Entreprenörskap på HVV Delrapport 3

HÄLSA ENTREPRENÖR VÄLFÄRD MDH 5.3-135/12 Entreprenörskap på HVV Delrapport 3 Mälardalens högskola Eskilstuna 2013-02-22 2013-10-31 Sara Hägglund Projektledare Susanne Eriksson Processledare, Magnus Hoppe, Forskningsledare

2 Innehåll 1 Inledning s. 3 1.1 Highlights s. 3 1.2 Entreprenörskapsdag E-HVV s. 3 1.3 London s. 3 1.4 Sundbyholm s. 4 1.5 Övriga positiva erfarenheter av projektet s. 4 1.6 Utveckligsmöjligheter som gruppen tagit fram s. 4-5 2 Verktyg och metoder: Skapa förutsättningar att skapa egna och nya verktyg s. 5 2.1 Projektledning s. 5 2.2 Projektgrupp s. 6-7 2.3 Arbetsprocess och metoder s. 7 3 Marknadsföring och paketering: Skapa tydlig marknadsföring och paketera resultat för spridning internt och externt s. 7-8 4 Andra aktiviteter och initiativ s. 8 4.1 ERFA Malmö 4.2 London 4.3 Studentaktiviteter s. 8-9 5 Avslutning s. 10 5.1 Strategisk hänsyn 5.2 Initierat samarbete som inte blev av 5.3 Nästa steg 6 Aktivitetslista: s. 11 - Projektledningen - Akademiövergripande - Programspecifika

3 1 Inledning Under början av 2013 kom projektet in i en ny fas där målsättningarna för de olika grundutbildningsprogrammen blev mer och mer tydliga. För varje program kom intresserade lärare, med sina chefers och kollegors goda minne, fram med idéer till målsättning för respektive program. Tankar kring både forskning och utbildning länkades samman på ett nytt sätt inom ramen för projektet. Vartefter målsättningarna från respektive program vad gäller hur man på bästa sätt tar tillvara möjligheterna som projektet ger har utvecklats vidare. Därtill har utvecklingen medfört att användningen av projektmedlen justerats. Projektledningen har under sista halvåret använt sin energi till att hålla igång processen, skapa mötesplatser och andra förutsättningar för deltagarna 1.1Highlights Under den senaste perioden har, enligt utvärdering i gruppen, det som varit extra givande varit a) föreläsningen och dagen med forskarna Åsa Falk Lundqvist och Per- Gunnar Hallberg från Umeå Universitet, b) Londonresan och c) Sundbyholmskonferensen. Sammantaget har dessa aktiviteter både givit en djupare förståelse för projektmålen och skapat en känsla av samhörighet inom gruppen. - 1.2 Entreprenörskapsdag E-HVV 2013-04-08 Den 8 april gästades vi av Eva Leffler och Per- Gunnar Hallberg från Umeå Universitet, vilka båda jobbat länge med entreprenörskap inom skolans ram och då även entreprenöriellt lärande. I seminariet deltog 26 personer varav 16 personal från HVV, men också gäster utifrån som Hanna Jansson och Linda Johansson från KI. Diskussionen kom mycket att handla om olika begrepp kopplade till entreprenöriellt lärande, men också bildningsideal och kunskapssyn. Särskilt intresse riktades mot begreppet cirkulärt lärande. Dock betonade Eva Leffler att det inte handlar om det ena eller det andra, utan att bara hitta rätt pedagogik till rätt sammanhang. Samtidigt som man måste vara medveten om att de önskvärda förändringarna handlar om att ta små steg i taget. PG Hallberg betonade att ämnet entreprenörskap i det här sammanhanget skall ses som ett medel för tänkandet, men också att det är viktigt att bejaka dualism och mångfald. 1.3 London I vecka 12 åkte Monica Dahlgren, Lillemor Nordh, Stefan Odlare, Annika Löfgren (Kreo), Gabriella och Magnus till London i syfte att dels delta i en WS organiserad av Ventura Design (på Design Museum, London) och dels för att driva fram ett skarpt agerande hos sjuksköterskegruppen för att genomföra förändringar inom projektets ram. Workshoppen av Ventura Design handlade om hur man kan använda design- tänkande för att utveckla pedagogik i ny riktning kring skarpa projekt, vilket användes som inspiration. Därefter ledde Annika Löfgren en egen workshop där deltagarna leddes genom följande steg och frågor. 1. Varför ska vi utveckla ett nytt pedagogiskt koncept som inkluderar entreprenöriellt förhållningssätt på HVV? 2. Detta kan göra att vi/jag misslyckas med att utveckla ett nytt pedagogiskt koncept för framtiden som innehåller entreprenöriellt förhållningssätt.

