Projekt PC-läsning En sammanfattning av ett danskt projekt om effekter av IT-stöd för personer med lässvårigheter Erik Arendal, Hjælpemiddelinstituttet i Danmark
2011-02-14 Förord Projekt PC-läsning i Danmark är slutrapporterat. Projektet har pågått från 2006 till 2009 och projektledare var Erik Arendal vid Hjälpmedelsinstitutet i Danmark. Projektet visar att vuxna i lässvårigheter kompenseras avsevärt när de använder auditivt stöd i läsprocessen. Resultatenn är mycket tydliga personer medd lässvårigheter av olika grad har alla stor nytta av IT-stödet. Dels D är den omedelbara läsförståelsen markant, dels påvisas också den positiva effekten i samband med utbildning. Projektet pekar också på det stora personliga p värdet som IT-stödet ger då det gäller självständigs ghet, mod att studera vidare eller att anta nya utmaningar inom arbetet. Utvecklingso områdena är också tydliga utvidgad användning av IT-stöd och digitala texter är nödvändigt för att a undanröja de hinder som projektet också identifierat. I Danmark har man på senare tid haft en livaktig debatt om vad v läsning är. Det kanske har varit positivt på så vis att beviskraven på IT:s fördelar varit större i Danmark, och detta har lettt fram till exempelvis projekt PC-läsning. I Sverige kommer IT in i utbildningssystemets alla nivåer från olika håll, via myndighetsprojekt, marknadens producenter och olika kommunala satsningar. Fördelarna visar sig så att säga s på plats, och man kan inte tala om att dett finns något direkt motstånd mot IT, I även om det finns hinder av olika slag. Detta projekt har omfattat vuxna med lässvårigheter men det finns anledning att tro att effekterna är desamma även för yngre personer. De tydliga slutsatser som dras från projekt PC-läsning är säkerligen lika relevanta i vårt land. Denna skrift är en översättning av projektledarens sammanfattning av projektet. Specialpedagogiska skolmyndigheten Gunilla Salo Rådgivare Berit Engberg Samordnare IT och lärande 2 (8)
Projekt Pc-läsning en sammanfattning Med en stadigt ökande användning av IT, med flera digitala texter t på internet, inom utbildning och arbetsliv, har fokus på den skriftliga kompetensen ökat. Därmed har de utmaningar som dyslektiker och andra personer med läs-- Under de senaste och skrivsvårigheterr har, och kommer att få i framtiden, blivit större. åren har medvetenheten om betydelsenn av den tekniska utvecklingen ökat. Ny teknik leder till nya utmaningar ochh möjligheter och det finns f idag program och utrustning som stöttar den skriftliga kompetensen. Särskilt för personer med dyslexi och personer med läs- och skrivsvårigheter är erfarenheterna av IT- har användning goda. Eftersom läsundervisningen för personer med m svår dyslexi visat sig otillräcklig för många, var frågeställningen hur lässtödjande teknik kan användas för bland annat denna målgrupp. Projekt Pc-läsning har undersökt hur, och i vilken omfattning, IT-stöd i form av särskilda uppläsningsprogram kan varaa till nytta för personerr med dyslexi. Undersökningenn omfattar vuxna med dyslexi i utbildning, arbetsliv och privatliv. Om projektet Syftet med Projekt Pc-läsning är att undersöka om, och i sådana fall hur, lässtödjande teknik kan kompensera för otillräckliga läsförmåga. I projektet används begreppet pc-läsning, när deltagaren både ser textenn och samtidigt lyssnar till en uppläsning av texten med syntetisktt tal. Projektet startade 2006 i samarbete med de tidigare danska länen och avslutades 2009. Personerna som deltog i projektet var vuxna med dyslexi som blivit beviljade och fått utbildning i användning av lässtödjande IT-verktyg. Beviljandet gällde användning på arbetsmarknadenn (Lov om aktiv beskæftigelsesindsats), mot personliga behov i vardagen (Lov om social service) samt användning vid studier och utbildning. SPS (Specialpædagogisk støtte under Statenss Uddannelsesstøtte) representeras i projektet. Den kompensatoriska effekten vid pc-läsnin g När personer med dyslexi blir pc-läsare, får de omedelbart tillgång till textens innehåll och förstår det som läses. Projektet visar att den kompensatoriska effekten är markant, och det krävs endast en kort instruktion och tillvänjningsperiod. Det är särskilt hos personer med mycket svår dyslexi som de lässtödjande IT-verktygen visar också direkt på att deltagare med relativt god visat sig ha störst effekt vid läsning av kortare texter. Intervjuundersökningen 3 (8)
