Mål & budget 2016 med ekonomisk plan för 2017-2018 fastställt av regionfullmäktige 17 juni 2015.
Innehåll 1. Förord...4 2. Inledning...4 3. Ekonomi i omvärlden...5 3.1. Ekonomiska förutsättningar...5 4. Region Hallands ekonomiska situation...6 4.1. Historik...6 4.2. Ekonomiska bedömningar 2016-2018...7 4.3. Efter planperioden 2016-2018...8 4.4. Det regionövergripande åtgärdsarbetet...9 4.5. Budgeterat resultat och resultathantering 2016...9 4.6. Nämndernas resultathantering...9 5. Kort om Hallands förutsättningar...10 5.1. Demografisk utveckling...10 5.2. Hallands geografiska förutsättningar...10 5.3. Halland, innovationskraft och ökat företagande...10 5.4. Halland och arbetsmarknaden...11 6. Regional utveckling...11 6.1. Mål för regional utveckling...11 6.2. Hög attraktivitet...11 6.3. Stark konkurrenskraft...12 6.4. Fler i arbete...12 7. Hälso- och sjukvård...13 7.1. Framtiden kräver handling...13 7.2. Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen...13 7.3. Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården...14 8. Region Halland som arbetsgivare...15 9. Styrning och ledning...16 9.1. Driftnämndernas styrning...16 10. Finansiering...17 10.1. Skatteintäkter och generella statsbidrag...17 10.2. Finansnetto...17 10.3. Känslighetsanalys...17 11. Resursfördelning...18 11.1. Resursfördelning...18 11.2. Resultatbudget och balansbudget...19 11.3. Investeringar...19 11.4. Planeringsförutsättningar 2017-2019...20 11.5. Ekonomiska förutsättningar...20 12. Resultatbudget 2016...21 12.1. Balansbudget 2016...21 12.2. Ekonomisk plan 2017-2018...21 13. Resultatbudget 2017-2018...22 13.1 Balansbudget 2017-2018...22 3
1. Förord Region Halland står inför en stor utmaning. De senaste åren har kostnadsutvecklingen varit högre i Halland än i andra regioner och landsting. Ökningen av kostnaderna främst inom hälsooch sjukvården har också varit större än ökningen av skatteintäkterna. Behovet att få balans mellan kostnader och intäkter är därför stort. Att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen är också av stor betydelse för att Region Halland ska kunna lyckas med uppdraget att skapa utveckling och tillväxt i regionen. Ett uppdrag som innebär att utveckla Halland genom att attrahera nya invånare, företag och besökare. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. Det förutsätter ett fokus på att behålla hälsan och minska sjukdomsbördan i befolkningen. Men också på att öka verkningsgraden (optimera resurserna) av utfört arbete och att säkra kompetensförsörjningen. Mål & Budget för 2016 har fokus på arbetet för att få balans mellan intäkter och kostnader - och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna. 2. Inledning Region Hallands vision är Halland bästa livsplatsen. En plats där människor ges bästa möjliga förutsättningar att leva, arbeta, studera och driva företag. Halland ska vara en region med nöjda invånare, oavsett i vilken livssituation man befinner sig. Även besökare och resenärer ska få en positiv bild av Halland. Region Halland har uppdraget att tillgodose en god hälso- och sjukvård till alla som bor eller vistas i Halland. Regionen har också regeringens uppdrag att verka för regional utveckling och tillväxt. handlar inte bara om funktion och faktiska resultat utan också om gott bemötande och god dialog mellan olika parter. Välfärden i Sverige påverkas av ett stort omvandlingstryck där olika faktorer samverkar. Detta påverkar Region Halland som behöver möta invånarens behov och samtidigt vara resurseffektiv. Det innebär att tänka nytt och arbeta på annat sätt där kvalitet och kompetens möter vårdbehov och en snabb teknisk- och medicinsk utveckling. God kvalitet i det som Region Halland erbjuder är nyckeln till högt förtroende och acceptans för den skattefinansierade verksamheten. Det 4
