Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom

Relevanta dokument
Andning det gäller livet!

Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Sammanfattning och slutsats

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet)

MEDICINSK YOGA. Föreläsning Malmö Jeanette Strömberg

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Bengts seminariemeny 2016

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Salutogen miljöterapi på Paloma

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring

Sömnproblematik, stress och behandling

Kompendium för seminarium : Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Mindfull STÅENDE Yoga

Kommunikation och bemötande. Empati

Kris och Trauma hos barn och unga

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Bättre hälsa: antagande

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Konsten att hitta balans i tillvaron

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Information om gruppsykoterapi

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Utvärdering APL frågor till handledare VT2014

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Välkommen! Mikael Widerdal

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Lära och utvecklas tillsammans!

Träning vid hjärtsvikt

Hälsoteket i Angered

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Trötthet hos patienter i livets slutskede

14 oktober talade vi om. Ulricehamn. Du kan! Idag. Mental träning & prestation. Man kan lära sig styra sig själv för att

Existentiella samtalsgrupper

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Lusten att gå till skolan 2013

Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

- på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: Telefon: 0046 (0)

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Anne Persson, Professor

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger.

Andas bättre må bättre!

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Grunder Medialitet !!!

Tillitsfull KLARTÄNKT

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder

Upplevelser av att som biologiskt barn till familjehemsföräldrar växa upp familjehem


Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

GOLFINSPIRATION Inledning. Släpp kontrollen

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Transkript:

9/12 2015, Lund Andningen & livet Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehab-kedjan 046 17 43 23 amelie.ambolt@skane.se Bild: Amelie Ambolt

Var i kroppen finns andningen? Var får den rum?

Från första till sista andetaget Där emellan - pågår livet Kroppen berättar livets historia Vad händer med Livets rytm?

Vad gör skillnad? Individuellt anpassad fysioterapeutisk behandling Bild: Amelie Ambolt

Svårt att andas är en chock - Vad hjälper dej då, när det händer? Närvaro Trygghet - att känna någon annans närvaro Att komma ner i kroppen Fysisk beröring från en trygg & närvarande person Aktivitet att röra på sig Citat från patienter, som lämnat sitt medgivand till att bi citerade, 2015

Svårt att andas Det blir panik, och ångest, - vandrar i tankarna, att nu är syret slut - Vad hjälper dej då, när det händer? Stampar i golvet, då försvinner ångesten & andningen går ner i magen Gör något med kroppen, hjälper kroppen att ta det lugnt Omfokuserar Citat från patienter, som lämnat sitt medgivand till att bi citerade, 2015

Svårt att andas -Vad hjälper dej då, när det händer? Gäspningar hjälper, för då kommer det in luft Erfarenheter, strategier Självtröst: Det är inte så farligt, säger jag till mig själv Omfokusering Jätteviktigt, att dela det med någon Mötet, att bli sedd & dela inre liv. Ljuda, det blir mer volym och plats för andningen Livsutrymme

Oro, otrygg? Symtom Ångest, depression Begränsad livskvalitet en konsekvens Ökat Vårdsökande en konsekvens

Vad är livskavlitet? Autonomi Delaktighet Tillgång till HELA mitt jag

4 M Roxendal 1987 Mötet Människosyn Motivation Drivkraft Metod Bild: Tove Ambolt

Basal Kroppskännedom, BK Basic Body Awareness Therapy, BBAT Väster- och österländska rörelsetraditioner Förövningar till Tai Chi eller till livet - Medicinskt forskningsområde sedan 1985 - Hälso- skadeförebyggande, rehabilitering - Processorienterad behandling Bild: Amelie Ambolt

Existensnivåer Fysisk Fysiologisk Psykologisk Existentiell Dropsy 1988 Bild: : Amelie Ambolt

Kroppsjagsfunktioner Roxendal 1985, 1997 Min relation till min/mitt Roxendal 1985, 1997 Förankring Balanslinje Andning Centrering/Koordination Flöde/Kontinuitet Relaterande Avgränsning Medveten närvaro Bild: Amelie Ambolt

