BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (46) Kvalitetsredovisning Förskola 2012/2013 Påfågelns förskola ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg lärorik för alla barn som deltar. ska stimulera barns utveckling lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet barnets behov utformas så att omsorg, utveckling lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor samhällsmedlemmar främjas (sid.5 Lpfö.98/10).
2 (46) 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 1.1 ORGANISATION 3 Barn 3 Analys beträffande barn med utländsk bakgrund 3 Personal 4 Resultat 4 Förskoleenkät 4 Analys beträffande organisation personalresurser 6 1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP (FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR OCH RUTINER FÖR KVALITETSARBETET) 7 Resultat 8 Förskoleenkät 8 Kvalitetsarbetets upplägg 9 Analys beträffande styrning ledarskap 9 1.3 KOMMUNIKATION (SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET) 11 Resultat 11 Förskoleenkät 11 Analys beträffande kommunikation 12 1.4 KOMPETENS 13 Resultat 14 Förskoleenkät 14 Kompetensportalen 14 Analys beträffande kompetens 14 1.5 RESURSUTNYTTJANDE 16 Resultat 16 Förskoleenkät 16 Analys beträffande resursutnyttjande 17 1.6 IMAGE 18 Resultat 18 Förskoleenkät 18 Enkätkommentarer: 19 Analys beträffande image 19 1. GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING... 20 2. HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT... 24 3.1UTVECKLING OCH LÄRANDE (UTVECKLING OCH LÄRANDE) 24 Resultat 25 Förskoleenkät 25 Analys beträffande kunskaper färdigheter 26 3.2 TRYGGHET OCH TRIVSEL (NORMER OCH VÄRDEN) 31 Resultat 31 Förskoleenkät 31 Lokalutrymmen utemiljö 33 Analys beträffande trygghet trivsel 33 3.3 BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN (BARNS INFLYTANDE) 35 Resultat 36 Förskoleenkät 36 Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen 37 3.4 ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL 38 Resultat 38 Förskoleenkät 38 Analys beträffande arbetssätt pedagogroll 39 3.5 FÖRÄLDRAINFLYTANDE (FÖRSKOLA OCH HEM) 42 Resultat 42 Förskoleenkät 42 Analys beträffande föräldrainflytande 43 3. PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN UTIFRÅN GENOMFÖRDA ANALYSER INFÖR NÄSTKOMMANDE LÄSÅR... 45
1. Grundfakta förutsättningar 1.1 Organisation 3 (46) På Sandbäckens område finns en förskolechef som ansvarar enbart för förskolan. Hon har 6 förskolor (16 avdelningar cirka 60 st. anställda) Som stöd har hon en ledningsorganisation med 1-2 lagledare från varje förskola, som är en länk mellan ledningen de övriga pedagogerna ute i förskolorna. På området finns det dessutom en pedagogisk handledare, en IT-ansvarig en placeringsassistent. Barn Antal barn innevarande Avläsningsdatum Pojkar Flickor Totalt 15/10 30 st 43 st 73 st 15/3 32 st 50 st 82 st Varav barn med utländsk bakgrund Antal inskrivna Totalt antal barn inskrivna % Barn med utländsk bakgrund enligt 82 ST nedanstående definition 15/3 35 st 42,7% Barn som avläsningsdatum 15/3 varit i Sverige kortare tid än 3 år Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål svenska som andra språk 15/3 Antal Totalt antal barn inskrivna % Barn som erhåller modersmålsstöd 11 st 83 st 13 % Analys beträffande barn med utländsk bakgrund I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012 2014 framhålls att förskolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas. Vi har fått fler barn med utländsk bakgrund till förskolan än förra året. Vi tar tillfället till akt att lära oss av varandras olikheter, samtidigt som vi förhåller oss i en positiv anda till barnets modersmål försöker att lära oss av andras kulturer. De modersmålsstödjare vi har talar arabiska somaliska. I föräldrakontakten använder vi oss ibland utav tolk, vi har en del broschyrer på olika språk.
4 (46) Styrkor Modersmålsstödjare i två språk. Tolk vid behov. Vi använder oss av teckenstöd. Broschyrer på olika språk. Förbättringsområden Modersmålsstödjare i fler språk. Åtgärder för förbättring Modersmålsstödjare i flera språk. Mer personal med annat modersmål. Att vi pedagoger får mer kunskap i de olika kulturerna. Att använda oss mer av tolk då föräldrarna ofta är analfabeter i sitt eget språk. De kan bara prata inte läsa skriva sitt eget språk. Personal Personalresurser Avläsningsdatum 15/10 14 15/3 Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal med förskol- lärarexamen Varav antal med förskollärarlegitimation 8 7 6 14 9 8 5 Varav övriga Avläsningsdatum 15/10 15/3 Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal barn per helårsarbetare Antal elevassistenter 12,73 5,7 1 37% 12,13 6,7 1 37% Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider Resultat Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående har en väl fungerande organisation 25 / 37,5 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande Egna enheten i % i föregående har en bra mötesstruktur 7,7/ 46,2 53,9% har en väl fungerande organisation 0 / 69,2 69,2% innevarande innevarande föregående föregående