3. Ekonomi i omvärlden 3.1. Ekonomiska förutsättningar Region Halland använder sig, i likhet med andra kommuner och landsting, av Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömningar och prognoser när det gäller beräkningar av skatteintäkter, löneutveckling samt andra kostnader i verksamheten. Nedan följer en kort sammanfattning av SKL:s senaste ekonomirapport april 2015 avseende de ekonomiska bedömningar som ligger till grund för SKL:s prognoser som använts av Region Halland i Mål och Budget 2016. Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning SKL gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs. KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och 2018. Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna. SKL gör bedömningen att skatteunderlaget kommer växa med 5,4 procent år 2016, 4,3 procent under 2017 samt 4,3 procent år 2018. 5
4. Region Hallands ekonomiska situation 4.1. Historik Under de senaste åren har landsting och regioners ekonomiska resultat i Sverige påverkats kraftigt av tillfälliga poster. Återbetalning av premier från AFA Försäkringar har skett åren 2012, 2013 och 2015 med 87 mnkr, 77 mnkr respektive 38 mnkr (prognos). På grund av det allt lägre ränteläget de senaste åren har diskonteringsräntan sänkts i pensionsskuldsberäkningen år 2011 och 2013 vilket har fått till följd att den bokförda kostnaden för pensioner ökat med 144 mnkr år 2011 och 210 mnkr år 2013. Dessa jämförelsestörande poster är av engångskaraktär varför det är nödvändigt att exkludera dessa vid bedömningen av resultatutvecklingen. De ska heller inte räknas med i balanskravsresultatet. Region Halland har de senaste åren inte haft en ekonomi i balans. Resultatutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster är negativ. Driftnämnden Hallands sjukhus har under flera års tid redovisat ett negativt resultat. Prognosen för 2015, upprättad efter tre månader, visar på ett underskott om 172 mkr. Merparten av Regionens underskott återfinns i Driftnämnden Hallands sjukhus. Analysen i Tabell 2 där Region Hallands kostnaderna för Hälso och sjukvården per invånare jämförs med hur det ser ut i riket visar på samma utveckling. Tabellen visar att Region Halland har haft en högre kostnadsutveckling än riket sedan år 2011. Regionens mål, att Hälso och sjukvårdskostnaderna per invånare inte ska öka mer än genomsnittet för riket, uppfylls inte. Kostnadsutvecklingen har inneburit att en allt högre kostnadsnivå har etablerats. Skatteintäkterna har inte räckt till att täcka dessa kostnader vilket inneburit att Regionen har redovisat underskott. Tabell 2, Hälso och sjukvårdskostnader per invånare Årtal Halland Riket Ökningstakt Halland Ökningstakt Riket 2009 19 870 20 238 3,2% 2,3% 2010 20 130 20 710 1,3% 2,3% 2011 20 893 21 304 3,8% 2,8% 2012 21 676 21 737 3,7% 1,9% 2013 22 283 22 286 2,8% 2,5% Tabell rensad från primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader. Källa SCB och SKL, siffror avseende 2014 redovisas hösten 2015. Tabell 1 Region Halland Ekonomiskt resultat, nettokostnad och soliditet Enhet 2011 2012 2013 2014 Prognos 2015 Årets resultat Mnkr -115 85-254 -194-172 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster Mnkr 29-2 -122-194 -210 Årets resultat enligt balanskravet Mnkr 24 85-45 -194-172 Nettokostnadsandel 1) % 101,7 98,8 103,4 102,6 102,1 Soliditet inkl ansvarsförbindelse pensioner 2) % -9,7-8,4-15,9 16,4 Andel invånare 65 år och äldre % 20,1 20,5 20,9 21,2 Nedan enligt Mål och budget 2015. För perioden 2015-2018 är målet att: 1) nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99,5 procent. 2) långsiktigt bör soliditeten vara positiv även när pensioner inklusive löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. 6
