälliga utrymmen var betydligt billigare än vid ordinarie verksamhetsstället. Flytten tillbaka blev fördröjd och därför förverkligades inte kostnaderna för dessa tjänster i sin helhet. Övriga verksamhetskostnader: Den interna hyran var även mycket mindre vid det tillfälliga biblioteket i Ekenäs och dessa kostnader förverkligades till 63 %. 89

Ungdomsverksamhet DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Fritidsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Ungdomssekreterare Fredrika Åkerö VERKSAMHET Ungdomsverksamheten producerar och utvecklar de kommunala ungdomstjänster såsom ungdomsgårdsverksamhet, läger, klubbar, kurser, resor etc. Målet är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess samt att främja aktiv medborgarskap och stärka deras sociala identitet Målsättningen är att ordna eftisplats för första och andraklassister samt barn med specialbehov som behöver eftisplats under eftermiddagar. Staden och dess samarbetspartner arrangerar morgon- och eftermiddagsverksamhet vid behov och i mån av möjlighet för elever i skolor i Raseborg endera i skolans utrymmen eller nära skolan. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ungdomsfullmäktige och ungdomsparlamentet skall vara en nära samarbetspartner med ungdomsverksamheten Ungdomsverksamheten som tillsammans med idrottsverksamheten bildar en naturlig fritidsverksamhet skall fungera i samverkan med socialväsendet, skolorna, sysselsättningsavdelningen, övriga kommunala enheter samt föreningar och organisationer. Utöver öppen och ledd verksamhet vid ungdomsgårdarna i Ekenäs och Karis erbjuds verksamhet i Pojo, Fiskars, Svartå och Tenala Sommar- och lägerverksamhet ordnas i egen regi och i samarbete med övriga instanser Morgon- och eftermiddagsverksamhet ordnas för åk I och II samt för barn med specialbehov. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ungdomsfullmäktigeval förrättas och samarbetsformerna med ungdomsfullmäktige/parlamentet utreds (ungdomsarbetarna) Samarbetet med parterna i den uppsökande ungdomsverksamheten och sysselsättningsavdelningen förkovras. (ungdomsarbetarna) Morgon- och eftermiddagsverksamhetens omfattning plus den kommunala kontra privata verksamheten utreds.(koordinatorn för morgon- och eftermiddagsverksamheten) BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Öppen verksamhet, besökare/ öppenhållningsdag 200 200 200 Ledd verksamhet, antal tillställningar 70 70 70 Lägerverksamhet, lägerdygn 600 500 620 Barn i morgon- och eftermiddagsverksamhet 368 360 336 Mätare Nettokostnad/ungdoms (u.29) 56 55 56 Föreningsunderstöd/medlem 21 11 11 Bidrag till icke-kommunal eftermiddagsverksamhet 110 550 115 000 103 350 Nettokostnad/barn i m/eft.middagsv. 1 520 1 955 2 095 90

Ungdomsverksamhet DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Fritidsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Ungdomssekreterare Fredrika Åkerö SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter 112 585 118 500 115 523-2 977 97,5% Understöd och bidrag 200 0 8 918 8 918 0,0% Övriga intäkter 18 990 20 000 21 860 1 860 109,3% Intäkter totalt 131 775 138 500 0 146 301 7 801 105,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 11,0 % Kostnader Personalkostnader -728 436-778 210-808 909-30 699 103,9% Köp av tjänster -93 946-96 200-100 424-4 224 104,4% Material och varor -39 989-79 710-47 251 32 459 59,3% Understöd -150 550-155 000-142 580 12 420 92,0% Övriga kostnader -217 010-224 380-229 571-5 191 102,3% Kostnader totalt -1 229 931-1 333 500 0-1 328 735 4 765 99,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 8,0 % Verksamhetsbidrag -1 098 156-1 195 000 0-1 182 434 12 566 98,9% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 7,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ungdomsbyrån har mött de konkretiserade målsättningarna bra under 2013. Samarbetet med ungdomsfullmäktige har fungerat, och ungdomsparlamentet genomfördes på Karjaan yhteiskoulu i december där ett nytt ungdomsfullmäktige valdes med 15 medlemmar. Samarbetet med andra enheterna har främst handlat om direkt samarbete med de kommunala skolorna och Mikaelskolan, både när det gäller flick- och pojkgrupper som att besöka skolorna och berätta om ungdomsbyråns verksamhet. Utöver skolorna har ungdomsbyrån samarbetat med föreningar och organisationer, som UngInfo/Luckan Raseborg. Ungdomsbyrån har haft ledd och öppen verksamhet i Ekenäs, Karis och Pojo i egna utrymmen samt i föreningshus i Tenala och Svartå. Verksamheten kom inte igång som planerat i Fiskars, och därför har inte heller personal från ungdomsbyrån varit där. Utöver detta ordnades det sommar- och lägerverksamhet i egen regi. Morgon- och eftermiddagsverksamheten har ordnats på 15 olika enheter, 10 egna och 5 privata. Sammanlagt berörde det 336 elever. Verksamheten har förlöpt bra. Ekonomi: Ungdomsverksamheten förverkligade budgeten, och uppvisar endast ett litet plus (ca 12 000 ). 91

Kulturverksamhet DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Kulturnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Kultursekreterare Lotta Lerviks VERKSAMHET Kulturverksamheten främjar, stöder, utvecklar och anordnar kulturella evenemang, erbjuder stadens invånare likvärdiga förutsättningar att ta emot kulturtjänster samt ger dem sålunda en mera omväxlande tillvaro och en mångsidigare fritid. Särskild uppmärksamhet fästs vid bildande kulturverksamhet med kvalitativt, dynamiskt och mångkulturellt innehåll. Kulturverksamheten tar i beaktande de båda språkgruppernas behov. Samtidigt är det viktigt att i ett tidigt skede tillgodose invandrarbefolkningens kulturella behov. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Vidareutveckla kontakten samt stöda föreningar, kulturaktörer och fria grupper. - Samarbeta med bildningssektorns avdelningar. - Utveckla ett kulturnätverk inom bildningen och vården. - Effektivera informationen om aktuella evenemang åt invånarna. - Utveckla evenemangen samt utställningsverksamheten. - Kulturverksamheten samordnas med mbi, Raseborgs bibliotek, museer och musikinstitutet under kulturnämnden. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Ett kulturseminarium för föreningar ordnas under våren 2013. 2. Kulturnämnden besluter om utdelning av understöd i maj 2013. 3. Kulturbyrån sammanställer ett evenemangsblad månadsvis. Bladet ges ut på webben samt fås från bl.a. kulturbyrån, turistbyrån, front-office och biblioteken. 4. Kartläggning av stadens konstverk fortsätter. 5. Kulturbyrån samarbetar kring följande evenemang: Vinterspektakel, 1 maj konsert, Raseborgsdagen 18.5.2013, Barnens skattjakt, Ekenäs sommarkonserter, Bokkalaset, kulturkaffe-sammankomster, självständighetsdagens fest samt övriga projekt. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Evenemang 32 32 32 Utställningar 31 22 22 Mätare Nettokostnad/invånare 15,47 16,60 15,66 92

Kulturverksamhet DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Kulturnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Kultursekreterare Lotta Lerviks SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 2 000 0 80 80 0,0% Avgiftsintäkter 0 2 200 0-2 200 0,0% Understöd och bidrag 2 038 0 0 0 0,0% Övriga intäkter 29 943 21 300 37 419 16 119 175,7% Intäkter totalt 33 981 23 500 0 37 499 13 999 159,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 10,4 % Kostnader Personalkostnader -182 341-183 940-173 377 10 563 94,3% Köp av tjänster -116 870-96 570-86 751 9 819 89,8% Material och varor -4 658-9 300-9 461-161 101,7% Understöd -93 791-138 000-140 856-2 856 102,1% Övriga kostnader -86 869-77 190-76 932 258 99,7% Kostnader totalt -484 529-505 000 0-487 377 17 623 96,5% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,6 % Verksamhetsbidrag -450 548-481 500 0-449 878 31 622 93,4% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -0,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten har följt och till största delen uppfyllt målsättningarna för 2013. Kontakten med aktörer inom kultursektorn har upprätthållits bl.a. genom sju kulturkaffeträffar samt deltagande i Produforums aktörsmöten. Därtill ordnades i samarbete med Produforumaktörerna ett kulturtalko. Evenemangsbladet Events utkom månatligen fram till september. På grund av att personalen minskade med en fjärdedel i september beslöts bl.a. att evenemangsbladet inte ges ut fr.o.m. oktober. Informationen om evenemangen kan därmed inte anses ha effektiverats. Samarbetet med daghem och skolor genomfördes bl.a. genom att ordna olika konserter, evenemang och besök för enheterna. Utvecklandet av samarbetet med bilningens olika enheter fortsatte och kommer att fortsätta under kommande år. Ett nätverk för skolor och daghem skapas genom ett aktivt samarbete med olika kulturaktörer i staden. Kulturbyrån har fortsatt sitt samarbete med bl.a. föreningar, ungdomsbyrån, biblioteken och museibyrån. Kulturbyrån flyttade sina kontor till det nyrenoverade biblioteket för att genom samordning bidra till att effektivera kulturadministrationen. Utställningar Utställningssalen i Ekenäs bibliotek var stängd för renovering fram till december. Därför hann endast en utställning visas där under året. Galleri Fokus har under året haft 21 utställningar. Ekonomi: Verksamhetsbidraget förverkligades till 93,4 %. 143 489 utbetalades i understöd. Intäkterna överskred budgeten med 14 000, vilket främst beror på inkomster från Bokkalaset. Kostnaderna var ca 18 000 lägre än budgeterat, vilket främst beror på att en befattning som kulturplanerare varit obesatt sedan september. 93

Idrottsverksamhet och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Fritidsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Idrottssekreterare Yngve Romberg VERKSAMHET Idrott och motion är en kommunal basservice och en grundrättighet för alla. Det kommunala idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Idrottsväsendet ansvarar för allmän ledning, utveckling och koordinering av samarbetet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Främja åtgärder för att utveckla möjligheterna att lättare delta i motionsaktiviteter utgående från individens egna förutsättningar, varvid speciell uppmärksamhet fortsättningsvis fästs vid hälsomotion för den mest passiva tredjedelen av befolkningen. Eftersträva effektivare energianvändning på stadens idrottsanläggningar. Utveckla samarbete inom den nya fritidsnämnden. Personalens arbetsuppgifter anpassas utgående från den nya organisationen. Skapa enhetliga understödsprinciper för idrottsverksamhet. Prioriterar skäliga hyresnivåer och bidrag till föreningar. Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret fortsätta det förvaltningsöverskridande samarbetet för att öka hälsomotion enligt social- och hälsovårdsministeriets publikation 2010:3 inom ramen för Må Bra satsningen samt göra en utvärdering på aktiviteter gjorda hittills. samarbete med intern service och energiverket kring frågor om energibesparande åtgärder dataprogram för bokning av idrottsanläggningar, samarbete kring kanslifunktioner (idrott-ungdom), översyn av administrativa personalens och idrottsanläggningsskötarnas uppgifter. granska och förenhetliga stadens principer beträffande verksamhets-, förenings- och hyresunderstöd till idrottsverksamheten. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ omstrukturering i samarbete med IS/idrottssekreteraren, stadens energi och klimatprogram/idrottssekreteraren, hallmästaren förvaltningsöverskridande samarbete/idrottssekreteraren, idrottsinstruktören för specialgrupper personalens arbetsuppgifter/idrottssekreteraren 94

Idrottsverksamhet och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Fritidsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Idrottssekreterare Yngve Romberg BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Simhallsbesök/år 103 510 100 000 106 830 Gymbesök/år 14 139 15 000 14 631 Ledd verksamhet (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) 13 229 20 000 16 243 Organiserade föreningsaktiviteter i stadens lokaliteter - inomhus (15 pers./grupp) 144 870 140 000 129 346 - utomhus (15 pers./grupp) 48 680 32 000 31 200 Mätare Nettokostnad/simhallsbesök 1,55 2,01 1,30 Driftsnettokostnad/invånare 46,43 47,80 41,26 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 394 642 425 330 437 035 11 705 102,8% Avgiftsintäkter 22 395 30 980 19 608-11 372 63,3% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter 443 180 486 400 452 579-33 821 93,0% Intäkter totalt 860 218 942 710 0 909 222-33 488 96,4% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 5,7 % Kostnader Personalkostnader -772 359-781 380-800 057-18 677 102,4% Köp av tjänster -319 260-374 980-326 896 48 084 87,2% Material och varor -478 448-500 890-415 091 85 799 82,9% Understöd -169 194-129 400-120 081 9 319 92,8% Övriga kostnader -466 343-546 060-437 549 108 511 80,1% Kostnader totalt -2 205 605-2 332 710 0-2 099 674 233 036 90,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -4,8 % Verksamhetsbidrag -1 345 387-1 390 000 0-1 190 452 199 548 85,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -11,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Idrottsenhetens arbete för att utveckla möjligheterna att delta i motionsaktiviteter utgående från egna förutsättningar har fortsatt i linje med Må Bra projektets målsättningar. Det sektoröverskridande samarbetet i denna fråga har däremot avstannat. Jobbet med effektivare energianvändning har gett resultat. Bl.a har konstgräsplanens fjärrvärme varit frånkopplad och planen har hållits spelduglig med hjälp av kemikalier. 95

Idrottsverksamhet och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Fritidsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Idrottssekreterare Yngve Romberg Omorganisering av personalens uppgifter påbörjades i slutet av året. Nämnden har beslutat vidhålla gällande system för verksamhets- och hyresbidrag. Hyresnivåer och bidrag till föreningar har hållits på oförändrad nivå. Utbildningen för att ta i bruk ett nytt bokningsprogram slutfördes under senhösten. Nya besökarrekord noterades både i simhallen och bollhallens gym. Ekonomi: Konstgräsets energibesparing blev ca. 25 000. Övrig uppvärmningsbesparing ca 18 000. Kostnaderna för el underskreds med ca 25 000. Således har flerårigt samarbetet med Intern Service och Ekenäs Energi burit frukt. Förnyelse av maskinpark är framflyttad till 2014 och därmed blev anslaget för leasinghyror ca. 40 000 lägre än budgeterat. Den interna kostnaden för vidareuthyrning av lokaliteter stannade 40 000 under budgeterat anslag p.g.a. effektivare användning av enhetens egna hallar. 96

Sektor: Samhällstekniska sektorn Förtroendeorgan: Samhällsteknisk nämnd DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag ALLMÄNNA MÅL OCH SEKTORNS GRUNDUPPGIFT Tekniska centralen har som mål att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling i Raseborgs stad. Invånarantalet var 28 829 och minskade under året med 0,36 %. Invånarantalet per 31.12.2013 var 28 726 Verksamhetsåret 2013 startade i en mycket svår ekonomisk situation och budgetramarna för verksamheten var ekonomiskt strama. Samhällstekniska nämnden behandlade i början av verksamhetsåret de spar- och anpassningsåtgärder för 2013 som sektorns budget förutsatte. Funktioner inom den tekniska sektorn måste anpassas och ändras för att budgetramarna kunde hållas. Nämnden godkände en separat lista på spar- och anpassningsåtgärder som skulle ge inbesparingar. Man kan inte retroaktivt beräkna den exakta summan, men bokslutet visar att sparåtgärderna har varit effektiva. Gällande underhåll inom den samhällstekniska avdelningen sammanslogs personal och arbetsledning som inom tekniska väsendet och intern services sköter underhåll av uteområden till ett sk. Tekniskt team. Verksamheten och verksamhetsmodellen för Tekniska teamet startades upp under hösten 2013. Under verksamhetsåret skaffades inte obebyggd råmark. Markområden löstes in på Handelshamnens område i enlighet med gällande detaljplan. I planen var de inlösta markområdena allmänna områden och delar av tomt. I budgeten finns ett anslag för anskaffning av råmark för planläggning. Detalj- och generalplan fastställdes inte under verksamhetsåret, endast 1 detaljplan (Kårkulla). Till dessa delar nåddes inte målsättningen som var att fastställa 6 planer/150 tomter. Stadens egen tomtreserv av egnahemshustomter är fortfarande relativt bra i Ekenäs. Personalstyrkan inom samhällstekniska sektorn fortsatte att minska under verksamhetsåret främst på grund av pensioneringar. Ingen ny personal anställdes under verksamhetsåret, rekryteringen av en planläggningsarkitekt förbereddes. Driftsutgifter Tekniska sektorns normala verksamhet visade ett överskott på + 875 764 i förhållande till budgeten. Verksamhetsbidraget var - 5 950 116. Sektorns resultat påverkas delvis av de budgetändringar som gjordes under verksamhetsåret. Det gjordes tre budgetändringar gällande driftskostnader: ett tilläggsanslag på 200 000 euro beviljades till underhållsarbete inom samhällstekniska avdelningen och stadsplaneringsavdelningen beviljades ett tilläggsanslag på 120 000 euro för planläggningens köptjänster. Försäljningsmålet för fastigheter sänktes genom en budgetändring på 556 000 euro för driftskostnader. Generellt kan konstateras att tomtförsäljningen var trög och de ekonomiska målen uppnåddes inte till dessa delar. Sektorn har under verksamhetsåret haft 3 st pensioneringar, lediga platser har inte fyllts och en del av uppgifterna har skötts med hjälp av vikarier. Skötsel- och underhållskostnaderna förväntades överstiga ramarna närmast gällande vinterunderhåll och belysning, varför tilläggsanslag äskades. Höstvintern 2013 var helt snölös, vinterunderhållet inleddes inte ens under höstvintern. Myndighetsverksamheten (byggnadstillsyn och miljövård) och relaterad tillståndshantering har för miljövårdens del stannat under målen. Övriga avdelningar kan generellt beskrivas enligt följande: - Samhällstekniska avdelningen använde 2 159 338 till väghållning och 593 702 för parkavdelningens verksamhet. Kostnaderna för gatuunderhållets köptjänster överskreds med 69079. Å andra sidan minskade lönekostnaderna. Dessutom kan nämnas, att avdelningen betalade sammanlagt 463 094 för vägbelysningens el och 90 442 för bränslen. Kraven på parkavdelningen för uppföljning och skötsel bl.a. i lekparker har ökat stadigt. Samhällstekniska sektorns verksamhetsbidrag var 3 319 455 negativt. - Stadsplaneringsavdelningen som år 2013 svarade för planläggning, byggnadstillsyn och miljövård hade ett verksamhetsbidrag, som var 125 155 på plus. Anslagen till planläggning användes till köptjänster inom ramen för budgeten. Verksamheten hos Sydspetsens miljöhälsa var ekonomiskt lönsam, verksamhetens överskott var cirka 78 000. - Livsmedelslaboratoriet stängdes under verksamhetsåret. Trots avslutad verksamhet blev verksamhetens verksamhetsbidrag cirka - 31 000. - Resultatet för byggnadstillsynen var bra, inkomsterna överskred budgeten med cirka 38 000 och kostnaderna kunde hållas inom ramen. Även resultatet för miljöskydd var tillfredsställande, inkomsterna var på plus och utgifterna nästan i enlighet med budgeten, en liten överskridning där på cirka 9 000. 97

Sektor: Samhällstekniska sektorn Förtroendeorgan: Samhällsteknisk nämnd DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag - Sammanlagt ca 118 000 användes på köptjänster inom planläggning. Av avdelningens prestationer kan nämnas att år 2013 godkändes en detaljplan. Byggnadstillsynen beviljade 405 byggnadslov, jämfört med 406 lov år 2012. För miljövårdens del konstateras att antalet genomförda prestationer, dvs. lov och inspektioner, var 503 år 2013. - Verksamhetsbidraget för mätnings- och fastighetsbildningsavdelningen, där försäljningsvinsterna bokförs, var + 377 734 Avdelningen sålde eller hyrde år 2013 ut 49 tomter, året innan (2012) var antalet 92 tomter. Av tomterna var 10 nya, obebyggda egnahems- eller företagstomter. Försäljningen av fastigheter och tomter nådde inte målsättningen varför man anhöll om en budgetändring. Verksamhetsbidraget för mätnings- och fastighetsbildningsavdelningen var cirka + 32 000. - Inkomsterna från virkesförsäljning var totalt 876 000. - Administrationen för samhällstekniska nämnden visade ett positivt verksamhetsbidrag på cirka 39 000, inklusive höstmarknaden. Som prestation kan nämnas att antalet bokförda verifikat var 18 847 (år 2012: 21 165 och antalet fakturor 4 351 (år 2012; 5 151). Investeringar Allmänt kan konstateras, att få investeringsprojekt verkställdes under år 2013. Tekniska centralen använde 91,8 % av investeringsmedlen 2013, dvs. av 2,305 miljoner användes cirka 2,116 miljoner. Samhällstekniska avdelningen tar hand om de flesta investeringarna. Medlen användes enligt följande: Ändringar i anslag för investeringar som beviljades under verksamhetsåret 2012 var: - Budgetändringen i fastighetsförsäljning för investeringsdelen var en sänkning på 100 000. Trivseln och funktionaliteten på områden förbättrades under året med investeringar. År 2013 var blygsamt gällande investeringar, budgeten innehöll få investeringsobjekt jämfört med tidigare år. Objekten var bl.a. lättrafikleden i Rävnäs, byggande av gatuinfra på Fiskars området på basis av markanvändningsavtal samt byggande av järnvägsviadukten på Svedjaområdet som samprojekt med Trafikverket. Grundförbättringar och nybyggen av trafikleder genomfördes i enlighet med den byggplan som samhällstekniska nämnden hade godkänt. Under verksamhetsåret genomfördes som utvecklingsprojekt utredningar som hörde till planläggningen och tomtreserveringsavtalet för Handelshamnen, utredning av fiskevägar i Svartå samt byggplan för reparering av Jomalvik. Investeringsprogrammet för gatunätet var totalt 1,0 miljoner och summan användes enligt följande: Nya gator på bostadsområden förverkligades för 121 174, 3 st. Grundförbättringsobjekt och gatubelysning förbättrades enligt investeringsprogrammet. - 206 000 till att bygga nya gator - 352 000 till att asfaltera stadens gator - 427 000 euro till att bygga och förnya belysningen 98

Administration DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Chef för adm tjänster Åke Frondén VERKSAMHET Samhällstekniska sektorns kanslifunktioner och administration Inom avdelningens budget finns också understödsverksamhet i enlighet med lagen om enskilda vägar samt Ekenäs höstmarknad. Avdelningschefen är dessutom ansvarsperson för hamnverksamheten och stadens småbåtshamnar. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Avdelningen är gällande kanslifunktionerna långt en intern serviceenhet inom tekniska centralen. Kanslitjänster såldes samtidigt åt Intern service gällande hantering av fakturor (½ årsverke) Avdelningschefen fungerar samtidigt som controller för hela sektorn. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal sammanträden STN 13 11 11 Antal behandlade ärenden 376 430 194 Antal bokförda verifikat 21 276 21 500 18 847 Antal fakturor 5 151 4 351 Mätare Administrationens andel av samhällstekn sektorns utg. i % 4,2 4,3 4,2 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 17 500 65 000 18 000-47 000 27,7% Avgiftsintäkter 70 0 0 0 0,0% Understöd och bidrag Övriga intäkter 42 558 9 000 45 831 36 831 509,2% Intäkter totalt 60 128 74 000 0 63 831-10 169 86,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 6,2 % Kostnader Personalkostnader -429 061-415 500-391 183 24 317 94,1% Köp av tjänster -54 716-59 130-51 127 8 003 86,5% Material och varor -6 648-12 100-3 352 8 748 27,7% Understöd -299 778-244 000-237 002 6 998 97,1% Övriga kostnader -7 982-9 870-8 990 880 91,1% Kostnader totalt -798 185-740 600 0-691 654 48 946 93,4% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -13,3 % Verksamhetsbidrag -738 057-666 600 0-627 823 38 778 94,2% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -14,9 % 99

Administration DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Chef för adm tjänster Åke Frondén ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten förverkligades i huvudsak planenligt. Antalet nämnder utökades med en (planläggningsnämnden) vilket krävde vissa omdisponeringar inom avdelningens arbetsfördelning. Administrationens möjligheter till att fungera enligt ursprungliga målsättningar förbättrats i och med att tekniska centralen fungerar koncentrerat i en fastighet. Ett halvt årsverke på kanslisidan utgörs av Rondohantering åt Intern service. Ekonomi: Målsättningen gällande intäkter uppnåddes inte då försäljningen av kanslitjänster till Sydspetsens Miljöhälsa inte förverkligades. (-10 469 ). De ekonomiska målsättningarna för höstmarknaden uppnåddes. Genom inbesparingar på utgiftssidan (48 946 ) blev nettoutgifterna dock 38 777 lägre än beräknat. 100

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag VERKSAMHET Samhällstekniska avdelningen ansvarar för gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser. Avdelningen ombesörjer lovsbehandling som hör till området, planering, byggherreverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ansvara för att den kommunaltekniska grundservicen fungerar o rätt dimensionerad yrkeskunnig personal och tillräckligt stor maskinpark Planera, bygga, låta bygga och upprätthålla gatunät och trafikleder, parker, lekparker, simstränder och andra allmänna områden och konstruktioner samt till dem hörande byggherreuppgifter Iaktta de lagar och direktiv som stiftas för diverse anläggningar och områden. Säkerhetsplanering, Besiktningar och uppgörande av räddningsplaner Upprätthålla och utveckla arbetssäkerheten på arbetsplatserna. Satsning på personalens välmående. Prioritera lösningsmodeller som är bestående och samtidigt ekonomiska o utnyttja det rådande lokala markandsläget genom att konkurrensutsätta lämpliga entreprenadhelheter, alternativa modeller granskas då förverkligande planeras o en genomskinlig kostnadsstuktur för verksamheten Förverkliga till området hörande investeringsobjekt, vilka intagits i investeringsbudgeten som egna projekt eller genom avtalspartners o nyinvesteringarnas tyngdpunkt är som köptjänster, skötsel och underhållsrelaterade projekt som egna arbeten o utbyggnaden av nya planeområden förverkligas som skilda investeringshelheter i samarbete med Raseborgs Vatten o tyngdpunkt på arbetenas ledning och övervakning Utveckla samarbetet med Interna service, Raseborgs vatten, Ekenäs energi, sysselsättningsenheten och idrottssenheten. Tyngdpunkt på personal och fordonscentral (arbetsmaskiner) Aktiv medverkan vid planering och utbyggnad av nya områden, med målsättning till ett snabbt förverkligande efter det planen fått laga kraft. o samstämning av planläggnings- och tomtproduktionsprogrammen o tidtabellen för förverkligande görs förutsägbar och sammankopplas till tomtutgivningen o byggnadsplaneringens förutsägbarhet och entreprenadhandlingar uppgörs i god tid Planera och förverkliga trafiksäkerhetsåtgärder med sikte på en säker och hållbar trafikmiljö (Raseborgs stads trafiksäkerhetsplan 2010) Uppdatera kartor och register för stadens skötselområden. De återställda avstjälpningsplatsernas eftervård fortsätter( Österby och Svartå) Markanvändningsavtalens förverkligande medtas i de årliga verksamhetsplanerna; o Fiskars o Dönsby West, när planen har laga kraft o Billnäs, när planen har laga kraft Utveckla en fadderverksamhet för områden som kan skötas av föreningar eller privata personer. Lagstadgade arbetsuppgifter måste i detta sammanhang övervakas av staden, ex skötsel av badstränder och lekparker. 101

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Gatunätets längd (km) 246,4 252,5 252,6 Lättrafiknätets längd (km) 37,8 37,8 38,2 Antal belysningspunkter (st) 9 120 9 216 9 204 Skötta grönområden (ha) 78,0 78,5 78,5 Skötta gångstigar (km) 13,0 13,0 13,0 Lekparker (st) 33 33 33 Simstränder (st) 20 20 20 Mätare Kostnader för gatunät /km 5 609 5 300 5 360 Kostnad / gatunät, belysningspunkt 70 61 65 Kostnad / m2 skötta grönområden 0,50 0,50 0,50 Kostnad / st, lekparker (medeltal) 3 120 3 320 3 300 Kostnad /st, simstränder (medeltal) 4 950 5 150 5 000 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 573 052 633 100 501 555-131 545 79,2% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 0 0 8 880 8 880 0,0% Övriga intäkter 147 912 51 000 288 461 237 461 565,6% Intäkter totalt 720 964 684 100 0 798 896 114 796 116,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 10,8 % Kostnader Personalkostnader -1 568 851-1 677 770-1 448 263 229 507 86,3% Köp av tjänster -1 629 356-1 306 160-200 000-1 497 279 8 881 99,4% Material och varor -946 307-798 110-887 794-89 684 111,2% Understöd -50 0 0 0 0,0% Övriga kostnader -233 080-279 180-285 015-5 835 102,1% Kostnader totalt -4 377 644-4 061 220-200 000-4 118 351 142 869 96,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,9 % Verksamhetsbidrag -3 656 680-3 377 120-200 000-3 319 455 257 665 92,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -9,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Skötsel och underhåll sköttes under verksamhetsåret både i egen regi och som underleverans. Vinterunderhållet sköttes till stor del som underleverans, cirka 18 entreprenadområden, centrumområdena sköttes huvudsakligen som eget arbete. Vårvintern 2013 var snörik, men under hösten behövdes vinterunderhåll knappt alls. Den snöfattiga (det snöade inte alls) höstvintern medförde ekonomiska inbesparningar. 102