Mitt arbetslag fungerar väl 53,8 / 23,1 76,9% 5 (46) I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen med vem som fattar beslut har ansvar i alla delar av verksamheten 38,5 / 53,8 92,3% 38,5 / 53,8 92,3% Svart Text= Uppnått. Röd text = utvecklingsområden. Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisa tion s organisation har en tydlig struktur. är organiserad i grupper utifrån barnens behov intressen. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation. har ett välfungerande beslutssystem. har utformade förankrade uppdrag på flera nivåer. har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. har en väl fungerande organisation i arbetslag ledning som garanterar en god daglig verksamhet. utvärderar kontinuerligt sin organisation mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för följer upp varje barns utveckling lärande. har en organisation som stödjer utveckling som utvecklas med sitt uppdrag. Arbetslagen prioriterar fördelar arbetsuppgifter. Organisationens alla delar samverkar ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Enkätkommentarer: Jag anser att möten andra arbetsuppgifter tar för stort utrymme på bekostnad av vår värdefulla nödvändiga (säkerhet, utflykter, förtroende m.m.) tid med barnen. (Personal) Det har varit en hel del personalbyten, vilket gör att pedagogerna känner sig oroliga. De vet inte hur länge de får arbeta tillsammans. (Personal) Jag är inte helt nöjd med min förskola, för vi behöver utveckla vår verksamhet på gårdarna vårt förhållningssätt att alla barn är våra barn oavsett avdelningstillhörighet. (Personal) Viss personal engagerar sig inte till 100 %. (Föräldrar) Mycket barn för lite personal gör att personalen inte hinner med (Föräldrar) Bildningsförvaltningen har stor del i att jag inte tycker att en del saker fungerar på förskolan. I övrigt tror jag att personalen med bäst förmåga försöker göra sitt bästa med alldeles för lite resurser tid. börjar likna skolan allt mer med dokumentation för lite tid till individen. (Föräldrar) Jag skulle önska att man tänkte till lite innan man sätter samman ett arbetslag. Att inte ha någon heltidare blir inte bra. (Föräldrar) Personalen är guld värda för det jobb engagemang de lägger ner i vått torrt. Beundrar deras förmåga att hålla koll på det mesta som händer. Dom gör ett fantastiskt jobb med barnen! (Föräldrar) Skulle vilja att barnen får mer hemlagad mat som matpersonalen gör på plats. (Föräldrar) Angående maten tyckte jag det var bättre när maten lagades på plats i det nyrenoverade köket, rent miljömässigt måste det vara bättre än att köra runt mat med bil. (Föräldrarna) Efter en tuff inskolning en höst med nya ansikten på personal dagligen så har våren varit mycket bättre. Nu ser vi fram emot att gå till förskolan varje dag. (Föräldrar)
Analys beträffande organisation personalresurser 6 (46) Vi har en målmedveten förskolechef som vet hur hon vill ha arbetet utfört ute på förskole avdelningarna. Vi har en fungerande kommunikation mellan ledning förskolan, vår förskolechef är alltid lätt att få kontakt med. Beslut tas av förskolechef efter samråd i samverkan, ledningsgrupp husmöten. Beslut av förskolans pedagoger tas på arbetsplatsträffar, husmöten avdelningsplaneringar. Större beslut tas i samverkansgruppen, där diskuteras förslag till olika beslut i organisationen. Men det övergripande beslutet tas av förskolechefen eller chefen för bildningsförvaltningen. I förskolan organiserar vi barnen i grupper utifrån deras behov intressen genom möbleringen på avdelningarna. Under dagarna bildar barnen då spontana grupper efter intresse då försöker pedagogerna vara lyhörda för barnens önskemål. Avdelningarna har möbelrat rum i rummen för att barnen ska få möjlighet att välja i den fria leken efter intressen. Vi har även en 4-årsgrupp som träffas en en halv timme varje vecka. Förskolechefen följer upp organisationen genom att ha husmöten, lagledarmöten, barnkonferenser, lönesamtal medarbetarsamtal med pedagogerna. Pedagogerna har olika uppdrag i organisationen. De är valda efter eget intresse, i form av språkombud, nyckelperson, kulturombud inköpsansvarig m.m. Vi har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog genom husmöten, förskolärarträffar, barnskötarträffar, samverkansgrupp, planeringsdager etc. Där vi diskuterar organisatoriska pedagogiska frågor m.m. Vi följer upp organisationen kontinuerligt genom personalenkät, medarbetarsamtal diskussioner i arbetslag ledningsgrupp. Vi känner förtroende för ledningen vi har förtroende för varandra på avdelningen, litar på att alla gör sitt bästa. Skulle besvärliga situationer uppstå så är vi inte rädda för att ta upp lösa ev. problem. Alla är medvetna om att vi gör det bästa för barnen. Vi har diskuterat vår mötesstruktur syftet med möten i personalgruppen. På samverkansgruppen så skrivs protokoll som sedan två justerare får kontrollkolla skriva under, vilket innebär att vi har mycket inflytande inom organisationen. Arbetslagen tar ansvar för att stödja varje barns lärande utveckling. Varje barn har en egen mentor (pedagogerna har ansvarsbarn). I utvecklingssamtalen dokumenterar vi varje barns utveckling lärande. Detta sker tillsammans med pedagogerna på avdelningen som senare diskuteras med föräldrarna. Dokumenten sparas till framtidens eventuella byte med personal eller förskola. Vi följer upp dokumentationer vid nästkommande utvecklingssamtal samt utvärderar hur utvecklingen lärandet har utvecklats tillsammans med föräldrarna. s organisation stödjer utvecklingen utvecklas med sitt uppdrag genom t.ex. utbildningen i pedagogisk dokumentation aktuella forskningsmetoder samt föreläsningar. Organisationens alla delar samverkar för att successivt öka måluppfyllelsen genom att vi har representanter för samverkansgrupp där besluten diskuteras genom organiserade planeringsdagar, personalmöten, avdelningsmöten m.m. Vi utvärderar ständigt vår organisation om vi uppfyller målen i läroplanen för att stärka kvalitén i förskolan.
