Kvalitetsredovisning Förskola 2012/2013 Pandan Vit

Transkript

1 1 (32) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning Kvalitetsredovisning Förskola 2012/2013 Pandan Vit ska sträva efter att varje barn utvecklar sin lust samt förmåga att leka lära samt sin självständighet tillit till sin förmåga (LPFÖ-98/10).

2 2 (32) 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation... 4 Barn... 4 Analys beträffande barn med utländsk bakgrund... 5 Personal... 5 Resultat... 5 Förskoleenkät... 6 Analys beträffande organisation personalresurser Styrning ledarskap (Förskolechefens ansvar Rutiner för kvalitetsarbetet)... 8 Resultat... 8 Förskoleenkät... 8 Kvalitetsarbetets upplägg... 9 Analys beträffande styrning ledarskap Kommunikation (Samverkan med förskoleklassen, skolan fritidshemmet) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande kommunikation Kompetens Resultat Förskoleenkät Kompetensportalen Analys beträffande kompetens Resursutnyttjande Resultat Förskoleenkät Analys beträffande resursutnyttjande Image Resultat Förskoleenkät Analys beträffande image GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT Utveckling lärande (Utveckling lärande) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande kunskaper färdigheter Trygghet trivsel (Normer värden) Resultat Förskoleenkät Lokalutrymmen utemiljö Analys beträffande trygghet trivsel Barns delaktighet i lärprocessen (Barns inflytande) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen Arbetssätt pedagogroll... 28

3 3 (32) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande arbetssätt pedagogroll Föräldrainflytande (Förskola hem) Resultat Förskoleenkät Analys beträffande föräldrainflytande PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN UTIFRÅN GENOMFÖRDA ANALYSER INFÖR NÄSTKOMMANDE LÄSÅR ARBETSÄTT OCH PEDAGOGROLL. 32 UTVECKLING OCH LÄRANDE.32 BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN.. 32

4 4 (32) FÖRORD Som går att utläsa av denna rapport har denna förskola tyvärr haft en del rotation bland personalen. Därför har endast ett fåtal pedagoger arbetat med denna rapport, vilket gör att rapporten är skriven utifrån den ena avdelningens perspektiv. Dessutom var föräldraenkätunderlaget dåligt, men vi redovisar så gott det går, men det kan lätt bli en missvisande syn på verksamheten. Barnenkäten har besvarats av 43 st barn, Personalgruppen består av 8 pedagoger varav 6 st har besvarat enkäten. Föräldraenkäten har endast fått 17 svar. I tabellerna markeras de olika stegen med olika färg på texten. Svart text = det här steget uppnår vi, Orange = Det här steget är på gång att snart vara uppfyllt, Rött = Det här stegen uppnår vi inte alls. 1. Grundfakta förutsättningar 1.1 Organisation Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11) En förskolechef ansvarade för förskolan. Hon har 6 förskolor (16 avdelningar cirka 60 st anställda) Som stöd har hon en ledningsorganisation med 1-2 lagledare från varje förskola. Till dessa finns samtliga pedagoger. På området finns det dessutom en pedagogisk handledare, en medieansvarig en placeringsassistent. Barn Antal barn Avläsningsdatum 15/10 Pojkar Flickor Totalt 15/ Varav barn med utländsk bakgrund Antal inskrivna Totalt antal barn inskrivna % Barn med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition 15/3 Barn som avläsningsdatum 15/3 varit i Sverige kortare tid än 3 år Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål svenska som andra språk 15/3 Antal Totalt antal barn inskrivna % Barn som erhåller modersmålsstöd ,4

5 5 (32) Analys beträffande barn med utländsk bakgrund I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att förskolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas. Styrkor I kommunen har vi två modersmålspedagoger, somaliska arabiska. Målet är att de ska delta i den dagliga verksamheten. Pedagogerna ska ha en synlig roll för alla barn, men även arbeta enskilt med barnen. Förbättringsområden Utökning av modersmålspedagoger på flera språk. Vi reflekterar ofta kring vår egen språkliga, kulturella sociala bakgrund. Vi känner att vi skulle behöva en större kunskap förståelse om olika kulturella skillnader, för att kunna bemöta barn föräldrar på rätt sätt. Åtgärder för förbättring Göra en tydligare plan tillsammans med modersmålspedagogen. T.ex. att läsa samma böcker på dom olika språken. Få en utbildningsdag om olika kulturella skillnader. Personal Personalresurser Avläsningsdatum 15/10 15/3 Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) 7 8 Varav antal med förskol- lärarexamen 5 5 Varav antal med förskollärarlegitimation Varav övriga Avläsningsdatum 15/10 15/3 Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare 5,75 6,25 Antal barn per helårsarbetare Antal elevassistenter 8 1 0,50 7,36 1 0,50 Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider

6 6 (32) Resultat Föräldraenkätenkät har en väl fungerande organisation Personalenkät har en bra mötesstruktur Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % 0% helt 23,5% stor del Egna enheten % 0% helt 33,3% stor del Egna enheten i % i föregående Egna enheten i % i föregående föregående föregående har en väl fungerande organisation Mitt arbetslag fungerar väl I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen med vem som fattar beslut har ansvar i alla delar av verksamheten 0% helt 33,3 stor del 33,3% helt 50% stor del 50% helt 0% stor del 16,7% helt 50% stor del Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisa tion s organisation har en tydlig struktur. Röd text = ej uppnått är organiserad i grupper utifrån barnens behov intressen. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation. har ett välfungerande beslutssystem. har utformade förankrade uppdrag på flera nivåer. har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. har en väl fungerande organisation i arbetslag ledning som garanterar en god daglig verksamhet. utvärderar kontinuerligt sin organisation mötesstruktur. Analys beträffande organisation personalresurser har en organisation som stödjer utveckling som utvecklas med sitt uppdrag. Arbetslagen tar fullt ansvar för följer upp varje barns utveckling lärande. Arbetslagen prioriterar fördelar arbetsuppgifter. Organisationens alla delar samverkar ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Pandan har under året haft svårt att få en tydlig organisation pga. olika personalbyten. Samt att den gemensamma planeringstiden då vi startade upp verksamheten inför hösten blev för kort. Vi hade olika tankar idéer om hur vi skulle samarbeta mellan avdelningarna så att det blev en stor avdelning, men den kom inte alla till del, eftersom några i personalgruppen började vid höstterminens start. Vi upplever att det finns en stor sårbarhet då vi varje höst byter delar av personalguppen då vi samarbetar med förskoleklass. Personal byts mellan de olika verksamheterna

7 7 (32) olika inriktningar på verksamheterna. Pandan arbetar Reggio Emilia inspirerat vilket inte förskoleklassens personal gör. Vi hade också behövt mer stöd från vår chef under hösten. När väl terminen började blev situationen med alla barn i en grupp ohållbar när det fanns många oroliga barn på Panda Svart den stora gruppen delades i två mindre grupper. Tyvärr försvann samarbetstänket mellan avdelningarna i denna omorganisation. Under våren gjorde vi ytterligare personalbyten pga. att personal bytte arbetsuppgift. Barngruppen har under våren återfått sin trygghet men samarbete mellan avdelningarna har minskat. Organisationen ser olika ut på våra avdelningar. Förskollärarstödet har varit otydligt under året då förskollärargruppen bytts ut samt nyutexaminerat förskollärare tillträtt på Pandan Vit. Vi har dock haft visst stöd från vår pedagogiska handledare under våren. Styrkor Vi har under vårterminen arbetat intensivt med att återfå lugnet på våra avdelningar för att minska stress konflikter i våra barngrupper bland personal. Vi har också haft täta föräldrakontakter då detta har varit ett viktigt samarbete för oss. Stöd har också funnits från förskolechef pedagogisk handledare i vårt område. Förbättringsområde Vi har backat vad gäller byte av personal mellan förskoleklass förskolan Pandan till hösten. Detta för att bättre få möjlighet att utveckla vårt arbete med Reggio Emilia samt få kontinuitet i vårt arbete bygga upp en tydligare gemensam organisation. Personalorganisationen inför höstterminsstarten var klar i god tid innan sommaruppehållet. Vi kommer att arbeta mer med arbetssätt pedagogroll för att på så sätt få en tydligare organisation. Åtgärder för förbättring Personalgruppen som skall samarbeta i höst träffas i Juni för att diskutera hösten. Personalgruppen diskuterar barnsyn kunskapssyn. Reggio Emilia vad står det för synliggöra personalens olika tankar idéer. Hur vad skall barnen inskolas till för att Lpfö 98 trygghet ansvar skall bli möjlig. Inte bygga fortare än att personal/barn kan få inflytande ta ansvar. Tydliggöra beslut. Så alla kan vara delaktiga förstå verksamheten.

8 8 (32) 1.2 Styrning ledarskap (Förskolechefens ansvar Rutiner för kvalitetsarbetet) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare chef för förskollärare, barnskötare övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) s kvalitet ska kontinuerligt systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling lärande följas, dokumenteras analyseras. För att stödja utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande delaktighet samt inflytande över intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev) Resultat Föräldraenkätenkät Förskoleenkät Jag känner till förskolans mål 58,8 % Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Personalenkät Jag känner mig sedd bekräftad av ledningen 33% Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga 66,6% Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska 50% verksamheten Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling 16,7 % systematiska kvalitetsarbete s ledning är öppen tillgänglig i sitt 33,3% ledarskap s ledning driver aktivt förskolans utveckling 50% I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 83,3%