En annan bidragande orsak till att kostnadsnivån är högre än intäktsnivån är förändringen i kostnadsutjämningssystemet vilket innebär att Region Hallands avgift har ökat med 140 mkr. Denna förändring bidrog till att Region Halland höjde skatten med 40 öre 2015. Andra orsaker var ökade kostnader i kollektivtrafiken och hemsjukvården. Trots skattehöjningen 2015 identifierades det i Mål och Budget 2015 att det var nödvändigt med kraftfulla åtgärder för att få en ekonomi i balans. I september 2014 fattade därför regionstyrelsen beslut om att ett omfattande regionövergripande åtgärdsarbete,fas 1, skulle igångsättas. I april 2015 fattade regionstyrelsen beslut om att Fas 2 i det regionövergripande åtgärdsarbetet ska startas. I Fas 1 identifieras en sammantagen effektiviseringspotential på 488 mkr fram till 2018 exklusive kostnader för IT och konsultkostnader om 85 mkr. 4.2. Ekonomiska bedömningar 2016-2018 Region Halland befinner sig i ett allvarligt ekonomiskt läge. Det är nödvändigt med kraftfulla åtgärder för att få en ekonomi i balans under den kommande mandatperioden. Det är budgeten som beslutades för 2015 som ligger till grund för budgetarbetet med budgeten för 2016 och plan 2017 och 2018. Hänsyn har tagits till de förändringar i skatteintäkter, priser och löner som SKL prognostiserar i sin prognos för planåren i april 2015. Dessutom har hänsyn tagits till de inspel som nämnderna har gjort i budgetprocessen. Eftersom budgetarbetet utgår från budgeten 2015 måste hänsyn tas till det underskott som prognostiseras för 2015 mot budget och som inte finns med i nämndernas inspel. I sammanställningen av resultaträkningen budget 2016-2018 tabell 3 benämns denna budgetpost som ingående obalans och uppgår till 175,5 mnkr i beräkningen. Den ekonomiska sammanställningen i budgeten för år 2016 och planen för år 2017 och 2018 visar på betydande accelererande underskott trots bra tillväxttakt på skatteintäkterna. Resultat före åtgärdsarbetet i tabell 3. I diagram 1 framgår att lutningen i kostnadskurvan(svart) är kraftigare än intäktskurvan (grå). Glappet 2018 indikerar ett underskott på 407 mkr vilket betyder att det är avgörande för Region Hallands ekonomi att fas 2 i det regionövergripande åtgärdsarbetet blir framgångsrikt. Diagram 1 Sammanställning budget och plan utan regionövergripande åtgärdsarbete 10 000 000 9 500 000 9 000 000 8 500 000 8 000 000 7 500 000 Intäkter Nettokostnader 2015 2016 2017 2018 I diagram 2 redovisas effektiviseringspotensialen av det regionövergripande åtgärdsarbetet i beräkningen. Se även tabell 3. Sammantaget beräknas effektiviseringspotensialen till 463 mkr över plan perioden 2016-2018. Den svarta kurvans lutning minskar kraftigt. Dock uppstår de ekonomiska effekterna under den senare delen av planperioden varför budgeten visar ett underskott 2016 om 45 Mnkr. Diagram 2 Sammanställning budget och plan med regionövergripande åtgärdsarbete 9 200 000 9 000 000 8 800 000 8 600 000 8 400 000 8 200 000 8 000 000 Intäkter Nettokostnader 2015 2016 2017 2018 7
Efter planperioden måste det regionövergripande åtgärdsarbetet fortsätta. Det torde dock då handla om andra åtgärder även om beräkningarna av effektiviseringspotensialen om 400 mkr bedöms vara försiktigt realistiska. 4.3. Efter planperioden 2016-2018 För att inte kostnadsökningstakten återigen ska öka efter planperioden måste det regionövergripande åtgärdsarbetet fortsätta. Det torde dock då handla om andra åtgärder även om beräkningarna av effektiviseringspotentialen om 488 mkr exklusive IT och konsultkostnader bedöms vara försiktigt realistiska. Ekonomiska mål Region Halland har haft som mål för 2015-2018 att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För år 2016 kommer inte ekonomin vara i balans. För 2017 redovisas ett litet överskott och 2018 redovisas ett överskott motsvarande målet. Nettokostnadens andel av skatter och generella statsbidrag som mål föreslås därför inte vara styrande under planperioden. Nettokostnaden på aggregerad nivå utgörs till stor del av summan av nämndernas budgetar. Det är därför av största vikt att nämnderna håller sina tilldelade budgetar samt medverkar i genomförandet av fas 2 i det regionövergripande åtgärdsarbetet. Med utgångspunkt från det ekonomiska läget i Halland är de ekonomisk målet att nå en ekonomi i balans överordnade de övriga målen. Soliditeten kommer påverkas något negativt av de underskott som redovisas i budgeten. Tabell 3 Sammanställning resultaträkning budget 2016-2018 inklusive effekter av åtgärdsarbete. Skatteintäkter Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Skatteintäkter 7 182 