4 3. Under en promenad fick deltagarna i uppdrag att ta fram idéer till vad ett nytt koncept skulle kunna innehålla. 4. Vad behövs nu nästa steg i processen 1.4 Sundbyholmskonferensen På Sundbyholm gick vi tillsammans igenom hela projektet från start till mål, repeterade, tittade på Projectplace, strukturen från Tillväxtverket till oss och bestämde datum tillsammans för pedagogiska träffar. Detta blandade vi med inspiration i form av film och övningar. Projektledningen hade vid sitt vårmöte skrivit ner sina roller, förväntningar och ansvarsområden/ vad de ville bidra med och nu fick övriga göra samma sak samt berätta för varandra. Vi tittade också på ett antal böcker inom entreprenöriellt lärande och bestämde oss för att köpa in tre av dem till alla i gruppen för att ha litteraturdiskussioner kring samt pröva övningar som fanns i dem. Vi köpte in Umeå Universitets bok Entreprenöriell pedagogik samt Me University, Christer Westlunds böcker Att tända eldsjälar och Att tända eldsjälar i praktiken. Efter Sundbyholm uttryckte flera av deltagarna att det kändes väldigt positivt och att de såg fram emot höstens arbete tillsammans. Detta var vad vi ville åstadkomma med upptakten: Marknadsföring och material, ha idéer och tips på detta. Alla deltagare ska se helheten i projektet. Projektplan och budget (Se nuläget, ha en grovplanering för hela projektet, och diskutera eventuella förändringar) Roller och förväntningar, projektledning och projektgrupp Välja en eller två böcker som vi kan ha gemensamt och utöka vår kunskap med. Idéer kring hur vi får till en delaktighet på HVV internt och på SSP Kollegorna ska känna en delaktighet, få inspiration, att vi ska vara ett stöd och att det ska utvecklas och genomföras nytänk kring metoder och pedagogik i klassrummen! 1.5 Övriga positiva kommentarer kring projektet Vi har öppnat upp för egen kreativitet och får modet att våga, får bekräftelse och vågar utveckla. Det är bra att begreppet entreprenöriellt lärande är satt på agendan (överhuvudtaget) och känns bra att entreprenöriellt lärande finns i hela det svenska skolsystemet. Detta stödjer vårt projekt, det blir trovärdigt. Det är lättare att känna att vårt uppdrag som deltagare tas på allvar och att vi får tid till detta i vår 1.6 Utvecklingsmöjligheter och fördelar som gruppen tog fram: Koppla entreprenöriella mål och kompetenser till en pedagogisk grundsyn. Göra det synligt i lärandemålen. Visa på den tydliga kopplingen mellan begreppet samproduktion i högskolans styrdokument som FUS och VP och begreppet entreprenöriellt lärande. Manifestera detta på en görandenivå i kurser Få in begreppet i styrdokumenten

