Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs!

JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information och rehabilitering. Vision Västra Götaland ska vara ledande i att driva och utveckla en utmärkt strokevård i en sammanhållen vårdkedja utifrån individens behov och delaktighet Vilket innebär att; Alla invånare i Västragötalandsregionen skall ha tillgång till god strokevård även efter vårdtiden på sjukhus oavsett ålder, kön, utbildning, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, social ställning och bostadsort

Strokeenhets vård Rådgivning Alarm Ambulanstransport Trombolysbehandling Antikoagulantiabehandling Understödd hemgång Triangelrevision Planering Utskrivning Rehabilitering Uppföljning

Minuter Dagar Veckor År

Styrkebaserat Genombrott 27-28/11 21-22/1 26/3

Mindre fokus på problem, mer fokus på det optimala Genombrottsmetoden ger struktur för att arbeta målinriktat, testa, mäta och att nå nya arbetssätt Styrkebaserat har frågorna en speciell betydelse

Förbättringsområden Samarbete Vårdplanering Utskrivning Stöd och Information Rehabilitering Omfattar samarbete över huvudmannagränser, mellan organisationer, verksamheter, professioner, team, inom team och med patient och närstående m.m. Kunskap- och metodspridning På strokeenhet i nära samarbete med patient, närstående, primärvård och kommun. Vid utskrivning på strokeenhet används utskrivningskriterier för att säkerställa planering och fortsatt vård, stöd, information och rehabilitering. I nära samarbete med patient och närstående, primärvård och kommun. Utveckla arbetssättet för stöd och information med respekt för individens kunskap och erfarenheter. Patient/vårdtagare och närståendes upplevelser av strokevården är en viktig resurs för att utveckla stöd i hela vårdkedjan. Möjlighet att välja mellan olika rehabiliteringsmetoder. Patient- och närståendeutbildning med KPU-modellen Understödd hemgång från alla strokeenheter. Multidisciplinärt rehabteam. Vård med strokekompetens. Läkarkontakt för strokeuppföljning

Med stöd av Kunskap Nöjdhet Delaktighet Strokeutbildning och samverkansutbildning för att öka strokekompetensen genom hela strokevårdkedjan. Patientutbildning med patient/vårdtagare som utbildare. Patient/vårdtagare och närståendes erfarenheter och upplevelser av strokevården är en stor kunskapskälla. Att tillvarata individens kunskap om sin sjukdom och situation ger bästa förutsättningar för vårdplanering, information och stöd. Forskning och FoU-arbeten tas tillvara. Patient/vårdtagare och närståendes upplevelser av vård, information, stöd och behandling är viktig fakta för att förstå hur en väl fungerande strokevårdkedja bör fungera. Patient/vårdtagare, närstående och personals nöjdhet är ett viktigt mått för att förstå hur verksamheten bedrivs och för att utvärdera projektet. Patient/vårdtagares delaktighet är prioriterad. Att se det som en viktig resurs är mer ett förhållningssätt än aktivitet. Delaktighet ska möjliggöras på flera nivåer och områden såsom i den direkta vården men också i att utveckla hela vårdkedjan. Delaktighet är en förutsättning för kommunikation på individens villkor. Vårdplanering, information och stöd genomförs med största möjliga delaktighet från patient/vårdtagare och närstående.

Styrkor & Framgångsfaktorer Önskvärda läget Optimal vård, rehabilitering, stöd och information Så vi vill ha det Målformulering Design Mäta och uppföljning Vad vi behöver göra Förankringsplan PDSA Delaktighet Det vi ska behålla! Vad vi vill uppnå Så här gör vi

Pusselbitar Lidköping Skaraborgs sjukhus

Vem pusslar för vem?

Det finns olika perspektiv på vård, förklarar hon. Den medicinska vården som hon och hennes man var väldigt nöjda med. Omvårdnaden, som de också tycker har varit fantastisk. Och bemötandet som de inte heller har ett ont ord om. Nej, problemet är omhändertagandet, hur vården organiseras, informerar och kommunicerar, och här brister det rejält. Vården lånar språk från industrin som processer och flöden men vi som patienter och anhöriga vill inte bli processade eller hamna i flöden, vi vill bli omhändertagna, vi vill ha någon som lyssnar och att hålla i handen!