7 (46) Styrkor En förskolechef som kan förskolefrågor. Schemalagd planeringstid. Bra struktur på möten. Utbildad personal Samverkansmötena. Förbättringsområden Utökad planeringstid. Vikarier för personal som går på möten. Tillgång till utbildade vikarier. Behov av en vikarieanskaffare. (Det är svårt när någon ringer sig sjuk på morgonen att hinna ringa runt till vikarier. Skulle vara lättare att bara ringa ett samtal). Åtgärder för förbättring Utökad planeringstid för alla pedagoger. Att få ta in vikarier vid behov. Anställa en vikariepool i kommunen med utbildade pedagoger. Som man kan använda så att varje avdelning kan få planera en heldag ca. var femte vecka. Den pedagogiska verksamheten skulle flyta på bättre inte bli så sönderhackad. Barnen skulle då bli kvar på sin avdelning vi skulle hinna med vårt uppdrag bättre. 1.2 Styrning ledarskap (Förskolechefens ansvar Rutiner för kvalitetsarbetet) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare chef för förskollärare, barnskötare övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) s kvalitet ska kontinuerligt systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling lärande följas, dokumenteras analyseras. För att stödja utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande delaktighet samt inflytande över intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av
8 (46) utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev) Resultat Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående Jag känner till förskolans mål 68,8% 29,2 / 39,6 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande Egna enheten i % i föregående Jag känner mig sedd bekräftad av ledningen 69,2% 7,7 / 61,5 I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga 92,3% 30,8 / 61,5 Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling systematiska kvalitetsarbete s ledning är öppen tillgänglig i sitt ledarskap 84,6% 53,8 / 30,8 77% 38,5 / 38,5 69,2% 7,7 / 61,5 s ledning driver aktivt förskolans utveckling 92,3% 53,8 / 38,5 I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 77% 38,5 / 38,5 innevarande innevarande föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning ledarskap har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål. har påbörjat ett kvalitetsarbete. Föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål. har ett öppet tillgängligt ledarskap på alla nivåer. har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse delaktighet dokumenterar utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt strategiskt på alla nivåer. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva sina egna erfarenheter jämföra dem med andras. Förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar påvisade effekter på undervisningen. har strategier för att koppla nya forskningsrön beprövad erfarenhet till förskolans mål långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal.
9 (46) Kvalitetsarbetets upplägg Resultat av höstens insatser Åtgärder för förbättringar Föräldramöten Barnkonferenser Analyser av avdelningens arbete Sept. Utformning av mål i arbetsplan kopplat till kvalitetsredov. Sandbäcksförskolornas Kvalitetsarbete Barn- Konferenser. Kartläggning Aug. Samlad kvalitetsredovis ning för hela årets arbete. Maj - Juni Samlad utvärdering av vårterminens arbete Maj Analyser av avdelningarnas arbete Följande insatser görs under året för utveckling förbättringar av verksamheten: Varje avdelning analyserar arbetet med den egna barngruppen genom utvärderingar av olika slag samt TRAS vid behov. Barnkonferenser med förskolechef varje avdelning genomförs minst 1 gr/. Där görs en kartläggning av avdelningens barngrupp enskilda barn. Ett separat material finns som stöd i arbetet vilket dokumenteras. I föräldramöten diskuteras förväntningar på förskolans arbete. I utvecklingssamtalen berörs enskilda barns utveckling. I föräldraråd som genomförs 2 ggr/termin, diskuteras utvecklingsarbetet inom förskolorna. I samverkansgruppen beslutas om gemensamma kompetensutvecklingssatsningar när analys av förbättringsområden kartlagts. Analys beträffande styrning ledarskap Vi utgår ifrån Läroplanen för förskolan 98/10. Vid vår senaste kvalitetsredovisning prioriterades följande områden som förbättringsområden: Barns inflytande Barns språkutveckling Följa upp, utvärdera utveckla vår verksamhet. Likabehandlingsplanen ska bli levande i vardagen.
10 (46) Det vi själva vill arbeta vidare med är pedagogernas förhållningssätt samt att utveckla våra informationskanaler till föräldrarna. Kvalitetsarbete Vi har en gemensam dagordning i hela området som vi följer vid våra avdelningsplaneringar. Där kontrollerar vi så att arbetsplanens mål (speciellt de vi nämner ovan) uppfylls. Vissa avdelningar gör utvärderingar vid terminsslut tillsammans med föräldrarna. Följande insatser görs under året för utveckling förbättringar av verksamheten: Varje avdelning analyserar arbetet med den egna barngruppen genom utvärderingar av olika slag. Barnkonferenser med förskolechef varje avdelning genomförs minst 1 gr/. Där görs en kartläggning av avdelningens barngrupp enskilda barn. I möten med föräldrar diskuteras utvärderas förskoleavdelningens arbete. I utvecklingssamtalen diskuteras det enskilda barnets utveckling lärande. I föräldraråd som genomförs 2 ggr/termin, diskuteras utvecklingsarbetet inom förskolorna. I samverkansgruppen diskuteras om gemensamma kompetensutvecklingssatsningar när analys av förbättringsområden kartlagts. Alla avdelningar skriver månadsbrev till föräldrarna. Vi har just påbörjat vårt kvalitetssäkringsarbete med Qualis. För att utvärdera våra egna prioriterade verksamhetsmål går vi igenom målen i vår arbetsplan. Vad har vi uppnått vad har vi inte lyckats genomföra. Genom personalenkäter har det framkommit att ledarskapet inte är helt öppet tillgängligt men att förskolechefen är tillgänglig i viktiga situationer. Arbetslagsledaren är insatt välinformerad delger gärna information till sina arbetskamrater. För att se om föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål genomförs enkäter, utvecklingssamtal utvärderingar. Styrkor Vi har en insatt drivande förskolechef som ser till att arbetet fortskrider. Alla pedagoger har gått på samma utbildningsinsatser. Förbättringsområden Det är viktigt med utbildning men man måste hinna förankra det i verksamheten. Vi behöver mer tid för reflektioner både i det lilla stora arbetslaget. Vi behöver bli bättre på att gå igenom arbetsplanen på avdelningsplaneringen dagtid. Åtgärder för förbättring Vi behöver mer tid till diskussioner om kvalitetsarbete för att kunna genomföra vårt uppdrag.
