MORA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

MORA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

Omslagsbild: Bergslagsbild Övriga bilder om inte annat anges: Sven-Erik Nilsson, Mora kommun Produktion: Riesbeck Reklam AB, Rättvik

INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande...5 Förvaltningsberättelse...6 Ekonomisk analys...8 Personalredovisning...12 Mora kommuns organisation...14 Nämndernas verksamheter Revisorerna...15 Kommunstyrelsen...16 Räddningstjänsten...18 Byggnadsnämnden...20 Kulturnämnden...22 Socialnämnden...24 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden...26 Barn- och Utbildningsnämnden...28 Tekniska nämnden...30 Bolagen Morastrand AB...32 Moravatten AB...34 Moraparken AB...36 Ekonomisk redovisning Driftredovisning...39 Investeringsredovisning...40 Resultaträkning och kassaflödesanalys...41 Balansräkning...43 Noter...44 Finansiella nyckeltal...49 Stiftelseförvaltning...50 Redovisningsprinciper...51 Ord- och begreppsförklaringar...52 Övrigt Energi- och Miljöbokslut...53 Ordinarie ledamöter...56 Revisionsberättelse...57 3

4

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Jag vill tacka Mora kommuns medarbetare, politiker och medborgare för ett fantastiskt bra genomfört 2008! För att vår kommun skall vara långsiktigt hållbar och kunna leverera en välfärd till Moraborna krävs det att alla vi som arbetar i kommunen ställer upp på det lagkrav som kallas god ekonomisk hushållning. För oss i Mora innebär det att vi endast kan förbruka 98% av de resurser som skattebetalarna ger oss så att inte finansieringen av välfärden skjuts över till våra barnbarn. Hur kan det då komma sig att Mora kommun visar upp det femte största överskottet i Sverige räknat per person trots att vi tappade 11 miljoner kr i skatteintäkter p.g.a. av höstens finanskris och tvärstopp i ekonomin? Pensionsskulden, på snart 500 mkr för pensioner intjänade före 1998, måste vi ta ansvar för och därför avsätts 19 mkr årligen för att inte skjuta över skulden på kommande generationer. Dessa 19 mkr faller ut som ett positivt resultat när vi räknar ihop året. Trots en fallande börs så finns i resultatet också en reavinst på pensionsfonder på 18,6 mkr vilket är en sammanräknad reavinst över ett flertal år. Summan av reavinsten och pensionsskuldsavsättningen samt god ekonomisk hushållning ger ett fantastiskt resultat på 56,7 mkr för 2008. Samtidigt som vi skall glädjas över resultatet så måste vi påminna oss om att stora delar av resultatet är av engångskaraktär och kan därför inte omvandlas till verksamhet. Hur bedöms läget för de närmaste åren? Under hösten 2008 och fram till dags dato så har världen drabbats av en ekonomisk kris som ingen av oss i Mora har upplevt. Självklart påverkar den världsomspännande lågkonjunkturen även oss. De skatteintäktökningar vi såg framför oss de kommande åren har i princip raderats ut. Samtidigt har vi personalkostnadsökningar och inflation som ökar våra kostnader. Skall vi lyckas undvika stora försämringar i våra verksamheter så måste alla vara med på det som socialminister Gustav Möller uttryckte så bra under det svåra 30-talet Varje skattekrona som inte används effektivt är som att stjäla från de fattiga. Min ambition är att hitta en balans mellan att bedriva en bra verksamhet och samtidigt satsa på tillväxtfrämjande investeringar men även andra nödvändiga investeringar i skolan och äldreomsorgen. Jag förstår att det kan finnas de som menar att vi skall inte investera något överhuvudtaget så länge det finns brister i vår verksamhet. Jag är dock övertygade om att skall vi långsiktigt kunna ha en bra välfärd så måste vi planera för det som skapar tillväxt. Och för oss i Mora handlar det om att skapa regionförstoring för att kunna få mer sysselsättning men även en mer differentierad arbetsmarknad. Moraborna har genom århundradena levt under knappa förhållanden och vi har genom kreativitet tagit tag i problemen och klarat oss bra och det kommer vi att göra igen. Att betrakta oss som offer kommer aldrig att leda till något gott. Varje Morabo äger sin egen framtid och på samma sätt äger vi tillsammans Moras framtid. Om vi kan samla vår gemensamma kraft hyser jag inga tvivel på att vi kommer göra Mora till en blomstrande bygd som fler vill bo och leva i. Peter Helander Kommunstyrelsens ordförande 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten i Mora kommun har i huvudsak följt planen. Inom flera områden har startats nya verksamheter som kommer att stärka kommunens förmåga att möta framtida utmaningar. Samarbetet med omgivande kommuner, andra myndigheter och organisationer samt det egna näringslivet har fördjupats. En särskild satsning har gjorts på att stärka ledarskapet i kommunens högsta ledning och denna satsning fortsätter, de närmaste 12 månaderna i samarbete med Uppsala universitet. Dessutom har startats ett program för coachande ledarskap som erbjudits till samtliga med en chefsbefattning i kommunen. Ekonomin var rejält positiv vid årets slut. I texten under respektive strategiskt mål finns en avstämning av arbetet med de politiskt prioriterade strategiska målen. 6 MÅLOMRÅDE - BO OCH LEVA I MORA Mora arbetsmarknad har rätt kompetens Planerade aktiviteter är genomförda. Ett kompetensråd för Ovansiljan avsågs att bildas under hösten i samverkan med övriga kommuner och andra aktörer, med syftet att kartlägga det samlade kompetensbehovet och att utarbeta en strategi. Detta sker dock först under våren 2009. Teknikcollege startas upp formellt under höstterminen 2009. Vård- och omsorgscollege och besökscollege är på gång för att möta arbetsmarknadens behov. Kontakter har tagits med Malmö och Södertälje kommuner för att stimulera invandrare därifrån med rätt kompetens att flytta till Mora. För att öka möjligheterna till inflyttning har kommunen tagit initiativet till att bygga fler hyreslägenheter. God tillgänglighet inom barnomsorgen Tillgängligheten i barnomsorgen är god och personalen har en relevant utbildning. Alla barn erbjuds plats inom 4 månader efter anmälan som en följd av en utbyggnad inom barnomsorgen skett i enlighet med de politiska direktiven. Barn och elever i behov av särskilt stöd skall vara prioriterade Elevgruppen är prioriterad. Den är emellertid så stor att förskolan och grundskolan har haft vissa svårigheter att nå samtliga behövande med det individuella stöd de har behov av. Utvecklingen följs noga, bl a av arbetet med att alla åtgärdsprogram genomförs. På gymnasiet är situationen tillfredsställande. Tydliggjord kvalitet i skolan Kommunen deltar i flera jämförelseprojekt och resultaten i Moras skolor står sig väl i en jämförelse med kommuner vars förutsättningar är likartade. Ett arbete pågår för att hitta bättre nyckeltal som kan ligga till grund för en överskådlig och tydlig jämförelse mellan mål och resultat. Drygt 90% (88,5% i riksgenomsnitt) av grundskoleeleverna i Mora var år 2008 behöriga till gymnasiet, vilket var något lägre än 2007. Av det totala antalet elever hade 82% (81,6% i riksgenomsnitt) slutbetyg i alla ämnen vilket är något lägre än det satta målet på 85% som också var 2007 års värde. S:t Mikaelsskolan arbetar aktivt på att sprida kunskap om den effektiva utbildning som bedrivs där. I takt med att elevkullarna blir mindre ökar konkurrensen om eleverna. För att vidmakthålla kvaliteten på utbildningen anpassas utbildningsorganisationen kontinuerligt till efterfrågan. Gymnasiet liksom samtliga verksamheter arbetar på att kunna beskriva sin effektivitet i jämförelse med andra. En trygg och värdig äldreomsorg I slutet av januari invigdes det nya demensboendet Emmagården med 32 platser, 24 för permanentboende och 8 korttidsplatser. Oavsett om åldringen väljer att bo kvar hemma eller flytta till ett äldreboende har denne visats en omsorg som vidmakthåller hans eller hennes värdighet. Verksamheten vid anhörigcenter är en viktig del i stödet. I detta arbete deltar ett flertal frivilligorganisationer. Målet är att 90% av anhörigvårdarna skall vara nöjda med kommunens insatser. Antalet korttidsplatser har utökats något. Förebyggande insatser skall minska behovet av mer omfattande insatser senare. En brukarenkät har genomförts. Minskat drogmissbruk bland unga Det är främst i kommunens skolor som det gjorts insatser för att motverka drogmissbruk bland unga. I detta har skett samarbete med andra myndigheter och organisationer som har särskild kompetens på området. Bl a har eleverna utbildats i livskunskap i samarbete med kulturförvaltningen. Kulturförvaltningen har också arrangerat nattvandringar tillsammans med föräldraföreningen Vuxna på stan. Rikt och varierat kultur- och föreningsliv Mora har ett rikt och varierat kultur- och föreningsliv. Det kulturella utbud som finns i kommunen saknar motstycke i de flesta kommuner av Moras storlek. Både vad avser idrotts-, musikoch dansupplevelser finns Mora på världskartan. Möjligheterna till ny aktivitets- och fotbollshall utreds nu av tekniska förvaltningen. Tekniska förhandlar också kring att bilda ett naturreservat i Hemus. Arbetet med att ta fram ett kulturpolitiskt handlingsprogram pågår. Kommunens åtaganden gentemot medborgarna ska vara tydligt Arbetet med att förtydliga kommunens åtaganden gentemot medborgarna pågår inom flera områden, t ex på hemsidan och genom förberedelserna för ett sk medborgarkontor. Utarbetandet av sk Servicedeklarationer finns med i planen för 2009 och beräknas vara införda 2010. Stadsarkitektkontoret har en servicegaranti för bygglov de följer kontinuerligt. Under året har de 25% av ärendena tagit längre tid än utlovat, med max 10 dagar. Detta kommer att avhjälpas med ny teknik.

