en kommunl utmning Smmnfttning: Kommunern hr sedn någr år tillk helhetsnsvret för skoln. Denn skrift ehndlr nsvrsfördelningen melln stt och kommun; de olik styrinstrument som kommunen hr till sitt förfognde; smt uppföljning, utvärdering, eslutsfttnde och ledning v skolverksmheten. Exempel från ett ntl kommuners erfrenheter och modeller för styrning och egenkontroll finns efter vrje kpitel. Skriften är tänkt tt funger som hjälp och diskussionsunderlg till kommunern i ders nsvr för skolverksmheten. Ämnesord: nsvrsfördelning, eslutsfttnde, egenkontroll, ledning, styrning, uppföljning, utvärdering.
Beställningsdress: Lier Distriution Puliktionstjänst 162 89 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fx: 08-690 95 50 e-post: skolverket.ldi@lier.se Beställ.nr: 97:327 Omslg och illustrtioner: Ninni Oljemrk, Kominer Grfisk form: John Nilsson, Kominer Tryckeri: Ktrin Tryck, Stockholm 1997 isn 91-88373-76-2
Innehållsförteckning 1. Den ny nsvrsfördelningen............................. 9 Kommunens nsvr...................................... 10 Den stor utmningen.................................... 12 Delr i en strtegi........................................ 13 Det gemensmm nsvret............................... 15 2. Det gml och det ny.................................. 19 Utveckld målstyrning................................... 20 Kommunliseringen...................................... 21 Uppdrget till Skolverket................................. 23 3. Att styr verksmheten................................. 29 Kvlitetssäkring......................................... 30 Skolplnen som styrinstrument............................ 31 Skolplnen och udgeten................................. 34 Exempel från kommuner 4. Att kontroller verksmheten........................... 51 Någr egrepp.......................................... 52 Mål och resultt......................................... 53 Uppföljning och utvärdering.............................. 54 Tillsyn.................................................. 56 En utveckld årsredovisning............................... 58 Målstyrningens kretslopp................................. 60 Exempel från kommuner 5. Att eslut om verksmheten........................... 79 Sttens syn på det kommunl eslutsfttndet............. 79 Olik slg v eslut...................................... 81 Att deleger och ändå styr............................... 82 Exempel från kommuner 6. Att led verksmheten.................................. 91 Kompetens för målstyrning............................... 92 Rektorsfunktionen....................................... 93 Ledningsgruppen........................................ 96 Exempel från kommuner 7. Smverkn för utveckling..............................105
Förord Sex år hr gått sedn kommunern fick helhetsnsvret för skolns verksmhet. Riksdg och regering hr gett kommunern tydlig uppdrg tt styr, följ upp, kontroller och utveckl verksmheten utifrån ntionellt fstställd mål. Stor frihet finns för kommuner och skolor tt inom de sttligt reglerde rmrn, som l.. estår v skollg, läroplner, kursplner och etygskriterier, vgör hur verksmheten skll genomförs. Skolverket hr funnit tt det finns llvrlig rister i kommunerns nsvrstgnde. Tydligt hr dess rister frmkommit vid en riktd tillsyn v tjugo kommuner. Konsekvensern är llvrlig, inte minst för enskild elever. Skolverket hr tgit frm en hndlingspln för hur verket skll kunn idr till tt kommunerns styrning och egenkontroll skll kunn utveckls och funger ättre. I plnen ingår l.. tt lednde politiker i smtlig kommuner under 1997 och 1998 injuds till överläggningr med Skolverkets ledning. I plnen ingår också denn skrift, Ansvret för skoln. Den riktr sig i först hnd till kommunerns politiker men också till skolchefer eller motsvrnde och rektorer. Den är tänkt tt ild underlg för diskussioner om den egn kommunens sätt tt styr, kontroller och utveckl verksmheten. De två först kpitlen eskriver kgrund och motiv till nsvrsfördelningen melln stt och kommun. I det tredje kpitlet eskrivs de olik styrinstrument som kommunen hr till sitt förfognde. De tre därpå följnde kpitlen ehndlr uppföljning, utvärdering, eslutsfttnde och ledning. Det vslutnde vsnittet tr upp nödvändigheten v ett gemensmt nsvrstgnde stt kommun och politiker nställd för den svensk skoln. Det ntionell uppdrget inneär tt de vr och en för sig och tillsmmns skll ret för tt utveckl den svensk skolns kvlitet. Det är ingen enkel process tt utveckl rollfördelning och helhetstänknde i ett decentrlisert styrsystem. Det är Skolverkets förhoppning tt denn skrift skll vr till hjälp i det utvecklingsretet. I slutet v vrje vsnitt finns exempel från kommuner och diskussionsfrågor som underlg för egn ställningstgnden. Skriften hr utretts v f d skoldirektören Sten Tillhmmr. Ulf P. Lundgren generldirektör
nsvr
1 Den ny nsvrsfördelningen Riksdgen och regeringen skll styr skolverksmheten genom tt nge ntionell mål. Inom de rmr och riktlinjer som riksdgen och regeringen lägger fst skll kommunern och ndr huvudmän för skoln h stor frihet tt vgör hur verksmheten skll genomförs. Skolns verksmhet skll följs och utvärders. Uppföljningen och utvärderingen skll ge underlg för tt edöm om åtgärder ehöver vidts eller korrigeringr görs för tt ntionell mål och riktlinjer skll kunn upprätthålls och resultten förättrs. J, så uttryckte regeringen i prop. 1990/91:18 Ansvret för skoln den ny nsvrsfördelning melln stt och kommun som trädde i krft den 1 jnuri 1991. I förhållnde till den tidigre nsvrsfördelningen inner förändringen en väsentligt ökd kommunl frihet när det gäller hur-frågorn frmför llt hur verksmheten skll orgnisers. För tt kunn kominer en ntionellt likvärdig utildningsstndrd med ökd lokl frihet när det gäller genomförndet hr de ntionell målen och estämmelsern skärpts och gjorts tydligre. Såväl de ny läroplnern som de sttlig förordningrn för resp. skolform innehåller därför ordet skll i större utsträckning än tidigre. Som motpresttion för den ökde friheten kräver stten tt kommunern utövr tillsyn smt följer upp och utvärderr verksmheten i förhållnde till ntionell och lokl mål och estämmelser. Denn tyngdpunktsförskjutning får konsekvenser för den kommunl styrelsens och dess förvltnings rete. Smtidigt ilddes ett nytt sttligt ämetsverk, Skolverket. Det ny verkets huvudsklig uppgifter är utveckling, uppföljning, utvärdering och tillsyn v skol- 9
