Ordinarie sparbanksstämma med huvudmännen äger rum fredagen den 13 april 2007 Plats: Rådhuset, Arboga

Årsredovisning 2006

Ordinarie sparbanksstämma med huvudmännen äger rum fredagen den 13 april 2007 Plats: Rådhuset, Arboga Org. nr. 578500-7120

INNEHÅLL VD:s kommentar 4-5 Fem år i sammandrag 6-7 Förvaltningsberättelse 8-15 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Kassaflödesanalys 18 Redovisnings- och värderingsprinciper 19-20 Noter till resultaträkning och balansräkning 21-30 Övriga noter 31-33 Kapitaltäckningsanalys 34 Utgående mandatperioder 35 Sparbankens styrelse och revisorer 36 Sparbankens huvudmän 37 Revisionsberättelse 38

VD:s kommentar Verksamhetsåret 2006 fortsatt framgång för Sparbanken Med stor tillfredsställelse kan jag konstatera, att Sparbankens framgång i Västra Mälardalen fortsätter. Vi fördjupar våra kundrelationer och vi har ett fortsatt starkt förtroende hos våra kunder vilka fortsätter att öka sina affärer hos oss. För verksamhetsåret 2006, mitt andra år som VD, kan jag med stolthet redovisa en mycket positiv utveckling för Sparbanken Västra Mälardalen. Sparbankens goda syfte igår och idag Vi startade vår bankverksamhet i regionen redan 1845 med syftet att främja det enskilda sparandet. Sedan dess har förutsättningarna väsentligen förändrats, men det är idag ett uppdrag som är lika angeläget som någonsin. Aktuella kundundersökningar ger ett entydigt svar. Det finns ett stort behov hos våra kunder att få vägledning avseende sitt långsiktiga sparande. Ansvaret för pensionssparandet och för att säkerställa en långsiktigt trygg ekonomi överflyttas successivt från ett kollektivt ansvar till ett ökat individuellt ansvarstagande. Vi vill med vår rådgivning medverka till att berika våra kunder och lägga grunden till kundernas ekonomiska frihet. Vi är och förblir en äkta Sparbank Sparbanken Västra Mälardalen är en äkta sparbank som drivs utan enskilt vinstintresse. Därför kan vi arbeta långsiktigt med kundnyttan och regionens utveckling i fokus. Vi fortsätter vår satsning på kompetent rådgivning för att hjälpa våra kunder till bästa möjliga helhetslösningar. Det är min och styrelsens övertygelse att sparbanksformen är den bästa associationsformen för att bedriva bankverksamhet på små och medelstora orter. Den unika sparbanksformen ger ökad kundnytta och tillför mervärden för bankens kunder. Affärsvolymutveckling från motgång till medgång Verksamhetsåret inleddes med en stor affärsvolymreducering, då Köpings kommun verkställde sitt bankbyte från Sparbanken Västra Mälardalen. Dessbättre har detta ej påverkat resultatet negativt. Vi har kunnat omdisponera resurser för att öka bearbetningen av andra kundsegment, vilket lett till en god volymtillväxt och förbättrad lönsamhet. Trots volymreduceringen i offentlig sektor har banken totalt sett haft en god volymtillväxt. Total affärsvolym per årsskiftet var 11,6 Mdr, vilket motsvarar en volymtillväxt på 9%. Positiv resultatutveckling På intäktssidan uppvägs räntenettots svaga utveckling, av vår kraftiga intäktsökning avseende provisionsnetto och övriga intäkter. Vi har dessutom under året reducerat bankens totala kostnadsnivå. Detta sammantaget leder till att vi kan redovisa Sparbanken Västra Mälardalens bästa resultat någonsin, en ökning av rörelseresultatet med hela 27% jämfört med föregående år. Återbetalning av mervärdesskatt Momsgruppen mellan Sparbankerna och Swedbank återupprättades under 2005, vilket gav en återbetalning av mervärdesskatt på ca 7,7 Mkr under 2006. Återbetalningen har således genererat en positiv engångseffekt till årets redovisade resultat. Men återupprättandet av momsgruppen kommer dessutom att leda till en bestående kostnadsreducering avseende framtida inköp av tjänster från Swedbank. Samarbetet med Swedbank FöreningsSparbanken AB har under året bytt namn till Swedbank AB. Detta har ingen betydelse för vår Sparbanks verksamhet. Vi behåller vårt namn och förblir en självständig, regional sparbank. Swedbank är precis som tidigare en viktig samarbetspartner. Under året har det långsiktiga samarbetet säkerställts genom att vi tecknat ett nytt femårigt samarbetsavtal med Swedbank. Sparbankens riskhantering Riskhanteringen i banken är en ständigt pågående process. I enlighet med Basel II reglerna har styrelsen under året genomfört ett omfattande arbete med att kartlägga riskerna i banken och därmed bedömt det interna kapitalbehovet. Den genomförda analysen visar att Sparbankens kapital med god marginal täcker de risker som är förknippade med vår verksamhet. Motiverade medarbetare ger Samtidigt som vi har byggt upp en bred och högkvalitativ kompetens i vår organisation har vi skapat en generös, öppen företagskultur med goda relationer och ett gott samarbetsklimat. Vi genomför medarbetarundersökningar två gånger per år. Undersökningarna visar goda betyg för banken som arbetsgivare. Medarbetarna har ett stort engagemang, positiv inställning och dessutom är samarbets- och trivselfaktorn mycket hög. Välmotiverade och kompetenta medarbetare - en grundförutsättning för vår framgång! 4

