ALL 2016/1386. Till Socialdepartementet. Ola Hendar Greger Bååth

Transkript

1 ALL 2016/1386 Ola Hendar Greger Bååth Till Socialdepartementet Yttrande över remiss gällande En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet, 2016/04598/FST Myndigheten för delaktighet (MFD) har lämnat förslag med överväganden på hur framtidens funktionshinderpolitik kan bli mer effektiv och systematisk. MFD:s förhoppning är att förslagen ska bidra till en politik för ett jämlikt och hållbart samhälle där mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning respekteras och säkerställs. MFD föreslår att riksdagen beslutar om ett nytt mål för politikområdet baserad på Sveriges åtaganden i enlighet med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, en tydligare styrning av funktionshinderspolitiken genom en utveckling av förordning 2001:526 om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken samt framtagande av en ny strategi som ska stärka integreringen av ett funktionshindersperspektiv. Specialpedagogiska skolmyndigheten ställer sig bakom många delar av förslagen men vill samtidigt peka på områden som behöver förtydligas och ges författningsstöd för att intentionen om en stärkt integreringen av funktionshinderspolitiken ska kunna bli verklighet. Vårt yttrande handlar om: - målen som kan uppfattas som oklara och framförallt svåra att utvärdera, - problemet att effekter och prestationer inte följer ESV:s rekommendationer samt - att specifik kompetens hos enskilda myndigheter riskerar att inte användas effektivt och att därför föreslagen rollfördelning riskerar att bli kontraproduktiv. MFD skriver att det fortfarande finns stor ojämlikhet i levnadsvillkoren och att personer med funktionsnedsättning inte kan delta på jämlika villkor i samhället. Specialpedagogiska skolmyndigheten delar den bedömningen. Specialpedagogiska skolmyndigheten, Huvudkontoret Box 1100, Härnösand Besöksadress: Magasinsgatan 11 Fakturaadress: FE 249, Hackås Telefon: Texttelefon: Fax: E-post: spsm@spsm.se Internet: Org.nr:

2 Funktionshinderpolitikens mål är att genom åtgärder utjämna strukturella skillnader inom samhällssektorerna så att behovet av generella välfärdssatsningar av omsorgskaraktär kan minska. Tillgänglighet, förebyggande av diskriminering och tillgång till tolkservice m.m. är exempel på områden som Specialpedagogiska skolmyndigheten anser viktiga för ett sådant arbete. Om samhället misslyckas inom något av de här exempelområdena ökar risken för långvariga bidragsberoenden. För att en strategi på området ska vara framgångsrik är det av betydelse att insatserna både är av generell karaktär riktade till stora grupper men samtidigt också innehåller verktyg att åtgärda specifika svårigheter för den enskilde. Genomförandet av det perspektivskifte som Patient till Medborgare, Prop 1999/2000:79, innebar, ledde till att man både måste tydliggöra vad som avses med att alla medborgare är medborgare och samtidigt rikta välfärdssatsningar så att de grupper som har svårast att på egen hand förändra sin situation får sådant stöd att det blir möjligt att vara en självständig medborgare. Att kunna göra självständiga val i utbildning och arbetsmarknad baserat på intresse och motivation är bara möjligt om exempelvis hjälpmedel och teckenspråkstolkar finns att tillgå. Att personer med funktionsnedsättning ska behöva kämpa för att först få tillgång till utbildning och arbetsmarknad för att sedan tvingas avstå från fortsättningen för att det inte finns resurser till assistenter, hjälpmedel eller teckenspråkstolkar var inte i enlighet med de intentioner som Handikapputredningen, SOU 1976:20, formulerade om hur ett tillgängligt samhälle skulle kunna se ut. I handlingsprogrammet, SOU 1982:46, formulerades målgruppen till att vara en begränsning i individens funktionsförmåga. Enligt samma betänkande kan en individ ha en faktisk skada, sjukdom eller annan störning i fysisk, psykisk eller intellektuell bemärkelse. Funktionsnedsättning är den begränsning i individens funktionsförmåga som är en följd av skadan eller sjukdomen. Målet för politiken vid den tiden var Goda och ändamålsenliga bostäder, arbete åt alla, god hälsa, ekonomisk trygghet, yttrande- och informationsfrihet. Vidare menade man att Tryggheten och gemenskapen i samhället skulle omfatta alla medborgare. Personer med funktionsnedsättning skulle ha samma rättighet som andra att få de1 av välfärden och skulle kunna leva ett fritt och oberoende liv som ger möjlighet till självförverkligande. Det var en hela folkets angelägenhet att alla kunde vara med i gemenskapen. Personer med funktionsnedsättning var en resurs i samhället, som med sina kunskaper och erfarenheter skulle kunna bidra till framåtskridandet. Med denna lika-värde grund bidrog Sverige till det nya internationella tankesätten som resulterade i FN s.k. Standardregler för personer med funktionsnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndigheten saknar därför en djupare analys som om varför handlingsprogram, handlingsplaner och den senaste strategin inte har lyckats komma längre. Denna analys borde varit en viktig utgångspunkt för den blivande strategin och en grund för formulering av önskvärda och mätbara mål. Funktionsnedsättning ska inte ses som en egenskap men för att välfärdssatsningar som assistent och teckenspråkstolk ska värdesättas behövs det en förståelse att 2 (8)

