PLANBESKRIVNING 1(7) Planavdelningen 2010-02-08 S-Dp 2009-03730-54 Niklas Zetterberg Tfn 08-508 273 35 Förslag Detaljplan för del av fastigheten Luma 1 i stadsdelen Södra Hammarbyhamnen i Stockholm S-Dp 2009-03730-54 HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att möjliggöra uppförandet av två flerbostadshus i 6-8 våningar. Planen innehåller sammanlagt ca 65 lägenheter. Planområdet ligger vid Lumafabriken och Lumaparken i Hammarby Sjöstad. På platsen för den tänkta bebyggelsen ligger idag markparkering. PLANDATA Planområdet är ca 9500 kvm stort och ligger centralt i Hammarby Sjöstad, i direkt anslutning till Lumaparken och spårvägen. Den till huvuddelen berörda fastigheten Luma 1 ägs av Fabege AB genom bolaget Mälartornet AB. Planområdets utsträckning medger också justering till bättre överensstämmelse med faktiska förhållanden vad gäller användning och fastighetsgränser. Planområdets läge
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 2 (7) S-Dp 2009-03730-54 Stockholms översiktsplan Stockholms översiktplan ger riktlinjer för hur Stockholm skall utvecklas till en mer koncentrerad stad där den redan exploaterade staden förtätas och återanvänds för nya behov och invånare. Hammarby Sjöstad anges i ÖP som ett av stadens största stadsutvecklingsområden. Program för detaljplaneläggning För Hammarby Sjöstad gäller Program för detaljplaneläggning, Augusti 1996, reviderad 1997, med bilagor. Gällande detaljplan För det aktuella området gäller Dp 1997-0010-54. Planen anger byggrätt för kontor och parkering, utformad som ett cirkelsegment/bågformad huskropp. Kvalitetsprogram för planområdet I samband med gällande detaljplan för området (Dp 1997-00150-54) togs Kvalitetsprogram för gestaltning av LUMA som i tillämpliga delar skall gälla även för den nya detaljplanen. FÖRUTSÄTTNINGAR Lumafabriken. Foto: Stockholms Stadsmuseum Historik Kooperativa förbundet köpte Lumaområdet 1924 för att där starta tillverkning av glödlampor. Lumalampans fabrik uppfördes 1929-30 efter ritningar av Eskil Sundahl och Artur von Schmalensee. Lamptornet med det glasade rum som annonserar anläggningen på långt håll användes för provning av ytterbelysning. I takt med ökande produktion och automatisering har fabriken utvidgats kontinuerligt med början redan 1931-32. 1940 och 1958 tillkom de två byggnader (hus nr 20 resp. hus nr 34) som ligger intill det område som nu föreslås bebyggas med nya bostadshus. Byggnaderna är kulturellt värdefulla och är klassade med lilla q (q). Lumas huvudanläggning är klassad med stora q (Q). Befintliga förhållanden Lumafabriken hyser idag framför allt kontor, men även bostäder och förskola, mindre industriverksamhet, hantverk, handel och lager.
3 (7) S-Dp 2009-03730-54 Kommunikation och service Läget är mycket centralt i Hammarby Sjöstad. Från de nya bostäderna är avståndet till tvärbanans närmaste hållplats (Luma) som längst ca 120 meter. Färjeläget ligger på ett par minuters gångavstånd. Förskola finns inom fastigheten Luma 1. Närmaste vårdcentral samt grundskola ligger i kvarterets omedelbara närhet. Dagligvaruaffär på ett avstånd av ca 600 meter. PLANFÖRSLAGET Översiktsbild (fotounderlag: Fabege AB) Situationsplan
4 (7) S-Dp 2009-03730-54 Vy från Hammarby Allé (bild: Murman Arkitekter) Sektion Lumagatan Bebyggelseutformning Den nya bebyggelsen ligger inom det område som utgör Lumaparken med Lumafabrikens bebyggelse, centralt placerad i Hammarby Sjöstad. Karakteristiskt för Luma-anläggningen är att den underordnar sig platsens topografi, att den trots huvudbyggnadens omfång visar upp varierande gårdsmiljöer och goda möjligheter att i markplan röra sig mellan byggnaderna, att anläggningen som helhet är uppdelad i olika enheter och att den i färg och materialval är väl sammanhållen. Den nya bebyggelsen är tänkt att gestaltas för att både till planform, i volym och i materialbehandling ansluta till den befintliga bebyggelsestrukturen. Byggnaderna är två till antalet. Varje hus består i sin tur av två sammankopplade volymer som är vinklade i förhållande till varandra. Planformen skapar öppna gårdsrum mellan såväl de nya husen, som mellan de nya och de befintliga, och siktlinjer som idag finns på platsen bibehålls. Genom planformen vänder husen sig mot Lumaparken. Husvolymerna anpassas i höjd till de omgivande husen och till topografins höjdförhållanden. Husens volymer skall precis som resten av Lumafabrikens byggnader vara tydligt avläsbara och bilda väl definierade mellanrum. Därför skall balkonger utföras indragna från fasadliv. Låga taklutningar ger goda förutsättningar för att förse tak med sedum eller torv.