9 9 (32) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning ledarskap har egna prioriterade verksamhets mål utifrån de nationella målen. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål. har påbörjat ett kvalitetsarbete. RÖD TEXT = EJ UPPNÅTT Föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål. dokumenterar utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. har ett öppet tillgängligt ledarskap på alla nivåer. har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse delaktighet Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt strategiskt på alla nivåer. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva sina egna erfarenheter jämföra dem med andras. Förskolechef en stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar påvisade effekter på undervisningen. har strategier för att koppla nya forskningsrön beprövad erfarenhet till förskolans mål långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Kvalitetsarbetets upplägg Vi har kvalitetshjul/ årshjul som vi arbetar efter men tyvärr är tidsresurserna för knappa ut till våra förskolor för att detta arbete skall fungera bra. Dessutom har tjänstegraderna på personalen under året på Pandan varit så att inte alla kunnat närvara på våra avdelnings- samt Arbetsplatsmöten. Då Pandan har haft en otydlig inre organisation (Pandans arbetslag) pga. av olika omständigheter (se ovan) spelar det ingen roll att det finns en tydlig yttre organisation. Personalen hade inte pratat ihop sig angående olika mål, förhållningssätt, regler, mm vad menas med det här för just dig? Tid för att starta upp ett nytt arbetslag måste finnas samt att alla kan har möjlighet att närvara. Det gör det också svårt att tydliggöra vilken organisation man har ut till Vårdnadshavare. Även om målen är kända.

10 10 (32) Resultat av höstens insatser Åtgärder för förbättringar Föräldramöten Barnkonferenser Analyser av avdelningens arbete Sept.Utformning av mål i arbetsplan kopplat till kvalitetsredov. Sandbäcksförskolornas Kvalitetsarbete Barn- Konferenser. Kartläggning Aug. Samlad kvalitetsredovisning för hela årets arbete. Maj - Juni Samlad utvärdering av vårterminens arbete Maj Analyser av avdelningarnas arbete Följande insatser görs under året för utveckling förbättringar av verksamheten: Varje avdelning analyserar arbetet med den egna barngruppen genom TRAS utvärderingar av olika slag. Barnkonferenser med rektor varje avdelning genomförs minst 1 gr/termin. Där görs en kartläggning av avdelningens barngrupp enskilda barn. Ett separat material finns som stöd i arbetet vilket dokumenteras. I föräldramöten diskuteras förväntningar på förskolans arbete. I utvecklingssamtalen berörs enskilda barns utveckling. I föräldraråd som genomförs 2 ggr/termin, diskuteras utvecklingsarbetet inom förskolorna. I samverkansgruppen beslutas om gemensamma kompetensutvecklingssatsningar när analys av förbättringsområden kartlagts.

11 11 (32) Analys beträffande styrning ledarskap Vi har en tydlig styrning ledarskap i vår organisation som ständigt utvecklas utifrån de förutsättningar vi har i området. Men då läroplansmålen stärkts tydliggjorts saknas idag förutsättningar tid för den inre organisationens dokumentation, analys planering för att utveckla verksamheten efter de krav som ställs på förskolans verksamhet. För att få tillgång till utbildningar har tid fattats för att följa upp tillgodogör verksamheten sin nya kunskap. Teorier från utbildningar måste implementeras på den egna avdelningen/ förskolan i samråd med kollegor. Hur genomför vi detta hos oss? Tiden för detta har varit bristfällig men prioriterats utifrån förutsättningar. Styrkor Engagerad kunnig förskolechef samt engagerade kunnig personal som vill utveckla en bra förskola för alla barn i Katrineholm. Nätverksträffar för förskollärare barnskötare i området. Nyckelpersoner som stödjer läroplansarbetet i Katrineholm. Pedagogisk Dokumentationsutbildning för all personal har genomförts, Qualisutbildning samt stöd i detta arbete. Förskolechef som stödjer utvecklingen i arbetet med läroplanen organisationen i övrigt. Pedagogisk handledare finns i orådet för att stödja personalens inre arbete samt facklig samverkan. Föreläsningar processutbildningar som pågår under en längre tid som utgått ifrån önskemål från personal samt i samråd med chefer. Vi har arbetat hårt i området för att omfördela den planerings- utvecklingstid vi har på bästa sätt. Granskat våra avdelningsplaneringar, egna planeringar arbetsplatsträffar. Sett över våra mötesstrukturer m.m. Förbättringsområden Fortsatt utveckling av det påbörjade Qualisarbetet Fortsätta arbetet med pedagogisk dokumentation. Hitta strategier för att arbeta mer med nya forskningsrön. Åtgärder för förbättring Genom att hela arbetslaget på nätverk får diskutera hur vi får info om nya forskningsrön. Arbeta vidare med hur vi får tid så att kunskapen om dokumentation analys finns levande i vårt dagliga arbete som också är kopplat till forskningsrön så att vi har vårt arbete dokumenterat vi synliggör barns lärprocesser samt personalens m.m. Om vårt arbete skall räknas som beprövat måste det vara dokumenterat analyserat. Bättre kommunikation via bl.a. Qualis med ledning politiker. Tid för utvecklingsarbetet måste respekteras. Om utveckling ska ske utifrån forskning beprövad erfarenhet Lpfö98.