verksmheten. Däri ingår tt utöv tillsyn över tt kommunern fullföljer sin skyldigheter etr. egen tillsyn, uppföljning och utvärdering. För sitt ntionell uppdrg är Skolverket eroende v det kommunern redovisr som en följd v sitt uppdrg eträffnde uppföljning och utvärdering. Kommunens nsvr Sttens krv på kommunern när det gäller tillsyn, uppföljning och utvärdering hr förts in i skollgens 1 kp. 12. Om tillsyn uppföljning utvärdering Den som är huvudmn för en del v det offentlig skolväsendet nsvrr för tt utildningen genomförs i enlighet med estämmelsern i denn lg och de estämmelser som kn finns i nnn lg eller förordning. Utöver vd som föreskrivs i denn lg kn i nnn förfttning finns föreskrifter särskilt om mål och riktlinjer för utildningen, utildningens innehåll och utildningens omfttning i tiden. Denn portlprgrf för kommunerns del i den förändrde nsvrsfördelningen säger inget om på vilket sätt kommunen skll utför sitt uppdrg från stten det får kommunen vgör själv. Det torde emellertid stå klrt tt det försthndsnsvr kommunen fått för tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling v skolverksmheten i hög grd förändrr den kommunl styrelsens och dess förvltnings rete. För tt säkerställ en ntionellt likvärdig utildningsstndrd hr stten i skollgens 2 kp 1-8 fstställt fyr krv etr. den kommunl orgnistionen och styrningen. Om styrelse Vrje kommun och lndsting skll som styrelse för sitt offentlig skolväsende utse en eller fler nämnder. Om skolledning För ledningen v utildningen i skolorn skll det finns rektorer. Rektorn skll håll sig väl förtrogen med det dglig retet i skoln. Det åligger rektorn tt särskilt verk för tt utildningen utveckls. Om fortildning Vrje kommun och lndsting skll se till tt fortildning ordns för den personl som hr hnd om utildningen. Kommuner och lndsting skll vinnlägg sig om en plnering v personlens fortildning. 10
Om skolpln I ll kommuner skll det finns en v kommunfullmäktige ntgen skolpln som visr hur kommunens skolväsende skll gestlts och utveckls. Av skolplnen skll särskilt frmgå de åtgärder som kommunen vser tt vidt för tt uppnå de ntionell mål som hr stts upp för skoln. Kommunen skll kontinuerligt följ upp smt utvärder skolplnen. För vrje skolform finns en särskild sttlig förordning med estämmelser om l.. utildningens orgnistion och innehåll, stödinstser, elevers rättigheter och skyldigheter och om smverknsformer. Det är inom dess rmr kommunen får utöv sin frihet. I läroplnern som också är indnde förordningr, nges ntionell mål och riktlinjer för skolverksmheten. De är sttsmktens måldokument som är direktdresserde till lärre och rektorer. Tolkning och tillämpning v läroplnern är därmed primärt den enskild skolns nsvr. Den kommunl styrelsens roll lir tt ge skolorn tillräcklig förutsättningr för tt uppnå målen smt tt vid ehov och med utgångspunkt från vd som frmkommit vid tillsyn, uppföljning och utvärdering kräv förändring. I skollgen och förordningrn finns ett sextiotl eslutspunkter eträffnde verksmheten för vilk det nges tt den kommunl styrelsen eslutr. På dess punkter kn styrelsen, inom de rmr för delegtion som kommunllgen nger, välj tt själv eslut eller tt deleger eslutsrätten. På nästn lik mång punkter i lg och förordningr står det tt rektor eslutr. Den eslutsrätten kn ingen t ifrån rektorn. Den kn inte heller delegers. Dock får enligt förordning om försöksverksmhet med lokl styrelser i skoln (sfs 1996:605 och 1997:642) viss v de eslut som ligger på rektor ftts v en lokl styrelse. Beslut om sådn försöksverksmhet ftts v kommunen och nmäls till Skolverket. I proposition 1990/91:18 Ansvret för skoln ngv regeringen inriktningen på den utökde kommunl eslutsrätten en inriktning som riksdgens utildningsutskott också etonde (1990/91:uu 4). I propositionen sägs l.. Det är ngeläget tt decentrliseringen v eslutnderätten och det förändrde nsvrstgndet inte gör hlt vid kommungränsen eller hos politikern. Det är i själv skolverksmheten som det tydligt frmgår vilk åtgärder som måste vidts och vilk prioriteringr som ör görs för tt skoln skll li ättre. Stten hr lltså överlämnt eslut om hur verksmheten skll genomförs till kommunen med uppmning tt deleger eslutnderätten så när verksmheten 11
som möjligt. Smtidigt hr stten skärpt krven på tt kommunen utövr tillsyn över tt de delegerde esluten följer estämmelser i lgr och förordningr. Den stor utmningen Den förändrde nsvrsfördelningen rukr eteckns som tt gå från sttlig regel- och resursstyrning till mål- och resulttstyrning. Denn förändring inneär en etydnde utmning och omställning för den enskild kommunen Enligt skollgen skll kommunen som styrelse för sitt skolväsende utse en eller fler nämnder. Det är på dess nämnder, utsedd v kommunfullmäktige, som nsvret ligger för kommunens del i den ny nsvrsfördelningen. Det är styrelsen som skll fstställ hur kommunens nsvr för styrning, uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling v skolverksmheten skll utforms. När dessutom eslut om själv verksmheten delegers när verksmheten förändrs krktären på de frågor som ehndls i styrelsen. Styrelsens funktion i det förändrde styrsystemet ehndldes i regeringens proposition 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning. Propositionen ngv inriktningen enligt följnde. Det ökde kommunl nsvret och övergången till en mer utprägld målstyrning kommer tt medför ehov v en tyngdpunktsförskjutning i skolstyrelsens rete. Om skolstyrelsen skll kunn fullgör dess ny och utökde uppgifter väl, måste den i först hnd ägn sig åt de övergripnde spektern v verksmheten och åt principiellt viktig frågor och vgörnden smt åt tt nge riktlinjer och prioriteringr. Skolstyrelsen ör inte ingrip i metodisk eller pedgogisk frågor v professionell krktär. Men den ör nog följ och låt utvärder undervisningens resultt och vid ehov kräv förändringr och förättringr. Delegtionsmottgrn ör åläggs ett mer mrkert redovisnings- och resulttnsvr gentemot skolstyrelsen. Att förändr styrelsens rete från trditionell driftetonde ärenden till mer principiell och övergripnde ställningstgnden etr. mål och resultt inneär ett djupgående och omfttnde förändringsrete. Att dessutom deleger verksmhetsesluten och våg lit på tt gällnde estämmelser och kommunl policy följs är ytterligre en uppfordrnde dimension på förändringsretet. Med styrelsens ny funktion följer ökde krv på insikt eträffnde hel styrsystemet och på insyn i verksmheten. För det krävs ktiv instser v såväl politiskt nsvrig som chefer på olik nivåer. En förutsättning är också tt de model- 12