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag Avsikten är att utnyttja effektivt den egna tekniska personalen och maskinparken i skötsel och underhåll samt vid investeringar. Verksamheten fokuseras på egna projekt, skötsel- och underhållsobjekt (för driftskostnadernas del) samt på investeringsobjekt. De stora investeringsprojekten konkurrensutsattes och den egna maskinparken och personalen användes vid verkställandet av mindre investeringsprojekt. Under verksamhetsåret vidtogs åtgärder som åtgärdsprogrammet förutsätter, den tekniska personalen hos tekniska väsendet och stadens interna service förenades till ett sk. tekniskt team. Tekniska teamet består av teknisk personal på samhällstekniska avdelningen och intern service samt av arbetsledning. Målet är att effektivera verksamheten och samtidigt utnyttja person- och maskinresurser på bästa möjliga sätt för effektivitet, ekonomi och flexibilitet. Ett lokalt avtal gjordes upp med personalen om en sk. timbank och övertidshantering. I samband med det tekniska teamets verksamhet slogs även några depåer ihop, t.ex. i Karis arbetar hela tekniska skötsel- och underhållspersonalen i en depå. Trots anpassningsåtgärder kunde verksamheten skötas väl. Samhällstekniska nämnden behandlade i början på verksamhetsåret de spar- och anpassningsåtgärder för 2013 som sektorns budget förutsatte. Anpassningsåtgärderna riktades närmast på arbetsprestationer inom samhällstekniska avdelningen. Nämnas bör att t.ex. julbelysningen både i Karis och i Ekenäs förverkligades mycket lyckat av lokala företagare och föreningar, detta ska göras även i fortsättningen. Tyngdpunkten för planeringsarbeten under de kommande verksamhetsåren läggs på genomförandet av projekt, flera gatuplaner togs fram. Genomförandet av gatuplanering och byggande följer det egna programmet för produktion och byggande av tomter som i sin tur har tagits fram med planläggningsprogrammet och godkända planer och gatuinfrans reparationsbehov som grund. Markanvändningsavtalen mellan staden och markägare förpliktar att genomföra byggprojekt för gator och allmänna områden i Fiskars. Parkavdelningen förnyade inventarier, lekanläggningar, avfallsbehållare, belysning och parkbänkar i lekparkerna. Planteringar och grusgångar förbättrades. Parkavdelningen sysselsätter utöver den ordinära personalen också säsongsarbetare och fungerar som en sysselsättande enhet. Investeringsprojekt förverkligades under verksamhetsåret i enlighet med budgeten. Antalet investeringar har varit färre än tidigare år, tyngden i verksamheten har lagts på planerings- och utvecklingsprojekt. Projekten beskrivs i sektorns investeringsöversikt samt i en separat lista på investeringar. Samarbetet med Raseborgs Vatten drevs genom gemensamma förhandlingar med målsättningen att färdigställa områden samtidigt och enligt tidtabellen. Projektplanering utfördes tillsammans med Raseborgs Vatten i fråga om gemensamma byggprojekt. Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes och gatubelysning förnyades, belysningsanordningarna byttes ut mot miljövänligare anordningar. Arbetet för att uppdatera vattenförsörjningen fortsatte under verksamhetsåret och arbetet väntas bli klart under 2014. Ekonomi Vårvintern 2013 var mycket snörik. På basis av andra kvartalets mellanbokslut beslöt man att äska tilläggsanslag för underhåll. Beräkningar visade att man skulle överskrida kostnaderna ifall höstvinterns väder blev lika med tidigare årens väderlek. Men det kom ingen snö under höstvintern och behovet av underhåll var mindre än beräknat varför kostnaderna blev lägre än väntat. Anslaget för underhållets köptjänster underskreds med cirka 69 000 euro. Kostnaderna för gatubelysningsel var totalt 463 000 (år 2012 526 555 ), anslaget underskreds för dessa delar med cirka 33 000. Att ha gatubelysningen släckt under sommaren (maj augusti) betydde därmed en märkbar inbesparing i energikostnader. Bränslekostnaderna för gatuunderhållet var sammanlagt 90 400 euro, vilket innebär att anslaget överskreds med 400 euro. Av enskilda betydelsefulla kostnadsposter kan nämnas bränsle och el vilkas pris stiger från år till år. Överskridningen av ovannämnda anslag kompenserades av att löneutgifterna minskade, varvid driftsbidraget för hela samhällstekniska sektorn var 257 665 euro positivt jämfört med budgeten. Avdelningens inkomster består huvudsakligen av fordonscentralens interna inkomster. Inkomsterna uppstår både i drifts- och investeringsbudgeten. 103

DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef VERKSAMHET Planläggningsavdelningen sköter om planeringen av markanvändningen; planläggning såsom general- och detaljplanering. Enheten bereder ärenden gällande ansökningar av planeringsbehovslösningar och undantagslov för bygglov. Till enhetens uppgifter hör även beredning av utlåtanden och aktiv uppföljning av och deltagande i planeringsprocesser och projekt av strategisk betydelse i överkommunala sammanhang. Som stadens planläggare fungerar stadsplaneringsarkitekten i enlighet med MBL:s 20. Avdelningen sköter om stadens fasadsyn i enlighet med byggnadsordningen. Beredningen av undantagslov och planeringsbehovslösningar är förankrat i AGBU arbetsgruppen, som tillsätts av tekniska direktören Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Vatten- och livsmedellaboratoriet sköter analyser av livsmedel, dricksvatten och inomhusluft samt radonmätningar och provtagningspaket som säljs till företag. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Planläggning Planläggningens huvudmålsättning är att möjliggöra ett tillräckligt stort och attraktivt tomtutbud i staden, såväl för bostäder som för företagsetablering. En ekonomiskt hållbar bostads- och näringspolitik förutsätter en långsiktig och tillräcklig produktion av tomter på stadens egen mark. För att uppnå målen måste staden ständigt utöka arealen med rättsverkande generalplan i strategiskt viktiga områden. Detta ger bättre möjligheter för staden att själv kunna påverka planläggningen med sikt på aktiv tomtutgivning. I områden med rättsverkande generalplan kan staden planera utan direkt styrning från landskapsplanen och på så sätt effektivare utnyttja sitt planläggningsmonopol. Dessutom kan eventuella besvärsprocesser bli kortare, då besvärsrätten till högre rättsinstans är begränsad inom områden med rättsverkande generalplan. Under det kommande budgetåret 2013 inleds två strategiskt viktiga planeringsprojekt, vars målsättning är att säkerställa en framtida utvecklingskorridor i området mellan Karis och Ekenäs tätorter. Inom några års sikt kan denna satsning ge en betydande tomtreserv med attraktiva småhustomter i västra Karis området och ett betydande tillskott på företagstomter med logistiskt fördelaktigt läge i Horsbäck - Kärrby -området. Detaljplaneringen i ifrågavarande område kommer att inledas parallellt med generalplaneringen. Planeringen av skärgården i Raseborg fortsätter etappvis; strandgeneralplaneringen av Västra skärgården inleds under det kommande året. Insatser för att säkerställa tomtutbudet på kortare sikt sker genom att prioritera lämpliga planeringsobjekt, vilka redan är igångsatta; Gumnäs områdets detaljplan kommer preliminärt att godkännas under 2013 med uppskattningsvis inemot 100 nya egnahemstomter, Tallåker invid Prästgården -området inleds, Gammelbodaområdet utvidgas genom en ny detaljplan för havsnära boende och i Tenala planeras ett nytt småhusområde med planetomter invid Bromarvvägen. Vikt läggs vid planering av kulturhistoriskt värdefulla miljöer; planeringen av bl.a. Billnäs bruks, Dragsviksstrandens och Karis yrkis områden fortsätter. Planeringsprocesserna effektiveras i sin helhet. En central målsättning är att i planeringsprocessen fördjupa samarbetet inom planeringen över sektor- och avdelningsgränserna. Avsikten är att i ett möjligast tidigt skede utreda planers totalekonomiska verkningar med beaktande av utbyggnad av infrastruktur och annan kommunal service. 104

DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef Planeringsprocessen bör gå hand i hand med den kommunaltekniska planeringen (gatubyggande, vatten- och energiförsörjning), vilket ger utdelning i slutändan genom inbesparingar i stadens investeringar och i en kvalitativt bättre boendemiljö. Byggnadstillsyn Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov. Granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Omorganiseringen från enhet till avdelning medför förbättring av ett flertal arbetsskeden samt att jävskapssituationer kan undvikas. Även arbetsmiljön inom byggnadstillsynen förbättras. Miljövård Utöver miljöbyråns lagstadgade och fortlöpande uppgifter kommer byrån under år 2013 att fästa stor vikt vid vården av vattenmiljöer i kommunen. Samarbetet med yrkeshögskolan Novia har redan producerat betydande projekt, så som avloppsvattenprojektet Krav. En efterföljande inventerings- och skötselplan för havsmiljöerna i kommun är under planering. Förverkligandet av dessa projekt skulle inom den maritima miljövården lyfta Raseborg till en av landets ledande kommuner inom detta område. Också projekt som syftar till ibruktagning av utfällningsbassänger och våtmarker vid större åkerområden ingår i planerna. Arbetsuppgifterna inom miljöbyrån har omorganiserats. Miljöchefen har övertagit rollen som huvudansvarig för livsmedelslaboratoriet. En av miljöinspektörerna fungerar som byggnadstillsynens sakkunniga i avloppsvattenfrågor. Miljöbyråns kanslist utför också uppgifter inom livsmedelslaboratoriet. En följd av detta är att miljöbyråns resurser för det egentliga miljöarbetet kännbart minskat då en av inspektörerna samtidigt arbetar på deltid. 105

DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Enligt skilt planläggningsprogram Generalplaner, förslag framlagda (dgr) 0 100 0 Detaljplaner, förslag framlagda (dgr) 0 300 201 Godkända detaljplaner st. 7 6 1 Nya planetomter 132 150 3 Beviljade byggnadslov 406 750 405 Åtgärdstillstånd 189 300 220 Undantagslov 83 110 81 Utförda syner 990 1 500 992 Miljövårdsinspektioner 348 270 212 Tillstånd och utlåtande 503 200 436 Laboratorieanalyser 10 179 2 500 1 607 Mätare Bruttokostnad/beviljade bygglov 775,91-582,21 1 051,12 Bruttokostnad/invånare 16,03 15,00 14,82 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård 494 087-502 820-521 921 Nettokostnader för veterinärvård -269 516-214 000-210 595 Nettokostnader för laboratorium -174 746 35 340-66 357 Laboratoriekostnad / analys netto 17,16 12,53 41,29 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 18 486 7 750 11 014 3 264 142,1% Avgiftsintäkter 418 521 380 000 415 288 35 288 109,3% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter 141 246 44 750 33 411-11 339 74,7% Intäkter totalt 578 253 432 500 0 459 713 27 213 106,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -20,5 % Kostnader Personalkostnader -1 138 629-1 111 810-1 058 653 53 157 95,2% Köp av tjänster -851 743-708 530-120 000-744 761 83 769 89,9% Material och varor -36 381-23 780-27 710-3 930 116,5% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader -104 520-43 040-50 881-7 841 118,2% Kostnader totalt -2 131 273-1 887 160-120 000-1 882 005 125 155 93,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -11,7 % Verksamhetsbidrag -1 553 020-1 454 660-120 000-1 422 291 152 368 90,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -8,4 % 106

DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Planläggning Under året har stadens planläggning fortsättningsvis fört ett aktivt samarbete med centrala myndigheter som Nylands förbund och Nylands NTM -central i form av sk. månadsmöten och myndighetssamråd. Planläggningen är representerad i planeringsgrupper för planläggning och handelns expertgrupp inom Nylands förbund. Planläggningen följer med och påverkar beredningen av landskapsplaneringen (etapp 2 och 4) aktivt. Arbetet med att utveckla planeringsprocessen fortsätter; under år 2013 introducerades idéplanen som ett flexibelt och användbart instrument i beredningsskedet av planen. Under året har stadens planläggning inlett ett samarbetsprojekt med yrkeshögskolan Novia inom ramen för projektet GeoDesign, som bl.a. strävar till att ta i bruk nya konkreta metoder för idéplaneringen. Ett treårigt planläggningsprogram har godkänts i stadsstyrelsen i november 2012. Det nu gällande planläggningsprogrammet för fem år (2014-18) har godkänts i stadsstyrelsen i januari 2014. För budgetåret 2013 var elva (11) planprojekt enligt dåvarande planläggningsprogrammet preliminärt avsedda att godkännas i fullmäktige under 2013. Enligt budgetmätetalen är dessa sex (6) till antalet. Under budgetåret 2013 har en (1) plan godkänts i fullmäktige. Året innan var antalet nio (7), vilket låg tre (1) planer över budget. Under året har sex (6) planer framlagts till offentligt påseende, vilket är i linje med budgetmålet. Nedan en redogörelse för projekten och kortfattad analys på varför man inte nått upp till målsättningarna (tidtabellsmässigt) för antalet godkända planer och nya tomter: projekt Billnäs Bruk Gumnäs och Klockarudden Pojo kommunhus Läpp affärsområde Centrum- Folkets hus Svarfvars, delgeneralplan Gammelbodastranden motivering till fördröjning av tidtabellen Privata markägares målsättningar i förhållande till myndighetsutlåtanden om planens konsekvenser måste klargöras före planen kan beredas för vidare beslut. Utvidgning av möjlighet till växelverkan; utarbetande och framläggning av idéplan. Konsultplanering av planförslag igång under senare hälften av 2013 (brist på medel för köptjänster). Utvidgning av planprojektet till att beröra större del av Pojo centrum (stds separat beslut). Olika tolkningar bland myndigheter om projektets regionala/lokala betydelse; möjlighet att anvisa området som KM. Reserveringsavtal gjord under 2013. Nya målsättningar har krävt ny framläggning under 2014. Förhandlingar om avtal om inledande av planläggning med markägaren har inte fortskridit pga markägaren. Myndighetsutlåtandens beaktande oklar med tanke på fortsatt planering. Planens omfattning oklar. Användande av MBL 44 inte möjlig. Privat markägare. Lågt prioriterat projekt pga resursbrist (orsak: markägares subjektiva rätt till behandling av ärenden väckta på markägarens initiativ; undantagslov, planeringsbehov och övervakning av stranddetaljplanering) 107

DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef Dragsviksstranden Österby föreningshus Björknäsgatan Box, delgeneralplan Utdragen process pga markägaren (staten). Kräver dessutom markanvändningsavtal före behandling i fullmäktige. Förhandlingar har inte påbörjats under 2013. Har under 2013 väntat på förvaltningsdomstolens utslag om besvär över försäljning (oklara markägoförhållanden). Oklara målsättningar för att kunna göra upp program för deltagande och bedömning (fd. Mäntykoto -tomten). Kräver dessutom avtal om inledande av planläggning med privat part. Fördröjt projekt pga resursbrist (orsak: markägares subjektiva rätt till behandling av ärenden väckta på markägarens initiativ; undantagslov, planeringsbehov och övervakning av stranddetaljplanering) I budgetmålen för år 2013 nämns följande ämnesområden (nedan med motiveringar och analys): Målsättning: Huvudmålsättning: stort och attraktivt tomtutbud i staden, såväl för bostäder som för företagsetablering. Planering av stadens egen mark. Utöka arealen med rättsverkande generalplan i strategiskt viktiga områden. Inledande av två strategiskt viktiga projekt; Karis västra tätort och Horsbäck-Kärrby Analys: Utanför centrumområde planeras nya områden i huvudsak genom delgeneralplanering. Delgeneralplanen för Karis västra tätort har inletts (läge: program för deltagande och bedömning (PDB) i början av 2013). Arkeologiska och naturinventeringar gjorda. Prioriterat av stds. Delgeneralplanen för Horsbäck-Kärrby har inte ännu anhängigjorts. Arkeologisk- och naturinventering påbörjade 2013. Ny planläggningsarkitekt fr.o.m. 02/2014, som fortsätter med projektet. Prioriterat av stds. Inledande av planering av Västra skärgårdens strandgeneralplan. Tomtutbudet ökas genom nya planeområden; Gumnäs-Klockarudden, Tallåker, Båssastranden (Gammelboda), Tenalavägen. Projektet är inte i ett aktivt skede. Enligt gällande planläggningsprogram (beslut i stds) fortsätter planläggningen preliminärt år 2016. Gumnäs- Klockarudden, se ovan. Tallåker, natur- och arkeologisk inventering gjord, privat mark och kräver avtal om inledande av planläggning. Båssastranden, PDB anhängig, idéplan utarbetas (utvidgning av möjlighet till växelverkan). Betydande tomtutbud med attraktiva tomter. Tenalavägen, församlingen, kräver avtal om inledande av planläggning. 108

DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef Planering av områden med kulturhistoriskt värde; Billnäs Bruk, Dragsviksstranden och Karis Yrkis område. Planeringsprocesserna effektiveras i sin helhet. Billnäs bruk och Dragsviksstranden, se ovan. Karis yrkis område (Västra Nylands yrkesskola, detaljplan), planeringen fortsätter enligt ursprunglig tidtabell. En detaljerad processbeskrivning (initiativ, beredning, beslut, verkställighet) har under år 2013 utarbetats av ledande planläggningsingenjören. Med processbeskrivningen säkerställs en hög kvalitetsnivå på verksamheten. Utvecklande av idéplanen som planeringsinstrument. Andra faktorer som påverkat verksamheten: -ibruktagning av nya arbetsrutiner genom förändrad förvaltningsstadga - ny planläggningsnämnd och ändrad föredragning; -undantagslov, planeringsbehov och stranddetaljplaneringen belastar ordinarie planläggningsverksamhet (under 2013 behandlades 81 st undantagslov); -tilläggsbudget för planläggningen från för anskaffning av köptjänster beviljat av fmge 10.6.2013, dvs. långt in i budgetåret, vilket orsakat en fördröjning av främst de projekt, som ligger på stadens egen mark. Byggnadsinspektion Antalet beviljade bygglov och åtgärdstillstånd var i stort sett på samma nivå som år 2012. Beredningen av undantagslov har belastat byggnadstillsynen med ½ personresurs. Byggnadstillsynen har gett utlåtanden till planeförslag samt deltagit i flera myndighetssammanträden med NTMcentralen. Flyttandet av arkiv från Pojo och Karis gamla stadshus till nuvarande verksamhetsutrymmen har betydligt underlättat behandlingen av inlämnade ansökningar. Byggnadstillsynen har anskaffat en bil för att införa ett nytt arbetssätt gällande bokning av syner. I och med att syneförrättningarna blivit mera koncentrerade och endast en inspektör per dag utför detta har man kunnat ha mera personal tillgänglig och därigenom ökat servicenivå. Miljövård På våren 2013 beslöt stadsstyrelsen stänga stadens ackrediterade vatten och livsmedelslaboratorium. Miljöbyrån hade långtgående planer på att förkovra laboratorieverksamheten i samarbete bl.a. med yrkeshögskolan Novia och Ekenäs gymnasium. Många betydande ärenden aktualiserades under året så som anslutningstvång inom Skåldö vattenandelslag och färdigställande av Krav avloppsvattenhanteringsplan. Planeringen för byggandet av fiskvägar i Svartån återupptogs i samarbete med Västra Nylands vatten och miljö och forskningsinstitutet Aronia. Med yrkeshögskolan och med byggnadsinspektionen fortsatte det intima samarbetet som hittills. 109

DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef Ekonomi: Planläggning Stadsfullmäktige beslöt 10.6.2013 att för planläggning bevilja ett tilläggsanslag på 120 000. Totalanslaget för konsulttjänster för planläggning uppgick därefter till 126 000. Av detta användes under året 117 958. Avdelningens intäkter uppgick till 33 124 eller 70,4 % av det budgeterade. Utgifterna uppgick till 91,2 % av de budgeterade anslagen eller totalt 539 431. Nettoutgifterna blev därmed 37 993 lägre än budgeterat. Byggnadsinspektion Målsättningarna på intäktssidan uppnåddes. Intäkterna förverkligades till 112,5 %. Samtidigt skedde på utgiftssidan, trots att reseersättningarna överskreds en inbesparing på 10 950. Nettokostnaderna blev därmed 48 777 lägre än budgeterat. Miljöhälsoskydd inkl veterinärtjänster Vatten- och livsmedelslaboratoriet stängdes under våren 2013. P.g.a att vissa av verksamhetens initialkostnader måste erläggas för hela kalenderåret och verksamheten efter stängningen ännu medförde kostnader överskreds de budgeterade utgifterna med drygt 40 %. Nettokostnaderna blev totalt drygt 31 000 mera än beräknat. Kostnaderna för Sydspetsens Miljöhälsa uppgick till totalt 468 705 (i budgeten 541 000). Miljöbyråns kostnader överskreds med 8 500 eller 2,8 %. Miljösektorn höll sig dock totalt sett inom budgetramen. 110

Fastighetsbildning och kartläggning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Stadsgeodet Pentti Viljanmaa VERKSAMHET Stadens markpolitik, förvaltning av stadens markegendom, mätningsverksamhet, fastighetsbildning, kartservice, skogsbruk, enskilda vägar MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ansvara för fastighetsbildning inom detaljplaneområden och föra fastighetsregister. För fastighetsbildningen innebär målsättningen att byggnadstomter bildas i den takt att byggnadsprojekt inte blir fördröjda på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra klarheten i fastighetssystemet. Utarbeta kartprodukter, upprätthålla stadens kartverk. Under planåren reserveras medel för att utvidga baskartan på Hangöudd. Ett nytt koordinatsystem, EUREF FIN, tas i bruk. Utmärka i terrängen planer, byggnader, gator och anläggningar samt utföra terrängmätningar. Upprätthålla register för förvaltning av stadens markegendom. Förutom uppgifter om fastigheternas mark- och vattenarealer skall anskaffningsvärdet upptas. Registret skall automatiskt uppdateras i stöd av skedda köp och försäljningar. Ansvara för att planera och förverkliga stadens markpolitik, för arrendeärenden samt inköp och försäljning av tomter och områden. Målsättningen är att kunna skaffa råmark för planläggning av nya områden för bostäder och arbetsplatser. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även icke strategiska markområden kan säljas. I vissa fall bör detaljplan ändras för att möjliggöra försäljning av markområden. Vissa områden som är icke strategiska kan nyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. Under planperioden inleds ett markpolitiskt programarbete. Ansvara för kommunens åligganden i enlighet med lagen om enskilda vägar. Bidragen till enskilda vägar beviljas från avdelningen administration. Ansvara för skötsel av stadens ekonomi- och parkskogar. Stadens skogar sköts på ett hållbart sätt i enlighet med den upprättade skogsbruksplanen för Raseborgs stads ekonomiskogar. Ansvara för friluftsleder. Upprätthålla adressystemet. 111

Fastighetsbildning och kartläggning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Stadsgeodet Pentti Viljanmaa BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Överlåtna tomter 92 70 49 Tomtreserv, småhustomter 92 121 95 Tomtreserv, våningshustomter 10 10 10 Tomtreserv, arbetsplatstomter 18 25 25 Utförda fastighetsförrättningar (antal fastigheter) 31(58) 100 24(27) Tomtindelningar (däri tomter) 22 50 13 Utmärkning av byggnader 82 100 72 Försäljning av registerutdrag 1 109 1 500 1 070 Försäljning av kartor 1 500 1 200 900 Skogsareal, ha 2 970 2 560 2 560 Parkskogar, ha 500 500 500 Stadens markegendom, ha 5 900 5 900 5 900 Mätare Inkomst ovanstående prestationer netto / prestation 546 0 0 Såld virkesmängd, park o ekonomiskog, m 3 16 000 16 000 18 700 Enskilda vägar, bidrag / km 391 447 357 Nettoinkomst / invånare (28 800) 50 89 43 Bruttoinkomst av markegendom /ha 432 432 396 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 749 815 770 000 898 061 128 061 116,6% Avgiftsintäkter 142 877 125 000 187 281 62 281 149,8% Understöd och bidrag Övriga intäkter 1 825 577 1 656 000-556 000 1 250 102 150 102 113,6% Intäkter totalt 2 718 269 2 551 000-556 000 2 335 444 340 444 117,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -14,1 % Kostnader Personalkostnader -621 177-658 460-599 363 59 097 91,0% Köp av tjänster -320 440-349 830-369 153-19 323 105,5% Material och varor -39 474-48 450-48 419 31 99,9% Understöd Övriga kostnader -113 501-67 440-69 955-2 515 103,7% Kostnader totalt -1 094 592-1 124 180 0-1 086 890 37 290 96,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -0,7 % Verksamhetsbidrag 1 623 677 1 426 820-556 000 1 248 554 377 734 143,4% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -23,1 % 112

Fastighetsbildning och kartläggning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Stadsgeodet Pentti Viljanmaa ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Under året överläts sammanlagt 49 tomter, vilket var betydligt färre än under år 2012, då de överlåtna tomterna var 92 till antalet. Av tomterna överläts 39 genom försäljning, medan 10 överläts genom arrende. Av antalet överlåtna tomter utgjorde det stora flertalet gamla legotomter, som inlöstes i början av året. Dessa var till antalet 31. Sammanlagt såldes endast tio (10) "nya" tomter (sammanlagt 20 nya tomter överläts under året). Värt att notera är att överlåtelserna skedde från de tidigare detaljplaneområdena. Intäkterna från fastighetsförsäljningen var sammanlagt 1,27 mn.. Budgetändring gjordes under året, varvid de nya budgetmålen överskreds med 0,27 mn.. Inkomsterna härrörde sig detta budgetår från regelmässiga överlåtelser av tomter och byggplatser. De av NTM-centralen erlagda landsvägsersättningarna utgjorde en betydande del av inkomsterna detta år. Däremot såldes inga icke strategiska områden, såsom t.ex. skogs- eller fritidsfastigheter. Under budgetåret gjordes inte några egentliga förvärv av råmark. Gatumark, två tomtdelar och ett allmänt parkeringsområde förvärvades genom officiellt inlösningsförfarande. Därtill återköptes tre tomter. Utgifterna för inköp av jord- och vattenområden utgjorde sammanlagt 0,26 mn.. Inkomsterna från arrendena för mark och vatten, 598 000, underskred knappt det budgeterade (600 000 ). Intäkterna var ca 35 000 lägre än föregående år. Inkomstbortfallet beror på att betydligt fler legotomter såldes än tillkom under året (nettominskning av antalet med 21). Det faktum att avdelningen en stor del av året hade brist på personresurser återspeglades framför allt i fastighetsbildningen såtillvida, att verksamheten inte alls var lika livlig som under de föregående åren. Under budgetåret bildades sammanlagt 27 fastigheter, vilket var klart under målsättningarna (100). Även antalet utmärkningar av byggnaders platser, 72, var under målsättningarna (100). Även det faktum att få planer vunnit laga kraft under året har bidragit till det låga antalet bildade fastigheter. Färre antal byggnadstillsynsmätningar sammanhänger åter med de allmänna konjunkturerna. Försäljningen av kartor och registerutdrag hölls volymmässigt på en klart lägre nivå än 2012. Under året gjordes inga flygfotograferingar i syfte att förstora området för stadens baskarta p.g.a. avsaknad av budgetmedel. Förberedelserna för att ta i bruk en ny version av Spatial Web (SW7) och att införa det allmäneuropeiska koordinatsystemet EUREF-FIN (ETRS-GK24) fortsatte under året. Båda systemen tas i bruk i början år 2014. Försäljningen av virke, ca 18 700 m3, var något större än budgeterat. Drygt 84 000 st. plantor planterades, vilket motsvarar en förnyelseyta om ca 45 ha. Gallringar gjordes på en yta om ca 170 ha inkl. landskapsvårdande parkskogsgallringar. Samhällstekniska nämndens vägsektion sammanträdde under år 2013 fyra gånger och behandlade elva ärenden. Antalet förrättningar var tio (10), i samband med vilket tre besvär över väglags vägstämma behandlades samt tre nya väglag grundades och fyra vägdelar indrogs/överfördes till annan enskild väg. I bidrag till enskilda vägar (sammanlagt 211 väglag) utbetalades i snitt 357 /km, vilket är något lägre än det budgeterade. Under en stor del av året var avdelningens personalstyrka decimerad med två personer jämfört med föregående år, vilket klart återspeglades i verksamheten. Den ena fastighetssekreterarbefattningen kunde besättas först i oktober. Ekonomi: Då budgetändringen beaktas, var avdelningens totala inkomster 17 % högre än budgeterat. Då kostnaderna underskred det budgeterade med ca 3 %, resulterade detta i att verksamhetsbidraget blev ca 378 000 bättre än budgeterat. Det dåliga allmänna ekonomiska läget och lågkonjunkturen inom byggbranschen har återspeglats på tomtmarknaden under budgetåret 2013. Sålunda minskade efterfrågan på tomter under året och den väntas inte bli livligare under år 2014, vilket ställer synnerligen stora utmaningar på tomtöverlåtelseverksamheten under det kommande året. 113

Småbåtshamnar Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Åke Frondén Sammandrag VERKSAMHET Småbåtshamnarna är organiserade som en nettoenhet. Omfattar stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Under planeperioden förbättras standarden i de befintliga båthamnarna. Den yttersta bryggan på Barckens udde tas ur bruk och bryggan rivs. Nya bryggplatser anläggs för att betjäna nya bostadsområden. Langansböle båtbrygga flyttas till Svartå (10 platser). Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Förbättringar i båthamnarna 2013-2015 Barckens udde, yttersta bryggan rivs 2014 (- 85 platser) Ny brygga anläggs för Sjöviks behov 2014-2015 ( + 30 platser) BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal båtplatser 728 728 728 Mätare Andel uthyrda båtplatser, % 93 95 93 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 109 698 122 000 113 239-8 761 92,8% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter 10 794 12 000 0 11 557-443 96,3% Intäkter totalt 120 492 134 000 0 124 796-9 204 93,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 3,6 % Kostnader Personalkostnader -5 677 0-8 229-8 229 0,0% Köp av tjänster -56 504-54 000-48 104 5 896 89,1% Material och varor -14 403-14 500-16 196-1 696 111,7% Understöd Övriga kostnader -575 0-192 -192 0,0% Kostnader totalt -77 159-68 500 0-72 721-4 221 106,2% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,8 % Verksamhetsbidrag 43 333 65 500 0 52 075-13 425 79,5% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 20,2 % 114

Småbåtshamnar Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Åke Frondén Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Småbåtshamnarna Småbåtshamnarnas verksamhet förverkligades planenligt. Det årliga underhållsprogrammet verkställdes i huvudsak under vårens lopp. Gästhamnen Gästhamnens verksamhet förlöpte normalt. Ekonomi: Ökade kostnader för underhåll och framförallt renhållning samt kostnader för el och vatten av hamnar och gästhamn medförde att kostnaderna överskreds med 4 221 (6,2 %). Verksamhetens nettointäkter blev 52 075 vilket är 13 425 lägre än beräknat. 115