11 (46) 1.3 Kommunikation (Samverkan med förskoleklassen, skolan fritidshemmet) skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella lokala mål riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Lpfö 98 rev). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen 2012-2014 fast att skolan, i samverkan med Service- teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat skollunch. Resultat Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får god kontinuerlig information om vad som händer på förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter närsamhället i övrigt Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % innevarande 47,9 / 39,6 33,3 / 27,1 Egna enheten % innevarande 23,1 / 61,5 38,5 / 53,8 23,1 / 53,8 Egna enheten i % i föregående Egna enheten i % i föregående innevarande innevarande föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunika tion Information ges vid inträffade händelser uppkomna behov. har skriftliga rutiner för att ta emot utreda klagomål mot utbildningen. har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter. har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Föräldrarna får god kontinuerlig information som berör deras barn. Det interna externa samtalsklimatet är öppet förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service kommunikation internt externt. har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. har en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter närsamhället i övrigt. har metoder för att samla ta tillvara resultat av omvärldsbevakning. har strategier för sitt deltagande i externa nätverk.
12 (46) Kommentarer från enkäten: Är svårt att kommunicera med en förskolärare, lyssnar ej på mig som förälder av information om mitt barn, eller vad vi har för behov. Får ej information tillbaka heller. Finns ingen tillit. Den övriga personalen väger upp. (Föräldrar) Jag läser inte alltid all information som finns. (Föräldrar) Varför använder sig inte området sig mer av internet? Egen hemsida för information t ex möjligeheten att sjukanmäla sitt barn via hemsidan? Jag känner att informationen till mig som förälder kan vara bristfällig då jag lämnar hämtar på tider när inte ordinarie personal alltid är på plats. Det borde finnas ett system för överlämning mellan personal. (Föräldrar) Ett bra inslag under året är deras väggtidning som kan ge en bra insikt i vad de har gjort när den uppdateras. (Föräldrar) Vi har tillfällen avsatta för att sprida kunskap information till varandra. Men det är inte alla som tar tiden i anspråk för att göra detta. (Personal) Följande antal klagomål synpunkter har inkommit under respektive kategori: Klagomålshantering Kategori Antal Anm. Bemötande Tillgänglighet Delaktighet Kompetens Information Jämställdhet Insatser/verksamhet Politiska beslut Inflytande Handläggning Annan part (IT, skolmat, värme mm) Övrigt Analys beträffande kommunikation Föräldrarna upplever att de får bra information om vad som sker i verksamheten. De är dock missnöjda med att vi inte använder modern teknik för att få ut den. Eftersom förskolan har legat efter teknikmässigt har vi arbetat på att utveckla detta område, men inte nått fullt ut än. Även personalen upplever att informationsmetoderna som har funnits inte räcker fullt ut, utan vi behöver modernisera verksamheten. Dock upplever vi att den kommunikation som sker är förtroendefull oavsett om den sker föräldrar- pedagog, barn-pedagog eller pedagog- pedagog. Användandet av modern teknik behöver förbättras. Det sker kommunikation mellan föräldrar pedagoger om barnets välbefinnande vid lämning hämtning. Vid uppkomna händelser tar vi upp det inträffade när vårdnadshavare kommer för att hämta. Vi ringer också direkt till vårdnadshavare för att informera om barnet har skadat sig eller blivit sjukt. Kommer det ett klagomål som gäller personalens agerande/arbetssätt på avdelningen, pratar vi om det på kommande avdelningsplanering dagtid eller så fort tillfälle finns. Gäller klagomålet verksamheten i stort hänvisar vi personen att ta kontakt med vår förskolechef. Vi lyssnar på klagomålet försöker reda ut vad som har skett var vi har brustit. För att få ett gott samtalsklimat behandlar vi andra som vi själva vill bli behandlade.
13 (46) I personalgruppen sker spridning av information, kunskaper erfarenheter vid arbetsplatsträffar husmöten. Var 4:e måndag har de pedagoger med olika uppdrag tid för att bearbeta informera om den nya kunskap de har fått till sig. Tyvärr har denna tid ofta utgått på grund av personalfrånvaro, mycket barn, med mera. Vi har också förskollärarträffar barnskötarträffar där vi får diskutera ventilera olika arbetssätt, ibland med pedagoger från andra förskolor i området. Internt har vi plattformen Pingpong Outlook där vi samlar information som gäller för hela huset. Dit kommer även protokoll information från förskolechefen kommunen. På varje avdelning har vi anteckningssidor där vi skriver korta noteringar till kollegorna. Varje månad skriver vi ett månadsbrev till föräldrarna med aktuell information. En avdelning har skickat ut detta genom mail. s hemsida är under uppbyggnad. Alla avdelningar skriver lite varje dag på olika sätt vad som skett under dagen t.ex. väggtidning eller planeringskalender. En avdelning använder sig även av dokumentationstavlor med anknytning till läroplansmål vår verksamhet. Här skriver vi även in våra egna barnens reflektioner av händelser vi har varit med om. Samma avdelning har även en plats där de presenterar aktuella forskningsrön. Denna forskning anknyter till avdelningens verksamhet. Pedagogerna har daglig kontakt med föräldrarna vid lämning hämtning. Vi erbjuder utvecklingssamtal en gång per år eller vid behov. Uppföljning sker genom enkäter utvärderingar. följer socialtjänstlagen har anmälningsplikt. Pedagogerna anmäler vid behov till socialförvaltningen detta kan leda till kontakt med polis andra myndigheter. Socialtjänsten har informerade om sitt arbete i kommunen på en arbetsplatsträff för alla försskolor inom Sandbäckens område. På vår förskola finns barn i åldrarna 1-4 år så vårt huvudsakliga samarbete sker med 5- årsverksamheten eller om vi har något gemensamt tema för hela upptagningsområdet. Styrkor Vi har daglig kontakt med föräldrarna när de lämnar hämtar. Informationen till föräldrar sker genom månadsbrev väggtidningar. Vi är ett stort arbetslag med många olika kompetenser erfarenheter. Förbättringsområden Vi behöver utveckla vår hemsida andra digitala informationskanaler så som instagram eller facebook. Åtgärder för förbättring Bygga upp en aktuell hemsida. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen legitimation. Av skollagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.