000 7 503 000 7 818 000 Summa skatteintäkter 7 182 000 7 503 000 7 818 000 Utjämning 589 608 582 060 578 606 Statsbidrag läkemedel 695 000 695 000 700 000 Summa statsbidrag och utjämning 1 284 608 1 277 060 1 278 606 Finansnetto 6 800-38 900-81 700 Finansiella intäkter 45 000 45 000 45 000 Finansiella kostnader -38 200-83 900-126 700 Summa finansiella int och kost 6 800-38 900-81 700 Verksamheternas externa nettokostnader -8 442 606-8 831 642-9 246 970 Summa totalt 30 802-90 482-232 064 Ingående obalans** -175 500-175 500-175 500 Resultat före åtgärdsarbetet -144 698-265 982-407 564 Årligen regiongemensamt åtgärdsarbete 96 000 173 000 190 000 Ackumulerat regiongemensamt åtgärdsarbete* 100 000 273 000 463 000 Resultat efter åtgärdsarbetet -44 698 7 018 55 436 * 25 mnkr av den ackumulerade summan i åtgärdsarbetet fördelades i budget 2015 och återfinns i verksamheternas externa nettokostnader. ** Med ingående obalans avses de obalanser som identifierats inför 2016 års budget. Obalansen minskas i takt med att berörda driftnämnders egna åtgärdsarbete får effekt. 8
Ekonomiska mål Budgetramen ska hållas Öka verkningsgraden 4.4. Det regionövergripande åtgärdsarbetet Det omfattande analysarbete inklusive ekonomiska beräkningar i Fas 1 i det regionövergripande åtgärdsarbetet har avslutats och rapporterats till Regionstyrelsen. Regiondirektören har av regionstyrelsen fått i uppdrag att genomföra Fas 2. Resultatet i Fas 1 pekar på ett antal förbättringsområden vad gäller styrning och ledning. En Ekonomisk beräkning har gjorts och baseras på ett antal antaganden och framtida scenario med mål att nå ännu högre kvalitet till lägre kostnad. En förutsättning för antaganden i den ekonomiska beräkningen är att den samlade styrningen framtagen i åtgärdsarbetet och Lean som verksamhetsstrategi implementeras i organisationen, samt att chefs och teamutveckling genomförs. Det är av största vikt att nämnderna medverkar i genomförandet av fas 2 i det regionövergripande åtgärdsarbetet. 4.5. Budgeterat resultat och resultathantering 2016 Som framgår av tabell 3 ger åtgärdarbetet positiv effekt på resultatet först 2018. För 2016 är inte budgeten i balans utan visar på ett underskott med 45 mkr. För 2014 redovisades ett balanskravsresultat om -194 mkr. Ett sätt att finansiera budgetunderskottet och det negativa balanskravsresultatet är att höja skatten. Denna åtgärd är inte nödvändig då Region Halland har en mycket stark finansiell ställning. skäl att budgetera underskott eller att inte återställa redovisade underskott är en stark finansiell ställning. Region Halland åberopar synnerliga skäl att inte upprätta en budget i balans för 2016 samt att inte återställa det uppkomna balanskravsresultatet för 2014. Den starka finansiella ställningen består i att Region har likvida medel om totalt 2 900 mkr, per februari 2015, som under åren genererats genom ett stort skatteuttag och stora resultatöverskott. Region Halland har inga externa lån. De likvida medlen täcker väl in verksamhetens behov och framtida investeringar. 4.6. Nämndernas resultathantering I den finansiella situationen som råder krävs regionstyrelsens samtycke för att ianspråkta tidigare intjänat eget kapital. Under 2016 planeras inte att ta i anspråk tidigare ackumulerade överskottsmedel i sådan omfattning att det påverkar den samlade finansieringsbilden. Regelverk för resultathantering kommer att förändras under 2015 och det regelverket kommer att gälla från och med 2015 års resultat. Enligt Kommunallagen 8 kap 4, ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett undantag om att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, får göras om det finns synnerliga skäl. Ett synnerligt 9