ler och system som den enskild kommunen skpr för sin ny funktion hänger smmn och är väl förnkrde hos ll personl. Den översikt över erfrenhetern v de fem först åren med den förändrde nsvrsfördelningen som Skolverket gjort visr tt det finns stor vritioner melln kommunern när det gäller tt utform sin ny funktion. En del hr kommit långt medn ndr hr en r it kvr. De rister som kunnt konstters vser l.. oefintlig, inktuell eller ineffektiv styrdokument, dåligt smnd melln styrdokument och de resurser som nviss i udget, ristnde kompetens och former för uppföljning och utvärdering, outvecklt okslutstänknde och otydlighet i nsvrsfördelningen. Det är för tt idr till utvecklingsrete inom dess områden som denn skrift tillkommit. Dess syfte är inte tt tl om för kommunern hur de skll gör, men väl tt komm med idéer och vis på smmnhng. Den hr därför utformts på ett resonernde sätt. Som ytterligre idrg redoviss exempel från kommuner v olik storlek och krktär. c Delr i en strtegi Den störst utmningen ligger snnolikt i tt skp ny smmnhängnde system för målformulering uppföljning utvärdering utvecklingsinstser, system som kn inordns i det mönster som kommunen utvecklt för hel sin verksmhet och som ger kommunen ett eslutsunderlg grundt på kunskp om verksmheten. Att utform cykler och retssätt för tt uppfyll åde sttlig och kommunens egn krv är inte enkelt. Bristen på sådn smmnhängnde system och årscykler hr också vrit tydlig vid den grnskning v ett ntl kommuner som Skolverket genomfört. Ett utvecklt oksluts- och årsredovisningstänknde, där såväl sttens som kommunens egn krv på redovisning v verksmhetens resultt kn tillgodoses, är en sådn smordningsmöjlighet som en del kommuner örjt nvänd sig v. Erfrenheter från dess kommuner visr tt uppföljning och utvärdering v skolverksmheten får ökd tyngd genom denn smmnkoppling. Som kommunlt styrdokument för skolverksmhetens långsiktig utveckling intr skolplnen en särställning. Utvecklingen från ett llmänt formulert kommunlt måldokument till skollgens krv på en pln med konkret åtgärder för tt uppnå de ntionell målen för skoln hr dock vist sig t lång tid. Likså skns lltför oft smnd melln skolplnen och skolorns retsplner liksom koppling till udgeten. En skolpln med så vg förutsättningr för förverklignde i verksmheten hr nturligtvis svårt tt li ett levnde instrument för skolns utveckling. c 13
Uppföljning och utvärdering är ingen nyhet i den kommunl verksmheten inte heller för den enskild skoln, där det sedn lång tid är ett nturligt inslg i lärrretet. På kommunnivå är dock försthndsnsvret för uppföljning och utvärdering v skolverksmheten i reltion till ntionell mål och riktlinjer nytt. Inom dett område skns därför trdition och erfrenhet. Att skolplnen skll följs upp och utvärders hr preciserts i skollgen. Uppdrget inskränker sig emellertid inte till denn pln utn omfttr verksmheten i sin helhet. För tt uppföljning och utvärdering skll få vrktig etydelse för verksmhetens utveckling måste den plners på ett sådnt sätt tt tydlighet och kontinuitet skps. Otydlighet i nsvrsfördelningen melln styrelse och tjänstemän liksom melln tjänstemän hr vrit en lltför oft förekommnde oservtion i Skolverkets tillsynsrete. En sådn otydlighet kn led till ristnde nsvrstgnde och därmed led till tt den ny nsvrsfördelningen inte kn genomförs fullt ut. En konsekvent och väl genomtänkt delegtionsordning hr vgörnde etydelse för hel den ny nsvrsfördelningen. Att deleger eslut när verksmheten och ändå, när det nses önskvärt, kunn styr ders inriktning är en möjlighet tt ök säkerheten i eslutsfttndet. Det gäller också former för redovisning v delegtionseslut till styrelsen liksom ehovet v registrering och dokumenttion v ll eslut. Att eslutsfttnde, som är en rent kommunl ngelägenhet, ts upp i denn skrift eror på tt riksdg och regering vid eslut om den ny nsvrsfördelningen nsett det viktigt för målstyrningens trovärdighet. En skols ledning hr vgörnde etydelse för i vd mån sttlig och kommunl mål och estämmelser får genomslg i verksmheten. En rektor när verksmheten och med tydlig efogenheter hr därför edömts vr en förutsättning för ntionell likvärdighet och därför reglerts i skollgen. Rekrytering v ny rektorer och ledningsutveckling måste därför etrkts som en v de viktigste investeringr en styrelse gör. Rektorsfunktionen hr emellertid förändrts en hel del under senre år. Rektor är nu som regel en kommunl chef som ll ndr med totlnsvr för hel driften. Fler undersökningr hr vist tt denn utvidgde rektorsfunktion upplevs som svår tt klr v. Det väcker frågn om hur ledningsstrukturen i sin helhet vid en skol ser ut. Finns det någon inre pedgogisk ledningsfunktion eller hr någr ndr åtgärder vidtgits för tt undvik tt den pedgogisk ledning som stten ålgt rektor lir en isyssl? Mål- och resulttstyrningen och styrelsens roll i den ställer också ny krv på dess centrl förvltning för skolverksmheten. Finns kompetens för de ny uppc c 14
giftern? Hr orgnistionen npssts eller finns i prktiken den gml driftfunktionen kvr i form v en överlevnde orgnistion? Vd etyder i så fll det för styrelsens möjligheter tt fullgör sin ny funktion och för tydligheten i hel den ny nsvrsfördelningen? J, det här är någr v de hörnstenr som ingår i ett fungernde och smmnhängnde system för kommunens styrning, uppföljning, utvärdering och tillsyn v skolverksmheten och som ehndls i den här skriften. Det gemensmm nsvret Även med den förändrde nsvrsfördelningen är det stten som sätter mål och nger riktlinjer för skolverksmheten. Det som är nytt är tt kommunen fått försthndsnsvret för tt följ upp och utvärder tt de uppfylls. Smtidigt ges kommunen och skoln eslutsrätten när det gäller hur verksmheten skll orgnisers. Försthndsnsvret för tolkning och tillämpning v läroplnern hr lgts på rektor och lärre. Utgångspunkten för nsvrsfördelningen är principen om en ntionellt likvärdig utildning oeroende v ostdsort och kön och v socil eller ekonomisk kgrund. Interntionell undersökningr hr också vist tt skillndern melln olik skolor är mindre i Sverige än i något nnt jämförrt lnd. I prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning ngvs inriktningen för den ny nsvrsfördelningen enligt följnde. Skolväsendet skll även i fortsättningen vr åde centrlt och loklt styrt. Ansvret för tt eslut om mål och inriktning skll ligg på politisk orgn, medn de nställd med sin professionell kompetens skll h nsvret för tt verksmheten edrivs i enlighet med fstställd mål och riktlinjer. Skolverksmheten är på så sätt i grunden ett gemensmt nsvr för stt och och kommun och för politiker och nställd. Det är med dett synsätt som grund som denn skrift tillkommit. Den skll således ses åde som uppföljning v den ny nsvrsfördelningen och som en idéskrift för det kommunl utvecklingsretet. En viktig del i det gemensmm nsvrstgndet är en kontinuerlig dilog melln stt och kommun och melln politiker och nställd. Med den inriktningen hr också Skolverket för sin del inlett en ökd kontktverksmhet med kommunern. Det skolutvecklingsvtl som kommunern genom Kommunförundet slutit med lärrorgnistionern är ett viktigt inslg i det ökde gemensmm nsvrstgndet i kommuner och skolor. 15