14 (46) Katrineholms kommuns skolplan verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha minst två tredjedelar av personalen med förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. Resultat Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola 15,4 / 53,8 Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens individens behov 23,1 / 38,5 Det finns en plan för min kompetensutveckling 30,8 / 23,1 innevarande föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensportalen Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas verksamhetens behov. Kompetensportalen har för oss känts som ett icke fungerande forum. Svårt att komma in, svårt att hinna uppdatera sig. Analys beträffande kompetens har gemensamma individuella kompetensutvecklingsplaner. avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Uppföljning tillämpning av genomförd kompetensutveckling görs regelbundet. har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. har god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling. tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer metoder för kompetensutveckling prövas uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Pedagogerna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Genom att vår förskolechef rekryterar personal säkerställer förskolan att den har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. På vår förskola finns minst två förskollärare på varje avdelning, samt en barnskötare. Vid vakanser försöker förskolechefen nyrekrytera
15 (46) förskollärare för att upprätthålla målet med 2 förskollärare en barnskötare per avdelning. Vid tillfällig sjukdom ser vi till att det är minst en ordinarie personal från förskolan som arbetar på avdelningen. Då används personer som står på kommunens vikarielista. Tyvärr har inte alla vikarier någon pedagogisk utbildning. Personalomsättning är hög pga. sjukdomar, vård av barn, flytt av personal, graviditeter, uppsägningar. För att skapa en stabilitet hjälps vi åt mellan avdelningarna vi försöker att få samma vikarier som vi haft förut. Önskemål vore att området anställde några pooler/förstärkare i området som kan rycka in. Personalen på förskolan ringer in timvikarier vid sjukfrånvaro. Vikarier med pedagogisk utbildning är svårt att rekrytera. Vår plan för introduktion av nyanställda har precis blivit klar. Den beskriver förskolor, viktiga personer i områdets organisation, vad området satsar på just nu hur man fyller i olika blanketter. En pedagog på förskolan har ett särskilt ansvar för att introducera för den nya kollegan. Då nya arbetslag skapas finns ett behov av en heldags planering för att forma sin verksamhet. Detta har tyvärr inte kunnat genomföras för alla arbetslag vilket är ett önskemål. Kompetensutvecklingen är kopplad till läroplanen som är vårt styrdokument i verksamheten. Många utbildningar ligger centralt som bestäms av en styrgrupp för kommunens förskoleverksamheter. Pedagogens kompetensutveckling sker utifrån läroplanen dess olika inriktningar så som språk, naturvetenskap, matematik m.m. Förskolechefen analyserar kompetensutvecklingsbehovet genom medarbetarsamtal i andra uppföljningsforum för pedagogerna. Hänsyn tas till vad som är aktuellt i samhället, ny forskning, m.m. På medarbetarsamtalen tar vi fram våra individuella kompetensutvecklingsplaner där det individuella behovet synliggörs. Vi följer upp vår kompetensutveckling för föregående år vid medarbetarsamtalen. Den kunskap vi har tagit till oss används direkt i vår verksamhet. Vi behöver mer träning på det vi lär oss, inte alltid så lätt att få till det i verksamheten på en gång. Det är svårt att hinna med att sprida det vi lärt oss diskutera på varje avdelningen även i det stora arbetslaget att få tid till att diskutera ett gemensamt arbetssätt utifrån den aktuella utbildningen vi deltagit i. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling genom att Katrineholm har haft vissa stödpunker i sin kompetensutveckling, vid t.ex. implementering av Läroplanen, PUG= Pedagogisk utveckling i grupp, PIM= Praktisk IT media samt Pedagogisk dokumentation. Styrkor Vi har en hög andel förskollärare minst en barnskötare på varje avdelning. Vi tar tillvara på varandras kompetenser försöker att göra varandra bra. Vår förskolechef är mycket insatt i förskolefrågor aktuell kompetensutveckling. Förbättringsområden Vi behöver få till tid att delge varandra våra olika uppdrag! Utbildade vikarier.
16 (46) Vi behöver arbetsro med det vi lärt oss innan vi påbörjar något nytt, så att vi kan få en inarbetad struktur i ett nytt arbetssätt. Åtgärder för förbättring Skapa tid på arbetsplatsträffarna till att delge varandra information kunskap. Vikarielistor som är uppdaterade där det framgår vilken kompetens vikarien har. Vi önskar att vikarierna får gå en introduktionskurs innan de får börja vikariera på förskolan för att få en förståelse för uppdraget i förskolan. Ge tid till arbetsro på förskolan, att nu få arbeta med de kurser vi nyligen gått t.ex. Pedagogisk dokumentation, Bornholm m.m. 1.5 Resursutnyttjande Av skollagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns barns olika behov. Barn barn ska ges stöd stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma stödja barn i behov av särskilt stöd (Lpfö -98). Resultat Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser 15,4 / 46,2 innevarande föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Budget i balans. Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter kostnader. Prognoser görs i relation till budget utfall. har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. s resursfördelning är anpassad till barnens behov av utveckling stöd. Förskolechefen säkerställer att stöd resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll arbetssätt. Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på tillämpar metoder för god resurshantering.