Jämlik strokevård För individen Regionala riktlinjer för den akuta strokevårdskedjan Regionalt strokeråd 10 kriterier för strokeenhet Konsekvensanalys Ordnat införande? Avtal, PM, rutiner för vårdplanering, utskrivning, stöd och information Enhet/avdelning/mottagning Insatser möter behovet Arbetssätt för behandling, vård, rehabilitering, stöd och information Upplevelser tas tillvara Jag är med och planerar den rehabilitering jag behöver Professionen bedömer och erbjuder tvärdisciplinärt team om jag behöver det Att vården har förståelse för min livssituation och behov Har medicinsk uppföljning på vårdcentral Nationella riktlinjer för strokevård Evidens. Ny kunskap Klinik, verksamhet Ansvar, mål, resultatuppföljning Rutiner, PM V-plan, handlingsplan Resurser Åtgärder Samverkan Samarbete över gränser Kultur, mötesplatser, nätverk Interaktionstillfällen Kommunikation, upplevelser och synpunkter Får information och stöd på mina villkor Sammanhållen vård, stöd, information och rehabilitering. Enkelt att ringa till min kontaktperson Upplever att jag får vara delaktig Känner mig trygg Får en bättre funktion Kan göra mina aktiviteter Vårdsamverkan Har egen kunskap om sin sjukdom och tillgång till andras kunskaper

Jämlik strokevård En strokevård som möter behov och efterfrågan Utjämna gränserna Arbetar mot samma mål Kunskapsutveckling genom förbättringsarbete Professionen bedömer och erbjuder tvärdisciplinärt team om jag behöver det Jag är med och planerar den rehabilitering jag behöver Att vården har förståelse för min livssituation och behov Enhet/avdelning/mottagning Insatser möter behovet Arbetssätt för behandling, vård, rehabilitering, stöd och information Har medicinsk uppföljning på vårdcentral Får informatio n och stöd på mina villkor Sammanhållen vård och rehabilitering. Enkelt att ringa till min kontaktperson Regionala riktlinjer för den akuta strokevårdskedjan 10 kriterier för strokeenhet Regionalt strokeråd Konsekvensanalys Ordnat införande? Avtal, PM, rutiner för vårdplanering, utskrivning, stöd och information Upplever att jag får vara delaktig Känner mig trygg Får en bättre funktion Kan göra mina aktiviteter Klinik, verksamhet Ansvar, mål, resultatuppföljning Rutiner, PM V-plan, handlingsplan Resurser Åtgärder Samverkan Har egen kunskap om sin sjukdom och tillgång till andras kunskaper Samarbete över gränser Kultur, mötesplatser, nätverk Interaktionstillfällen Kommunikation, upplevelser och synpunkter Nationella riktlinjer för strokevård Evidens. Ny kunskap Vårdsamverkan

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Stöd för styrning och ledning Vård på strokeenhet Rekommendationer Hälso- och sjukvården bör vårda patienter med akut stroke på strokeenhet som innefattar både akut omhändertagande och initial rehabilitering (prioritet 1), följt av en strokevårdprocess med fortsatt vård och rehabilitering. Planering, utskrivning, stöd och information

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Stöd för styrning och ledning Ökat samarbete mellan strokesjukvård och primärvård Patienter med TIA och stroke behöver långvarig uppföljning inom primärvården när det gäller läkemedelsbehandling, funktionsnivå, komplikationer, rehabilitering, rådgivning och anhörigstöd. Två-årsuppföljningar från Riks-Stroke och andra studier har visat att behovet av långsiktig uppföljning inte är tillgodosett för många av dessa patienter. Samarbete, nya arbetssätt?

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Stöd för styrning och ledning Tidig utskrivning från sjukhus och rehabilitering i hemmet Hälso- och sjukvården kan skriva ut en patient med milda till måttliga symtom från sjukhus tidigare under förutsättning att patienten får rehabilitering i hemmet av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam med kunskap om strokesjukvård. Tillgänglighet, tillgång

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Stöd för styrning och ledning Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. individuellt anpassad information, möjlighet att välja mellan olika utrednings- och behandlingsalternativ, möjlighet att få en förnyad medicinsk bedömning. Delaktighet och kommunikation

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Stöd för styrning och ledning Det är över huvud taget viktigt att patienten har en namngiven och lättillgänglig person att vända sig till för fortsatt information och som kan svara på frågor om det som är oklart eller som väcker oro. Erbjuda en kontaktperson