nöjda och lojala kunder Sparbankerna fortsätter att ligga i topp i kundnöjdhet både hos privatkunder och företagskunder enligt Svensk Kvalitetsindex branschundersökning hösten 2006. Under verksamhetsåret 2006 har vi fortsatt vårt långsiktiga arbete med att bli en ännu bättre bank för våra kunder. Vårt mål är att alla våra kunder ska vara så nöjda med oss, att de stannar genom hela livet. Högtryck i organisationen Vi har en hög aktivitetsnivå i kundbearbetningen. Vi har aldrig i bankens 161-åriga historia träffat så många kunder som under 2006. Dessa kundmöten har skapat nya affärer och ökat kundnöjdheten. Av de kunder som fått rådgivning är 96% nöjda. En riktig Västra Mälardals Bonus Styrelsen beslutade under hösten att leverera ett extra mervärde till Sparbankens trogna kunder med Västra Mälardalskoncept. Som tack för att de, genom att öka sina affärer med Sparbanken, bidragit till den positiva resultatutvecklingen utbetalades i november månad en Västra Mälardals Bonus. Totalt ca 17.500 kunder fick 200 kronor vardera till en totalkostnad på drygt 3,5 Mkr. Nya erbjudanden som förbättrar för våra kunder Under 2007 lanserar vi flera nya produkter och tjänster som direkt förbättrar våra kunders ekonomi och trygghet. Trygghetslånet Vid årsskiftet lanserade vi en ny kreditprodukt som vi kallar Trygghetslånet. Krediterbjudandet innebär att vi erbjuder kunderna en tryggare bostadsfinansiering, en kredit med en rörlig ränta och ett räntetak. Våra kunders sparande bidrar till regionens utveckling Det är våra kunders sparande som används för att finansiera de flesta investeringarna i regionen. Vi lånar ut pengar till byggande av villor och flerfamiljshus. Vi finansierar företag som startar eller växer. Med varje krona som sparas hos oss, bidrar våra kunder till en positiv utveckling i regionen. Framtidsbanken Även våra vinster stannar och bidrar till Västra Mälardalens utveckling bland annat som anslag för utveckling av skola, kultur, idrott och företagande. I år föreslår vi en kraftig ökning av avsättningen till Framtidsbanken med anledning av Sparbankens goda resultat. Tack Ett stort tack sänder jag till alla kunder, medarbetare, styrelseledamöter, förtroendemän och övriga intressenter som bidragit till vår framgångsrika verksamhet år 2006. Vi arbetar långsiktigt för att skapa mesta möjliga kund- och samhällsnytta i Västra Mälardalen! Som en nära vän, Mikael Bohman VD Västra Mälardalskortet enkelt, ärligt och förmånligt Under det gångna året bildade vi tillsammans med 64 andra sparbanker ett kortbolag, Sparbankernas Kort AB. Vi kan därmed komplettera vårt bankkortserbjudande med ett eget betal- och kreditkort MasterCard med förmånliga villkor för våra kunder. Lanseringen av Västra Mäladalskortet påbörjades i januari 2007. Långsiktigt premiepensionssparande Under våren 2007 planerar vi att lansera ett nytt kunderbjudande, som ger möjlighet till en aktiv förvaltning av premiepensionssparandet. 5

FEM ÅR I SAMMANDRAG NYCKELTAL 2006 2005 2004 2003 2002 VoLYmUtVECkLING Affärsvolym ultimo Mkr Av Sparbanken förvaltade och förmedlade volymer* 11 573 10 634 9 194 8 343 7 830 Förändring under året, % 8,83 15,66 10,20 6,55 kapitalmått Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i % av riskvägda placeringar 25,71 24,49 23,84 22,62 24,80 Soliditet Beskattat eget kapital och 72% av obeskattade reserver i % av balansräkningen 19,30 18,52 19,04 18,20 18,24 resultatmått Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 10,21 8,85 8,03 7,77 5,50 Placeringsmarginal Räntenetto i % av medelomslutningen (MO) 3,37 3,50 3,90 4,14 4,54 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym* 1,62 1,66 1,73 1,79 1,80 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym* 0,72 0,63 0,60 0,58 0,39 K/I tal Summa kostnader i relation till räntenetto och övriga rörelseintäkter Exkl kreditförluster 0,55 0,59 0,63 0,65 0,71 Inkl kreditförluster 0,55 0,62 0,65 0,68 0,78 osäkra ForDrINGar och kreditförluster Reserveringsgrad Reserv för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 61,54 61,37 38,82 55,79 58,83 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar i % av total utlåning 0,25 0,44 1,05 1,04 1,38 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående utlåning, kreditgarantier och övertagen egendom 0,06 0,19 0,20 0,19 0,58 * Ny definition av affärsvolym fr om 2003 varför jämförelsesiffror endast kan lämnas från 2002. I affärsvolymen inräknas: Inlåning, fonder, försäkringar, värdepappersdepåer, spaxar, kapitalmarknadskonton, utlåning, förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek och Swedbank Finans, garantier, kortkrediter samt beviljade ej utnyttjade krediter. Jämförelsesiffran för 2005 har korrigerats pga att kapitalmarknadskonton numera ingår i affärsvolymen. 6

