6.8 b) Konsistenta Nodlaster med Vanlig Integrering

Relevanta dokument
6.8 b) Konsistenta nodlaster med vanlig integrering

6.2 Transitionselement

Övning 3 FEM för Ingenjörstillämpningar Rickard Shen Balkproblem och Ramverk

6.2 Transitionselement

Övning 1 FEM för Ingenjörstillämpningar Rickard Shen

1.6 Castiglianos 2:a Sats och Minsta Arbetets Princip

4.6 Stelkroppsrörelse i balk

Ma B - Bianca Övning lektion 1. Uppgift nr 10. Uppgift nr 1 Givet funktionen f(x) = 4x + 9 Beräkna f(6) Rita grafen till ekvationen.

CHALMERS Finit Elementmetod M3 Institutionen för tillämpad mekanik. Teorifrågor

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 25 augusti 2016 Skrivtid 8:15 12:15

y = sin 2 (x y + 1) på formen µ(x, y) = (xy) k, där k Z. Bestäm den lösning till ekvationen som uppfyler begynnelsevillkoret y(1) = 1.

denna del en poäng. 1. (Dugga 1.1) (a) Beräkna u (v 2u) om v = u och u har längd 3. Motivera ert svar.

BT4003/MA6007 Finita elementmetoden, 7.5hp,

Geometriska vektorer

Manual för ett litet FEM-program i Matlab

TMV206: Linjär algebra

Sida 1 av Låt VV = RR nn där RR nn är mängden av alla reella n-tipplar (ordnade listor med n reella tal) dvs

DUBBELINTEGRALER. Rektangulära (xy) koordinater

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 3 juni 2010 kl

vilket är intervallet (0, ).

Räta linjens ekvation & Ekvationssystem

17 Trigonometri. triangeln är 20 cm. Bestäm vinkeln mellan dessa sidor. Lösning: Här är det dags för areasatsen. s1 s2 sin v 2

Linjer och plan (lösningar)

Kompendium om. Mats Neymark

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.4

Med ett samband menar vi hur något beror av någonting annat. Det skulle t.ex. kunna vara (sant eller inte):

FEM M2 & Bio3 ht07 lp2 Projekt P 3 Grupp D

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A

FEM M2 & Bio3 ht06 lp2 Projekt P 3

Den räta linjens ekvation

Del A. Lösningsförslag, Tentamen 1, SF1663, CFATE,

Den räta linjens ekvation

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j.

(2xy + 1) dx + (3x 2 + 2x y ) dy = 0.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Numeriska metoder, grundkurs II. Dagens program. Exempel Kubiska splines. Ögna igenom de gamla övningsanteckningarna.

Matrisavbildningar. Kirsti Mattila K T H

TENTAMEN. Matematik för basår I. Stenholm :00-12:00

Funktioner. Räta linjen

Uppgift Planen 2x + 4y + 2z 3=0 och x + 2y + z 1=0 är givna. b) Bestäm ( kortaste) avståndet mellan planen. (2p)

dx x2 y 2 x 2 y Q = 2 x 2 y dy, P dx + Qdy. Innan vi kan använda t.ex. Greens formel så måste vi beräkna de vanliga partiella derivatorna.

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

Lösningsskisser för TATA

= a - bp(t), dp dt. = ap - bp 2. = 5000P - P 2. = 5000P dt

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 19 nov 07

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

Numeriska metoder för ODE: Teori

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

4.2. Vektorprodukt i koordinater

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Integranden blir. Flödet ges alltså av = 3

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM232)

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

(y 2 xy) dx + x 2 dy = 0 y(e) = e. = 2x + y y = 2x + 3y 2e 3t, = (x 2)(y 1) y = xy 4. = x 5 y 3 y = 2x y 3.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, för BD10 onsdag 22 september 2010, kl

Lösningar till SF1861 Optimeringslära, 28 maj 2012

(x 3 + y)dxdy. D. x y = x + y. + y2. x 2 z z

TATA42: Föreläsning 3 Restterm på Lagranges form

Förändringshastighet ma C

Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism. Inledning. Fysikalisk bakgrund