3 rättigheter för individer blir meningsfulla genom att det blir möjligt att delta på lika villkor. Det andra området som är angeläget att uppmärksamma i de här sammanhangen är hur man i mer precisa statistiska termer ska kunna följa den utveckling som sker. Man kan tolka att övergången från Patient till Medborgare ska innebära att man inte längre ska vara identifierbar i statistiken. Det kan vara ett mål men aldrig vara ett medel. Då det återkommande konstateras att inte alla i målgruppen genomfört vandringen från Patient till Medborgare är det av vikt att man i samverkan med brukarorganisationerna och representanter för Nationella Kvalitetsregister försöker hitta ett sätt att säkrare fånga upp mer precis statistik än vad som är fallet idag. Det är ett beslutsunderlag som behövs, inte minst för att kunna rikta resurser dit de bäst behövs. Det vore önskvärt om MFD på ett tydligare sätt t.ex. inom utbildningssektorn lyfter fram Skolinspektionen, Skolverket, Skolforskningsinstitutet och Specialpedagogiska skolmyndighetens respektive strategiska och unika kompetens på området. I samverkan och effektiv rollfördelning skulle myndigheterna kunna belysa och utveckla flera områden inom de målområden som MFD föreslår. Vidare anser Specialpedagogiska skolmyndigheten att förslagen inte på ett tydligt sätt kunnat beskriva funktionshinderspolitikens roll avseende både förmåner för att uppnå likvärdighet och tillgänglighet för att kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter. För att myndigheter ska kunna ta emot uppdrag inom funktionshinderspolitiken behöver man skapa en tydlighet om välfärdssatsningars roll för att uppnå likvärdighet i större utsträckning. Det finns en risk att uppdrag som delas ut enbart leder till att rätten att välja ökar utan att grundläggande förutsättningar för att den valfriheten även innebär en reell möjlighet att kunna utnyttjas. Specialpedagogiska skolmyndigheten avger nedan yttrande på respektive förslag Förslag 1: Regeringen föreslår till riksdagen att besluta om ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken beslutas. Specialpedagogiska skolmyndigheten tillstyrker med kommentar. Det finns en risk med förslaget att det sker en förskjutning från det traditionellt övergripande målet lika värde till enbart lika rättigheter. Det är inte samma sak. Myndigheten föreslår att man överväger en komplettering av texten i följande riktning. Ett jämlikt, tillgängligt och hållbart samhälle med mångfald som grund som respekterar och främjar alla människors lika värde, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt säkerställer ickediskriminering och delaktighet för alla personer med funktionsnedsättning. 3 (8)

4 Förslag 2: Regeringen föreslår till riksdagen att besluta om ny inriktning på arbetet i funktionshinderspolitiken. Specialpedagogiska skolmyndigheten tillstyrker med kommentar. I grunden är det bra att varor och tjänster utformas universellt så att tillgängligheten blir så stor som möjligt. Men det saknas en analys av om förslaget är förenligt med vad leverantörer bedömer vara möjligt att leverera. Innehållet i texten säkerställa att nya verksamheter, miljöer, tjänster, produkter och system samt övriga program och riktlinjer från början utformas så att alla kan delta i och använda dem, oavsett funktionsförmåga kan leda till att inga produkter alls produceras. En produkt som t.ex. är fungerande för personer med synnedsättning kan vara direkt olämplig för en person med hörselnedsättning. Därför förslår Specialpedagogiska skolmyndigheten att Myndigheten för tillgängliga medier med sin strategiska kunskap får ett uppdrag att närmare utforma hur en balans mellan universellt och specifikt utformade tjänster kan se ut. Förslag 3: Regeringen föreslår för riksdagen att fastslå att ansvars- och finansieringsprincipen utgör utgångspunkten för samhällets insatser, innefattande stat, kommun och landsting i funktionshinderspolitikens genomförande Specialpedagogiska skolmyndigheten avstyrker förslaget. Insatser på området bör genomföras oavsett ekonomiskt läge. Kostnader som uppstår ska ses som en självklar del av verksamheten och därför finansieras på samma sätt som verksamheten i övrigt. Det finns reformer inom funktionshinderområdet som genomförs i lågkonjunktur. Det inriktningsmålet borde gälla insatser i den nya strategin. MFD:s förslag bör också kompletteras med en ekonomisk konsekvensutredning för berörda myndigheter, kommuner och landsting. Förslag 4: Statliga myndigheters ansvar inom funktionshinderspolitiken styrs enbart genom förordning 2001:526. Förordningen revideras utifrån föreslagna ändringar. Sektorsansvaret stryks i berörda myndigheters instruktion. Specialpedagogiska skolmyndigheten avstyrker förslaget och föreslår att regeringen ytterligare ser över förslagets utformning och fördelningen av ansvar mellan de statliga myndigheterna. Det finns enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten skäl att utifrån effektivitetskrav ifrågasätta om den föreslagna ansvarsfördelningen är den optimala. Myndigheternas respektive kompetens inom området bör vara en utgångspunkt för detta ställningstagande. Att exempelvis Specialpedagogiska skolmyndigheten inte ges ett särskilt ansvar p.g.a. att man myndigheten i sitt grunduppdrag arbetar med dessa frågor, är ur vårt perspektiv en ologisk slutsats. Det är enligt oss angeläget att staten använder sina resurser och sin kompetens utgående från det ingångsvärde respektive myndighet har och inte skapar en situation där man riskerar att parallella resurser byggs upp Förslag 5: MFD får i uppdrag att ta fram en mall som ska utgöra stöd för myndigheternas planer i enlighet med förslagen i 2-3 i förordning 2001: (8)