PROP. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning PROP. 1990/91:18 Ansvret för skoln REGERINGENS SKRIVELSE 1996/97:112 Utvecklingspln 16
Jg och min kommun Hr vi ändrt retssätt i styrelsen? Vilk ärenden på den senste tiden hr hndlt om mål och resultt? Vilk åtgärder hr vi vidtgit för tt utveckl vår egen och vår förvltnings kompetens för den ny nsvrsfördelningen? Vilk rutiner/funktioner hr vi för tt t frm fktunderlg som eskriver situtionen i vår skolor? 17
dœ dœ & nu nu klick
2 Det gml och det ny Efterkrigstidens skolreformer inriktdes mot tt höj den llmänn utildningsnivån, tt gör utildningen tillgänglig för ll och tt för smmn olik utildningr till enhetlig utildningssystem. Viktig milstolpr i denn utveckling vr 1946 års skolkommission,1957 års skoleredning, 1960 års gymnsieutredning och 1962 års fckskoleutredning. Med dess utredningr som grund växte den smmnhålln grundskoln resp. gymnsieskoln frm. Reformeringen v det svensk utildningsväsendet hr därmed fått stor etydelse för det modern smhällets frmväxt och utveckling. Dett omfttnde reformrete hde inte vrit möjligt utn den strk centrl styrning som präglt denn reformperiod. Den historisk utvecklingens etydelse för det fortstt reformretet elystes i rpporten (dsu 1987:1) Ansvrsfördelning och styrning på skolområdet. Rpporten utgjorde underlg för styrningseredningen, som i etänkndet (sou 1988:20) En förändrd nsvrsfördelning och styrning på skolområdet, föreslog viss riktlinjer för den fortstt reformeringen. Betänkndet utgjorde sedn grund för regeringens proposition 1988/89: 4 Skolns utveckling och styrning. I rpporten diskuterdes l.. egreppet målstyrning och den successiv övergång från regel- och resursstyrning till mål- och resulttstyrning som präglt reformretet under de senste årtionden. Sett ur ett vidre perspektiv konstters tt politisk eslut om smhällsverksmhet lltid inneär målstyrning, d.v.s. mn sätter upp mål för vd mn vill uppnå. Det gäller också de genomförd skolreformern. Målstyrning v skoln är därför inte någonting nytt den hr funnits länge. Den kn emellertid utforms så tt den frmträder olik tydligt. En renodld målstyrning inneär tt målen precisers medn medlen för tt nå dem lämns öppn. De mål som formulerdes i örjn v efterkrigstidens skolreformer kompletterdes med ett etydnde ntl regler l.. för hur verksmheten skll orgnisers och resurser nvänds. 19
Det edömdes nödvändigt med tnke på tt viktig syften med reformern vr tt skp enhetlig strukturer och utildningssystem. Sttsidrgen utformdes som stimulns för den expnsion v skolväsendet som dett inner. Reformern innehöll därmed åde renodld målstyrning med formuleringr i l.. lgr och läroplner om vd mn ville uppnå och ett centrlt regelverk där kommuner och skolor förutsttes tolk reglern med utgångspunkt från de ntionell mål som stts upp. Dett ehöver i och för sig inte inneär någon motsättning. Det förutsätter dock tt målen är tydlig och så väl förnkrde i verksmheten tt de också i prktiken tillämps som utgångspunkt för hur verksmheten orgnisers och resurser fördels. Ett omfttnde regelsystem skpr emellertid oft en strk yråkrtisk orgnistion i vilken kontrollen v verksmheten mer inrikts mot efterlevnden v reglern än v de uppstt målen ett förhållnde som kn led till tt viktig mål lir mindre tydlig, urholks eller i värst fll förlors ur sikte. Utveckld målstyrning När efterkrigstidens stor strukturell reformer väl genomförts hr reformretet under de tre senste årtionden präglts v en llt strkre inriktning mot verksmhetens innehåll och resultt. En milstolpe i denn strtegiförändring vr etänkndet (sou 1974:53) Skolns retsmiljö (si-utredningen) vrs förslg utgjorde grund för 1980 års läropln för grundskoln (Lgr 80). Därmed inleds utvecklingen mot en mer renodld målstyrning med llt tydligre ntionell mål och llt färre centrl regler. Besluten om hur verksmheten skll orgnisers och resursern fördels decentrlisers därmed llt närmre verksmheten. De två senste läroplnern, Lpo 94 för det oligtorisk skolväsendet och Lpf 94 för det frivillig, är också de tydligst formulerde måldokument som hittills funnits i svenskt skolväsende. I dess dokument nges vd vrje elev skll uppnå. Därmed hr målstyrningen utvecklts så långt tt den nu nått frm till den enskilde eleven. Beslut om hur verksmheten skll orgnisers och resurser fördels hr som en konsekvens därv fullt ut överlåtits till kommuner och skolor. Det är med utgångspunkt från den enskild elevens ehov när det gäller tt uppnå de ntionell målen som dess eslut skll ftts. Antlet centrl regler hr reducerts krftigt. De regler som finns kvr syftr till tt främj den ntionell likvärdigheten och tt hävd den enskild elevens rättigheter och integritet. c 20
Därmed kn inte uppföljning och utvärdering egränss till hur regler efterlevs utn måste omftt mer komplex edömningr v verksmheten som helhet och de resultt elevern uppnår. Uppföljning och utvärdering i denn vidre emärkelse får därmed vgörnde etydelse för verksmhetens måluppfyllelse och resultt. Försthndsnsvret för denn uppföljning och utvärdering när eleven hr lgts på kommunern. Det är ju i själv verksmheten hur-frågorn vgörs och resultten syns. Kommunerns förmåg tt fullgör dett åliggnde får därmed vgörnde etydelse för i vd mån den ny nsvrsfördelningen leder till ökd mål- och resulttuppfyllelse för den enskilde eleven. Mål- och resulttstyrning är en metod för styrning som ygger på idén om ett empiriskt förhållningssätt. Det inneär tt det är kunskp om det som sker i verksmheten som skll vr grunden för utveckling. Dett empirisk fktunderlg skll vr utgångspunkt för dilogen stt kommun och politiker professionell. Upppföljning och utvärdering hr därför vgörnde etydelse för mål- och resulttstyrningens genomslgskrft. Den förändrde nsvrsfördelningen inneär tt vi hr en ntionellt målstyrd skol med loklt nsvr för utformning och utveckling v verksmheten. Vägen dit hr gått vi vreglering och decentrlisering. Öronmärkt sttsidrg och sttlig estämmelser om orgnistion hr tgits ort och kommunen hr fått nsvret för hur-frågorn. Målstyrningen