12 12 (32) 1.3 Kommunikation (Samverkan med förskoleklassen, skolan fritidshemmet) skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella lokala mål riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Lpfö 98 rev ). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Service- teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat skollunch. Resultat Föräldraenkätenkät Jag får god kontinuerlig information om vad som händer på förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet Personalenkät har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter närsamhället i övrigt Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % 83,3% 76,5% Egna enheten % 50% 83,4% 0% Egna enheten i % i föregående Egna enheten i % i föregående föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunika tion Information ges vid inträffade händelser uppkomna behov. har skriftliga rutiner för att ta emot utreda klagomål mot utbildningen. Röd text= ej uppnått har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter. har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Föräldrarna får god kontinuerlig information som berör deras barn. Det interna externa samtalsklimatet är öppet förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service kommunikation internt externt. har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. har en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter närsamhället i övrigt. har metoder för att samla ta tillvara resultat av omvärldsbevakning. har strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Följande antal klagomål synpunkter har inkommit under respektive kategori:

13 13 (32) Klagomålshantering Kategori Antal Anm. Bemötande 3 Ointresse från pedagoger Tillgänglighet Delaktighet Kompetens Information Jämställdhet Insatser/verksamhet 4 Rörig otydlig verksamhet Politiska beslut Inflytande Handläggning Annan part (IT, skolmat, värme mm) Övrigt 4 Frånvaro av ordinarie personal Analys beträffande kommunikation Ett stort antal klagomål från föräldrar framfördes både till pedagoger förskolechef under höstterminen på förskolan Pandan. Man upplevde gruppen som rörig att struktur saknades. Pedagoger som inte hälsade eller visade intresse då barnen anlände till förskolan. Flera av ordinarie pedagoger var sjuka vid höstterminsstarten vilket föranledde många olika vikarier i verksamheten. En rörig verksamhet gav upphov till konflikter mellan barnen. Upprepade föräldramöten andra insatser ledde till personalbyte under våren Muntlig samt skriftlig kommunikation med kollegor, föräldrar, chef. samt återkommande möten (en plats där all information finns att tillgå för berörda parter) har saknats. Informationen är spridd på flera ställen. Det finns skriftliga rutiner vid uppkomna klagomål hos förskolechefen. Muntliga klagomål försöker vi lösa på plats eller ge föräldrarna en förklaring på orsaken till klagomålet. Beroende på klagomålets art har vi olika rutiner för detta. Ofta i samråd med vår förskolechef. Styrkor Vi har en vilja att få till en bra kommunikation mellan förskola förskoleklass. Svårigheterna är att få till det på ett bra sätt. Mycket händer det är svårt att få till en gemensam tid i vardagen då våra verksamheter kan mötas. Vi arbetar ständigt på att utveckla den lilla tid vi har. Däremot finns en tydlig rutin vid överinskolningar mellan Pandan Förskoleklass eftersom en pedagog har följt med barngruppen upp till förskoleklassens verksamhet kommande år. Till hösten 2014 har vi valt att avbryta denna typ av samarbete mellan personalgrupperna eftersom det blir nya personalgruppskonstellationer varje år (se tidigare i rapporten). Därför behöver vi se över dessa samarbeten till dess. Vi har haft samarbete med åk 5 där elever har kommit till Pandan för att läsa tills med våra barn. Vi har utarbetat en kartläggning gemensamt med vår chef pedagogiska handledare, där vi synliggör enskilda eller gruppens behov. Då vi har ett handlingsprogram som vi använder oss av Kartläggning barnkonferenser genoförs av förskolechef. Detta behöver dock revideras.

14 14 (32) Förbättringsområden Stärka samarbetet med förskoleklass få bättre info om klagomålsrutinerna för samtliga medarbetare Gemensam värdegrund, barnsyn kunskapssyn, samt gemensam tid för att diskutera fram vår gemensamma utgångspunkt kring dessa begrepp. Åtgärder för förbättring Tydligt skriftlig information vilken information som finns var. Tydliggöra det personliga ansvaret inom personallaget. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen legitimation. Av skollagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Katrineholms kommuns skolplan verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha minst två tredjedelar av personalen med förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. Resultat Personalenkät Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola 83,3% Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående 33,3% Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens individens behov Det finns en plan för min kompetensutveckling 0% föregående

15 15 (32) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens Röd text= ej uppnått har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas verksamhetens behov. har gemensamma individuella kompetensutvecklingsplaner. avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Uppföljning tillämpning av genomförd kompetensutveckling görs regelbundet. har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. har god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling. tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllel se arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer metoder för kompetensutveckling prövas uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Pedagogerna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet Analys beträffande kompetens Inom området har vi en övergripande plan för kompetensutveckling som har sitt ursprung ur arbetet med den reviderade läroplanen för förskolan. I medarbetarsamtal med förskolechefen kan var en lyfta sitt behov av kompetensutveckling men av enkätsvaren ovan kan vi se att ingen av pedagogerna anser sig ha en egen individuell plan. Styrkor Vi har medarbetarsamtal kompetensutvecklingsdagar för all personal kopplat till aktuella behov. Det finns introduktion för nyanställda. Förbättringsområden Tydlighet i medarbetarsamtalet om den enskildes behov av kompetensutveckling. Fler handledare för studenter behöver utbildas även mentorer för nyutbildade. Åtgärder för förbättring Enskilda kompetensutvecklingsplaner skrivs i medarbetarsamtalen. Stöd så vi kan skatta oss i kompetensportalen.

