SJÖSTADSHÖJDEN. PM Berg

SJÖSTADSHÖJDEN PM Berg 2017-11-15

SJÖSTADSHÖJDEN PM Berg Till utredning av gatualternativ för Sjöstadshöjden KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER PROJEKT Sjöstadshöjden UPPDRAGSNAMN Överdäckning Hammarbyvägen UPPDRAGSNUMMER 10218411 ERIK SUNDGREN Erik.sundgren@wsp.com TEL: 010-722 60 91 Muaz Alzouby Muaz.alzouby@wsp.com TEL: 010 722 60 58 FÖRFATTARE Erik Sundgren DATUM 2017-11-15 ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Marie von Matérn GODKÄND AV Sandra Yavuz 2 10218411 Överdäckning Hammarbyvägen

INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 BESKRIVNING AV ALTERNATIV 5 3 BERGTEKNISKA KONSEKVENSER AV ALTERNATIV 5 3.1 NOLLALTERNATIV 5 3.2 ALTERNATIV 1B 5 3.2.1 Hammarby skogsväg 5 3.2.2 Hammarbygatan 5 3.2.3 Kalmgatan 6 3.2.4 Bebyggelse 6 3.2.5 Sammanfattning av 1B 6 3.3 ALTERNATIV 1E 6 3.3.1 Hammarby skogsväg 6 3.3.2 Hammarbygatan 7 3.3.3 Kalmgatan 7 3.3.4 Bebyggelse 7 3.3.5 Sammanfattning av alternativ 1e 7 3.4 ALTERNATIV 2D 7 3.4.1 Hammarby skogsväg 7 3.4.2 Hammarbygatan 7 3.4.3 Kalmgatan 8 3.4.4 Bebyggelse 8 3.4.5 Sammanfattning av alternativ 2D 8 3.5 ALTERNATIV 2E 8 3.5.1 Hammarby skogsväg 8 3.5.2 Hammarbyvägen 8 3.5.3 Kalmgatan 8 3.5.4 Bebyggelse 9 3.5.5 Sammanfattning av alternativ 2E 9 4 BESKRIVNING AV BERGTEKNISKA UTMANINGAR 9 4.1 HÖGA SKÄRNINGAR 9 4.1.1 Brottmekanismer 10 4.1.2 Byggbarhet 11 4.1.3 Driftskede 11 4.2 BERGTUNNEL 12 4.2.1 Byggbarhet 12 4.2.2 Driftskede 12 4.3 BEBYGGELSE 12 4.4 VIBRATIONER OCH OMGIVNINGSPÅVERKAN 12 5 MÄNGDNING 13 Sjöstadshöjden PM Berg 3

5.1 ANTAGANDEN 13 5.2 MÄNGDER 14 6 UTVÄRDERING 14 6.1 NOLLALTERNATIV 15 6.2 ALTERNATIV 1B 15 6.3 ALTERNATIV 1E 16 6.4 ALTERNATIV 2D 16 6.5 ALTERNATIV 2E 17 6.6 SAMMANVÄGD BEDÖMNING 17 7 REKOMMENDATIONER 17 7.1 KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR 17 7.1.1 Alternativ 1B 18 7.1.2 Alternativ 1E 18 7.1.3 Alternativ 2D 18 7.1.4 Alternativ 2E 18 7.2 RESTLISTA 18 8 BILAGOR 19 4 10218411 Överdäckning Hammarbyvägen

1 INLEDNING Exploateringskontoret ser över möjligheten att koppla ihop Hammarby sjöstad med Hammarbyhöjden. Området mellan de bägge stadsdelarna har arbetsnamnet Sjöstadshöjden och det ingår att utreda hur det området skulle kunna exploateras. Detta PM syftar till att beskriva vilka bergtekniska konsekvenser som uppstår beroende på de alternativ som tagits fram för området. 2 BESKRIVNING AV ALTERNATIV För beskrivning av alternativen se dokument Utredning för gatualternativ med ritningsbilaga. 3 BERGTEKNISKA KONSEKVENSER AV ALTERNATIV 3.1 NOLLALTERNATIV Nollalternativet avser att beskriva vad som är möjligt att exploatera utan att göra någon förändring i gatunätet. Där är de enda bergtekniska konsekvenserna terrassering för nya byggnader. 3.2 ALTERNATIV 1B Alternativ 1B har två versioner. Lång respektive kort koppling och avser hur vägen passerar Sol- och Lejonberget. Ur bergtekniskt perspektiv är skillnaden i de två versionerna försumbar förutom mängderna. 3.2.1 Hammarby skogsväg Hammarby skogsväg är anpassad efter markytan och sprängningsarbeten efter vägen passerat Sol- och Lejonberget blir minimerade. Det innebär fortfarande bergskärningar längs vägens södra sida. Grundläggningen för bron behöver undersökas. Framförallt vid Virkesvägen där markförhållandena är mer okända. För den här konsekvensbeskrivningen antas en grundläggning direkt på berg för det södra landfästet och en grundläggning på pålar ner till berg för det norra landfästet. Ovan Södra länken kommer det behövas en hög stödmur som är ca 6 meter hög. Den behöver grundläggas på och stagförankras i berg. 3.2.2 Hammarbygatan Byggnationen av Hammarbygatan innebär bergschakt längs med nästan hela sträckan. Det innebär även ännu högre bergskärningar än de mot Hammarbyvägen i nuläget. Dessa blir förmodligen över 10 meter på vissa ställen. Sjöstadshöjden PM Berg 5