Folkhälsa och sociala omsorger Förebyggande insatser har gjorts för att säkerställa välfärden för de mest utsatta. Individuella planer har upprättats i samråd med brukarna. Arbete med att de nationella folkhälsomålen tydligare ska in i kommunens övergripande planering har inletts under 2009. MÅLOMRÅDE - INFRASTRUKTUR En företagsvänlig kommun Mora kommun har satt som mål att förbättra sin ranking i det svenska näringslivets bedömning av kommunernas företagarvänlighet. Mora kom på plats 83 i Svenskt näringslivs ranking 2008, vilket var bäst i Dalarna, och nytt mål är satt till plats 75. Kommunen har därför, bland annat, inlett en process som genom en samordning av de olika förvaltningarna ska leda till att kommunens samlade resurser lättare och mera effektivt ( en dörr in ) ska kunna stödja företag och företagsetableringar. Innehållet i de månatliga företagarfrukostarna på Mora hotell har utvecklats. Miljö- och hälsoskyddskontoret har vidareutvecklat ett projekt för energieffektivisering i kommunens företag. De arbetar också med branschspecifika informationsträffar i förebyggande syfte. En levande landsbygd Kommunen har börjat se över alla åtaganden som direkt eller indirekt påverkar landsbygdsutvecklingen. Det gäller bland annat den kommunala servicen i byarna och kommunens upphandling av varor och tjänster. Det planerade landsbygdsprogrammet kommer att ingå i Mora Kommuns utvecklingsplan som tas fram av kommunledningskontoret. Den skulle vara klar 2008 men har försenats något. Möten som skall leda fram till serviceplaner sker med samtliga byar i tur och ordning under de närmaste åren. Miljökontoret har hållit informationsträffar för aktörer inom djurhållningen. Mora skall vara knutpunkt och motor för handel, industri, besöksnäring och utbildning i regionen Planer för infrastrukturens utveckling i Mora har utarbetats. Dessa har legat till grund för en infrastrukturplan som gjorts av Region Siljan. I planen ingår ett nytt resecentrum i Mora som en väsentlig del. Tekniska förvaltningen har arbetat med en förstudie av detta. Konferenser/seminarier för utvecklingen av de olika näringarna har planerats tillsammans med näringslivet. Antalet anslutna företag till stadsnätet har nått målen för 2008. Moraparken har nått sitt mål på 140 000 gästnätter under 2008. Mora har byggbar mark för bostäder, handel, industri och andra företag Det har rått en stor efterfrågan på tomter för villabebyggelse och näringslivsetableringar. Efterfrågan har varit för stor för att kunna tillfredsställas. Det finns för närvarande planlagd mark för sammanlagt 88 bostäder, vilket än något fler än de 75 som är målet. Planläggning av mark för nya företagsetableringar pågår på flera platser i kommunen. MÅLOMRÅDE - EKONOMI Miljömedvetenhet i Morakoncernen Miljömedvetenheten i kommunkoncernen har ökat. En energiplan styr verksamheten och en miljöplan har fastställts. Dessa planer skall på ett tydligare sätt än tidigare finnas med i koncernens planeringsprocess under 2009. Kommunen har anslutit sig till projektet Uthållig kommun. Vidare har en förstudie i samarbete med EON genomförts (Sustainable City) för att hitta nya former för utvecklingen av kommunens energianvändning. Ytterligare information inom miljöområdet ges i avsnittet Energi- och Miljöbokslut. Vara en attraktiv arbetsgivare I åtagandet att vara en attraktiv arbetsgivare ligger ett antal utmaningar. Chefs- och ledarskapet har utvecklats ytterligare och detta fortsätter. Den fysiska arbetsmiljön behöver förbättras på vissa platser. Den höga sjukfrånvaron i vissa personalkategorier har dock sänkts. Möjligheterna att växla deltidsarbeten till heltidsarbeten har tagits tillvara så långt det varit möjligt. Arbete med allt detta har pågått på flera olika nivåer i organisationen. Flera mått är identifierade som skall målsättas och följas upp under 2009. En djupare analys inom området ges i personalredovisningen. Kommunens ekonomi ska vara i balans och värdesäkrat Kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer. Det innebär att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och att ett negativt resultat ska återställas inom tre år. Kommunen ska ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelser för god ekonomisk hushållning. Fem finansiella mål har formulerats för vad god ekonomisk hushållning innebär för Mora kommun utifrån inre och yttre förutsättningar. Ovanstående mål är det övergripande målet som förtydligas i följande målsättningar; Budgeterat resultat ska vara lägst 2 procent av summan skatteintäkter och statsbidrag efter att pensionskostnaderna är beaktade. Årets resultat blev en vinst med 56, 7 mkr, vilket motsvarar 6 % av skatteintäkter och statsbidrag varför målet har uppfyllts med god marginal. En förklaring till det goda resultatet ges under avsnittet ekonomisk analys. Kommunens eget kapital, redovisat 2004, ska värdesäkras med KPI. I bokslutet för 2008 uppgår det egna kapitalet till 531 mkr vilket innebär en ökning från bokslut 2004 med 168 mkr eller 46%. KPI har ökat med nära 8% under samma period. Även om hänsyn tas till medel öronmärkta för kommande pensionskostnader nås målet med god marginal. Kommunens låneskuld ska i balansräkningen vara högst 9 000 kr per invånare. Den totala låneskulden av långfristiga lån uppgår till 95 mkr. Det innebär en låneskuld som är 4 700 kr per invånare och målet nås. Det innebär även en minskning från föregående år då den summan uppgick till 6 400 kr per invånare. Kommunens skuld till personalen för pensioner intjänade före 1998 ska successivt inarbetas i balansräkningen. Sedan 2005 har 38,7 mkr öronmärkts i det egna kapitalet för att möta kommande pensionskostnader av det som idag redovisas som en ansvarsförbindelse och för 2008 öronmärks ytterligare 38 mkr. Det innebär att 77 mkr finns som en reserv att använda i avstämningen mot balanskravet de år då utbetalningarna är som högst. Investeringsnivån ska inte understiga årets avskrivningar för att bevara värdet på anläggningstillgångar. Investeringarna uppgår till 65 mkr vilket innebär att målet har nåtts. Försäljningen av demensboendet Emmagården för 47 mkr gör dock att årets nettoinvesteringar blir 29 mkr och understiger nivån på avskrivningarna som uppgår till 35 mkr 7