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR 2006-2002, MKR resultaträkning 2006 2005 2004 2003 2002 Räntenetto 96,4 95,5 98,8 99,2 97,3 Provisioner, netto 53,6 48,6 41,3 35,9 37,6 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8,2 7,8 0,7 1,5 0,4 Övriga intäkter 18,8 11,1 9,3 7,3 6,8 summa intäkter 177,0 163,0 150,1 143,9 142,1 Allmänna administrationskostnader 79,9 82,6 81,3 80,9 72,1 Övriga rörelsekostnader 16,8 13,9 13,0 13,1 28,5 Kreditförluster 1,3 4,2 3,9 3,5 10,7 summa kostnader 98,0 100,7 98,2 97,5 111,3 Rörelseresultat 79,0 62,3 51,9 46,4 30,8 Bokslutsdispositioner 0,8 63,1-6,2-1,1 3,6 Skatter -19,2-33,6-10,6-11,5-8,2 Årets resultat 60,6 91,8 35,1 33,8 26,2 BaLaNsrÄkNING 2006 2005 2004 2003 2002 Kassa 19,8 20,1 20,1 24,4 29,2 Utlåning till kreditinstitut 203,3 190,9 128,7 138,7 327,9 Utlåning till allmänheten 2 333,0 2 178,7 2 056,8 1 875,6 1 764,1 Räntebärande värdepapper 326,6 321,2 222,8 290,4 60,2 Aktier och andelar 62,6 73,5 42,6 63,3 25,8 Materiella tillgångar 25,5 28,1 38,9 36,9 33,3 Övriga tillgångar 56,4 43,1 35,0 30,7 30,4 summa tillgångar 3 027,2 2 855,6 2 544,9 2 460,0 2 270,9 Skulder till kreditinstitut 1,7 2,1 1,9 2,5 3,7 Inlåning från allmänheten 2 398,0 2 276,2 2 013,5 1 967,4 1 815,9 Övriga skulder 35,8 42,9 22,8 23,7 20,3 Avsatt för pensioner mm 1,9 2,2 1,6 1,6 - summa skulder 2 437,4 2 323,4 2 039,8 1 995,2 1 839,9 Obeskattade reserver 3,6 4,4 67,5 61,3 60,3 Eget kapital 586,2 527,8 437,6 403,5 370,7 summa skulder och eget kapital 3 027,2 2 855,6 2 544,9 2 460,0 2 270,9 ÖVrIGa UPPGIFtEr Medelantal anställda 81,0 88,7 91,5 94,7 90,0 Antal kontor 4 4 4 4 4 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2006, bankens 161:a verksamhetsår. OMVÄRLDSANALYS Stark global tillväxt under 2006 Världsekonomin fortsätter att uppvisa en hög aktivitet. Den globala tillväxten steg med uppskattningsvis 5% under 2006. Konjunkturdämpningen i USA har således ännu inte haft någon större negativ inverkan på den globala tillväxten. Tillväxtförsvagningen är hittills till största delen koncentrerad till bostadsmarknaden. Huspriserna i USA har stagnerat eller till och med sjunkit under 2006 efter flera år av stadigt stigande priser. Det har lett till en påtagligt lägre byggaktivitet. Den amerikanska centralbankens, FED:s, räntehöjningar till 5,25% från rekordlåga 1% i juni 2004 har således gett resultat. Avmattningen i USA har mer än väl kompenserats av en högre ekonomisk aktivitet i Europa och en fortsatt stark expansion i Asien. I EMU-länderna blev BNP-tillväxten kring 2,5% under 2006, vilket är den starkaste ökningen sedan år 2000. Ökade investeringar och en ljusare arbetsmarknad har lett till en starkare inhemsk efterfrågan i regionen, vilket är positivt för svenska exportföretag. Återhämtningen i den tyska ekonomin är en viktig bidragande orsak till konjunkturförbättringen i Europa. De baltiska ekonomierna fortsätter att uppvisa den snabbaste tillväxten bland de nya EUländerna. Baksidan av den starka expansionen är dock en otillfredsställande hög inflationstakt och ett växande bytesbalansunderskott. Det står också allt klarare att EMU-inträdet för flertalet av de nya EU-länderna förskjuts på framtiden antingen på grund av för hög inflationstakt eller för stora underskott i de offentliga finanserna. Undantaget är Slovenien som i januari 2007 blev det trettonde landet i den europeiska monetära unionen, EMU. Samtidigt utvidgades EU med två nya medlemsländer, Rumänien och Bulgarien. Expansionen i Asien fortsätter i oförminskad styrka, med Kina och Indien i spetsen, och blir allt viktigare spelare i den globala ekonomin. Råvaruprisuppgången bröts 2006 Den starka globala efterfrågan på råvaror inte minst från Asien pressade upp råvarupriserna till rekordhöga nivåer under första halvåret ifjol. Krympande lager och ett ökat intresse att investera i råvaror höjde priserna på råvaror i en takt som inte var långsiktigt hållbar. Sedan augusti 2006 har pristrenden både på råolja och på metaller varit tydligt nedåtriktad. Råoljepriset sjönk från närmare 80 dollar per fat i början av augusti till drygt 50 dollar i slutet av förra året. Stigande råvarulager och en omviktning bland investerare från råvaror till mindre riskfyllda placeringar kan ha spelat en viktig roll. Minskad räntedifferens pressar dollarn En starkare konjunktur och ett högre inflationstryck har pressat upp räntorna i Europa, om än från historiskt låga nivåer. Den europeiska centralbanken, ECB, höjde styrräntan med 1,25 procentenheter under 2006 från 2,25% i januari till 3,50% i december. Sveriges Riksbank inledde också ifjol med att höja räntorna till 3,00% i slutet av året från rekordlåga 1,50% i januari 2006. Fler räntehöjningar i Europa är sannolikt att räkna med under 2007. Den amerikanska centralbanken har däremot bibehållit styrräntan på 5,25% sedan juni 2006 efter 17 räntehöjningar i rad. Den krympande räntedifferensen mellan USA och Europa har försvagat dollarn gentemot flertalet europeiska valutor. Marknadens förväntningar om att FED:s nästa steg blir en räntesänkning har också pressat dollarn. En otillfredsställande hög kärninflation och fortsatt låg arbetslöshet talar emellertid inte för någon snar räntesänkning i USA. Långränteuppgången både i USA och i Europa blev måttlig, trots en stark global tillväxt och stigande råvarupriser. Svensk ekonomi växer på bred front Svensk ekonomi växte med omkring 4,5% under 2006 jämfört med 2005, vilket är tredje året i rad som BNP ökar mer än den långsiktiga tillväxttrenden. Det sätter allt tydligare spår på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta steg med drygt 80 000 personer samtidigt som den öppna arbetslösheten sjönk till 4,6% i slutet av 2006. Den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar svarade för en allt större del av den ekonomiska tillväxten under senare delen av 2006. Högre räntor hindrade inte de svenska hushållen från att konsumera. En förbättrad arbetsmarknad och stigande tillgångspriser bidrog till att den privata konsumtionen ökade mer än under 2005. Den senaste statistiken pekar på ett 8