läsförmåga har stor nytta av uppläsningen vid läsning av längre och merr komplexa texter. Kompensationen är omedelbar och ändras inte efter att deltagarenn använt IT-stödet under ett år. Uppföljningsintervjun som gjordes efter ett år visar att alla deltagare upplever att de haft stor nytta av stödet. Det gäller både gruppen personerr med mycket svår dyslexi som i projektet till övervägand de del bestod av personer utan utbildning, och den grupp som hade ettt bättre utgångsläge med bättre läs- och skrivfärdigheter, däribland en del studerande. Som pc-läsare läser ett stort flertal av deltagarna mer, och de läser svårare texter. De förstår också texterna bättre. De behöver andras hjälp i mindre m utsträckning och de har större lust att läsa. De flestaa (88 %) behövde vid projektstartep en andras hjälp att läsa uppp texter, medan ett motsvarande antal (85 %) har mindree behov av denna hjälp, när de får IT-stöd. Särskilt de personer som har svår dyslexi betonar oberoendet av andra som väsentlig. För de studerande, som harr ett relativt stort och fackorienterat läsbehov, betyder IT-stödet ökade möjligheter att tillägnaa sig särskilda ämnen. Att vara förberedd inför lektionerna, en större kunskapsmässig fördjupning samtt förståelse av texterna nämns flera gångerr som viktiga faktorer. Ett stort flertal menar att de lättare har kunnat ta sig igenom läsmängden och att de lyckats bättre med examen när de använt IT-stödet. 81 % menar att stödet har haft stor betydelse b förr genomförandet av deras utbildning. Det är inte så många deltagare som använder IT-stödet i arbetet. Men dee som använder sig av stödet har nytta av dett och upplever inga stora problem med användningen. Personer med svår dyslexi har ofta valt jobb med m tanke på de skriftspråkliga kraven som arbetet innefattar och de använderr inte IT-stödet mycket på arbetet. Flera tarr dock arbetsrelaterat material medd sig hem för att skanna in och läsa på fritiden. Hos denn del av deltagarna somm har bättre läsförmåga, däribland en del studerande, används IT-stödet inte heller i anslutning till studier eller bisysslor. Deltagarna tillfrågades också om derass skriftförmåga påverkats. När dett gäller skrift består IT-stödet inte bara av det konstgjorda talet med uppläsning u av ord och texter, utan också av ordprediktionsprogram, som är en del d av den beviljade utrustningen. IT-stödet är en stor hjälpp även när det gäller skrivandet. Ett stort flertal säger att de nu skriver mer, gör färre fel och att de har mindre behov av andras hjälp. Deltagarna ser också klara fördelar med utrustningen när det gäller texternas innehåll, eftersom de nu använder ett större ordförråd och väljer de ord som passar bäst. Motivationen till att skriva har ökat och ett stort s antal personer har fått större lust att skriva. 4 (8)