5 (7) S-Dp 2009-03730-54 Planritning normalplan Planritning takterrass Ny bostadsbebyggelse i relation till Lumafabriken, arbetsmodell juli kl 07.00 juli kl 17.00 januari kl 11.00 Solstudier Parkering och angöring Under husen med infart från Lumagatan finns parkeringsgarage. Antalet parkeringsplatser är 28. Parkeringstal 1,0 uppfylls genom nyttjanderätt för de boende att också hyra/använda samnyttjade p-platser inom Luma 1. Angöring med bil sker ifrån Lumaparksvägen (nuv. Glödlampsgränd) dit husens
6 (7) S-Dp 2009-03730-54 huvudentréer också vetter. Detaljplanen säkerställer att kringliggande fastigheter kan nyttja uppfartsvägen och vändplanen för angöring (y-märkt område). Tillgänglighet Byggherren ansvarar för att angöring och parkering blir möjlig inom 10 m från entréer samt att tillgängligheten blir god på kvartersmark och inom byggnaderna. Inlastning Den mindre envåningsbyggnad som idag innehåller inlastning till hus 34 rivs och ersätts med en förbättring av dagens lastbrygga i passagen mellan hus 20 och hus 34. För att tillgodose önskemål på säkerhet och minimera risk för bullerstörning från inlastning gör detaljplanen det möjligt att bygga in båda lastbryggorna i passagen. Utformningen av dessa mindre byggnadsvolymer skall underordnas varsamhetsbestämmelser. Lastbryggan vid hus 34 är idag försett med ett robust skärmtak, och lastbryggan vid hus 20 är helt inbyggd. Inget av detta är redovisat på gällande detaljplan men justeras i den nya planen. Frågorna prövas ytterligare i bygglov- respektive bygganmälanskedet. Övriga tillkommande och avgående byggrätter Mindre outnyttjad byggrätt för envåningstillbyggnad på hus 34:s västra sida utgår. Den befintliga förbindelsegång som förbinder hus 20 samt hus 34 på andra och tredje våningen redovisas i den nya planen (ej med i gällande plan). Markens anordnande Mellan den nya bebyggelsen och hus nr 20 och 34 anordnas ett gångstråk som förbinder Lumagatan med entréområdet utanför huvudentrén till Lumafabriken (Lumaparksvägen 7). Gångstråket börjar vid Lumagatan och ligger i blickfånget sett ifrån Hammarbyterrassens långsmala gaturum. Planen begränsar möjligheterna att inhägna bostadsfastigheten eftersom bebyggelsen skall ingå i sammanhang med övrig bebyggelse inom Luma 1. Vid planering av marknivåer nära befintliga hus skall hänsyn tas till de befintliga byggnadernas entréer med eventuella funktioner för nödutrymning och krav på tillgänglighet. Byggnadsantikvariska hänsyn Vid rivning och andra åtgärder som berör hus nr 20 och 34 märkta med lilla q skall fasader åtgärdas till ett utseende som överensstämmer med de varsamhetsbestämmelser som gäller för byggnaderna. Åtgärderna är bygglovpliktiga. För markplanering skall Kvalitetsprogram för gestaltning av LUMA gälla i tillämpliga delar. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget är förenligt med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms också ligga i linje med andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar och förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa.
7 (7) S-Dp 2009-03730-54 Social hållbarhet Kvarterets markbehandling, vegetation och belysning skall utformas så att miljön upplevs som trygg att vistas i och att passera igenom. I planeringen av miljön skall konsekvenser för barn beaktas. Ekologisk hållbarhet Planområdet ligger i ett mycket bra kollektivtrafikläge med både tvärbanan, bussar och båtförbindelse. I Hammarby Sjöstad finns möjlighet att vara medlem i bilpool. Nya bostäder skall uppfylla stadens cykelparkeringsnorm. Låga taklutningar ger goda förutsättningar för ytskikt av sedum eller torv som utjämnar temperatursvängningar, binder partiklar och fördröjer dagvattenavrinning. Ekonomisk hållbarhet Hammarby Sjöstad är en mycket attraktiv stadsdel. Bostadsbyggande här måste betraktas ha goda förutsättningar för ekonomisk bärkraft. Bostadshus bör projekteras och byggas med en strävan att underskrida gällande normerade nivåer för energiförbrukning för att ge förutsättningar för låga framtida driftskostnader. Det fria läget mot söder ger goda solförhållanden vilket är gynnsamt för framtida montage av solfångare eller solcellspaneler vilket kan bidra till ytterligare sänkta energikostnader. Natur- och rekreationsvärden Planområdet består idag av en bilparkering. De åtgärder som vidtas inom kvarteret syftar till att ge ett värdefullt tillskott i form av bostadshus, men också till att förstärka sambanden mellan sjöstadens olika delar runt denna plats samt att låta Lumaparkens yta gestaltningsmässigt expandera till hus nr 20 resp. 34. Ett fåtal träd berörs av den nya bostadsbebyggelsen men ersätts av nyplantering av träd inom området. Tekniska frågor De nya bostäderna ansluts till sopsuganläggning för hushållsavfall. VAledningar ansluts till ledningsnät. Dagvatten omhändertas på tomtmark. Trafikbuller Ljudnivåerna från trafik är låga i planområdet. De ekvivalenta (genomsnittliga) nivåerna ligger under 50 dba, vilket innebär goda förutsättningar att skapa en god boendemiljö vad gäller ljudmiljön. SLUT