17 (46) Analys beträffande resursutnyttjande Förskolechefen ansvarar för budgeten. Vi blir tilldelade en summa pengar en gång per år som förskolan/avdelning ansvarar för. Vi har en ekonomiassistent som sammanställer våra ekonomiska resurser. Dessa får A-ledarna beställningsansvarig till sig som en rapport samt att samma rapport går till förskolechefen. Vi har svårt att redovisa kommentera förskolans ekonomiska resultat för de senaste tre åren då vi saknar en övergripande information om helheten. Vi skulle vilja ha en tydligare ekonomisk översikt över förskolans hela ekonomiska situation med personalkostnader, mat, förbrukning, inventarier m.m. (Möjligen i ett tårtdiagram, för att vi skall få en tydligare bild av vart alla förskolans pengar tar vägen). En övergripande information om budgeten sker vid varje samverkansgruppstillfälle. Den enda metod vi har för att skapa delaktighet i ekonomin är att vi tilldelas en pott till varje avdelning som den avdelningen kan införskaffa material för. Vi har också en pott för hela huset, där förbrukningsmaterial eller material som hela huset använder köps in för. Det vi ser är att de pedagoger som arbetar med 5-åringar har fler barn per vuxen mot de avdelningar som har barn 1-4 år. Men frågan är hur mycket vi sparar på det här? Det är lika stora barngrupper oavsett ålder på barnen (1-4 kontra 1-5). Homogena femårsgrupper har visserligen fler barn i barngrupperna, men för vår del på 1-4 års blir arbetet väldigt tungarbetat. Därpå många sjukskrivningar bland pedagoger (man känner sig otillräcklig som pedagog). Det är många pedagoger som går ner i arbetstid för att orka. Är det konsekvensen av förändringen i barngruppen från 1-5 år till 1-4 år som har gjort att så många pedagoger inte orkar arbeta heltid som går ner till 75-80% för att orka, men även att barnantalet är mera krävande då man har 1-4 års avdelningar? Arbetsmiljön är påfrestande när det gäller stora barngrupper små barn i verksamheten. Tiden kraven på dokumentationen är också en stressfaktor då den ska ske i den i den befintliga barngruppen (förr kunde man skriva ett dokument när barnen lekte, yngre barn kräver ständig uppmärksamhet). De metoder vi använder för att utveckla resurshantering på flera nivåer är när vi får ett barn som behöver stimulans eller extra uppsikt. Då bestämmer vi i arbetslaget hur vi skall kunna stötta individen. Förskolechefen blir också involverad vid barnkonferenserna, då vi bland annat pratar om pedagogernas förhållningssätt, barngruppen som helhet enskilda barn. Saknar vi kompetens för att stödja ett enskilt barn kan vi söka stöd genom förvaltningens stödteam. eventuell kontakt med stödteam beroende på vilken typ av stöttning vi behöver/tar i anspråk. Barn i extra behov av stöd kan generera extra tilläggsbelopp. Ansökan om detta sker till elevhälsan som gör en bedömning av behovet. Kvalitetssäkring sker genom uppföljning av verksamheten kontinuerligt under året i våra olika mötesformer som t.ex. avdelningsplaneringar på dagtid, kvällstid vid arbetsplatsträffar. Styrkor Vi har egna resurser till varje avdelning som vi förfogar över gällande inköp. I vissa sammanhang gör vi gemensamma beslut om inköp till hela förskolan. Det är en styrka att ha stödteamet att kontakta när vi behöver stöd ytterligare kunskaper om barnets utveckling.
18 (46) Förbättringsområden Vi skulle behöva en tydligare ekonomisk översikt för att förstå bli mer insatt i förskolans budget. Vi skulle behöva se över ålder antal barn i våra barngrupper för att få en bättre arbetsmiljö. Åtgärder för förbättring Övergripande information om den totala budgeten för förståelsen delaktighet i resursutnyttjandet. Organisationen behöver se över barngruppernas storlek/ålder för att pedagoger ska orka gå till sitt arbete känna tillfredställelse samt att orka arbeta heltid! 1.6 Image Resultat Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående har ett gott rykte 47,9 / 35,4 Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i vår förskola 56,2 / 29,2 Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola 68,8 / 27,1 innevarande föregående Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande Vår förskola har ett gott rykte 15,4 / 61,5 Egna enheten i % i föregående innevarande föregående Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i vår förskola 76,9 / 15,4 Totalt sett är jag nöjd med vår förskola 30,8 / 61,5 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image gör försök att påverka sin image. s olika verksamheter bidrar till förskolans image. följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. har flera metoder för att informera om sin verksamhet marknads-föra sig själv. s image speglar den faktiska verksamheten. har metoder för att kontinuerlig t utvärdera förbättra sin image. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. har en god image. är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image.
