Cikoria (Cichorium intybus L) till växande grisar

Relevanta dokument
Protein från vallen hur gör man?

Proteinkvalitet i vall

Proteinkvalitet i vall

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder

Enzymer och fiberfraktioner

Lusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram

* Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?

Tabell A. Råvarusammansättning och analyserat näringsinnehåll i foderblandningarna som användes i rapsförsöket (optimerad värden inom parantes)

Svensk djurhållning utan soja?

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Vad vet vi från forskningen idag?

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

100% ekologiskt foder från 2012

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

sto, föl och den växande unghästen

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Vallfoder som enda foder till får

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Baljväxtakademin. Lund 18 april Nutritionist Ulla Johansson

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Månadsrapport maj Individ- och familjeomsorg

Rörflen som foder till dikor

Leif Göransson

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Proteinets potential i produktion av foder

Proteinkvalitet i fodersäd. Bengt Lundegårdh Global Organic Sweden AB

Månadsrapport september Individ- och familjeomsorg

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Utfodring av dikor under sintiden

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Mikroalger i reningsverk och samrötning av mikroalger och slam

Utfodringsintensitetens inverkan på slaktsvinens produktionsresultat

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n GRISFODER. Kvalitet - Kundnära - Kompetens

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Optimering av ekologiska foder till fjäderfä Bakgrund Försök 1

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Leif Göransson. Energibegrepp. Bruttoenergi. Smältbar energi. Energikomponenterna i foder

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Resurseffektiv utfodring av dikor

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Mjölk på gräs och biprodukter

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Finaltävling den 20 november 2010

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Internetförsäljning av graviditetstester

Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 F Ö R S Ö K S L E D:

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Torrsubstanshalt. % (ts)

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by Accredited Laboratory. Analysrapport ± 8% SS-EN ISO 13903: g/kg. 21.

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Betfor en riktig klassiker!

Repetitionsuppgifter i matematik

Varumärkesfrämjande möjligheter

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Betfor en riktig klassiker!

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Protein från vallen Hur gör man?

Månadsrapport juni Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om genomförande av offentlig kontroll av foder

Inplastat vallfoder till hästar

Utfodring för växtodlare Grisfoder

Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Transkript:

Cikori (Cichorium intyus L) till växnde grisr Emm Ivrsson Institutionen för husdjurens utfodring och vård Fier i grisfoder Hög ndel spnnmål i dgens grisfoder Inlndning v extr fier är kopplt med minskt näringsutnyttjnde och tillväxt Ökt fierintg även kopplt till förättrd trmhäls och eteende Tillgång till grovfoder är ett krv i ekologisk produktion Målet är tt hitt ett fierfodermedel med hög smältrhet som även ger positiv påverkn på trmhälsn Cikori (Cichorium intyus L) Flerårig ört Växer vild i södr Sverige Hög tolerns mot tork och hr möjlighet tt ge en mer uthållig och stil vll Roten innehåller inulin, klsss som preiotik Växtdelen hr hög ndel lättlöslig fier 1

Näringsinnehåll Cikori Näringsinnehåll, g/kg TS Bruttoenergi MJ/kg TS 15,7 Ask 196 RP 157 Lysin 5,8 Metionin 1,76 Cystin 1,23 Treonin 5,44 NSP Totlt 374 Olöslig 214 Arinos Totlt 17 Olöslig 7 Xylos Totlt 34 Olöslig 32 Uronsyr Totlt 142 Olöslig 20 Klson lignin 97 Kostfier 471 Delr v projektet Studie I, vvänjningsgrisr Inlndning v olik nivåer v växtdelen v Cikori och Svrtkämpr i ett spnnmålssert foder, effekter på tillväxt, foderintg smältrhet och koliform kterier Studie II, tillväxtgrisr Inlndning v Cikori, växt och rotdel, i ett spnnmålssert foder, effekter på smältrhet, mikroflor och tillväxt Studie III, fistelgrisr Bestämning v ilel och fekl smältrhet och effekter på mikroflorn v Cikoris växtdel och jämförelse mot etfier, vetekli och gräsmjöl Studie I Avvänjningsgrisr (5 v), 35 dgrs försök Spnnmålssert kontrollfoder Växtdel v Cikori och Svrtkämpr (40,80,160 g/kg) Tillväxt, fekl smältrhet och koliform kterier Träckprov 3 och 5 veckor efter vvänjning 2