EKONOMISK ANALYS ÅRETS RESULTAT Årets resultat uppgår till + 56,7 mkr jämfört med + 28,2 mkr för år 2007 och är ett historiskt starkt resultat för kommunen. Avvikelsen mot budget är positiv med 40 mkr. Överskottet fördelar sig i grova drag enligt följande: Belopp mkr Budgeterat resultat 16,7 Budgeterad reserv för pensioner 19,0 Reavinst o avkastning pensionsmedelsförvaltning 18,6 Nedskrivning pensionsmedelsförv - 6,8 Förbättrat räntenetto 5,2 Överskott nämnders verksamhet 5,1 Minskade skatteintäkter - 10,9 Övrig finansförvaltning 9,8 Summa resultat 56,7 I budget hade 19 mkr reserverats för inlösen av pensioner, vilket inte genomfördes. I slutet av 2008 genomfördes en analys av den totala pensionsskulden och den förvaltning av pensionsmedel som kommunen tidigare öronmärkt medel till. Analysen visade att förvaltade pensionsmedel kan täcka den ökning av utbetalningarna som ansvarsförbindelsen ger upphov till de närmaste åren utöver dagens nivå. Det var inte heller något bra läge att göra en upphandling av en försäkringslösning under rådande finansoro. Pensionsmedelsförvaltningen gav netto ett överskott om 11,8 mkr under 2008, vilket inkluderar tidigare års ej redovisade reavinster. Därutöver finns en positiv avvikelse mot budgeterade räntor på grund av lägre låneskuld samt högre likviditet och för högt budgeterade kostnader för övriga pensioner, som uppväger den negativa avvikelsen på nära 11 mkr för skatteintäkterna. De närmaste åren kommer finansförvaltningen inte att kunna lämna motsvarande överskott, utan prognoserna pekar mot att lågkonjunkturen kommer att medföra stora negativa skatteavräkningar. Nämndernas och styrelsens verksamheter gav tillsammans ett överskott om 5,1 mkr. De största avvikelserna hade Socialnämnden med ett underskott som uppgick till 5,9 mkr, Barnoch utbildningsnämnden hade ett överskott på 5 mkr och Kommunstyrelsen som redovisade ett överskott på 4,8 mkr. Underskottet inom socialnämnden och de ökande kostnaderna inom individ- och familjeomsorgen är oroväckande inför kommande år. Nämndernas budgetföljsamhet kommer att vara avgörande för kommande års resultat, då årets starka resultat bygger på händelser av engångskaraktär. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 95 % jämfört med 96 % för föregående år. Med tanke på stora engångseffekter i årets resultat och den djupa lågkonjunkturen som nu väntas, kommer måttet att försämras under kommande år. Årets resultat de senaste sex åren (mkr) 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-16,7-16,9 2003 Kommunen Sammanställda kommunkoncernen 0 2,8 2004 58,9 54,6 2005 39,6 48,6 2006 32,5 28,2 2007 AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET 56,7 60,0 2008 I resultatet på 56,7 mkr ingår även reavinster från pensionsportföljen med 17,6 mkr samt nedskrivningar med 6,8 mkr. Enligt reglerna för avstämning av balanskravet ska reavinster avräknas men inte reaförluster, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till 39,1 mkr. Det finns inte några negativa resultat att återställa från tidigare år. DEN SAMMANSTÄLLDA REDOVISNINGEN FÖR KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernen redovisade ett positivt resultat på 60 mkr. Jämfört med föregående år var det en förbättring med 27 mkr. Investeringarna i koncernen uppgick till 86 mkr och den långfristiga upplåningen ökade med 26 mkr. Soliditeten stärktes med 2% till 34%. Räknas hela pensionsskulden in uppgår soliditeten till 4%. Mora kommun är ägare till tre dotterbolag, Morastrand AB som är kommunens bostadsföretag och som sköter stora delar av kommunens fastigheter, Moravatten AB som handhar vatten- och avloppsfrågor samt Moraparken AB som äger och driver hotell, restaurang och konferensanläggning. Det är enbart de helägda bolagen som ingår i den sammanställda redovisningen. En sammanfattning av bolagens arbete under året framgår längre fram under respektive bolags verksamhetsberättelse. 8