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

4. Beräkna volymen av den tetraeder som stängs inne mellan koordinatplanen x = 0, y = 0 och z = 0 och planet. x F (x, y) = ( x 2 + y 2, y

Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 2 Numerisk ekvationslösning och integration

För att räkna upp, numrera, räkna antal och jämföra används ofta naturliga tal. Med vår vanliga decimalnotation (basen 10) skrivs dessa

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Modul 5 Integraler

= 1, fallet x > 0 behandlas pga villkoret. x:x > 1

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 15 mars 2011 kl

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

(d) Mängden av alla x som uppfyller x = s u + t v + (1, 0, 0), där s, t R. (e) Mängden av alla x som uppfyller x = s u där s är ickenegativ, s 0.

IV, SF1636(5B1210,5B1230).

Tentamen i Sannolikhetslära och statistik Kurskod S0008M

Numeriska metoder för ODE: Teori

Rangordning av internetsidor - ett egenvärdesproblem för positiva matriser

Tentamen i tmv036c och tmv035c, Analys och linjär algebra C för K, Kf och Bt A =, = det(a λi) = e 2t + c 2. x(t) = c 1. = c 1.

Den vanliga koordinaterna, betecknas (x, y, z) med enhetsvektorerna î, ĵ och. z k

Programkonstruktion och. Datastrukturer

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 5 juni 2009 kl

Optimering Linjär programmering

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

5 Gauss sats. div. dv = A V. Noterbart är att V AdV = A ˆNdS, dvs Gauss sats, har strukturella likheter med b df

Svar och anvisningar till arbetsbladen

f(x + h) f(x) h f(x) f(x h) h

y º A B C sin 32 = 5.3 x = sin 32 x tan 32 = 5.3 y = tan 32

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2017, kl. 8:00-12:00

Kurs DN1215, Laboration 3 (Del 1): Randvärdesproblem för ordinära differentialekvationer

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 14 19

yz dx + x 2 ydy+ x 2 dz, (0, 0, 0) (1, 1, 1) (0, 0, 0) (1, 0, 0) (1, 1, 0) (0, 0, 0) (1, 1, 1) z = xy y = x 2 x(t) =y(t) =z(t) =t, 0 t 1

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.3

Tentamen i Balkteori, VSMN35, , kl

Högre ordnings ekvationer och system av 1:a ordningen

Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604 för D, den 5 juni 2010 kl

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Torsdagen den 18 augusti 2016

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Skolverkets svar, #1 #6 9. Några lösningar till D-kursprov vt

Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10

Modul 5: Integraler. Det är viktigt att du blir bra på att integrera, så träna mycket.

Transkript:

6.8 ) Konsistenta Nodlaster med Vanlig Integrering Bilder av Veronica Wåtz och Jonas Faleskog. Givet: Plåttjocklek, hm [ ] Densitet, ρ kg m λ = Sökt: Bidraget till nodlastvektorn (konsistenta nodlaster) på grund av egenvikten, K = ρg. Från formelladet: F = N K dv, Ve () Om lasten K ges i gloala koordinatsstemet fås konsistenta nodlastvektorn också i gloala koordinatsstemet F. Vice versa gäller förstås om K ges i lokala koordinatsstemet, f. Se även ilagan i slutet. där K är volmslasten, inte stvhetsmatrisen, som ser ut såhär: K K = K = ρg () Eftersom plåtens tjocklek är konstant, lir dv = hda, och volmsintegralen lir en tintegral istället: F h N K Ae = dd () ()

Formfunktionerna är givna i formelladet för ett lokalt koordinatsstem där frkanten har den trevligaste form man kan tänka sig, en kvadrat med hörnen i trevliga koordinater. Vi vill gärna göra integralen i det koordinatsstemet. Som man minns (eller snarare glömt) från matten är areaenhet i sstemet inte lika stort som areaenhet i ξ η sstemet. Som valutaomvandlare har man Jacoiandeterminanten. Finns i Beta, längst ner s., om än lite krptiskt matematiskt. Bild från Jonas Faleskogs OH slides. I vilket fall gäller att dd = J d ξdη, da daξη och nu ser man att determinanten av Jacoianen måste eräknas för att komma vidare. (5) Från formelladet har vi: För att eräkna Jacoianen ehövs uttrcken för ( ξ, η ) och (, ) man att = N i i, = N i i, vilket är anledningen till att det här kallas isoparametriskt, dvs ξ η. Längre upp i formelladet ser man har samma formfunktioner till koordinaterna som till förskjutningarna. Formfunktionerna är ara att skriva av från formelladet, och, är nodernas koordinater. i i