3.2.3 Kalmgatan Kalmgatan får vid sin anslutning till Hammarby skogsväg ganska höga bergskärningar. Slänterna blir uppemot 5.5 meter ovan köryta vilket innebär att slänten i sig blir ca 7.5 meter i byggskedet. När Kalmgatan ansluter till Hammarby skogsväg bildas därmed ett hörn där de två skärningarna möts. För att klara sikt kommer då det hörnet behöva schaktas bort. 3.2.4 Bebyggelse För att få plats med bostäder och kontor i området kommer visst terrasseringsarbete krävas. Framförallt längs med blivande Hammarbygatan där området söder om den måste schaktas ner till samma nivå för att ha bebyggelse längs gatan. Det innebär att det kommer ställas byggnader med sin norra fasad mot bergslänter. 3.2.5 Sammanfattning av 1B Sprängningsarbeten kommer utföras längs blivande Hammarby skogsväg vid Lejon- och Solberget samt Kalmgatan. Det kommer även förekomma sprängningsarbeten längs hela Hammarbygatan. Sprängningsarbeten medför vibrations- och bullerinducerande arbeten och dessa förväntas längs hela Hammarbygatan när den byggs samt längs med Hammarby skogsväg. Hammarby skogsväg gör intrång i Södra länkens skyddszon på grund av sin stödmur. Detta innebär att ett nödvändigt samtal med Trafikverket måste genomföras i tidigt skede av planeringen. Detta kan också innebära ett försvararbete för att säkerställa stabiliteten av tunnlarna samt långsammare drift i produktionsskede som kan öka kostnaderna. Hammarby skogsväg passerar Hammarbygatan på en bro. Mer än standardmässiga arbeten krävs för bergskärningar längs Hammarbygatan. Mängden bergschakt för Hammarby skogsväg minimeras för HSV Lång. 3.3 ALTERNATIV 1E 3.3.1 Hammarby skogsväg Alternativ 1e innebär att Hammarby skogsväg ansluter till Hammarbygatan mitt emot korphoppet. Det innebär stora bergskärningar på Hammarby skogsvägs södra sida. De permanenta skärningarna blir uppemot 8 meter höga och det innebär att de är ca 10 meter höga i byggskedet. Bergskärningen minskades till hälften jämfört med 1D som har utgått men detta sker till priset av att HSV lutningen ökas. Det blir även fler skärningar ända från Sol- och Lejonbergen ner till korsningen. De skärningarna blir som högst kring 6 meter. Schaktbotten hamnar nära södra länkens skyddszon när den korsas så ett samråd med Trafikverket är bäst att ha i åtanke i detta läge. Längre ner mot korsningen med Hammarbygatan krävs även stora mängder schakt för att det ska finnas nog stora siktsträckor. 6 10218411 Överdäckning Hammarbyvägen

