Systematiskt kvalitetsarbete för verksamhetsåret 014/015 Järntorgets Förskola Nora kommun
Innehåll Rubrik 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1 Lokaler 1. Personal och barn 1.3 Arbetsmiljö. Arbetet i förskolan 3. Granskning av prioriterade mål 3.1 A-mål (kommunövergripande mål) 3.1.1 Resultat, A-mål 3.1. Analys av resultat, A-mål 3. B-mål (förvaltningsövergripande mål) 3..1 Metod, B-mål 3.. Resultat, B-mål 3..3 Analys av resultat, B-mål 3.3 C-mål (förskolans egna mål) 3.3.1 Metod, C-mål 3.3. Resultat, C-mål 3.3.3 Analys av resultat, C-mål 4. Framtida utvecklingsområden Sida 3 4 4 4 5 8 1
1. Verksamhetens förutsättningar 1.1 Lokaler Järntorgets förskola har under verksamhetsåret 014/015 haft verksamhet i tre vingar av en skolbyggnad. Lokalerna är inte anpassade för förskoleverksamhet och består av gamla klassrum. Under verksamhetsåret har vi identifierat ett utvecklingsbehov gällande lokalerna och kommer att börja göra vissa justeringar för att få bättre anpassade miljöer i de lokaler vi har, bl.a. genom att skapa rum i rummen. 1. Personal och barn Under verksamhetsåret har förskolan haft lite drygt 15 heltidstjänster fördelat på 1 personer. Av dessa 1 har 1 personer förskollärarutbildning. Övriga personer (utom en) har annan utbildning inriktad mot arbete med barn. Antal barn på förskolan har varierat under året. I början av verksamhetsåret hade vi barn inskrivna. Under januari-mars 015 hade vi en intensiv period med många nya inskolningar. Vi hälsade då välkommen till 1 nya barn. Några slutade också samtidigt, vilket gjorde att vi totalt var 88 barn i april 015. Förskolan har under verksamhetsåret beräknats ha plats för ca 90 barn. Barnen har under verksamhetsåret varit fördelade på tre avdelningar. Två stora avdelningar med barn 1-5år och en avdelning med bara 5--åringar. 1.3 Arbetsmiljö Vårt systematiska arbetsmiljöarbete utgår från häftet Systematiskt arbetsmiljöarbete i Nora kommun. Vi har rutiner för att anmäla arbetsmiljöfrågor inför varje arbetsplatsträff. Då frågor anmälts träffas förskolechef och skyddsombud tillsammans för att diskutera åtgärder, som sedan presenteras på arbetsplatsträffen. Under året har endast enstaka arbetsmiljöfrågor anmälts. Fem mindre olycksfall har anmälts under året, enligt kommunens rutin att anmäla olycksfall/tillbud. Vi avsätter också 1- tillfällen/termin till att diskutera psykosocial arbetsmiljö i respektive arbetslag utifrån ett antal frågeställningar. Det har skett vid två tillfallen under 014/015 och då har inga större arbetsmiljörisker funnits. Arbetsmiljön på förskolan har varierat under verksamhetsåret. Under hösten var det en lugnare period men det blev intensivt under början av våren då många inskolningar kom samtidigt. Under stor del av hösten hade vi en sjukskrivning på deltid som var svår att ersätta på ett bra sätt, vilket ledde till olika timvikarier. Mot slutet av hösten hittades en annan lösning med samma person som vikarie. Det underlättade betydligt arbetsmiljömässigt. Från och med slutet av höstterminen 014 har vi arbetat i en process för en organisationsförändring till hösten 015. Den processen har också under perioder lett till att personal funderat en del på hur det ska bli till hösten. Den fysiska arbetsmiljön består främst av dåligt anpassade lokaler för förskoleverksamhet. Det är ett område som vi ska försöka förbättra så mycket det går i de lokaler vi har. Till hösten 015 blir verksamheten mer samlad eftersom vi lämnar en tillfällig avdelning och minskar vår storlek. Det underlättar samverkan och det gemensamma arbetet på förskolan.