19 (46) Enkätkommentarer: Jag känner att jag inte kan svara på förskolans rykte. Jag kan svara för att föräldrarna på min avdelning pratar gott om förskolan, men jag vet inte hur det är på de andra avdelningarna. (Personal) Pedagogerna på Katten är otroligt engagerade på barnen läroplanen. De har utvecklat en mycket stimulerande miljö för språket kontakten med föräldrar. Vi är nyfikna när vi kommer in. Vi som föräldrar ser stora skillnader från tidigare verksamhet nu. (Föräldrar) Analys beträffande image Vår förskola har ett ganska bra rykte många vill rekommendera andra föräldrar att ha sitt barn hos oss vilket vi uppskattar. Det känns bra att de är nöjda med vår verksamhet. Men personalen är mer kritisk i sin bedömning av förskolan. Detta tror vi beror på att vi vill så mycket med vår verksamhet men lyckas inte fullt ut med det vi vill göra. s skattning har landat på steg 1 eftersom det här med marknadsföring är något nytt för oss. Vi har inte tänkt i de banorna förut har inte behövt göra reklam för oss själva. Detta är något nytt som vi får ta tag i nu när det har startat privatskolor. Vi försöker beskriva marknadsföra vår verksamhet via hemsida genom mun-till-mun metoden. Vi arbetar för en positiv förskola med nöjda barn föräldrar. Vi har påbörjat att arbeta lite Reggio Emilia inspirerat genom pedagogisk dokumentation fått några utbildningar i hur vi kan erbjuda en stimulerande miljö för barnen. Detta ger den bästa reklamen för oss. Vi har haft en profilering mot naturvetenskap. Men i år bestämde vi inget gemensamt arbetsområde. Detta har gjort att våra nyanställda känner sig osäkra i vad som gäller inom naturvetenskapen det är svårt att säga att alla avdelningar arbetar med samma saker. Till nästa år skall vi ha ett gemensamt mål för den profilering som vi bestämmer oss för att ha. Vi följer upp varje avdelnings arbete vid varje avdelningsplanering, där arbetsplanen finns som en stående punkt på dagordningen. Här ser vi om vår verksamhet innefattar de mål som förskolan skall arbeta med/mot. Resultatet av vad förskolan utstrålar för image kommer fram vid föräldraråd, föräldraenkäter, utvärderingar utvecklingssamtal. Vi informerar om vår verksamhet genom den dagliga föräldrakontakten, utvecklingssamtal, hemsida, föräldrabrev/månadsbrev, vid kommunkoncernmässan, föräldrarna hjälper till genom mun-till-mun-metoden. Styrkor Den dagliga kontakten med föräldrarna. Regelbundna informationsbrev som delas ut till föräldrarna, som beskriver vad som skett den senaste perioden. Förbättringsområden Bestämma vilken profilering som förskolan skall ha. Bygga upp en aktuell hemsida.
20 (46) Åtgärder för förbättring Bestämma ett gemensamt tema för hela förskolan som skall gälla för en termin eller ett år utifrån förskolans profilering. 1. Genomförda åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning Utifrån föregående års rapport har vi arbetat med dessa områden: Normer värden Likabehandlingsplanen - Hålla målen levande i vardagen. - Synliggöra/ tydliggöra pedagogernas förhållningssätt (PUG), arbetet mot diskriminering för allas lika värde: Hur man är en bra kompis? för barn föräldrar - Barnen skall se att olikheter är en styrka som kan komma gruppen till gagn. Under året som gått har vi arbetat aktivt med konflikter mellan barnen, att barnen ska respektera varandras olikheter se dessa som styrkor. Vi ger barnen tid förutsättningar för att barnen själva ska lösa konflikter men vid behov med en pedagog som vägvisare. Vi pedagoger gör varandra bra i olika situationer som uppkommer, vi skapar en vikänsla i arbetslaget. Olika nationaliteter - Synliggöra vilka olika nationaliteter vi har på avdelningen. Vi tar alltid tillfälle till akt försöker lära oss av barnen allas olikheter. Att vi alltid pratar i positiv anda om barnets modersmål att vi försöker lära oss några ord. Modersmålspedagogerna är mycket uppskattade i verksamheten både av barn pedagoger. Utveckling lärande Temalådor både inne ute - Bestäm datum, ansvarig innehåll för nya lådor Kontrollera aktivitetslådorna när de skall skickas vidare, eller ställs på ett gemensamt ställe. - Skapa ett bildkartotek över vilket material som finns på avdelningarna, sorterat efter ämnesområden (t.ex. matte, språk, m.m.). De lådor som fanns inne flyttades runt den första i varje månad. Vi upplevde då att barnen inte hade lekt färdigt med lådan, att denna tidsbegränsning blev ett hinder för barnen. Vissa lådor behövde kompletteras, men då var budgeten slut lådan blev ofullständig. Nu står lådorna i förrådet. Utelådor har varje avdelning gjort lite som man vill med t.ex. såpbubblor, kritor papper m.m. Även bild kartotek har uteblivit på grund av tidsbrist.
21 (46) Miljön ute - Få en grind staket vid Lagunen. - Använda oss av löpare/aktivitetsansvarig/avdelning - Använda verkstaden oftare, en ansvarig för denna skall utses. - Lämna gården utnyttja närmiljön. (Skogen, biblioteket, mm) - Fortsätta med våra planteringslådor I utemiljön har inget hänt angående staket vid Lagunen. Att använda oss av löpare/aktivitetsansvarig/avdelning kändes inte som en bra arbetsmetod för Påfågeln. Pedagogerna blev stressad otillräcklig för sin egen barngrupp. Verkstaden där barnen kan måla snickra har endast varit öppen ett fåtal gånger, detta på grund av att barnen är yngre att pedagogerna inte hinner se till endast ett fåtal barn på en gång, då blir arbetsbördan alldeles för stor för resterande i arbetslaget. Att lämna gården har varit svårt på grund av yngre fler barn i barngruppen (1-4) stora barngrupper, ibland när det är kortare möten sätts inga vikarier in två pedagoger blir kvar i barngruppen, då blir tryggheten på gården alternativet. Planteringslådorna har varje avdelning förfogat över. Matematik - Visa barnen att man kan räkna på olika sätt. Vi har under året som gått arbetat med detta genom att: - Vi har räknat material - Rim Ramsor - Sånger till exempel 5 fina fåglar - Vid påklädning, tex ett par strumpor, tröja med lång/kort ärm. - Utelek - Spela spel - Tittat på siffror - Litteratur med matematiska tips (Matematik ute) - Matematiksagor - Med mera - Vi pedagoger har nu blivit bättre på att se matematik i de aktiviteter som vi gör då blir det naturligt att ge barnen grundläggande begrepp i matematikens värld. Språk - Vi behöver ha som mål att ha en dialog med alla barn varje dag, inte bara tilltal. Gärna enskilda samtal. - Pedagogerna skall vara tydliga i sitt tal med barnen (benämna saker med dess rätta namn.)