3.3.2 Hammarbygatan Byggnationen av Hammarbygatan innebär bergschakt längs med nästan hela sträckan. Det innebär även ännu högre bergskärningar än de mot Hammarbyvägen i nuläget. Dessa blir förmodligen över 10 meter på vissa ställen. 3.3.3 Kalmgatan Kalmgatan får vid sin anslutning till Hammarby skogsväg höga bergskärningar. Uppemot 6-8 meter ovan köryta vilket innebär att slänten i sig blir ca 8-10 meter i byggskedet. När Kalmgatan ansluter till Hammarby skogsväg bildas därmed ett hörn där de två skärningarna möts. För att klara sikt kommer då det hörnet behöva schaktas bort. 3.3.4 Bebyggelse För att få plats med bostäder och kontor i området kommer terrasseringsarbete krävas. Framförallt längs med blivande Hammarbygatan där området söder om den måste schaktas ner till samma nivå för att ha bebyggelse längs gatan. Det innebär att det kommer ställas byggnader med sin norra fasad mot bergslänter på Hammarbygatan. 3.3.5 Sammanfattning av alternativ 1e Sprängningsarbeten kommer utföras ovan jord längs blivande Hammarby skogsväg vid Lejon- och Solberget samt Kalmgatan. Det kommer även förekomma sprängningsarbeten längs hela Hammarbygatan. Sprängningsarbeten medför vibrations- och bullerinducerande arbeten och dessa förväntas längs hela Hammarbygatan när den skapas samt längs med Hammarby skogsväg. Hammarby skogsväg ansluter till Hammarbygatan i en plankorsning. Visst samråd med Trafikverket krävs när Hammarby skogsväg byggs ovan ramptunnlarna. Störst mängd bergschakt för Hammarby skogsväg men ingen bro krävs. Samma mängd bergschakt som för alternativ 1B gällande Hammarbygatan. 3.4 ALTERNATIV 2D 3.4.1 Hammarby skogsväg Enligt 1B 3.4.2 Hammarbygatan Hammarbygatans överdäckning får en större sektion än tidigare utredningar och flyttas söderut för att få möjligheter till att bygga hus ovanpå överdäckningen. Det innebär stora bergschakt och höga bergskärningar i byggskedet. Ett rimligt antagande är att det krävs schakt under grundvattenytans nivå. Komplexa men genomförbara förstärkningsåtgärder kommer krävas längs med den blivande överdäckningen. Sjöstadshöjden PM Berg 7

3.4.3 Kalmgatan Enligt 1B 3.4.4 Bebyggelse Byggs ovan överdäckningen på balkar som ligger ovanpå pelare vilket för lasten ner i marken. Visst terrasseringsarbete krävs fortfarande för bostäder runt Kalmgatan. 3.4.5 Sammanfattning av alternativ 2D Sprängningsarbeten kommer utföras ovan jord längs blivande Hammarby skogsväg från passagen mellan Lejon- och Solberget fram till korsningen med Hammarbyvägen samt längs hela Hammarbyvägen. Sprängningsarbeten medför vibrations- och bullerinducerande arbeten och dessa förväntas längs med hela överdäckningen samt längs med Hammarby skogsväg. Stora schaktarbeten för att lägga ner betongtunneln. Samråd med trafikverket krävs och kontroller att arbetena inte riskerar några stabilitetsproblem i Södra länken kommer behöva säkerställas. De höga skärningar som bildas kräver komplexa bergtekniska åtgärder. Det förutsätts ett tätningsbehov i form av injektering längs med hela överdäckningens öppna schakt. 3.5 ALTERNATIV 2E 3.5.1 Hammarby skogsväg Enligt 1B. 3.5.2 Hammarbyvägen Förskärningar till bergtunnlarna skapas i bägge ändarna. Ovanjordssprängning kommer krävas för bägge förskärningarna, totalt ca 60 meter, det innebär buller i byggtiden medan de drivs. I efterföljande skede, sprängning under jord, kommer bullret från bergarbeten minska. Vibrationer från sprängningsarbetet blir mer påtagligt när det utförs under jord. Sprängningsarbeten medför vibrations- och bullerinducerande arbeten och dessa förväntas längs med nästan hela Hammarbyvägen. Samma vibrations- och bulleralstrande arbeten längs Hammarby skogsväg som alternativ 1B. I förskärningen i tunnlarnas västra ände bör det byggas en betongtunnel som ansluter mot tunnlarna i inslagsvalv. Dessa betongtunnlar kan sedan överbyggas med byggnader som i alternativ 2D. Samråd med trafikverket krävs och kontroller att arbetena inte riskerar några stabilitetsproblem i södra länken kommer behöva säk erställas. Hela tunneln kommer behöva tätas med injektering. 3.5.3 Kalmgatan Enligt 1B 8 10218411 Överdäckning Hammarbyvägen