5. Kort om Hallands förutsättningar Halland är en välmående region som fortsätter att växa. Det har många positiva effekter. Medelinkomst och rörlighet ökar i regionen vilket i sin tur genererar jobb och skatteintäkter. Detta behövs för att möta morgondagens behov inom välfärden. De resurser som står tillbuds ska räcka till att möta invånarnas behov. Men hela Halland växer inte i samma takt, det finns regionala skillnader. Detta innebär såväl möjligheter som utmaningar. 5.1. Demografisk utveckling Folkmängden i Halland har ökat under en lång tid och är en av de regioner i Sverige som länge har haft en stark folkmängdstillväxt. Inflyttningen genererar en ökad medelinkomst och höjd utbildningsnivå och påverkar därmed den regionala ekonomin positivt. Kommunernas olika befolkningsutveckling beror på skillnader i åldersstruktur och flyttningsmönster. 1) Den demografiska utvecklingen ökar försörjningsbördan för den förvärvsarbetande befolkningen och kostnaderna för offentlig sektor. Samtidigt ökar förväntningarna på kvalitet och vilka välfärdstjänster som ska levereras. Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och för en jämlik hälsa är väsentligt då det finns ett tydligt samband mellan befolkningens hälsotillstånd och ekonomisk tillväxt. 5.2. Hallands geografiska förutsättningar Halland har bra förutsättningar med ett läge som är attraktivt. Halland är en del i ett tillväxtområde, sydvästra Sverige som går från Göteborg till sydvästra Skåne. Denna del av Sverige växer och man kan se en ökad befolkningskoncentration till storstäderna och dess närhet. Halland erbjuder goda boendemiljöer såväl havsnära som i inlandet, vilket är centralt för Hallands tillväxt. Hallands tillväxt bygger också på att allt fler invånare ska kunna resa till och från arbetet och högre studier utan alltför stor miljöpåverkan. En god tillgänglighet med väl utvecklad fysisk infrastruktur och kollektivtrafik påverkar Hallands attraktivitet. En framtida utmaning för infrastrukturen och kollektivtrafik i Halland är att möjliggöra för fler resor inom och genom regionen samt en allt större godstrafik. Det finns geografiska skillnader inom regionen som innebär såväl möjligheter som utmaningar. En av skiljelinjerna är mellan kust och inland och en annan är mellan norr och söder. 5.3. Halland, innovationskraft och ökat företagande Ett ökat företagande är viktigt för tillväxten och en långsiktigt god utveckling av välfärden. Ett växande näringsliv präglas av både ett produktivt nyföretagande och förnyelse inom det befintliga näringslivet. Eftersom det halländska näringslivet karaktäriseras av många små företag är det en särskild utmaning att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling. En regions innovationskraft kan vara en avgörande konkurrensfördel som på sikt leder till attraktivitet. Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för individer, företag och samhälle. Det finns en klar koppling mellan hög utbildning och kompetens samt en hög grad av innovation i en region. För att vara en 1) Källa: WSP Analys&Strategi, 2013. Befolkningsprognos till år 2030 för kommunerna i Region Halland 10
konkurrenskraftig region är det därför viktigt att kunna erbjuda en god utbildning, med såväl bredd och spets, samt ett livslångt lärande. 5.4. Halland och arbetsmarknaden Sysselsättningen i Halland är hög. Förvärvsfrekvensen är bland den högsta i landet. En hög förvärvsfrekvens är avgörande för ett inkluderande samhälle. Fler behöver arbeta och betala skatt för att finansiera en ökad efterfrågan på välfärd. att många enklare arbeten försvinner. Detta försvårar för till exempel ungdomar med ofullständiga betyg, utlandsfödda (även högutbildade), personer med nedsatt arbetsförmåga, låg utbildningsnivå eller med kompetens i tillbakagående yrken. Bara till viss del kompenseras detta av en ökad servicenäring. Arbetsmarknaden efterfrågar alltmer kunskap, vilket i kombination med teknisk utveckling gör 6. Regional utveckling Regional politik ger möjlighet att ta ett helhetsgrepp om samhällsutvecklingen i regionen inom såväl hälso- och sjukvård, regional utveckling och kultur. Kärnan i en hållbar tillväxt är en kombination av ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer. Region Halland har det formella makten att ta ett regionalt ledarskap och tillsammans med kommuner och andra aktörer arbeta för att utveckla Halland bästa livsplatsen. Det