Västra Nylands Avfallsnämnd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Västra Nylands avfallsnämnd, Roskaraati-Roskrådet, är en gemensam nämnd för sju kommuner (Raseborg, Hangö, Högfors, Ingå, Nummi-Pusula, Sjundeå och Vichtis). Den ansvarar för myndighetsuppgifter som berör avfallshantering i medlemskommunerna. Raseborgs stad fungerar idag som värdkommun för Västra Nylands avfallsnämnd. Västra Nylands avfallsnämnd fastställer kommunvis taxor och avgifter för de kommunala avfallstransporterna och gör upp avfallshanteringsbestämmelser. Avfallsnämnden har hand om avfallshanteringens lokala kundregister som ligger som grund till de kommunala avfallstransporterna. I praktiken sköts insamlings- och transportverksamheten av kommunernas gemensamma avfallshanteringsbolag Rosk n Roll Oy Ab. Västra Nylands avfallsnämnd började sin verksamhet 1.9.2006 som den andra avfallsnämnden i landet. Om avfallsnämnd stadgas i den 1.5.2012 ikraft trädande avfallslagen 23: Om kommunen har överfört en serviceuppgift med anknytning till ordnandet av den kommunala avfallshanteringen till ett kommunägt bolag, är den kommunala avfallshanteringsmyndigheten i enlighet med kommunallagen ett gemensamt organ för kommunerna i samarbetsområdet eller en av dessa kommuner bildad samkommun. På grund av ändring av avfallslagen har Lojo och Karislojo anslutit sig till nämnden. Dessa två kommuner har idag avfallstransporter som baserar sig avtal. Ändring till centralt konkurrensutsatt kommunal avfallstransport kräver ett beslut. Beslutet kan tas av kommunen själv innan anslutning till nämnden eller tas av nämnden efter anslutningen. Om besluten om övergång till centralt anordnade avfallstransporter tas efter att den nya avfallslagen har trätt ikraft, kommer dessa två kommuner att ha åtminstone tre års övergångsperiod under vilken det skulle finnas två olika transportsystem inom nämndens verksamhetsområde. Detta skulle utmana nämndens verksamhet i form av upprätthållande av kundregister och finansiering. Att Lojo kommer med skulle även betyda att värdkommunen för nämnden väljs på nytt. Enligt avtalet om avfallsnämnden ska den största tvåspråkiga kommunen på området fungera som värdkommun. som bäst pågår en fusionsutredning mellan Rosk n roll Ab och Östra Nylands Avfallshantering Ab varför det kan bli ändringar i framtiden gällande avfallsnämndens verksamhet. Avfallsnämnden har också ansvaret utöver hushållsavfall för insamling och transport av slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar. Brunnstömning på Västra Nyland är ordnad per avtal och det finns inga exakta uppgifter för tillfället om brunnstömningar eller transporter av slam till vidare behandling. För administrering av slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar håller Rosk n Roll och Västra Nylands vatten och miljö rf med på ett projekt. Syfte med projektet är att samla in information till avfallsregistret om hanterings av avfallsvatten och vem som tömmer slamavskiljarna. Med dessa uppgifter kunde man följa upp huruvida slamavskiljare och samlingsbrunnar töms i enlighet med avfallsbestämmelser till rätt mottagningsställe och att transportören uppfyller kraven i lagen och förordningar samt att är registrerad i NTM-centralens register över avfallstransporter. Avfallsnämndens tjänsteinnehavare är avfallsombudsmannen som nämnden har delegerat sk. löpande ärenden, så som debitering av avfallsavgifter, hantering av påminnelser och godkännande av samavfall. Avfallsombudsmannen verksamhetspunkt befinner sig i avfallsnämndens värdkommuns utrymmen. Avfallsombudsmannen arbetar i Lojo, verksamhetspunkten är hos Rosk n Roll Oy Ab. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Avfallsnämnden antal möten 2 4 6 Antal behandlade ärenden 13 40 36 Antal tjänstemannabeslut 542 700 483 116

Västra Nylands Avfallsnämnd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 69 555 100 980 112 420 11 440 111,3% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt 69 555 100 980 0 112 420 11 440 111,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 61,6 % Kostnader Personalkostnader -53 815-74 170-72 514 1 656 97,8% Köp av tjänster -8 406-9 170-30 592-21 422 333,6% Material och varor -357-3 130-296 2 834 9,5% Understöd Övriga kostnader 0-5 330-4 637 693 87,0% Kostnader totalt -62 578-91 800 0-108 040-16 240 117,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 72,6 % Verksamhetsbidrag 6 978 9 180 0 4 380-4 800 47,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -37,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten fortsatte i nuvarande form under hela året 2013. Den planerade fusionen mellan Rosk`Roll och Östra Nylands Avfallshanterings Ab skedde inte ännu under år 2013. Ekonomi Utgiftssidan påverkades av att köptjänsterna blev större än planerat. Det nettomässiga resultatet uppnåddes inte helt då de på tekniska centralen i Karis reserverade utrymmena inte ännu togs i bruk år 2013 och medlemskommunerna därför inte fakturerades för detta (övriga kostnader). 117

Regionalt räddningsverk Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Räddningstjänsterna köps av Esbo stad Verksamheten fortsätter i samma utsträckning under hela planeperioden. Prestationer 2010 2011 2012 2013 Utryckningar trafikolyckor 109 99 109 90 Utryckningar bränder 12 18 18 19 Granskning av automatalarm 185 149 115 120 Utryckning fara för byggnadsbrand 31 33 18 24 Mätare : Antal utryckningar / 1 000 personer Raseborg 247 269 220 265 Hangö 290 314 290 273 Ingå 251 274 171 219 Lojo 187 225 187 237 Esbo 130 145 120 124 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter 646 4 963 4 963 0,0% Intäkter totalt 646 0 0 4 963 4 963 0,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2013) 668,3 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster -1 909 729-1 953 000-1 890 519 62 481 96,8% Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt -1 909 729-1 953 000 0-1 890 519 62 481 96,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2013) -1,0 % Verksamhetsbidrag -1 909 083-1 953 000 0-1 885 556 67 444 96,5% Förändring (BS 2013 vs BS 2013) -1,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Ekonomi: Utgifterna blev ca 62 000 lägre än budgeterat. 118

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2010-2012 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Mark- och vattenområden Utgifter -1 810 991-500 000-500 000-261 754 238 246-2 072 745 Inkomster / Balansvärde 1 340 478 600 000 500 000 308 620-191 380 1 649 098 Netto -470 513 100 000 0 46 866 46 866-423 647 Situationsrapport 31.12.2013 Inga egentliga råmarksköp gjorda under året. Tre tomter återköpta. Inlösen av tomtdelar och allmänt område i Norra hamnen slutförd i september. Inlösen av allmänt område i Karis anhängigt, förskottsersättningarna erlagda. Låg efterfrågan på tomter under året. Sålunda avstannade tomtförsäljningen praktiskt taget helt efter att tiden för att lösa in legotomt till gammalt pris utgick. Antalet sålda tomter uppgår till 39, av vilka endast tio (10) utgörs av "nya" tomter (6 bostads- och 4 företagstomter). Budgetändring gjorts. Att notera i detta sammanhang är att uppemot en fjärdedel av inkomsterna härrör sig från ersättningar från landsvägsförrättningar. Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Utgifter -3 735 518 0-30 857-30 857-3 766 375 Ekåsen, köp av fastighet 2012 Gamla Bastun i Ekenäs, köp av byggnad 30 857. Inkomster / Balansvärde 259 075 6 450 6 450 265 525 Furutorp Bromarv balansvärde 6 450. Försäljning 2010-12: Rasebo, Sommarö bost.byggnad, Box skola 2 st byggnader, Hantverkargården, Koivula, Kungsgatan 3, Prästkulla skolbyggnad, Skåldö skola 2 byggnader, Tovö - Risö, Mattsgatan 27. Försäljningspris 278 000 inklusive anslutningsavgift 6 450, tomt 10 836 / Vinst 260 714 Netto -3 476 443 0 0-24 407-24 407-3 500 850 Grundrenoveringar Intern Service Separat uppföljning av grundrenoveringsprojekt Biblioteket i Ekenäs 2009-2012 Utgifter -2 229 000-376 393-1 812 000-1 963 303-151 303 Renoveringen påbörjades 2.1.2013 och entreprenaderna mottogs -2 339 696 18.10.2013. Inkomster 1 114 500 864 500 1 115 000 250 500 1 115 000 Arkivgolv - arbetet utfört. Netto -1 114 500-376 393 0-947 500-848 303 99 197-1 224 696 Gårdsplan asfalt, dränering - arbetet utfört. Daghemmet Labyrinten, grundsanering Utgifter -1 950 000-1 993 931 0-19 745-19 745-2 013 676 Daghemmet Labyrinten inre utrymmen togs i bruk 15.11.2012. Yttre områdenas mottagningsgranskning hölls 3.7.2013. Katarina skolan, grundrenovering / tidigare Karis svenska lågstadium Utgifter -144 734-20 000-43 825-23 825-188 560 Arbetet slutfört. 119

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2010-2012 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport 31.12.2013 Övriga grundrenoveringsprojekt Utgifter -5 940 546-2 800 000-738 000-402 237 335 763-6 342 783 Övriga saneringsprojekt som gjorts under året vilka hör under Inkomster 450 000 864 500 0 24 050 24 050 474 050 grundförbättringar är: EHS renovering av fysik-o kemisal, Servicehus i Karis Netto -5 490 546-1 935 500-738 000-378 187 359 813-5 868 734 fjärrvärmeinstallation, Karis stadshus sanering av nedre våningen, Pojo Större grundrenoveringsobjekt 2010-2012: Pojo kommunhus 177 850,-, Ekenäs HVC bäddavdelning, fysioavd., KATKO 529 800,-, Stadshuset i Ekenäs 265 700,-, Pojo brandstation netto 534 400,-, Solbacka daghem/daghemslokaliteter i Karisomr. 1 359 500,-, Daghemsutrymmen, staket o Fiskars daghem 324 500,-, bibliotek takreparation, Mariahemmet dränering, Ystadsgårdens fasadmålning, Bromarv gamla kansli takreparation, Uncan i Ekenäs förnyande av golv, Ekgränd vattentaket förnyat, Seminarieskolan förnyade bruksvattenrör, Karis brandstation vattenisolering av tvätthallen, arbetet fortsätter 2014, Billnäs daghem fjärrvärmeanlutning. Lönnbergska fastigheten, sanering 292 800,-. Anslutningsavgifterna för fastigheter som sålts under tidigare år har nedskrivits. Grundrenoveringar Intern Service Direktionen för intern service disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av grundrenoveringsprojekt, gäller 20 separata projekt. Utgifter -8 455 605-2 800 000-2 570 000-2 429 110 140 890-10 884 715 Inkomster 450 000 864 500 864 500 1 139 050 274 550 1 589 050 Netto -8 005 605-1 935 500-1 705 500-1 290 060 415 440-9 295 665 Nyinvesteringar Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter / Byggnad Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter färdigställs invändigt 2013, anslag 250 000. Av anslaget i 2012 års budget om 200 000 blev ca 130 000 oanvänt och används istället 2013. Staden har förbundit sig att hyra ut byggnaden. Det sammanlagda anslaget för de invändiga arbetena är 350 000. Utgifter -580 000-321 035-250 000-480 000-567 383-87 383-888 419 Järnvägsstationsbyggnaden i Ekenäs, köp 2010 (200 000,-) Inkomster 40 786 40 786 40 786 Netto -580 000-321 035-250 000-480 000-526 597-46 597-847 633 Kiilan koulu, utvidgning Kiilan koulu kommer efter saneringen 2014 att rymma elever från ett större upptagningsområde. Beslut om nya upptagningsområden fattas inom juni 2012. Utgifter -6 200 000-830 427-3 500 000-3 500 000-3 340 205 159 795-4 170 632 Renoveringen påbörjades 2.4.2013. Entreprenörerna valdes av direktionen för Intern service 6.3.2013. Entreprenaderna mottogs 4.10.2013, arbetet är slutfört. Stenskolans renovering och tillbyggnad klar (skede 1). Träskolans entreprenörer valdes av direktionen för Intern service 6.3.2013. Träskolans renovering påbörjades 2.4.2013 (skede 2). Stenskolans tillbyggnad och renovering fördröjdes på grund av sommarens störtregn som gjorde att vatten trängde in i första våningen. Mottagning av träskolans entreprenader skedde 27.9.2013. Stenskolan mottogs 10.12.2013. Den förverkligade utfallet innehåller även skolans inventarier på ca 450 000. Anbuden på gymnastikhallen har kommit in. 120

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2010-2012 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport 31.12.2013 HNS/VNS - Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Intentionsavtal med HNS för gemensam nybyggnation vid Västra Nylands Sjukhus som möjliggör en koncentration av all specialsjukvård vid VNS samt utrymmen för Raseborgs akuta bäddavdelning, gemensam jour och hälsovårdscentral i enlighet med strategi. Intentionsavtalet är godkänt i vederbörande organ i samkommunens styrelse och i stadsfullmäktige, det är undertecknat och planeringen går vidare. Optimala finansieringslösningar utreds. Projektet kommer inte att finansieras med budgetmedel som belastar stadens balansräkning i form av ny låneupptagning utan man söker andra finansieringsmetoder och finansiärer så att en form av livscykelmodell används. För projektet föreslås intas 350 000 år 2013 för aktiekapital eller motsvarande. Utgifter -8 755-350 000-350 000-6 050 343 950-14 805 Byggherrekonsult vald. Projektets omfattning oklar. Tenala daghem, nybygge Planering av ny daghemsenhet istället för Lönneberga och Trollebo gruppfam.daghem. Utgifter -1 880 000-100 000-100 000-9 534 90 466-9 534 Huvudplanerare vald. Arkitektplaneringen nästan klar. Arbetet fortsätter. Mäntykoto daghem, nybygge Utreds möjligheten att ändra Ekenäs gymnasium till daghem. Planeringen Utgifter -2 400 000-100 000-100 000-18 029 81 971-18 029 påbörjad. Raseborgsv.5 omändr (sjukv.sk) -> Gymnasium Projektet är förknippat med omändring av Ekenäs gymnasium till daghem. Utgifter 0-17 661-17 661-17 661 Nuvarande verksamhet i byggnaden upphör 30.6.2014 Nyinvesteringar Utgifter -1 160 218-4 300 000-4 530 000-3 958 862 571 138-5 119 080 Inkomster 0 0 0 40 786 40 786 40 786 Netto -1 160 218-4 300 000-4 530 000-3 918 076 611 924-5 078 294 Byggnader Utgifter -13 351 340-7 100 000-7 100 000-6 418 829 681 171-19 770 170 Inkomster 709 075 864 500 864 500 1 186 286 315 336 1 629 836 Netto -12 642 265-6 235 500-6 235 500-5 232 544 996 506-18 140 334 Konstruktioner o anordningar Trafikleder Enligt i samhällstekniska nämnden godkänt utbyggnadsprogram. Gatubyggnad 206 000, asfaltering 352 000, Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter gatubelysning 427 000. separat om prioritering av trafikleder. Dessutom har i bokslutet intagits en post om överföring av Ferraria-vägar i Utgifter -5 123 658-1 000 000-1 000 000-1 115 917-115 917-6 239 575 stadens bokföring Inv/utg 128 860,70. Samma summa som inkomst/drift, trafikleder. 121

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning Lättrafikled vid Österbyvägen och Rävnäsvägen. Förverkligande av allmänna områden på planeområdet. Senaste kostnadsberäkning Användning år 2010-2012 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport 31.12.2013 Utgifter -562 856-240 000-240 000-239 049 951-801 905 Gatuplanerna godkända. Österbyvägens lättrafikled byggd. Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Utbyggnad enligt markanvändningsavtal. 2013; Broreparation vid Malcolms väg, utbyggnad av Disponentstigen och Kullavägen. Utgifter -284 647-200 000-200 000-155 283 44 717-439 930 Linjestigen färdigställd. Malcolmsvägens bro reparerad. Gatuplan för Inkomster 50 000 50 000 Disponentstigen uppgjord. Utbyggnad av området har skett i takt med hur Netto -234 647-200 000-200 000-155 283 44 717-389 930 tomtförsäljningen framskridit. Karis, Brandal och Svedja, järnvägsunderfart, gatubyggnad. Projektet färdigt i juni 2013. Projektet utfördes som samprojekt med Utgifter Trafikverket. Områdets vägbelysning har kompletterats. Ett framgångsrikt -300 000-300 000-297 730 2 270-297 730 pilotprojekt. Sprinklers till institutioner (åldringshem) Intern Service utreder var systemen installeras. Utgifter -150 000-218 337 0 0-5 154-5 154-223 491 Förlängning av den belysta motionsbanan i Karis Utgifter -100 000-100 000-88 648 11 352-88 648 Projektet slutfört 31.12. 2013. Arbetet slutfört. Installationen av sprinklers i Tunahemmet och Bromarfhemmet. Konstruktioner o anordningar Utgifter -6 189 498-1 840 000-1 840 000-1 901 781-61 781-8 091 279 Inkomster 50 000 0 0 0 0 50 000 Netto -6 139 498-1 840 000-1 840 000-1 901 781-61 781-8 041 279 Projekt/planering m.m. Norra hamnen i Ekenäs, planering och utbyggnad Förslaget till fortsatta åtgärder blev klar i juni. Val av Utgifter -93 419-30 000-30 000-17 676 12 324 samarbetspartner/förverkligare gjord. Undersökning av jordmånen gjord. -111 095 Svartå, planering av fiskvägar stadens andel Utgifter -20 000-20 000-20 756-756 -20 756 Jomalvik kanal, planering av grundreparation. Stadens andel. Utgifter -15 000-15 000-8 345 6 655-8 345 Reparationsplan uppgjorts. Ett samprojekt med NTM-centralen. Projekt/planering m.m. Utgifter -93 419-65 000-65 000-46 777 18 223-140 197 Inkomster 0 0 0 0 0 0 Netto -93 419-65 000-65 000 122-46 777 18 223-140 197 Förplaneringen av fiskevägar gjord. Planeringsprocessen fortsätter 2014.

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2010-2012 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport 31.12.2013 Placeringar Västra Nylands folkhögskola Utgifter -70 325-45 016-45 016-115 341 Höjning av grundkapital Övriga aktier och andelar Utgifter -509 562-18 936-18 936-528 498 Pohjan liikekeskus Oy kapitalförhöjning 2012-13 18 936. Inkomster 858 432 13 818 13 818 872 250 BAB Raseborgsv.22 förs.pris 567 506 /Vinst 553 688 Netto 348 870-5 118-5 118 343 752 Placeringar Utgifter -579 887 0 0-63 952-63 952-643 839 Inkomster 858 432 0 0 13 818 13 818 872 250 Netto 278 545 0 0-50 134-50 134 228 411 Brutto investeringar staden -22 025 136-9 505 000-9 505 000-8 693 094 811 906-30 718 230 Inkomster investeringar staden 2 957 985 1 464 500 1 364 500 1 508 723 144 223 4 466 709 Netto investeringar staden -19 067 150-8 040 500-8 140 500-7 184 371 956 129-26 251 521 123

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2010-2012 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport 31.12.2013 AFFÄRSVERK: Ekenäs Energi IT Utgifter -44 730-180 000-180 000 0 180 000-44 730 Projektet har ännu inte påbörjats. Gäller kundhanteringssystem. Elnätsverksamhet Totala utfallet för investeringsprojekten på elnätsverksamheten blev ca 40 % under budgeterat. Avvikelser förekom dock på olika kostnadsställen. Utgifter 0-1 189 007-1 550 000-11 347 273-11 140 438 206 835-12 329 446 Elstationernas förstärkning och grundförbättringar underskred budget för att Inkomster 0 0 3 143 510 3 165 806 22 296 3 165 806 saneringen av Björknäs elstation i huvudsak utförs 2014. År 2013 satsades Netto -1 189 007-1 550 000-8 203 763-7 974 633 229 130-9 163 640 istället på att förstärka 10 kv och 0,4kV distributionsnätet samt att förnya parktransformatorstationer. Dessa poster överskred därför budget. ADButrustning och fjärrstyrningsteknik flyttades också till 2014 i sin helhet. En begagnad truck skaffades hösten 2013 och dess kostnader är under fordon, maskiner och verktyg. 110 kv ellinjen kostnadsfördes eftersom framtiden för den är oviss. Saneringen av Västerby elstation skjuts på framtiden, Björknäs elstation saneras hösten 2014. Förstärkningen av matningen till Horsbäck fortsätter 2014. Nytt garage till Pehr Sommars gata flyttas till framtiden. Liikennevirta, vilken är investering i laddningsstolpe för elbil kom in som en ny post under året. Bolagiseringen medförde att man sålde alla elnätsverksamhetens anläggningstillgångar (bokföringsvärde ca 3,15 miljoner). I bolagiseringen överfördes en del av elnätsverksamhetens anläggningstillgångar som apport för betalning av nya aktier i Ekenäs Energi Ab för ca 10, 3 miljoner euro. Fjärrvärmeverksamhet Utgifter -5 715 384-668 000-7 108 165-6 883 853 224 312 Projekten framskridit enligt plan förutom kraftverkets ventilation, tillbyggnad/ombyggnad som skjutits på framtiden, kraftverkets -12 599 237 högspänningsanslutning, omändring har utförts förberedande planering. Inkomster 0 0 18 033 660 18 716 543 682 883 18 716 543 Kraftverk, LT dump + pannbotten förverkligas inte. Sermet biopanna Netto -5 715 384-668 000 10 925 495 11 832 690 907 195 6 117 306 RGK/Economaiser fördröjd från år 2012 så garantimätningen utförd 2013. Teleskoptruck, fem års leasingavtal gick ut, restvärdet betalades. Fastbränslepanna Pojo försenades något under 2012 och de återstående fakturorna betalades 2013. Övriga projekt klart under budget. Bolagiseringen medförde att man sålde alla fjärrvärmeverksamhetens anläggningstillgångar (bokföringsvärde ca 18,2 miljoner). I bolagiseringen överfördes en del av elnätsverksamhetens anläggningstillgångar som apport för betalning av nya aktier i Ekenäs Energi Ab för ca 6,4 miljoner euro. Sidoordnad verksamhet Inkomster 0 24 070 24 240 170 24 240 124

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2010-2012 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport 31.12.2013 Elförsäljningsverksamhet Utgifter -528 297 0-1 762 562-1 502 493 260 069 Aktiekapitalförhöjning i Katternö Kärnkraft Ab -2 030 790 Bolagiseringen medförde att man sålde elförsäljningens aktier, förutom Inkomster 0 0 1 274 270 1 283 307 9 037 1 283 307 aktierna i Katternö Kärnkraft, till Ekenäs Energi Ab (bokföringsvärde på de Netto sålda aktierna ca 1,3 miljoner). I bolagiseringen överfördes aktierna som -528 297 0-488 292-219 186 269 106-747 483 apport för betalning av nya aktier i Ekenäs Energi Ab för ca 1,3 miljoner euro. Elproduktion Bolagiseringen medförde att man sålde alla elproduktionsverksamhetens anläggningstillgångar, bokföringsvärde ca 4,3 miljoner till Ekenäs Energi Ab. Utgifter -2 132 555 0 0 0-2 132 555 För elproduktionens del överfördes inget som apport för betalning av nya Inkomster 415 950 0 4 269 590 4 299 874 30 284 4 715 824 aktier i Ekenäs Energi Ab. Netto -1 716 605 0 4 269 590 4 299 874 30 284 2 583 269 Ekenäs Energi Utgifter 0-9 609 974-2 398 000-20 398 000-19 526 784 871 216-29 136 759 Inkomster 0 415 950 0 26 745 100 27 489 769 744 669 27 905 719 Netto 0-9 194 024-2 398 000 6 347 100 7 962 985 1 615 885-1 231 039 Raseborgs Vatten Grundvattenområden + skyddsplaner Utgifter -16 350 0-5 450-5 450-21 800 Inkomster 10 900 10 900 10 900 Netto -16 350 0 0 5 450 5 450-10 900 Komplettering vid vattentäkter och mätbrunnar Utgifter -30 319-50 000-50 000-72 748-22 748-103 068 Projektet pågår. Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter -1 720 371-450 000-450 000-190 244 259 756-1 910 615 Inkomster 29 150 0 0 29 150 Projektet pågår. Netto -1 691 222-450 000-450 000-190 244 259 756-1 881 465 Sanering av ledningsnätet Utgifter -905 667-450 000-450 000-59 316 390 684-964 983 Inkomster 13 468 13 468 Netto -892 199-450 000-450 000-59 316 390 684-951 515 Skyddsplanen färdig. Projektet pågår. Bromarv utbyggnad av avloppshantering 1 400 000 Utgifter -1 327 782 0-660 -660-1 328 442 Inkomster 110 000 0 0 110 000 Projektet i huvudsak slutfört. Netto -1 217 782 0 0-660 -660-1 218 442 125

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2010-2012 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Utbyggnad av ledningsnätet i Fiskars 100 000/år Utgifter -100 000-100 000-117 721-17 721-117 721 Situationsrapport 31.12.2013 Projektet pågår. 10 tomter färdigställs per år enligt markanvändningsavtalet. Svartå-Karis förbindelseledning 2 400 000 Utgifter -6 813-100 000-100 000-49 107 50 893-55 919 Planering pågår. Nya vattentornet i Ekenäs, sanering 400 000 Utgifter 0-22 312-22 312-22 312 Konstruktionsplanering pågår. Förverkligas år 2014. Komplettering av avloppspumpstationer Utgifter -9 065-25 000-25 000-7 770 17 230-16 835 Projektet pågår. Komplettering vid reningverken Utgifter -7 446-25 000-25 000-18 649 6 351-26 095 Projektet pågår. Raseborgs Vatten Utgifter -4 023 813-1 200 000-1 200 000-543 977 656 023-4 567 790 Inkomster 152 617 0 0 10 900 10 900 163 517 Netto -3 871 196-1 200 000-1 200 000-533 077 666 923-4 404 272 Bruttoinvesteringar inkl affärsverken -35 658 923-13 103 000-31 103 000-28 763 855 2 339 145-64 422 778 Inkomster inkl affärsverken 3 526 553 1 464 500 28 109 600 29 009 392 899 792 32 535 945 Nettoinvesteringar inkl affärsverken -32 132 370-11 638 500-2 993 400 245 538 3 238 938-31 886 833 126

6.5 Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Skatteinkomster (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 BS 2013 avvikelse utfall i % mot budget Kommunalskatt 91 878 94 812 96 634 1 822 102 % Samfundsskatt 3 013 3 198 2 948-250 92 % Fastighetsskatt 8 742 8 990 9 053 63 101 % Totalt 103 633 107 000 108 635 1 635 102 % Statsandelar (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 BS 2013 avvikelse utfall i % mot budget Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 53 949 55 365 55 079-286 99 % Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster 1 359 1 738 1 738 0 100 % Utjämning till följd av systemändringen 101 0 0 0 Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverksamhet -3 880-3 813-3 940-127 103 % Behovsprövad höjning av statsandelen 1 400 1 500 1 500 Totalt 52 929 53 290 54 377 1 087 102 % Budgetlån Lånekapital 31.12. (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 BS 2013 avvikelse utfall i % mot budget Raseborgs stad 39 953 47 315 45 433-1 882 96 % Ekenäs Energi 15 316 14 926 22 327 7 401 150 % Raseborgs Vatten 9 140 7 714 8 319 605 108 % Ekenäs Enrgis lån innefattar f.d. Karis Fjärrvärme Ab:s lån om 8 401 250 vilka övertogs i samband med bolagiseringen. 64 409 69 955 76 079 6 124 109 % 127

6.6 Resultaträkning 31.12.2013 INKL.AFFÄRSVERK BS 2013 BS 2012 Verksamhetens intäkter 42 441 987,03 43 563 362,59 Försäljningsintäkter 21 275 780,11 21 397 050,38 Avgiftsintäkter 10 668 171,64 10 737 537,92 Understöd och bidrag 2 912 682,96 2 803 902,98 Övriga verksamhetsintäkter 7 585 352,32 8 624 871,31 Tillverkning för eget bruk 74 800,69 126 738,00 Verksamhetens kostnader -198 079 504,84-198 705 249,92 Personalkostnader -86 362 491,20-86 664 544,81 Löner och arvoden -65 200 484,37-65 553 533,07 Lönebikostnader -21 162 006,83-21 111 011,74 Pensionskostnader -17 605 134,09-17 376 912,79 Övriga lönebikostnader -3 556 872,74-3 734 098,95 Köp av tjänster -80 470 102,97-79 558 903,22 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -16 110 268,97-17 018 774,19 Understöd -9 429 274,06-9 582 708,65 Övriga verksamhetskostnader -5 707 367,64-5 880 319,05 Verksamhetsbidrag -155 562 717,12-155 015 149,33 Skatteinkomster 108 634 770,50 103 633 049,44 Statsandelar 54 377 193,00 52 928 599,00 Finansiella intäkter och kostnader -1 903 194,16-1 932 531,66 Ränteintäkter 80 561,61 31 380,15 Övriga finansiella intäkter 414 796,27 398 243,54 Räntekostnader -2 385 484,73-2 357 114,59 Övriga finansiella kostnader -13 067,31-5 040,76 Årsbidrag 5 546 052,22-386 032,55 Avskrivningar och nedskrivningar -7 485 554,95-6 929 786,61 Avskrivningar enligt plan -7 461 505,19-6 929 786,61 Nedskrivningar -24 049,76 Extraordinära poster 18 554 259,90 0,00 Extraordinära intäkter 19 087 363,38 Extraordinära kostnader -533 103,48 Räkenskapsperiodens över-/underskott 16 614 757,17-7 315 819,16 128