5 Förslag 6: En ny strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken beslutas av regeringen. s tidsram. Förslag 7: Funktionshinderspolitiken och den föreslagna strategin innehåller elva prioriterade samhällsområden. Förslag 8: Funktionshinderspolitiken styrs mot tre målnivåer. Ett nationellt mål samt effekt- och resultatmål för respektive samhällsområde. Specialpedagogiska skolmyndigheten avstyrker förslaget. Myndigheten anser det bra med uppdelningen av ett nationellt mål som sedan bryts ned i (för utbildningssektorn) ett effektmål och tre resultatmål. Däremot förekommer det en begreppsförvirring mellan denna modell jämfört med ESV:s styrmodell som bygger på att med hjälp av resurser genomföra aktiviteter som resulterar i prestationer och effekter. Det blir otydligt när staten använder sig av olika definitioner för samma begrepp. Specialpedagogiska skolmyndigheten rekommenderar att MFD använder sig av ESV:s definitionsmodell. Förslag 8.1, 8.2 och 8.3 Specialpedagogiska skolmyndigheten avstyrker förslagen utifrån samma skäl som nämns under förslag 8. Ren generellt behöver målen revideras så att de blir tydligare och mätbara. Förslaget 8.1 bör i en (ESV-)reviderad form kompletteras med lika värde och ickediskriminering. Förslag 8.3. Myndigheterna bör i en (ESV-)reviderad form ges möjlighet att i modellen bryta ned dessa på operativa delmål för att det ska bli kraft i förändringsarbetet. Delmålen behöver också mätas under strategiperioden. Förslag 9: Arbetet enligt förordning 2001:526 följs upp av MFD genom en förnyad uppföljning som tas fram i samband med att nya riktlinjer tas fram. Specialpedagogiska skolmyndigheten avstyrker förslaget. Förslaget i dess nuvarande utformning är för oklart för att kunna läggas fast. Arbetet enligt förordning 2001:526 behöver följas och följas upp. Regeringen bör överväga om MFD ensamt eller i samverkan med andra bör få det uppdraget. Specialpedagogiska skolmyndigheten förslår att uppföljningen bör göras av flera myndigheter (och kanske universitet) så att en bredare bild ges för att öka förståelsen vad det är som hindrar att vi når målen. Utöver detta så föresätter förslaget att MFD har mandat att lägga fast sådana riktlinjer och då bör man ha föreskriftsrätt vilket myndigheten i nuläget ej har. 5 (8)