. Arbetet i förskolan Förskolans uppdrag definieras i våra nationella styrdokument. Vi har kontinuerligt en utgångspunkt i att barnens intresse och behov ska styra verksamheten. En god omsorg med upplevd trygghet är kärnan. Med det som grund arbetar vi med olika aktiviteter och teman för att utmana barnen och erbjuda möjlighet till lärande. Vi försöker nå en variation i aktiviteter, t.ex. musik/sång, språklekar, gymnastik, utflykt till skogen, teman med innehåll av naturvetenskap m.m. Det övergripande gemensamma arbetet under verksamhetsåret har varit före Bornholm. All personal har deltagit i en studiecirkel bestående av fem tillfällen. Syftet är språkutveckling och förberedande läs- och skrivinlärning. Mellan tillfällena har man genomfört olika uppgifter, samlingar m.m. Samlingarna har bl.a. bestått av rim, ramsor, sånger, sagor m.m. som återkommit och utvecklats under året. Överlag har barnen visat intresse, men i olika omfattning för olika innehåll. Under verksamhetsåret har de olika avdelningarna också arbetat med olika övergripande teman. På Solen (barn 1-5år) har utgångspunkten varit bokstavstema, som sedan utvecklats kontinuerligt efter barnens intresse. Alla barn har bl.a. lärt känna sin bokstav och börjat uppmärksamma dessa i olika vardagliga situationer och i olika mönster. Medvetenheten/kunskapen har också stärkts genom rim/ramsor och olika sånger med bokstavstema. Barnen har deltagit med stort engagemang och nyfikenhet i detta arbete och i stora delar fört arbetet framåt genom sitt intresse och engagemang. Många barn känner igen ordbilder och några av de äldre barnen har börjat ljuda ihop bokstäver till ord. På Regnbågen (barn 1-5år) har man bl.a. arbetat med tema hösten. Barnen har fått observera hur naturen förändras mellan årstiderna och man har även integrerat matematik genom att prata om veckodagar, månader, räknat kastanjer, sorterat och övat antalsuppfattning m.m. Genom olika utflykter har barnen också fått möjlighet att lära känna sin närmiljö. Man har också aktivt arbetat med barnen under kompistema då diskussioner förts om hur man är en bra kompis. I detta arbete har böckerna om Max och Maja varit ett bra stöd, liksom barnens egna tankar och idéer. Vårterminens bondgårdstema var mycket uppskattat av både barn och personal. Då fick barnen lära sig mer om bondgårdens djur. Vad djuren heter och vad deras mamma och pappa heter (t.ex. kalv, ko, tjur). Inom detta tema har även en del experiment genomförts, med bl.a. ägg och mjölk. Temat avslutades med ett mycket uppskattat besök till Sunds bondgård. Stjärnan (barn 5-år) har arbetat med olika teman. Tema staden som syftade till att lära känna sin närmiljö i Nora. Barnen har fått bekanta sig med olika byggnader och fått fundera kring vem som kan bo där eller vad som kan pågå i byggnaderna. I samband med stadspromenader har barnen övat sig på att följa en karta. Detta har lett vidare till att barnen skapat egna skattkartor. Draktema startade som ett resultat av barnens intresse för drakar och drakars ägg. I temat har barnen brevväxlat med drakmamman och funderat kring när draken skulle kläckas, hur drakar lever, hur drakmamman kunde skriva m.m. Varje torsdag har man haft experimentverkstad där barnen fått prova experiment och reflektera kring vad som händer och varför. Utifrån resultatet har barnen utvecklat nya idéer som undersökts. Pedagogerna dokumenterar verksamheten, bl.a. med hjälp av digitalkameror och genom reflektioner med barnen. Dokumentation finns uppsatt på väggar och/eller i pärm på respektive avdelning. 3