lägre hushållssparande samtidigt som hushållens skulduppbyggnad fortsätter att stiga. Näringslivets investeringar steg på bred front under 2006 i spåren av den goda omvärldskonjunkturen, en ökad lönsamhet och ett högt kapacitetsutnyttjande. De största investeringssatsningarna genomfördes inom gruvnäringen inte minst på grund av den starka globala efterfrågan på råvaror. Globaliseringen och tillkomsten av nya aktörer på världsmarknaden har inneburit en renässans för svensk gruvindustri. Låga räntor och stigande bostadspriser stimulerade till ett fortsatt ökat bostadsbyggande, inte minst i storstadsregionerna med stark befolkningsinflyttning. Inflationstakten är fortsatt låg trots en stark tillväxt och ett högre resursutnyttjande i svensk ekonomi. I december 2006 var inflationen 1,6%. Sjunkande energipriser och en starkare krona bidrog till att uppgången i konsumentpriserna blev begränsade. Utsikter för 2007 Vi räknar med en fortsatt god tillväxt i världsekonomin det närmaste året, om än inte lika stark som under 2006. Det är framför allt konjunkturavmattningen i USA men även en lägre förväntad tillväxttakt i Europa som bidrar till den något svagare globala efterfrågan under 2007. I Sverige räknar vi med att den inhemska efterfrågan tar över som tillväxtmotor. Hushållens disponibla inkomster stärks påtagligt i år i samband med regeringens inkomstskattesänkningar samtidigt som arbetsmarknaden förbättras. Det möjliggör en fortsatt stark privat konsumtion även om vi räknar med stigande räntor under året. Förutom lägre inkomstbeskattning sänks ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder bantas ordentligt. Den pågående avtalsrörelsen, som omfattar närmare 2,8 miljoner löntagare, och en ökad efterfrågan på arbetskraft kommer att bli ett test på hur väl den svenska arbetsmarknaden fungerar. Efterfrågan på arbetskraft ökar och samtidigt meddelar många företag att det är svårt att hitta personal. Detta talar för högre löneökningar under det närmaste året. Faktorer såsom ett ökat arbetskraftsutbud och en tilltagande internationell konkurrens kan dock begränsa löneökningstakten. Bland de omvärldsrisker som bedöms som störst och som kan påverka den globala omvärlden negativt är till stor del relaterat till den amerikanska ekonomin. Det gäller inte minst det stora underskottet i bytesbalansen som under 2006 steg till drygt 6,5% av BNP. Risken för en påtaglig dollarförsvagning kan inte uteslutas om det utländska intresset för amerikanska tillgångar väsentligt minskar. Fastighetsmarknaden i USA och det låga hushållssparandet är andra risker som är värda att nämna och som påtagligt kan dämpa konsumtionstillväxten i USA och ge negativa effekter på världsekonomin. VERKSAMHETENS ART OCH INRIKTNING De tre kommunerna Arboga, Kungsör och Köping tillsammans med Heds församling i Skinnskattebergs kommun utgör Sparbanken Västra Mälardalens verksamhetsområde. Sparbanken fortsätter den rörelse, som sedan 1845 bedrivits av Köping Stads Sparbank och sedan 1859 av Arboga Sparbank. Sparbanken tillhandahåller in- och utlåningstjänster och verksamhet som har samband därmed, varav kan nämnas ställande av borgen och garantier, betalningsförmedling, uthyrning av bankfack, notariatverksamhet, värdepappersrörelse samt pensionssparrörelse. Verksamheten bedrivs vid fyra kontor i Arboga, Kolsva, Kungsör och huvudkontoret i Köping. Banken möter dessutom sina kunder via andra mötesplatser såsom Internetbanken och Sparbankens egen Telefonbank. SPARBANKENS STÄLLNING Omslutning Sparbankens balansomslutning ökade år 2006 med 171.549 tkr eller 6,01% till 3.027.153 tkr. Placeringar Inlåningen från allmänheten uppgick till 2.398.035 tkr (f å 2.276.239 tkr), vilket innebar en ökning med 121.796 tkr eller 5,35%. Därutöver förmedlade Sparbanken fond och försäkringsplaceringar till ett värde av 3.087.926 tkr (f å 2.667.938 tkr) till Swedbankkoncernen. Ökningen av värdet på fond- och försäkringssparandet med 419.988 tkr förklaras av en värdeökning med 276.705 tkr, nysparande med 29.287 tkr och förändring av PPM-sparandet med 113.996 tkr. Dessutom var 719.944 tkr placerade i värdepappersdepåer, indexobligationer (spaxar) och kapitalmarknadskonton. Kundernas totala placeringsvolym uppgick således till 6.205.905 tkr (f å 5.500.303 tkr, inklusive kapitalmarknadskonton). 9

Mkr Inlåning 6 000 4 000 2 000 0 Fond försäkringar Spaxar PLaCErINGar 2002-2006 2002 2003 2004 2005 2006 Aktie- och räntefonder Depåer Kapitalmarknad Utlåning Sparbankens utlåning till allmänheten uppgick till 2.332.949 tkr efter avdrag för sannolika kreditförluster (f å 2.178.701 tkr), vilket innebar en ökning med 154.248 tkr eller 7,08%. Dessutom förmedlade Sparbanken hypotekslån till Swedbank Hypotek med 2.568.896 tkr (f å 2.504.278 tkr) och finansieringar via Swedbank Finans med 90.262 tkr. Övrig utlåning (garantier, kortkrediter samt beviljade ej utnyttjade krediter) uppgick till 374.672 tkr. Den totala kreditvolymen uppgick således till 5.366.779 tkr (f å 5.133.626 tkr). Mkr 10 000 5 000 0 UtLÅNING 2002-2006 2002 2003 2004 2005 2006 Utlåning Hypotek Finans Övrig utlåning Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym var vid 2006 års utgång 11.572.684 tkr, en ökning med 938.755 tkr. Eget kapital Efter föreslagna boksluts- och vinstdispositioner uppgår Sparbankens totala egna kapital vid årets slut till 585.263 tkr, varav 581.651 tkr är beskattat eget kapital. Soliditeten, dvs eget kapital inklusive 72% av obeskattade reserver i förhållande till balansomslutningen, uppgick därmed till 19,30% vid 2006 års utgång. Sparbankens resultat Sparbanken Västra Mälardalen uppvisar år 2006 det högsta rörelseresultatet i bankens historia. Rörelseresultatet uppgick till 78.947 tkr, vilket var 16.638 tkr högre än 2005. Lönsamheten mätt som rörelseresultat i förhållande till genomsnittlig affärsvolym uppgick till 0,72% jämfört med 0,63% år 2005. Avkastningen på eget kapital, beräknat som rörelseresultat efter 28% schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital och 72% av obeskattade reserver, blev 10,21%. Tkr 80 000 60 000 40 000 20 000 0 rörelseresultat 2002 2003 2004 2005 2006 Det kraftigt ökade resultatet kan framförallt förklaras med ökade intäkter. Räntenettot ökade med 921 tkr och uppgick till 96.438 tkr (f å 95.517 tkr). Erhållna utdelningar ökade till 9.617 tkr (f å 8.247 tkr) beroende på ett ökat innehav av Swedbanksaktier samt en höjd utdelning på dessa. De totala provisionsintäkterna ökade med 4.640 tkr till 62.609 tkr. Under året tecknades ett nytt avtal med Swedbank AB, vilket bl a innebar förbättrade provisionsvillkor. Det nya avtalet innebar ca 3 Mkr i ökade provisionsintäkter för år 2006. Dessutom bidrog börsutvecklingen till att volymerna i fond- och försäkringssparandet ökade kraftigt under året, vilket ledde till ökade provisionsintäkter för banken. Placeringar i strukturerade produkter ökade betydligt under året och därmed även courtageintäkterna. Trots ett nytt avtal med Swedbank Hypotek och trots ökade förmedlade volymer minskade utlåningsprovisionerna. Förklaringen hittas i lägre räntemarginaler. Provisionskostnaderna minskade med 340 tkr vilket innebar att provisionsnettot ökade med 4.980 tkr till 53.593 tkr. 10