5 Att studenterna blir medvetna om vad begreppet innebär Öka studenters möjlighet att haka på eftersom de kommer att ha något nytt att komma med. Ökar attraktionskraften hos våra utbildningar Kan ge ett nyttigt och pedagogiskt förändringsverktyg för lärare. Ger studenterna en bredare arbetsmarknad Strukturera och identifiera: Ø Studenten som aktiv och interagerande Ø Lärarens entreprenörskap, vilja och öppenhet Ø Egenskaper och förmågor, vad ska uppnås? Om man har fokus på företagsamt lärande blir det lättare att implementera med studenten i fokus. Inventering: styrdokument, kursplaner, lärandemål- vad står det och gör vi redan som är entreprenöriellt. Forskningsperspektivet Synliggöra aktiviteter från företagsekonomiperspektivet 2 Verktyg och metoder: Skapa förutsättningar att skapa egna och nya verktyg 2.1 Projektledning Under denna period bytte vi projektledning. Gabriella Mast Weggeman var med i projektet till 2013-07- 31 och Sara Hägglund deltog redan i april 2013 för att sätta sig in i projektet och klev in i projektet helt och fullt 2013-08- 01. Susanne Eriksson fortsatte som processledare och Magnus Hoppe som forskningsledare. För att skapa förutsättningar för att skapa egna och nya arbetssätt krävdes en omstart. Vi hade ett möte med den nya projektledningen i maj och genomförde en halvdag där vi diskuterade vad som hade varit bra med föregående period och vad som saknades/kunde förbättras. Vi gjorde också en grovplanering för hela projektet samt satte datum för den närmsta terminen samt för en mittkonferens (25 april 2014) och en slutkonferens (oktober/november 2014). I mitten av juni hade vi ett andra möte då vi i projektledningen ville förtydliga våra roller, förväntningar och vad alla ville bidra med i projektet, detta för att också kunna vara tydliga i kommunikationen med kollegor och ledning internt. Det fanns upptaktsdatum inplanerade och vi bokade in oss på en lunch till lunchkonferens i augusti tillsammans med projektgrupp sjuksköterskeprogrammet på Sundbyholms slott och arbetade igenom hela projektet. (se bilaga 2) Projektledningen åkte senare under hösten till Uppsala ett par dagar och arbetade intensivt med erfarenhetsträffen den 29/10-1/11 (se bilaga) samt satte programmet för en inspirationsdag den 21 oktober (se bilaga) då vi skulle synliggöra projektet för kollegor, alla blev inbjudna på akademin och vi skulle ha en workshop, dela ut broschyren (se bilaga) samt se inspirationsfilmer. Vi ville också bjuda in fler till våra pedagogiska träffar för att de skulle få en större inblick i helheten i projektet, känna sig som en del av projektet och bidra med sina erfarenheter. (Denna träff är framflyttad till november på grund av sjukdom.) 2.2 Projektgrupp

6 Vi synliggjorde hur hela projektorganisationen ser ut med denna bild: MDH Entreprenörskap på HVV Projektledning Sara, Susanne, Magnus Projektgrupp Representanter: SSK, Folkhälsa, Sjukgymnaslk, Socionomer SSK Folkhälsa Sjukgymnaster Socionomer Sjuksköterskeprogrammet SSK: Kontakt: Susanne (Sara) Projektgrupp: Monika B, Monica D, Stefan O, Katarina B H, Lillemor N, Jocke Ansvariga avdelningschefer: Cecilia R och Ingrid S Sjuksköterskorna vill satsa på att utarbeta en ny pedagogisk grundsyn som inkluderar entreprenöriellt kompetenser. Folkhälsoprogrammet: Kontakt: Magnus (Sara) Projektgrupp: Lena H Folkhälsovetarna vill utveckla sin entreprenörskapskurs som ligger i grundprogrammet. Sjukgymnastprogrammet: Kontakt: Magnus (Sara) Projektgrupp: Johan M och Jenny W Avdelningschef: Åsa S Sjukgymnasterna vill använda entreprenöriellt lärande kopplat till ett uttalat behov av internationalisering. Socionomprogrammet: Kontakt: Magnus (Sara) Projektdeltagare: Osman Ayfar Adelningschef: Mats Ekemo

