Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Transkript

1 ALL 2015/600 Ola Hendar Greger Bååth Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att föreslå hur studiehjälpen kan effektiviseras, moderniseras och renodlas. Utredningen, 2012 års studiehjälpsutredning, föreslår i betänkandet SOU 2013:52, olika insatser för att modernisera studiehjälpen. Förslagen sammanfattas i att de ska främja samhällets kompetensförsörjning, sätta värde på ungdomsutbildning, begränsa ekonomiska incitament att avstå utbildning, främja heltidsstudier, undanröja geografiska hinder, stimulera start och fullföljande av utbildning samt stödja ungdomars utveckling genom att ge dem ansvar för egen ekonomi. Specialpedagogiska skolmyndigheten delar den generella bedömningen att det är bra med en modernisering. Den förändrade strukturen där ekonomiskt svaga familjer får möjlighet till ett utökat stöd är välkommet. Specialpedagogiska skolmyndigheten kan dock se att förslagen kan innebära en ökad risk att studerande med funktionsnedsättning inte ges möjlighet att utifrån intresse och förutsättningar kan välja utbildningsalternativ då ett allt för generellt utformat system inte ger utrymme för individuella lösningar. Utredningen har som struktur valt att föra alla former av stöd, där det är möjligt, över till studiestödsystemet. Specialpedagogiska skolmyndigheten delar bedömningen att en sådan process kan förenkla. Utredningen har dock inte på ett tydligt sätt kunnat visa att studerande med funktionsnedsättning som erhåller aktivitetsersättning för förlängd skolgång inte riskerar att få en försämrad flexibilitet i systemet. Det är viktigt att de skolungdomar med funktionsnedsättning som studerar och behöver ekonomiskt stöd för att klara sina studier, oavsett hur lång tid de tar, får det stödet. Sammantaget utifrån vad vi kan bedöma innebär förslagen i betänkandet att vissa grupper studerande med funktionsnedsättning riskerar att få en försämrad ekonomisk situation. Bakgrunden till dagens system med förstärkt ekonomiskt stöd till vissa studerande med funktionsnedsättning är att de ska uppmuntras att söka sig till någon av de fåtal skolor som erbjuder en tillgänglig utbildning fullt ut. Dessa skolor ligger oftast långt från den egna hemorten. Med försämrat stöd Specialpedagogiska skolmyndigheten, Huvudkontoret Box 1100, Härnösand Besöksadress: Magasinsgatan 11 Fakturaadress: FE 249, Hackås Telefon: Texttelefon: Fax: E-post: spsm@spsm.se Internet: Org.nr:

2 upphör incitament och risken är att ungdomarna väljer andra icke fullt tillgängliga studie alternativ eller, vilket vore oönskat, inga studier alls. Specialpedagogiska skolmyndigheten är tveksamma till utredningens skrivning om hantering av kommunala skillnader i tillämpningen av riksfärdtjänst. Att den enskilde, som utredningen riktigt pekar på, har rättigheter är en sak. Men att reglerna tillämpas olika är en rättsosäkerhet. Det riskerar att öka skillnaderna mellan studerande på ett icke önskvärt sätt och bidra till att tillgängligheten till lämpliga utbildningar begränsas. Specialpedagogiska skolmyndigheten efterfrågar mer konkreta förslag på hur likvärdig tillämpning av riksfärdtjänst kan utformas. Specialpedagogiska skolmyndigheten konstaterar att utredningen lämnat många förslag och bedömningar i syfte att svara på uppdraget i direktivet. En av huvudlinjerna som hänvisas till är att stödet till studerande med funktionsnedsättning är kostsamt, omfattande och handhas av många instanser. Utredningen borde utifrån vårt sätt att se djupare analyserat i vilken grad nuvarande system når uppsatta mål om att även studerande med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att nå långt i utbildningssystemet. Beror ökningen av aktivitetsersättning på att undervisningen i någon särskild skolform inte nått uppsatta mål? Eller beror den på att de allmänt fallande resultaten i skolan fått oväntade negativa effekter för studiesvaga elevgrupper? Förslagen i utredningen riktar sig inte mot sådana orsaker. En sådan fördjupad analys hade varit att i kapitel 9 också analyserat hur tidigare skolform och olika studiestöd haft för påverkan på effektmål såsom nivå på högsta utbildning, hälsa, yrke och livsinkomst. Specialpedagogiska skolmyndigheten anser att man bör överväga en form av kvalitetsbroms av förslagen uti fall att utredningens förslag innebär försämrade möjligheter för studerande med funktionsnedsättning. En generell punkt där utredningen varit tydlig är att studiestöd till flertalet studerande med funktionsnedsättning ska vara bidragsbaserat eftersom möjligheten att efter studierna finna ett tillräckligt avlönat arbete som gör det möjligt att återbetala eventuella lån är kraftigt begränsad. Ett löfte om sommarjobb kompenserar inte för de svagaste studerandegrupperna. Möjligheten att söka lån ska för studerande med funktionsnedsättning vara kraftigt begränsad. Men beroende på en sådan regel utformas kan ändå flertal studerande av olika skäl hamna utanför en sådan begränsning. De kan då uppleva sig tvingade att söka lån om andra försörjningsstöd saknas. Det vore en olycklig utveckling för många studerande med funktionsnedsättning som kanske bara har som mål att sin egen takt fullfölja gymnasieutbildningen. Borttagande av aktivitetsersättning innebär en sådan ökad risk. Nedan följer svar på respektive förslag och bedömningar Tillstyrker Tillstyrker 2 (6)

