Sammanfattning och slutsats

Transkript

1 Anna Sannum Karlsson Leg Fysioterapeut Terapeutisk kompetens och lärare i Basal Kroppskännedom Ordförande i den nationella lärargruppen i Basal Kroppskännedom (IBK) Styrelsemedlem i den internationell förening för Body Awareness ( IATBBAT) anna.sannum@gmail.com Bilaga 1. Beskrivning av fysioterapeuters arbete med patienter med psykisk ohälsa. Sammanfattning och slutsats Arvoden och tidsåtgång för individuell behandling och gruppbehandling behöver uppdateras till 60 minuter för individuell behandling och 2-2,5 timmar för gruppbehandling. Gruppbehandling som har både pedagogiskt och terapeutisk inriktning saknas i dagens nationella taxa. Ny arvodeskategori behöver införas. Fysioterapeuter som uppnått Terapeutisk kompetens i Basal Kroppskännedom uppfyller kraven för specialistarvode och kraven för att genomföra terapeutiska och pedagogiska gruppbehandlingar. Den striktare tillämpningen av Lagen om ersättning för fysioterapi (1993:1652) (LOF) bör ses över så att fysioterapeuter som idag har rätt till minuters behandlingar också i framtiden ges möjlighet att arbeta mer än 49% med de mer komplicerade patientfallen. Bevilja fysioterapeuter tjänstledighet för att kunna bedriva handledning och utbildning. 1

2 Nedanstående text innehåller kommentarer kring: Forskning och evidens. Psykosomatik och psykisk ohälsa. Motivering till tidsåtgång för individuell behandling. Gruppbehandling. Motivering till tidsåtgång för gruppbehandling. Basal Kroppskännedom och fysioterapeuter verksamma enligt LOF. Forskning och evidens Inom forskningsområdet psykisk ohälsa finns en växande evidens för betydelsen och relevansen för fysioterapeuters arbetssätt. Detta framkommer t.ex. i grundforskningen kring samspelet mellan kropp och hjärna. Genom forskning inom neurofysiologi, anknytningsteori, neurosomatik har förståelsen ökat för det autonoma nervsystemets (ANS) betydelse vid stressreaktioner och hur muskelspänningar, känslor och stressmönster samspelar och påverkar människor. Livet vi lever sätter spår i våra kroppar. Utvärderingar av specifika fysioterapeutiska interventioner vid psykosomatiska behandlingsmetoder är lovande. T.ex. har Gyllensten visat i sin forskning om fysioterapeutisk behandling för psykisk ohälsa hur vårdkonsumtionen minskar och hur tilltron till egen förmåga ökar (Gyllensten m.fl. 2009: Hedlund 2014). Sjukdomstillstånden bottnar ofta i en fysiologisk obalans, en obalans i ANS. och att denna obalans har samband med otillräcklig tillgång till emotionell reglering i redan tidig ålder (Nerurkar m.fl. 2013). Människor som söker för långvariga problem med depression, ångest, smärta och utmattning visar sig ofta ha varit med om påfrestande händelser tidigt i livet. Det har visat sig att procent av alla som söker primärvården för ovanstående problem har bristande förmåga till självregleringen av det autonoma nervsystemet och därmed en minskad förmåga till återhämtning (Steen. L 2017). Psykosomatik och psykisk ohälsa Människor som söker för långvarig smärta, utmattning eller annan psykisk ohälsa, lite slarvigt benämnda som psykosomatiska problem, har en komplex problematik. Den fysioterapeutiska behandlingen vid dessa åkommor syftar bland annat till att få ökad medvetenhet av kroppen och att 2