16 16 (32) 1.5 Resursutnyttjande Av skollagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns barns olika behov. Barn barn ska ges stöd stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma stödja barn i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Personalenkät Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser 33,4% Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget utfall. har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. s resursfördelning är anpassad till barnens behov av utveckling stöd. Förskolechefen säkerställer att stöd resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll arbetssätt. Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på tillämpar metoder för god resurshantering. Analys beträffande resursutnyttjande Förskolechefen ansvarar för budgeten. Vi blir tilldelade en summa pengar en gång per år som förskolan/avdelning ansvarar för. Vi har en ekonomiassistent som sammanställer våra ekonomiska resurser. Dessa får A-ledarna beställningsansvarig till sig som en rapport samt att samma rapport går till förskolechefen. Vi har svårt att redovisa kommentera förskolans ekonomiska resultat för de senaste tre åren då vi saknar en övergripande information om helheten. Vi skulle vilja ha en tydligare ekonomisk översikt över förskolans hela ekonomiska situation med personalkostnader, mat, förbrukning, inventarier m.m. (Möjligen i ett tårtdiagram, för att vi skall få en tydligare bild av vart alla

17 17 (32) förskolans pengar tar vägen). En övergripande information om budgeten sker vid varje samverkansgruppstillfälle. Den enda metod vi har för att skapa delaktighet i ekonomin är att vi tilldelas en pott till varje avdelning som den avdelningen kan införskaffa material för. Vi har också en pott för hela huset, där förbrukningsmaterial eller material som hela huset använder köps in för. De metoder vi använder för att utveckla resurshantering på flera nivåer är när vi får ett barn som behöver stimulans eller extra uppsikt. Då bestämmer vi i arbetslaget hur vi skall kunna stötta individen. Förskolechefen blir också involverad vid barnkonferenserna, då vi bland annat pratar om pedagogernas förhållningssätt, barngruppen som helhet enskilda barn. Saknar vi kompetens för att stödja ett enskilt barn kan vi söka stöd genom förvaltningens stödteam. eventuell kontakt med stödteam beroende på vilken typ av stöttning vi behöver/tar i anspråk. Barn i extra behov av stöd kan generera extra tilläggsbelopp. Ansökan om detta sker till elevhälsan som gör en bedömning av behovet. Kvalitetssäkring sker genom uppföljning av verksamheten kontinuerligt under året i våra olika mötesformer som t.ex. avdelningsplaneringar på dagtid, kvällstid vid arbetsplatsträffar. Styrkor Vi har egna resurser till varje avdelning som vi förfogar över gällande inköp. I vissa sammanhang gör vi gemensamma beslut om inköp till hela förskolan. Det är en styrka att ha stödteamet att kontakta när vi behöver stöd ytterligare kunskaper om barnets utveckling. Förbättringsområden Vi skulle behöva en tydligare ekonomisk översikt för att förstå bli mer insatt i förskolans budget. Vi skulle behöva se över ålder antal barn i våra barngrupper för att få en bättre arbetsmiljö. Åtgärder för förbättring Övergripande information om den totala budgeten för förståelsen delaktighet i resursutnyttjandet. Organisationen behöver se över barngruppernas storlek/ålder för att pedagoger ska orka gå till sitt arbete känna tillfredställelse samt att orka arbeta heltid!

18 18 (32) 1.6 Image Förskolorna i Katrineholm har möjlighet att profilera sig. Beslutet ligger på förskolechefen. Resultat Föräldraenkätenkät har ett gott rykte Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i vår förskola Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % 0% helt 11,8% Stor del 5,9% helt 23,5% stor del Egna enheten i % i föregående föregående Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola 11,8% helt 35,5% stor del Personalenkät Vår förskola har ett gott rykte 0% Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i vår förskola 16,7% Totalt sett är jag nöjd med vår förskola 50% Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image gör försök att påverka sin image. s olika verksamheter bidrar till förskolans image. följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. har flera metoder för att informera om sin verksamhet marknadsföra sig själv. s image speglar den faktiska verksamheten. har metoder för att kontinuerligt utvärdera förbättra sin image. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. har en god image. är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Analys beträffande image Vi har påbörjat ett arbete med att profilera oss som en Reggio Emilia inspirerad verksamhet. Vi är öppna för att använda mer media i verksamheten tillsammans med barnen. Vi behöver bli bättre på att visa vad vår förskola är bra på för att komma vidare. Detta är ett av våra utvecklingsområden.