För ett övervägande antal har användningen av IT-stödet också haft stor r betydelse på det personliga planet, bland annat i form av ökat självförtroende, ökad känsla av självständighet samt en större öppenhet om sina lässvårigheter. De flesta deltagarna har blivit modigare vad gäller nya utmaningar ochh tror i högre grad att de kan få den utbildning, och även det arbete, som de önskar sig. Det är dock inte alltid möjligt att använda IT-stödet optimalt.. Till exempel beskriver flera deltagare problem med att få tag på digitala exter, att de antingen inte fick tag på dem eller för att det var problem vid inskanning. I arbetet fann flera att det var besvärligt att använda utrustningen i exempelvis produktionsverksamheter och deras IT-utrustning kunde inte direkt användas på arbetsplatsen. Djupintervju Tre personer med svår dyslexi och heltt utan läsförmåga deltog i djupintervjuer i anslutning till Projekt Pc-läsning. De var alla tre män utan utbildning, som hade arbeten som krävde liten läs- och skrivförmåga. De använde inte IT-stödet på arbetsplatsen, men skannade in och läste arbetsrelaterade maskinmanualer och annat på fritiden. Tidigare hade de undvikit professionel ll vidareutbildning menn nu deltog de i kurser med hjälp av IT-stödet. Bara att skanna in det skriftliga materialet på kurserna var en utmaning och de hade föredragit attt skolan hade digitalt material m tillgängligt. De menar också att de kan hantera ett mer skriftligt krävandee arbete tackk vare IT- byta jobb. stödet och de är inte längre oroliga för r ledighet, nya utmaningar eller attt Det viktigaste för dem var att de nu kunde klara sig själva. Tidigare hadee de varit beroende av att deras familjer, vänner,, kollegor, bankpersona al och annann personal läste för dem. Nu kände de en stor tillfredsställelse med att vara oberoende av andra. Personerna skannade in brev och liknande, men föredrog att använda IT- hade stödet i samband med e-post och internet. Alla tre ansåg att deras d potential ökat på ett positivt sätt och att modet och lusten till vidareutbildning ochh jobbrelaterade utmaningar hade ökat. Privat kände de en större trivsel och lust att involvera sig i sin närmiljö, som till exempel i barnens skolgång eller organisatoriskt arbete. Slutsatser Undersökningenn visar att pc-läsning har en ganska betydandee kompensatorisk effekt särskilt för de svaga läsarna. Ju svagare läsförmåga, desto större omedelbart kompensatorisktt värde har uppläsningen. Projektets utgångspunkt var att finna indikatorer för god effekt av IT-stödet med hänsyn till deltagarnas basala och 5 (8)
språkliga förutsättningar, relaterade till läsning. Den enda, men m i gengäldd markanta indikatorn, visade sig dock vara deltagarnas konventionella läsförmåga. Beträffande användningen av IT-stödet i arbetet förväntade man m sig en större användning än vad det blev. Detta kann dels bero på att endastt 25 % av deltagarna hade fått sin utrustning beviljad för användning på arbetsmarknaden, ochh att beviljandet därmed var riktat mot arbete. Även om flera hadee stor nytta av ITanvändas stödet visar det sig dock attt den beviljade utrustningen inte alltid kunde optimalt i verksamheten eller i anslutning till arbetet. Dels fungerar den inte tillsammans med verksamhetens övriga teknologi, och dels kan k inskanningen vara problematisk, samtidigt som det inte finns digitalaa texter tillgängliga. Även om flera menade attt deras arbetssituation hade förbättrats, måste man överväga hur användningen av utrustningen kan optimeras, eftersom potentialen med IT-stöd, enligt rapportens övriga resultat, är väsentligt större. Ökad självständighet, ökad självtillit samt en tro på bättre utbildning ochh att man kan uppnå det arbete man önskar var kännetecknande för deltagarna i projektet. Utöver kompensationen förr lässvårigheter och ökningen av deltagarnas d skriftliga kompetens ger IT-utrustningen förbättrad livskvalitet. IT-stödd bör därförr betraktas som mer än enbart kompensation för otillräcklig läsförmåga eller en formm av läsekryckor för dyslektiker. Pc-läsning och skrivning med IT-stöd börr däremot betraktas som en ny kulturteknologi, där både den skriftliga och o personliga kompetensen ökar för personer med dyslexi. Mot bakgrund av a undersökningens resultat kan det vara nödvändigt att omvärdera insatsmöjligheterna särskilt för den delen av den vuxna befolkningen som är de svagaste läsarna.. Flera slutsatser kan dras av projektets