Funktioner Fysisk kapacitet - förmåga Fysisk aktivitet - aktivitetsnivå Fysisk träning - struktur Känslo-, tanke- & handlingsfunktioner Bild: Amelie Ambolt

Vad är det? Beröring

KASAM Känsla av samanhang Salutogenes Begriplighet Hanterbarhet Mening Antonovsky 2005 Bild: Tove Ambolt

Personcentrareat möte Verbal och manuell guidning i interaktion Kroppsjags- funktioner Människosyn Möte Spegling Existens- nivåer Intention Funktion 2015 Blid Amelie Ambolt

Möta Kommunicera Relatera Mentalisera

Symtom?

Symtom Vad berättar patienten med ord? Vad berättar patienten med sin kropp? Vad berättar patienten inte? Vad berättas på andra vis? Vad förväntar behandlaren sig av mötet? Vad lyssnar jag på?

Trygghet behövs för att reglera autonoma funktioner Har tillgång till resurser Kroppsjagsfunktioner Ge/känna empati, värme och omsorg till mig själv Trygghet N Vagus ventrala, myeliniserade del är aktiv. Ger utrymme för socialt engagemang Nyfiken, utforskar Alert Vaksam Kommer tillbaka till min trygga Fritt enl. polyvagal teori, Porges 2007 Kamp eller Uppgivenhet Kan ej ta mig ur min hotfulla situation: stress, obehag Flykt Kamp Frys Freeze: Kollaps N Vagus dorsala del är omyeliniserad och ger uppgivenhet och imobilisering

Patientfall Maria 52 år Blick fylld av rädsla Hopsjunken hållning, rör sig långsamt Bristande förankring Saknar helt förmåga att utföra rörelser samlat/centrerat Påtagligt generellt kompensatoriskt muskelarbete Högcostal andning Begränsad aktivitet och delaktighet: Går korta sträckor - Till från bilen Beroende av bil för att delta i aktiviteter

Patientfall Maria Behandling Val av övningar med fokus på bärighet och tillit Förankring och basal funktionell stabilitet Utgångsläge: sittande på pall med kilstöd att hitta ett mer funktionellt sittande balanslinjen gå i sittande Att andas med ryggen? Funktionell uppresning Aktiv viloställning Utgångsläge: stående att stå i sina ben Att gå framlänges, baklänges

Patientfall Maria Effekter av behandling - Ökad förankring i ben, höfter och bäcken - Ökad självkänsla och tillit till sig själv när hon märkte att hon kunde påverka sin situation - Minskat kompensatoriskt muskelarbete - Friare rörlighet i nacken, vilket gjorde att hon kände sig tryggare när hon körde bil - Minskad rädsla -> ökad trygghet - Kunde märka när hon föll tillbaka i sitt gamla rörelsemönster - Mindre skamkänslor -> ökad frimodighet - Friare andning

Evolutionen Inre drivkrafter: Edvard Deci, professor i psykologi Bild: Amelie Ambolt Beskriver hur barn tydligt drivs av en inre motivation när de utforskar världen, hur de lär sig nya saker och praktiserar dessa. Fokus hos barnet ligger på aktiviteten och det är också aktiviteten i sig som är belöningen. En yttre motivation däremot kommer utifrån och driver individen till handling genom att exempelvis nå någon form av belöning eller slippa bestraffning. Vid ett agerande där individen drivs av en yttre motivation ligger fokus alltså på belöningen som är avskild från själva aktiviteten. Att drivas av en inre motivation är alltså att föredra

Enligt Deci Inre motivation vilar i 3 grundläggande psykologiska behov: 1. Behov av att få känna sig kompetent, att själva aktiviteten är belöningen. 2. Behov av relationer, att få tillhörighet. 3. Behov av autonomi, att agera i enlighet med egna värderingar och upplevelse av frihet. Att kunna välja. Bild: Amelie Ambolt