hr fått ett tydligt fokus på den enskild eleven. I läroplner och kursplner hr för först gången preciserts vilk mål vrje elev skll uppnå. I läroplnern hr också sttens krv på lärre och rektorer preciserts inom rmen för målstyrningen. Det är mot den kgrunden som de ökde krven på kommunens och den enskild skolns nsvr för uppföljning, utvärdering och egentillsyn skll ses. Med denn nsvrsfördelning lir den viktigste frågn såväl på kommun- som skolnivån om skolns presttioner ger den enskild eleven optiml förutsättningr tt uppnå de ntionell målen eller uttryckt på nnt sätt: Är skoln tillräckligt r för eleven? Om svret på den frågn lir nej inneär nsvrsfördelningen tt det nkommer på kommunen och skoln tt ändr förutsättningrn för verksmheten så tt ll elever hr optiml möjligheter tt uppnå målen. c Kommunliseringen Den förändrde nsvrsfördelningen rukr ilnd enämns skolns kommunlisering. Det är en inte helt korrekt ruricering eftersom skoln lltid vrit kommunl smtidigt som den lltid till väsentlig delr vrit sttligt styrd. 21
Vd som hände 1991 och som kom tt klls kommunlisering vr tt kommunerns nsvrstgnde för genomförnde och resultt lev enhetligt och konsekvent med hänsyn till den llt tydligre sttlig målstyrningen. En del i den förändringen vr tt lärrn inte längre skulle h sttligt reglerde tjänster. Det förändringsrete som fullföljdes i och med eslutet om en ny nsvrsfördelning vser tre nivåer stten, kommunen och den enskild skoln och kn kortfttt eskrivs enligt följnde. Stten ny skollg som omfttr ll skolformer ny förordningr med ett fåtl regler för resp. skolform ing lls för hur undervisningen skll orgnisers och resurser fördels två ny läroplner, Lpo 94 och Lpf 94, med tydlig mål och resulttkrv personlestämmelser ts ort endst ehörighetskrv finns kvr Skolverket med nsvr för uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling inrätts flerårig utvecklingsplner fstställs v regeringen Kommunen fullständigt huvudmnnskp försthndsnsvr för uppföljning, utvärdering och tillsyn v skolverksmheten nsvr för tt ntionell mål uppfylls skolpln upprätts nsvr för skolverksmhetens finnsiering och resursfördelning efter ehov lärrtjänster kommunlt reglerde Skoln nsvr för tt ntionell och kommunl mål uppfylls retspln upprätts egen uppföljning och utvärdering rektor när verksmheten elev- och föräldrinflytnde nsvr för verksmhetens orgnistion och resursnvändning Den förändrde nsvrsfördelningen hr en strk inriktning mot den enskild skoln när det gäller verksmhetens orgnistion, resursnvändning och resultt. En sådn decentrlisering inneär tt centrum för eslutsfttndet flytts till själv verksmheten. Den lokl hndlingsfriheten ökr därmed. c 22
Dett är en stor och principiellt viktig förändring i det svensk skolsystemet. All de eslut som rektor enligt sttlig förordning skll ftt inneär tt det nu är denne som i större utsträckning än någonsin tidigre hr kontrollen över de direkt styrmedlen för verksmheten. Sttens och kommunens styrningsmöjligheter lir därmed i dett vseende mer indirekt. Denn mktförskjutning inneär också tt fler människor när eleven lir inlndde i eslutsfttndet. På så sätt ts den know how som finns hos personlen till vr. Det är ju i själv verksmheten mn äst vet vilk ehoven är och vilk prioriteringr som måste görs. När llt fler verksmhetseslut flytts till själv verksmheten och llt fler människor lir inlndde i eslutsfttndet finns emellertid risk för tt lokl styrningsstrtegier skps utifrån kultur och trdition på en enskild skol. Långt driven decentrlisering kräver därför uppföljning, utvärdering och tillsyn på kommunl nivå om utildningssystemets ntionell mål och likvärdighet skll kunn upprätthålls. Plnmässig utvärdering och tillsyn v skolverksmheten är därför ett strk sttligt krv på den enskild kommunen i den ny nsvrsfördelningen. Att kommunen utvecklr strtegier för styrning och utvärdering v verksmheten är vgörnde för dess möjligheter tt fullfölj sin del v nsvrstgndet. Bristnde tydlighet eller vsknd v sådn strtegier hr vrit oft förekommnde påpeknden i Skolverkets tillsynsrete. Viktig områden för sådn strtegier är l.. följnde områden: åtgärder för tt ntionell mål skll uppfylls skolplnen uppföljning och utvärdering som del i årsredovisning/okslut och som underlg för udgetrete och resurstilldelning ktiv tillsyn nsvrsfördelning skolns ledning Uppdrget till Skolverket Den sttlig skoldministrtionen före den 1 juli 1991, skolöverstyrelsen och länsskolnämndern, vr uppyggd med tnke på det stor inslg v regel- och resursstyrning v skolverksmheten som då fnns. En stor del v dess verksmhet estod v eslut eträffnde plnering, orgnistion och resurser eslutsfunktioner som i den ny nsvrsfördelningen lgts på kommunern. Det vr därför nturligt tt i stället för dess myndigheter inrätt ett nytt centrlt ämetsverk med ndr funktioner i enlighet med den ny nsvrsfördelning- 23
en. Det ny verket, Skolverket, hr enligt prop. 1990/91:18 Ansvret för skoln två huvudfunktioner utveckling v skoln uppföljning, utvärdering och tillsyn v skolverksmheten Utvecklingsuppdrget vser såväl kort som lång sikt och kn gäll t.ex. npssning v kursplner eller förslg om strukturell förändringr. En viktig del v dett uppdrg är tt ge underlg för den flerårig ntionell utvecklingspln för skolväsendet som regeringen eslutr om. Den senste (Skr 1996/97:112) vser utvecklingen för de kommnde två åren. Skolverkets ndr huvudfunktion är enligt propositionen en ntionellt smmnhållen uppföljning, utvärdering och tillsyn v skolns verksmhet. Dess syfte är tt ge den smlde ild v skolverksmheten som ehövs för tt konstter vilk resultt som uppnås i skoln och ge underlg för eslut om förändringr. Tillsynen skll kompletter uppföljning och utvärdering och syft till tt rätt till rister och missförhållnden. Skolverket hr dels en centrl orgnistion, dels en fältorgnistion för närvrnde lokliserd till elv orter. Den centrl orgnistionen hr indelts i vdelningr och enheter för uppföljning, utvärdering, utveckling, tillsyn smt för fristående skolor och utlndsskolor. Skolverket är för sitt uppdrg eroende v kommunerns egen uppföljning och utvärdering. Det är här som fältorgnistionen kommer in. Utifrån kommunl dokument och dilog med politiker och tjänstemän får fältorgnistionen genom sin medretre god kännedom om skolverksmheten i lndets ll kommuner. Kunskpen smmnställs l.. i en tillståndseskrivning för resp. kommun, vilken återförs till kommunen. Lndets smlde tillståndseskrivningr är en del v underlget för dokumentet Bilden v skoln som Skolverket hittills vid två tillfällen lämnt till regeringen. Fältorgnistionen medverkr också i Skolverkets tillsyn v tt skolhuvudmännen kommuner, lndsting och fristående skolor fullgör sin funktioner enligt gällnde sttlig estämmelser. En viktig del häri är hur kommunen fullgör sitt uppdrg eträffnde egen uppföljning, utvärdering och tillsyn. Skolverket, som genomför sådn tillsynsutredningr på eget inititiv, kn som slutsts v en utredning rikt kritik mot enskild kommun. Verket förutsätter tt skolhuvudmnnen rättr till ristern och kontrollerr tt så sker. För snktioner gentemot offentlig skolhuvudmän krävs dock regeringseslut. Med det ny Skolverket hr stten fullföljt sin del i den ny nsvrsfördelningen och i llt väsentligt följt de förslg som skolverksutredningen (u 1990:5) lde frm. Enligt utredningen är det viktigt tt Skolverkets rete prägls v en c 24