7 Socionomerna avser göra en inventering/kunskapsöversikt kopplat till hur kurslitteraturen inom det egna ämnet behandlar entreprenörskap. Avsikten är att granska hur den egna begreppsvärlden och didaktiken har för relation till entreprenörskap. 2.3 Arbetsprocess och metoder Vi har haft flera pedagogiska träffar under hösten som väldigt konkret handlat om att diskutera och pröva gamla och nya metoder i klassrummen, utifrån den entreprenöriella idén om att utmana det existerande och maximera värdeskapandet. Vi startade med en övning Tvärtomövningen där alla fick skriva ner hur de kunde ha den tråkigaste icke- motiverande undervisningen. Det kom fram många idéer som vi vände till nya konstruktiva lösningar på undervisningen. Efter den workshopen har flera kollegor berättat om olika saker de prövat med studenterna som att se på film, använda workshop som form, prövat Tvärtomövningen använda debatt och bilder, diskuterat begreppet flipped och blended classrooms osv. Vi har också noga gått igenom de entreprenöriella kompetenserna. Vad är det? Vad står de för? På vilket sätt kan vi arbeta med och synliggöra dessa i pedagogiken med studenterna och i vårt förhållningssätt. Vi har prövat sk kompetenskartor där vi synliggjort vilka vi är och vilka styrkor vi har samt vad vi vill utveckla hos oss själva och resonerat om hur dessa kan användas i undervisningen. Arbetet med pedagogerna är verkligen kreativt och utvecklande och engagemanget är stort och modigt. Arbetet i denna grupp handlar verkligen om att arbeta med att skapa verktyg och metoder starta processer för att förnya pedagogiken för att öva upp entreprenöriella kompetenser hos studenterna. Våra pedagogiska träffar bygger också på erfarenhetsbaserat lärande: Jag är med om någonting, jag reflekterar över detta, jag skapar begrepp och generaliserar samt prövar dessa begrepp i nya situationer. Det nya testet inleder en ny lärcykel där erfarenheter från ett konkret agerande leder till förändrade beteenden med (förhoppningsvis) ett kvalitetsmässigt bättre lärande. Granberg, Otto och Ohlsson,Jon. 2009 Från lärandets loopar till lärande organisationer 3 Marknadsföring och paketering: Skapa tydlig marknadsföring och paketera resultat för spridning internt och externt Nu går vi in i en fas där vi behöver inkludera fler lärare vilket gjort att vi nu satsat mer energi på marknadsföring och paketering av resultat när vi uppfattar att organisationen mognat in i vad projektet kan bidra med skapa mötesplatser för pedagogisk utveckling. Mötesplatser för pedagogisk utveckling är något som i stort sätt helt saknas på akademin HVV idag. Entreprenöriellt lärande är även detta något som träder fram i flera av lärargruppernas målsättningar. I verksamhetsberättelsen 2013 för akademin för HVV står att Entreprenörskapsprojektet ska stärka inslagen av entreprenörskap och innovation samt pedagogiska utvecklingsarbetet i HVV:s utbildningar. Detta är en prioritering som ligger helt i linje med projektets intentioner. Sex interna pedagogiska projekt har under detta läsår fått tid avsatt för att arbeta med pedagogisk utveckling. Projekten är tänkta att stimulera och tänka nytt kring pedagogiska frågor med koppling till akademins verksamhetsområden. Att akademin tagit ställning och vill arbeta med pedagogisk utveckling på bred front ser vi som positivt från projektledningens sida. Vi ser även att det kan bli möjligt att finna olika synergier mellan de olika projekten och projektet Entreprenörskap på HVV. I förlängningen skulle den utvecklingen även kunna innebära en hållbar utveckling inom området entreprenörskap som det tolkas inom akademin för hälsa, vård och välfärd.