Resultat efter finansiella poster (mkr) 2008 2007 Morastrand AB 3,1 4,2 Moravatten AB 1,4 1,4 Moraparken AB 0,1 0 Den sammanställda redovisningen bygger på preliminära bokslut för bolagen då dessa inte har haft slutrevision och bolagsstämma vid tidpunkten för kommunens bokslut. Föregående års siffror har ändrats utifrån Morastrands slutliga bokslut som skilde sig från det preliminära. Övriga företag och organisationer där kommunen är delägare eller har intressen är; Kommunalförbundet Region Siljan, Siljansutbildarna AB, Siljan Turism AB, Region Dalarna, AB Dalatrafik, Musik vid Siljan, Inlandsbanan AB, AB Dalaflyget, Dalhalla förvaltnings AB och Siljan Båttrafik AB. Därutöver förvaltar kommunen ett antal stiftelser. Morastrand AB äger Lundskruven AB. PENSIONSÅTAGANDEN OCH PENSIONS- MEDELSFÖRVALTNING Från och med år 2006 gäller ett nytt pensionsavtal, KAP-KL, hos kommuner och landsting. Avtalet innebär ytterligare ett steg mot en mer avgiftsbestämd pension. Den avgiftsbestämda delen ökar och den förmånsbestämda delen minskar. Syftet med det nya avtalet är främst att uppnå ett mer långsiktigt finansiellt stabilt och ekonomiskt förutsägbart avtal. Från och med 1998 har de anställda själva placerat sin pensionsrätt. Men för pensioner intjänade före 1998 har den återlånats i verksamheten och redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunens resultat belastas därför under en övergångsperiod både av årets intjänade pensioner och pensionsutbetalningar för intjänande före 1998. Finansieringen av kommunernas pensionsåtagande har tidigare byggt på tilliten till en ständig tillväxt och möjligheten att finansiera dessa pensioner via kommunalskatten. Dagens situation ser väsentligt annorlunda ut då den offentliga sektorns ekonomiska problem tillsammans med ett växande behov av ökad kommunal service innebär att pensionsutbetalningar från intjänande före 1998 ytterligare belastar utrymmet för kommunal verksamhet. Därför har Mora kommun i ett antal år öronmärkt delar av resultatet för att kunna använda under de år när utbetalningarna är som störst om det blir svårt att klara balanskravet. I Mora kommun har avsättningar till en pensionsfond för att möta utbetalningarna från åtagandet som intjänades före 1998 pågått sedan år 2000. I bokslutet uppgår det bokförda värdet av innehavet till 90 mkr. Under året har fyra stycken omplaceringar gjorts i strukturerade produkter. De reavinster som har redovisats i årets resultat avser även till viss del tidigare års ej redovisade omplaceringar. I samband med bokslutet skedde en nedskrivning av tillgångarna enligt portföljmodellen med nästan 7 mkr till aktuellt marknadsvärde. En analys av pensionsskulden och pensionsfonden visar att kommunens fonderade medel kan täcka den påfrestning på likviditeten som utbetalningen av pensionerna kommer att innebära under de följande 25 åren. Uttaget kan komma att skjutas en bit längre fram i tiden på grund av den finansiella oron och för att pensionsfonden ska kunna växa ytterligare. Sammanställning över pensionsförpliktelser (mkr) 2008 2007 Pensioner som redovisas som kortfristig skuld 23 21 Avsättning av pensioner, inkl garantipensioner 27 26 Pensioner intj. före 1998, ansvarsförbindelse 492 489 Total pensionsskuld 542 536 Finansiella pensionstillgångar, bokfört värde 90 68 Totalt åtagande minskat med placeringar 452 468 Kommunens portfölj fördelar sig på nominella räntor, svenska och utländska aktiefonder samt strukturerade produkter med kapitalgaranti. En viktig del i förvaltningsuppdraget är etiska aspekter på pensionsfondens placeringar. Placeringar eller köp av aktier, får ej ske i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol-, tobaks- eller vapentillverkning. Pensionsfonden skapar tak för utbetalningarna 25 20 Täcks av fondering Täcks av resultat 15 10 5 0 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 2033 2036 2039 2042 2045 2048 2051 9