grundläggnde tillit till skolhuvudmännens förmåg tt t eget nsvr för skoln smtidigt som Skolverket enligt sin instruktion skll utöv tillsyn över skolväsendet. Riksdg och regering hr således uppdrgit åt Skolverket tt i sin tillsyn ägn stor uppmärksmhet åt kommunerns styrning och egenkontroll. Det är i spänningsfältet melln ökt loklt inflytnde och ehovet v tt grnter ll en likvärdig utildning som den ny nsvrsfördelningen tillkommit. För tt åd dess mål skll kunn uppnås krävs tt Skolverket och kommunern smverkr inom rmen för sin resp. uppdrg från riksdg och regering. För som det uttrycks i prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning: Skolverksmheten är i grunden ett gemensmt nsvr för stt och kommun och för politiker och nställd. SKOLLAG SKOLFORMS- FÖRORDNINGAR LÄROPLANER Lpo 94 Lpf 94 KURSPLANER 25
Jg och min kommun Hr vi styrdokument för de fem områden stten nser viktig? Är de som finns tillräckligt tydlig för tt tt de i prktiken skll kunn styr verksmheten? Hr ll vår skolor dokumentert hur de utformt sitt nsvr för de sex områden som enligt den ny nsvrsfördelningen är ders del i nsvrstgndet? 26
8 9 % 4 5 6 x 2 3 -. c on.c styr
3 Att styr verksmheten Den ny nsvrsfördelningen hr ilnd ifrågstts i den llmänn detten. Åsikter v typen stten hr släppt greppet, kommunern tr inte sitt nsvr, likvärdigheten gäller inte längre och ndr schlonrtde kritisk synpunkter hr ventilerts. Å ndr sidn hr det också sgts tt stten genom Skolverket lägger sig i kommunerns inre ngelägenheter. Det är givetvis riktigt tt Skolverket hft kritisk synpunkter på hur en del kommuner förvltr sitt ny nsvr. Det är dock viktigt tt säg tt ntlet kommuner som nstränger sig för tt t sitt ny nsvr är stort. Det finns mång exempel på ett mycket målmedvetet och strukturert utvecklingsrete. En del v dess nvänds som exempel i denn skrift. Enligt en del kritiker orde stten t ett fstre grepp om skoln genom tt ersätt den genomförd vregleringen med en återreglering till mer v sttlig regel- och resursstyrning. En sådn förändring vviss emellertid i regeringens skrivelse 1996/97:112 Utvecklingspln för förskol, skol och vuxenutildning kvlitet och likvärdighet. Regeringen slår där fst tt stten och kommunern hr ett delt nsvr för skoln och tt grunddrgen i nsvrsfördelningen ligger fst. Det etons dock särskilt tt nsvrsfördelningen melln stt och kommun inte inneär tt stten hr vsgt sig sitt nsvr för skoln i och med tt de ntionell målen är fstslgn. Målen måste följs upp och resultten grnsks. I skrivelsen tr regeringen kritiken eträffnde ristnde kommunl styrning och egenkontroll på llvr och redovisr skärpt sttlig krv. Ett ntl ristområden inom vilk uppföljning och utvärdering visr på ristnde kvlitet i utildningen påtls särskilt. Den mest ngelägn åtgärden är därför tt intensifier retet med kvlitetsutveckling och kvlitetssäkring. Den kvlitetsutveckling som måste komm till 29
stånd är i enlighet med gällnde nsvrsfördelning ett gemensmt nsvr för stten och kommunern. Den är också ett gemensmt nsvr för politiker och nställd något som mnifesterts l.. i det skolutvecklingsvtl som slutits melln kommunern genom Svensk Kommunförundet och lärrorgnistionern. Kvlitetssäkring Kvlitetsgrnskningr på ntionell nivå lir en uppgift för Skolverket enligt riktlinjer från regeringen. För kvlitetsgrnskningr på lokl nivå får kommuner och skolor nsvr. För det lokl retet får Skolverket i uppdrg tt utform olik former v stöd. De lokl edömningrn ersätter inte efintlig kommunl ordning och dokumenttion utn skll ses som kompletteringr till de årlig redovisningr v verksmheten som görs på kommun- och skolnivå. Sttens krv på kommunern precisers i skrivelsen enligt följnde: En skyldighet ör finns för huvudmännen och för vrje skol tt regelundet upprätt kvlitetsredovisningr. I skriftlig kvlitetsredovisningr skll frmför llt ingå en edömning v måluppfyllelsen i förhållnde till skolplnen resp. retsplnen smt slutstser ngående åtgärder. Den informtion som lämns v kommunern för den ntionell uppföljningen skll i större utsträckning än i dg vse verksmhetens kvlitet och resultt. Kvlitetsutveckling och kvlitetssäkring inneär tt edömningen v skolns verksmhet och presttioner i llt högre grd görs i reltion till den enskilde elevens ehov och resultt. Ansvret för tt den enskilde eleven uppnår målen åvilr respektive lärre.den viktigste kvlitetsspekten på skol- och kommunnivå är om skolverksmheten ger den enskilde eleven äst möjlig förutsättningr för tt uppnå de ntionell målen i läroplner och kursplner. Lite schlonrtt skulle mn kunn säg tt det gäller tt t red på om skoln är tillräckligt r för eleven. Att t red på det är nturligtvis inte lldeles enkelt. Skoln är en komplex verksmhet och det är mång fktorer som kn påverk det resultt elevern uppnår. Säkert är det också så tt olik frågor måste ställs i olik kommuner och för olik skolor för tt få red på det. Det är i ll fll med den inriktningen kommunen skll utform sin egenkontroll. Om det visr sig nödvändigt förutsätts kommunen vkräv rektor och perc 30