6.7 Balansräkning 31.12.2013 INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA 31.12.2013 31.12.2012 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 7 638,24 26 393,88 Immateriella rättigheter 7 638,24 26 393,88 Materiella tillgångar 115 257 272,74 140 140 617,35 Mark- och vattenområden 16 788 573,57 16 849 197,63 Byggnader 57 097 090,59 57 475 553,42 Fasta konststruktioner och anordningar 35 972 002,83 61 220 021,07 Maskiner och inventarier 155 795,65 267 748,19 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 5 243 810,10 4 328 097,04 Placeringar 41 489 473,70 24 038 317,67 Aktier och andelar 38 748 060,77 21 751 210,40 Övriga lånefordringar 2 075 456,18 2 038 816,18 Övriga fordringar 665 956,75 248 291,09 FÖRVALTADE MEDEL 815 493,73 790 322,63 Statens uppdrag 7 248,91 22 539,64 Donationsfondernas särskilda täckning 808 244,82 767 782,99 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 203 907,09 940 200,95 Material och förnödenheter 203 907,09 940 200,95 Fordringar 45 445 385,09 12 549 589,24 Långfristiga fordringar 35 829 849,92 200 000,00 Lånefordringar 34 874 134,92 200 000,00 Övriga fordringar 955 715,00 0,00 Kortfristiga fordringar 9 615 535,17 12 349 589,24 Kundfordringar 5 969 732,18 6 541 171,60 Lånefordringar 1 017 250,00 3 585 384,92 Övriga fordringar 2 316 917,60 2 026 450,67 Resultatregleringar 311 635,39 196 582,05 Finansiella värdepapper 11 402,44 11 497,44 Aktier och andelar 11 402,44 11 497,44 Kassa och bank 4 632 858,59 2 911 897,49 AKTIVA TOTALT 207 863 431,62 181 408 836,65 129

PASSIVA 31.12.2013 31.12.2012 EGET KAPITAL 65 572 337,81 48 962 529,05 Grundkapital 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 897 406,39 902 387,38 Övriga egna fonder 606 091,07 606 058,49 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -25 154 296,36-17 838 477,20 Räkenskapsperiodens över-/underskott 16 614 757,17-7 315 819,16 AVSÄTTNINGAR 824 786,18 870 020,04 Avsättningar för pensioner 214 300,00 214 300,00 Övriga avsättningar 610 486,18 655 720,04 FÖRVALTAT KAPITAL 871 995,15 849 844,60 Statens uppdrag 7 248,91 22 539,64 Donationsfondernas kapital 808 244,82 767 782,99 Övrigt förvaltat kapital 56 501,42 59 521,97 FRÄMMANDE KAPITAL 140 594 312,48 130 726 442,96 Långfristigt 68 771 067,00 61 803 039,60 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 64 749 506,97 53 894 623,33 Lån från offentliga samfund 1 412 174,79 1 783 151,08 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott 42 954,75 45 322,44 Övriga skulder 2 566 430,49 6 079 942,75 Kortfristigt 71 823 245,48 68 923 403,36 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 46 334 487,88 44 261 886,23 Lån från offentliga samfund 370 976,29 371 803,79 Lån av övriga kreditgivare 1 285 121,08 751 050,67 Erhållna förskott 256 768,36 212 018,16 Skulder till leverantörer 7 446 054,96 7 350 332,10 Övriga skulder 3 884 261,57 3 329 185,80 Resultatregleringar 12 245 575,34 12 647 126,61 PASSIVA TOTALT 207 863 431,62 181 408 836,65 130

7. Noter 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUTET Jämförande uppgifter med tidigare år Stadsfullmäktige godkände en reviderad förvaltningsstadga 10.12.2012. Förvaltningsstadgan definierar budgetens bindningsnivå gentemot stadsfullmäktige. Budgeten för 2013 uppgjordes dock utgående från den tidigare förvaltningsstadgan och följer således bindningsnivåerna från 2012. Grundtrygghetsproduktionen som tidigare ingått i Allmän och koncernförvaltning ingick dock redan i budgeten 2013 i Grundtryggheten. Från och med budget 2014 tillämpas den reviderade förvaltningsstadgan gällande bindningsnivåer gentemot stadsfullmäktige. Det innebär att anslagen inom bildningssektorn minskar från dagens 12 avdelningar till 3 i budget 2014. Grundtrygghetens budget har fyra anslag från och med år 2014. Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Stadsfullmäktige godkände 26.10.2009 177 avskrivningsplanen Planenliga avskrivningar av bestående aktiva för Raseborgs stad. Avskrivningsplanen justerades av stadsfullmäktige 20.5.2013 i enlighet med bokföringsnämndens anvisningar så att en ny grupp "Grundrenovering av byggnader" med avskrivningstid om 20 år intogs i planen under "materiella tillgångar", "byggnader och konstruktioner". Vidare ändrades förvaltningsstadgan kapitel 3 4 Godkännande av avskrivningsplan så att utgifter för grundrenoveringar avskrivs enligt egen grupp under byggnader och konstruktioner i avskrivningsplanen. Tillgångarna bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningspriset minskat med avskrivningar enligt plan och bokförs under sin ekonomiska verkningstid som kostnad för räkenskapsperioden enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningsplanen finns i noterna under 7.4 och de planenliga avskrivningarna under 7.5. Värdering av placeringar Aktier har bland bestående aktiva upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna (lager) har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har i balansräkningen upptagits till sitt nominella värde. Prestationsprincipen Väsentliga bokningar enligt kontantprincipen har rättats och bokförts enligt prestationsprincipen. PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Avskrivningarna på dottersamfundens bestående aktiva har rättats så att de stämmer överens med koncernens avskrivningar enligt plan. Rättelsen har bokförts på kontona överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens överskott/underskott i dottersamfundets eget kapital. 131

7.2 Verksamhetens intäkter BS 2013 BS 2012 Allmän- och koncernförvaltning 5 506 194,82 5 545 340,45 Grundtrygghet 11 861 036,54 12 369 062,06 Bildningssektorn 4 758 961,50 4 740 863,53 Samhällstekniska sektorn 3 306 230,55 3 552 213,46 Ekenäs Energi Omsättning 14 951 729,95 15 041 862,61 Övr.intäkter av ordinarie verks. 265 558,94 447 896,35 Raseborgs Vatten Omsättning 5 489 574,03 5 372 488,97 Övr.intäkter av ordinarie verks. 98 606,46 62 188,83 Elimineringar Raseborgs stad -344 850,80-413 589,78 Ekenäs Energi -3 098 142,59-2 811 661,21 Raseborgs Vatten -352 912,37-343 302,68 Totalt 42 441 987,03 43 563 362,59 132

7.3 Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsvinster och -förluster från anläggningstillgångar Försäljningsvinster och -förluster BS 2013 BS 2012 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden 638 694,00 1 138 815,98 byggnader 260 714,38 1 115 550,68 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier 1 600,00 aktier och andelar 553 688,11 191 385,57 Försäljningsvinster totalt 1 454 696,49 2 445 752,23 Förlust vid försäljning mark- och vattenområden 4 778,94 31 072,10 fasta konstr. o anläggningar övr.aktier o andelar 154 701,89 Försäljningsförluster totalt 4 778,94 185 773,99 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader BS 2013 BS 2012 Extraordinära intäkter Försäljningsvinst vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse 19 087 363,38 Extraordinära kostnader Förlust vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse (elproduktionsverksamhet) -533 103,48 Nettovinst vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse 18 554 259,90 133

7.4 Avskrivningsplan Typ av anläggningstillgång Immateriella tillgångar Avskrivningstid (år) Avskrivningsmetod lineär Avskrivningsrekommendation (år) Utvecklingsutgifter 4 2-5 Immateriella rättigheter 10 5-20 Övriga utgifter med lång verkningstid lineär Grundläggnings- och organisationsutgifter Forsknings- och utvecklingsutgifter Koncerngoodwill Goodwill 4 2-5 Adb-program 4 2-5 Övriga 4 2-5 Gemensamma skolor 20 Kretsalarmcentalen, andel i inventarie-anskaffn. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner lineär Förvaltnings- och institutionsbyggnader 40 20-50 Fabriks- och produktionsbyggnader 25 20-30 Ekonomibyggnader 18 10-20 Fritidsbyggnader 25 20-30 Bostadsbyggnader 40 30-50 Grundrenoveringar av byggnader 20 20-50 Fasta konstruktioner och anordningar lineär Gator, vägar, torg och parker 18 15-20 Broar, kajer och badinrättningar 20 10-30 Övriga jord- och vattenkonstruktioner 25 15-30 Vattendistributionsnät 35 30-40 Avloppsnät 35 30-40 Fjärrvärmenät 25 20-30 Elledningar, transformatorer,utomhusbelysning 18 15-20 Telefonnät,central och abonnentcentraler 11 10-12 Naturgasnät 22 20-25 Övriga rör- och kabelnät 18 15-20 Maskinerier o anodrn. vid el-, vatten- o.dyl verk 15 10-20 Fasta lyft- och flyttanordningar 18 15-20 Trafikregleringsanordningar 12 10-15 Övriga fasta maskiner, anordningar och konstr. 12 10-15 Maskiner och inventarier Fartyg av järn 18 15-20 Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 11 8-15 Person-,paket- och lastbilar Brandbilar och ambulanser Övriga transportmedel 6 4-7 Övriga rörliga arbetsmaskiner 7 5-10 Traktorer och schaktningsmaskiner Övriga tunga maskiner 12 10-15 Övriga lätta maskiner 7 5-10 Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar 10 5-15 Adb-utrustning 4 3-5 Arbetsmaskiner och anordningar Övriga anordningar och inventarier 4 3-5 Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål ingen avskrivning Pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar Aktier och andelar ingen avskrivning 134

7.5 Bestående aktiva FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella rättigheter Övr.utg.med lång verkningstid (ADB-progr.) Totalt Mark- & vattenområde Byggnader Fasta konstruktioner & anl. Maskiner & inventarier Övr.mat.tilg. Förskottsbet.o pågående nyanläggningar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 26 393,88 26 393,88 16 849 197,63 57 475 553,42 61 220 021,07 267 748,19 4 328 097,04 140 140 617,35 Ökningar under räkenskapsperioden 5 450,00 5 450,00 264 924,54 3 004 001,79 3 219 506,77 160 908,98 3 792 670,50 10 442 012,58 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod 10 900,00 10 900,00 0,00 1 155 786,00 555 000,00 1 710 786,00 Minskningar under räkenskapsperiod 15 836,40 15 836,40 325 548,60 353 946,76 25 065 458,81 176 183,33 3 815,65 25 924 953,15 Överf.->driften -225 582,09-225 582,09 Överföringar mellan poster utg 16 350,00 16 350,00 740 453,37 1 930 978,33-2 687 781,70-16 350,00 ink -40 222,00 40 222,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 3 261,76 10 557,48 13 819,24 2 613 185,23 4 737 822,53 96 678,19 7 447 685,95 Nedskrivningar och deras återföringar Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 7 638,24 0,00 7 638,24 16 788 573,57 57 097 090,59 35 972 002,83 155 795,65 0,00 5 243 810,10 115 257 272,74 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 7 638,24 0,00 7 638,24 16 788 573,57 57 097 090,59 35 972 002,83 155 795,65 5 243 810,10 115 257 272,74 135

Bestående aktiva Placeringar Övriga låne- och övriga fordringar Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Andelar i affärsverkgrund.kap Övriga aktier o. andelar Totalt Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 4 955 613,77 11 323 387,04 427 215,51 5 044 994,08 21 751 210,40 2 038 816,18 741 177,85 2 779 994,03 Ökningar under räkenskapsperioden 18 018 936,00 45 016,00 230 023,02 18 293 975,02 44 000,00 22 417,06 66 417,06 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod Minskningar under räkenskapsperiod 2 500,00 13 817,65 1 280 807,00 1 297 124,65 7 360,00 25 742,40 33 102,40 Överföringar mellan poster Räkenskapsperiodens avskrivningar Nedskrivningar och deras återf. 24 049,76 24 049,76 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 22 972 049,77 11 368 403,04 413 397,86 0,00 3 994 210,10 38 748 060,77 2 075 456,18 713 802,75 2 789 258,93 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 22 972 049,77 11 368 403,04 413 397,86 0,00 3 994 210,10 38 748 060,77 2 075 456,18 713 802,75 2 789 258,93 Elimineringar (staden-affärsverk) -47 846,00-47 846,00 Bokföringsvärde 31.12. 22 972 049,77 11 368 403,04 413 397,86 0,00 3 994 210,10 38 748 060,77 2 075 456,18 665 956,75 2 741 412,93 136

7.6 Aktier och andelar Aktier och andelar Antal BS 2013 Dottersamfund, konto 1201 Bostads Ab Dönsbyvägen 10 000 3 363,76 Bostads Ab Karis Nejlikan 100 000 8 409,40 Bostads Ab Karis Panorama 1 776 50 000,00 Bostads Ab Ljunghed 1 000 3 363,76 Fastighets Ab Bäljars Park 1 293 6 896,00 Fastighets Ab Karis stads hyreshus 1 449 1 218 521,53 Fastighets Ab Knattegården 15 8 000,00 Fastighets Ab Lingonsvatro 150 8 000,00 Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl 150 8 000,00 Fastighets Ab Tranan 14 414 8 001,44 Fastighets Ab Karis Poliskamarn 1 200 200 000,00 Karis Industrifastigheter Ab 20 33 637,58 Fastighets Ab Knipnäs 148 24 891,76 Fastighets Ab Koskenkylänraitti 1 500 35 319,47 Fastighets Ab Pojovägen 15 000 126 921,50 Fastighets Ab Gumnäsvägen 2 15 8 000,00 Fastighets Ab Bruksbostäder 15 2 522,82 Fastighets Ab Pojo Bruksindustri 7 500 961 409,45 Pojo Industriby Ab 2 001 1 059 583,94 Lövkulla Värme Ab 1 800 3 431,03 Forsby Värme Ab 31 8 133,56 Fastighets Ab Pojo Affärscentrum 5 260 67 592,77 Ekenäs Energi Ab / tidigare Karis Fjärrvärme Ab 100 19 118 050,00 Dottersamfund totalt 22 972 049,77 Samkommuner konto 1203 HNS 9 219 057,05 Kårkulla 662 453,22 Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutuskuntayhtymä 976 026,12 Eteva 163 832,74 Västra Nylands Folkhögskola 345 262,88 Nylands Förbund 1 771,03 Samkommuner totalt 11 368 403,04 Intressesamfund, konto 1205 Bostads Ab Raseborgsvägen 22 186 3 257,48 Fastighets Ab Jägarbacken 300 5 227,95 Hangöudds utvecklingsbolag 2 400 403 651,02 Instressesamfund, totalt 412 136,45 Samägt samfund, konto 1207 Fastighets Ab Trollet 7 500 1 261,41 Samägt samfund totalt 1 261,41 137

Aktier och andelar Antal BS 2013 Övriga aktier och andelar, konto 1210 Bostads Ab Gumnäsvägen 504 21 191,68 Bostads Ab Bollstavägen 240 12 513,18 Bostads Ab Såg 1141 39 627,85 Bostads Ab Ringvägen 254 4 271,96 Bostads Ab Björknäsgatan 24 86 92 113,37 Bostads Ab Björknäsgatan 37 73 38 262,75 Bostads Ab Bromarf Åsebo 105 47 140,22 Bostads Ab Jaktvägen 11 311 44 031,60 Bostads Ab Prästängsgatan 11-13 37 43 560,67 Bostads Ab Raseborgsvägen 20 224 27 919,20 Bostads Ab Torngatan 4 40 42 383,36 Bostads Ab Tuna 658 10 292,09 Bostads Ab Kilavägen 29 53 8 913,96 Bostads Ab Karis Nabogatan 26 918 15 439,65 Bostads Ab Tallmoparken 878 28 057,11 Fastighets Ab Kaptensvägen 8 10 1 681,88 Fastighets Ab Axxell 5950 768 152,63 Axxell Utbildning Ab 200 203 200,00 Kunta-Asunnot Oy 6867 1 154 960,73 VN Avtallshantering AB 4305 289 619,61 Varuboden 8 26,91 Ab Det finlandssvenska kompetenscentret 20 1 600,00 Sosiaalitaito Oy 30 6 000,00 Andelsbanken Raseborg 1 170,00 Kommunfinans Abp 25 630 27 276,22 Karis Telefon Ab 2 820 40 410,35 Karis TV 18 3 027,38 Ekenäs TV 3 504,56 Lojo Telefon 55 5 524,97 Salon seudun puhelin Oy 1 50,46 Pohjan näyttelyosuuskunta 840,95 Metsäliitto 30 000,00 Pojo Servicebostadsstiftelse 36 496,35 Skåldö vattenandelslag 500,00 Kuntien Tiera Oy 29 065 29 065,00 Novago Ab Oy / Yrityspalvelut Oy 29 156 56 854,20 Raseborgs Ishall Ab Oy 300 000,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab 230 561 529,25 Övriga aktier och andelar, totalt 3 994 210,10 Aktier och andelar totalt 38 748 060,77 138

Placeringar i penningmarknadsinstrument Antal BS 2013 Marknadsvärde 31.12. Skillnad / st totalt Aktia (A) 25 308 0,00 8,10 204 994,80 204 994,80 M-Real, (B) 4 100 2 829,00 3,15 12 915,00 10 086,00 Neo Industrial (B) 100 80,00 0,80 80,00 0,00 Sampo Oyj 100 94,19 35,72 3 572,00 3 477,81 Nordea 5 052 8 399,25 9,71 49 054,92 40 655,67 Placeringar i penningmarknadsinstrument totalt 11 402,44 270 616,72 259 214,28 7.7 Rörliga aktiva, fordringar Specifikation över fordringar Raseborgs stad BS 2013 BS 2012 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersamfund Kundfordringar 159 935,44 139 491,76 Lånefordringar 34 874 134,92 1 017 250,00 200 000,00 3 585 384,92 Övriga fordringar 111 278,02 39 194,87 Resultatregleringar Totalt 34 874 134,92 1 288 463,46 200 000,00 3 764 071,55 Fordringar på samkommuner, i vilka kommuner är medlem Kundfordringar 64 559,92 104 404,98 Lånefordringar Övriga fordringar 13 334,00 10 671,35 Resultatregleringar Totalt 0,00 77 893,92 0,00 115 076,33 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar 673,36 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0,00 0,00 0,00 673,36 Fordringar totalt 34 874 134,92 1 366 357,38 200 000,00 3 879 821,24 139

7.8 Förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad Grundkapital 1.1. 72 608 379,54 72 608 379,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 1.1. 901 137,92 911 349,54 Förändring -4 980,99-10 211,62 Uppskrivningsfond 31.12. 896 156,93 901 137,92 Fastighetsfond 31.12. 507 742,26 507 742,26 Ekenäs 450-års jubileums fond 1.1. 97 752,67 97 721,04 Förändring 32,58 31,63 Ekenäs 450-års jubileums fond 31.12. 97 785,25 97 752,67 Ekenäs seminariums minnesfond 31.12. 563,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -35 063 215,65-27 237 860,72 Räkenskapsperiodens över-/underskott -2 278 055,38-7 825 354,93 Eget kapital totalt (Raseborgs stad) 36 769 356,51 39 052 360,30 Raseborgs Vatten Grundkapital 1.1. 9 975 546,53 9 975 546,53 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 9 975 546,53 9 975 546,53 Uppskrivningsfond 31.12. 1 249,46 1 249,46 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 145 412,46 124 662,23 Räkenskapsperiodens över-/underskott 83 825,85 20 750,23 Eget kapital totalt (Raseborgs Vatten) 10 206 034,30 10 122 208,45 Ekenäs Energi Grundkapital 1.1. 5 328 931,19 5 328 931,19 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 5 328 931,19 5 328 931,19 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 9 763 506,83 9 274 721,29 Räkenskapsperiodens över-/underskott 18 808 986,70 488 785,54 Eget kapital totalt (Ekenäs Energi) 33 901 424,72 15 092 438,02 140

Förändringar i eget kapital BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad inkl. affärsverk Grundkapital 1.1 72 608 379,54 72 608 379,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital 31.12. 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 1.1. 902 387,38 912 599,00 Förändring -4 980,99-10 211,62 Uppskrivningsfond 31.12. 897 406,39 902 387,38 Fastighetsfond 31.12. 507 742,26 507 742,26 Ekenäs 450-års jubileumsfond 1.1. 97 752,67 97 721,04 Förändring 32,58 31,63 Ekenäs 450-års jubileumsfond 31.12. 97 785,25 97 752,67 Ekenäs seminariums minnesfond 31.12. 563,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -25 154 296,36-17 838 477,20 Räkenskapsperiodens över-/underskott 16 614 757,17-7 315 819,16 Eget kapital totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) 65 572 337,81 48 962 529,05 Uppskrivningsfond BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden 1.1. 901 014,98 911 226,60 Förändring -4 980,99-10 211,62 Jord- och vattenområden 31.12. 896 033,99 901 014,98 Aktier och andelar 31.12 122,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad) 896 156,93 901 137,92 Raseborgs Vatten Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden 31.12. 1 249,46 1 249,46 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs Vatten) 1 249,46 1 249,46 Uppskrivningsfond 1.1 Jord- och vattenområden 1.1. 902 264,44 912 476,06 Förändring -4 980,99-10 211,62 Jord- och vattenområden 31.12. 897 283,45 902 264,44 Aktier och andelar 31.12. 122,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk 897 406,39 902 387,38 141

7.9 Avsättningar Avsättningar BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad Avsättning för pensioner 1.1. 59 600,00 64 800,00 Förändring under året -5 200,00 Avsättning för pensioner 31.12. 59 600,00 59 600,00 Ekenäs Energi Avsättning för pensioner 1.1. 154 700,00 158 100,00 Förändring under året -3 400,00 Avsättning för pensioner 31.12. 154 700,00 154 700,00 Uppgifterna baserar sig på Kommunernas Pensionsförsäkrings beräkning 10.1.2013 gällande förändringar år 2012. Avsättningar för pensioner totalt 214 300,00 214 300,00 Raseborgs stad Övriga obligatoriska avsättningar 1.1. 655 720,04 988 823,94 Förändring under året -45 233,86-333 103,90 Övriga obligatoriska avsättningar 31.12. 610 486,18 655 720,04 Ekenäs fge beslöt 17.10.2005 17 inta ett anslag om 1 400 000 i driftsbudg. för eftervården av f.d soptippen i Österby. Karis fge beslöt 20.6 2005 51inta ett anslag om 680 000 i driftsbudgeten för eftervården av f.d soptipparna i både Bäljars och Svartå. Detta i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions rekommendation. Avsättningen upplöses mot realiserade utgifter. Avsättning om 2 100 000 för eftervård av f.d soptippen i Österby reserverat 2010 Övriga obligatoriska avsättningar totalt 610 486,18 655 720,04 142

7.10 Främmande kapital Långfristigt främmande kapital 01.01.2013 Nya lån Amortering 31.12.2013 Lån från finans. institut o försäkr.anst. Inhemska depositionsbanker Staden 16 683 808,15 2 898 678,30 13 785 129,85 Ekenäs Energi 15 056 730,72 8 401 250,00 1 130 910,96 22 327 069,76 Raseborgs Vatten 1 516 958,20 194 152,90 1 322 805,30 33 257 497,07 8 401 250,00 4 223 742,16 37 435 004,91 Kommunfinans Ab Staden 21 114 777,42 12 000 000,00 3 249 773,00 29 865 004,42 Ekenäs Energi 258 749,66 258 749,66 0,00 Raseborgs Vatten 7 623 405,00 627 541,00 6 995 864,00 28 996 932,08 12 000 000,00 4 136 063,66 36 860 868,42 Lån från offentliga samfund Staten 290 023,68 15 955,12 274 068,56 Kommunernas pensionsförsäk 1 864 931,19 355 848,66 1 509 082,53 64 409 384,02 20 401 250,00 8 731 609,60 76 079 024,42 Långfristigt främmande kapital, amorteringar 2014 Staden 7 277 237,79 Ekenäs Energi 1 818 410,96 Raseborgs Vatten 821 693,90 9 917 342,65 Lån som förfaller till betalning efter 5 år eller längre tid Saldo 31.12.2018 31.12.2017 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Staden 23 874 208,95 31 040 288,77 Ekenäs Energi Raseborgs Vatten 4 210 199,70 5 031 893,60 28 084 408,65 36 072 182,37 Lån från offentliga samfund 382 873,17 450 143,17 28 467 281,82 36 522 325,54 Kortfristigt främmande kapital 31.12.2013 31.12.2012 Checkräkningslimit 10 000 000, Andelsbanken Raseborg 3 788 121,52 5 902 080,41 Koncernkonto, Andelsbanken Raseborg 1 285 121,08 751 050,67 Nordea (kommuncertifikat) 13 000 000,00 18 000 000,00 Danske Bank Abp (kommuncertifikat) 15 000 000,00 12 000 000,00 Kommunfinans Ab (kommuncertifikat) 5 000 000,00 38 073 242,60 36 653 131,08 143

7.11 Passiva resultatregleringar Specifikation av passiva resultatregleringar BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad Förskott på statsandelar Periodisering av räntor 263 184,07 312 835,82 Periodiseringar av löner och lönebikostnader 11 630 134,81 11 594 838,23 Resultatregleringar totalt 11 893 318,88 11 907 674,05 Raseborgs Vatten Periodiseringar av löner och lönebikostnader 211 299,80 220 578,17 Periodisering av räntor 44 913,84 61 592,89 Resultatregleringar totalt 256 213,64 282 171,06 Ekenäs Energi Periodiseringar av löner och lönebikostnader 358 845,50 Periodisering av räntor 92 395,21 98 436,00 Övriga resultatregleringar 3 647,61 Resultatregleringar totalt 96 042,82 457 281,50 Totalt 12 245 575,34 12 647 126,61 144

7.12 Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Ansvarsförbindelser BS 2013 BS 2012 Borgensförbindelser för andra Ursprungligt kapital 30 980 637,66 31 309 936,66 Återstående kapital 17 814 764,12 21 902 885,23 Borgensförbindelse / Kommunernas garanticentral Borgensansvar 125 623 370,91 108 180 698,36 Borgensansvar utan täckning Täckning för eventuellt ansvar för fond 84 249,92 76 426,27 Finansieringsansvar (andel av ansamlat underskott) Eteva samkommun 90 973,70 73 621,42 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 58 226,50 212 127,28 Fyllnadsborgen (Kunta-Aravat Oy) Ursprungligt kapital 588 657,44 672 751,40 Återstående kapital 256 117,36 282 493,52 Leasingansvar BS 2013 BS 2012 Danske Finance Oy 2 194 103,54 2 255 239,39 3 Step IT 1 254 247,40 1 059 000,08 Leasingansvar totalt 3 448 350,94 3 314 239,47 Övriga ekonomiska ansvar Staden har år 2005 ingått ett långfristigt hyresavtal med Rosaco Ab om upphyrning av det såkallade Fixhuset i Ekenäs som fungrar som Raseborgs stadshus. Avtalet sträcker sig till 31.12.2016 och hyran är för tillfället 52 869 per månad (moms 0). Stadsfullmäktige beslöt 23.4.2012 56 att Raseborg stad deltar i forskarkollegiet Kustlandsteamets/Aronias basfinansiering åren 2013-2017. Finansieringen kan vara högst 150 000 per år. I budgeten reservera årligen medel vilka godkänns av stadsfullmäktige. 7.13 Underhållsstöd Underhållsstödsfordringar Underhållsstödsfordringar Bokfört bland fordringar i balansräkningen 31.12 BS 2013 BS 2012 37 189 37 357 37 189 37 357 145

7.14 Löneutgifternas utveckling Löneutgifternas utveckling (Enligt skatteredovisn.) BS 2013 BS 2012 Löner för huvudsyssla Raseborgs stad 63 017 237 61 656 001 Raseborgs Vatten 989 955 1 021 615 Ekenäs Energi 1 566 636 1 477 803 Löner för bisyssla Raseborgs stad 695 481 610 788 Raseborgs Vatten 3 333 3 200 Ekenäs Energi 433 Naturaförmåner Raseborgs stad 293 754 290 122 Raseborgs Vatten Ekenäs Energi 888 895 Pensioner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi 15 516 15 091 Arbetsersättningar 1 334 630 1 269 681 Källskattepliktiga löner 31 670 65 397 Löneutgifter totalt 67 949 100 66 411 026 Personalkostnader BS 2013 BS 2012 +/- % Personalkostnader Löner och arvoden 66 265 219,60 66 437 813,71-0,3 Till löner hörande ersättningar -1 064 735,23-884 280,64 20,4 65 200 484,37 65 553 533,07-0,5 Lönebikostnader Pensionskostnader 17 605 134,09 17 376 912,79 1,3 Övriga lönebikostnader 3 556 872,74 3 734 098,95-4,7 Totalt enligt resultaträkningen 86 362 491,20 86 664 544,81-0,3 Aktiverade personalkostnader 272 154,45 397 672,88-31,6 Personalkostnader totalt 86 634 645,65 87 062 217,69-0,5 146

7.15 Personalkostnader Personalkostnader BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad Löner och arvoden 63 868 606,23 64 036 737,99 Personalbikostnader Pensionskostnader 17 043 481,15 16 843 790,29 Övriga personalbikostnader 3 436 257,69 3 598 125,81 Personalersättningar -1 036 115,59-846 627,36 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 83 312 229,48 83 632 026,73 Raseborgs Vatten Löner och arvoden 943 389,51 940 557,77 Personalbikostnader Pensionskostnader 224 339,21 224 620,27 Övriga personalbikostnader 50 663,48 52 999,35 Personalersättningar -20 449,96-21 603,64 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 1 197 942,24 1 196 573,75 Ekenäs Energi Löner och arvoden 1 453 223,86 1 460 517,95 Personalbikostnader Pensionskostnader 352 158,33 362 234,27 Övriga personalbikostnader 69 951,57 82 973,79 Personalersättningar -8 169,68-16 049,64 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 1 867 164,08 1 889 676,37 Elimineringar Raseborgs Vatten -14 844,60-27 305,16 Ekenäs Energi 0,00-26 426,88 Totalt -14 844,60-53 732,04 Totalt enligt resultaträkningen 86 362 491,20 86 664 544,81 Aktiverade personalkostnader Raseborgs stad 100 789,59 181 138,73 Raseborgs Vatten 63 148,06 130 815,40 Ekenäs Energi 108 216,80 85 718,75 Totalt 272 154,45 397 672,88 Personalkostnader totalt inkl. aktiverade kostnader 86 634 645,65 87 062 217,69 147