3. Granskning av prioriterade mål 3.1 A-mål (kommunövergripande mål) A1: Våra verksamheter bedriver ett aktivt miljöarbete (källsortering) A: Våra verksamheter ska bedrivas ansvarsfullt och effektivt (ev. budgetavvikelse) A3: Alla barn och ungdomar trivs och känner trygghet (resultat på föräldraenkät) A4: Våra verksamheter ger bra service och bemötande (resultat på föräldraenkät) A5: Föräldrar och barn har goda möjligheter till inflytande (resultat på föräldraenkät) A: Vi har en aktiv samverkan med det lokala arbetslivet, företag och offentliga arbetsplatser (antal kommunala praktikplatser i vår verksamet och antal företagsbesök) A: Vår personal utvecklas och känner stolthet, trygghet och glädje i sitt arbete (resultat på personalenkät och frågor på arbetsplatsträffar m.m.) A8: Ökad jämställdhet inom verksamheterna (andel män och arbetet med barnen) A9: Hög kompetens och behörighet i verksamheterna (andel förskollärarlegitimation) 3.1.1 Resultat, A-mål Vi har utvärderat målen enligt de styrmått som kommunen bestämt (står i parentesen efter varje mål ovan). A1: Järntorgets förskola källsorterar i den mån vi kan och vi återanvänder också mycket material i vår verksamhet. A: Förskolan har en positiv budgetavvikelse i juni 015. Vi räknar med att använda vår budget under hösten för olika inköp och andra insatser. A3-5: utifrån resultat på föräldraenkäten 015 Antal svar på föräldraenkäten 015 var 30 av 88 (34 %). 014 var det 19 av 8 ( %). FRÅGEOMRÅDE ANDEL POS. SVAR ANDEL NEG. SVAR ANDEL VET EJ 015 014 015 014 015 014 Trygghet 85 % 8 % 5 % % 10 % % Info/service/bemötande 83 % 9 % % 18 % 10 % 14 % Inflytande 5 % 4 % 1 % 1 % 13 % 9 % Gröna siffror 015 betyder en förbättring jämfört med föregående år. Röda siffror betyder en försämring mot föregående år. A: Under verksamhetsåret har vi haft två praktikanter. Vi tar också emot feriearbetare under sommaren 015. Ett antal olika företagsbesök har genomförts. Förskolebarnen har bl.a. varit på besök i kyrkan, på äldreboende, i djuraffär, på bondgård och genomfört studiebesök på Noraglass. A: Vi har gjort en handlingsplan med åtgärder/aktiviteter för ökad trygghet, glädje och trivsel. Vi har fokuserat på gemensamt arbete med förhållningssätt Reggio Emilia inför hösten 015. 4
A8: Andelen män har ökat med en person, då förskolechefen är man. Antalet manliga timvikarier har också ökat under verksamhetsåret. Förskolan bedriver kontinuerligt ett jämställdhetsarbete där vi utgår från att varje barn ska få utvecklas utifrån sina behov. A9: Andel förskollärare på förskolan har under verksamhetsåret varierat mellan 0- % på grund av olika tjänstledigheter. Av totalt tolv utbildade förskollärare har sju en utfärdad förskollärarlegitimation. Övriga fem har sökt och väntar på sin legitimation. 3.1. Analys av resultat, A-mål Vi upplever att A-målen är ganska många. Vi har identifierat ett utvecklingsområde när det gäller källsortering, att vi skulle behöva bättre möjligheter till sortering på förskolan. Dessutom funderar vi kring om det är ett politiskt mål i Nora kommun att alla förskolor ska vara miljöcertifierade, t.ex. enligt grön flagg? Detta år har vi ökat andelen svar på föräldraenkäten markant, jämfört med förra året. Från ca % 014 till ca 34 % 015. Jämfört med 014 har vi också nått ett mer positivt resultat på fem av sex frågeområden i enkäten. Detta är något vi är mycket glada över, samtidigt som målet kvarstår att nå 100 % svarsfrekvens. På många frågor har dock antalet vet ej - svar ökat. Det kan bero på att vi under våren, strax innan