6 Förslag 10: Aktiviteter följs upp med metoder för ordinarie verksamhetsuppföljning vilket ges i uppdrag till myndigheter med särskilt ansvar enligt 2 förordning 2001:526. Specialpedagogiska skolmyndigheten avstyrker förslaget. Även med en mall (Förslag 11 nedan) finns det en risk att metoderna för redovisning blir för ojämlika mellan myndigheter vilket i sin tur försvårar uppföljning och analys. Regeringen bör överväga att förtydliga förslaget så att en samordning kan ske. Förslag 11: MFD ges i uppdrag att ta fram en mall för myndigheternas handlingsplan och årlig rapportering av handlingsplanen. med kommentar. Myndigheten anser att MFD bör överväga att utarbeta mallarna i samverkan med myndigheter inom samma sektor, göra dem uppföljningsbara samt göra dem obligatoriska i författning. Förslag 12.1: Resultatmål följs upp med mått på förändringar i förutsättningarna i termer av förändringar inom tillgänglighet, kunskap med mera. Specialpedagogiska skolmyndigheten anser detta förslag inte vara tillräckligt tydligt och kan därför ej tillstyrka. I inledningsstyckena i detta yttrande omnämns problemet som finns vid uppföljning. Det bör på ett tydligare sätt klargöras vem som följer de stora och komplexa målen som vi också i enlighet med ovan anser ytterligare bör bearbetas och göras mer uppföljningsbara innan de läggs fast. Förslag 12.2: Effektmål följs upp med mått på jämlikhet. Detta baseras på indikatorer ur individundersökningar där personer med funktionsnedsättning går att jämföra med övrig befolkning. Vidare bör det i absolut möjligaste mån gå att bryta ner utifrån olika typer av funktionsvariationer, samt vara möjligt att påvisa skillnader mellan män och kvinnor och där barns jämlikhet och delaktighet även omfattas. Effektmålen kan också följas upp med hjälp av individers upplevelser av hinder i olika situationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten avstyrker förslaget. Mål inom funktionshinderpolitiken bör följas upp baserat på lika värde uttryckt i jämställdhet, ickediskriminering och tillgänglighet. Utvärderingens målgrupper bör tydligare framgå. Förslag 12.3: Ett antal myndigheter med ansvar för kunskap, enligt :526, tillsammans med myndigheter med ansvar för statistik, analys och uppföljning får i uppdrag att tillsammans med MFD under 2017 kartlägga, ansvarsfördela, utveckla och säkerställa möjligheten att följa upp effekt- och resultatmålen. Dessa myndigheter ska sedan ingå i det nätverk som MFD avser facilitera vad gäller frågor om statistik, uppföljning och analys. 6 (8)

7 . Specialpedagogiska skolmyndigheten har i detta yttrande pekat på att underlag inför beslut och sammanställning för utvärdering kan resultatmässigt peka i fel riktning om inte statistiken fungerar. Den här punkten bör ha hög prioritet. Det är oklart vad MFD menar med myndigheter med ansvar. Specialpedagogiska skolmyndigheten rekommenderar att även kunskap från Universiteten tas med som resurs i detta arbete eftersom utvärdering och forskning inom funktionshinders-området är eftersatt. Förslag 12.4: För att förbättra möjligheterna att kunna följa effektmålen får Statistiska centralbyrån i uppdrag att genomföra tilläggsundersökningar inom ramen för Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF). med kommentar. SCB:s ULF-undersökning bör kompletteras med mer riktade undersökningar som bättre fångar in målgrupperna. Förslag 13: Planering, genomförande och uppföljning av strategin genomförs utifrån följande tidsupplägg. med kommentar. MFD:s förslag förväntas beslutas under Av det skälet bör tidtabellen revideras. Förslag 14: Regeringens samordning av funktionshinderspolitiken samordnas med regeringens arbete för mänskliga rättigheter. Förslag 15: Att regeringen gör en satsning på att stärka kännedomen om funktionshinderspolitiken. Detta genom att genomföra en lanseringskonferens av den nya funktionshinderspolitiken, fortsätta att utveckla den interna strukturen och arbetet för genomförandet inom Regeringskansliet samt säkerställer att arbetet utifrån förordning 2001:526 behandlas i dialoger mellan regering och ansvariga myndigheter. Förslag 16: Regeringen förtydligar länsstyrelsernas roll och ansvar inom funktionshinderspolitiken. Förslag 17: Regeringen arbetar fram en gemensam vision för funktionshinderspolitiken med SKL. 7 (8)

8 Specialpedagogiska skolmyndigheten avstyrker förslaget. Förankringen av mål och delmål bör ske i samråd med många aktörer. SKL är inte styrande i sin relation till kommuner och Landsting. Därför är det en risk att bara SKL nämns. Specialpedagogiska skolmyndigheten föreslår att förslaget arbetas om och att fler aktörer ges en roll i sammanhanget (intresseorganisationer t.ex). Förslag 18: Strategin för funktionshinderspolitiken samverkas med funktionshindersrörelsen i enlighet med artikel 4.3 i konventionen. Förslag 19: Regeringen bör överväga att i sina ägardirektiv till statligt ägda bolag tydliggöra tillgänglighetsfrågor och rättighetsperspektiv. Sakkunniga i detta ärende har Åsa Ekroth, Åsa Lindström, Gunilla Ternhult, Amanda Lindqvist, Karin Juterot, Lars Karlsson, Brita Lundberg, Ola Hendar och Ronnie Pettersson varit. För Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth Generaldirektör 8 (8)