3 lära sig sätt och strategier att hantera sina besvär. Behandlingen syftar till att ge patienten ökade kroppsliga resurser och ökad förmåga till reglering av ANS. Fysioterapeuter som arbetar med Basal Kroppskännedom (BK) benämner dessa kroppsliga resurser som kroppsjagsfunktioner, där fokus är att stärka och förändra hållning, rörelsemönster, postural stabilitet, andning, balans och medveten närvaro. Man kan också beskriva behandlingsprocessen i termer som att minska stress för att återfå förmågan till återhämtning - eller ökad postural stabilitet (hållningsmuskler) så att muskelspänningar kan regleras och minskas. Behandlingen hjälper även patienter att komma i kontakt med sin kropp, känslor och behov (Gyllensten m.fl. 2003). Genom ökad medvetenhet ökar patientens förmåga till att göra det som är bra för hen inom olika områden, såsom kost, träning, relationer, lärande och socialt engagemang. I behandlingsrummet framkommer genom övningar, rörelser och interaktion med fysioterapeuten, ofta känslor av skam, ensamhet, smärta, ilska och sorg, men senare i behandlingen även lugn, nyfikenhet, hopp, glädje och gemenskap. I dessa terapeutiska möten krävs det medveten närvaro av fysioterapeuten för att f örstaå vad som händer i mötet med patienten och på så sätt kunna leda behandlingsprocessen vidare (Gyllensten 2003). Mycket av kommunikationen är icke-verbal. Fysioterapeuten behöver kunna härbärgera/bära/vara i det som händer i rummet och behöver kunna memorera rörelsemönster, andningsmönster och reaktioner, för att leda behandlingen vidare. Fysioterapeuten registrerar patientens kroppsliga resurser och svårigheter på en icke-verbal nivå och behöver lita på sitt kroppsliga minne, så att processen fortsätter i nästa behandlingsmöte. Fysioterapeuter utformar en vård- och behandlingsplan som grundar sig på evidensbaserad undersökning och bedömning, samt på patientens önskningar och förmågor. Att arbeta processinriktat innebär ett förändringsarbete över tid. Det är svårt att generalisera antal behandlingstillfällen som kommer att behövas. Bedömningen och vården är personcentrerat och uppföljningar görs regelbundet. Motivering till tidsåtgång för individuell behandling Denna typ av behandling behöver minuters aktiv behandling per vecka då det kräver utrymme för: 3

4 Uppföljning på hur det varit sedan förra mötet. Hur har det gått med övningarna? Har patienten kunnat använda sig av färdigheterna i vardagen? Färdigheter/förmåga/medvetenhet av det som hände i förra patientmötet? Övande och interaktion med fysioterapeuten. Leder behandlingen till en interoceptiv exponering och patienten kommer i kontakt med implicita minnen behövs det tid för hjälp med att få tillgång till att nya nervnät integreras, så att patienten får tillgång till en funktionell reglering av ANS (Bragée 2013). Verbal reflexion. Vad tar du med dig och vad vill du öva på tills nästa gång? Efter behandlingens slut behöver fysioterapeuten tid för reflexion och journalskrivning och ställtid för att ta emot nästa patient. Tidsåtgång minst 60 minuter för patientbehandling och journalskrivning. Ofta tillkommer intygsskrivning och kontakter med andra behandlare eller myndigheter. Arbetar fysioterapeuten på en privat A-klinik behövs det även tid för betalning, bokning av ny tid och eventuellt utfärda frikort. Gruppbehandling Vi människor sägs ha överlevt som art genom vår förmåga till samarbete. Människans behov av gemenskap och autonomi är våra största drivkrafter. Fördelarna med behandling i grupp är stora. (Sandahl m.fl. 2014). Gemenskap och känslan av tillhörighet kan dock ha fått människor att gå över sina gränser. Önskan att bli omtyckt, sedd och älskad kan ha lett till att personer stängt av kontakten med sig själv och med sin kropp och senare mist kontakten med sina känslor och behov. Hen har fått bristfällig hjälp av anknytningspersonen att tolka sina kroppsliga signaler och detta har då lett till ett dysreglerat stresshanteringsmönster, en obalans i ANS. När patienten har fått ökade kroppsliga resurser och individuell hjälp med självreglering kan behandlingen fortsätta i grupp. Här övar patienten på att själv göra denna reglering, men med fortsatt tillgång till kroppslig guidning av fysioterapeuten. Miljön är trygg och rutiner finns, och 4