3.5.4 Bebyggelse Kommer sannolikt kräva terrassering och planschakt i olika utsträckning. Terasseringsarbete gäller för byggnader längst både Hammarbyskogsväg och Hammarbygatan samt förmodligen längst Kalmgatan. Vissa hus kan också behöva grundläggas på pålar när slänten är brantare längst Hammarbygatan. 3.5.5 Sammanfattning av alternativ 2E Stora mängder bergschakt krävs men standardmässiga förstärkningsarbeten kan antas vid drivandet av tunnlarna. Förstärkningsarbeten i detta alternativ kommer att vara mindre komplexa jämfört med alternativ 2D. Omgivningspåverkan av vibrationer är att förvänta sig under den tid som bergtunnlarna drivs. Buller vid schakt för förskärningar är också värt att anmärka. Tätning i form av injekteringsskärmar krävs och dräner kommer behöva installeras. Vid förskärningarna bildas temporärt höga slänter som kommer kräva mer än standardmässiga förstärkningar. Hammarby skogsväg och Kalmgatan enligt alternativ 1B. 4 BESKRIVNING AV BERGTEKNISKA UTMANINGAR Detta kapitel avser att beskriva de utmaningar som en del av alternativen ställs inför och ligga som grund till utvärderingen av alternativen i kapitel 5. 4.1 HÖGA SKÄRNINGAR I bilaga 1, bergtekniska förutsättningar, redovisas geologin för området. Där framgår det att det finns fyra dominerande sprickgrupper samt bankningsplan i området. Sprickgrupp 1 och bankningsplanen syns längs med hela Hammarbyvägen. Sprickgrupp 1 skapar återkommande plana strukturer som sluttar in mot Hammarbyvägen. Dagens skärningar längs vägen är förstärkta mot denna sprickgrupp men de är bara högre än 6 meter närmast södra länkens ramptunnlar. Sprickgrupp 3 har förutsättningar för att skapa överstjälpningsproblematik längs med delar av sträckan, speciellt eftersom det finns återkommande bankningsplan med lutning mellan 0 och 10 grader i området. Sprickavståndet i området är varierande men på många ställen är det storblockiga förhållanden. Se Figur 1 för en bild med hur sprickgrupp 1 och 3 förhåller sig till slänter längs med Hammarbyvägen. Sjöstadshöjden PM Berg 9

Figur 1 Principskiss, sprickgrupp 1 (Blå) och 3 (Röd) samt bankningsplan (Gul) Illustrerade för en hög skärning med hus på krönet. Sprickgrupperna ovan korsas av sprickgrupperna 2 och 4 vilket gör att både sprickgrupp 1 och 3 har alla förutsättningar för att skapa återkommande stabilitetsproblem i form av överstjälpning eller glidning av block. 4.1.1 Brottmekanismer I det här kapitlet beskrivs de möjliga brottmekanismerna för sprickgrupperna som beskrivs i kapitlet ovan och bilaga 1. Överstjälpningsbrott Överstjälpningsbrott orsakas på grund av ett rotationsbrott. Ett rotationsbrott innebär i det här fallet att det teoretiska blocket i slänten kan stjälpas över sin egen horisontalaxel när mothåll schaktas bort. Detta problem är som mest påtagligt om strukturerna stupar inåt slänten, d v s på motsatt sida om släntens horisontalaxel. Eftersom pådrivande krafter bakom överstjälpningsbrott är ganska små sker förstärkning med bultar i byggskedet allteftersom dessa block identifieras. Dock ska här tilläggas att vid ett läge som Figur 1 ovan kan det finnas risk att förstärkningsbultarna bara fäster blocket i ett ännu större block bakom som sedan kan rotera eller glida ut längs eller runt en annan struktur. Plant brott Ett plant brott kan ske när ett sprickplan stryker i samma, eller nästan samma, riktning som slänten. Glidning sker mot ett sprickplan som avgränsar kilen. Sprickplanet måste ha en stupning som är större än friktionsvinkeln och mindre än släntens stupning. Det innebär att ett block kan glida ut när mothållet schaktas bort. För att analysera stabiliteten rörande plana brott projiceras mothållande och pådrivande krafter längs glidplanet. Dimensionering mot plant brott kan göras genom att Säkerhetsfaktorn beräknas. Det görs genom en jämviktsanalys där mothållande krafter delas på pådrivande och ett värde större än 1 betyder därmed att blocket är stabilt. För att dimensionera förstärkning kan den erforderliga mothållande kraften som krävs läggas till och därifrån kan antalet bultar beräknas. 10 10218411 Överdäckning Hammarbyvägen