Sparbanken har under många år haft en god inlåningsutveckling. Detta har medfört att Sparbanken haft en mycket god likviditet, vilken med en aktiv förvaltning placerats i räntebärande värdepapper, strukturerade produkter och aktier. Avkastningen på strukturerade produkter och aktier redovisas under Nettoresultat av finansiella transaktioner, som uppgick till 8.159 tkr och ökade med 354 tkr. Övriga rörelseintäkter ökade med 6.374 tkr till följd av återbetald mervärdesskatt med 7.531 tkr med anledning av den återupprättade mervärdesskattegruppen. Sparbanken erhöll även 718 tkr i återbetald mervärdesskatt för 1998 (f å 677 tkr i återbetald mervärdesskatt för 1997). Sparbanken arbetar aktivt med kostnadseffektivisering. För 2006 innebar detta att den totala kostnadsökningen, exklusive kreditförluster, uppgick till 210 tkr. I denna ökning ligger dock kostnader med 3.500 tkr som utbetalats till kunder som uppfyllde Västra Mälardalskonceptet. Dessa redovisas under övriga rörelsekostnader. IT kostnaderna minskade beroende på den återupprättade mervärdesskattegruppen. Även kreditförlusterna uppvisar en minskning från 4.470 tkr till 1.347 tkr. Detta motsvarar en kreditförlustnivå på 0,06% i förhållande till ingående utlåning till allmänheten, kreditgarantier och övertagen egendom. VIKTIGA HÄNDELSER En riktig Västra Mälardals Bonus För att understryka och tydliggöra fördelarna med att bedriva bankverksamhet som en riktig sparbank, beslutade Sparbankens styrelse att dela ut sammanlagt 3,5 Mkr till bankens kunder. Detta innebar att 17.500 kunder, som uppfyllde villkoren för Sparbankens Västra Mälardalskoncept, fick 200 kr vardera. Västra Mälardalskortet Under året tecknade Sparbanken aktier i Sparbankernas Kort AB, ett kortbolag ägt av 65 sparbanker. Motivet är att vi genom kortbolaget kan erbjuda våra kunder ett eget betaloch kreditkort, Västra Mälardalskortet. Kortet lanserades i januari 2007. Mervärdesskatt Den största delen av Sparbankens verksamhet är ej mervärdesskattepliktig vilket innebär att Sparbanken endast har rätt att dra av en mindre del av den mervärdesskatt som faktureras Sparbanken. Mellan den 1 januari 1999 och 30 juni 2002 fanns en mervärdesskattegrupp registrerad där sparbankerna och Swedbank AB ingick. Detta innebar att fakturering inom mervärdesskattegruppen var befriad från mervärdesskatt. Skattemyndigheten beslöt att avregistrera mervärdesskattegruppen den 1 juli 2002 med hänvisning att sparbankerna inte uppfyllde kraven på finansiellt och organisatoriskt samband med Swedbank AB. Avregistreringsbeslutet överklagades och Regeringsrätten fastslog i en dom 2005-09-07 att avregistreringen var felaktig. Från och med 2006 har Sparbankens inköp från Swedbank AB och övriga sparbanker inte faktureras med mervärdesskatt. Detta har inneburit kostnadsminskningar med ca 2,5 Mkr samt en återbetalning av debiterad mervärdesskatt, för tiden fr o m gruppens avregistrering, på 7,7 Mkr inklusive ränta. Denna återbetalning redovisas under övriga rörelseintäkter Avtal med Swedbank Efter förhandlingar under året undertecknades i december 2006 ett nytt långsiktigt samarbetsavtal med Swedbank AB. Det nya avtalet gäller retroaktivt från och med 2006-01-01 till 2011-06-30. För sparbankernas del innebär det nya avtalet bl a förbättrade provisionsvillkor från Swedbankkoncernen. Det nya avtalet innebar ökade provisionsintäkter på ca 3 Mkr för år 2006. Personal och utveckling Antalet anställda i Sparbanken vid årets slut uppgick till 99 personer. Med arbetsmåttet 1.730 timmar uppgick medelantalet årsanställda till 81 personer. Av dessa var 67% kvinnor och 33% män. Genomsnittsåldern var 45 år. Personalstruktur Medarbetarnas åldersstruktur har blivit allt viktigare i och med den stora grupp anställda födda på 1940-talet som börjat gå i pension. För att klara framtida bemanning utan att hamna i arbetskraftsbrist arbetar Sparbanken vidare med kompetensväxling. I Sparbanken var 13% av antalet anställda i ålderskategorin över 59 år (f å 9%), 24% var mellan 50-59 år (f å 25%), 30% mellan 40-49 år (f å 28%), 21% mellan 30-39 år (f å 26%) och 12% under 30 år (f å 12%). Under året rekryterades tre medarbetare medan sex slutade. 11