10 RÖRELSEKAPITAL, LIKVIDITET OCH FINANSNETTO Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt. För att säkerställa betalningsberedskapen vid tillfälliga likviditetsbelastningar har kommunen en checkkredit på koncernkontot som uppgår till 30 mkr. Krediten har inte nyttjats under året och likviditeten har varit god. Betalningsberedskapen mätt i antal dagar var 41 dagar jämfört med 14 dagar föregående år. Under den pågående finansoron har hög likviditet varit prioriterat. Likviditeten har även varit god på det samlade koncernkontot där kommunens helägda bolag ingår. Finansnettot uppgår till + 10 mkr jämfört med - 4 mkr föregående år. Den kraftiga ökningen beror dels på reavinster i pensionsportföljen och dels på högre ränteintäkter på grund av det höga ränteläget kombinerat med att kommunen hade stora summor likvida medel på koncernkontot. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Pensionsportföljen redovisas som en finansiell anläggningstillgång eftersom den långsiktigt förvaltas för att möta pensionsåtagandet. Avkastningen stärker därmed inte rörelsekapitalet. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna periodiseras så att preliminärt inbetalda skatteintäkter korrigeras med en prognos över beräknad slutavräkning för bokslutsåret samt den slutliga avräkningen för skatteintäkter avseende året före bokslutsåret (2007). Den slutliga skatteavräkningen för 2007 blev 1,3 mkr lägre än tidigare beräknat och den beräknade slutavräkningen för 2008 är 4,9 mkr lägre än den preliminärt utbetalda skatteintäkten. Jämfört med budget blev skatteintäkter och statsbidrag nära 11 mkr sämre än beräknat. Efter några år med en hög ökningstakt för skatteintäkterna ser vi nu en kraftig avmattning när vi går in i lågkonjunkturen. Från det att ramarna i kommunplanen togs i fullmäktige i juni 2008 har prognoserna för 2009 till och med 2011 minskat med drygt 120 mkr. INVESTERINGAR Nettoinvesteringarna uppgick till 29 mkr jämfört med 87 mkr föregående år. Under året såldes demensboendet Emmagården för 47 mkr till Morastrand AB och vid samma tidpunkt köpte kommunen flygplatsen från Morastrand AB för 13 mkr. Skattefinansieringsgraden av nettoinvesteringarna uppgår till 317% vilket innebär att inga nya lån har behövts för att klara investeringarna. Bland de större investeringarna märks inköpet av flygplatsen inklusive beläggningsarbeten om tillsammans 23 mkr, investeringar i stadsnätet på 5 mkr och ombyggnad av Noretskolans ventilation för nästan 4 mkr. LÅNESKULD OCH SOLIDITET Låneskulden uppgick vid årets slut till 95 mkr och har amorterats med 33 mkr under året. Amorteringen skedde vid omsättningen av ett lån efter det att likviden erhölls från försäljningen av Emmagården med 47 mkr. Taket om maximalt 9 000 kr i låneskuld per invånare innebär att det finns ett utrymme att låna till investeringar under kommande år. Förhållningssättet gällande lånefinansiering av investeringar är att det främst ska ske i affärsmässig verksamhet eller där investeringen innebär minskade driftkostnader. Om investeringar till skattefinansierad verksamhet sker genom upplåning kommer ökade räntekostnader att innebära ett minskat utrymme för kärnverksamheten. Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan i kommunen. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Det innebär att ju högre soliditet, desto mindre lånefinansierade tillgångar och därmed stabilare ekonomi. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunerna inte räkna in anställdas pensionsåtagande intjänade före 1998 som en skuld eller avsättning i balansräkningen. Förfarandet ger en för positiv bild av soliditeten. Med redovisningslagens sätt att räkna blir soliditeten 64%, men den verkliga soliditeten inklusive hela pensionsskulden uppgår till 5%. KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken inverkan några av dessa faktorer har beräknat utifrån 2008 års förutsättningar: Påverkan i mkr Löneökning med 1% 6,4 Prisökning varor och tjänster med 1% 3,4 10 årsarbetare 4,5 100 invånares påverkan på skatt, inkomstutjämning, generella statsbidrag m.m. 4,0 FRAMTIDSBEDÖMNING De senaste åren har kännetecknats av en god ekonomisk utveckling inom kommunsektorn. En hög tillväxt och ökad sysselsättning har bidragit till en kraftig ökning av skatteintäkter. Under 2008 har den trenden vänt och vi står nu inför en mycket kraftigare lågkonjunktur än vad någon kunnat förutse. Finansoron som under slutet av 2008 utvecklades till en kollaps av det finansiella systemet och har slagit igenom i den reala ekonomin med ökade varsel och uppsägningar som följd av detta. Den goda skatteintäktsökningen har nu vänt till en obetydlig ökning och därtill förväntade kostnadsökningar för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Några avgörande frågor för framtiden blir Befolkningsutvecklingen i kommunen samt befolknings förändringen mot ökat antal äldre och minskat antal invånare i skolålder Den förändring som därmed sker av behoven av service och fördelningen av resurser Förmåga att anpassa den kommunala servicen till en nivå inom ramen för god ekonomisk hushållning Prioriterade investeringar som medför en gynnsam utveckling och ökad attraktionskraft för invånare och näringsliv Samverkan med andra kommuner och privata aktörer I övrigt ha en beredskap för att kunna göra snabba omställningar Inför 2010 införs en enkel variant av resursfördelningsmodell där politiken får underlag för att väga in hur befolkningsutvecklingen förändrar det samlade behovet i förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Modellen kommer att behöva både förfinas och förbättras under planeringsprocessen framåt, men den är ett första steg mot att behovsanpassa budgetramarna för nämnderna.

Införandet av ett nytt verksamhetssystem har möjliggjort en bättre uppföljning och utvärdering av nämndernas arbete mot att uppnå fullmäktiges mål. Systemet har inte varit tillräckligt användarvänligt, varför det pågår en process med förbättring av systemet och förankring i verksamheterna. Sammantaget gör vi bedömningen att Mora kommun har ett gott utgångsläge med en ekonomi i balans, men det kommer att krävas ett samlat ansvarstagande för att få ut det mesta av invånarnas skattemedel och samtidigt öka attraktionskraften för att locka flera att välja Mora både som bostadsort och etableringsort. 11

PERSONALREDOVISNING Mora kommun har som strategiskt mål att vara en attraktiv arbetsgivare. De närmaste åren kommer många medarbetare att behöver ersättas. Ett gott ledarskap är avgörande för att kunna behålla och rekrytera rätt kompetens och att leda organisationen i ekonomiskt tuffa tider. Under 2008 har fokus varit på att stärka ledarskapet: Utbildning för samtliga chefer har erbjudits i arbetsmiljöfrågor, medarbetar- och lönesamtal och arbetsrätt. Ett ledarskapsprogram har startat och kommer att genomföras i 4 omgångar à 9 månader för samtliga chefer. Ledarforum, där framförallt HR-frågor diskuteras har startat under våren. Två träffar per termin planeras. Pensionspolicy har antagits, som anger alternativa pensionslösningar för att kunna rekrytera och behålla rätt kompetens. Tillsammans med Orsa och Älvdalens kommuner har genomförts en rekryteringsutbildning för eventuellt blivande chefer. Från var och en av de tre kommunerna utsågs 5 personer, totalt 15 personer, som kandidater för framtida chefsjobb. Syftet med utbildningen var att ge dem en bra grund att bestämma om sin framtida karriär genom att ge grundläggande kunskaper om ekonomi, arbetsrätt, organisation, gruppsykologi, det egna ledarskapet mm. Ett annat syfte var att skapa en rekryteringsbas för framtida chefsjobb i de tre kommunerna. ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA Tillsvidareanställda per verksamhetsområde Totalt 1 583 1 650 1 547 Varav kvinnor 80,4 % 80,6 % 80,4 % Äldre- och handikappomsorg 43% Förskola 14% Skola 24% Under året har dessutom 88 personer (varav 65 % kvinnor) haft längre vikariat, vilket ger en total av 1 671 personer som under året haft månadsanställning. Den sammanlagda utförda arbetstiden under året motsvarar 1 513 årsarbeten (årsarbete avser genomsnittligt mått om 1768 arbetade timmar per anställd och år). Av detta motsvarar den månadsanställda personalens övertid 19 årsarbetare. Skillnaden mellan antal personer och antal årsarbeten kan förklaras med att kommunen har många deltidstjänster. Övrigt 7% Teknik 10% Fritid och kultur 2% ÅLDERSFÖRDELNING - 29 år 5,3 % 4,4 % 4,2 % 30-49 år 43,9 % 44,6 % 46,7 % 50 år - 50,8 % 51 % 49,1 %. Medelåldern är drygt 48 år för kommunens tillsvidareanställda. Åldersstrukturen bland kommunens anställda innebär att den närmaste 15 åren kommer mer än hälften av kommunens anställda att uppnå pensionsålder. Den totala personalomsättningen var 11,3 % under 2008. Kommande pensionsavgångar och förväntad personalomsättning gör att kommunen står inför stora rekryteringsbehov de närmaste 10 åren 12

