ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth

Transkript

1 ALL 2015/1256 Ola Hendar Greger Bååth Skolverket Svar på remiss gällande Skolverkets förslag till förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem. Regeringsuppdrag U2015/191/S. Skolverkets diarienummer 2015:201 Skolverket har skickat remiss gällande förslag på förändringar i läroplanen. Specialpedagogiska skolmyndigheten lämnar här svar på de delar som berör specialskolans läroplan. Specialpedagogiska skolmyndigheten har deltagit i samråd med Skolverket den 15 april Delar av förslagen som anpassats till specialskolans målgrupp har tagits fram i samråd med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Specialpedagogiska skolmyndigheten tycker att förslagen om förändringar i läroplanen för förskoleklass och fritidshem överlag är bra. Oklarheterna som funnits och som framkommit i SOU 2010:67 behöver åtgärdas på det sätt som Skolverket föreslår. Specialpedagogiska skolmyndigheten lämnar här synpunkter på de bilagor som berör specialskolan, det vill säga remissversionen för specialskolans förskoleklass, fritidshem samt samarbete och övergångar. Svaret omfattar förslag på tillägg för att förtydliga i de två ny avsnitten samt förslag till ändring i förslaget om samverkan som inte är tillämpbar för specialskolan. Till sist en mindre korrigering av antalet avsnitt i läroplanen. Specialskolans remissversion - Förskoleklass Nuvarande text (Första stycket) Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag läroplan. Undervisningen ska dessutom ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag läroplan. Undervisningen i specialskolans förskoleklass ska anpassas till varje Specialpedagogiska skolmyndigheten, Huvudkontoret Box 1100, Härnösand Besöksadress: Magasinsgatan 11 Fakturaadress: FE 249, Hackås Telefon: Texttelefon: Fax: E-post: spsm@spsm.se Internet: Org.nr:

2 elevs förutsättningar och behov. Undervisningen ska dessutom ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. Tvåspråkighetsuppdraget i läroplanen är centralt för döva och hörselskadade elever. Variation i språkkunskaper varierar dock stort i elevgruppen från elever som har med sig teckenspråk från tidig ålder till de elever som i samband med val av specialskolan påbörjat sin kunskapsutveckling i språket. Vår bedömning är att anpassning som det beskrivs i läroplanen behöver komma med i den slutgiltiga utformningen. 2) Nuvarande text (Sista stycket första sidan) Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera utifrån sina individuella förutsättningar och behov med tal-, skrift- och teckenspråk samt med kroppsliga och estetiska uttrycksformer. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att kunna tänka, lära och uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera utifrån sina individuella förutsättningar och behov med tal-, skrift- och teckenspråk samt med kroppsliga och estetiska uttrycksformer. För döva och hörselskadade elever innebär detta en språkmiljö som ger förutsättningar att möta och använda sig av både teckenspråk och svenska i skolans alla sammanhang. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att kunna tänka, lära och uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Specialskolan består av regionala och nationella skolor. De nationella skolorna har ett kompletterande viktigt uppdrag för elever där lokala anpassningar inte räcker till. De regionala skolorna för döva och hörselskadade elever har i sitt uppdrag att genomföra tvåspråkighetsuppdraget. De nationella skolorna har kommunikation i fokus. Det är av den anledningen som det finns särskilda kursplaner i läroplanen för döva och hörselskadade. Textförslaget kommer från läroplanen och ska göra att texten blir tillämpbar i både nationella och regionala skolor. 3) Nuvarande text (Punktlistan sid 2) Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling, 2 (5)