3 Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker Delar utredningens bedömning Delar utredningens bedömning Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker med kommentar. En generell regel om avstånd och tid bör kompletteras med möjlighet att få andra individuella behov bedömda Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker med kommentar. Man bör överväga om inte fler program ska regleras inom detta förslag. En särskilt ljudsanerad skola i annan kommun kan vara det bästa alternativet för en elev även om motsvarande utbildning finns på hemorten. Begreppet tillgänglighet bör vara en del av hur detta förslag utformas Tillstyrker Tillstyrker Avstyrker. Utredningen har inte på ett tydligt sätt visat hur studerande med funktionsnedsättning vid val av studier i utlandet kan få sina dagliga resor tillgodosedda Tillstyrker båda förslagen med kommentar. Att kommunerna fortsatt ska vara delaktiga i finansieringen av elevernas kostnader på studieorten kan vara förståeligt ur ett ansvarsperspektiv. Men att ha olika regler för olika typer av funktionsnedsättningar är också en risk. Specialpedagogiska skolmyndigheten föreslår att man före beslut gör ytterligare en analys om detta är den bästa vägen för att modernisera stödet Tillstyrker Specialpedagogiska skolmyndigheten delar utredningens bedömning och tillstyrker förslaget 6.3.3:2 Specialpedagogiska skolmyndigheten delar utredningens bedömning. 3 (6)

4 7.5.1 Tillstyrker Tillstyrker 7.5.3:1 Specialpedagogiska skolmyndigheten delar utredningens bedömning :2 Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker Avstyrker. Förslaget skapar osäkerhet om vad myndighetsålder innebär. Förslaget kan få konsekvenser på andra områden och frågan är inte tillräckligt brett utredd för att förslaget ska kunna godkännas Avstyrker Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrkes Avstyrkes. Bör beredas ytterligare med en fördjupad analys av förslaget på andra områden Avstyrkes. Se ovan punkt Tillstyrker förslag med kommentar SPSM anser att aktivitetsersättning vid förlängd skolgång bör avvecklas samt att det förlängda barnbidraget till elever i gymnasiesärskolan ersätts med studiehjälp på samma grunder som för ungdomar utan funktionsnedsättning, så som det även föreslås i SOU 2011:8 Den framtida gymnasiesärskolan och SOU 2008:102, Brist på Brådska. Aktivitetsersättning för förlängd skolgång har för vissa inneburit en väg in i långvarig försörjning från socialförsäkringen.. Inträdet i system som innebär ett långvarigt, många gånger livslångt, utanförskap från arbetslivet bör så långt det är möjligt undvikas. Därför bör inte ungdomar med funktionsnedsättning komma i kontakt med detta försäkringskassans system enbart på den grund att de behöver längre tid för att avsluta sina grundläggande studier. Samtidigt visar Inspektionen för socialförsäkring i rapporten 2012:1att av de som avslutade en ersättningsperiod 2005 hade närmare 30 procent en arbetsinkomst fyra år senare. Det tyder på att det finns personer inom gruppen ungdomar som får 4 (6)

5 aktivitetsersättning vid förlängd skolgång som klarar sig utan försörjning från sjukförsäkringen. Det är viktigt att de skolungdomar som studerar och behöver ekonomiskt stöd för att klara sina studier, oavsett hur lång tid de tar, får del av de stöd som finns kopplat till studier. Samtidigt måste staten säkra att de stödsystem som finns för att kompensera för de behov som uppkommer på grund av elevens funktionsnedsättning fungerar och bedömas skilt från det generella stödet Specialpedagogiska skolmyndigheten delar utredningens bedömning Specialpedagogiska skolmyndigheten delar utredningens bedömning Specialpedagogiska skolmyndigheten delar inte utredningens bedömning och avstyrker förslaget. Se svarets inledande stycken Avstyrker på samma grund Tillstyrker Tillstyrker med kommentar. Oavsett hur det slutgiltiga förslaget kommer att utformas är det en bra tanke att öka CSN roll. Till förslaget kan man överväga att även andra myndigheter får i uppdrag att systematiskt följa upp insatser på området Avstyrker. På samma sätt som förlaget vill att det görs undantag från kravet på heltidsstudier bör det göras undantag från frånvaro. Det kan finnas olika tolkningar vad som är giltiga skäl och skolorna har hittills bara godtagit sjukdom. Funktionsnedsättningen i sig kan innebära svårigheter att orientera sig och planera vilket skolpersonal kan tolka som ogiltiga skäl. Likaså tar det tid att ha kontakt med många specialister på grund av funktionsnedsättning, utprovning av hjälpmedel och samåkning med färdtjänst är exempel på frånvaro som många skolor redan idag ser som ogiltiga. Det finns så mycket runt dessa elever som de inte kan påverka själva och så mycket av uppfostran hos lärare (eller personalen på skolexpeditionen) som möter elever med funktionedsättningar Avstyrker. Se ovan Avstyrker. Förslagen visar att det är svårt att täcka in vad som är ogiltigt för en person med funktionsnedsättning Avstyrker 5 (6)

6 Synnerliga skäl medför en för tung bevisbörda på eleven. Många elever kanske inte ser sambandet mellan att ett annat barn med exempelvis autism inte ville gå in på ett korttidshem som färdtjänstchauffören hade innan han skulle köra vidare med den aktuella eleven Avstyrker Avstyrker Sakkunniga i detta ärende har Ylva Branting, Lina Collin, Ann Bengtsson och Ola Hendar varit. För Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth Generaldirektör 6 (6)