SJUKFRÅNVARO Under året har sjukfrånvaron minskat mycket jämfört med tidigare år. Frisknärvaro är ett mått på hur många anställda som under året inte varit sjuka eller har haft fem eller färre sjukdagar. Sjukfrånvaro 5,9% 7,4% 7,6% Frisknärvaro 1: 5 dagar 67,5% 66% 66,4% Frisknärvaro 2: 0 dagar 41,5% 40% 39,6% Utbetald sjuklön tkr 5 020 4 679 4 486 8 7 6 5 4 3 2 Sjukfrånvaro i % 7,6 7,4 5,9 Att sjukfrånvaron sjunker samtidigt som kostnaderna ökar tyder på att det är den korta sjukfrånvaron som har ökat under året. Andelen personer utan sjukfrånvaro ökar, vilket tyder på att det är ett färre antal personer som har fler korta sjukfall. 1 0 2006 2007 2008 TOTAL SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV AVTALAD ARBETSTID Totalt 5,9% 7,4% 7,6% Varav >60 dagar 63,7% 68,3% 70% Kvinnor 6,5% 8,1% 8,3% Män 4,1% 4,9% 5,1% 29 år 3,8% 5,1% 6,3% 30 49 år 4,6% 5,4% 5,9% 50 år 7,4% 9,3% 9,2% Sjukfrånvaron har sjunkit mycket och förklaringarna till detta kan vara flera; Kommunens hälsoarbete har inriktning mot hälsofrämjande arbete för att undvika ohälsa. Främjande arbete är långsiktigt arbete och ger inte resultat förrän efter några år, men ger då betydligt bättre utväxling på satsade pengar än andra insatser. Forskning visar att en satsad krona i främjande insatser ger tio tillbaka, medan en satsad krona på rehabilitering/efterbehandlande insatser i bästa fall ger en krona tillbaka. Företagshälsovård är upphandlad efter denna inriktning sedan några år och statistik visar att under 2008 har kommunen använt mer av de främjande tjänsterna än tidigare år. Socialförvaltningen har haft den högsta sjukfrånvaron inom kommunen, men under 2008 skedde en markant sänkning av sjukfrånvaron. En förklaring kan vara att tjänsten som personalsekreterare har varit bemannad och kunnat stötta chefer i att aktivt arbeta med rehabilitering mm. Trots de tuffare reglerna inom sjukförsäkringen, har inte fler anställningar avslutats pga sjukdom än normalt. SYSSELSÄTTNINGSGRAD OCH MEDELLÖN Andel anställda som har heltidstjänst är för kvinnor 57% och för män 81%. Under året har kommunen startat bemanningscentrum för att dels kunna erbjuda redan anställd personal högre sysselsättningsgrad genom vikariat på andra ställen och dels minska behovet av extern rekrytering. Meddellön för anställda i tkr Kvinnor 20,9 20,3 20,1 Män 23,9 23,5 23,1 Samtliga 21,5 21,1 20,7 Den sammanlagda medellönen har ökat med ca 2 % mellan 2007 och 2008. Den lokala löneöversynen påbörjades under våren och avslutades under senhösten. Vårdförbundet valde att ta ut en vårdavdelning i Mora kommun i strejk under försommaren. Kommunens företrädare hanterade den tillfälliga omlokaliseringen av verksamheten på ett föredömligt sätt, så att brukare drabbades så lite som möjligt. ÖVRIGT Under året har Lärarförbundet sagt upp samverkansavtalet med kommunen. Ett nytt samverkansavtal är under diskussion. För några år sedan startades ett gediget arbete med att genomföra arbetsvärdering i kommunen. Detta arbete slutfördes inte då, men har under hösten startats upp igen och planeras att slutföras under våren 2010. Nya rutiner för lönehantering har införts som innebär att antal löneutbetalningar per månad minskas och flera använder självrapportering i lönesystemet. Resultatet har blivit betydligt färre fel i lönehanteringen och mindre stress i arbetssituationen för lönepersonal. 13

MORA KOMMUNS ORGANISATION Politiker Tjänstemän Helägda kommunala bolag Kommunfullmäktige 41 ledamöter Revision Valberedning Kommunstyrelse 11ledamöter Kommunstryelsen är även kommunens Arbetsmarknadsnämnd Räddningsnämnd Krisledningsnämnd Räddningstjänst Finansutskott Kommunledningskontor Kansli och utveckling Personal och löner Ekonomi och redovisning Arbetsgivarutskott Byggnadsnämnd Stadsarkitektkontor Miljö- och hälsoskyddsnämnd Miljö- och hälsoskyddskontor Tekniknämnd Teknisk förvaltning Kulturnämnd Kulturförvaltning Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Överförmyndarnämnd Morastrand AB Valnämnd Moravatten AB MoraParken AB 14

REVISORERNA ORDFÖRANDE: LEDAMÖTER: FÖRVALTNING: Jan Flodén Susanne Halén, Nils Uhlén, Bernt Hägg och Helmer Nilsson Revisionen EKONOMISKA PRIORITERINGAR Revisionen hade under 2008 ett anslag på totalt 819 tkr. Revisorernas budget har i enlighet med revisionsreglementet beretts av fullmäktiges presidium. Revisorernas prioriteringar ges till uttryck i den av revisorerna fastställda revisionsplanen. Revisorernas budget består dels av köpta tjänster för olika revisionsgranskningar 522 tkr, dels av revisorernas egna kostnader, arvoden, resor fortbildning 128 tkr. Revisorerna redovisar ett överskott på 169 tkr. MÅL OCH AKTIVITETER Revisionens roll och ansvar är fastställda dels i kommunallagens 9 kapitel, det av fullmäktige fastställda revisionsreglementet samt den av Sveriges kommuner och landsting (SKL) utarbetade God revisionssed i kommunal verksamhet. Den kommunala verksamhetens mål, inriktning och omfattning fastställs varje år av fullmäktige i budgeten. Revisionen är fullmäktiges organ för att granska om nämnder och styrelsen och de enskilda förtroendevalda uppfyller de av fullmäktige fastställda målsättningarna i budgeten. Syftet med granskningarna är dels att stämma av verksamheten mot fastställd budget, dels att se om verksamheterna bedrivs på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, samt att räkenskaperna är rättvisande och att den interna kontrollen är tillräcklig inom nämnderna och styrelsen. Dessa granskningar ger oss underlag för våra uttalanden i revisionsberättelsen. För 2008 har revisorerna genomfört olika granskningar utifrån en fastställd revisionsplan. Granskningarna består dels av redovisningsrevision dels av förvaltningsrevision. I samband med avlämnandet av revisionsberättelsen kommer vi att lämna en redogörelse för revisionsåret 2008. ORGANISATION, LEDNING OCH UTVECKLING Revisionen har bestått av 5 ledamöter. Under 2008 har vi med stöd av Region Siljans upphandlingsenhet genomför en upphandling av sakkunniga biträden för en period av fyra år. Som biträde har revisorerna likt tidigare anlitat Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers. FRAMTIDEN Revisorernas målsättning är, som tidigare, att tillsammans med kommunens nämnder, kommunstyrelsen och de kommunala bolagen medverka till en positiv utveckling i Mora kommun. Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag 819 821 800 Summa intäkter 819 821 800 Personalkostnader -128-151 -168 Lokalkostnader, hyra & leasing 0 0-1 Övriga kostnader -522-525 -520 Summa kostnader -650-676 -689 Resultat 169 145 112 15