5 utmaningar sker successivt genom gruppdeltagarnas interagerande. Det blir en s.k. individuell behandling i grupp. Det vill säga; fysioterapeuten och patienten sätter upp individuella mål och varje patient får individuell hjälp vid varje grupptillfälle att nå sina mål. Att öva i grupp innebär en exponering av människors beteende, närvaro, rörelsemönster, andningsmönster och exponeringen sker både med icke-verbal och verbal kommunikation. Den interaktion som sker mellan deltagarna kan upplevas (som en exponering och) som en utmaning och påfrestning och ger patienterna möjlighet att i stunden söka efter sina egna kroppsliga resurser eller att ta hjälp av gruppen. Fysioterapeuten företräder en trygghet för var och en och för hela gruppen. En rollmodell för ett tryggt anknytningsmönster, vilket stimulerar möjligheten till att självreglera sitt stresshanterings- mönster, som ger förutsättningar för en ökad balans i ANS. Senare i grupprocessen kan gruppen/gruppbehandlingen ge deltagarna trygghet och stöd till att utveckla goda mänskliga relationer. Behandling i grupp är lika betydelsefull som individuell behandling. De två behandlingsformerna är olika faser i patientens tillfrisknandeprocess. Det behöver tillskapas ekonomiska möjligheter i den fysioterapeutiska verksamheten för gruppbehandling i psykosomatisk fysioterapi. En modell är Basal Kroppskännedom, som innebär både en pedagogisk och terapeutisk intervention. Motivering till tidsåtgång för gruppbehandling Gruppbehandlingar behöver 1,5 2 timmars aktiv behandling då det kräver utrymme för: Återkoppling sen förra gången. Hur har det varit sen sist? Mål för dagen. Gemensamt övande och parövningar. Teori och förklaringsmodeller kopplat till övandet och grupprocessen. Verbal reflexion. Vad tar du med dig från idag? Efter behandlingens slut behöver fysioterapeuten tid för reflexion och journalskrivning och ställtid för att ta emot nästa patient/patientgrupp. Tidsåtgång minst 2-2,5 minuter för 5

6 gruppbehandling och journalskrivning. Ofta tillkommer intygsskrivning och kontakter med andra behandlare eller myndigheter. Arbetar fysioterapeuten på en privat A-klinik behövs det även tid för betalning, och eventuellt utfärdande av frikort. Basal Kroppskännedom och fysioterapeuter verksamma enligt LOF Basal Kroppskännedom är en metod för behandling av psykosomatiska problem. Utbildningen introduceras på flera av Sveriges fysioterapiutbildningar och bedrivs sedan genom Institutet för Basal Kroppskännedom (IBK). Utbildning består av fem delkurser med mellanliggande distansuppgifter, såsom rapporter, litteraturläsning, praktiska moment, handledning, patientfall m.m. Fysioterapeuter som har genomfört alla utbildningsstegen vid IBK kan därefter examineras på vissa universitet och erhålla 60 högskolepoäng. För utförligare beskrivning av utbildningen Fysioterapeuter som examinerats i IBK:s regi erhåller Terapeutisk kompetens i Basal Kroppskännedom. I flera landsting medför detta att fysioterapeuten då ges möjlighet att behandla patienter i minuter med rätt till särskilt arvode. Den striktare tillämpningen av Lag 1993:1652 innebär emellertid att de fysioterapeuter som idag har rätt till särskilt arvode (45-50 minuters behandlingar ) och som har utbildning till att behandla komplicerade patientfall framöver bara kan ägna 49% av sina behandlingar till denna patientgrupp. Det leder obönhörligen till att väntetiden för patienter med psykisk ohälsa ökar. Fysioterapeuterna får hänvisa patienterna till psykiatrin där det redan är högt vårdtryck. Fysioterapeuter som har uppnått Terapeutisk kompetens i Basal Kroppskännedom har en gedigen utbildning i gruppledarskap. Arvodet för grupper är idag inte anpassat till BK-grupper. Det finns inget arvode som är avpassat till grupper som både har pedagogisk och terapeutisk intervention. Idag är det samma ersättning för en träningsgrupp, typ bassänggrupp, som för en BK-grupp. Vissa primärvårdsorganisationer premierar dock grupper som innehåller teori. Vi vill lyfta fram den terapeutiska processen och det pedagogiska innehållet som sker i BKgrupperna och jämställa detta med teoretiskt innehåll och med psykoedukativa grupper. 6