föräldraenkäten kom ut, skolade in många nya barn. Dessa föräldrar har kanske ännu inte hunnit bilda sig en uppfattning. Men det kan också bero på att vi behöver informera mer om vad vi gör, hur vi gör det, och varför vi gör det. På frågeområdet trygghet har vi något färre positiva svar än föregående år, men vi har samtidigt också minskat andelen negativa svar. Vi måste fortsätta arbeta aktivt med att nå ett ännu bättre resultat. Under verksamhetsåret har många nya barn skolats in och vi har också arbetat med en process gällande omorganisation. Dessa saker kan delvis vara förklaringar till resultatet. Vi behöver informera mer om vårt arbete gällande trygghet och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dessutom behöver vi aktivt arbeta med en trygghetsplan och det finns planer på att starta ett trygghetsteam på förskolan. Ett sådant kan kontinuerligt hålla fokus på trygghetsfrågor för barn, föräldrar och personal. Området information/service och bemötande har förbättrats stort sedan föregående år. Vi har försökt arbeta med det och haft dialog med föräldrar på föräldramöten och föräldraråd. Likaså har vi uppdaterat vår hemsida, även om den behöver uppdateras nu igen. Vi har planer på att starta en blogg där vi kan synliggöra vår verksamhet och även samverka med föräldrar. Vi har ökat andelen positiva svar när det gäller området inflytande. Vi har också minskat andelen negativa svar. Frågan om att personalen verkligen vill veta vad föräldrarna tycker i olika frågor har besvarats mycket mer positivt i år, vilket är glädjande. Vi har en bra daglig dialog med föräldrar vid hämtning och lämning och tar oss tid att prata mer föräldrarna. Förskolechefen har försökt skapa ett forum för diskussion och dialog om mer övergripande frågor för förskolan. Hittills har dessa möten varit ganska glest besökta men arbetet fortsätter. Till nästa verksamhetsår startar vi upp med en ny organisation. Nya arbetslag och delvis nya barngrupper i en åldersindelad miljö. Vi har också påbörjat vårt gemensamma arbete att skapa utvecklande och stimulerande pedagogiska miljöer och på sikt bli en förskola inspirerad av Reggio Emilia. På sikt tror vi att detta kommer leda till ännu bättre resultat, även på föräldraenkäten. 5
3. B-mål (förvaltningsövergripande mål) B1: En förbättrad föräldrasamverkan B: Ett förbättrat systematiskt kvalitetsarbete med högre delaktighet bland föräldrar och personal B3: En förbättrad information och service via hemsidor 3..1 Metod, B-mål För att nå de förvaltningsövergripande målen (B-mål) har vi arbetat med följande metoder: Frågat föräldrar på föräldramöten om hur vi kan utveckla vår föräldrasamverkan. Haft föräldradialog om vikten av att de blir delaktiga i vårt kvalitetsarbete, t.ex. genom att svara på föräldraenkäten. Erbjudit möjlighet för föräldrar att svara på föräldraenkäten hos oss på förskolan, genom att låna ut dator/läsplatta. Under verksamhetsåret bjudit in till tre öppna föräldraråd, dit alla föräldrar varit inbjudna. Uppdaterat vår hemsida. Vid behov använt tolk. Föräldramedverkan i verksamheten, t.ex. gymnastikpass, plantering, kunskap om traditioner i andra länder, arbetsplatsbesök m.m. Samverkan med föräldrar som fått skriva ord på modersmål när vi arbetat med veckans ord. Bjudit in föräldrar till olika gemensamma aktiviteter, drop-in-fika, luciafirande, halloweenfest, ljusfest, utedag på gården, förskolans dag m.m. 3.. Resultat, B-mål Svarsfrekvensen på föräldraenkäten har ökat ganska mycket, från % till 34 %. På frågeområdet information/service har vi också uppnått en stor förbättring. Andelen positiva svar har ökat från 1 % till 84 % och andelen negativa svar har minskat från 3 % till 8 %. 