Upplevelsen av en sammanhållen vård Jag är med och planerar den rehabilitering jag behöver Professionen bedömer och erbjuder tvärdisciplinärt team om jag behöver det Jag har träning så länge jag behöver det Har medicinsk uppföljning på vårdcentral Min funktion förbättras Kan göra mina aktiviteter Sammanhållen vård och rehabilitering. Att vården har förståelse för min livssituation och behov Enkelt att ringa till min kontaktperson Upplever att jag får vara delaktig Känner mig trygg Har egen kunskap om min sjukdom och tillgång till andras kunskaper

Hinder eller öppna grindar Planering och utskrivning Information och stöd Vårdplanering Beslut Vård Rehabilitering Stöd Information Beslut

KUNSKAP NÖJDHET DELAKTIGHET

Framgångsfaktorer Dags att jobba! 1. Lyssna! Berätta! Analysera!

Mappa upp de funna framgångsfaktorerna Dags att jobba! 1

Förstå mig rätt Jag har hört att vi ska..

Anhörig berättar Hade vi inte haft barnen som hjälpt oss hade det varit katastrof I början gick allt så bra Och så tog det slut Och så tog det slut. Vi måste ju träna hela tiden Jag förstod aldrig hur sjuk han var! Det fanns ingen logoped Jag vet inte hur många samtal jag har ringt. Inte rätt till träning mer

Vad vi vill åstadkomma Vad vi vet ska göras Gapet Vad som faktiskt blir gjort Evidens Kunskap Uppdrag Ansvar Styrkor Praxis Resurser Handlingsplaner Nya arbetssätt Kompetens

Vi gräver där vi står och blickar framåt Gapet är där vi kan förstå vad och hur det fungerar för oss som utför vård och rehabilitering och för de som använder vård och rehabilitering Här kommer era erfarenheter, individernas erfarenheter att vara en skatt att ösa ur

Förändringskraft och förändringsvilja Gapet mellan önskad och faktisk kvalitet kan hjälpa oss att skapa förändringskraft Viljan är individens engagemang Endast 3 av 10 patienter förstår informationen om sin sjukdom och medicin Låt oss titta på detta! Vad kan vi göra åt detta? Vad beror det på? Analys Låt oss testa att göra på ett annat sätt Vi frågar patienterna hur vi borde göra

Verksamheternas rutiner; Ansvar för: Erbjuder: Bedömning av rehabiliteringsbehov SVPL, epikris till VC, SVPL SIP? Kontaktperson? Samordning Riksstroke Patientutbildning Erbjuder rehabilitering efter individens behov, verksamhetens uppdrag och resurser. Vid behov, samordning, SIP Uppföljning av medicinsk behandling Vilka arbetssätt säkerställer att de behoven som finns för att uppleva en sammanhållen vård och rehabilitering uppfylls?

Individens behov: Att ha tillgång till: Att uppleva: Förstå sina behov information, stöd, kontakt med primärvård och kommun vid utskrivning från strokeenhet Förstådd Trygg inför hemgång Stöd Att få anpassad rehabilitering, vård, stöd och information Har en fast vårdkontakt Att läkare på vårdcentral följer upp medicinering och förlopp läkemedelsgenomgång Att verksamheterna och forskningen följer upp hur det fungerar för mig

Jämlik vård Samhällets normer och värderingar - Livsvillkor? - Samhällets resurser räcker inte? - Ökat antal insjuknande? - Inget botemedel eller behandling? - Resurser och insatser är låsta till verksamheter, geografiska områden och kan inte delas. - Ingen större effekt av rehabilitering efter 4 månader

Det finns skillnader! Riksstroke 2013 20 av 100 följts inte upp med läkarbesök under första halvåret. 41 % anser att de inte fått sina rehabiliteringsinsatser tillgodosedda. Var tionde strokepatient ansåg att hon eller han inte alls fått sitt behov av smärtlindring tillgodosett och många med nedstämdhet uppgav att de inte hade behandling. Anhörigrapport Nästan 50% av närstående visste inte vem de skulle kontakta för att få råd eller stöd. Ett lapptäcke utan sömmar En av de största bristerna är den undermåliga samordningen mellan olika aktörer. Anhöriga får ta på sig rollen som försvarare, samordnare och inspektör.