8 I diskussionerna på Sundbyholm kom önskan fram om paketering, att enkelt kunna visa sina kollegor vad projektet innefattade och vilka personer som gör vad. Vi beslutade att en broschyr skulle tas fram, hemsidan uppgraderas och att vi eventuellt skulle skapa en film. Broschyr är nu framtagen och alla blev också inbjudna till erfarenhetsträffen för att tillsammans diskutera mer och lära oss om paketering. Paketering pågår sep/okt broschyr hemsida, logga, film, insamling av uppgifter från övriga i projektgruppen. 4 Andra aktiviteter och initiativ 4.1 ERFA Malmö Av projektledningen från MDH kom endast Magnus Hoppe att delta i erfa- träffen i Malmö den 18-19 april 2013 (bl.a. pga sjukdom och andra åtaganden). Vid detta tillfälle framkom att MDH:s arbete med entreprenöriellt lärande var intressant och något som fler var intresserade av. Magnus ledde också ett pass kring entreprenöriellt lärande i relation till dissensus/konsensus samt ansvaret för att leda sina egna kunskapsprocesser. 4.2 Forskningsspåret Forskningsspåret har gått på sparlåga under det senaste halvåret då projektet främst fokuserat på att engagera de olika deltagarna i praktiska initiativ för att påverka sin arbetsplats. Deltagande i olika mer riktade forskningsaktiviteter har därför fått stå tillbaka. Susanne Eriksson och Magnus Hoppe har dock i oktober åter tagit upp arbetet med artikeln The dissemination of entrepreneurship in higher education, samt i detta arbete haft kontakt med en redaktör på den svenska tidskriften Högre utbildning för diskussion kring hur artikeln kan formas för att passa deras format. 4.3 Studentaktiviteter Idélab har haft workshops med studenterna på HVV och har under denna period mött 386 studenter kring temat entreprenörskap och innovation. Vi reder ut begreppen entreprenörskap och innovation. Kan alla vara entreprenöriella och innovativa? Företag som ett alternativ till anställning. samt kring kreativitet och idégenerering égenereringva? Företag som ett alternativ till anställboostar man sin egen eller gruppens kreativitet? I denna workshop avmystifieras kreativiteten och studenterna får med sig användbara verktyg för att bli mer kreativa i vardagen och studierna, såväl som i sitt kommande arbetsliv. Ett exempel på vad de gör och reaktioner på detta från kursledaren Anna: Workshop Kreativt ledarskap För att kunna leda andra måste man kunna leda sig själv. För att kunna leda sig själv måste man vara medveten om hur man är. Kartlägga sig själv är en styrka och ger insikter som man alltid har nytta av. Släppa sin rädsla och inse att alla har olika svagheter och styrkor. Pratade om personlighetstester och visade hur en matris kan se ut. Introduktion För att skapa, utveckla det personliga varumärket krävs en inventering av resurser detta utgör basen och skapar trygghet som behövs för att tänka kreativt. Kreativitet, varför? För att tänka kreativt behövs trygghet även i gruppen. Övning: tegelstenen (penna, tegelsten, ballong) De kommer att komma på fler och fler idéer, när de lär känna varandra och blir mer och mer trygga i gruppen.

9 Föreläsning: Mitt personliga varumärke. Pratade om min bakgrund presenterade min koppling till Idélab och företagande. Berättade kort om Idélab. Arbetsblad Vad gör mig unik. Fråga 2-3 olika vänner. Vem är du. Jag pratade om hur de kan jobba med sina egenskaper och vikten av att medvetandegöra sig själva. Vi tittade på dessa tre papper och de fick 10 minuter till att fylla i dessa. Men sedan fokuserade vi på andra övningar och de får fortsätta med resten själva efterhand. Arbetsblad: Insikt om inre resurser. De fick jobba med denna var för sig först och sedan berätta för varandra i grupper om 3 personer. Gemensam reflektion. Här förstod de vikten av att fråga sina vänner eller bekanta om sina goda egenskaper eftersom de flesta hade svårt att se det som är bra med dem. Vi tittade på bladen innan och pratade om vikten av att veta vad men är bra på så man kan arbeta med det som en styrka. Kort föreläsning om exemplet Cirkus Cirkör, att Tilde som startade detta har valt att marknadsföra dem som talanger. Inte bråkstakar. Vi väljer alltid förhållningssätt. När människor får jobba med sina styrkor lyfts de i sina svagheter. Arbetsblad: Vad är viktigt för mig. De gjorde den först enskilt sedan i grupp om 3 och efter så reflekterade vi tillsammans. Ritade min vision som exempel för att öppna upp deras tankar. Pratade om hur man prioriterar. Övning på tavlan med burken med stenarna. Först stora stenar, sedan grus, sedan sand, sedan vatten. Vikten av att stoppa i sina stenar i livet först och sedan fylla på med det andra. Arbetsblad Mål & framtid. Alla ritade och skrev ner sina visioner. Först enskilt sedan i grupp om 3. Gemensamma reflektioner och exempel på tavlan. Arbetsblad: Ditt varumärke. Denna tyckte de var svår först men jag tog några exempel och pratade en del om varumärken och att allt kommunicerar. De blev medvetna och kunde lättare göra övningen. Utförde först själva sedan redovisade de i grupp. Arbetsblad: Konkretisering. Alla fick på 5 minuter skriva ner sin första handlingsplan genom att konkretisera vägen till ett mål. Summering (reflektioner, vad har vi lärt oss, vad ska jag ta med mig) Jag tyckte det gick bra och de slappnade av mer efterhand. Det kändes som att de förstod vikten av att kartlägga sina styrkor och egenskaper och vikten av att kunna leda sig själva och för att kunna leda andra. Pratade även en del om att de kommer jobba i team och att de ska lyfta det som är bra hos varandra. Kommunikation som verktyg.