Vi örjar med att lista upp nodkoordinaterna: Nod, i ( + λ) L ( λ) L ( + λ) L ( λ) i i L L L L L Nu till den drga iten... (tar i för sig ara min i Maple tack vare cop paste). ( ) ( ξ)( η) ( + ξ)( η) ( ) ( ) ξη, = N i i = + λ L+ λ L+ ( ξη, ) ( + ξ)( + η) ( )( ) ( ) ξ + η λ L ( λ ) L... Lξ ( λη ) + + + = = + (6) ( ξ)( η) ( + ξ)( η) ( ) ( ) = Nii = L + L + ( + ξ)( + η) ( ξ)( + η) + L+ L=... = Lη (7) Genom att partialderivera (6) och (7) fås Jacoianen, och därifrån dess determinant: ξ ξ L( + λη) J = = (8) Lλξ L η η ( + λη) L J = det = L( + λη) L Lλξ = L ( + λη) Lλξ L (9) Med Jacoianen känd är det ara att integrera på. N N ( ξ)( η) N N ( )( ) h + ξ η = L λη dξdη ρg + = ( + λη) dξdη N ρ g N ( + ξ)( + η) N N (5),(9) i () F ( ) ( ξ)( + η) Alla raders integraler ser ut på ungefär samma sätt och kan därför ehandlas på liknande sätt: ρg ρg I = ( ξ )( η)( λη) dξdη ( ξ) dξ ( η)( λη) dη ± ± + = ± ± + f ( ξ) g( η) f ( ξ) g( η)

ξ del: ( ) ( ) ξ ± ξ dξ = ξ ± = ± ± = ± = η del: ( )( ) d ( ) ( λ ) ± λ ± η + λη η = + λ ± η ± λη dη = η + η ± η = ( λ ) ( λ ) ( ) ( ) ± λ ± λ λ λ = + ± + ± = ± = ± ρg λ ρg ρg I = ± = ( ± λ) = λ = = ( 6± ), () 6 där tecknet estäms av om formfunktionen innehåller ( ) η + eller ( η ). ρ g F = 6 5 5 7 7 () Rimlighetskontroll (sna smidig koll på att man fått en rimlig lastvektor): ρ g Fi, = ( 5+ 5+ 7+ 7) = ρg = ρg = mg, ok! 6 6 V

6.9 Konsistenta Nodlaster med Gaussintegration Bilder av Veronica Wåtz. Gaussintegration är en numerisk integrationsmetod som, till skillnad från trapetsmetoden, kan få eakta svar om man använder tillräckligt många integrationspunkter och integrerar på polnom. Visdomsord: Med m st integrationspunkter kan man integrera på ett polnom av grad (m ) och få ett eakt svar. Givet: Från 6.8:,, N K J, ( ξ)( η) ( ) ( ) F = h ρ g L + λη dξdη ( + ξ)( η) ( ) F = h ρ g L ( + λη ) dξdη ( + ξ)( + η) ( ) ( ) F = h dξdη F = h ρg L + λη dξdη ( ξ)( + η) ( ) F, = h ρ g L ( + λη ) dξdη K J Ni F, = F, = F, = F, = () Sökt: Konsistenta nodlaster för 6.8, men integralen eräknad numeriskt med Gaussintegration. a) (mξ =, mη = ) integrationspunkter Rent allmänt vid Gaussintegration: I f ( ) d w f ( ) m i i. () i= = = Vi vill duelintegrera, vilket inte är annat än att integrera två gånger. m m m m m I = f ( ξ, η) dξdη = g η dη = wg η = w w f ξ, η = ww f ξ, η i= i= j= i= j= g( η ) ( ) η ( ) η ξ η ξ i i i j ( j i) i j ( j i) ρ g I det här fallet har vi att f ( ξ, η) = ( ± ξ)( ± η)( + λη), () där tecknena eror på nodens formfunktion. Här ser man att med avseende på ξ har vi ett polnom av grad. m ξ Ok! Med avseende på η har vi däremot ett polnom av grad. m η < Vi kan förvänta oss numeriska fel. () 5