Konsekvensen av om ett plant brott sker kan bli katastrofalt. Detta eftersom det vid stora, återkommande strukturer finns risk att hela skärningen glider ut. I värsta fall en sträcka som är nästan lika långs som själva skärningen. Att jämföra med att mindre block roterar eller glider ut. 4.1.2 Byggbarhet Med bakgrund i beskrivningarna över brottmekanismerna ovan används det plana brottet som det dimensionerade i och med att förstärkning mot överstjälpningsbrott kan bidra till att skapa ett större plant brott. Därför används ett fall med 20 meter hög slänt enligt Figur 1 för att överslagsmässigt beräkna en systematisk förstärkning som kan antas för området runt Hammarbyvägen. I släntstabilitetslägen bör säkerhetsfaktorn inte vara lägre än 1,3 och det gäller om förutsättningar är väl utredda. Vid osäkerheter i materialparametrar och andra parametrar bör kravet på säkerhetsfaktor ökas. Resultatet ger att det krävs en systematisk förstärkning med fullt ingjutna kamjärnsbultar, 25 mm i diameter, där de har ett centrumavstånd på 1,4 m. För att bultarna ska hjälpa mot ett plant brott måste de även vara nog långa. De måste korsa glidytan och förankras minst 1 m i friskt berg. Vid en 20 m hög slänt innebär det att de längsta bultarna behöver vara 9,5 m. Närmare släntfoten kan längden på bultarna minskas då avståndet till den teoretiska glidytan blir kortare. Att installera bergförstärkningsbultar som är längre än 6 meter är icke-önskvärt ur arbetsmiljöskäl. I ett projekteringsskede kan bultarnas diameter bytas ut mot 32 mm eller större för att kunna öka centrumavståndet men längden på dem är densamma. Av arbetsmiljöskäl bör det även antas att samtliga slänter behöver förstärkas med stålnät för att fånga upp mindre stenar. 4.1.3 Driftskede Permanenta bergskärningar behöver kontinuerligt underhåll i from av besiktning, skrotning och så småningom kompletterande förstärkning. En annan aspekt att ha i åtanke vid permanenta skärningar är möjlig isbildning. Omfattningen av isbildning beror på hur grundvattennivåerna ser ut i området. Förutom det kan även ytvatten bidra till isbildning. Isbildning kan även innebära frostsprängning vilket betyder att förstärkningens bärande förmåga försämras avsevärt. En slänt med isbildningsproblematik behöver därmed betydligt mer besiktningar och kompletterande underhållsinsatser än en utan de problemen. Under ett livscykelperspektiv, 120-år vanligtvis för bergkonstruktioner, är underhållsbehovet för höga skärningar enormt. Det är att förvänta sig att så höga bergskärningar inte är statiska under ett så långt perspektiv. Det innebär att omfattande kompletterande förstärkningsåtgärder kommer krävas under skärningens livstid. Det är lämpligt att anta att så här höga skärningar kräver årliga inspektioner. Sjöstadshöjden PM Berg 11

4.2 BERGTUNNEL Med bakgrund i utförd geologisk kartering redovisad i bilaga 1 bedöms att området är ett lämpligt läge för en bergtunnel. Byggbarheten av en bergtunnel i slänten beskrivs nedan enligt den information som finns tillgänglig i dagsläget. 4.2.1 Byggbarhet De största stabilitetsmässiga utmaningarna som en bergtunnel i det här området skulle stå inför är bristen på bergtäckning. En tumregel är att en tunnel minst ska ha halva spännvidden i bergtäckning. Detta för att bergmassan ska kunna skapa ett självbärande valv. Om det skulle saknas bergtäckning, samt vid påslagslägena, brukar en metod som heter spiling användas. Det innebär att förstärkningsbultar i antingen stål eller glasfiber, vid temporär förstärkning, borras från stuffen med ca 10 graders lutning som en solfjäder ovan den blivande tunnelns tak. Dessa håller ihop bergmassan ovanför taket och får sedan upplag i form av sprutbetongbågar som fördelar lasten vidare ned i botten av tunneln. Metoden är relativt vedertagen och det finns många exempel då den använts framgångsrikt. Tätning i form av injektering är även det vedertaget i Stockholmsområdet och det finns även där gott om framgångsrika exempel. 4.2.2 Driftskede En bergtunnel för vägtrafik kräver naturligtvis en hel del underhållsinsatser i jämförelse med en väg ovan mark. I det här läget kan ett antagande göras att det behövs inspektioner av hela tunneln vart sjätte år samt mindre inspektionsinsatser vartannat år. 4.3 BEBYGGELSE Grundläggning av byggnader och bron i olika terasseringsnivåer betyder att förstärkning av terrassernas krön kommer krävas enligt stycke 4.1. Det betyder dock att mer förstärkning kommer krävas om det ska tas ner laster på krönen. Dessa slänter är oftast inte permanenta då de återfylls efter byggnaden är färdig. Vidare kan grundläggning genomföras med borrning av pålar som är en vedertagen metod för att föra ner lasten under bergöverytan. Denna metod kan även användas för att fördela lasten runt bergkonstruktioner istället för att ta ner den på hjässan av dem. När byggnader byggs i suterräng med sin fasad mot bergslänter uppstår ett möjligt problem med vatten. Beroende på hur byggnaderna projekteras kan det bli problem med stående vatten mot fasaden. Beroende på mängden vatten går det att lösa på flera olika sätt. Förutom att dränera på traditionella sätt kan det vid större mängder vatten behövas en kombination av tätning genom injektering och dränering vid släntfot. 4.4 VIBRATIONER OCH OMGIVNINGSPÅVERKAN Ovanjordssprängning kommer krävas i ganska stor omfattning för exploateringen av Sjöstadshöjden. Generellt kan sägas att 12 10218411 Överdäckning Hammarbyvägen