7.16 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan BS 2012 BS 2013 BU 2014 Ekonomiplan 15 Ekonomiplan 16 Investeringar som avskrivs enligt plan 15 300 380 9 990 389 14 910 000 17 190 000 13 070 000 Finansieringsandelar 201 215 1 166 686 200 000 280 000 0 Investeringarnas självfinansieringsandel 15 099 165 8 823 703 14 710 000 16 910 000 13 070 000 Avskrivningar enligt plan 6 929 787 7 461 505 5 214 500 5 400 000 5 600 000 Avvikelse ( ) -8 169 378-1 362 198-9 495 500-11 510 000-7 470 000 Avvikelse % -54 % -15 % -65 % -68 % -57 % Medeltalet för 5 år Avskrivningar enligt plan 6 121 158 Investeringarnas självfinansieringsandel 13 722 574 Avvikelse -7 601 415 Avvikelse - % -55 % Avvikelse i jämförelse med planavskrivningarna: -124 % Planavskrivningarna i förhållande till investeringarna: 45 % Orsaker till avvikelser: Stora planerade investeringar åren 2014-2016 förklarar de stora avvikelserna. Enskilda större poster under åren är följande : 2014 : Tenala daghem, Centralkökssaneringar, Kiilan koulu, gymnastiksal 5,2 mn 2015: Tenala daghem, Ekenäs gymnasium - daghem, Stationsområdet i Karis, Svartå-Karis förbindelseledning 6,7 mn 2016: Svartå, byggnad för kommunal service, centralkök, Fokus Karis 4,6 mn 148

7.17 Arvoden till revisorer Revisionssammanslutning BDO Audiator Ab BS 2013 BS 2012 revisionsarvoden 49 109,75 45 863,25 utlåtanden av revisorer 3 535,25 3 687,75 uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden 4 041,00 3 109,00 övriga arvoden 7 818,25 3 331,00 Totalt 64 504,25 55 991,00 De övriga arvodenas tillväxt 2013 hänför sig till bolagiseringen av Ekenäs Energi. Konsulteringen gällande bolagiseringen uppgick till 4 042,50 euro år 2013. 149

7.18 Övriga noter 1. Beträffande befintliga tillgångar bland bestående aktiva, d.v.s. tillgångar för vilka avskrivning påbörjats före 1.1.2009, tillämpas respektive tidigare kommuns avskrivningsplan, och för tillgångar som aktiveras från och med 1.1.2009 tillämpas Raseborgs stads avskrivningsplan. Planen har till vissa delar ändrats och kompletterats genom stadsfullmäktiges beslut 20.5.2013. 2. Staden har haft yrkanden mot Lemminkäinen Oyj i ett asfaltkartellmål, 550 796,23, samt räntor ca 112 000 (exklusive dröjsmålsräntor). Helsingfors tingsrätt har 28.11.2013 givit sin dom i målet och dömt bolaget till skadestånd. Lemminkäinen Oyj har 9.1.2014 erlagt 369 098,72 i skadestånd, rättegångskostnader och räntor, som i väntan på eventuell överklagan inte ännu resultatförts. 3. Staden har tillsammans med 24 andra kommuner/samkommuner yrkanden mot Nordea Bank Abp i ett mål gällande ensidiga ränteförhöjningar på långfristiga lån från och med 4.5.2009. Stadens ekonomiska intresse ca 330 000 exklusive räntor. Banken har vunnit rättegången i tingsrätten och hovrätten. Staden har erlagt 31 694,93 i rättegångskostnader och 38 792,57 i kostnader till advokatbyrån som representerar kommunerna. Stadsstyrelsen har beslutat att staden deltar i den fortsatta processen och begär om besvärstillstånd över Helsingfors hovrätts beslut till Högsta domstolen. 4. Stadsstyrelsen beslöt 18.6.2012 275 sälja aktierna i FAB Bruksbostäder till Hjärnbruket Oy/Billnäs Bruk Ab. Föravtal om försäljningen undertecknades 17.10.2012 på basen av stadsstyrelsens beslut 15.10.2012 428. Stadsstyrelsen beslöt 3.9.2012 350 att ge en kortfristig kredit till FAB Bruksbostäder om 3 600 000 för att bortbetala sin skuld till statskontoret. Bolaget återbetalar krediten till staden då aktieförsäljningen förverkligas. Vidare beslöt stadsfullmäktige 10.9.2012 95 om en budgetändring i finansieringsdelen så att förändringar i upptagande av kortfristiga lån höjs med 3 600 000. Över besluten har anförts besvär vilka förkastats av Helsingfors förvaltningsdomstol 17.2.2014. Saldot på bolagets ovan nämnda kredit till staden var per 31.12.2013 2 695 384,92. 5. Raseborgs stad är i likhet med tiotals andra kommuner kärande i det så kallade virkeskartellmålet mot Stora Enso, Metsäliitto och UPM-Kymmene vid Helsingfors tingsrätt. Raseborgs stads preliminära yrkanden är ca 1,13 milj. euro samt räntor. Målet är fortfarande anhängigt. 6. Skattemyndigheterna försnabbade redovisningen av kvarskatter för skatteåret 2012 Skatterna debiterades i december 2013 och kommunerna erhöll sin andel redan i december mot att de tidigare år redovisats i januari påföljande år. Detta innebar att staden erhöll 1 mn mer i skatteinkomster vilket i sin tur påverkar skatteinflödet 2014 negativt med motsvarande summa. 7. Dotterbolagens avskrivningar har korrigerats i koncernsbokslutet så att de motsvarar stadens avskrivningsplan. 8. I samband med konsolideringsprocessen av stadens hyreshusbolag i Karis och Pojo har ny bolagsordning för Pojo Industriby trätt i kraft 19.9.2013. Bolagets namn ändrades till Raseborgs Hyresbostäder Ab. Bolaget fungerar från och med 1.1.2014 som disponentbolag för stadens övriga hyreshusbolag. Bolagets aktiekapital har sänkts med 380 930,93 till 123 632,85. Vidare har en reservfond om 555 020,15 upplösts. Raseborgs stad har i sin balansräkning ett aktiekapital om 1 059 583,93. Skillnaden, 935 951,08, måste regleras som en förlust år 2014 antingen som en balanstransaktion mot ansamlat underskott eller kostnadsföras via driftshushållningen. 150

7.19 Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper Raseborgs stad verifikatnummer 001 Huvudbokens IB 000001-000000 002 Memorialverifikat 004001-005414 003 Fördelning GTR-produktion ledningsfunktion 003001-003008 004 Fördelning GTR-produktion till beställarenhet 003101-003100 009 Anläggningstillgångar 009001-009015 015 Kontoutdragshändelser 015001-015445 030 Löner 030001-030096 035 Utkomststöd 035001-035249 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046254 100 Försäljningsreskontra, ekonomiavdelningen 100001-100176 200 Inköpsreskontra Rondo 150001-197840 300 Försäljningsreskontra, socialkansliet 300001-300272 315 Försäljningsreskontra, hälsovård 315001-328552 320 Försäljningsreskontra, utsocknes besök 110001-110368 360 Försäljningsreskontra, musikinstitutet 520001-521275 380 Försäljningsreskontra, tandvård 380001-396173 400 Försäljningsreskontra, mbi 540001-546817 430 Försäljningsreskontra, bildningskansliet 430001-431106 450 Försäljningsreskontra, int.serv.övrigt 450001-450386 460 Intern fakturering 460001-460158 500 Försäljningsreskontra, museiverksamhet 500001-500045 510 Försäljningsreskontra, kulturverksamhet 511001-511037 520 Försäljningsreskontra, åldringsvård 350001-366191 530 Försäljningsreskontra, hyror Sophiehemmet 115001-115232 540 Försäljningsreskontra, dagvård (barn) 400001-409834 550 Försäljningsreskontra, eftermiddagsvård 116001-117655 560 Försäljningsreskontra, idrottsbyrån 560001-560769 600 Försäljn.resk., samhällstekniska kansliet 600001-604284 700 Försäljningsreskontra, hyror 700001-704752 780 Försäljningsreskontra, bostadslån 780001-780012 801 Försäljningsreskontra, inbetalningar 800001-802357 151

Använda verifikattyper Raseborgs Vatten 001 Ingående saldon 000001-000000 002 Memorialverifikat 002001-002129 009 Anläggningstillgångar 009001-009013 012 Sonet lageröverföring 012121-012141 013 Sonet lager Ekenäs 013017-013037 015 Kontoutdragshändelser 015001-015336 030 Löner 030001-030052 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046249 200 Inköpsreskontra, Rondo 200001-202507 601 Försäljningsreskontra, inbetalningar 600001-600549 800 Försäljn.res.,vattenfakturering, Komartek 800001-825282 810 Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering 860001-860474 Använda verifikattyper Ekenäs Energi verifikatnummer 001 Ingående saldon 000001-000000 002 Memorialverifikat 002001-002013 003 Fördelningar av administrativa kostnader 010001-010012 009 Anläggningstillgångar 009001-009014 015 Kontoutdragshändelser 015001-015662 030 Löner 030001-030046 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046248 200 Inköpsreskontra, Rondo 200001-202577 601 Försäljningsreskontra, inbetalningar 600001-600547 900 Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering 900001-901216 152

8. Noter till koncernen PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Bokslutsprinciper I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och kommunalförbund sammanställts förutom Ekenäs Energi Ab som inte har haft någon verksamhet och utlämnandet av bolaget ur sammanställningen har endast en ringa betydelse för koncernens egna kapital. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av rínga betydelse. Väsentliga interna bidrag har eliminerats. Eliminering av intern innehav Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresterna differens har bokförts som rättelse av dottersamfundets avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmodellen. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad totalt (se 7.2.) 42 442 43 563 Omsättning Samkommuner 54 289 51 499 Övriga bolag 2 413 2 498 Hyresintäkter och andra fastighetsintäkter i fastighetsbolag 3 803 3 966 Elimineringar i koncernen Raseborgs stad -623-1 525 Fastighetsbolag -449-595 Samkommuner -1 306-1 250 Övriga bolag -527-696 Totalt 100 042 97 460 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER BS 2013 BS 2012 Fastighets Ab Bruksbostäder (försäljningsvinst) 420 0 Övriga fastighetsbolag (erhållna understöd) 44 400 Samkommuner -3 0 Totalt 461 400 FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRLUSTER BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad se 7.3. Samkommuner mark- och vattenområden 0 1 byggnader 16 19 övriga 11 34 Försäljningsvinster totalt 27 54 Försäljningsförluster 11 0 153

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN ANSLUTNINGSAVGIFTER BOKADE BLAND BESTÅENDE AKTIVA BS 2013 BS 2012 Fastighetsbolag 515 504 Övriga bolag 23 23 Totalt 538 527 MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella Materiella tillgångar Totalt tillgångar Immat. rättigheter o. Mark och Byggnader Fasta konstr. Maskiner och Övriga materiella Förskottsbet. och övr.utg. med lång v.tid vattenområden och anordningar inventarier tillgångar påg. nyanläggn. Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 1 447 18 224 88 827 66 683 6 294 377 6 950 187 354 ökning under räkenskapsperioden 952 1 132 21 051 25 948 4 642 6 6 893 59 673 finans.andelar under räkenskapsper. 11 0 1 156 555 10 0 0 1 721 minskningar under räkenskapsperioden 16 369 1 027 25 066 183 27-160 26 512 överföringar mellan poster 304 39 1 811 1 900 197 4-1 072 2 878 räkenskapsperiodens avskrivning 390 0 4 885 4 944 1 260 15 0 11 103 nedskrivningar och eliminering av bolagiseringsvinst 363 0 3 857 13 351 1 488 0 0 18 695 Oavskriven ansk.utgift 31.12. 1 924 19 026 108 094 50 616 8 193 346 9 328 195 603 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 0 0 0 0 0 0 0 0 Tilläggsavskrivning i koncernbokslut 0 0 6 220 0-1 0 0 6 218 Koncernbokslut 31.12.2013 1 924 19 026 101 870 50 616 8 193 345 9 328 189 377 PLACERINGAR Placeringar Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Övriga aktier o. andelar Övriga lånefordringar och övriga fordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 5 310 11 323 448 6 595 2 101 1 169 26 947 ökning under räkenskapsperioden 18 019 45 1 248 44 23 18 379 finans.andelar under räkenskapsper. 0 0 0 0 0 0 0 minskningar under räkenskapsperioden 3 0 30 1 281 58 264 1 635 överföringar mellan poster 0 0 0 2 0 0 2 räkenskapsperiodens avskrivning 0 0 0 0 0 0 0 nedskrivningar och återföreningar av dem 0 0 0 0 0 24 24 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 23 327 11 368 418 5 563 2 088 905 43 668 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 0 0 0 0 0 0 0 Bokföringsvärde 31.12. 23 327 11 368 418 5 563 2 088 905 43 668 Elimineringar (staden-affärsverk) 22 663 11 368 418 0 844 346 35 639 Bokföringsvärde 31.12. 664 0 0 5 563 1 244 559 8 030 154

Dottersamfund, samkommunandelar samt ägar intressesamfund Namn Hemort Kommunens Koncernens Kommunkoncernens andel ägarandel ägarandel av eget av främmande av räkensk.per. kapital kapital vinst/förlust Dottersamfund Fastighets Ab Karis stads hyreshus Raseborg 100 % 100 % 1 182 1 567-29 Fastighets Ab Pojo Bruksindustri Raseborg 100 % 100 % 850 0-6 Bostads Ab Dönsbyvägen Raseborg 100 % 100 % -6 1 631 12 FAB Pojovägen Raseborg 100 % 100 % -94 3 787 172 FAB Karis Poliskammare Raseborg 100 % 100 % 112 0-1 Pojo Industriby Ab Raseborg 100 % 100 % 112 1-10 Karis Industrifastigheter Ab Raseborg 100 % 100 % 58 0 2 Bostads Ab Karis Nejlikan Raseborg 100 % 100 % -164 547 8 Bostads Ab Karis Panorama Raseborg 100 % 100 % -26 0 2 Bostads Ab Ljunghed Raseborg 100 % 100 % -173 366 1 Fastighets Ab Knattegården Raseborg 100 % 100 % -174 247 0 Fastighets Ab Lingonsvatro Raseborg 100 % 100 % -257 478 4 Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl Raseborg 100 % 100 % -311 417 8 KOY Koskekylänraitti Raseborg 100 % 100 % -5 268 28 FAB Gumnäsvägen 2 Raseborg 100 % 100 % -365 897 26 FAB Bruksbostäder Raseborg 100 % 100 % -2 963 2 830 372 Karis Fjärrvärme Ab Raseborg 100 % 100 % -230 5 311-532 Lövkulla Värme Ab Raseborg 58,83 % 100 % 3 0-78 Fastighets Ab Tranan Raseborg 96,02 % 96,02 % -270 391 11 Fastighets Ab Bäljarspark Raseborg 86,2 % 86,2 % -105 162 4 FAB Knipnäs Raseborg 84,57 % 84,57 % 344 4 249-313 Pojo Affärscentrum Ab Raseborg 52,22 % 52,22 % 213 50-8 Forsby Värme Ab Raseborg 51,67 % 51,67 % 37 2-3 Totalt -2 232 23 200-329 Icke sammanställda dottersamfund Ekenäs Energi Ab Raseborg 100 % 100 % - ingen verksamhet 2013 Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Helsingfors 2,407 % 2,407 % 9 385 13 183 238 Kårkulla samkommun Pargas 7,53 % 7,53 % 785 1 264 34 Nylands Förbund Helsingfors 2,68 % 2,68 % 43 45 2 Eteva Mäntsälä 1,6 % 1,6 % 170 815-17 Luksia, Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Lojo 7,88 % 7,88 % 1 700 483 122 Västra Nylands Folkhögskola Raseborg 56,255 % 56,255 % 646 256 9 Totalt 12 728 16 047 388 Ägarintressesamfund FAB Trollet Raseborg 50 % 50 % 1 61 0 FAB Jägarbacken Raseborg 36 % 36 % 2 71 0 Hangöudds Utvecklingsbolag Ab Hangö 30 % 30 % 295 1-2 Totalt 298 133-2 Övriga samägda samfund (icke sammanställd) Pojo servicebostadsstiftelse Raseborg Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristiga fordringar BS 2013 BS 2012 Kortfristiga fordringar totalt 12 387 11 862 varav aktiva resultatregleringar 667 461 varav Raseborgs stad 312 197 övriga väsentliga aktiva resultatregleringar i koncernen FPA ersättningar för arbetsplatshälsovård 100 95 Samkommuners projektfordringar (bl.a EU understöd) 55 41 Momsfordringar 15 16 Förskottsskattefordran 12 På förhand erlagda hyror 18 155

Specifikation av eget kapital BS 2013 BS 2012 Grundkapital 1.1. 72 552 72 593 Ökningar 2 70 Minskningar 0 111 Grundkapital 31.12. 72 554 72 552 Uppskrivningsfond 1.1. 903 913 Ökningar 0 0 Minskningar 6 10 Uppskrivningsfond 31.12. 897 903 Övriga fonder 1.1. 2 846 2 692 Ökningar 10 167 Minskningar 555 12 Övriga fonder 1.1. 2 301 2 846 Överskott från tidigare verksamhetsperioder -32 366-25 248 Räkenskapsperiodens överskott/underskott -848-8 036 Eget kapital totalt 42 539 43 017 Avsättningar BS 2013 BS 2012 Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Raseborgs stad (se närmare 7.9.) 214 214 Övriga 60 66 Raseborgs stad (se närmare 7.9.) 611 656 Övriga patientskadeförsäkring 1 033 884 övriga 34 36 Avsättningar totalt 1 951 1 856 Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital BS 2013 BS 2012 Kortfristigt främmande kapital totalt 83 118 80 245 varav passiva resultatregleringar 18 879 18 645 varav Raseborgs stad (se not 7.11.) 12 246 11 908 övriga väsentliga passiva resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital periodisering av löner och lönebikostnader 5 912 5 530 periodisering av räntor 105 182 periodiserade patientskadeförsäkringskostnader 142 143 garantihyror 35 40 Specifikation av koncernbolagens ansvarsförbindelser BS 2013 BS 2012 samt leasingansvar Ansvarsförbindelserna specificerade enligt specifikationer i bolagens egna bokslut. Intecknade pantbrev för lån 8 618 16 995 byggnader 3 932 3 839 legorätt på byggnader 9 995 9 995 Hyresförbindelser 558 487 Företagsinteckningar 11 000 (* 11 000 Arrenderätt 2 650 (* 2 650 Leasinghyresavtalsansvar 339 287 Ospecificerade samt diverse andra ansvarsförbindelser 4 777 4 645 Raseborgs stads borgen till koncernbolag 9 124 13 019 *) Företagsinteckningarna samt arrenderätterna har returnerats till dotterbolag (Ekenäs Energi Ab) i januari 2014 156

Väsentliga förändringar i samkommunandelar 31.12.2013 Samkommun Balansvärde Ökningar Minskningar Balansvärde Kommunens andel 01.01. % under under räken- 31.12. av samkommunens räkenskapsperioden skaps- grundkapital perioden skillnad HNS 9 219 057,05 2,41 % 9 219 057,05 9 417 463,00-198 405,95 Eteva 163 832,74 1,60 % 163 832,74 257 890,00-94 057,26 Kårkulla 662 453,22 7,53 % 662 453,22 662 836,00-382,78 Länsi-Uudenmaan koulutus keskus 976 026,12 7,88 % 976 026,12 1 034 916,00-58 889,88 Västra Nylands Folkhögskola 300 246,88 56,26 % 45 016,00 345 262,88 345 265,00-2,12 Nylands Förbund 1 771,03 2,68 % 1 771,03 1 770,92 0,11 11 323 387,04 11 368 403,04 11 720 140,92-351 737,88 157

INNEHÅLL Sida 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Årsöversikt 3 1.2 Verksamheten i enheterna 4 1.2.1 Elnätsverksamhet 4 1.2.2 Servicetjänster 5 1.2.3 Elförsäljning 6 1.2.4 Fjärrvärme 7 1.2.5 Elproduktion 8 1.3 Miljö 9 1.4 Intern kontroll och riskhantering 9 1.5 Ekonomi 10 1.5.1 Direktionens förslag till behandling av årets vinst 10 1.6 Ekenäs Energis förvaltning och personal 10 1.6.1 Direktionen 2013 10 1.6.2 Organisation och personal år 2013 11 2.1 Resultaträkning 12 2.2 Särredovisning av resultaträkning 2013 13 2.3 Finansieringsanalys 14 3.1 Balansräkning 31.12.2013 15 3.2 Särredovisning av balansräkning 31.12.2013 16 4 Verksamhetssammandrag per resultatenhet - inkl. budgetutfall och särredovisad balansräkning 4.1 Ekenäs Energi totalt 18 4.2 Elnätsverksamhet 20 4.3 Elförsäljningsverksamhet 23 4.4 Fjärrvärme 26 4.5 Sidoordnad verksamhet 29 4.6 Elproduktionsverksamhet 32 5 Tablå över investeringar 2013 35 6 Noter till bokslutet 2013 36 6.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper 36 6.2 Verksamhetsintäkter per resultatenhet 36 6.3 Försäljningsvinster från tillgångar bland bestående aktiva 36

6.4 Förändringar i bestående aktiva 37 6.5 Aktier och andelar 38 6.6 Rörliga aktiva, fordringar 38 6.7.1 Eget kapital 38 6.8 Avsättningar 39 6.9 Främmande Kapital 39 6.10 Lån som förfaller till betalning senare än 5 år enligt amorteringsplan 40 6.11 Passiva resultatregleringar 40 6.12. Antal anställda 40 6.13 Löner och arvoden 40 6.14 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de 41 investeringar som avskrivs enligt plan 6.15 Handel med utsläppsrätter 2013 41 6.16 Förteckning över använda bokföringsböcker 42 7 Fördelningsgrunder för resultat- och balansräkning 43 8 Underskrifter 44

1 Verksamhetsberättelse 2013 1.1 Årsöversikt Bolagisering Verksamhetsåret 2013 går till historien som det sista året då Ekenäs Energi fungerade som ett affärsverk. Ekenäs Energis bolagsform ändrades till aktiebolag den 31.12.2013 genom en försäljning av affärsverkets verksamhet till Karis Fjärrvärme Ab, som ändrade sitt namn till Ekenäs Energi Ab under hösten. Affärsverksamheten såldes till Ekenäs Energi Ab till gängse marknadsvärde, vilket resulterade i en försäljningsvinst för staden Raseborg på ca 18,5 miljoner euro. Ekenäs Energi Ab finansierade å sin sida köpet genom en riktad aktieemission till staden samt genom att lyfta lån av staden. Uppskrivningen av anläggningstillgångarna kommer att synas som förhöjda avskrivningar och lånen kommer att synas som förhöjda räntekostnader under kommande år i aktiebolagets resultaträkning. I samband med bolagiseringen beslöt man också att från och med 2014 köpa bokförings- och ekonomitjänster samt löneräkningstjänsterna från Visma Services Ab. Bolagiseringen har medfört mycket jobb speciellt för personalen inom Admin och IT. Den operativa verksamheten Året 2013 var varmt, trots att våren var kall. Medeltemperaturen vid anläggningen i Björknäs var ca 7,5 C och året var således det varmaste sedan år 2008. Elförsäljnings- och elöverföringsvolymerna samt speciellt fjärrvärmeförsäljningsvolymerna blev lägre än budgeterat. Förutom det varma vädret syns även kundernas ökade energieffektivitet i försäljningssiffrorna. Värmeförsäljningen blev 6,7 % lägre än 2012, elöverföringen ca 4,2 % lägre än 2012 och elförsäljningen ca 4,7 % lägre än året innan. Även den egna elproduktionsvolymen vid kraftverket i Björknäs minskade jämfört med 2012 pga. det varma vädret samt pga. ett extra servicestopp i februari, som gjordes för att rengöra kraftverkspannans ugn från slagg som bildats pga. provförbränningen av returträ. Det operativa resultatet slutade på 273 000 euro. Elpriserna var låga så gott som hela året. Intäkterna från den egna elproduktionen hade budgeterats med ett medelelpris på 45 /MWh, men utfallet blev 41,85 /MWh. Samtidigt var priserna på utsläppsrätter låga, mellan 4 och 5 euro per ton nästan hela året när man hade budgeterat med 10 euro/ton enligt prisnivån i december 2012. Under året gjordes flera budgetändringar eftersom priserna på utsläppsrätter var låga, elpriset var lågt, elproduktionsstödet sjönk i början av året och Fortum började fakturera en extra överföringsavgift för den egna elproduktionen. Som en följd av de låga elpriserna och lågt pris på utsläppsrätter var den egna elproduktionen förlustbringande. Det låga marknadspriset på el gjorde att även elproduktionen vid Kanteleen Voimas torvkraftverk gjorde en märkbar förlust, vilket syns i elförsäljningens resultaträkning. Torvupptagningen i Österbotten under våren och sommaren gick dock bättre än året innan, vilket medför att torvtillgången i Haapavesi är bättre inför vintersäsongen 2013-2014. Kanteleen Voimas dotterbolag Puhuri Oy färdigställde och tog i bruk vindkraftprojektet Kopsa 1, vilket började generera inkomster under hösten tack vare vindkraftens inmatningstariffer. Själva elförsäljningen inom Ekenäs Energi gjorde ett positivt årsresultat, men resultatinverkan från delägarskapen inom Katternö Kraft gjorde att det totala resultatet för elförsäljningsverksamheten var negativ. De övriga verksamhetsenheterna, dvs. elnät, sido-ordnad och fjärrvärme gjorde positiva resultat, trots det varma vädret. I december 2013 beslöt man att avsluta 110 kv reservmatningsprojektet, åtminstone tillfälligt, för att mera grundligt utreda elnätets olika reservmatningsalternativ. Kostnaderna som uppstått vid 110 kv projektet resultatfördes därför, vilket försämrade det operativa resultatet för elnät med drygt 200 000 euro. Resultaträkningen i bokslutet innehåller även försäljningsvinsten på 18,5 miljoner euro, vilket självklart gör att det totala resultatet är det överlägset bästa som Ekenäs Energi någonsin har presterat. Tekniskt fungerade såväl produktionsanläggningarna som distributionsnäten driftsäkert under året och kunderna hade förmånen att åter igen njuta av en driftsäker energidistribution. Stormen Seija orsakade avbrott i eldistributionen under luciadagen, men personalen lyckades fort reparera de skador som stormen orsakat. Fjärrvärmeproduktionen hade under vintern och våren tidvis problem med fuktigt bränsle och mycket snö, men däremot var sommaren och hösten torra vilket bidrog till att bränslekvaliteten inför vintern 2013-2014 blev bra. Den intensiva investeringsperioden inom fjärrvärmeverksamheten började avta under året. De stora investeringarna i produktionsanläggningarna Bio3 och Bio4 slutfördes i Karis av Ekenäs Energis personal, emedan fjärrvärmeinvesteringarna i Ekenäs och Pojo redan hade färdigställts tidigare. Under hösten påbörjades saneringsplaneringen av Björknäs huvudelstation, och en stor del gamla elkablar och transformatorer byttes ut till nya. En ny energimarknadslag trädde ikraft under året, vilket har medfört jobb både inom elnäts- och elförsäljningsverksamheten. 3

Personalsituationen på Ekenäs Energi var fortsatt turbulent under året. Under våren anlitades en arbetshandledare, vars arbete med att råda bot på personalproblemen fortsatte året till slut. Energidirektör Roald von Schoultz blev tjänstledig i september för att koncentrera sig på bolagiseringen av Ekenäs Energi samt för att sköta vissa fastighetsfrågor inom staden. Verksamhetsåret har som helhet varit positivt och verksamheten har utvecklats i rätt riktning. Personalen förtjänar ett stort tack för det engagemang som den har visat under året. Personalens förtjänstfulla arbetsinsats har varit i nyckelposition när Ekenäs Energi under året har utvecklats till ett ännu bättre energibolag. Frank Hoverfelt 1.2 VERKSAMHETEN I ENHETERNA 1.2.1 Elnätsverksamhet Det operativa resultatet år 2013 blev cirka 266 000 EUR sämre än budgeterat. Kostnadsföringen av den aktiverade 110 kv investeringsprojektet försämrade resultatet ytterligare med cirka 210 000 EUR. Orsaken till det dåliga operativa resultatet är lägre överföringsvolymer än budgeterat. De låga överföringsvolymerna beror på en hög medeltemperatur, lågkonjunktur för industrin samt att privatpersoner lärt sig spara energi med ny energisnål elektronik och energisnåla lampor. Driften har fungerat bra under år 2013. Totalt förekom det sex oplanerade avbrott på 10 kv:s nätet och tre oplanerade avbrott på inkommande 110kV linjen. Stormen Seija orsakade 13.12.2013 distributionsavbrott på landsortslinjen mot Ekerö samt på linjerna på västra sidan om Pojoviken. Som mest var 49 transformatordistrikt spänningslösa. 4,5h efter första larmet var spänningen tillbaka på alla transformatorer, vilket måste anses som ett utomordentligt bra resultat. Röjningen av 10kV linjerna har fortsatt under 2013 med hjälp av utomstående arbetskraft. Vi har dessutom märkt och granskat ca 1 100 st. 10 kv stolpar. Granskningen visade att ca 20 % av stolparna är rötskadade och måste bytas. Projektet att byta stolpar påbörjades i december 2013. Investeringsprojekten för att kunna byta spänningsnivå från 30 kv/10 kv till 20 kv kom igång ordentligt 2013. Totalt bytttes fem distributionstransformatorer från gamla 10 kv/0,4 kv till nya 20 kv/10 kv/0,4 kv, och två nya 20 kv/0,4 kv parkstationer byggdes i Leksvall. Planeringen av saneringen av Björknäs elstations10kv ställverk gjordes också vintern 2013, tillsammans med Rejlers. Målet är att sanera ställverket hösten 2014. En hel del förstärkningar på elnätet har även gjorts. Nya 20kV kablar har grävts mellan Dragsvik och Gamla Langansböle. Därmed matas Horsbäck nu via starka jordkablar istället för luftlinje som tidigare. Detta har förbättrat kvaliteten på spänningen i Horsbäck industriområde. I Leksvall var elöverföringens kvalitet försämrad med blinkande lampor som resultat. Förstärkning av matningen till Leksvall påbörjades hösten 2013 och slutförs sommaren 2014. Andra förstärkningar som gjorts är en ny länk mellan Kaptensvägen och Signelund i Trollböle. På det viset byggdes en ringmatningsmöjlighet till Kaptensvägen. Ringmatning på 10kV nätet byggdes också till Skeppsholmen, med hjälp av utomstående entreprenörer. På lågspänningssidan har vi Räfnäs området kabellagts och där får nu 31 st. egnahemshus sin eldistribution via jordkabel istället för luftlinjer. Arbetet med TEKLA NIS har fortsatt och under sommaren 2013 matades alla förbrukningsplatser in i programmet. Målet är att köra ihop det med kundhanteringsprogrammet Forum och mätaravläsningsprogrammet AIM för att få ut maximal nytta av programmet. 4