KOMMUNSTYRELSEN ORDFÖRANDE: Peter Helander KOMMUNDIREKTÖR: Tord Karlsson FÖRVALTNING: Kommunledningskontoret BO OCH LEVA I MORA Under 2008 har på enheten många betydande steg tagits mot att bättre möta kommuninvånarnas och besökarna förväntningar på kommunen. Enheten förser kommunledning och övriga förvaltningar med planerings- och beslutsunderlag. Målen i verksamhetsplanen har i huvudsak uppnåtts, i något fall konstateras att förutsättningarna ändrats för mycket för att målen kunde nås under året. Arbetet fortgår då under 2009. Nedan kommenteras de viktigaste händelserna kopplade till aktuella målområden. Inom området information har arbetet under året varit koncentrerat på kommunens nya webbplats. Den ska sjösättas under våren. Vi höjer kvalitén på innehåll och förstärker kundfokuset. Förvaltningarna ska utveckla arbetet med engagerade redaktörer/informationsansvariga. När den nya webbplatsen är i hamn ska arbete med ett nytt intranät börja. Demokratiarbetet fortsätter. Vi är med i SKL:s projekt medborgardialog och ungdomsdialog som pågår under 3 år. Vi har i Mora inte kommit till konkreta åtgärder i just dessa projekt, men ska under 2009 ta fram en panel och genomföra minst ett projekt. Vi deltar i olika grad i annat demokratiarbete, i första hand då de s k demokratidagarna. Medborgarenkäten i SCB:s regi är genomförd och visar att vi ligger bättre till än genomsnittskommunen generellt i bedömningen av Moraborna, men förbättringsområden finns. En attitydundersökning genomförd under året bland 1000 svenskar visar att Mora kom på fjärde plats när det gäller kännedom om och attityd till orten, detta i hård konkurrens med 30 kommuner. Kostsamarbetet med landstinget utreds vidare och närmar sig en lösning. Det var mer komplicerat än vad som förutsågs men tanken är att landstingets kök vid lasarettet ska moderniseras och bl a förse kommunens äldreboende med mat. I övrigt har kostenheten klart med planeringen av datorisering av köken och det genomförs 2009. Under året har beslutats att kostverksamheten ska återföras till berörda förvaltningar och kostenheten svarar för planering och utredning. INFRASTRUKTUR I samhällsplaneringen, oftast i samarbete med tekniska förvaltningen och stadsarkitektkontoret, är enheten främst engagerad i arbetet med det planerade resecentret och genomfartsled Mora. EU-ansökan skrivs för medel till resecentret. Arbete fortgår med förbättrade gång- och cykelvägar och reduktion av biltrafiken i centrum. Detta för att ge medborgarna en mer tillgänglig och trivsam miljö. Folkhälsoarbetet intar en viktig roll i samhällsplaneringen och för närvarande arbetas med en ny Folkhälsoplan tillsammans med Folkhälsorådet att gälla 2010 2012. Kollektivtrafiken utvecklas ständigt. Kostnaderna ökar oroväckande trots att vissa busslinjer dragits in och förändrats under året. Utbyggnaden av stadsnätet fortgår och allt fler fastigheter/kunder ansluter sig till nätet liksom tjänsteleverantörer. Planering av bredband till byarna är genomförd under året och projektet ska starta upp 2009. Möten i byarna med politiker och tjänstemän har skett vid sex tillfällen och uppslutningen har varit varierande, men helt godkänd. Näringslivskontoret har tagit initiativ till projektet Forum Mora, ett förvaltningsövergripande arbete för att stärka servicen. Ett väl mottaget koncept - ökad servicegrad mot företagare och andra. Händelser att nämna under året där näringslivskontoret varit engagerat är Körslaget, O-ringen i Sälen, Antikrundans inspelning i Mora. EKONOMI Inom IT-området har en e-strategi tagits fram och antagits. Gemensam IT-organisation med Orsa och Älvdalens kommuner är snart förverkligad och stort arbete har lagts ner under året. En slutlig lösning närmar sig och avtalsförslag finns som ska godkännas i kommunerna Vi är sedan 1 år med i energimyndighetens program Uthållig kommun och arbetar tillsammans med E-on och Siljan Timber i projektet Sustainable city vilket är två närbesläktade aktiviteter som engagerar många förvaltningar i kommunen och kommer så att göra några år framöver. Det är två projekt som stärker vår profil som miljökommun. Under året har reviderad Miljöplan antagits för perioden 2008 2011. Utveckling av planeringssystemet Plus IT har prioriterats under året. Utbildningar har genomförts och systemändringar har skett och förväntas fortgå 2009. Systemet bör bli alltmer tillgängligt och användarvänligt. Processöversyn har startat i mindre skala. Tre processer inom olika förvaltningar är genomgångna och förändringar i anledning av dessa sker där så blivit aktuellt under 2009. Enheten totalt visar ett överskott på ca 4 mkr. Detta överskott härrör sig i första hand från ej utnyttjade utvecklingsmedel samt intäkter från Stadsnätet. Vidare har flyget gett ett överskott som kompenserat minusresultat för kollektivtrafiken. De flesta och större avvikelserna är av engångskaraktär. 16

Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag 75 749 72 787 61 711 Kommunbidrag kapitaltjänst 2 935 3 155 2 925 Statsbidrag 4 215 4 891 10 965 Övriga intäkter 46 047 41 899 43 927 Summa intäkter 128 946 122 732 119 528 Entreprenad och köp av vht -17 524-16 062-10 295 Personalkostnader -62 443-63 681-57 252 Lokalkostnader, hyra & leasing -3 148-3 034-3 326 Bidrag -6 474-5 517-5 803 Övriga kostnader -34 781-33 235-34 561 Summa kostnader -124 371-121 528-111 238 Resultat 4 575 1 204 8 290 Årets investeringar (tkr) Nettoinvesteringar 7 142 4 388 2 426 Personalredovisning Årsarbetare (antal) 148 146 150 Sjukfrånvaro (%) 4,5 5,3 7,0 Nyckeltal Antal bostäder anslutna till stadsnätet 40 700 2 317 Antal tjänster i stadsnätet 3 45 73 Antal datorstödda arbetsplatser 720 820 860 Antal bussresenärer i tätortstrafiken 186 233 160 150 156 954 17