ovanjordssprängning genererar mindre vibrationer men mer buller från borrning, lastning etc. Vid underjordssprängning blir det istället mer vibrationer men mindre buller. Omgivningspåverkan i form av sänkta eller förändrade grundvattennivåer kommer förmodligen ske i samtliga alternativ. Generellt kan sägas att ett öppet schakt innebär att grundvattenytan sänks under det öppna schaktet medan en tunnel kan låta grundvattnet flöda runt den. Det senare är förutsatt att det finns nog med bergtäckning mellan injekteringsskärm och bergöverytan. 5 MÄNGDNING Vid tidpunkten för denna mängdning fanns inte nog med information kring position och geometri för framtida bebyggelse. Därför finns inga mängder för bergschakt och bergförstärkning gällande bebyggelsen i området utan mängdningen baseras på gatualternativen. I stycke 5.2 nedan redovisas de mängder som tagits fram för varje alternativ och levererats till kalkyl. 5.1 ANTAGANDEN För att kunna ta fram mängder för gatualternativen måste en sektion för bergschakt antas. I det här fallet har antagandet varit att schaktet måste genomföras 2 meter under vägöverytan för att bereda plats för ledningar o.d. Förutom det antas även bergschakt krävas 2 meter åt varje sida utanför principskissernas sektion, se Utredning för gatualternativ. Förutom det antas en släntlutning på 10:1. Sektionen för bergschakt ser därför ut som i Figur 2. Denna typsektion gäller även för förskärningarna till bergtunnlarna. Sjöstadshöjden PM Berg 13

Figur 2 Typsektion, Bergschakt Det enda tillfället typsektionen inte gäller för öppna schakt är för Hammarbygatan/Hammarby fabriksväg. Detta eftersom den norra sidan av gatan inte kommer förändras. Det innebär att bergschakt för Hammarbygatans breddning har principsektion + 2m i horisontell utbredning. 5.2 MÄNGDER Mängder för bergtunnlarna beräknas enligt principsektion i Utredning för gatualternativ. Övriga schakt enligt stycke 5.1. De mängder som har beräknats i detta skede är bergschaktmassor i m 3, släntyta i m 2 och bottenyta i m 2 för öppna schakt. För bergtunneln har schaktvolym m 3 och mantelyta i m 2 beräknats. Efter det har uppdelningar gjorts där det bedöms att särskilda förstärkningsinsatser krävs, exempelvis 20 meters skärningarna, samt där det bedöms att det krävs tätning genom injektering. Mängder som tagits fram till kalkyl redovisas i Bilaga 3. 6 UTVÄRDERING För att genomföra en utvärdering av de bergtekniska konsekvenserna av varje alternativ har det skapats teknikområdesspecifika projektmål som sedan utvärderas enligt skalnivåerna i Tabell 1. 14 10218411 Överdäckning Hammarbyvägen

Tabell 1 Beskrivning av skalnivåer med exempel Olämplig Mindre lämplig Acceptabel Önskvärd Uppfyller ej gällande krav och riktlinjer. Motverkar kraftigt programmets intentioner. Avsteg från gällande krav och riktlinjer. Riskerar att motverka programmets intentioner. Krävs större samordning med exempelvis Länsstyrelsen eller anläggningsägare i området då viktiga aspekter ligger utanför stadens rådighet. Omfattande åtgärder under byggtid. Mindre avsteg från gällande krav och riktlinjer. Smärre avsteg från programmets intentioner. Mindre ingrepp. Uppfyller gällande krav och riktlinjer. Går i linje med programmet. Mindre ingrepp. De teknikområdesspecifika projektmålen delades sedan upp i aspekter för att kunna bedöma dem i delar. En sammanvägning av alla aspekter gjordes sedan för att utvärdera alternativen mot varandra. Projektmålen är genomförbarhet, maximerade exploateringsmöjligheter, minimerad omgivningspåverkan, minimerad klimatpåverkan och minimerat underhåll. Gällande bedömningen av minimerad klimatpåverkan läggs det in som en kommentar eftersom det i detta läge inte görs någon klimatkalkyl. Aspekter och bedömningen är beskrivna i bilaga 2. Utvärderingen sammanfattas i en utvärdering enligt teknikområde Berg. 6.1 NOLLALTERNATIV För nollalternativet bedöms det som att det kommer krävas minst insatser, jämfört med övriga alternativ, ur ett bergtekniskt perspektiv. Terrassering och planschakt för byggnader kommer krävas men då inga positioner eller geometri för grundläggningar finns att tillgå är det svårt att göra någon djupare analys av det behovet. 6.2 ALTERNATIV 1B Genomförbarheten för alternativ 1B bedöms som god ur bergtekniskt perspektiv. De största arbetena blir de permanenta skärningarna där Kalmgatan ansluter till Hammarbys skogsväg samt de tillfälliga slänter som skapas i byggskedet när Hammarbyvägen schaktas ner till Hammarby fabriksvägs nivå. Dessa slänter kommer sedan antingen terrasseras eller motfyllas när det ställs byggnader mot dem. Slänterna blir uppemot 10 meter höga. Gällande exploateringsmöjligheter gäller här som vid alla alternativ att det krävs en del terrassering för att kunna bygga kontor och bostäder i området. Omgivningspåverkan kommer att ske genom vibrationer och buller i samband med sprängningsarbeten. Längs med hela den blivande Hammarbygatan, delar av Hammarby skogsväg och vid all terrassering. Ovanjordssprängning ger mindre vibrationer än underjordssprängning men buller från bland annat borrning och lastning är större. Sjöstadshöjden PM Berg 15