En uppdaterad elmarknadslag (9.8.2013/588) trädde i kraft under hösten. Den har också inneburit en del arbete för vår personal. Största enskilda arbetet är att göra en utvecklingsplan för distributionsnätet. Denna plan beställdes av ELMiL men det kommer också belasta vår egen personal. 2009 2010 2011 2012 2013 Sammanlagd fakturerad el-överföring, GWh 93,0 95,1 89,6 90,9 86,6 Sammanlagd el-överföring, GWh 94,9 90,4 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar 29 20 32 16 17 Högsta aktiva effekttopp/år, MW 20,4 21,2 21,8 21,8 19 0,4 kv lågspännings nät, km 582,6 583,6 585,6 306 289,7 30kV och 10 kv mellanspännings nät, km 133 133 133 130 127,5 Antal el-stationer 3 3 3 3 3 Antal transformatorstationer 133 128 128 117 119 1.2.2 Servicetjänster Som tidigare år har servicesidan på Ekenäs Energi utfört arbeten främst åt Raseborgs Stad, men också till privata kunder, internt på Ekenäs Energi samt underhåll på Saba Vinds vindkraftverk i Sandö och Barö. Resultatet 2013 landade på cirka 42 000 EUR bättre än budgeterat. I maj minskade teamet då en resurs flyttade över till Raseborgs vatten. Trots det har omsättningen vuxit med cirka 13,8 % jämfört med år 2012. Detta beror på att faktureringsgraden var högre än tidigare år. Raseborgs stad har också beställt stora gatubelysningsprojekt, vilket har en positiv inverkan på omsättningen. De fem största projekten på servicesidan år 2013 var: Nya Stadshuset, omändring av installation för el - o. data uttag för arbetskraftsbyrån Ny gatubelysning till Boulevarden och Bangatan i Karis Montering av gatubelysnings stolpar och armaturer i befintliga fundament i Tenala centrum Omändring av fjärravläsningssystem från Kamstrup till Landis&Gyr för fjärrvärmeenheten på Ekenäs Energi Montering av gatubelysning i Gammelboda, Bodasvängen, Tranbärsvägen, Hallongården och Vildhallon. 2009 2010 2011 2012 2013 Antal arbetsobjekt i Raseborgs stad 522 421+169 558 599 564 Antal övriga tjänster 95 102 85 85 72 Antal arbetstimmar 8509 8040 7755 8524 7620 Fakturering (1000 ) 451,8 463 603 632 719 5

1.2.3 Elförsäljning Elpriserna har såväl på den fysiska som den finansiella marknaden varit relativt låga också under 2013. Elförsäljningen har legat ungefär på samma nivå under de tre senaste åren, en liten minskning i försäljningsmängd kan dock skönjas. Resultatmässigt visar elförsäljningen ett resultat på c. 190 000 euro, då transaktionerna som berör ägande i produktionsbolag, vilka inte ingår i Vattenfalls elbalansansvar, räknats bort. Normaltariffpriserna var oförändrade under hela 2012. Konkurrensen på elmarknaden är hård, vilket märks genom konkurrenters offensiva marknadsföring. Ägarandelar i produktionsbolag: Elpriserna har varit låga och torvtillgången dålig. På grund av detta har torvkraftverket varit ur produktion och bolagets fasta kostnader har betalts av ägarna, däribland Ekenäs Energi. Som helhet har andelarna i Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft förorsakat Ekenäs Energi en nettoförlust på c 370000 euro under 2013. Ekenäs Energi har under 2013 genom beslut i stadsfullmäktige beslutat att inte längre fortsätta sin medverkan i Fennovoimas kärnkraftsprojekt. Som en följd av detta beslut stannade aktierna i Katternö Kärnkraft kvar hos staden då den övriga verksamheten bolagiserades. Ekenäs Energi har under året via Katternö Kraft även deltagit i Puhuri Oys vindkraftsprojekt Kopsa I i Brahestad, vilket färdigställdes under hösten 2013. Ekenäs Energis indirekta ägarandel i Puhuri Oy är c 6,6 % vilket motsvarar en eleffekt om ca 1,4 MW. Ett investeringsbeslut om att även delta i Puhuri Oys följande vindkraftsprojekt, Kopsa 2, fattades under året. 2009 2010 2011 2012 2013 Inköp el totalt i GWh 78,0 94,9 93,6 92,5 86,27 Vattenfall GWh 38,3 14,5 64,9 65,3 64,3 Vindel GWh 9,7 9,9 12,4 11,1 9,7 Björknäs kraftvärmeverk GWh 4,1 16,1 16,3 16 12,2 Egen försäljning, fakturerat GWh 72,3 89,1 88,3 87,8 83,56 Totala antalet avtal vid årets slut 7258 7432 7099 7462 7449 Antalet avtal utanför nätområdet 543 764 559 890 571 Andra elbolags försäljning i EEV:s nät 38,5 38,2 36,8 37,05 35,78 GWh Antalet kunder med endast överföring 546 683 705 718 972 Försäljning utanför det egna nätet GWh 17,6 29,9 32,8 31,75 30,97 6

Ekenäs: 1.2.4. Fjärrvärme Produktionen och distributionen av värme från Björknäs kraftvärmeverk har fungerat bra under året inga större störningar har förekommit. Värmeförsäljningen på 90,7 MWh är mindre än budgeterat, vilket beror på att hösten var varmare än normalt. Personalen har på ett bra sätt bidragit till att anläggningarna har körts optimalt och endast 0,1 % av värmen har producerats med tjockolja. Under vintermånaderna jan-mars samt december provkörde man returträ (förnybart biobränsle) som bränsle. Provkörningarna lyckades enligt förväntningarna och andelen returträ var 4,8 % av den totala bränslemängden. Andelen skogsflis vid produktionen i Ekenäs var således 95,1 %. Kraftverkspannan är baslastpanna och har fungerat bra under året, underhållsstopp utfördes i maj, då en uppföljning av korrosionen i skorstenen utfördes. Man konstaterade då att innerröret i skorstenen är i så dåligt skick att det måste bytas. Skorstenens innerrör förnyades (till syrefast material) under höststoppet vecka 37 som garantijobb, jobbet utfördes av Kangasalan Hitsaustyö. Anskaffningen av biobränsle har förlöpt bra under året. Under kallare perioder (jan mars) användes en del av vårt egna säkerhetslager till produktionen i Ekenäs. Bränslets prisnivå har igen stigit en del trots att utbudet på bränsle är bra. Fjärrvärme utbyggnaden i Ekenäs är på avtagande då merparten av alla större fastigheter är anslutna till fjärrvärmen. Arbetsskyddsmöten har hållits kontinuerligt under året med målsättningen att minimera risker och undvika olyckor. Miljömätningar och -uppföljningar har utförts enligt kraven i miljölovet. EKENÄS 2009 2010 2011 2012 2013 Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt MW 39+17 56 56 56 56 Såld anslutning enligt avtal, MW 49,5 50,3 50,9 50,0 50,1 Antal anslutningar, st 497 548 574 586 596 Levererad energimängd, GWh 99,8 113,0 103,7 104,2 97,5 Fjärrvärmenät, km 41,5 42,6 43,0 43,3 43,6 Högsta effekttopp, MW 31,00 34,05 39,19 36,6 35,04 Uppvärmd volym, 1000 m³ 2 045 2 087 2 119 2 125 2 129 Installerade fjärrvärmemätare 41 26 26 12 8 Pojo: Biopannan har fungerat bra under året, underhållsstopp utfördes vecka 36 då små garantijobb utfördes och pannan sotades. Värmen producerades under stopptiden med hjälp av oljepannorna i Kyrkbyn. Distributionen har fungerat utan störningar. I Pojo har man använt enbart eget bränsle införskaffat från skogarna i Fiskars. Biobränslets andel i fjärrävärmeproduktionen i Pojo är nu 99 %, resten är tung brännolja. Sanering av Kyrkbyns olje central fortsatte med byte av skorsten på grund av att den gamla var i mycket dåligt skick och bedömdes vara en säkerhetsrisk. Sanering av Tallbacka fjärrvärmenät fortsatte under året för att få bort plast rör och gamla fiskars rörelement som är i väldigt dåligt skick. Här är det främst fråga om husanslutningar som inte är speciellt långa men besvärliga och kostsamma att sanera. 7

Instalationerna för att få energimätarna fjärravlästa fortsatte under året och nu är alla mätare i Pojo fjärravlästa. POJO 2012 2013 Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt MW 5 + 2 5 + 2 Såld anslutning enligt avtal, MW 17,2 19,1 Antal anslutningar, st 65 65 Levererad energimängd, GWh 6,7 6,5 Fjärrvärmenät, km 7,3 7,3 Högsta effekttopp, MW 2,0 2,1 Uppvärmd volym, 1000 m³ 142 142 Installerade fjärrvärmemätare (utbytta mätare, sanering) 3 36 Karis: Driften av Karis Fjärrvärme Ab:s anläggningar och fjärrvärmens nät har handhafts av Ekenäs Energis personal. Ekenäs har fakturerat för tjänsterna. 1.2.2 Elproduktion Elproduktionen vid biokraftvärmeverket i Ekenäs har under 2013 varit förlustbringande pga de låga marknadspriserna på el samt låga priser på utsläppsrätter. Elproduktionens fasta kostnader i form av räntor och avskrivningar samt personalkostnader dominerar i produktionens kostnadsstruktur, varför det är svårt att påverka elproduktionens resultat. Tekniskt har produktionen fungerat bra utan problem med själva elproduktionsutrustningen. Ett extra servicestopp på kraftverkspannans ugn i februari orsakade att elproduktionen kördes ner för ungefär en vecka. Samtidigt var sommaren varm så att den luftkylda produktionsutrustningen inte kunde användas. Stoppet i februari samt den varma sommaren gjorde att antalet produktionstimmar blev ovanligt låg. Även tillgängligheten var klart lägre än målsättningen och den årliga produktionsmängden var ca 1000 MWh lägre än budgeterat, av samma orsaker. 2009 2010 2011 2012 2013 2013 Budget Installerad effekt, elproduktion [MW] 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 Produktionsmängd [MWh] 4 101 16 115 16 278 16015 16000 15167 Medelpris på producerad el [ /MWh] 41,89 64,36 52,37 41,02 45,00 41,85 Max elpris [ /MWh] 1400,10 1400,11 150,05 300,01 210,01 Elproduktionens tillgänglighet [%] - 93,1 % 97,5 % 98,6 % 97 % 82 % Elproduktionens drifttimmar [h] 1810 7144 7522 7359 7600 6 380 Elproduktionens medeleffekt under drift [MW] 2,26 2,25 2,16 2,17 2,38 8

1.3 MILJÖ Elens ursprung Av den el Ekenäs Energi sålde till sina kunder under år 2012 (87,8 GWh) producerades 22 % med fossila bränslen (kol, naturgas och olja) samt torv; 52,4 % med förnybara energikällor (vattenkraft, biobränslen eller vindkraft) och 25,6 % med kärnkraft. Utsläpp vid produktion CO 2 -utsläppsmängden från den egna produktionen i Ekenäs år 2013 var, beräknat på basen av förbrukad olja, 41 ton CO 2. Den specifika utsläppsmängden koldioxid var därmed 0,35 g/kwh. Märkbart är att t.ex. gränsen för eko-energi för fjärrvärme har varit 100 g/kwh. Den specifika utsläppsmängden koldioxid vid produktionen i Pojo var 3,6 g/kwh och i Karis 8,8 g/kwh. Produktionsanläggningarna i Ekenäs beviljades totalt 21 014 ton utsläppsrätter år 2013. Från tidigare år hade man oanvända utsläppsrätter totalt 39 539 ton. Under 2013 såldes totalt 20 000 ton utsläppsrätter. Andelen olja som användes för produktionen i Ekenäs var 0,1 %. I Pojo var andelen olja 1 %. I Karis var andelen olja 0,1 % och andelen flytgas 4 %. Produktionsutrustningen har fungerat väl under hela året och samtliga utsläppskrav har uppfyllts med god marginal. 1.4 INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Ekenäs Energi följer de bestämmelser, föreskrifter och beslut som är definierade i Raseborgs stads förvaltningsstadgan och instruktioner. Budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med dessa. Stadsstyrelsen har givit separata direktiv om förverkligande av budgeten om anskaffningar och upphandlingar, budgetens bindande nivåer och kontoplan och rapportering. Ekenäs Energi har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. Verksamheten inom Ekenäs Energi är av den karaktären att oförutsedda händelser inom affärsverket eller i omvärlden kan påverka verksamheten i mycket stor grad. Därför är det ytterst angeläget att verket garderar sig mot oförutsedda händelser på bästa möjliga sätt. Inom alla enheter följer man sina egna säkerhetsföreskrifter och uppgjorda riskpolicy. I elförsäljningsenheten följer man en riskpolicy som är uppgjord år 2006 tillsammans med Vattenfall. Fjärrvärme och elproduktionsenheten följer Kaukolämpöliiketoiminnan riskikäsikirja, Raportti T26/2001, utgiven av Suomen Kaukolämpö Oy (nuvarande Energi-industri r.f.) och Kattilalaitoksen vaaran arviointi ja riskien hallinta, senast uppdaterad 2.3.2011 (uppgjord specifikt för Ekenäs Energis anläggning på Industrigatan 7 i Ekenäs). Elnätsenheten följer elsäkerhetsföreskrifterna uppgjorda av Arbets- och näringsministeriet samt de egna säkerhetsföreskrifterna. De största riskerna i verksamheten är följande: - Volymrisker orsakade av väderlek både inom fjärrvärme-, elnäts- och elförsäljningsverksamheterna - Tekniska risker i fjärrvärme- och elproduktion samt elnätsverksamheten - Prisrisker hänförda till marknadspriserna på el samt terminssäkringar av elinköp och elförsäljning - Risker anknutna till andelar i produktionsbolag såsom teknikrisk, elprisrisk, risk för bränslebrist. 9

1.5 EKONOMI Försäljning (Inkl. interna kostnader och intäkter) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt milj. EUR 12,58 12,77 15,91 15,13 15,96 15,84 Elnätsverksamhet milj. EUR 2,69 2,71 3,11 3,14 3,49 3,41 Elförsäljning milj. EUR 5,51 4,03 4,32 4,32 4,82 4,65 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 3,91 5,58 6,97 6,21 6,32 6,43 Sidoordnad verksamhet milj. EUR 0,47 0,45 0,46 0,60 0,68 0,72 Elproduktions verksamhet milj. EUR 1,04 0,85 0,66 0,63 Resultat efter finansiella poster (Inkl. interna kostnader och intäkter) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt milj. EUR 0,08 0,80 1,96 0,70 0,49 18,8 Elnätsverksamhet milj. EUR 0,27 0,10 0,73 0,48 0,74 10 Elförsäljning milj. EUR -0,53-0,16 0,43-0,26-0,19-0,18 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 0,30 0,85 0,53 0,32 0,02 8,9 Sidoordnad verksamhet milj. EUR 0,04 0,01 0,06 0,00 0,08 0,93 Elproduktions verksamhet milj. EUR 0,21 0,15-0,15-0,82 1.5.1 Förslag till behandling av årets vinst Föreslås att räkenskapsperiodens resultat på 18.808.986,70 euro behandlas på följande sätt: Räkenskapsperiodens resultat på 18.808.986,70 euro förs till överskott från tidigare år. 1.6 EKENÄS ENERGIS FÖRVALTNING OCH PERSONAL 1.6.1 Direktionen 2013 Energidirektionens sammansättning för mandatperioden 2013: ordförande Ann Storsjö suppleant Gunilla Starck viceordf. Bo-Erik Ekholm suppleant Erica Helin ledamot Thomas Bergman suppleant Roger Engblom ledamot Ira Donner suppleant Heikki Sisula ledamot Jan Holmberg suppleant Stefan Högnabba ledamot Diana Nyberg-Lindholm suppleant Katja Stolt ledamot Mikko Sievänen suppleant Kari Mäkikara Stadsstyrelsen representeras av Henrik Lindholm. Niklas Wiberg har fungerat som personalrepresentanter år 2013. Energidirektionen har sammankommit till 13 protokollförda möten under 2013. Föredragande har varit energidirektör Roald von Schoultz och tf. energidirektör Frank Hoverfelt. 10

1.6.2 Organisation och personal år 2013 Personalstyrkan bestod 31.12.2013 av 35 anställda, av vilka två var tjänstlediga, tre visstidsanställda och en på deltidspension. Frank Hoverfelt blev utsedd till tf. energidirektör från den 13.9.2013 framåt samtidigt som Roald von Schoultz blev tjänstledig. Personalen har informerats om aktuella ärenden på personalmöten som hållits cirka en gång per månad, med undantag för sommarmånaderna. Under året anlitades arbetshandledare för att bedriva arbetshandledning bland personalen. 11

2.1 R E S U L T A T R Ä K N I N G Exkl. interna kostn. och intäkter 01.01.-31.12.2013 01.01.-31.12.2012 Omsättning 14 951 729,95 15 041 862,61 Övriga rörelseintäkter 265 558,94 447 896,35 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -8 245 202,61-8 546 623,23 Köp av tjänster -1 180 003,74-9 425 206,35-931 990,15-9 478 613,38 Personalkostnader Löner och arvoden -1 445 054,18-1 444 468,31 Lönebikostnader Pensionskostnader -352 158,33-368 604,23 Övriga lönebikostnader -69 951,57-1 867 164,08-76 603,83-1 889 676,37 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -2 319 445,54-2 271 584,31 Övriga rörelsekostnader -178 692,27-185 849,94 Rörelseöverskott 1 426 780,65 1 664 034,96 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 9 711,26 17 578,10 Övriga finansiella intäkter 13 647,82 8 211,94 Till kommunen betalda räntekostnader Till övriga betalda räntekostnader -662 371,88-668 069,14 Ersättning för grundkapitalet -532 893,12-532 893,12 Övriga finansiella kostnader -147,93-1 172 053,85-77,20-1 175 249,42 Överskott (underskott) före extraordinära poster 254 726,80 488 785,54 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter 19 087 363,38 0,00 Extraordinära kostnader -533 103,48 Räkenskapsperiodens överskott 18 808 986,70 488 785,54 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (* 2013 2012 Avkastning på placerat kapital, % 3,11 % 5,07 % Avkastning på kommunens placerade kapital, % 2,32 % 6,70 % Vinst, % 125,80 % 3,25 % ROCE 42,84 % 5,09 % (ROCE =Avkastning på sysselsatt kapital=( Nettoresultat+Räntekostnader)/ (Räntebelagt främmande kapital+ek) *) vinst som uppstått vid försäljning av verksamhet har inte beaktats 12

2.2 SÄRREDOVISNING AV RESULTATRÄKNING 2 0 1 3 Inkl. interna kostnader och intäkter ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET Omsättning 3 408 064,63 4 652 970,89 6 426 740,70 718 445,98 634 255,34 Övriga rörelseintäkter 10 567,17 712,76 66 795,86 1 394,54 186 088,61 Intäkter av affärsverksamh. totalt: 3 418 631,80 4 653 683,65 6 493 536,56 719 840,52 820 343,95 MATERIAL OCH TJÄNSTER Energiinköp -184 454,55-4 571 289,99-2 861 970,94-371 514,10 Elöverföringskostnader -617 052,85 Material, förnödenheter och varor -107 882,63-4 088,86-135 107,47-279 537,11-1 051,70 Köp av tjänster -639 070,92-105 877,49-370 660,94-44 204,45-20 189,94 Material och tjänster totalt: -1 548 460,95-4 681 256,34-3 367 739,35-323 741,56-392 755,74 PERSONALKOSTNADER Löner och arvoden -564 295,33-97 870,96-481 319,24-203 103,56-98 465,09 Pensionskostnader -151 655,75-21 497,00-109 997,99-46 482,26-22 525,33 Övriga lönebikostnader -21 887,63-5 356,18-26 255,13-11 084,40-5 368,23 Personalkostnader totalt: -737 838,71-124 724,14-617 572,36-260 670,22-126 358,65 Avskrivningar enligt plan -415 202,90-2 083,80-1 554 184,28-2 445,84-345 528,72 Övriga rörelsekostnader -91 231,94-7 491,25-47 526,22-30 244,33-2 198,53 Rörelseöverskott 625 897,30-161 871,88 906 514,35 102 738,57-46 497,69 Ränteintäkter 5 654,87 910,91 1 826,70 1 069,20 249,58 Övriga finansiella intäkter 9 564,48 534,22 3 549,12 Till kommunen betalda räntekostn. Till övriga betalda räntekostnader -80,47-416 658,88-245 713,00 Ersättning för grundkapitalet -270 945,24-19 916,88-231 829,80-10 201,20 Övriga finansiella kostnader -12,96-35,72-15,22-3,56 Över-/undersk. före extraord. poster 370 090,94-180 356,59 263 365,77 93 591,35-291 964,67 Extraordinära intäkter 9 627 744,02 8 624 469,64 835 149,72 Extraordinära kostnader -533 103,48 RÄKENSKAPSPER. ÖVERSKOTT 9 997 834,96-180 356,59 8 887 835,41 928 741,07-825 068,15 13

2.3 F I N A N S I E R I N G S A N A L Y S 2 0 1 3 2 0 1 2 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 2 574 172,34 2 760 369,85 Extraordinära poster 18 554 259,90-3 400,00 Rättelseposter till internt tillförda medel -18 554 259,90 2 574 172,34 2 756 969,85 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -19 526 782,70-2 601 610,66 Finansieringsandelar för investeringsutgifter bland bestående aktiva 46 240 222,05 26 713 439,35-2 601 610,66 Kassaflödet för verksamhetens o invest. del 29 287 611,69 155 359,19 Kassaflödet för finansieringens del Förändring i utlåningen Ökning av utlåning 21 542,40 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån från övriga 7 581 086,04 2 000 000,00 Minskning av långfristiga lån från övriga -258 749,66 7 322 336,38-1 389 660,62 610 339,38 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar 722 765,72-64 660,82 Förändring av fordringar -31 730 451,72-171 952,22 Förändringar av räntefria skulder -4 805 807,31-35 813 493,31-686 539,60-923 152,64 Kassaflödet för finansieringens del -28 469 614,53-312 813,26 Förändring av likvida medel 817 997,16-157 454,07 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 2 310 115,26 1 492 118,10 Likvida medel 1.1-1 492 118,10 817 997,16-1 649 572,17-157 454,07 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL 2013 2012 Intern finansiering av investeringar, % 13,18 % 106,10 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 21,55 % 69,26 % Låneskötselbidrag 1,46 1,68 14

3.1 B A L A N S R Ä K N I N G 3 1. 1 2. 2 0 1 3 2 0 1 2 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program 0,00 0,00 26 393,88 26 393,88 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 20 800,00 35 478,86 Byggnader 0,00 382 113,16 Fasta konstruktioner och anläggningar 0,00 26 761 580,35 Maskiner och inventarier 0,00 22 837,88 Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 0,00 20 800,00 217 736,88 27 419 747,13 Placeringar Aktier och andelar 19 679 579,25 2 732 863,23 Anslutningsavgifter 0,00 19 679 579,25 21 542,40 2 754 405,63 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 0,00 722 765,72 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 32 120 750,00 32 120 750,00 200 000,00 200 000,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 030 634,78 3 564 198,16 Fordringar övriga 1 017 250,00 Fordringar på kommunen 593 010,83 625 441,69 Övriga fordringar 1 402,98 82 501,45 Resultatregleringar 248 684,69 4 890 983,28 121 640,26 4 393 781,56 Kassa och bank 2 310 115,26 1 492 118,10 P A S S I V A EGET KAPITAL 59 022 227,79 37 009 212,02 Grundkapital 5 328 931,19 5 328 931,19 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 9 763 506,83 9 274 721,29 Räkenskapsperiodens överskott 18 808 986,70 33 901 424,72 488 785,54 15 092 438,02 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar 154 700,00 154 700,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 20 508 658,80 13 925 819,76 Erhållna förskott 0,00 8 073,02 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. 0,00 437 442,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder 0,00 20 508 658,80 3 737 647,22 18 108 982,76 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 1 818 410,96 1 389 660,62 Leverantörsskulder 1 354 850,54 1 609 101,31 Räntefria skulder från kommunen 5 511,00 Övriga skulder 1 182 628,95 197 047,81 Resultatregleringar 96 042,82 4 457 444,27 457 281,50 3 653 091,24 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL 59 022 227,79 37 009 212,02 Soliditetsgrad, % 57,44 % 40,78 % Relativ skuldsättningsgrad, % 102,3 % 140,41 % Ackumulerat överskott (underskott) 28 572 493,53 9 763 507,53 Lånestock 31.12 22 327 070 15 315 480 Lånefordringar 31.12 33 138 000,00 200 000,00 15

3.2 SÄRREDOVISNING AV BALANSRÄKNING 31.12.2013 TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- A K T I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program Immateriella tillgångar totalt Materiella tillgångar Jord- och vattentillgångar 20 800,00 20 800,00 Byggnader Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. och pågående nyanläggn. Materiella tillgångar totalt: 20 800,00 0,00 0,00 20 800,00 0,00 0,00 Placeringar Aktier och andelar 19 679 579,25 10 281 888,00 1 839 476,25 7 558 215,00 0,00 0,00 Anslutningsavgifter 0,00 Placeringar totalt: 19 679 579,25 10 281 888,00 1 839 476,25 7 558 215,00 0,00 0,00 Bestående aktiva totalt: 19 700 379,25 10 281 888,00 1 839 476,25 7 579 015,00 0,00 0,00 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 32 120 750,00 9 154 413,75 32 120,75 19 625 778,25 610 294,25 2 698 143,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 030 634,78 829 500,38 1 136 606,24 983 933,70 38 034,46 42 560,00 Lånefordringar av övriga 1 017 250,00 69 340,00-53 113,00 816 758,00 34 282,00 149 983,00 Fordringar på kommunen 639 764,51 167 790,14 196 992,52 183 174,34 90 605,95 1 201,57 Övriga fordringar 1 402,98 1 402,98 Resultatregleringar 248 684,69 105 223,69 143 461,00 Fordringar totalt: 37 058 486,96 10 222 447,25 1 417 830,20 21 609 644,29 773 216,66 3 035 348,57 Kassa och bank 2 263 361,58 1 317 955,45 212 303,32 425 738,31 249 196,10 58 168,39 Rörliga aktiva totalt: 39 321 848,54 11 540 402,70 1 630 133,52 22 035 382,60 1 022 412,76 3 093 516,96 Interna fordringar 255 221,95 990 283,91 538 911,42 1 214 147,40 AKTIVA TOTALT 59 022 227,79 22 077 512,65 3 469 609,77 30 604 681,51 1 561 324,19 4 307 664,35 16

TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- P A S S I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET EGET KAPITAL Grundkapital 5 328 931,19 2 709 448,23 199 172,01 2 318 303,14 102 007,81 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 9 763 506,83 6 049 901,69-75 827,38 3 208 720,27 373 205,79 207 506,46 Räkenskapsperiodens överskott 18 808 986,70 9 997 834,96-180 356,59 8 887 835,41 928 741,07-825 068,15 Eget kapital totalt: 33 901 424,72 18 757 184,88-57 011,96 14 414 858,82 1 403 954,67-617 561,69 AVSÄTTNINGAR 154 700,00 154 700,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst. 20 508 658,80 2 198 418,75 7 713,75 13 692 625,47 146 561,25 4 463 339,58 Erhållna förskott 0,00 Räntefria skulder från kommunen/ansl.avg. 0,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder 0,00 Långfristigt totalt: 20 508 658,80 2 198 418,75 7 713,75 13 692 625,47 146 561,25 4 463 339,58 Kortfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst. 1 818 410,96 195 937,50 687,50 1 304 819,60 13 062,50 303 903,86 Leverantörsskulder 1 354 850,54 383 720,22 532 967,12 434 696,53 2 894,44 572,23 Räntefria skulder från kommunen 5 511,00 2 593,84 224,80 1 729,14 901,61 61,61 Övriga skulder 1 182 628,95 384 957,47-13 536,12 696 867,21-6 050,29 120 390,69 Resultatregleringar 96 042,82 59 084,74 36 958,08 Kortfristigt totalt: 4 457 444,27 967 209,02 520 343,30 2 497 197,22 10 808,27 461 886,47 Främmande kapital totalt: 24 966 103,07 3 165 627,77 528 057,05 16 189 822,69 157 369,52 4 925 226,04 Interna skulder 2 998 564,68 PASSIVA TOTALT 59 022 227,79 22 077 512,65 3 469 609,77 30 604 681,51 1 561 324,19 4 307 664,35 17

Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Frank Hoverfelt VERKSAMHETSSAMMANDRAG VERKSAMHET Ekenäs Energis totala verksamhet inom fem enheter; elnät, elförsäljning, fjärrvärme, sidoordnad verksamhet samt elproduktion fr.o.m 2010. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ge avkastning på grundkapital till Raseborgs stad i enlighet med beslut. Bedriva lönsam verksamhet. I övrigt, se resultatenheternas verksamhet. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Antal anställda Månadsavlönade (inkl. deltidsanställda) 24 27 29-35 Timavlönade 9 7 6 - Prestationer Se resultatenheternas verksamhet Mätare Se resultatenheternas verksamhet Ekenäs Energi SIFFERDEL (Exkl. interna kostn. o. int.) Budget BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 ändring BS 2013 Omsättning 14 641 588 14 070 695 15 961 804 16 142 000 14 951 730 Rörelseöverskott 3 059 397 1 870 165 1 667 917 2 424 100-760 000 1 426 781 Överskott före extraordinära poster 1 829 964 697 846 492 667 1 344 000-760 000 254 727 Räkenskapsperiodens överskott 1 958 697 697 846 492 667 1 344 000 18 342 850 18 808 987 18

Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Frank Hoverfelt VERKSAMHETSSAMMANDRAG Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Budget BS 2013 Avvikelse Utfall i % Inkl. interna kostnader och intäkter ändring Intäkter Försäljningsintäkter 15 957 923 17 117 000-80 000 15 840 478-1 196 522 93 % Övriga intäkter 447 896 726 500-350 000 265 559-110 941 71 % Intäkter totalt 16 405 819 17 843 500-430 000 16 106 036-1 307 464 92 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) -2 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -9 462 683-10 373 500-170 000-9 133 950 1 409 550 87 % Köp av tjänster -931 990-735 900-1 180 004-444 104 160 % Löner och arvoden -1 444 468-1 496 200-1 445 054 51 146 97 % Lönebikostnader -445 208-437 900-422 110 15 790 96 % Avskrivningar och nedskrivningar -2 271 584-2 148 200-160 000-2 319 446-11 246 100 % Övriga rörelsekostnader -185 850-227 700-178 692 49 008 78 % Kostnader totalt -14 741 784-15 419 400-330 000-14 679 256 1 070 144 93 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 0 % Rörelseöverskott 1 664 035 2 424 100-760 000 1 426 781-237 319 86 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 0-14 % Ränteintäkter 17 578 11 000 9 711-1 289 88 % Övriga finansiella intäkter 8 212 5 000 13 648 8 648 273 % Till kommunen betalda räntekostnader 0 0 0 0 Till övriga betalda räntekostnader -668 069-563 000-662 372-99 372 118 % Ersättning för grundkapital -532 893-533 100-532 893 207 100 % Övriga finansiella kostnader -77 0-148 -148 Över-/underskott före extraord. poster 488 786 1 344 000-760 000 254 727-329 273 44 % Extraordinära intäkter 0 19 635 960 19 087 363-548 597 97 % Extraordinära kostnader -533 110-533 103 7 100 % Räkenskapsperiodens överskott 488 786 1 344 000 18 342 850 18 808 987-877 863 96 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 3748 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ekenäs Energi har betalat ersättning för grundkapital enligt beslut, och således har målsättningen gällande avkastning på grundkapital uppnåtts. Verksamheten har i sin helhet varit lönsam. Ekonomi: Det operativa resultatet på ca 255 000 euro är sämre än budget. Speciellt försäljningsinkomsterna har varit lägre än budgeterat, vilket beror på det varma vädret samt på kundernas förbättrade energieffektivitet. De övriga intäkterna är låga eftersom priserna på utsläppsrätter har varit lågt. Årets kostnader för tjänsteinköp är förhållandevis höga, vilket beror på att kostnadsföringen av 110kV-investeringen, totalt 208 000 euro, konterades som tjänsteinköp. Samtidigt har bolagiseringsprocessen medfört betydande extra tjänstekostnader. Även IT-kostnaderna har stigit 19

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Elnätsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Upprätthållande, underhållande och utbyggnad av distributionsnätet Bedriva driftverksamhet Handha elöverföringstjänster Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS2012 BU 2013 BS2013 Prestationer Sammanlagd elöverföring i det egna nätet, GWh 99,7 ** 94 ** 94,9 90 90,4 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar 20 32 16 25 17 Högsta aktiva effekttopp/år, MW 21 21,8 21,8 21 19 Lågspänningsnät, km 584 592 309 * 523 289,7 Mellanspänningsnät, km 133 133 110 * 137 127,5 Antal nätstationer 3 3 3 * 3 3 Antal transformatorstationer 128 128 117 * 117 119 *) Verktyget för beräknandet ändrat 2012 **) Fjärrvärmeproduktionen medtagen Mätare Medelpris för elöverföring c/kwh 3,260 3,660 3,680-4,008 Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 Bud ändr BS 2013 Omsättning 3 119 467 3 142 860 3 492 362 3 744 000 3 408 065 Rörelseöverskott 978 936 712 839 994 297 1 179 000-70 000 625 897 Överskott före extraordinära poster 734 476 483 425 740 293 923 000-70 000 370 091 Räkenskapsperiodens överskott 734 476 483 425 740 293 923 000 9 834 460 9 997 835 20

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Kaj Westberg Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändr. BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter 3 492 362 3 744 000 3 408 065-335 935 91 % Övriga intäkter 4 129 10 000 10 567 567 106 % Intäkter totalt 3 496 491 3 754 000 3 418 632-335 368 91 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) -2 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -866 268-963 700-70 000-909 390 124 310 88 % Köp av tjänster -446 735-285 600-639 071-353 471 224 % Löner och arvoden -536 121-637 000-564 295 72 705 89 % Lönebikostnader -180 639-188 000-173 544 14 456 92 % Avskrivningar och nedskrivningar -396 149-392 700-415 203-22 503 106 % Övriga rörelsekostnader -76 282-108 000-91 232 16 768 84 % Kostnader totalt -2 502 194-2 575 000-70 000-2 792 735-147 735 106 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 12 % Rörelseöverskott 994 297 1 179 000-70 000 625 897-483 103 56 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) -37 % Ränteintäkter 10 236 10 000 5 655-4 345 57 % Övriga finansiella intäkter 6 716 5 000 9 564 4 564 191 % Till kommunen betalda räntekostnader Till övriga betalda räntekostnader Ersättning för grundkapital -270 945-271 000-270 945 55 100 % Övriga finansiella kostnader -11 0-80 -80 0 % Över-/underskott före extraord. 740 293 923 000-70 000 370 091-482 909 43 % Extraordinära intäkter 9 904 460 9 627 744-276 716 97 % Extraordinära kostnader 0 Räkenskapsperiodens överskot 740 293 923 000 9 834 460 9 997 835-759 625 93 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 1251 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för upprätthållande av distributionsnätet med möjligast störningsfri eldistribution under verksamhetsåret 2013 kan anses ha uppfyllts. Ekonomi: Gällande det operativa resultatet kan konstateras att försäljningsintäkterna minskade med 9% gentemot budgeterade på grund av minskad förbrukning. Kostnaderna har stigit med 6%. Det budgeterade resultatet har uppnåtts till 43%. Om man beaktar poster av engångskaraktär, vilket kostnadsföringen av det planerade 110 kv projektet var, så har resultat före extraordinära poster uppnåtts till 67%. 21

4.2 ELNÄTSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 3 2 0 1 2 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program 0,00 0,00 26 393,88 26 393,88 Materiella tillgångar Byggnader 0,00 193 764,68 Fasta konstruktioner och anläggningar 0,00 2 487 022,27 Maskiner och inventarier 0,00 22 837,88 Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 0,00 0,00 206 819,37 2 910 444,20 Placeringar Aktier och andelar 10 281 888,00 6 230,61 Anslutningsavgifter 10 281 888,00 6 230,61 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 9 154 413,75 9 154 413,75 116 460,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 829 500,38 1 086 879,59 Lånefordringar av övriga 69 340,00 Fordringar på kommunen 167 790,14 167 079,67 Övriga fordringar 1 402,98 1 094,19 Resultatregleringar 1 068 033,50 1 255 053,45 Kassa och bank 1 317 955,45 868 860,36 Interna fordringar 255 221,95 5 186 502,03 P A S S I V A EGET KAPITAL 22 077 512,65 10 369 944,53 Grundkapital 2 709 448,23 2 709 448,23 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 6 049 901,69 5 309 609,04 Räkenskapsperiodens överskott 9 997 834,96 18 757 184,88 740 292,65 8 759 349,92 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar 154 700,00 154 700,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 2 198 418,75 Erhållna förskott 278,72 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. 74 150,25 Anslutningsavgifter och övriga skulder 2 198 418,75 853 376,30 927 805,27 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 195 937,50 Leverantörsskulder 383 720,22 365 157,04 Räntefria skulder från kommunen 2 593,84 Övriga skulder 384 957,47 9 817,02 Resultatregleringar 967 209,02 153 115,28 528 089,34 Interna skulder 22 22 077 512,65 10 369 944,53

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Patricia Wessman VERKSAMHET Elförsäljningsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt lönsam elförsäljning till konsumenter och företagskunder, samt att äga och bedriva lönsam verksamhet via andelar i produktionsbolag. Balansera elinköp och elförsäljning volym- och prismässigt. Beakta de lokala förbrukarnas intressen men också sälja på den fria marknaden. Miljöaspekterna beaktas via såld förnybar energi som produceras i Björknäs kraftvärmeverk och vindkraftverken i Hangö och Ingå. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Inköpt energimängd, GWh 94,9 93,6 89,2 93 86,3 Såld energimängd 89,1 88,3 87,8 89,3 83,6 Mätare Årlig förändring i elförsäljning, GWh +/- 16,9-1,3-0,5-4,2 Antal kunder utanför distributionsområdet 764 559 890 900 571 Antal kunder som enbart köper elöverföring 683 705 718 700 972 Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) Budget BS 2010 BU 2011 BS 2012 BU 2013 ändring BS 2013 Omsättning 4 323 005 4 350 000 4 815 954 5 285 000 4 652 971 Rörelseöverskott 442 717 1 636 668-174 795-235 100-100 000-161 872 Överskott före extraordinära poster 426 884 117 251-193 060-254 000-100 000-180 357 Räkenskapsperiodens överskott 426 884 117 251-193 060-254 000-100 000-180 357 23

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Patricia Wessman Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Budget BS 2013 Avvikelse Utfall i % ändring Intäkter Försäljningsintäkter 4 815 954 5 285 000 4 652 971-632 029 88 % Övriga intäkter 696 713 713 0 % Intäkter totalt 4 816 651 5 285 000 0 4 653 684-631 316 88 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) -3 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -4 772 241-5 336 400-100 000-4 575 378 861 022 84 % Köp av tjänster -62 212-45 500-105 877-60 377 233 % Löner och arvoden -93 800-101 200-97 871 3 329 97 % Lönebikostnader -32 768-29 400-26 853 2 547 91 % Avskrivningar och nedskrivningar -2 084-2 084-2 084 Övriga rörelsekostnader -28 331-7 600-7 491 109 99 % Kostnader totalt -4 991 435-5 520 100-100 000-4 815 555 804 545 86 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) -4 % Rörelseöverskott -174 785-235 100-100 000-161 871 173 229-48 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) -7 % Ränteintäkter 1 649 1 000 911-89 91 % Övriga finansiella intäkter 5 534 534 0 % Till kommunen betalda räntekostnad 0 0 0 0 % Till övriga betalda räntekostnader 0 0 0 0 % Ersättning för grundkapital -19 917-19 900-19 917-17 100 % Övriga finansiella kostnader -2-13 -13 0 % Över-/underskott före extraord. po -193 050-254 000-100 000-180 356 173 644-51 % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott -193 050-254 000-100 000-180 356 173 644-51 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) -7 % Ekonomi: Försäljningsintäkterna har i jämförelse med föregående år minskat med c 163.000 euro. Enhetens resultat för 2013 är negativt med 180 356 eur (2012 negativt med 193 000 euro). Enhetens resultat kan delas in i två delar dvs i elförsäljningsverksamhet vilken sköts via Vattenfall, däri ingår egen produktion vid kraftverket i Björknäs och inköp av vindkraft från SabaWind, samt verksamhet som härrör från andelar i produktionsbolag. Elförsäljningsverksamheten har under 2013 gett ett bidrag på c 4,08% eller c 190.000 euro. Verksamheten som härrör från andelar i produktionsbolag, främst Haapavesi torvkraftverk, har 2013 medfört en förlust på c 370.000 euro. Produktionen vid torvkraftverket i Haapavesi stod stilla stora delar av året. Allmänt: Verksamheten som helhet har varit förlustbringande under året på grund av andelarna i produktionsbolaget Katternö Kraft. 24

4.3 ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 3 2 0 1 2 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 0,00 0,00 Placeringar Aktier och andelar 1 839 476,25 1 605 116,89 Anslutningsavgifter 1 839 476,25 1 605 116,89 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 18 760,00 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 32 120,75 32 120,75 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 136 606,24 1 077 890,80 Lånefordringar på övriga -53 113,00 Fordringar på kommunen 196 992,52 163 319,20 Övriga fordringar 80 676,66 Resultatregleringar 105 223,69 1 385 709,45 1 321 886,66 Kassa och bank 212 303,32 139 960,68 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL 3 469 609,77 3 085 724,23 Grundkapital 199 172,01 199 172,01 Överskott från tid. Räkenskapsperioder -75 827,38 117 222,73 Räkenskapsperiodens överskott -180 356,59-57 011,96-193 050,11 123 344,63 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 7 713,75 Erhållna förskott 225,84 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 7 713,75 18 218,91 18 444,75 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 687,50 Leverantörsskulder 532 967,12 575 649,09 Räntefria skulder från kommunen 224,80 Övriga skulder -13 536,12 64 031,32 Resultatregleringar 520 343,30 19 897,57 659 577,98 Interna skulder 2 998 564,68 2 284 356,87 3 469 609,77 3 085 724,23 25

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Ulf Bäckman VERKSAMHET Fjärrvärmeverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utveckla fjärrvärmeverksamheten. Bygga ut fjärrvärmenätet i staden. Utökande av anslutningseffekten och ökad energiförsäljning. Utvecklande och upprätthållande av biobränsle- och oljeanläggningarna samt distributionsanläggningarna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt, MW 56 56 56 56 56 Såld anslutningseffekt (kumulativ), MW 51 50,9 50 51,5 50,1 Antal anslutningar (kumulativ) 548 574 586 588 596 Levererad energimängd, GWh 113 103,7 104,2 105 97,5 Fjärrvärmenätets totala längd, km 42 43 43 42 43,6 Högsta effekt,topp MW 34 39,19 36,6 37 35,04 Mätare Energipris utan fast avgift, /MWh 51,06 51,09 52,11 54,17 59,70 Energipris med fast avgift, /MWh 57,54 56,14 60,15 59,58 63,76 Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BU 2013 BS 2011 BS 2012 BU 2013 budget ändr. BS 2013 Omsättning 6 206 212 6 319 772 6 763 000 6 426 741 Rörelseöverskott 1 013 906 699 282 1 222 000-340 000 906 514 Överskott före extraordinära poster 321 320 16 924 609 000-340 000 263 366 Räkenskapsperiodens överskott 321 320 16 924 609 000 8 532 350 8 887 835 26

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Ulf Bäckman Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 6 319 772 6 763 000 6 426 741-336 259 95 % Övriga intäkter 134 039 294 000-180 000 66 796-47 204 59 % Intäkter totalt 6 453 812 7 057 000-180 000 6 493 537-383 463 94 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 1 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -3 178 737-3 420 000-2 997 078 422 922 88 % Köp av tjänster -372 771-324 500-370 661-46 161 114 % Löner och arvoden -487 033-466 300-481 319-15 019 103 % Lönebikostnader -138 229-135 700-136 253-553 100 % Avskrivningar och nedskrivningar -1 524 145-1 410 500-160 000-1 554 184 16 316 99 % Övriga rörelsekostnader -53 614-78 000-47 526 30 474 61 % Kostnader totalt -5 754 530-5 835 000-160 000-5 587 022 407 978 93 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) -3 % Rörelseöverskott 699 282 1 222 000-340 000 906 514 24 514 103 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 30 % Ränteintäkter 3 306 1 827 1 827 0 % Övriga finansiella intäkter 1 492 3 549 3 549 0 % Till kommunen betalda räntekostnader 0 0 0 % Till övriga betalda räntekostnader -455 265-381 000-416 659-35 659 109 % Ersättning för grundkapital -231 830-232 000-231 830 170 100 % Övriga finansiella kostnader -62 0-36 -36 0 % Över-/underskott före extraord. 16 924 609 000-340 000 263 366-5 634 98 % Extraordinära intäkter 8 872 350 8 624 470-247 880 97 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskot 16 924 609 000 8 532 350 8 887 835-253 515 97 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 52417 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Produktionen och distributionen av fjärrvärme har fungerat utan större störningar under året och därmed har målsättningarna uppfylts. Ekonomi: Ursprungliga budgeten för 2013 inte uppnådd då det visade sig att den var orealistiska, prognosen som gjordes senare under året har uppnåtts. 27

4.4 FJÄRRVÄRME SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 3 2 0 1 2 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Jord- och vattenområden 20 800,00 35 478,86 Byggnader 155 433,40 Fasta konstruktioner och anläggningar 19 642 324,54 Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 20 800,00 10 917,51 19 844 154,31 Placeringar Aktier och andelar 7 558 215,00 1 120 062,67 Anslutningsavgifter 7 558 215,00 14 602,44 1 134 665,11 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 361 890,65 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 19 625 778,25 37 620,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 983 933,70 1 250 204,28 Lånefordringar på övriga 816 758,00 Fordringar på kommunen 183 174,34 145 483,38 Övriga fordringar Resultatregleringar 1 983 866,04 1 395 687,66 Kassa och bank 425 738,31 280 667,41 Interna fordringar 990 283,91 P A S S I V A EGET KAPITAL 30 604 681,51 23 054 685,14 Grundkapital 2 318 303,14 2 318 303,14 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 3 208 720,27 3 191 796,54 Räkenskapsperiodens överskott 8 887 835,41 14 414 858,82 16 923,73 5 527 023,41 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 13 692 625,47 9 864 281,33 Erhållna förskott 7 568,46 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. 363 292,51 Anslutningsavgifter och övriga skulder 13 692 625,47 2 866 052,01 13 101 194,31 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 1 304 819,60 1 143 506,76 Leverantörsskulder 434 696,53 455 497,03 Räntefria skulder från kommunen 1 729,14 Övriga skulder 696 867,21 109 282,34 Resultatregleringar 59 084,74 2 497 197,22 186 168,17 1 894 454,30 Interna skulder 2 532 013,12 30 604 681,51 23 054 685,14 28

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Sidoordnad verksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utföra elinstallationer o. underhåll i Raseborgs stads fastigheter och i bolag där staden är ägare. Utföra elinstallationer o. underhåll åt Raseborgs Vatten. Försäljning av material. Utföra gatubelysningsunderhåll, nybyggnad och saneringar. Utförande av drifts- och underhållsservice av vindkraftverk. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal arbetsobjekt, Ekenäs -/Raseborgs stad -10-> 421+169 558 599 600 564 Antal övriga tjänster 102 85 85 100 72 Mätare Antalet arbetstimmar 8 040 7 755 8 524 8000 7 620 Fakturering, 1000 463 å) 603 632 450 719 å) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 68 t. Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Omsättning 460 800 603 089 676 789 600 000 718 446 Rörelseöverskott 65 020 10 108 87 190 62 200 102 739 Överskott före extraordinära poster 59 939 3 477 78 922 52 000 93 591 Räkenskapsperiodens överskott 59 939 3 477 78 922 52 000 928 741 29

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Kaj Westberg Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändr. BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter 676 789 600 000 718 446 118 446 120 % Övriga intäkter 7 168 1 500 1 395-105 93 % Intäkter totalt 683 957 601 500 719 841 118 341 120 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 5 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -250 510-222 400-279 537-57 137 126 % Köp av tjänster -32 326-47 000-44 204 2 796 94 % Löner och arvoden -222 266-184 000-203 104-19 104 110 % Lönebikostnader -63 561-53 500-57 567-4 067 108 % Avskrivningar och nedskrivningar -2 446-2 446-2 446 0 % Övriga rörelsekostnader -25 658-32 400-30 244 2 156 93 % Kostnader totalt -596 767-539 300-617 102-77 802 114 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 3 % Rörelseöverskott 87 190 62 200 102 739 40 539 165 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 18 % Ränteintäkter 1 935 1 069 1 069 Övriga finansiella intäkter 0 Till kommunen betalda räntekostnader 0 Till övriga betalda räntekostnader 0 Ersättning för grundkapital -10 201-10 200-10 201-1 100 % Övriga finansiella kostnader -2-15 -15 0 % Över-/underskott före extraord. poster 78 922 52 000 93 591 41 591 180 % Extraordinära intäkter 859 150 835 150-24 000 97 % Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskott 78 922 52 000 859 150 928 741 876 741 102 % Förändring (BS 2013 - BS 2012) 1077 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för sidoordnad verksamhet har uppfyllts. Ekonomi: Det slutliga operativa resultatet har överskridit det budgeterade resultatet med 80%. Detta beror på att Raseborgs stad har beställt stora gatubelysningsprojekt av Ekenäs Energi, vilket haft positiv inverkan på omsättningen. 30

BOKSLUT 2012 4.5 SIDOORDNAD VERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 3 2 0 1 2 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader 26 685,94 Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 0,00 26 685,94 Placeringar Aktier och andelar 1 178,07 Anslutningsavgifter 0,00 1 178,07 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 119 614,63 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 610 294,25 22 020,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 38 034,46 51 475,27 Lånefordringar på övriga 34 282,00 Fordringar på kommunen 90 605,95 149 409,70 Övriga fordringar 730,60 Resultatregleringar 162 922,41 201 615,57 Kassa och bank 249 196,10 164 282,22 Interna fordringar 538 911,42 P A S S I V A EGET KAPITAL 1 561 324,18 535 396,43 Grundkapital 102 007,81 102 007,81 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 373 205,79 298 165,17 Räkenskapsperiodens överskott 928 741,07 1 403 954,67 75 040,62 475 213,60 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 146 561,25 Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 146 561,25 0,00 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 13 062,50 Leverantörsskulder 2 894,44 2 853,98 Räntefria skulder från kommunen 901,61 Övriga skulder -6 050,29-10 046,91 Resultatregleringar 10 808,26 29 573,40 22 380,47 Interna skulder 37 802,36 1 561 324,18 535 396,43 31

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt VERKSAMHET Elproduktionsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt kostnadseffektiv och driftsäker elproduktion Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Producerad energimängd, GWh 16115 16278 16015 16 400 15 167 Drift-timmar 7114 7522 7359 7 600 6 380 Medelpris på producerad el 64,36 52,37 41,02 41,85 Mätare Tillgänglighet i % 93 % 98 % 99 % 98,0 % 82,0 % Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2011 BS 2012 BU 2013 Bud ändr. BS 2013 Omsättning 852 556 656 926 725 000-80 000 634 255 Rörelseöverskott 381 681 61 932 196 000-250 000-46 498 Överskott före extraordinära poster 146 746-150 421 15 260-250 000-291 965 Räkenskapsperiodens överskott 146 746-150 421 15 260-783 110-825 068 32

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändr. BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter 656 926 725 000-80 000 634 255-10 745 98 % Övriga intäkter 301 864 421 000-170 000 186 089-64 911 74 % Intäkter totalt 958 790 1 146 000-250 000 820 344-75 656 92 % Förändring (BS 2013- BS 2012) -14 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -394 927-431 000-372 566 58 434 86 % Köp av tjänster -17 948-33 300-20 190 13 110 61 % Löner och arvoden -105 252-107 700-98 465 9 235 91 % Lönebikostnader -30 006-31 300-27 894 3 406 89 % Avskrivningar och nedskrivningar -346 760-345 000-345 529-529 100 % Övriga rörelsekostnader -1 965-1 700-2 199-499 129 % Kostnader totalt -896 859-950 000 0-866 842-83 158 91 % Förändring (BS 2013- BS 2012) -3 % Rörelseöverskott 61 932 196 000-250 000-46 498-158 814 86 % Förändring (BS 2013- BS 2012) -175 % Ränteintäkter 452 250 250 0 % Övriga finansiella intäkter 0 0 % Till kommunen betalda räntekostnader 0 0 % Till övriga betalda räntekostnader -212 804-182 000-245 713-63 713 135 % Ersättning för grundkapital 0 0 % Övriga finansiella kostnader 0-4 -4 0 % Över-/underskott före extraord. poster -150 421 14 000-250 000-291 965-55 965 124 % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader -533 110-533 103 7 100 % Räkenskapsperiodens överskott -150 421 14 000-783 110-825 068-55 958 107 % Förändring (BS 2013- BS 2012) 449 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ett extra servicestopp i februari samt den varma sommaren orsakade att anläggningen inte kunde köras. Kraftverkets målsättning gällande produktionsmängd, tillgänglighet och drifttimmar har därför inte uppnåtts. Ekonomi: Verksamheten var förlustbringande pga låg produktionsmängd, låga elpriser samt lågt marknadspris på utsläppsrätter. Elpriserna förväntas var låga även framöver, varför elproduktionens gängse värde vid bolagiseringen beräknades vara lägre än bokföringsvärdet. Därmed bidrog elproduktionen med en försäljningsförlust i samband med bolagiseringen. 33

BOKSLUT 2012 4.6 ELPRODUKTION 3 1. 1 2. SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 2 0 1 3 2 0 12 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader 6 229,14 Fasta konstruktioner och anläggningar 4 632 233,54 Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 0,00 4 638 462,68 Placeringar Aktier och andelar 274,99 Anslutningsavgifter 0,00 6 939,96 7 214,95 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 241 260,44 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 3 350 017,00 5 140,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 42 560,00 97 748,22 Lånefordringar på övriga 149 983,00 Fordringar på kommunen 149,75 Övriga fordringar Resultatregleringar 143 461,00 336 004,00 121 640,26 219 538,23 Kassa och bank 59 369,96 38 347,43 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL Grundkapital 3 745 390,96 5 149 963,73 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 207 506,46 357 927,81 Räkenskapsperiodens överskott -825 068,15-617 561,69-150 421,35 207 506,46 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 3 815 384,58 4 061 538,43 Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 3 815 384,58 4 061 538,43 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 246 153,86 246 153,86 Leverantörsskulder 572,23 209 944,17 Räntefria skulder från kommunen 61,61 Övriga skulder 36 537,94 23 964,04 Resultatregleringar 36 958,08 320 283,72 68 527,08 548 589,15 Interna skulder 227 284,35 332 329,69 3 745 390,96 5 149 963,73 34

5. TABLÅ ÖVER INVESTERINGAR 2013 Verksamhetsenhet Utfall 2013 Budget+budg ändr Utfall i % Skillnad Elförsäljningsverksamhet Andelar i produktionsbolag -484 615-260 068,98 Katternö Kärnkraft Oy Ab -113 831,73 Katternö Kraft Oy Ab -110 714,29 Liikennevirta -5 477,00 5 477,00 Dotterbolagsaktier Ekenäs Energi Ab -1 277 947,00-1 277 947 100,00 Försäljning av bestående aktiva 1 283 307,00 1 274 270 9 037,00-224 663,02-488 292 46,0-263 628,98 Elnätsverksamhet Elstationer, förstärkningar och grundförbättringar -31 224,67-100 000 31,2-68 775,33 Distributionstransformatorer, parkstationer -158 093,88-120 000 131,7 38 093,88 Distributionsnät 10 kv, utbyggn. o sanering -174 718,84-110 000 158,8 64 718,84 Distributionsnät 0.4 kv, utbyggn. o sanering -219 001,10-120 000 182,5 99 001,10 Adb-utrustning och fjärrstyrningsteknik 0,00-50 000 0,0-50 000,00 Fordon, maskiner och verktyg -25 260,00-50 000 50,5-24 740,00 110 kv ellinje Skarpkulla - Österby 0,00-50 000 0,0-50 000,00 Vesterby elstation ny -15 385-15 385,00 Björknäs elstation renovering -100 000-100 000,00 Förstärkning av matning till Horsbäck -96 840,00-200 000 48,4-103 160,00 Fjärravlästa elmätare -28 186,02-50 000 56,4-21 813,98 Garage, Pehr Sommarsgata 2 0,00-100 000-100 000,00 Fordon Baulift -119 748,98 119 748,98 Dotterbolagsaktier Ekenäs Energi Ab -10 281 888,00-10 281 888 100,0 0,00 Försäljning av bestående aktiva 3 165 805,54 3 143 510 100,7-22 295,54-7 969 155,95-8 203 763 97,1-234 607,05 Fjärrvärmeverksamhet Ekenäs Fjärrvärmenät, utbyggnad, Ekenäs -85 783,64-130 000 66,0-44 216,36 Fjärravlästa fjärrvärmemätare -6 051,81-8 000 75,6-1 948,19 Lagerutr./elektroniverkstad Björknäs -53 594,88-100 000 53,6-46 405,12 Kraftverkets ventilation tillbyggnand/ombyggnad -50 000-50 000,00 Kraftverkets högspänningsansl. omändring -3 815,65-100 000 3,8-96 184,35 Kraftverk LT dump+pannbotten 0,00-80 000 0,0-80 000,00 Övrigt bla sido oljefilter -11 984,38-20 000 59,9-8 015,62 Gaffeltruck -15 900,00 15 900,00 Serment Biopanna Economiser -45 000,00 45 000,00-222 130,36-488 000 45,5-265 869,64 Fjärrvärmeverksamhet Pojo Nätutbyggnad -38 983,71-60 000 65,0-21 016,29 Fast bränslepanna -61 541,72 0 61 541,72 Oljevärmecentral sanering, Pojo -82 700,56-80 000 103,4 2 700,56 Fjärravlästa fjärrmätare, Pojo -38 331,38-40 000 95,8-1 668,62-221 557,37-180 000 123,1 41 557,37 Fjärrvärmeverksamhet Dotterbolagsaktier Ekenäs Energi Ab -6 440 165,00-6 440 165 100,0 0,00 Försäljning av bestående aktiva 18 161 542,74 18 033 660 100,7 127 882,74 Finansieringsandel/ Pojo 555 000,00 555 000,00 Elproduktion Försäljning av bestående aktiva 4 299 873,84 4 269 590 100,7 30 283,84 Sido-ordnad Försäljning av bestående aktiva 24 240,09 24 070 100,7 170,09 IT Kundhanterings-/faktureringsssystem 0,00-150 000 0,0-150 000,00 Kameraövervakning 0,00-30 000 0,0-30 000,00 0,00-180 000 0,0-180 000,00 Utgifter -19 526 784,24-20 398 000,00 Inkomster 27 489 769,21 26 745 100,00 Netto 7 962 984,97 6 347 100,00 35