Fiersmmnsättning g/kg DM Cikori Svrtkämpr Vete Korn Hvre NSP Totlt 374 309 119 186 232 Olöslig 214 290 74 88 182 Arinos Totlt 17 18 29 28 18 Olöslig 7 10 22 22 15 Xylos Totlt 34 32 47 56 81 Olöslig 32 27 38 50 78 Uronsyr Totlt 142 88 5 6 10 Olöslig 20 20 4 4 7 Klson Lignin 97 78 19 35 66 Kostfier 471 386 138 221 298 Ing skillnder i tillväxt eller foderomvndling melln cikori och kontrollfoder vid någon inlndning Lågt foderintg vid hög inlndning v svrtkämpr Ökd smältrhet och minskt ntl koliform kterier med ökd ålder smältrhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 C CH40 CH80 CH160 R40 R80 R160 0.2 0.1 0 OM CP NSP Arinose Xylose Uronic Acid 3

Studie II 7 v gml grisr, 18 dgrs försök Spnnmålssert kontrollfoder Inlndning v växtdel, rotdel eller åde och (80 nd 160 g/kg) Träckprov hel försöket, digest och orgnprov sist dgen Fekl smältrhet, orgnvikt, trmmiljö, mikroflor Smältrheten v OS och RP opåverkd med 80 g/kg inlndning, men minskr med 160 g/kg inlndning Fiersmältrhen vr högre för Cikori än spnnmål och vr högre för växt än rotdel, frmförllt uronsyr Tillväxt och foderomvndling opåverkd Ökd vikt v kolon och minskd kvot tunntrm/tjocktrm med cikoriinlndning Synergistisk effekter på trmflorn, ökd kvot Lctociller:Koliform kterier och ökd förekomst v Lctocillus johnsonii gruppen som fick åde växt och rotdel Smältrhet 1 0.9 0.8 c c 0.7 c c 0.6 0.5 0.4 d c cd d c c c d Control CF80 CF160 CR80 CFR 0.3 0.2 0.1 0 Orgnic Mtter Crude Protein NSP Arinose Xylose Uronic cid 4

Studie III 7 fistulerde grisr, chnge over design Bslfoder som referensdiet i för och efterperioder Växtdel v Cikori, Betfier, Gräsmjöl, Vetekli Ilel nd fekl smältrhet, trmmiljö, mikroflor Fekl smältrhet Cikori Betfier Vetekli Gräsmjöl s.e P vlue TS 0.49 0.64 0.47 c 0.31 c 0.040 0.001 OS 0.43 0.64 0.48 0.31 0.040 0.001 RP 0.31. 0.52 0.05 c 0.100 <0.001 NSP 0.66 0.99 0.55 0.40 0.075 0.001 Energi 0.43 0.62 0.46 0.35 0.040 0.002 En etydnde mängd v NSP i Cikori smälts i ileum Fekl smältrhet Cikori Lucern Vitklöver Rödklöver Rjgräs OS 0.43+ 0.037 0.40 + 0.025 0.50 + 0.025 0.42 + 0.058 0.22 + 0.059 RP 0.31 + 0.103 0.49 + 0.034 0.52 +0.026 0.38 +0.066 0.08 + 0.094 Energi 0.43 + 0.035 0.35 + 0.028 0.45 +0.027 0.31 +0.088 0.04 + 0.091 Linderg (1997) Linderg (1997) Linderg (1997) Linderg (1997) 5

Tck för uppmärksmheten!!! Emm.Ivrsson@slu.se http://www.slu.se/sv/fkulteter/vh/institutioner/institutionen for husdjurensutfodring och vrd/forskning/pgende projekt/cikori som fierkll/ 6