Överlevnad Anknytningsteori enligt Bowlby Förändring av vården Möte- bemötande- omsorg

Anknytningsteori - Bowlby DESORGANISERAD

När det är svårt, med integrering Obalans - dysreglering i kroppens system Läs tips: Kroppen först - en behandlingsmodell vid psykosomatik Britt Bragée 2013

Öva och utforska tillsammans och på egen hand

Tack Bilder: Tove Ambolt, Amelie Ambolt

Forskning Roxendal 1985: Body Awareness Therapy and the Body Awareness Scale Mattson 1989: Body Awareness Applications in Physiotherapy Gran 1999: Quality of Life, Motivation and Costs in Multidisciplinary Occupational rehabilitation. Prospective, controlled two-year study in patients with prolonged musculoskeletal disorders Helvik Skjaerven 1999: Att vare seg selv mer fullt og helt. En tillnaerming till bevegelsekvalitet Rosberg 2000: Kropp, varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv Lundvik Gyllensten 2001: Basic Body Awareness Therapy Malmgren Olsson 2002: Health problems and treatment effects in patients with non-specific musculoskeletal disorders. A comparison between Body Awareness Therapy, Feldenkrais and Individual Physiotherapy Eriksson 2007: Body Awareness Therapy: a new strategy for relief of symptoms in irritable bowel syndrom patients. Gyllensten, 2009; Long-term effectivness of Basic Body Awareness Therapy in Psychiatric Out-patient Care. A randomised controlled study.

Forskning Skjaerven, Kristoffersen, Gard 2008: An eye for movement quality Skjaerven, Kristoffersen, Gard 2010: How can movement quality be promoted in clinical practice? Hedlund, Lundvik Gyllensten, 2010; The experience of basic Body Awareness Therapy in Patients with Schizofrenia. - Affect regulation, body awareness and self esteem, social effects, effects on the ability to think. Catalan-Matamoros, 2011: A pilot study on the effect of Basic Body Awareness Therapy in patients with eating disorders: a randomized controlled trial. Hedlund, Lundvik Gyllensten, 2013: The physiotherapists experience of Basic Body Awareness Therapy in patients with schizophrenia and schizophrenia spectrum Danielsson mfl 2014: Exercise or basic body awareness therapy as add-on treatment for major depression: A controlled study. Danielsson 2015: Moved by movement

Forskning Lindvall et al 2015: Basic Body Awareness Therapy for patients with stroke: Experiences among participating patients and physiotherapists. Madsen, et al 2015: Refugee experiences of individual basic body awareness therapy and the level of transference into daily life. Mantovani et al 2015: Immediate effect of basic body awareness therapy on heart rate variability.

Litteratur Basal Kroppskännedom: den levda kroppen, Gyllensten mfl. 2015 Med känsla för barns självkänsla, Krantz Lindgren 2014 Ortorexi: fixering vid mat och träning. Lin och Grigorenko, 2014 Fokuserad ACT, Strosahl mfl. 2014 Kroppen först : en behandlingsmodell vid psykosomatik, Britt W Bragée 2013 Rörelse och interaktion, Bader-Johansson 2013 Att förstå kroppens budskap, Biguet, Keskinen-Rosenqvist, Berg (red.) 2013 Compassionfokuserad terapi, Adersson & Viotti. 2013

Litteratur ACT helt enkelt, Harris 2011 Mentaliseringsboken, Wallroth 2010 Hemligheten, Josefsson & Linge 2008 Den mörka hemligheten, Josefsson & Linge 2008 Anknytning i praktiken, Broberg mfl. 2008 Vart du än går är du där, Kabat-Zinn 2005 Hjärnvägar till inlärning, Berg & Cramèr 2004. Levande Människa, Roxendal & Winberg 2002 Spädbarnets interpersonella värld, Stern 2000 Leva i sin kropp, Dropsy 1987 Den harmoniska kroppen, Dropsy 1988