7 Utbildningen till BK-lärare är en flerårig utbildning, 4-5 år, och idag finns det i Sverige 14 lärare (inklusive lärarkandidater) varav fyra är disputerade. Som BK-lärare ger man kurser, handleder och medverkar i nationella och internationella nätverk och föreningar. Studier har visat att handledning har stor betydelse för fysioterapeuters kompetensutveckling och kliniska färdighet (Mattsson & Mattson 1994 ). Lag 1993:1652 beviljar tjänstledighet för fysioterapeuten för att gå utbildningar, men däremot inte för att själva hålla/ge utbildning. Fysioterapeuter som både är kliniskt verksamma och utbildare har en unik och trovärdig kompetens som gagnar både patienter och kursdeltagare och bidrar med kompetensutveckling och vårdkvalité inom de regioner de är verksamma. Malmö den 24 januari 2018 Styrelsen i Lärargruppen i Basal Kroppskännedom (IBK) genom ordförande Anna Sannum Karlsson Referenslista. Bragée, B. (2013) Kroppen först: En behandlingsmodell vid psykosomatik. Lund: Studentlitteratur Danielsson,L (2015) Moved by movement: A person-centered approach to phsical in treatment of major depression. University of Gothenburg. Institute of Neuroscience and Physiology. Department of Clinical Neuroscience and Rehabilitation Gyllensten, A.L (2001) Basic Body Awareness Therapy. Doctoral Dissertation; In Department of Physical Therapy, pp.167. Lund: Lund University Gyllensten, A.L, Hansson, L, Ekdahl, C (2003) Patient Experiences of Basic Body Awareness Therapy and the relationship with the Physiotherapist. Journal of Body Work and Movement The Therapies; July: Gyllensten, A.L., Ekdahl, C. Hansson, L (2009) Long-term effectiveness of Basic Body Awareness Therapy in psychiatric outpatient care. A randomized control study. Advances in physiotherapy 1:

8 Hedlund, L. (2014) Basal Kroppskännedom och psykomotorisk funktion hos personer med allvarlig psykisk sjukdom. Avhandling. Department of health sciences, Faculty of medicine. Lund University Mattsson, M, Mattsson B (1994) Supervision as an aid to professional development. Physiotherapy Theory and Practice. Vol. 10, No. 2, p Mattsson, M (1998) Body Awareness Applications in Physiotherapy. Doctoral Dissertation; In Departments of Psychiatry and Family Medicine. Umeå: Umeå University. Article I- VII Nerurkar A, Bitton A, Davis RB, Phillips RS. Yeh G. When Physicians Counsel About Stress: Results of a National Study. JAMA Intern Med. 2013: 173 (1): Sandahl m. fl. (2014) Gruppens potential. Att leda och utveckla gruppbehandling. Natur & Kultur Skjaerven, L.H. Kristoffersen, K & Gard, G (2010) How can movement quality be promoted in Clinical practice? A phenomenological study of a group of Expert Physical Therapists. Physical Therapy; Oct; 90 (10): Steen, L. Fysioterapi Hjärnforskningen ger ny bas för interventioner vid utmattning. Fysioterapi 2017;9: sidnummer Waldegren (2012) Ångest och ångesthantering- ett neurobiologiskt perspektiv. Biguet, G, Keskinen- Rosenqvist, R & Levy Berg, A (red.) Att förstå kroppens budskap, Sjukgymnastiska perspektiv. Lund Studentlitteratur s