Vikterna finns i kursoken s.6, samt en taell för högsta polnomgrad med eakt svar. Liknande taell finns på l a wikipedia om man googlar på Gauss integration eller Gauss quadrature. ξ η i= j= = = w w i= j= = = integrationspunkter ρ g F = + d d = ww f = f = η ξ ( ξ)( η)( λη) ξ η ( ξ, η ) (,), i j j i i= j= ( )( )( ) = ρg + λ = ρg m m Notera att med ara en integrationspunkt försvinner lutningens inverkan i det här fallet. På samma sätt:,,, i= j= i= j= i= j= ( ) ( )( )( ) F = f, = ρg + λ = ρg ( ) ( )( )( ) F = f, = ρg + λ = ρg ( ) ( )( )( ) F = f, = ρg + λ = ρg F = ρ g [ ] Här ser man att svaret avviker från det eakta svaret vi räknade fram i 6.8. 6

) (mξ =, mη = ) integrationspunkter Den här gången använder vi två integrationspunkter i vardera led. =, så vi kan integrera på upp till tredjegradare och få eakt svar. I ξ led har vi grad, och i η led integrerar vi på en grad, så det är rimligt att förutspå att svaret kommer stämma med det analtiska svaret. Från taellen läser vi av vikter och integrationspunkter. ξi= = ξi = = η j= = η j= = w w w w i= i= j= j= = = = = integrationspunkter ρ g F = + d d = ww f = η ξ ( ξ)( η) η ξ η ( ξ, η ), i j j i i= j= ρ g λ = + + wξ =, wη =, ξ =, η = + + λ + wξ =, wη =, ξ =, η = + + λ + wξ =, wη =, ξ =, η = + + λ = wξ =, wη =, ξ =, η = =... = ρ g 6 5 På samma sätt: 5 7 7 F, = ρg, F, = ρg, F, = ρg 6 6 6 ρ g F = 5 5 7 7 6 [ ] m m Precis som analtiska lösningen! 7

6. Konsistenta nodlaster med Varierande Ytlast Givet: Plåttjocklek h t s s = A + + B L t L t t varierar linjärt och estår av last i åde led och led. Sökt: a fram konsistenta nodlaster för fallen ovan. I c) och d) är lasten konstant, ta = tb = t. a) Isoparametriskt noders element Från formelladet: = Fs N t Se ds Formfunktionerna är givna i formelladet för lokalt koordinatsstem, och s = Lη, så integration i lokalt koordinatsstem verkar ju vettigt. s L h h ds ds Ld d L { konstant tjocklek } { η} F = = N t = = = N t η () t t. Lasten vill vi ha uttrckt som funktion av η, ( s) ( η ) ( η) A + ( + η) ( η) + ( + η) t s s s t t t = t + + = = t () B A B η L L L t ta tb Lasten angriper längs med ξ =, och kommer fördelas mellan dessa två noder eftersom de andra nodernas formfunktioner är där. Det räcker därför att ara räkna på de noderna. Integralerna kommer alltså att se ut som: F = N η t + + η t dη = N t + t + t t η dη () led: ( ) ( ) ( ) ( ) i, i A B i A B B A led: Fi, = N i ( η ) ta + ( + η) t B dη = N i ( ta + ta ) + ( tb ta) η dη () 8

Bara att örja räkna då. Lasten angriper längs med Ni ξ, η = Ni, η. Integralen kan eräknas med godtcklig metod. Personligen föredrar jag Maple. ( + )( η ) F, = ( ta tb ) ( tb ta ) η dη ( ta tb ) + + = + ( )( η ) ξ =, så ( ) ( ) + F = t t t t + + d = t + t ( ) ( ) η η ( ), A B B A A B ( )( η ) + + F = t + t + t t d = t + t ( ) ( ) η η ( ), A B B A A B ( )( η ) + + F = t t t t + + d = t + t ( ) ( ) η η ( ), A B B A A B t t F = t t A A A A + t + t + t + t B B B B (5) Rimlighetskontroll: t ( ) A + t B Fi, = ta + ta + tb + tb = ta, ok! (Ser likadant ut i led, så ok där också.) Genomsnittslast ) Isoparametriskt 8 noders element Den enda skillnaden mot a) är en etra nod att räkna på, och att vi får ta fram formfunktionerna själva. I rist på formfunktioner i formelladet får vi komma på egna. Det görs genom att ställa upp två villkor.. Ska vara i sin hemmanod.. Ska vara i andra noder. 9