Klimatpåverkan bedöms för detta alternativ vara lägre än de övriga alternativen då det enda som kan nämnas är att det går åt mycket stål och betong för att bygga bron över Hammarbygatan. Bergförstärkningsinsatserna bedöms vara lägst i detta alternativ, bortsett från nollalternativet. Driftskedet för alternativ 1B innebär bara underhåll för den permanenta skärningen i korsningen Kalmgatan/Hammarby skogsväg. 6.3 ALTERNATIV 1E Genomförbarheten för alternativ 1e bedöms som genomförbart ur bergtekniskt perspektiv, men inte rekommenderat. Till att börja med krävs väldiga mängder bergschakt för att få ner Hammarby skogsväg till Hammarbygatans nivå. Förutom det måste allt berg mellan Hammarby skogsväg och Hammarbygatan schaktas bort. Det bildas över 10 meter höga bergskärningar mellan HSV och husen uppe på Kalmgatan. Släntens höjd kan innebära en liten risk att bergförstärkningsbultarna behöver längder som är olämpliga ur arbetsmiljösynpunkt. Exploateringsmöjligheterna är som det nämndes tidigare beroende av stora mängder bergschakt. Gällande omgivningspåverkan från vibrationer och buller gäller samma förutsättningar som för alternativ 1B men i större utsträckning. Ur klimatsynpunkt krävs inga större betongkonstruktioner för varken Hammarbygatan eller Hammarby skogsväg. Dock en stor mängd bergschakt. Driftskedet innebär stora återkommande underhållsinsatser på grund av de höga skärningarna enligt stycke 4.1.3. 6.4 ALTERNATIV 2D I alternativ 2D krävs omfattande bergschaktningsarbeten för att förlägga en betongtunnel där det är tänkt. Det leder även till höga temporära bergslänter som sedan motfylls. Genomförbarheten är därmed inte lämplig generellt. Även temporära bergslänter med höjder upp mot 15 meter kommer behöva komplexa förstärkningsåtgärder i det här området. Installation av långa bergbultar är även här ett arbetsmiljöproblem. Här finns stora exploateringsmöjligheter då mycket av terrasseringsbehovet förvinner i och med att berget redan schaktats bort för betongtunneln. Gällande omgivningspåverkan finns samma vibrations- och bullerproblematik som i de tidigare alternativen men här med ännu större omfattning. Ur klimatsynpunkt bedöms detta alternativ ha störst påverkan i och med att mängden bergschakt är det största i jämförelse med de andra alternativen. Förutom det krävs även stora mängder betong och stål för att bygga betongtunneln. Driftskedet innebär stora återkommande underhållsinsatser på grund av de höga skärningarna enligt stycke 4.1.3. 16 10218411 Överdäckning Hammarbyvägen