19 19 (32) Styrkor Vi har tillgång till olika tekniska hjälpmedel för att synligöra vår verksamhet på olika sätt. Fotoramar som visar bilder över verksamheten, vi tvittrar, vi skriver informationsbrev till föräldrarna vi har nu även tillgång till ipads där vi kan dokumentera viktiga inslag i vardagen. Utbildningen i pedagogisk dokumentation ger grunden för analyser av vår verksamhet. Förbättringsområden IPaden våra digitala fotoramar ska användas mer. Visa oss mer utåt gentemot föräldrarna men även andra som är intresserad av vår verksamhet. Använda våra digitala medier mer i verksamheten tillsammans med barnen. Använda pedagogisk dokumentation som ett sätt att stärka vår image. Åtgärder för förbättring Utveckla vår media användning för att på så sätt sprida information om vår verksamhet innehållet i den. Genom pedagogisk dokumentation kan vi sprida vårt arbete med analyser förbättringsområden på så sätt synliggöra förskolans uppdrag hur vi arbetar med det. 3. Huvudprocesser resultat 3.1Utveckling lärande (Utveckling lärande) Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. s verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran lärande bildare en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar utmanar barnets utveckling lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten det lustfyllda lärandet samt ta till vara stärka barns intresse för att lära erövra nya erfarenheter, kunskaper färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån Barnes erfarenheter, intressen, behov åsikter. Flödet av barnens tankar idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö 98 rev). Förmågan att upptäcka använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer framträdande roll. I skolplanen för åren lyfter Katrineholms kommun fram att alla barn i Katrineholm ska uppleva ett vardagsarbete som präglas av variation som skapar intresse engagemang för den egna utvecklingen lärandet. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar utreder stödbehov tidigt att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att andelen föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög gärna öka ytterligare.

20 20 (32) Resultat Barnenkät Jag får ofta visa vad jag lär mig 97,7% Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Föräldraenkätenkät Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling lärande erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik naturvetenskap Egna enheten % 58,8% 94.1% 76,4% 58,8% Egna enheten i % i föregående föregående Personalenkät Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet vårt arbete med barnens utveckling lärande Vår förskola har fokus på språk kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik naturkunskap i arbetet med barnens lärande Egna enheten % 33,3% 100% 83,4% Egna enheten i % i föregående föregående

21 21 (32) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Utveckling lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik inbjudande Utforskande, nyfikenhet lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. har metoder för att följa upp dokumentera varje barns allsidiga utveckling lärande. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. har tillgång till specialpedagogisk kompetens. Barnen stimuleras utmanas i sin sociala utveckling. arbetar aktivt med språk kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap teknik. planerar, följer upp utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling lärande. Pedagogerna stimulerar utmanar varje barns utveckling lärande. Olika former av dokumentation utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling lärande. har fokus på språk kommunikation i alla situationer. lägger stor vikt vid miljö naturvårdsfrågor. har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. följer en tydlig plan för varje barns språk kommunikationsutveckling. följer en tydlig plan för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap teknik. bedriver systematisk metodutveckling avseende utveckling lärande med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper färdigheter Pandan skall arbeta Reggio Emilia inspirerat vilket underlättar för oss pedagoger att se barnens utveckling inom dessa områden. Pga. ny personalgrupp har detta arbete försvårats. Tiden för att diskutera oss fram till ett gemensamt förhållningssätt mot barnen, har varit för knapp. Det har i sin tur gjort att vi inte lyckats fullt ut med våra intentioner att få implementeringen av Reggio Emilias filosofi synlig i vår verksamhet. Under året har all personal gått pedagogisk dokumentation så nu har vi metoder för att dokumentera analysera vår verksamhet för att mer synliggöra utveckla Pandans inre arbete. Men än så länge är vi personal i en lärandesituation. Mer gemensam tid för att utveckla detta arbete krävs för att pedagogisk dokumentation ska finnas som en naturlig del i vårt arbete på förskolan. (Förskoleklassens personal, som arbetar på Pandan Svart, har ej gått denna utbildning). Handlingsplaner utformar vi efter kontakt med pedagogisk handledare i området samt när vi har kontakt med stödteamet. Vi har också ett utarbetat material som vi arbetar efter i vårt område tillsammans med vår förskolechef som består av olika steg i vårt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Ett dilemma i vår verksamhet är att det ofta saknas vikarier i vårt arbete med barnen. Samt att vi har stora barngrupper får ännu större då vi har varandras barn för att få ut vår viktiga planerings/ utvecklingstid på dagtid. Utbildningar samt olika möten, enskild planering som inte går att prioritera bort för att verksamheten (Lpfö98) skall kunna utvecklas, krockar med ekonomifrågan. Då vi har både utbildad outbildad personal kräver utvecklingsarbetet mer tid för att förskolan skall präglas av den nya reviderade läroplanen (Lpfl98). Daghemmets tänk lever parallellt kvar med vår förskola, vilket vi behöver arbeta bort genom detta utvecklingsarbete.