Kompetensutveckling Under året erhöll medarbetarna intern eller extern utbildning till ett sammanlagt värde av 561 tkr, exklusive kostnader för arbetstid under utbildning, vilket innebar 7 tkr per helårsanställd. Sjukfrånvaro Under året var den totala sjukfrånvaron 6,3%, varav 63,5% var långtidssjukfrånvaro i 60 dagar eller mer. Kvinnornas sjukfrånvaro var 6,6% av deras ordinarie arbetstid medan männens sjukfrånvaro var 5,8%. Prognos 2007 Rörelseresultatet för 2007, exklusive vinstandelsavsättning, förväntas bli något lägre jämfört med 2006. Intäkterna beräknas bli sjunkande beroende på att 2006 års intäkter innehöll återbetalning av mervärdesskatt. Kostnaderna förväntas bli något lägre. Likviditet och kapitalbehov Bankens finansiering sker till största delen med inlåning från allmänheten. Med anledning av det senaste årets inlåningsutveckling har banken en mycket god likviditet. Banken har också betydande likviditetsreserver genom långsiktiga kreditavtal med Swedbank AB. Riskhantering I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. För att hantera riskerna har Sparbanken, i enlighet med Basel II reglerna, en intern kapitalbedömningsprocess som syftar till en sund riskhantering. Den interna kapitalbedömningen är en kvalificerad process inkluderande styrelse, bankledning och ledande befattningshavares överblick, uppföljning, rapportering och interna kontroll, vilken är nödvändig för att kunna identifiera, reducera och mäta risker, samt säkerställa att nödvändiga reserveringar är gjorda för att hålla Sparbankens kapital intakt i förhållande till bankens riskprofil. Sparbankens styrelse är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i Sparbanken. Med den interna kapitalbedömningsprocessen som grund har styrelsen fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten för att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten. Det är styrelsens uppfattning att riskhanteringen måste genomsyra verksamheten för att vara sund. Av denna anledning har Sparbankens styrelse valt att föra upp hanteringen dels på dagordningen vid styrelsesammanträden, och dels som en integrerad del av beslut och annan daglig verksamhet i banken. Detta har bl a resulterat i att samtliga bankens policys inkluderar behandlingen av risk, vilket också, genom periodisk utvärdering och uppföljning, säkerställer en kontinuerlig process i vilken riskhanteringen kan anpassas till ändrade förutsättningar och förbättras med tiden. Vid ett styrelseseminarium under hösten 2006 har samtliga risker i Sparbanken identifierats och bedömts. Denna interna kapitalutvärdering har uppdaterats under januari 2007. Analysen visar att Sparbankens kapital med bred marginal täcker de risker som är förknippade med Sparbankens verksamhet. Kredit- och motpartsrisk Med kredit- och motpartsrisk avses risken att Sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller liknande. Styrelsen har det övergripande ansvaret för Sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer, som regelbundet rapporterar till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör Sparbankens största riskexponering är kreditförlusterna i förhållande till utestående kreditvolymer relativt små. Den avgörande bedömningsgrunden för Sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av Sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i Sparbankens värdepappersportfölj, tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. 12

Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Beträffande Sparbankens kreditexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motpartsrisk hänvisas till not 32. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I Sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna, medan valutarisken är av obetydlig storlek. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs risken för att räntenettot försämras i ett stigande ränteläge genom att räntebindningstiden är kortare för inlåning än för utlåning. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Valutarisk uppstår då tillgångar och skulder i utländsk valuta storleksmässigt ej överensstämmer. I enlighet med Sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på Sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gapanalys, som återfinns i not 30 och som visar räntebindningstiderna för Sparbankens tillgångar och skulder samt poster utanför balansräkningen. Den aktiekursrisk som Sparbanken har är främst förknippad med innehavet av aktier i Swedbank AB. Som ett led i Sparbankens likviditetsförvaltning kan dessutom aktier anskaffas till ett värde motsvarande maximalt 17,5% av Sparbankens kapitalbas. I balansräkningen finns mindre volymer in- och utlåning i utländsk valuta. Dessa positioner är täckta genom identiska motaffärer med Swedbank AB. Den valutarisk som Sparbanken är utsatt för är således begränsad till lagret av resevaluta. Likviditetsrisker Likviditetsrisken kan uttryckas som risken att värdet på ett finansiellt instrument sjunker som en effekt av sjunkande omsättning, vilket är detsamma som risken för att det finansiella instrumentet inte kan avyttras utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att Sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatkontrakt har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper dvs handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av not 31. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen i årsredovisningen, belyser Sparbankens likviditetssituation. Operativa risker Med operativa risker avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt och externt, ingår i den operativa risken. 13