3..3 Analys av resultat, B-mål Det är glädjande att vi nått så stora förbättringar på dessa områden. Under året har vi kontinuerligt lyft vikten av att vi får veta vad föräldrarna tycker. Vi har också erbjudit föräldrar att svara på enkäten på förskolan, genom att låna dator eller läsplatta av oss. Vi har börjat fundera på andra sätt att få en ännu bättre föräldrasamverkan. T.ex. olika fester, få igång en blogg, hålla hemsidan mer uppdaterad m.m. Vi märker att det kommer betydligt många fler föräldrar när vi ordnar en fest eller liknande, än på våra föräldramöten. Det behöver vi fundera vidare kring och eventuellt göra förändring i vårt upplägg. Vi kommer förmodligen att kunna öka svarsfrekvensen betydligt mycket mera. Dock kommer det vara svårt att nå 100 % Vi har många föräldrar med annat modersmål som kan ha svårt att förstå enkäterna. Vi har också föräldrar som tycker att teknik är krångligt Om vi kunde få enkäten på fler språk och möjlighet att göra den manuellt, skulle vi förmodligen få en högre svarsfrekvens.
3.3 C-mål (förskolans egna mål) C1: Alla barn har en väl utvecklad språklig medvetenhet 3.3.1 Metod, C-mål För att nå förskolans egna mål (C-mål) har vi arbetat med följande metoder: Genomfört språksamlingar enligt materialet Före Bornholmsmodellen. Anpassat läsgrupperna storlek och sammansättning efter intresse och mognad. Gestaltat sagor med hjälp av olika uttryck. Genomfört sagoläsning vid flera tillfällen under dagen. Utökat samarbetet med biblioteket för att kunna erbjuda hemlån av böcker på barnens modersmål. Haft fler exemplar av samma bok för att förenkla och främja samtal kring boken Genomfört sång och musiksamlingar där vi tränat barnens språkliga medvetenhet via rim och ramsor och rytmik. Genomfört olika aktiviteter där de äldre barnen har fått skriva och reflektera kring språket i olika teman. Arbetat med veckans bokstav i form av rim och ramsor, sånger, bokstavsjakt m.m. Arbetat med veckans ord på olika modersmål, med hjälp av föräldrar. 3.3. Resultat, C-mål Vårt lokala mål har stämts av vid två tillfällen under verksamhetsåret, med hjälp av TRASobservationer*. Utöver det har vi kontinuerligt gjort avstämningar och diskuterat barnens språkliga utveckling vid våra arbetslagsmöten. Vid avstämning av måluppfyllelse kan vi konstatera att endast ett fåtal barn ännu inte nått en väl utvecklad språklig medvetenhet enligt TRAS-observation, och att samtliga barn har haft en positiv utveckling under det gångna verksamhetsåret. 3.3.3 Analys av resultat, C-mål En framgångsfaktor i arbetet har varit att vi kontinuerligt arbetar aktivt med språket på olika sätt, i alla olika sammanhang under veckorna. Vi gör barnen delaktiga i sin egen språkutveckling genom att prata med dem och uppmana till diskussion/reflektion. När pedagogerna skriver ner vad barnen sagt synliggör vi barnens språk och visar att det de säger är viktigt. Det stärker barnet. Vi har erbjudit hemlån av böcker på annat modersmål, för att barnen ska kunna få boken läst även på sitt modersmål. Det har varit visst intresse från föräldrar men inte så stort. Vi tror fortfarande på metoden och får fundera vidare på hur vi kan stärka intresset för detta. Vid de tillfällen då vi haft fler likadana böcker har vi märkt att fler barn kunnat följa med i berättelsen och hållit fokus. De ser då bilder som förstärker berättelsen och ställer fler frågor kring innehåll. Några kan också försöka följa med i texten. * TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) är ett observationsmaterial med fokus på samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal. Definition av språklig medvetenhet grundar sig i observation av barnet i verksamheten. För barn -3 år kan frågan gälla deltar barnet aktivt när ni