Olika förutsättningar olika behandling Fick stroke - räddades av snabbt samtal Therèse Johansson var 26 år och gravid när hon föll ihop på jobbet. Att hon drabbats av en stroke förstod ingen, men hennes chefs snabba ingripande kan ha räddat henne. Utbildning Ingen informerade Olles partner när han hastigt fick flytta till ett annat sjukhus Sexuell läggning Talar ett annat språk. Insjuknade med talsvårigheter som ingen tog på allvar Etnicitet Fick inte adekvat blodförtunnande behandling Ålder Ensamstående kvinna med behov av rehabilitering får komma till korttidsboende. Afasiträning kan inte erbjudas Kön, social ställning

Anhörig berättar Det var som att de inte förstod min känsla.. Det var en otäck känsla.. Där satt de andra som nästan blev mina motståndare och så jag och min man som bara ville hem. De visste ingenting om oss. De visste bara vad de hade att erbjuda

Hur skulle ni vilja att det fungerade? Jag skulle vilja ha en kontaktperson som man kunna prata med Det skulle finnas en strokesjuksköterska som en diabetessköterska fast för stroke istället och att den personen tog kontakt med patienten inte bara ensidigt att vi kan ringa. Utan en kombination,. Och att puffa och hjälpa och inte bara om sjukdomen i sig utan även den sociala biten

Styrkor & Framgångsfaktorer Önskvärda läget Optimal vård, rehabilitering, stöd och information Så vi vill ha det Målformulering Design Mäta och uppföljning Vad vi behöver göra Förankringsplan PDSA Delaktighet Det vi ska behålla! Vad vi vill uppnå Så här gör vi

Önskvärda lägen Dags att jobba! 2.

Resultatmål - det patientnära Andel personer med stroke som har ADLoberoende efter 12 månader Resultatmått: mer än 80 % Andel personer med stroke som är helt oberoende av hjälp/stöd av anhörig/närstående helt efter 12 månader Resultatmått: mer än 50 % Andel personer med stroke som haft uppföljning hos läkare 0-12 mån efter utskrivningen. Resultatmått: 100 % Andel personer med stroke som har tillgodosedda behov av rehabilitering efter utskrivning/12 mån. Resultatmått: 80 % Andel personer med stroke som har ett allmänt hälsotillstånd som är skattat som gott eller ganska gott efter 12 månader Resultatmått: mer än 80 %

Processmål det som hjälper oss att nå resultatmålen Andel personer som fått strokekompetensutbildning: Processmått: 85 % Andel personer med stroke och/eller deras närstående som, har insatser från flera huvudmän och, erhållit en fast vårdkontakt för samordning: Processmått: 100 % Andel personer med stroke som har behov av och erhållit rehabilitering av multidisciplinärt team med strokekompetens: Processmått: 100 % Andel kommuner och primärvårdsområden som har minst en utbildad nyckelperson för att utbilda i strokekompetens Processmått: 100 % Andel verksamheter inom kommun, primärvård och sjukvård som genomför patientutbildning enligt KPU-modellen (Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning) Processmått 90 %

Målformulering Målet skall vara fast uttryckt i tid, innehålla arbetssätt och görande som leder till ett resultat. Möter det behovet? Stämmer det med Nationella riktlinjer? Ex. Alla personer med stroke och deras anhörig som bor i XXX kommun ska fr.o.m maj 2015 erbjudas patient- och närståendeutbildning enligt KPU-modellen så att individens inflytande i sin vård och rehabilitering ökar.

Alla personer med stroke och deras anhörig som bor i XXX kommun ska fr.o.m. januari 2015 erbjudas en kontaktperson vid utskrivning från strokeenheten och bli uppringda senast tre dagar efter utskrivning Tänk på att: En överenskommelse i sig är inget mål!!. Tex vi ska samverka för Utbildning, checklistor, informationsmaterial är aktiviteter

KUNSKAP NÖJDHET DELAKTIGHET

Målformulering Dags att jobba! 3. Den 15:e februari 2015 har samtliga strokepatienter i Skövde besökts av ett hemrehabteam. Alla har varit delaktiga i sin vårdplanering, fått nödvändig information och en individuell plan för rehabilitering, baserad utifrån behov.

Förstå mig rätt Hur har du förstått att teamarbetet ska gå till?