Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Cecilia Ferm Thorgersen Professor i musikpedagogik Luleå Tekniska Universitet (Lektor i estetiska lärprocesser Uppsala Universitet)
FN Artikel 19: Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.
Kunst og kultur gjev opplevingar som kan vere avgjerande for å utvikle det enkelte menneske sin personlegdom og livskvalitet (St.meld. 8, 2007-2008) Å forstå kunst og kultur er i mange høve ein læringsprosess (s. 7) Skolesekken handler dermed om å gi alle, eller i hvert fall de fleste, elever i Norge en kulturell bagasje, noe både kultursektoren og skolesektoren skal bidra til (Breijvik & Christophersen). Aktivitetene skal foregå i nær tilknytning til skolens daglige virksomhet, som støtte til arbeidet med å oppnår læreplanens mål, og som et tillegg til og ikke erstatning for kunstfaglig undervisning
store muligheter for økt læring i å satse på mer varierte undervisningsformer, og at kunst og kultur kan spille en viktig rolle i så måte. (KD, 2007:7). Skolesekken er sikringskosten som motvirker kulturelle mangelsykdommer, og den er melisdrysset som gjør kakestykket ekstra godt (ABM-utvikling 2007, Norsk Kulturråd 2011). Hensikten er at (alla) elever skal få tilgang til, bli kjent med og utvikle forståelse for kunst- og kultuttrykk (St. meld 8,2007-2008: 22). Dette betyr at ALLE elever fra 6 til 19 år nå er innlemmet i ordningen. (d) hvilke konsekvenser har Denkulturelle skolesekken for ulike aktører? god, verdifull, unik, gave, suksess, magisk, dannende, utfordrende (Homme & Rykkja, 2013) - för vem?
Människor kan ändra kulturen, och de kan också skapa ny kultur. Den mänskilga rätten till utbildning och till kulturellt deltagande börjar med de unga och fortsätter livet ut. Kreativa och kommunikativa förmågor avgörande för att kunna göra skillnad vad kräver det av aktörerna I DKS när det gäller barn i behov av särskilt stöd?
Inklusion och delaktighet: Specialpedagogisk blick på estetisk verksamhet inom DKS några perspektiv på livsvärldsfenomenologisk (holistisk) grund
Övergripande tankar Alla barn och unga har rätt att delta i sociala sammanhang och utvecklas till demokratiska medborgare (Ett levande kulturliv är grunden för en levande demokrati, Stenseng, 2013 min översättning) Rätt att mötas utifrån sina behov, förmågor, intressen och förutsättningar. Dilemma med individuella och sociala sammanhang och intressen (Gruppen framför individen, Kvile, 2013) Hur komma förbi det? (d) hvilke konsekvenser har Denkulturelle skolesekken for barn i behov av särskilt stöd? En livsvärldsfenomenologisk syn på inklusion och demokrati!?
Utgångspunkt Att delta i estetiska aktiviteter och lärandeprocesser kan med andra ord ses som en demokratisk rättighet. Alla människor har rätt att växa i rollen som utövare, mottagare och skapare av estetiska uttryck. Om inte i skolan var kan då ALLA garanteras detta?
Delaktighet i estetiska lärprocesser En demokratisk rättighet Hur kan projekt som DKS på olika sätt lägga tillrätta för alla barns införlivande och användande av estetiska uttrycksformer? Vad är en specialpedagogisk blick? Vad innebär en estetisk lärprocess och i vilka sammmanhang är sådana möjliga och relevanta att erbjuda? Vad innebär delaktighet? Vilka kompetenser behöver DKS-liknande projekt för att kunna erbjuda alla elever delaktighet i i estetiska lärprocesser?
En specialpedagogisk blick: Barn i behov av särskilt stöd Människosyn Vad-vem Behov individ-kontext Integrering byggnad-behov-ålder Inklusion ta del - vara involverad / gemenskap - utveckling Anpassad estetisk verksamhet förmåga-motivation Inkluderande estetisk verksamhet social-engagemang
Ett specialpedagogiskt förhållningssätt Likvärdighet Tillgänglighet Gemenskap Delaktighet
Specialpedagogik och inklusion, riktlinjer Alla elever skall erbjudas att nå målen Förutsättningar för likvärdighet Innehållet skall vara möjligt att införliva utifrån olika förutsättningar Inte bara det mest centrala Viktigt att få möjlighet att kommunicera sina erfarenheter med olika uttrycksmedel Verktyg? Former? Anpassning
Estetiska lärprocesser Processer som leder till att ett eller flera formspråk införlivas och kan användas för att göra världen hanterbar ses på nytt sätt Kommunikativa (konstnärliga) processer som innehåller närvaro, representation och föreställningar, samt reflektion och känslor Processer där (konstnärliga) uttrycksformer upptäcks, används och utvecklas på samma gång i samspel med kulturell, social och historisk kontext Ställer krav då det gäller barn i behov av särskilt stöd vem tar ansvar i DKS-liknande projekt?