RÄDDNINGSTJÄNSTEN ORDFÖRANDE: Peter Helander FÖRVALTNINGSCHEF: Pär Kjellin (t o m 08-05-01) TF FÖRVALTNINGSCHEF: Per Stridde (f o m 08-05-01) FÖRVALTNING: Räddningstjänsten BO OCH LEVA I MORA Förstudien till en ungdomsbrandkår kom igång bra under våren. Träffar med socialförvaltning, barn- och ungdomsförvaltning samt kulturförvaltning har genomförts med tonvikt på ansvarsfördelning. Två brandmän fick till uppgift att ta fram en verksamhetsplan för ungdomsbrandkår och har så gjort. Den modell av ungdomsbrandkår som vi har tänkt oss bygger på stort engagemang från enskilda brandmän och det var i det skedet vi började fundera på om uppgiften var oss övermäktig. Vi avvaktar arbetet med ungdomsbrandkår medan vi sätter den nya räddningstjänstorganisationen i sjön samt fasar in en ny förvaltningschef. EKONOMI Räddningstjänsten gick med ett underskott på ca 200 tkr medan totalförsvar och kommunskydd gick med ett överskott på ca 400 tkr. Totalt pekar verksamheten på ett överskott på 195 tkr. Underskottet för räddningstjänsten beror på personalkostnader vid större bränder under sommaren, kostnader för helikopterresurs vid skogsbrand samt reparationskostnader för bandvagn vid samma tillfälle. 18 Foto: Tommy Andersson/Bildarkivet.se

Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag 12 620 10 721 8 502 Kommunbidrag kapitaltjänst 980 998 589 Statsbidrag 543 795 402 Övriga intäkter 843 1 009 1 097 Summa intäkter 14 986 13 523 10 590 Entreprenad och köp av vht -57-56 -55 Personalkostnader -10 693-10 127-8 794 Lokalkostnader, hyra & leasing -465-382 -356 Bidrag -2-6 0 Övriga kostnader -3 573-3 791-2 121 Summa kostnader -14 791-14 362-11 326 Resultat 195-840 -735 Årets investeringar (tkr) Nettoinvesteringar 386 293 3 047 Personalredovisning Årsarbetare (antal) 20,5 20,5 18,5 Sjukfrånvaro (%) 4,2 4,7 4,9 Nyckeltal Utryckningar 356 380 345 Tillsyner LBE, LSO (Brandsyner) 13 32 8 19

BYGGNADSNÄMNDEN ORDFÖRANDE: Anders Bogg FÖRVALTNINGSCHEF: Konny Kolping FÖRVALTNING: Stadsarkitektkontoret BO OCH LEVA I MORA Behovet av detaljplanelagd mark är mycket stort för bostäder i attraktiva lägen men även för handel och industri. Unikt är att många privatpersoner väljer att bekosta detaljplaneläggning för bostadsändamål på egen mark. Stadsarkitektkontoret har under året arbetat med ett stort antal detaljplaner för bostäder, ett planprogram för handel men även påbörjat en detaljplan för ett nytt industriområde där bl. a. den nya återvinningscentralen ska anläggas. 2008 var det 4:e året i rad som byggnadsnämnden haft ett mycket högt antal inkomna byggärenden 893 st jämfört med ett normalår ca 600 650. Antalet inkomna ansökningar om bostadsanpassningsbidrag har under 2008 varit något lägre, 96 st, jämfört med ett normalår ca 120 140 st. INFRASTRUKTUR Det nya resecentret kommer att ligga inom ett område som idag är planlagt för järnvägsändamål så någon ny detaljplan behöver inte tas fram. Om Sandängsleden kommer med i Vägverkets långtidsplan är osäkert då Vägverket vill pröva andra åtgärder innan en sådan lösning kommer till stånd. Stadsarkitektkontoret ingår därför i en arbetsgrupp som arbetar med projektet Stadsutvecklande åtgärder i Mora, avseende kommunikationer och transporter. Ett antal projektmål specificeras och bryts ner i en åtgärdsplanering, enligt Vägverkets 4-stegsprincip. Projektredovisningen skall ske den 31/3 2009. EKONOMI Byggnadsnämnden redovisar ett överskott på ca 700 tkr som beror på att kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen blivit lägre än för ett normalår. Under 2008 har byggnadsnämnden prioriterat myndighetsutövning i samband med bygglov, bygganmälan, förhandsbesked, bostadsanpassningsbidrag, översiktlig planering och detaljplanering för att tillgodose det ökade behovet av bostäder men även för behovet av ny planlagd mark för handel och industri. Utvecklingen går mot ett samhälle som förändrar sitt behov av resurser från ändliga till förnyelsebara. Utvecklingen går också mot ett samhälle med förändrad näringsstruktur och med försörjningsverksamhet i kunskaps- och servicebranscher som mycket väl kan integreras i en lokal boendemiljö. Detta leder till att detaljplaner för kommande bebyggelse måste ta hänsyn till de förändrade behoven. Stadsarkitektkontoret hade under större delen av 2008 11,8 tjänster fördelade på 11 st heltidstjänster och 1 st 0,8 tjänst. Under året gick en person i pension och en slutade sin anställning i kommunen. Båda dessa tjänster har återbesatts. Till stadsarkitektkontoret hör också den för Mora och Orsa gemensamma klimat- och energirådgivaren. 20

Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag 6 151 6 086 5 910 Kommunbidrag kapitaltjänst 136 25 27 Statsbidrag 620 510 518 Övriga intäkter 2 333 2 303 2 474 Summa intäkter 9 240 8 924 8 929 Entreprenad och köp av vht -184-70 -180 Personalkostnader -5 568-5 369-4 914 Lokalkostnader, hyra & leasing -210-130 -142 Bidrag -702-1 202-1 109 Övriga kostnader -1 879-1 580-845 Summa kostnader -8 543-8 350-7 191 Resultat 697 574 1 738 Årets investeringar (tkr) Nettoinvesteringar 0 297 0 Personalredovisning Årsarbetare (antal) 13 13 12 Sjukfrånvaro (%) 6,2 8,2 1,9 Antal anställda omfattar även den för Mora och Orsa gemensamme energi- och klimatrådgivaren. Nyckeltal Antal - planer 93 70 101 Antal - byggärenden 893 852 920 Antal - bostadsanpassningsärenden 96 117 150 Antal - lpi, ovk och övriga ärenden 335 238 253 21