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i Sparbanken, som bl a omfattar: kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, IT stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, behörighetssystem, interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information, informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda Sparbankens och kundernas tillgångar. Försäkringar Som ett led i riskhanteringen ingår Sparbanken i ett försäkringskonsortium tillsammans med 34 andra sparbanker. Konsortiet bildades 2005 för att garantera en långsiktig och tillfredsställande försäkringslösning. Medlemmarna i försäkringssamarbetet bär en gemensam risk avseende vissa specificerade skador upp till ett maximerat belopp om 17.500 tkr. Sparbankens andel av detta åtagande uppgår till 1.122 tkr och redovisas under separat rad i not 28 Åtaganden. Resultatet per 2006-12-31 är för konsortiet positivt beroende på begränsade skador. Detta medför att medlemmarna i konsortiet, efter teknisk skadeavsättning för framtida försäkringsfall (IBNR) har en preliminär fordran som för Sparbankens del uppgår till 236 tkr. Överskottet har inte intäktsförts i årets bokslut utan kommer att reducera framtida försäkringspremier. ÖveRgång till IFRS/IASstandarder Från och med 2007 måste sparbankerna följa de nya internationella redovisningsstandarderna International Financial Reporting Standards (IFRS) i sin redovisning med de undantag och tillägg som anges i Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridisk person samt om inte annat följer av lag eller annan författning. I enlighet med IFRS 1, om hur redovisning upprättas första gången, ska företag redovisa jämförelsetal för åtminstone ett år. Detta innebär således att 2006 års siffror måste omräknas enligt den nya redovisningsstandarden. Under 2005 tillsatte Sparbankernas Riksförbund en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga effekterna på sparbankernas redovisning vid en övergång till IFRS/IAS. Gruppen, som bestått av företrädare för sparbankerna och utomstående konsulter, har identifierat följande väsentliga skillnader mellan tillämpade redovisningsprinciper och redovisningsprinciper enligt IFRS/IAS: Värdering av finansiella tillgångar och skulder enligt IAS 39 kan förväntas ge en viss ökad volatilitet i resultaträkningen och balansräkningen till följd av att värdering till verkligt värde kommer att ske i större utsträckning än hittills. För sparbankerna kommer detta framförallt att påverka räntebärande värdepapper, aktier, sammansatta instrument (Spaxar) och derivat. Särskilt stor blir effekten vad gäller aktieinnehavet i Swedbank AB där värdeökningen kommer att redovisas direkt mot eget kapital. Införandet av IAS 39 medför att alla derivat värderas till verkligt värde, även om de tidigare bokfördes enligt reglerna om säkringsredovisning med anskaffningsvärdering. Ett sätt att motverka den ökade volatiliteten till följd av att finansiella instrument och derivatinstrument värderas till verkligt värde i större utsträckning än tidigare är att tillämpa verkligt värdesäkring. Denna form av säkring innebär att såväl den säkrade posten som säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas över resultaträkningen. Den andra formen av säkring enligt standarden är kassaflödessäkring. Enligt denna värderas derivatinstrumentet till verkligt värde medan den säkrade posten värderas till upplupet anskaffningsvärde. Värdeförändringen på derivatinstrumentet redovisas mot eget kapital och kommer därmed att medföra viss volatilitet i eget kapital. Uppläggningsavgifter avseende lån redovisas som provisionsintäkt för närvarande. Vid tillämpning av IFRS/IAS kommer dessa avgifter att redovisas som ränteintäkt. Materiella anläggningstillgångar som sparbankens rörelsefastigheter kommer att redovisningsmässigt hanteras annorlunda enligt IFRS/IAS. Skillnaden är att anskaffningsvärdet fördelas på urskiljbara väsentliga komponenter baserat på förväntad nyttjandeperiod med skilda avskrivningsplaner för respektive komponent. 14

FINANSIELL STÄLLNING 2007-01-01 MED IFRS REGLER Utgående balans 2006 (enligt nuvarande principer) Värdering av aktier och andelar Värdering av räntebärande värdepapper Värdering av derivat Komponentavskrivning egna fastigheter Skatt på ovanstående värdeförändringar INGÅENDE BaLaNs 2007 (enligt IFrsprinciper) Eget kapital 586.151 tkr 248.000 tkr -301 tkr 452 tkr 230 tkr -107 tkr 834.425 tkr Vinnande bilderna i Sparbankens fototävling som hölls bland medarbetarna under sommaren 2006. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Sparbankens vinst enligt balansräkningen utgör för 2006 60.599 tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller välgörande ändamål 4.500 tkr - överföring till reservfonden 56.099 tkr NYCKELTAL Beträffande bankens nyckeltal hänvisas till Fem år i sammandrag på sidan 6. 15

RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Not 2006 2005 Förändring i procent Ränteintäkter 122 306 113 691 7,6% Räntekostnader -25 868-18 174 42,3% räntenetto 1 96 438 95 517 1,0% Erhållna utdelningar 2 9 617 8 247 16,6% Provisionsintäkter 3 62 609 57 969 8,0% Provisionskostnader 4-9 016-9 356-3,6% Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 8 159 7 805 4,5% Övriga rörelseintäkter 6 9 191 2 817 226,3% summa rörelseintäkter 176 998 162 999 8,6% Allmänna administrationskostnader 7-79 938-82 615-3,2% Avskrivning på materiella anläggningstillgångar 8-3 183-3 739-14,9% Övriga rörelsekostnader 9-13 583-10 140 34,0% summa rörelsekostnader före kreditförluster -96 704-96 494 0,2% resultat före kreditförluster 80 294 66 505 20,7% Kreditförluster, netto 10-1 347-4 470-69,9% Värdeförändring på övertagen egendom 11-274 rörelseresultat 78 947 62 309 26,7% Bokslutsdispositioner 12 832 63 103 Skatt på årets resultat 13-19 180-33 646-43,0% Årets resultat 60 599 91 766-34,0% 16

BALANSRÄKNING Belopp i tkr Not 2006 2005 Förändring i procent tillgångar Kassa 19 763 20 143-1,9% Utlåning till kreditinstitut 14 203 315 190 844 6,5% Utlåning till allmänheten 15,32 2 332 949 2 178 701 7,1% Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 326 600 321 211 1,7% Aktier och andelar mm 17 62 620 73 515-14,8% Materiella tillgångar 18 25 526 28 081-9,1% Övriga tillgångar 19 25 038 13 512 85,3% Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 31 342 29 597 5,9% summa tillgångar 3 027 153 2 855 604 6,0% skulder Skulder till kreditinstitut 21 1 646 2 139-23,0% Inlåning från allmänheten 22 2 398 035 2 276 239 5,4% Övriga skulder 23 21 928 31 414-30,2% Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 13 872 11 441 21,2% Avsättningar 25 1 909 2 175-12,2% summa skulder och avsättningar 2 437 390 2 323 408 4,9% obeskattade reserver 26 3 612 4 444-18,7% EGEt kapital 27 Reservfond 525 552 435 986 20,5% Årets resultat 60 599 91 766-34,0% summa eget kapital 586 151 527 752 11,1% summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 027 153 2 855 604 6,0% PostEr INom LINJEN Ansvarsförbindelser - Kreditgarantier 83 154 86 937-4,4% - Övriga garantier 30 654 29 654 3,4% Åtaganden nom belopp 28 390 422 350 856 11,3% 17

KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tkr 2006 2005 Likvida medel vid årets början * 208 848 146 899 DEN LÖPaNDE VErksamHEtEN Rörelseresultat 78 947 62 309 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet - Kreditförluster 1 347 4 470 - Avskrivningar 3 183 3 739 - Betald inkomstskatt -31 289-12 754 kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i tillgångar och skulder 52 188 57 764 Ökning - /Minskning + av utlåning till allmänheten -155 595-126 391 Ökning - /Minskning + av värdepapper klassade som omsättningstillgångar 10 558-124 839 Ökning + /Minskning - av inlåning från allmänheten 121 796 262 781 Förändring av övriga tillgångar och skulder -8 483-8 358 kassaflöde från den löpande verksamheten 20 464 60 957 INVEstErINGsVErksamHEtEN Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -5 319-4 712 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 267 253 Förvärv av materiella tillgångar -886-1 328 Försäljning av materiella tillgångar 258 8 379 kassaflöde från investeringsverksamheten -5 680 2 592 FINaNsIErINGsVErksamHEtEN Utbetalt till välgörande ändamål -2 200-1 600 kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 200-1 600 Periodens kassaflöde 12 584 61 949 Likvida medel vid årets slut * 221 432 208 848 * I likvida medel ingår kassa och utlåning till kreditinstitut minus skulder till kreditinstitut. 18

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Tillgångar och skulder i utländsk valuta Värdering sker till balansdagskurs, varmed avses balansdagens stängningskurser. Utländska sedlar vilka ingår i Kassan värderas till balansdagens köpkurs för sedlar gentemot allmänheten. Finansiella instrument Överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar värderas till lägsta värdets princip. Långsiktiga innehav, där avsikten är att i princip inneha värdepappren till förfall, klassificeras som finansiella anläggningstillgångar och upptas till anskaffningsvärdet. Med anskaffningsvärdet avses det upplupna anskaffningsvärdet, vilket värde motsvarar det med hjälp av den effektiva anskaffningsräntan diskonterade nuvärdet av de framtida betalningarna. Härigenom beaktas eventuella övereller underkurser vid förvärvet som periodiseras över instrumentets återstående löptid. Erhållna betalningar plus förändringen av det upplupna anskaffningsvärdet under året redovisas som ränteintäkt. Vid tillämpning av lägsta värdets princip på omsättningstillgångar görs värderingen kollektivt för marknadsnoterade värdepapper inom respektive portfölj. Realiserade vinster/förluster på värdepapper som utgör omsättningstillgångar samt valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner. Avista- och derivattransaktioner på penning-, obligations-, aktie- och valutamarknaderna redovisas i balansräkningen per affärsdag, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergått mellan parterna. För derivattransaktioner (optioner, terminer och swappar) innebär detta att verkliga värdet på sådana avtal behandlas enligt gällande värderingsregler i bokslut från och med affärsdagen. Lånefordringar och kreditförluster Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärde, dvs det belopp som lånats ut till låntagaren. Därefter redovisas lånefordringar löpande till anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar och specifika reserveringar för kreditförluster. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade kreditförluster, dels som reservering avseende sannolika kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering avseende sannolika förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av: det verkliga värdet av säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller det sammanlagda nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden diskonterade med ursprunglig effektivränta för lån med fasträntevillkor och aktuell ränta för lån med rörlig ränta. Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med hänsyn till avkastningsförmåga, beskaffenhet och läge. Motsvarande värdering görs av fastigheter som övertagits för skyddande av fordran. Eventuell erforderlig nedskrivning redovisas i detta fall som värdeförändring på övertagen egendom. Reservering avseende sannolika kreditförluster görs om fordran är osäker, dvs om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullgöras enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening. Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. Enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter ska fordringar, som individuellt 19

har bedömts vara bokförda till rätt värde, även bedömas med avseende på om något behov av gruppvis reservering för befarade kreditförluster ändå kan föreligga. Utöver den riskbedömning av individuella lånefordringar, som månadsvis genomförts av kund- och kreditansvariga enheter, har några sådana gruppvisa reserveringsbehov inte kunnat identifieras. Omstrukturerade lånefordringar genom modifiering av lånevillkoren, t ex i form av räntenedsättning, till följd av finansiella problem hos låntagaren, anses inte som osäkra om det bedöms sannolikt att betalningarna fullföljs enligt kontraktsvillkoren efter omstruktureringen. Vid redovisning av sannolika förluster på garantier sker reservering under rubriken Avsättningar. När lånefordringar klassificeras som osäkra sker återföring av intäktsbokförda men inte betalda räntor på sådana fordringar. Nedskrivning av i tidigare bokslut balanserade räntor redovisas som kreditförlust. Senare erhållna räntebetalningar på sådana fordringar redovisas enligt kontantprincipen. Byggnader avskrivs med 2,0% av anskaffningsvärdet. Inventarier avskrivs med 10%, 20% eller 33% av anskaffningsvärdet. Skillnaden mellan bokförda avskrivningar och planenliga avskrivningar utgör överavskrivningar. Det ackumulerade beloppet härav redovisas under rubriken ackumulerade överavskrivningar. Skatt Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag. Temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller en skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas under Övriga tillgångar. För sådana osäkra lånefordringar, där det bedömda återvinningsvärdet beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av återvinningsvärdet som ränta, om bedömningen av vilka betalningar som Sparbanken kommer att få in är oförändrad mellan betalningstillfällena. Vid förändrad bedömning mellan två bedömningstillfällen redovisas däremot denna förändring som kreditförlust eller återvinning. Återvunna kreditförluster redovisas som en minskning av årets nettokostnad avseende kreditförluster. Aktier och andelar, omsättningstillgångar Tillgångarna värderas enligt lägsta värdets princip. Aktier och andelar, anläggningstillgångar Tillgångarna är bokförda till sitt anskaffningsvärde. Avskrivningar Sparbanken skiljer i sin redovisning mellan planenliga avskrivningar och extra avskrivningar (överavskrivningar). Planenliga avskrivningar bestäms med ledning av tillgångens anskaffningsvärde och beräknade livslängd. 20