sonl åtgärder för tt vrje elev skll få den kvlitet i utildningen som denne hr rätt till. Med krvet på kvlitetsredovisningr fördjups ytterligre den inriktning mot skolns inre rete och resultt som vrit kännetecknnde för de senste årtiondens skolreformer. Det ny krvet skll därför ses som en nturlig fortsättning på utvecklingen v den svensk skoln. Att finn former och metoder för denn uppgift kräver ett målmedvetet och uthålligt utvecklingsrete. Det är en stor utmning för den enskild kommunen tt utform sitt viktigste styrdokument för skoln skolplnen med denn inriktning. Att nulägeseskrivingr/kvlitetsredovisningr måste görs innn mn estämmer vilk åtgärder som skll vidts för tt uppnå ntionell mål är ju egentligen en självklrhet. Att de ändå så sälln görs torde häng smmn med tt mn som nsvrig tjänstemn och politiker ser verksmhetens komplexitet och därmed också svårighetern tt gör rättvis eskrivningr och edömningr. Det är i och för sig ett förståeligt rgument. Just det är dock, som regeringen uttrycker det i utvecklingsplnen, skälet till tt de som är mest erörd v verksmheten också skll h ett nsvr för kvlitetssäkringen, åde målsättningen och edömningen v resultten. Risken är nnrs stor tt ndr med mindre god insyn i verksmheten ändå gör edömningr. c Skolplnen som styrinstrument Målen för skoln sätts v riksdg och regering. De frmgår v skollgen, v läroplnern och v kursplnern. I läroplnern och i kursplnern nges en del mål som mål tt sträv mot medn ndr vser sådn mål som ll elever skll uppnå. Det är denn ntionell styrning som skll grnter likvärdigheten oeroende v kön, geogrfisk hemvist och ekonomisk förhållnden (Skollgen 1 kp. 2 ). När riksdgen 1990 fstställde tt vrje kommun skulle upprätt en skolpln, så vr det således inte för tt kommunern skulle sätt upp mål för utildningen det hde ju stten redn gjort. I skolplnerns rndom kom ändå mång v dem tt li omskrivningr v ntionell mål och dokument förmodligen på grund v ristnde erfrenhet och god exempel. Huvudsyftet med skolplnen är i stället tt kommunen skll vis hur de ntionell målen skll uppnås. En del sådn skolplner upprättdes nturligtvis också redn från örjn. Att utform sådn plner är dock inte lldeles enkelt. Det är därför förståeligt tt det tgit viss tid tt hitt rätt utformning. För lltför mång kommuner tog det dock fler år innn någon skolpln över huvud tget upprättdes. 31
Skolverket konstterr tt 1996 hde så gott som smtlig kommuner ntgit skolplner. Verket nser dock tt mång fortfrnde inte är tillräckligt konkret, ktuell och tydligt kopplde till den fktisk skolverksmheten för tt kunn funger som styrinstrument. Oft finns inte heller någon koppling till udget. Enligt Skolverket leder dessutom den oft ristfällig uppföljningen och utvärderingen v skolplnen till tt de politiskt nsvrig inte får informtion om vilk effektern lir v de eslut som ftts och om ntionell och lokl mål uppnås. De hr därmed ristfälligt underlg för tt kunn eslut om nödvändig åtgärder. Regeringen hr i utvecklingsplnen (Skr 1996/97:112) uttlt tt mn ser med stort llvr på dess rister i den kommunl styrningen och de följder det får för verksmheten och därmed för elevern. Det är mot den kgrunden som regeringen vill ålägg kommuner och skolor tt gör regelundn kvlitetsgrnskningr v sin skolverksmhet. De dokumenterde redovisningr som dess grnskningr förvänts utmynn i kommer tt li ett viktigt underlg när kommunen skll utveckl sin skolpln till det instrument för kvlitetsutveckling som skollgen kräver. De förvänts också led till ökd precision och konkretion såväl i kommunl skolplner som i retsplner på skolnivå. Någr ny krv på hur en skolpln skll utforms är det dock inte fråg om de hr funnits där hel tiden. Krvet på kvlitetsredovisningr skll i stället ses som ett sätt tt ytterligre tydliggör skolplnens inriktning och kommunens nsvr för tt de ntionell målen uppnås. Sttens krv på den kommunl skolplnen hr formulerts i skollgens 2 kp. 8 : c I ll kommuner skll det finns en v kommunfullmäktige ntgen skolpln som visr hur kommunens skolväsende skll gestlts och utveckls. Av skolplnen skll särskilt frmgå de åtgärder som kommunen vser vidt för tt uppnå de ntionell mål som hr stts upp för skoln. Kommunen skll kontinuerligt följ upp smt utvärder skolplnen. Skolplnen är ett kommunlt dokument. Som sådnt är det nturligt tt kommunen i det ger viss övergripnde eskrivningr v sitt skolväsende och hur mn vser tt det i stort skll utveckls. Det är också det som skollgen vser med gestlts och utveckls. För tt plnen skll få verklig etydelse för verksmheten är det nödvändigt tt de kommunl mitionern formulers på ett tydligt sätt. De skll ju funger som utgångspunkt för skolorns plnering och utvecklingsrete. c 32
Tydlighet är nödvändig också för tt kommunens invånre genom skolplnen skll få insyn i kommunens plner och därmed få underlg för tt själv kunn vr med och påverk utvecklingen. Vilk frmtidsfrågor kommunen väljer tt t med i skolplnen får den själv vgör. För tt undvik tt plnen lir lltför omfttnde är det dock rimligt utgå från tt den inte kn omftt ll spekter på verksmheten. En lltför omfttnde pln lir oft urvttnd till sitt innehåll och därmed i prktiken ointressnt och till intet förpliktignde. En prioritering v hur kommunen vill gestlt och utveckl sitt skolväsende inom de mest ngelägn områden torde därför vr nödvändig. För tt jämför med formuleringrn i läroplner och kursplner skulle mn kunn säg tt denn del v skolplnen kn innehåll sådn mål som kommunen vill sträv mot även om det i denn del också kn finns mål tt uppnå. Skolplnens ndr del skll vis vilk åtgärder kommunen vser vidt för tt uppnå de ntionell målen. Denn del skulle kunn sägs motsvr läro- och kursplnerns mål tt uppnå och är sttens huvudkrv på vd skolplnen skll innehåll. En del v dess åtgärder kn givetvis också vr v krktären tt sträv mot. Skolverkets grnskningr visr tt krvet på tt skolplnen skll innehåll åtgärder för tt ntionell skll uppnås lltför sälln uppfylls. Regeringen hr också i utvecklingsplnen uttryckt tt mn ser med stort llvr på tt sttens huvudkrv på skolplnens innehåll så sälln uppfylls. Försthndsnsvret för tt den enskilde eleven uppnår de mål som stts upp i kurs- och läroplner åvilr givetvis respektive lärre. Vilk åtgärder i den enskild skoln som krävs för tt verksmheten skll ge ll elever äst möjlig förutsättningr tt nå dess mål skll frmgå v skolns retspln. På kommunnivån gäller nsvret frmför llt tt se till tt verksmheten i kommunens ll skolor hr de förutsättningr de ehöver för tt ll elever skll få en likvärdig utildning som når upp till de ntionell målen. Vilk åtgärder kommunen ehöver vidt för tt ll skolor skll kunn ge sin elever tillräckligt r förutsättningr tt uppnå målen vrierr nturligtvis från kommun till kommun. Det kn hndl om llt från resursomfördelning och orgnistionsförändringr till personlutveckling och krv på uppföljning och utvärdering. Säkert är det också så tt olik åtgärder kn ehövs för olik skolor. Ilnd kn det knske li fråg om fler åtgärder. Att då vgör vilk som är mest ngelägn och därför ehöver precisers och prioriters i skolplnen är inte lldeles enkelt. En fungernde dilog politiker professionell som komplettering till skriftlig redovisningr ökr säkerheten i dess ställningstgnden. På kommunen ligger också tt se till tt det finns fungernde former och system för tt få red på om skolorns resultt motsvrr de sttlig målen i läroplner och kursplner. Av skolplnen ör därför frmgå hur plnen skll följs upp c 33