22 22 (32) Styrkor Personal som vill utveckla verksamheten kunnig chef. Starkt stöd i utvecklingsfrågor i området. Nätverk, utbildningar ex NTA, Bornholm, pedagogisk dokumentation, studiebesök m.m. Reggio Emilia tänk som stöd för att utveckla miljön barns delaktighet inflytande. Att vi försöker prioritera utvecklingsfrågor få ner teori i praktisk handling Pedagogisk handledare som är vårt bollplank. Förbättringsområden Att synliggöra våra dilemman i verksamheten för att få stöd i utvecklingen av förskolan. Pedagogisk dokumentation i vår vardag. Introducera våra barn bättre under inskolningstiden på hösten över tid. Åtgärder för förbättring Stödja varandra i arbetet med pedagogisk dokumentation. Både för att se barns intresseområden lärprocesser men att också synliggöra var, hur, när vi arbetar med läroplansmålen. Är alla barns synliga med i detta arbete eller innefattar det barn några få barn? Bättre återkoppling i detta arbete i vår mötesstruktur. Hjälpa stödja varandra samt ta stöd från pedagogisk handledare. Använda oss av filmkamera mera för att synliggöra verksamhetens innehåll, barnens intressen pedagogernas förhållningssätt Arbeta så att barnen blir mer delaktiga kan ta ansvar i vår gemensamma verksamhet. 3.2 Trygghet trivsel (Normer värden) Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. skall aktivt medvetet påverka simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens skolplan för åren utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt som främjar god hälsa. den pedagogiska omsorgen (dbv) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet med Skollagen kapitel 6 8 diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning analys redovisas tidsbestämda konkreta mål

23 23 (32) åtgärder. Alla medarbetare brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls vikten av att barn föräldrar känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet integration. Allas lika möjligheter en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas. Resultat Barnenkät Jag tycker om att vara på förskolan 93.0% Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Jag är en bra kompis 97.7% Jag har någon att leka med på förskolan 97,7% 95,3% Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan 91,7% Föräldraenkätenkät Egna enheten % Mitt barn trivs på förskolan 88.2% Egna enheten i % i föregående föregående erbjuder bra mat 58,8% arbetar aktivt mot diskriminering kränkande behandling 82,4% Personalen engagerar sig i mitt barn 100% är välstädad 88.2% har en stimulerande utemiljö 35.3% Personalenkät Egna enheten % Jag trivs på min arbetsplats 33,3% Egna enheten i % i föregående föregående Barnen trivs på förskolan 83,3% Vi vuxna reagerar mot diskriminering kränkande behandling bland gentemot 100% Förhållandet mellan personal barn kännetecknas av förtroende ömsesidig respekt 83,3% I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 50%

24 24 (32) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet trivsel s fysiska miljö upplevs som trygg säker. har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan. har dokumenterade säkerhetsrutiner. arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel. har ett förebyggande dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering kränkande behandling Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt bemötande som genomsyrar hela verksamheten. Engagemang präglar förskolan. Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal barn kännetecknas av förtroende ömsesidig respekt. mäter följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel säkerhet. har förankrade metoder för att förhindra diskriminering kränkande behandling har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. arbetar aktivt medvetet för att påverka stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. s metoder för att hantera konflikter förhindra diskriminering kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman livsfrågor i vardagen. bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Lokalutrymmen utemiljö Katrineholms kommuns skolplan framhåller att förskolan ska erbjuda en lekmiljö präglad av variation kreativitet. Miljön skall upplevas trygg, samt främja god hälsa. Antal barn Tillgänglig lokalyta Antal kvm/barn ,74 Analys beträffande trygghet trivsel Det blev ingen bra introduktion under hösten mycket sjukdomar samt vikarier orsakade otrygga barn föräldrar. Detta gjorde också att verksamheten blev ostrukturerad. Under våren 2013 har vi arbetat med att förbättra verksamheten. Vi har utvärderat vårt arbete gemensamt med vår förskolechef gjort förbättringar inför höstterminens start. s gård har också förbättrats renoverats för att mer vara anpassad till våra femåringar. Vi ser att det bara kan bli bättre inför höstterminens start då vi har analyserat bristerna hoppas på att vi har bättre förutsättningar att starta upp verksamheten. Men den gemensamma utvecklingstiden är en bristvara gör verksamheten sårbar. Under vårterminen har vi dock fått trygga barngrupper även om Läroplansarbetet i arbetslaget har brister. Vi har arbetat på men inte klarat att dokumenterat samt analyserat vårt arbete (Lpfö 98). Vårt mål under våren har varit att få barnen att lyssna, ta ansvar fungera i grupp samt att vi haft