6.5 ALTERNATIV 2E Bergtunneln i alternativ 2E kräver förvisso relativt omfattande bergschaktningsarbeten men mindre än i alternativ 2D. Tunneln har en liten sektion och i ett område där bergtunnlar är vanligt förekommande kan den betraktas som genomförbar utan större tekniska nackdelar. Den största frågan för genomförbarheten är att säkerställa bergtäckningen över hela sträckningen. Några jord- och bergsonderingar skulle säkerställa det men det bedöms i dagsläget som troligt att det finns tillräcklig bergtäckning över hela sträckan. Exploateringsmöjligheterna här är lite större än alternativ 2D men vissa hus kanske måste grundläggas på borrade pålar. Då kan lasterna från dem tas ner bredvid tunneln istället för rakt ovanpå dem. Även viss terrassering kommer krävas i detta alternativ men flexibiliteten är nog störst för detta alternativ. Detta alternativ saknar den stora betongkonstruktionen och har därmed lägre CO2-utsläpp än alternativ 2D. Även fast det krävs mycket bergschakt för bergtunneln är det fortfarande mindre än det som krävs för betongtunneln. Näst högst påverkan av samtliga alternativ. Driftskede innebär underhållsinsatser enligt stycke 4.2.2. 6.6 SAMMANVÄGD BEDÖMNING För att se hela bedömningen och varje aspekt se bilaga 2. I Tabell 2 nedan ställs varje alternativ mot varandra i de sammanvägda kategorierna omgivningspåverkan och bergteknik. Tabell 2 Sammanvägd bedömning av alternativ Sammanvägd bedömning Bergteknik Alternativ 0 Alternativ 1B Alternativ 1E Alternativ 2D Alternativ 2E Få Måttliga Olämplig och stor bergtekniska insatser i omgivningspåverkan insatser sammanhanget Genomförbart men inte rekommenderat. Höga och stora skärningar med kontinuerligt underhållsbehov Standardmässigt förfarande men stor omgivningspåverkan 7 REKOMMENDATIONER Ur teknikområde bergs synpunkt är nollalternativet det bästa utifrån de teknikspecifika mål som sattes upp. Denna bedömning ska dock slås ihop med övriga teknikområden inklusive möjlighet till exploatering. I följande kapitel listas det rekommendationer för varje alternativ. 7.1 KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR För samtliga alternativ är grundvattenfrågan viktig. Alternativ 2E är förmodligen det som det råder minst osäkerhet om tätningsbehovet. För de Sjöstadshöjden PM Berg 17

övriga kanske det inte behövs men i detta läge är det bäst att anta att det behövs. 7.1.1 Alternativ 1B En oklarhet i dagsläget är markförhållandena vid det norra brostödet. Om det är långt ner till berg kan det betyda pålningsarbete. 7.1.2 Alternativ 1E Dimensionering av den höga skärningen är en fråga för kompletterande utredning. Släntlutningen för en så hög skärning minskas helst men det innebär förmodligen att delar av fastigheten på Kalmgatan måste Lösas in. En noggrann utredning där dimensionering för en sådan skärning kommer att krävas. Det krävs också en mer omfattande underhållsinsats med frekventa inspektioner. I det här skedet är det lika bra att anta att det krävs årliga inspektioner. På grund av risken med att isbildning får bergmassan att röra på sig kommer släntens stabilitet påverkas under sin livstid. Det innebär att det kommer krävas återkommande förstärkningsinsatser. 7.1.3 Alternativ 2D För det här alternativet är tillvägagångssättet för vattentätning av slänterna inte helt självklart. Det krävs en utredning följt av en noggrann systemprojektering för att komma fram till ett koncept för injektering. I det här läget går det inte att svara på hur bra en injektering av så höga slänter skulle bli om det ens går att få ett tillfredsställande resultat av det. Beroende på hur byggnaderna och betongtunneln byggs mot slänterna behöver också dränering undersökas. Det kan vara bättre att bara dränera slänten vid släntfoten. 7.1.4 Alternativ 2E En jord- och bergsondering för att säkerställa bergtäckningen i hela svackan nedanför tornet, där GC-vägen går idag. Det bör inte behövas fler än 4 punkter för att säkerställa det. Tunneln förväntas tätas med injekteringsskärmar och hur de påverkar grundvattenytan långsiktigt behöver utredas. 7.2 RESTLISTA Mängden bergschakt som kommer krävas med hänsyn till siktsträckor är inte inräknad. Detta är mest påtagligt kring korsningen Kalmgatan Hammarby skogsväg. Se över vad konsekvensen blir om lutningen på skärningarna längs med Hammarby skogsväg minskas. Bergtunnelsektionen behöver ses över med hänsyn till utrymning. Konsekvenserna av hur byggnation i området skulle påverka gatualternativen är inte utredda. De alternativ som kräver större schaktningsinsatser nu kanske inte behöver det för bebyggelsen senare. Detta innebär att mängdning och kalkyl kanske inte blir helt rättvisande. 18 10218411 Överdäckning Hammarbyvägen

8 BILAGOR Bilaga 1 Bergtekniska förutsättningar Bilaga 2 Utvärderingsmodell teknikområde Berg Sjöstadshöjden PM Berg 19