håller på med rim och ramsor? För barn 3-4 år rimmar barnet i samspel med andra? Och för barn 4-5år rimmar barnet på egen hand? På så vis observeras en progression i barnets språkliga medvetenhet. 4. Framtida utvecklingsområden Reggio Emilia-inspiration Järntorgets förskola har sedan starten 004 haft en ambition att bli en förskola inspirerad av Reggio Emilia. Förskolans personal har i omgångar åkt på inspirationsdagar gällande Reggio Emilia, som bl.a. innefattat föreläsningar och studiebesök. Under verksamhetsåret 014/015 har den sista kvarvarande personalen och nya förskolechefen åkt iväg så nu har all personal genomgått detta. Vi planerar att under nästa verksamhetsår påbörja vårt arbete för att på sikt bli en förskola inspirerad av Reggio Emilia. Det kommer framförallt att ställa krav på vår barnsyn, vårt förhållningssätt och våra miljöer inomhus och utomhus. Vi märker att det är framgångsrikt att kontinuerligt utveckla arbetet med utgångspunkt i barnens intresse, engagemang och reflektioner. Då blir aktiviteterna mer meningsfulla för barnen, de möts i sin nyfikenhet av engagerade pedagoger. Det är ett förhållningssätt som stämmer väl med Reggio Emilia. All personal på förskolan har nu genomgått inspirationsdagar om Reggio Emilia och nu blir vår utmaning att omvandla den teorin till praktisk verksamhet med barnen. Pedagogiska miljöer I Reggio Emilia ser man miljön som den tredje pedagogen (efter förskolläraren och barnet själv). I grunden är våra lokaler inte anpassade för förskoleverksamhet. Men vi kan ändå göra mycket för att skapa inspirerande, utvecklande och kreativa miljöer där barnen kan få stimuleras och utvecklas tillsammans med pedagogerna. Även miljö i form av ökad medvetenhet gällande återanvändning av material och sortering av avfall är en del i våra utvecklingsområden. I Reggio Emilia ser man möjligheter i det material som andra kanske ser som sopor. Trygghet Vi behöver utveckla en systematik i vårt arbete med trygghetsfrågor. Det kan t.ex. ske genom skapande av ett trygghetsteam på förskolan. Teamet får då i uppdrag att bl.a. arbeta med förskolans trygghetsplan, genomföra trygghetsvandringar och analysera tillbud/olycksfall m.m. som inträffar på förskolan. Föräldrasamverkan Föräldrar är en mycket viktig resurs och det är av avgörande betydelse att vi har en väl fungerande samverkan. En nyckelfaktor i detta tror vi är att göra föräldrarna fullt insatta i förskolans uppdrag och i vårt arbete. Alla föräldrar behöver förstå vilken potential som finns i förskolan och vad verksamheten kan bidra med i varje enskilt barns utveckling. Vi behöver bli ännu bättre på att vara tydliga med vårt syfte med olika aktiviteter och fortsätta utveckla och synliggöra vår dokumentation med koppling till läroplanen. I detta arbete kan tekniska hjälpmedel vara en stor tillgång, t.ex. hemsida, blogg, läsplattor m.m. Före Bornholm All förskolepersonal i Nora kommun har gått studiecirkeln och nu måste vi fortsätta arbeta för att få det integrerat som en naturlig del i vardagen på förskolan. Vi måste påminna varandra om att fortsätta arbeta enligt metodens intentioner och försöka få ett samarbete med andra förskolor och med lärare i förskoleklass. 8