10 5 Avslutning 5.1 Strategisk hänsyn I verksamhetsberättelsen 2013 för akademin för HVV står att Entreprenörskapsprojektet ska stärka inslagen av entreprenörskap och innovation samt pedagogiska utvecklingsarbetet i HVV:s utbildningar. Detta är en prioritering som ligger helt i linje med projektets intentioner. Sex pedagogiska projekt har under detta läsår fått tid avsatt för att arbeta med pedagogisk utveckling. Projekten är tänkta att stimulera och tänka nytt kring pedagogiska frågor med koppling till akademins verksamhetsområden. Att akademin tagit ställning och vill arbeta med pedagogisk utveckling på bred front ser vi som positivt från projektledningens sida. Vi ser även att det kan bli möjligt att finna olika synergier mellan de olika projekten och projektet Entreprenörskap på HVV. I förlängningen skulle den utvecklingen även kunna innebära en hållbar utveckling inom området entreprenörskap som det tolkas inom akademin för hälsa, vård och välfärd. 5.2 Initierat samarbete som inte blev av Den 19 december 2012 möttes Kerstin Åman (verksamhetsledare för Enheten för Pedagogik, IKT och Lärande vid MDH - PIL), Marika Hämeenniemi (PIL), Gabriella Mast Weggeman (E- HVV) och Magnus Hoppe (E- HVV) för att diskutera hur projektgruppen och PIL skulle kunna samarbeta. Mötet hade förgåtts av en sonderande kommunikation över mejl under hösten 2012. Ett kompletterande möte hölls sedan den 28 januari 2013, där Susanne Eriksson (E- HVV) ersatte Gabriella Mast Weggeman. Samtliga deltagare vid mötena uttalade sig positivt för ett samarbete då projektet adresserar frågan om samverkan (både inom och utom högskolan), frågan om arbetslivsintegrerat lärande men också gemensamma idéer kring pedagogisk utveckling. Kerstin Åman påtalade emellertid att PIL hade begränsade resurser samt att ett eventuellt engagemang behöver få klartecken från styrgruppen för PIL. Ett underlag för ett dylikt beslut sattes samman och framlades för styrgruppen, vilken dock valde att göra en annan prioritering. Något formellt samarbete har därför ej kommit att verkställas. Vi har dock ett nytt datum bokat för en förnyad diskussion under november månad 2013. 5.3 Nästa steg Efter erfarenheterna från erfarenhetsträffen kommer vi att fortsätta paketering och marknadsföring av projektet. Samarbetet med PIL, externa parter och linjeföreningarna ska vi försöka att intitiera och få igång. Vår nästa konferens ska planeras och vi ska fortsätta att utveckla de olika delarna som varje program satt som mål.

11 6 Aktivitetslista Projektledningen Ledningsråd avrapportering Gabriella och Susanne Samplanering avdelningschefer 17-19 april Erfarenhet Malmö Magnus 29 april möte med TV Gabriella Susanne och Sara 10 juni summering av projektet Magnus Gabriella och Susanne 19 juni Möte Sara Susanne och Magnus Omstart 27 juni Planeringsmöte Susanne och Sara inför hösten 15 augusti planering upptakt och annat Susanne och Magnus och Sara 22-23 augusti Upptaktsdagar 5 sep Sara på Tillväxtverket Caroline och Liselott 3-5 okt Planeringsdagar i Uppsala Magnus, Sara, Susanne 22 okt möte Kerstin Åman senarelagt pga sjukdom 29-31 Erfaträff Akademiövergipande Föreläsningar - 8 april Umeå Universitet föreläste P-G och Åsa se program 15-17 maj HSS workshop och inspiration 21 oktober halvdag HVV flyttas fram? Workshops med studenter Amanda /Anna på Idélab 368studenter Programspecifika Studiebesök - v.12 London se rapport Gabriella + workshop reseberättelse Magnus 17 juni aktivitet arbetsgruppen i Västerås 22 + 23 augusti upptaktsdagar projektgruppen SSP 9 sep Workshop SSP, 18 oktober workshop SSP

12 Eskilstuna xxxx-xx-xx Ort xxxx-xx-xx- Sara Hägglund? Projektledare?