25 25 (32) stöd från förskolechef pedagogisk handledare för att hitta gemensamma arbetsformer. Tid för pedagogisk dokumentation är viktig men brist på möjlighet att få utvecklingstid utifrån våra behov har inte kunnat ordnas. Pedagogisk dokumentationen arbetet med Qualis gör att vi också blir bättre säkrar på kvalitetsarbetet exempelvis med likabehandlingsplanen. Styrkor Vi har intresserad engagerad personal. Dock med olika förutsättningar för det inre arbetet pga. sjukskrivning brist på adekvat utbildning. Vi arbetar för att pedagogisk dokumentation skall bli synlig i vardagen Vi diskuterar likabehandlingsplanen läroplanen för att få samsyn i personalgruppen. Vi ser över våra miljöer gemensamt med barngruppen övrig personal. Vi arbetar för att barnen skall få inflytande vara delaktiga i verksamheten. Bra utbildningar som stödjer oss i arbete. Vi tar del av kollegors arbete goda exempel Förbättringsområden Introduktionen för barn personal. Synliggöra sårbarhet när personal ej kan närvara vid våra avd samt personalmöten. Förbättra miljöerna inne ute samt få samsyn i personalgruppen. Bättre information till föräldrar, föräldramöten m.m. Synliggöra barns personals lärprocesser. Åtgärder för förbättring Använda lära oss analys av verksamheten genom Pedagogisk dokumentation. Få arbetslagsplanen levande för alla inom personalgruppen. Dokumentera utvärdera arbetet mer frekvent. Tydliggöra beslut tankar Stödja varandra i utvecklingsarbetet.

26 26 (32) 3.3 Barns delaktighet i lärprocessen (Barns inflytande) Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder mognad. I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar för miljön i förskolan. De behov intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98). Bildningsnämndens skolplan framhålls vikten av ett vardagsarbete, som skapar intresse engagemang samt att varje barn skall ha inflytande över verksamheten. Vidare betonar Bildningsnämnden särskilt vikten av att all personal besitter hög kompetens inom området individuell vägledning i barns lärande. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov önskemål. Barn ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev) Resultat Barnenkät Förskoleenkät Jag får ofta välja vad jag vill göra 90,5% Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Personalenkät Egna enheten % Barnen är delaktiga i lärprocessen 83,4% Egna enheten i % i föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande. Varje barns lärprocesser dokumen-teras kon-tinuerligt synliggörs för barnet föräl-drarna. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet förskolans arbete med barnets utveckling lärande. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbete. Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt verksamhetens innehåll. Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära. Varje barn är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande. Alla pedagoger bedriver genom dokumentation utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande. Ett systematiskt arbete bedrivs för att öka barnens delaktighet i lärprocessen med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet.

27 27 (32) Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen Detta är ett arbete som pågått länge i vår verksamhet. Utifrån de förutsättningarna som finns på Pandan, med personal som byts ut, ny personal tillkommit, har vi märkt hur sårbart vårt arbete med barns delaktighet är. För att pedagogerna skall få en gemensam grund att utgå ifrån, där arbetet skall präglas av Läroplanens mål om barnens delaktighet i sin lärprocess, har vi märkt att frånvaron av diskussion (vad menas delaktighet inflytande för dig) gjort att arbetet mer utgått ifrån enskild pedagogs syn på om hur detta arbete gör sig gällande i vardagen. Men vi är medvetna om detta arbetar på att förbättra barns möjlighet till delaktighet inflytande. Vi har under våren arbetat aktivt med att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel både inom personallaget givetvis mot barn deras vårdnadshavare. Vi har också reviderat likabehandlingsplanen för ständiga diskussioner om vad hur vi bästa sätt skall arbeta utveckla detta arbete. Styrkor Vi har en medvetenhet om vad hur vi behöver arbeta med barns delaktighet i lärprocessen i personallaget Stöd från chef pedagogisk handledare. Inspiration från Reggio Emilia som stödjer underlättar arbetet med barnens delaktighet inflytande. En medvetenhet om att prioritera arbetet med barns inflytande i personalgruppen. Stöd i nätverk. Förbättringsområden Arbeta med förskolans inre yttre miljöer Gå igenom material så det underlättar arbetet med barnens inflytande delaktighet Nyttja mer av barnens åsikter i verksamhetens utformning. Förbättra analyserna i arbetet utifrån våra pedagogiska dokumentationer Åtgärder för förbättring Göra klart målarrum snickarrum så att de blir bättre tillgängliga för våra barn. Diskussioner så att all personal får förståelse för hur samt vad det är viktigt att introducera tillsammans med barngruppen så att alla kan ta ansvar känna sig delaktiga i förskolans vardag Att inte gå fortare fram än att alla får en förståelse för vad, hur när. Att arbeta med de olika rummen aktiviteterna gemensamt med barnen.