3 skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta med ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt som grund, kommunicera med hjälp tal, skrift samt andra språkliga och estetiska uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften, Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling, skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta med ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt som grund, kommunicera med hjälp tal-, tecken- och skriftspråk samt andra språkliga och estetiska uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften, Läroplanen blir mer konsekvent om teckenspråk kommer med i denna punkt. Specialskolans remissversion Fritidshemmet Förslag (Första sidan första stycket) Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund och det uppdrag läroplan. Undervisningen i specialskolans fritidshem ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Undervisningen ska dessutom bidra till att ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del. Se förslag 1 ovan om förskoleklass 2) Förslag (Första sidan sista stycket) Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera utifrån sina individuella förutsättningar och behov med tal-, skrift- och teckenspråk, samt med kroppsliga och estetiska uttrycksformer för att kunna tänka, lära och uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. För döva och hörselskadade elever innebär detta en språkmiljö som ger förutsättningar att möta och använda sig av både teckenspråk och svenska i skolans alla sammanhang. Dessutom ska undervisningen i de dagliga aktiviteterna på olika sätt stödja och skapa möjligheter för elever med andra modersmål än svenska eller teckenspråk, att utöver dessa språk även använda sitt modersmål. 3 (5)

4 Se förslag 2 ovan om förskoleklass Specialskolans remissversion 2.5 samarbete och övergångar (Lpfö98) Förslag (Första stycket) För att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska förskolan samarbeta med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. I samarbetet ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. För barn som kan komma att tillhöra specialskolans- sameskolans- eller grundsärskolans målgrupper är det av betydelse att förskolan i samråd med vårdnadshavare tar initiativ till samverkan med respektive skolform. a) Tidig kontakt utifrån funktionsnedsättning Specialpedagogiska skolmyndigheten ger stöd till elever med funktionsnedsättning på olika sätt. För många förskolor är det naturligt att tidigt ta med barnens funktionsnedsättning i planeringen av övergången till skola och fritidshem. Specialskolan har idag kontakt med förskolor och föräldrar i planeringen för de elever där det är bestämt med en ansökan. Vår bedömning är att en tidig kontakt kan förbättra för eleverna med funktionsnedsättning. Detta gäller också övergången från förskola till grundsärskola. Därför föreslår vi att förskolan får ett förtydligande om att initiera samverkan för barn med funktionsnedsättning b) Tidig kontakt utifrån språk De regionala specialskolorna erbjuder en tvåspråkig undervisning, teckenspråk och svenska. Stödet till elever som är på väg till den språkligt anpassade miljön i specialskolan och Sameskolan skulle få en bättre skolstart om Sameskolan och Specialskolan tidigt kommer i kontakt med förskolorna. Det stora antalet förskolor i Sverige och det lilla antalet specialskolor och skolor som erbjuder samisk undervisning gör att ansvaret måste ligga på förskolan. Därför föreslår vi att förskolan får ett förtydligande om att initiera samverkan för barn med funktionsnedsättning. Specialskolans remissversion 2.5 Samarbete och övergångar (Lspec 1 Förslag (Första stycket) För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska förskoleklassen, fritidshemmet och skolan samarbeta med varandra. och med 4 (5)

5 förskolan. Skolan ska även samarbeta med gymnasieskolan. I samarbetet ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Utifrån förslag om ändring av texten i Lpfö98 föreslår Specialpedagogiska skolmyndigheten att de tre sista orden i första meningen stryks. I övrigt fungerar texten för specialskolan. Remissversion Konsekvensutredning. (Andra punkten andra stycket gällande Specialskolans och sameskolans läroplan.) Skolverket skriver att sameskolans och specialskolans läroplaner inte innehåller något avsnitt 3. Detta är inte korrekt. Avsnitt 3 är centrala för dessa skolformer. De innehåller särskilda kursplaner för skolformerna. I läroplanen står det: I specialskolan används huvudsakligen grundskolans kursplaner och kunskapskrav. För ett antal ämnen i specialskolan finns ytterligare kursplaner som fastställs av Skolverket. I sameskolan används grundskolans kursplaner samt en kursplan i samiska som fastställs av Skolverket. (Läroplanen, Inledning). Av denna anledning måste det även som i grundskolan finnas ett avsnitt 5 i sameskolans och specialskolans läroplan. Sakkunniga i detta ärende har Kajsa Sahlén och Ola Hendar varit. För Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth Generaldirektör 5 (5)