resultat. För det första har läs- ochh skrivstödjande teknik ett stort värde för en bred grupp personer med dyslexi i såväl utbildningssituationer, arbets- och privatliv, både när det gäller att t öka personernas skriftspråkliga kompetens, och när det gäller personliga ochh bredare utvecklingsmöjligheter och deltagandee i samhället. För det andra ska det konstateras att potentialen för användningen av IT-stöd långt ifrån utnyttjats optimalt ännu. Särskilt inom arbetslivet kommer en bättre användning av tekniska möjligheter kunna komma till stor nytta, både för enskilda personer med dyslexi, verksamheten och samhället i allmänhet. Insatsområden Projektet pekar på tre insatsområden eller teman, som kommer att kunnaa ge stöd åt den potential som undersökningen identifierar: Utvidgadd användning av IT-stöd Allmän installation av mjukvara i form av läs- och skrivstödjande program på de datorer och maskiner som används i såväl utbildning som på 6 (8)
arbetsplatserna. Detta kommer att ge personer med dyslexi omedelbar möjlighet till såväl uppläsning av skriftligtt material på datorerna a som stöd till stavning och skrivning. Utvidgadd användning av digitala texter Nästan allt skriftligtt material ärr från början framställtt digitalt ochh det bör bibehållas och göras tillgängligt i digital form. Både genom g kommersiella krafter och politiska insatser bör det främjas att digitala böcker, utbildningsmaterial och annat skriftligt material i såväl utbildning som arbete görs tillgängligt. En förändrad inställning till läsning och skrivning Läsning och skrivning är inte ett mål i sig, däremot ett medel förr skriftlig kommunikation. Läsning och skrivning är starkt förbundna med tryckta medier, varför en medveten insats för att främja en förändrad inställning och ändrat fokus är helt avgörande, så att användning gen av IT-stöd likställs med traditionell läsning och skrivning. Med fokus på inlärning och tillägnande av kunskap och kompetens bör all utbildning involvera de tekniska möjligheterna optimalt. I arbetsrelaterade sammanhang kan ettt fokus på själva verksamheten ochh dess skriftliga kommunikation vara relevant. Genom pc-läsning och ett ökat bruk av ovan nämnda IT-stöd, teknisk plattform och digitala texter skulle en resursmässig förbättring vara relativt enkel att genomföra i många verksamheter. Slutligen bör två perspektiv nämnas: För det första har Danmark i augusti 2009 antagit FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där fokus i högre grad flyttas mot tillgänglighet och ett likvärdigt deltagande, trots en funktionsnedsättningg som till exempel dyslexi. Projekt Pc-läsning pekar på ett mycket enkelt, effektivt och relativt billigt sätt att stödja konventionens intentioner gällande personerr med dyslexi. För det andra kan projektets resultat vara relevanta för en mycket större grupp av människor. Det gäller främst personer med mindre grad av läs- och skrivsvårigheter, men också människor helt utan dessa svårigheter som rent erfarenhetsmässigt kommerr ha nytta avv den nya tekniken. Det gäller till exempel läsning och skrivning på främmande språk där talsyntes kan vara v ett komplement till andra program, till exempel stavnings- och grammatikkontroll. Man kan också välja att få en text uppläst med syntetiskt tal på p datorn, till exempel under bilkörning. Man kan via uppläsningsprogrammet konvertera texten till en ljudfil (MP3) och lyssna till denn under joggingrundan. Den tekniska utvecklingen betyder att det, som i projektet kallas särskilt IT-stöd, om ganska få år kommer vara en allmän och utbreddd teknik. Om alla använder tekniken är kulturteknologinn ändrad och accepterad, och med det erkännandet kan stigmatiseringenn av användning för personer med dyslexi antagligen försvinna. 7 (8)
Ytterligare information Projektledare och konsult vid Hjælpemiddelinstituttet i Danmark: Erik Arendal, ear@hmi.dk. 8 (8)