6.1 NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Omsättningstillgångar Fr o m 2009 bokförs samtliga inköp och uttag till/från lager på balanskontot lager under året. Uppskrivning kan inte göras beträffande omsättningstillgångar. Finansieringstillgångar Hantering av derivatavtal Med derivatavtal avses avtal om ränteväxling. Avtalen ingås i säkringssyfte. 11.12.2007 har för Ekenäs Energi ingåtts ett avtal om ränteskydd till ett belopp om 12 000 000. I avtalet har den rörliga räntan bundits till fast ränta med räntetröskel. Avtalet gäller fram till och med 2.1.2020. Grundkapital / Ränta på grundkapital Särredovisning för energiaffärsverk har tillämpats sedan år 1996 då grundkapitalet fördelades enligt anläggningstillgångarnas värde per 31.12 varje år. Detta förfarande tillämpades t.o.m 2008. Fr o m 2009 kommer fördelningen av grundkapitalet att vara oförändrat enligt 1996 års fördelningsgrund. Räntan på grundkapitalet belastar fr o m 2010 de olika särredovisningsenheterna i förhållande till enheternas grundkaptal. 6.2 VERKSAMHETSINTÄKTER PER RESULTATENHET 2013 2012 Elnätsverksamhet Omsättning 3 408 064,63 3 492 362,27 Övriga rörelseintäkter 10 567,17 4 129,06 Elförsäljningsverksamhet Omsättning 4 652 970,89 4 815 954,48 Övriga rörelseintäkter 712,76 696,04 Fjärrvärme Omsättning 6 426 740,70 6 319 772,36 Övriga rörelseintäkter 66 795,86 134 039,47 Sidoordnad verksamhet Omsättning 718 445,98 672 907,62 Övriga rörelseintäkter 1 394,54 7 167,52 Elproduktionsverksamhet Omsättning 634 255,34 656 925,99 Övriga rörelseintäkter 186 088,61 301 864,26 Intäkter inkl. interna 16 106 036,48 16 405 819,07 Interna intäkter -888 747,59-916 060,11 Intäkter av affärsverksamheten totalt 15 217 288,89 15 489 758,96 6.3 SPECIFIKATION PÅ EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER 2013 2012 Vinst vid försäljn. av affärsverkets rörelse 19 087 363,38 Förlust vid försäljn. av affärsverkets rörelse -533 103,48 Nettovinst vid försäljning av affärsverkets rörelse 18 554 259,90 0,00 36

6.4 FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan Avskrivningarna på förslitning underkastade tillgångar bland bestående aktiva har fastställts på basis av en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt plan har beräknats utgående från tillgången bland bestående aktivas anskaffningsutgift enligt beräknad ekonomisk användningstid. De beräknade avskrivningstiderna och de mot dessa svarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är: Lineära Immateriella ADB-program Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och avskrivningar: rättigheter tioner &anläggn. inventarier Fr.o.m. 5 år 25 år 5-25 år 3-5 år 1.1.1994 20 % 4 % 4-20 % 20-33,33 % Fr.o.m. 4 år 25 år 5-20 år 4-7 år 1.1.1997 *) 25 % 4 % 5-20 % 14,29-25 % Fr.o.m. 10 år 4 år 25 år 15-25 år 7 år 1.1.2009 x) 10 % 25 % 4 % 4-6,67 % 14,29 % *) Fr.o.m. 1.1.1997 följdes Ekenäs stads avskrivningsplan. x) Fr.o.m. 1.1.2009 följs Raseborgs stads avskrivningsplan. Små anskaffningar av tillgångar, vilkas anskaffningsutgift är under 15.000, har upptagits som årskostnad. Immateriella Materiella Placeringar tillgångar tillgångar ADB-program Mark- och Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och Förskottsbet. Totalt Övriga aktier Övr.fordr. Sammanlagt vattenområden tioner & anläggn. inventarier och pågående och andelar Ansl. Avg. nyanläggningar Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 26 393,88 35 478,86 382 113,16 26 761 580,35 22 837,88 217 736,88 27 419 747,13 2 732 863,23 21 542,40 30 200 546,64 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 1 132 036,59 160 908,98 3 815,65 1 296 761,22 18 230 023,02 0,00 19 526 784,24 Fin.andelar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00-555 000,00 0,00 0,00-555 000,00 0,00 0,00-555 000,00 Minskningar under räkenskapsperioden -15 836,40-14 678,86-353 946,76-25 065 458,81-176 183,33-3 815,65-25 614 083,41-1 283 307,00-21 542,40-26 934 769,21 Överf. ->drift 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00-217 736,88-217 736,88 0,00 0,00-217 736,88 Överföringar mellan poster Utgifter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Fin. andel 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 10 557,48 0,00 28 166,40 2 273 158,13 7 563,53 0,00 2 308 888,06 0,00 0,00 2 319 445,54 Nedskrivningar och deras återf. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 0,00 20 800,00 0,00 0,00 0,00 0,00 20 800,00 19 679 579,25 0,00 19 700 379,25 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde 31.12. 0,00 20 800,00 0,00 0,00 0,00 0,00 20 800,00 19 679 579,25 0,00 19 700 379,25 37

6.5 AKTIER OCH ANDELAR Aktier och andelar Antal 2013 2012 Intressesamfund Ekenäs Energi Ab tidigare Karis Fjärrvärme Ab 19 118 050,00 1 118 050,00 Raseborg Elnät och Entreprenad Ab tidigare Ekenäs Energi Ab 0,00 2 500,00 Övriga aktier och andelar Eke Golf Oy 0,00 8 200,00 Katternö Kraft Oy Ab 0,00 1 156 416,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab 561 529,25 447 697,00 Övriga aktier och andelar totalt 561 529,25 1 612 313,00 Aktier och andelar totalt 19 679 579,25 2 732 863,00 6.6 RÖRLIGA AKTIVA, FORDRINGAR Specifikation över fordringar 2013 2012 Långfristiga fodringar Övriga lånefodringar 32 120 750,00 200 000,00 Kortfristiga fordringar Lånefodringar, dotterbolag 1 017 250,00 0,00 Kundfordringar 3 030 634,78 3 564 178,58 Fordringar hos kommunen 640 536,44 625 441,69 Övriga fordringar 631,05 82 501,45 Resultatregleringar 248 684,69 121 640,26 Fordringar totalt 37 058 486,96 4 593 761,98 6.7 EGET KAPITAL Förändringar i eget kapital 2013 2012 Grundkapital 1.1 5 328 931,19 5 328 931,19 Grundkapital 31.12 5 328 931,19 5 328 931,19 Överskott från tidigare räkenskapsår 9 274 721,29 8 576 875,69 Föregående års överskott 488 785,54 697 845,60 Överskott från tidigare räkenskapsår 31.12 9 763 506,83 9 274 721,29 Räkenskapsperiodens överskott 18 808 986,70 488 785,54 Eget kapital totalt 33 901 424,72 15 092 438,02 38

6.8 AVSÄTTNINGAR Avsättningar 2013 2012 Avsättning för pensionsansvar 1.1. 154 700,00 158 100,00 Förändring under året 0,00-3 400,00 Avsättning för pensionsansvar 31.12. 154 700,00 154 700,00 6.9 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital 2013 2012 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker 20 508 658,80 13 925 819,76 Erhållna förskott 0,00 8 073,02 Räntefria skulder från kommunen / ansl.avg. 0,00 437 442,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder Övriga skulder 1.1 36 940,13 33350,13 Övriga skulder under året -36 940,13 3 590,00 Övriga skulder 31.12 0,00 36 940,13 Elanslutningsavgifter 1.1. 835 055,08 799 355,08 Elanslutningsavgifter under året -835 055,08 35 700,00 Elanslutningsavgifter 31.12. 0,00 835 055,08 Fjärrvärmeanslutningsavgifter 1.1. 2 865 652,01 2 834 742,01 Fjärrvärmeanslutningsavgifter under året -2 865 652,01 30 910,00 Fjärrvärmeanslutningsavgifter 31.12. 0,00 2 865 652,01 Anslutningsavgifter och övriga skulder totalt: 0,00 3 737 647,22 Långfristigt främmande kapital totalt 20 508 658,80 18 108 982,76 Kortfristigt främmande kapital 2013 2012 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker 1 818 410,96 1 389 660,62 Leverantörsskulder 1 354 850,54 1 602 785,12 Räntefria skulder från kommunen 5 511,00 6 316,19 Övriga skulder 1 182 628,95 197 047,81 Resultatregleringar 96 042,82 457 281,50 Kortfristigt främmande kapital totalt 4 457 444,27 3 653 091,24 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT: 24 966 103,07 21 762 074,00 39

6.10 LÅN SOM FÖRFALLER TILL BETALN. SENARE ÄN 5 ÅR ENLIGT AMORTERINGSPLAN 2013 2012 Saldo 31.12.2017 Saldo 31.12.2017 Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 15 985 016,56 9 402 177,52 6.11 PASSIVA RESULTATREGLERINGAR Specifikation av passiva resultatregleringar 2013 2012 Periodiserade räntor 92 395,21 98 436,00 Periodisering av löner och lönebikostnader 0,00 326 453,84 Övriga resultatregleringar 3 647,61 32391,66 Passiva resultatregleringar totalt 96 042,82 457 281,50 6.12 ANTAL ANSTÄLLDA 2013 2012 Heltids anställda 33 34 Deltids anställda 2 1 Antal anställda totalt 35 35 6.13 LÖNER OCH ARVODEN Personalkostnader 2013 2012 Löner och arvoden 1 436 884,50 1 428 418,67 Till löner hörande ersättningar 8 169,68 16 049,64 1 445 054,18 1 444 468,31 Personalbikostnader Pensionskostnader 352 158,33 362 234,27 Övriga lönebikostnader 69 951,57 82 973,79 422 109,90 445 208,06 Totalt enligt resultaträkningen 1 867 164,08 1 889 676,37 Aktiverade personalkostnader 108 216,80 85 718,75 Personalkostnader inkl aktiverade personalkostn. totalt: 1 975 380,88 1 975 395,12 40

6.14 SPECIFIKATION AV PLANAVSKRIVNINGAR OCH MOTSVARIGHETEN HOS DE INVESTERINGAR SOM AVSKRIVS ENLIGT PLAN BS 13 BU 14 Ekon.plan 15 Ekon.plan 16 Investeringar som avskrivs enligt plan 1 062 819 0 0 0 Finansieringsandelar 0 0 0 0 Investeringarnas självfinansieringsandel 1 062 819 0 0 0 Avskrivningar enligt plan 2 319 446 0 0 0 Avvikelse ( ) 1 256 627 0 0 0 Avvikelse % 118 % 6.15 HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER 2013 Beviljade utsläppsrätter 2012-2020 (ton CO2) Gamla anläggningen Kraftverket Sammanlagt 2012 17 679 20 872 38 551 2013 21 014 21 014 Preliminärt 2014 18 805 18 805 Preliminärt 2015 16 659 16 659 Preliminärt 2016 14 582 14 582 Preliminärt 2017 12 569 12 569 Preliminärt 2018 10 622 10 622 Preliminärt 2019 8 737 8 737 Preliminärt 2020 6 920 6 920 Ton totalt: 148 459 148 459 Ingående balans 1.1.2013 39 539 Köpta och sålda utsläppsrätter 2013 a-pris Sålt 26.9.2013 5,32-20 000 Beviljade rätter 2013 21 014 Förbrukat 2013, preliminärt -42 Utgående balans 31.12.2013 40 511 ton Pris sista marknadsdagen 27.12.2013 NPEUACALFR1 5,03 euro/ton Värde utgående balans 31.12.2013 203 770,33 41

6.16 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER DAGBOK HUVUDBOK RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING BOKSLUTSSPECIFIKATIONER ANVÄNDA VERIFIKAT Ekenäs Energi Verifikationsslag Verifikat nr 001 Ingående balans 002 Memorialverifikat 2001-2399 003 Fördelning av adm.kostnader 10 001-10 012 009 Anläggningstillgångar 9 001-9014 015 Kontoutdragshändelser 15 001-15662 030 Löneverifikat 30 001-30 046 046 Inköpsreskontra, prestationer 46 001-46 248 200 Inköpsreskontra, Rondo 200 001-202 577 601 Förs.reskontra, prestationer 600 001-600 547 900 Förs.reskontra, arbetsfakturering 900 001-901 216 42

7. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SÄRREDOVISNING I elmarknadslagens 7 kap. stadgas om åtskiljande av verksamheterna, enligt vilken elaffärsverksamheterna skall sär-redovisas så att för varje verksamhet uppgörs en resultaträkning och för kapitalintensiva verksamheter dessutom en balansräkning. Nedan beskrivs hur särredovisningen för de olika verksamheterna skett. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTATRÄKNING 31.12.2013 ADMINISTRATION Kostnaderna har fördelats i den proportion de hänförts till de övriga kostnadsställena. Fr o m 2011 tillämpas en ny fördelning där elproduktionen ingår. Fördelning: Nätverksamhet 58,23 % Elförsäljning 9,38 % Fjärrvärme 18,81 % Sidoordnad verksamhet 11,01 % Elproduktion 2,57 %. AVSKRIVNINGAR Planenliga avskrivningar på ospecificerade anläggningstillgångar har fördelats enligt fördelningen för Administration. I övrigt direkt fördelning på kostnadsställena. Avskrivningar av bestående aktiva anskaffade fr.o.m 1.1.2009 följer Raseborgs stads avskrivningsplan fastställd av fullmäktige 26.10.2009 177. ÖVRIGA KOSTNADER OCH INTÄKTER Övriga kostnader och intäkter i resultaträkningen har bokförts enligt verklig användning. AVKASTNING PÅ GRUNDKAPITAL Avkastningen på insatt grundkapital är 10 % i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 19.10.1998 13. Fördelningen av avkastningen på insatt grundkapital till ägaren har fördelats med beaktande av kostnadsställenas resultat i enlighet med samma fördelning som fastslogs år 1996 t o m 2009. Avkastningen belastar fr o m 2010 de olika särredovisningsenheterna i förhållande till enheternas grundkapital. Fördelning: fr o m 2010 t o m 2009 Nätverksamhet 270 945 441 493 Elförsäljning 19 917 - Fjärrvärme 231 830 42 047 Sidoordnad verksamhet 10 201 21 024 Elproduktionsverksamhet - - ÖVRIGT De administrativa kostnaderna och intäkterna har i resultaträkningen fördelats per konto på de olika kostnadsställena. Elproduktion i egen regi inleddes i september 2009 och har redovisats under elförsäljning. Fr.o.m 2010 särredovisas elproduktionen. Balansräkningen har särredovisats i enlighet med en specificerad förteckning vilken ingår i balansspecifikationerna. 43

44

Karis-Pojo reningsverk

I N N E H Å L L Sid 1 Verksamhetsberättelse år 2013 - Verksamhetsidé, vision 2 - Översikt 3 - Organisation och personal 4 - Ekonomi 5 - Vattenanskaffning 6 - Vattendistribution och avloppsavledning 8 - Avloppsvattenrening 8 - Utbyggnad och saneringar 11 2 Resultaträkning 12 3 Balansräkning 13 4 Verksamhetssammandrag 14 5 Tablå över investeringar 16 6 Finansieringskalkyl 17 7.1 Not angående tillämpade bokslutsprinciper 18 7.2 Verksamhetsintäkter 18 7.3 Försäljningsvinster/-förluster från tillgångar bland bestående aktiva 18 7.4 Förändringar i bestående aktiva 19 7.5 Rörliga aktiva, fordringar (kortfristiga) 20 7.6 Eget kapital 20 7.7 Främmande kapital 20 7.8 Lån som förfaller till betalning senare än efter fem år enligt amorteringsplan 21 7.9 Passiva resultatregleringar 21 7.10 Antal anställda 21 7.11 Löner och arvoden 21 7.12 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan 22 7.13 Förteckning över använda bokföringsböcker 22 8 Underskrifter 23 1

VERKSAMHETSIDE, VISION Raseborgs Vatten sköter om vattentjänster inom de av fullmäktige fastslagna verksamhetsområdena. Vår verksamhet grundar sig på: - god service - kunnig och motiverad personal - tekniskt-ekonomiskt ändamålsenlig verksamhet Vi utvecklar vår verksamhet enligt kundernas behov och utvecklingen i Raseborgs stad - vi utvecklar vår yrkeskunnighet - vi stöder en rättvis och motiverad lönepolitik - vi tar initiativ beträffande vattentjänster i Raseborg - vi förbättrar vår: - teknik - kostnadsmedvetenhet - lönsamhet 2

VATTENVERKSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Under året byggdes vattenförsörjningsteknik i bl.a. Kursand, Horsbäck, Sköldargård, Fiskars samt Pentby, medan den mest betydande saneringen utfördes vid Maskrosvägen i Österby. Skyddsplanen för grundvattenområden i Raseborg färdigställdes och planering för sanering av vattentornet i Ekenäs påbörjades. Vid Björknäs vattentäkt gjordes betydande förbättringar för tryggare vattenanskaffning. Investeringarna var på en rätt blygsam nivå under år 2013. Detta främst i väntan på de stora förestående projekten så som förbindelseledningen Karis-Svartå samt vattentornets sanering i Ekenäs. Saneringen av vattentornet inleds inkommande sommar. Förbindelseledningen, som är beräknad till en kostnad på drygt 2 milj. är helt beroende av NTM-centralens understöd. Ett beslut i ärendet är att vänta under våren 2014 varefter slutlig tidtabell för projektet fastslås. Tekniskt förlöpte året rätt bra. En större prövning, speciellt för vår avloppsteknik, var skyfallet som drabbade Karis-Pojo i slutet av juli då en del gator och källare översvämmades. Då inga avlopps- och ytvattenledningar är dimensionerade för dylika exceptionella situationer, blev alla ersättningskrav förkastade av försäkringsbolaget. Skyfallet visar dock på framtidens utmaningar. Vi bör i känsliga områden fästa ännu större uppmärksamhet vid avledande av ytvatten och hitta alternativa lösningar. Detta bör beaktas redan i planläggningsskedet. Ett alternativ är att reservera områden som på ett behärskat sätt kan bli översvämmade utan att förorsaka skada. Ekonomiskt var även detta år en utmaning, främst beroende på mindre vattenförsäljning. Vattenförsäljningen som uppgick till 1 422 795 m 3 stannade drygt 47 000 m 3 under budget vilket motsvarar en summa på ca 160 000. Trots detta blev det ekonomiska resultatet endast 33 000 från målsättningen. Detta visar att allt som gjorts under de fem första åren i Raseborg börjar ge resultat. Vår verksamhet är stabil, men vi bör även i fortsättningen vara redo för nya krav och förbättringar för att hålla fortsatt hög kvalitet på vattenförsörjningen i Raseborg. Tekniskt och ekonomiskt kan vi vara nöjda med år 2013 Personal och Direktion förtjänar ett stort Tack för välutfört arbete! Raseborg 17.2.2014 Tom Törnroos vattenverkets direktör 3

ORGANISATION OCH PERSONAL Raseborgs Vattens ordinarie personal var vid årets slut 22 heltidsanställda samt 2 deltidsanställda (5 %). Personal med månadslön 8 och med timlön 14. Åldersfördelning mån tim. totalt 20-29 1 1 2 30-34 - - 35-39 1 1 40-44 1 2 3 45-49 2 2 50-54 4 1 5 55-59 1 4 5 60-64 1 3 4 Personalens medelålder 50,5 år De deltidsanställda (5 %) är inte beaktade i ovanstående åldersfördelning. Under året gick Kauko Lehto, Nils-Anders Carlström och Niko Lehto i pension. Elisabeth Bäckström och Ulf Sommardal uppvaktades efter 30 tjänstgöringsår. Andreas Weckström anställdes från 1.5.2013 ORGANISATIONSSCHEMA DIREKTION LAGERFÖRVALTARE VATTENVERKETS DIREKTÖR KANSLIPERSONAL 2 VATTENTÄKTER 2 DRIFTCHEF RENINGSVERKSSKÖTARE 2+4 RÖRMÄSTARE ARBETSLEDARE MONTÖRER 7 Två reningsverksskötare arbetar med arbetsledaransvar. Organisationen arbetade i ett skift och ytterom arbetstid fungerade dejoursberedskap. 4

Direktionens sammansättning 31.12.2013 Ordinarie ordf. Seija Kannelsuo-Mäntynen viceordf. Ulla Lindström-Dahl Peter Lindblom Roy Vidfält Tom Rehn Janine Winter Magnus Gottberg Ersättare Marianne Isaksson-Heimberg Linnea Henriksson Thomas Bergman Tor-Erik Stolpe Bo-Erik Ekholm Lotta Ekman Dick Mannström Mikael Borgman stadsstyrelsens representant Direktionen sammanträdde 8 gånger under året. EKONOMI Vattenförsäljningen uppgick till 1 422 795 m och omsättningen till 5 489 574,03. Årets överskott 83 825,85. I jämförelse med mätare i uppgjord budget kan konstateras att intäkterna på 3,86 /m är 8 cent under budget och utgifterna på 2,38 /m är 3 cent under budget. Raseborgs Vattens avkastning till staden 399 022 Räntekostnader 382 239 Långfristigt främmande kapital 12 575 220 Kortfristigt främmande kapital 2 209 103 5

VATTENANSKAFFNING Västervik vattentäkt, UV-teknik Under året pumpades grundvatten från 13 vattentäkter av vilka Ekerö, Björknäs, Landsbro Mjölbolsta, Korsnäs och Brödtorp är de viktigaste. Den totala vattenpumpningen uppgick till 1 767 475 m 3 (1 785 191m ) vilket ger ett medeltal på 4 842 m per dygn. Såld vattenmängd 1 422 795 m 3 (1 428 024 m 3.) Skillnaden mellan pumpad och försåld vattenmängd, som uppgår till 344 680 m 3 (357167m 3 ) 19,5 %( 20 %), består av vatten som använts vid underhåll av ledningsnätet, läckvatten samt vatten som använts vid brandtillbud. Vid alla vattentäkter förutom Mjölnarby och Lindnäs justerades råvattnets ph med lut, soda eller kalksten. Mjölnarby råvatten pumpas genom aktivkolfilter för reduktion av bekämpningsmedel medan vatten från Lindnäs vattentäkt används enbart som tekniskt vatten av vägförvaltningen. Vattentäkt pumpad mängd m /år 2013 2012 Ekerö 471 416 511 719 Landsbro 209 644 204 986 Mjölbolsta 281 103 238 661 Björknäs 229 208 273 699 Brödtorp 167 565 195 707 Nyby 63 771 56 629 Korsnäs 159 607 139 901 Mjölnarby 44 640 42 890 Västervik 126 632 102 943 Finnäs 3 863 2 845 Kansjerf 8 647 13 930 Manibacka 1 100 968 Lindnäs 279 313 ej hushållsvatten) Totalt 1 767 475 1 785 191 m 6

I tabellerna nedan sammanställningar av vattenanalyser som utförts under året. Vattenanalyserna utfördes i huvudsak vid Västra Nylands vatten och miljö År 2013 Bromarv, Kansjärv Ohjearvo (STM Min / Maks 461/2000) Min / Max Karjaa vedenottamot, Karis Min / Min Maks / Max Karjaa verkosto, Karis nät Min / Min Maks / Max Min / Min Maks Min / Maks / Max Min / Max Min / Min Maks / Max Min / Min Maks / Max Min / Min Maks / Max Tammisaari vedenottamot, Ekenäs Min / Min Maks / Max Tammisaari verkosto, Ekenäs nät + Min / Maks Min / Max *Heterotrofiset bakteerit / Heterotrofa bakterier pmy/m (22oC, 68h) l 0 69 0 130 5 400 0 21 0 150 0 3 0 12 0 61 0 57 *Fluoridi / Fluorid mg/l 1,5 (V) 0,44 0,44 <0,2 0,21 <0,2 0 *Nitraatti- ja nitriittitypen / Nitrat- och nitritkväve (summa) mgn/l 0,082 0,082 0,95 1,5 0,15 1,6 *Nitraattityppi / Nitratkväve mgn/l 11 (V) 0,082 0,082 0,95 1,5 0 2 *Nitriittityppi / Nitritkväve mgn/l 0,15 (V) <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 *Ammoniumtyppi / Ammonium kväve (spektrofotom.) mgn/l 0,4 (S) <0,005 <0,005 <0,004 <0,005 <0,005 0,19 <0,004 <0,005 <0,004 <0,005 <0,004 <0,005 Kokonaiskovuus / Tot. hårdhet mmol/l 0,55 0,76 0,56 1 0,55 0,57 0,45 1,3 0,29 0,37 0,12 0,84 *Mangaani / Mangan µg/l 50 (S) <5 57 <5 89 <5 6,8 11 190 <5 <5 <5 7,5 <5 14 17 57 <5 11 <5 7,6 *Rauta / Järn µg/l 200 (S) <25 350 <25 580 <25 280 370 3700 <25 <25 <25 <25 <25 59 31 83 <25 <25 <25 <25 *ph (mittaus huoneenlämmössä) / (mätning i rumstemperatur) 6,5-9,5 (T) 7,1 7,9 7 8,2 7,4 8 7,2 7,6 7,3 7,6 6,6 7,3 6,8 7,9 6,3 8,2 6 7,9 7,3 8 *Sameus / Grumlighet FNU 0,37 0,37 <0,2 2 5 5 0,21 0,33 <0,2 0,47 <0,2 <0,2 *Sähkönjohtavuus / Ledningsförmåga (25 oc) µs/cm 2500 (T) 162 162 231 293 219 219 156 173 123 331 132 242 Väriluku / Färgtal <5 <5 <5 <5 10 10 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Haju / Lukt ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej Maku / Smak ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej *Alkaliniteetti / Alkalinitet mmol/l 0,72 1,1 0,81 1,2 0,88 0,91 0,71 1,6 0,47 1,6 0 2 Hiilidioksidi / Koldioksid mg/l 1,9 11 1,5 35 7,8 9 14 43 1,7 45 1 33 *Kloridi / Klorid mg/l 250 (S) 5,3 5,3 2,9 31 2 27 *Sulfaatti / Sulfat mg/l 250 (S) 22 22 12 28 5 17 *E.coli (37oC, 18h) pmy/ 100 ml < 1 (V) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 *Enterokokit / Enterokocker pmy/ 100 ml < 1 (V) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 *Koliformiset bakteerit / Koliforma bakterier (37oC) pmy/ 100 ml < 1 (S) 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 4 0 8 0 1 0 1 0 7 3)*Alumiini / Aluminium µg/l 200 (S) 12 12 8 13 <3 30 3)*Arseeni / Arsen µg/l 10 (V) 0,5 0,5 0,6 1,8 <0,1 1 3)*Elohopea / Kvicksilver µg/l 1 (V) <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,03 <0,05 3)*Kadmium / Kadmium µg/l 5 (V) <0,02 <0,02 <0,02 0,03 <0,02 <0,02 3)*Kromi / Krom µg/l 50 (V) <0,05 <0,05 0,06 0,07 0,05 0,24 3)*Kupari / Koppar µg/l 2000 (V) 38 38 6,3 180 2,9 46 3)*Lyijy / Bly µg/l 10 (V) 0,1 0,1 <0,1 0,6 <0,1 3,4 3)*Natrium mg/l 200 (S) 4,9 4,9 7,7 26 3 35 3)*Nikkeli / Nickel µg/l 20 (V) 0,1 0,1 0,6 1,3 0,1 0,7 Manibacka Mustio, Svartå Pohja vedenottamot, Pojo Pohja verkosto, Pojo nät Snappertuna, Finnäs 7

VATTENDISTRIBUTION OCH AVLOPPSAVLEDNING Verksamhetsområdet omfattar med nuvarande indelning 8 separata områden. De största är centrumområdena i Karis, Pojo, Tenala och Ekenäs. Dessa områden omfattar både vatten- och avloppshantering, avloppsvattnet renades centralt i Karis-Pojo eller Skeppsholmens reningsverk. I Svartå, Finnäs, Bromarv och Manibacka finns separata distributionsnät. I Svartå och Bromarv renades avloppsvattnet i ett lokalt reningsverk medan det i de två övriga områdena enbart distribuerades vatten. Under året anslöts 45 nya kunder till vårt ledningsnät medan 19 anslutningar förnyades. Under året reparerades 33 läckage på vattenledningar. Utbyggd teknik per 31.12 2013 Vatten Avlopp Vattentäkter Tryckförhöjningsstationer Vattentorn Avloppspumpstationer Reningsverk 345 km 362 km 13 st. 6 st. 3 st. 129 st. 4 st. AVLOPPSVATTENRENING Vid avloppsreningsverken renades under året 3 132 163 m 3 avloppsvatten. Tekniken i reningsverken varierar medan huvudprincipen för reningen är densamma. Avloppsvattnet renades, mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Totalt komposterades 3 641 ton slam från reningsverken. Karis Pojo reningsverk, biologiska steget Reningsresultat som årsmedelvärden Reningsverk Q med. BS 7 P N Q tot m 3 % % % m 3 Kar-Po 4 405 99 97 81 1 607 904 Skeppsholmen 3 947 100 99 63 1 436 885 Svartå 187 92 95 23 68 151 Bromarv 53 99 97 44 19 223 Reningskrav BS 7 P N % % % Kar-Po 95 95 60/70 Skeppsholmen 95 95 70 Svartå 90 90 Bromarv 90 90 40 8

I nedanstående diagram reningseffekten vid våra centralreningsverk och utvecklingen för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen under de senaste årtiondena. 9

1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 21.1.2009 7.4.2009 1.7.2009 13.10.2009 12.1.2010 13.4.2010 7.7.2010 12.10.2010 11.1.2011 12.4.2011 5.7.2011 25.10.2011 17.1.2012 11.4.2012 4.7.2012 2.10.2012 15.1.2013 23.4.2013 24.7.2013 15.10.2013 m³/d 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Karis-Pojo avloppsvattenmängd år2009-2013 näytepäivän virtaama kk-minimiarvo kk-keskiarvo kk-maksimiarvo mitoitus kg N/d Karis-Pojo utgående kvävemängd år1983-2013 200 150 100 50 0 Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja kg O₂/d Karis-Pojo utgående BS 7 mängd år1983-2013 200 150 100 50 0 Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja 10

1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 kg P/d 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Karis-Pojo utgående fosformängd år1983-2013 Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja UTBYGGNAD OCH SANERINGAR Sanering vid Maskrosvägen. Robin Lindholm och Jesper Nyström För nya kunder byggdes teknik i Kursand, Sköldargård, Fiskars och Horsbäck industriområde. Utbyggnaden i Fiskars betjänar även befintlig bebyggelse. Vid Maskrosvägen i Österby sanerades befintlig teknik som kompletterades med ytvattenledningar Vid vattentäkten i Björknäs sanerades brunnar och styrsystem för pumpar Totalt uppgick investeringarna under året till 543 976. 11