Estetiska lärprocesser Education in the arts Att lära sig uttrycka, ta emot och reflektera Education through the arts Att lära sig andra ämnen genom egna uttryck Art as education Att lära sig andra ämnen genom intryck Education as art Lärare och elever ses som artister (Bamford)
Estetisk kommunikation Estetisk upplevelse/ erfarenhet Extistentiellt värde och demokratisk rättighet
Lärande Skapa mening i interaktion med (den konstnärliga) världen Vardagligt Icke-obligatoriskt/lekfullt Konstnärligt Personligt
Delaktighet Tillgänglighet likvärdighet Att äga processen Lagom stora utmaningar Mot självständighet Vara en del av något större En känsla av jag-kan ta emot, utöva, skapa Likvärdighet Koppling till det lokala Flera möjligheter I samband med est. uttryck
Inkluderande estetiska lärprocesser - några aspekter Knyter an till tidigare erfarenhet Erbjuder utveckling av det införlivade Lokal/vardaglig förankring Erbjuder flera vägar mot målet Erbjuder en jag-kan känsla Knyter an till drömmar och förhoppningar
Anpassad estetisk verksamhet Vad är det DKS skulle anpassas till och när är eleven delaktig? Anpassas DKS till problemen? Anpassas till elevens möjligheter till upplevd delaktighet och jag-kan känsla på väg mot uppsatta mål? Utifrån detta skapas lärandemiljöer Behöver DKS fundera på samlärande, nivågruppering, flerstämmighet!?
Vad krävs av omgivningen? Vad innebär ett främjande förhållningssätt? Hur kan lärare, konstnärer och byråkrater bidra till att skapa en sådan anda?
DKS som rum för ALLA Förhoppningsvis blir eleverna erbjudna estetiska upplevelser samt möjligheter att skapa, utveckla och reflektera över estetiska uttryck. Att öppna sig för, införliva och kommunicera uttryck är viktiga aspekter av processen, som de vuxna bör ha med sig i arbetet. Målet kan vara att rummet utgör en estetisk sfär där eleverna ges möjlighet att utveckla sig själva, sina inbördes relationer och sina relationer till omvärlden. En väsentlig utgångspunkt för elevernas upplevelse av rummet är de vuxnas förhållningssätt. (Estetisk praxis enl. Juncker 2013!?)
En specialpedagogisk blick på riktlinjerna Varig, For alle elever, Realisere mål i læreplanverket Ha høy kvalitet Sikre et kulturelt mangfold Kunstnerisk bredde og variasjon i formidlingsmåtene Regelmessig Samarbeid mellom kultur og skole Lokalt forankret
Sammanfattning Delaktighet Medvetenhet Möjlighet
Professionskamper!? Definitionsmakt hos kultusekotrn konsekvenser för barn I behov av särskilt stöd!? Har deras röster blivit hörda? Vem är begeistra för barnen i behov av särskilt stöd? Vilka krav ställer dessa barn på konstnärer, förvälatare och lräare? Vilka estetiska och sanselige erfaringer får de göra? Var behöver ordningens andra fot sättas ned för att ALLA barn skall gynnas!? Kvalité på vad för vem? Hur kan elever i behov av särskilt stöd erbjudas kvalitativa estetiska erfarenheter I DKS-liknande projekt?
Vilka kompetenser och resurser behövs inom ramen för DKS-liknande projekt för att garantera ALLA delaktighet i estetiska lärprocesser?
Vad krävs? Engagemang Expertis pedagogik, uttrycksform, organisation Entusiasm Kulturella resurser Effektiva system och strukturer Öppenhet och medvetenhet i alla relationer Ett reflekterat inkluderande förhållningssätt hos samtliga involverade (vuxna) aktörer Tydlig ansvarsfördelning
Delaktighet i estetiska lärprocesser/aktivitet er En demokratisk rättighet Satsningar som Den kulturelle skolesekken kan ge förutsättningar för barn i behov av särskilt stöd i ett politiskt klimat där de estetiska ämnenas existens i övrigt inte värderas i någon högre grad Det gäller att se, använda och skapa möjligheter I den vidare utvecklingen av DKS, vilket forskningen som presentaerats de här dagarna ger en god grund för.
Tack för uppmärksamheten Cecilia Ferm Thorgersen cefe@ltu.se