Det räcker med att räkna ut formfunktioner för de noderna som ligger längs tan. Ställ upp: ( ξ )( ξ)( η η)( η η) ξ( ξ)( η η)( η η) N = k = k +, i i j k i j k + gör att formfunktionen lir vid noderna,,5,7 och 8. De andra paranteserna ser till att formfunktionen är i de resterande två noderna som inte är hemmanod. där ξ ( ξ ) ( ξ, η) ξ( ξ)( η)( η) ( ξ, η) ξ( ξ)( η η) ( ξ, η) = ξ( + ξ)( η)( η) ( ξ, η) = ξ( + ξ)( η + η) ( ξη, ) = ξ( + ξ)( η)( η) ( ξη, ) = ξ( + ξ)( η ) N = k + N = k + N k N k N6 k6 N6 k6 (6) Härmed är krav uppfllt för formfunktionerna. Krav uppflls genom att estämma konstanten till ett lämpligt värde. ( ) η η N(, ) = k ( ) ( ) = k = N = ξ = η + η N(,) = k( () + () ) = k = N = ξ = N6(, ) = k6( ( ) ) = k6 = N6 = η ξ = (7) Från a) såg man att integralerna i och led var identiska, så det räcker att räkna på led och kopiera resultatet till led. Kom ihåg att ta inde till ta, t B! η η F, = ( A B ) ( B A ) A t + t + t t η dη = t η + η () F, = ( ta tb ) ( tb ta ) η dη tb + + = F = η t t t t η dη t t + + = + ( ) ( ) ( ) 6, A B B A A B (8) F = ta ta tb tb ( ta + tb ) ( ta + tb ) (9) Rimlighetskontroll: t ( ) ( ) A + t B Fi, = ta tb ta tb ta tb + + + = + = ta, ok! (Ser likadant ut i led, så ok där också.) Genomsnittslast

c) isoparametriska noders element, konstant last I a) har vi redan löst hur konsekventa nodlasten lir för linjärt varierande last. Konstant last är ett specialfall där ta = tb = t. ta + t B t ta + tb ta = tb = t t (5) F,e =,e ta t = F = + B ta = tb = t t ta + tb t Strukturen estår av flera element nu, så för att markera att det här handlar om elementets nodlaster och inte hela strukturens nodlast slänger jag på ett e i indeet. d) isoparametriska 8 noders element, konstant last Samma resonemang som ovan, använd ) som elementarfall. = + + (9) F,e ta ta tb tb ( ta tb ) ( ta tb ) F,e = t t t t t t För att få gloal lastvektor i c) och d), assemlera som i tidigare övningar.

Bilaga Etragrejs F,e eller f,e? I formelladet står det ara NK Ve dv. I tidigare övningar på D element har vi alltid haft turen att gloala och lokala koordinatsstemen sammanfallit, och då gäller att F,e = f,e. Dessa koordinatsstem ehöver förstås inte sammanfalla, se ild nedan. Då är det definitionen av K som estämmer. K K K =,e dv K F = N K, V e Kξ Kξ K =,e dv K f = N η K V η e ξ η Motsvarande gäller förstås för tlaster. olkning av integralen för konsekventa nodlaster Integralen kan tolkas som en funktion som fördelar kraften. Vid varje punkt längs med integralen finns en viss mängd last t ( s) ds. Formfunktionerna i den punkten talar om hur stor del av lasten som ska gå till vardera nod. Alla små delidrag summeras (integreras) och man får reda på hur tlasten påverkar noderna. Konsekventa nodlaster för volmslaster fungerar förstås på precis samma sätt. otala lasten fördelar sig mellan noderna.