och utvärders liksom strtegier och former för de regelundn kvlitetsredovisningrn. Först med dett smnd melln skolplnen och skolorns resultt hr plnen förutsättning tt li det instrument för kvlitetsutveckling som skollgen nger. För tt skolplnens mål och åtgärder skll få genomslg i skolutvecklingen krävs också tt det finns ett smnd melln kommunens skolpln och skolorns retsplner. Hur kommunen utformr det smndet får den själv estämm. En retspln skll det enligt respektive skolformsförordning finns för vrje rektors nsvrsområde. Hur den enskild skoln utformr sin retspln estämmer den själv. Av läroplnern frmgår tt det är rektor som nsvrr för tt tt en lokl retspln upprätts smt för tt skolns resultt följs upp och utvärders i förhållnde till de riksgiltig målen och målen i skolplnen och i den lokl retsplnen. Dess syfte är således tt vis hur ntionell mål och kommunens mål i skolplnen skll uppnås smt vilk mål och åtgärder i övrigt skoln prioriterr. Av respektive skolformsförordning frmgår också tt plnen skll utrets under medverkn v lärre, nnn personl och företrädre för elevern smt för det oligtorisk skolväsendet ders vårdndshvre. Skolns retspln lir på det sättet ett smnds- och smförståndsdokument v stor etydelse för skolns utveckling. Dess etydelse fstslogs redn i prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning. Där frmhölls l.. tt de lokl retsplnern ör formulers så tt de lir effektiv styrinstrument för den dglig verksmheten och tt utvärdering och uppföljning v den lokl retsplnen är en grundläggnde förutsättning för tt skoln skll kunn utveckls. c Skolplnen och udgeten Hur lång en skolplneperiod skll vr hr inte reglerts i skollgen. Mång kommuner hr dock hittills vlt tt i enlighet med vd som föreslogs i prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning gör den treårig. I en del fll hr den gällt den tidigre treårig vlperioden i ndr hr mn för tt undvik tt gör den till en vlfråg låtit skolplnen gäll över vlåret. Skolplnens krktär och inriktning mot långsiktighet torde dock medför tt mn som regel väljer en period på mer än ett år medn den kommunl udgeten är ettårig. Dett motstsförhållnde kn h idrgit till tt någon konsekvent koppling melln udget och skolpln enligt Skolverket oftst inte finns. Att sätt upp mål och åtgärder i skolplnen på fler års sikt utn tt smtidigt kunn reserver de medel som ehövs för ändmålet är nturligtvis ett c 34
prolem som på något sätt måste löss. Det är därför viktigt tt det i eslutet om skolpln nges hur och när kommunen kommer tt hnter finnsieringsfrågorn för plnens olik delr. Syftet med en skolpln är tt den skll vr styrnde för verksmheten och dess ekonomi. Det mest nturlig är ju då tt den är utgångspunkt för vrje ekonomisk diskussion och prioritering inte minst i det årlig udgetretet. Så gör också en del kommuner. Andr kommuner smordnr eslut om skolpln med de ekonomisk prioriteringr som görs i de preliminär udgetrmr för de närmste två eller tre åren som kommunern fstställer. En rullnde skolpln med revidering och ekonomisk konsekvenser i smnd med det årlig udgetretet är ytterligre exempel. Det lltmer decentrliserde driftnsvret, som är en konsekvens v målstyrningen, inneär llt oftre tt det är rektor som utifrån målen i skolplnen får nsvret för de ekonomisk prioriteringr som den kräver. Det nkommer givetvis ändå på styrelsen tt se till tt rektor hr rimlig ekonomisk förutsättningr tt gör dess prioriteringr. Vilken form mn än väljer så måste skolplnens långsiktighet säkerställs. 35
SKOLPLAN Kommunen hur skolverksmheten skll gestlts och utveckls åtgärder för tt ntionell mål skll uppfylls utvärdering LOKAL ARBETSPLAN Skoln hur mål och åtgärder i skolplnen skll förverkligs åtgärder på skolnivån för tt ntionell mål skll uppnås utvärdering Eleven Klssen PLAN FÖR UNDERVISNINGEN I KLASSER /GRUPPER plnering retssätt elevmedverkn utvärdering INDIVIDUELL STUDIEPLAN UTVECKLINGSSAMTAL 36
Jg och min kommun På vilket sätt visr vår skolpln vilk åtgärder vi vidtgit i vår kommun för tt de ntionell målen skll uppnås? Hr vi någr kvlitetsredovisningr från vår skolor? Vd säger i så fll de? Hur ser smndet melln skolplnen och skolorns retsplner ut hos oss? 37
exempel Exempel från kommuner De exempel som tgits med under vsnittet Att styr verksmheten hr hämtts från Botkyrk, Flköpings, Jokkmokks och Enköpings kommuner. Från Botkyrk redoviss kommunens skolpln för åren 1996-1999, från Flköping vsnitt ur kommunens skol- och rnomsorgspln ntgen 1994 och från Jokkmokk vsnitt ur skolplnen för 1996-1999. All tre kommunern hr mrkert de två delr som plnen enligt skollgen skll innehåll, dels hur verksmheten skll gestlts och utveckls, dels vilk åtgärder som vidts för tt uppnå de ntionell mål som hr stts upp för skoln. Exemplet från Enköping estår v utdrg ur udget för 1997 där kommunen kopplt smmn udgeten med mål i skolplnen. Dessutom redoviss prtsgemensmm utgångspunkter för skolutveckling inom rmen för vtlet öl 2000. Det finns givetvis mång fler kommuner som skulle h kunnt tjän som exempel åde inom dett och ndr områden i skriften. Av utrymmesskäl hr dock endst ett litet fåtl kunnt ts med. Urvlet hr gjorts så tt exemplen visr på olik lösningr smt representerr olik stor kommuner och olik delr v lndet. Urvlet skll inte uppftts så tt just dess exempel getts någon särskild uktoristion. Det är vrje enskild kommun som vgör hur mn äst genomför sitt åliggnde. Skolverkets fältpersonl kn ge fler exempel. Botkyrk kommun Kommunens skolpln omfttr tre A 4-sidor och hr därför kunnt ts med i sin helhet. Utildningsnämnden hr vlt tt prioriter fem områden inom utvecklingsdelen och precisert sju åtgärder för tt ntionell mål skll uppnås. Av plnen frmgår också smndet skolpln-lokl retspln och hur mn tänkt sig utvärderingen. SKOLPLAN 1996-1999 Utildningsnämndens verksmhetsområde skll känneteckns v hög kvlitet. Dess olik delr skll smplners och smverk för tt uppnå de ntionell målen. All som retr i verksmheten skll ktivt medverk till tt den lir en god miljö för lärnde. Lärndet skll utgå från den enskilde elevens förmåg tt t nsvr för sin egen inlärning. Lärrens huvuduppgift lir därmed tt led eleven in i lärnde situtioner, i vilk eleven stimulers tt själv sök och eret informtion för tt därigenom få ny kunskp. Vid ll om- och tillyggnd v skollokler skll hänsyn ts till de förändringr i retsor- 38