22 (46) Vi har under året som gått arbetat med detta genom att: - En avdelning dokumenterade under två veckor sin kommunikation med varje barn, för att se att alla barn verkligen hade en dialog med en vuxen under varje dag de var på förskolan. De märkte att vissa barn ofta bara fick tillsägelse/tilltal. - Vi är noga med att benämna saker med dess rätta namn, men den kan brista vid stressiga situationer. - Vi uppmärksammar barnets intressen för att stimulera barnet att använda språket. - Vi använder teckenstöd, sånger, rim ramsor, böcker. - Många pedagoger har gått en språkkurs Före Bornholmsmodellen - Vi har två modersmålsstödjare, arabiska somaliska. - En avdelning har gjort en språkhylla, en annan en språkvägg. Vi har använt flanosagor bilder för att stimulera barnet till tal. - Vi använder TRAS (Ett observationsmaterial) - Vi läser mycket böcker. - Vi fyller i en språkdomän för de flerspråkiga barnen, för att få en överblick över hur barnen använder sina olika språk. Barns Inflytande - Pedagogerna skall ställa öppna frågor till barnen. - Pedagogerna skall oftare säga Ja, till barnens förslag önskemål av aktiviteter, än NEJ - Barnen skall vara delaktiga vid inköp av nytt material till avdelningen omflyttningarna gällande innemiljön. - Synliggöra tydligare för hur barnens inflytande används i verksamheten vilken möjlighet som barnen har att påverka densamma. Pedagogerna försöker att se möjligheter istället för hinder när det gäller barnens inflytande till aktivitet. Det finns problematik av yttre faktorer b.la. städningen av avdelningen som sker på dagtid. (Önskvärt vore kvällsstädning, då förskolan är tom på barn). Eftersom större delen av barnen är små, låter vi barnens intresse för lek styra val av material det vi handlar. Lika så ommöbleringar på avdelningen. Vi pedagoger ställer öppna frågor till barnen för att barnen ska få möjlighet att tänka själva: -Vad behöver jag ha för kläder när det regnar? Vad ska jag göra om jag är kladdig? Vad gör jag om jag är snorig? Valmöjligheten om barnen vill gå ut på förmiddagen eller eftermiddagen. Delaktighet lärande - Pedagogerna skall bemöta bekräfta barnet när den klarar av nya utmaningar. - Dela barngruppen i mindre grupper så att alla barn får en utmaning att lära sig något nytt. - Dokumentera utveckling/förändringar skriftligt både vid aktivitet fri lek. Vad har skett efter förändringen/inlärningen/utvecklingen?
23 (46) Pedagogerna dokumenterade med foton text när barnen lär sig något nytt, då känner barnen delaktighet i lärandet (här klarar jag att klättra upp på den stora stenen, då känner barnet stolthet). På avdelningarna möbleras så att det blir rum i rummen att olika intressen ska kunna synliggöras för barnen att intresse ska leda till nya kunskaper. Vi pedagoger märker skillnad när man har lyckats med möbleringen att alla barn hittar sitt intresse för att lära. Då infinner det sig ett lugn av rofylldhet alla barnen är sysselsatta. Eftersom det ständigt sker förändringar i möbleringen på avdelningen är vi ständigt i behov av en positiv vaktmästare som tycker om att flytta runt på möblemanget skruva fast hyllor. Portfolio - Portfolioarbetet skall göras tillsammans med barnen. Då får barnen mer insikt intresse för sin egen utveckling (matte, språk, motorik, etc.) Det portfoliearbetet som har varit hittills är det som barnen har lärt sig som sitter i pärmen. Det har saknats tid en gemensam mall för hur portfolien ska vara uppbyggd. Det här är något vi måste jobba vidare men om vi nu ska ha det kvar i verksamheten. Förskola hem Inskolningen - Inskolningen skall innefatta de tidpunkter som barnet kommer att vistas på förskolan. Vi har nu förändrat vårt arbetssätt när det gäller barnens inskolningstider, har inskolningen under tidpunkter som de sedan kommer att vara på förskolan. Föräldramöten - Att diskutera vad som menas med barns inflytande, ett begrepp från likabehandlingsplanen (trakasserier) på ett föräldramöte. - Pedagogerna behöver se över sin schemaläggning öppning stängning, så att föräldrar har möjlighet att träffa någon av sin avdelnings pedagoger vid lämning eller hämtning. - Lägga ut information digitalt (månadsbrev, mm) Vi har sett till att föräldrarna möter en pedagog från sin avdelning endera på morgonen eller också på kvällen. På vårt föräldramöte hade vi besök av bibliotekarie eller kulturskolan som berättade om vikten av att läsa berätta för våra barn. Därför togs inte barns inflytande läroplanen upp på våra föräldramöten. Vi har inte kunnat lägga ut vår information digitalt eftersom kunskapen inte finns hos alla pedagoger hemsidan fortfarande är under uppbyggnad. Utvecklingstid Utbildning för pedagogerna - I Teckenstöd