regionala utvecklingsarbetet är avgörande för att möta framtidens utmaningar i Halland. Det innebär att vi fortsatt måste arbeta så att Halland blir en än mer attraktiv region så att fler väljer att bo och arbeta här. Med en befolkningsökning, fler halländska företag och fler hallänningar i jobb skapas en stark region med förutsättningar att finansiera den framtida välfärden. Region Halland ansvarar för regional kulturpolitik med grund i den nationella kultursamverkansmodellen och fördelar statliga och regionala anslag till kultur. Detta omhändertas genom kulturplanen för perioden 2014-2016 6.1. Mål för regional utveckling Det finns tre områden inom regional utveckling som är avgörande för att utveckla Halland till en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. Med en attraktiv region menas i detta sammanhang en region som har hög inflyttning, det vill säga att fler människor väljer att flytta och bosätta sig i Halland. En inkluderande region betyder att Halland har ett högt deltagande på arbetsmarknaden och med en konkurrenskraftig region menas att det i regionen finns goda förutsättningar att starta och utveckla företag. 6.2. Hög attraktivitet En definition av attraktivitet är förmågan att locka och behålla olika målgrupper. Goda boende- och livsmiljöer med hög tillgänglighet till Göteborgsregionens arbetsmarknad har varit central för Hallands tillväxt. Andra faktorer som påverkar attraktiviteten i en region är ett gott samhällsklimat, god samhällsservice, ett rikt kulturliv, naturtillgångar och en hög kompetens i regionen. Avgörande är att förhålla sig till ett ekonomiskt-, socialt- och ekologiskt hållbart per- 11
spektiv. Därför är det viktigt att fokusera på miljömålet från Mål & Budget 2015 vilket säger att: Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig Hallands attraktivet kan öka genom att prioritera en utvecklad kollektivtrafik och infrastruktur, som möter de behov som finns med fler invånare som ska kunna resa till och från arbetet. En utvecklad infrastruktur är också av stor vikt för att möta det regionala näringslivets behov. I detta sammanhang handlar det också om att det i Halland finns tillgång till bredband med hög hastighet som stärker förutsättningarna så att fler kan nyttja digitaliseringens möjligheter. En framtida utmaning för Hallands attraktivitet är att vi också fortsättningsvis kan erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer och stadsmiljöer. Städernas roll som mötesplatser främjar företagsamhet, innovationer och kultur. Strategiska val Halland är en region med hög tillgänglighet Halland är en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer 6.3. Stark konkurrenskraft Innovationskraft i en region är en avgörande konkurrensfördel som leder till attraktivitet. För att innovationskraften i en region ska kunna nyttjas behövs samverkan mellan näringsliv, utbildnings- och offentliga aktörer. Ett långsiktigt finansierat regionalt innovationssystem i Halland är också av stor vikt. I de halländska styrkeområdena hälsoinnovation, grön tillväxt och besöksnäringen finns goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. En viktig komponent att öka Hallands konkurrenskraft är att stimulera entreprenörskap och ökat företagande. En stor potential finns i att öka ungas, kvinnors och utlandsföddas företagande. Den ökade mobiliteten skapar möjlighet till tillväxt och med nya internationella samarbeten och utbyten mellan människor och partners i Halland, nationellt och internationellt ökar kunskap och affärsmöjligheter på internationella marknader. Strategiska val Halland är en region som stimulerar till innovationer, förnyelse och ökat företagande Halland är en stark kunskapsregion Halland är en region med goda kontakter i omvärlden 6.4. Fler i arbete Sysselsättningen i Halland är hög, men vissa grupper är underrepresenterade på arbetsmarkanden. För att få fler hallänningar i arbete behöver vi arbeta för en jämställd arbetsmarknad samt öka anställningsbarheten hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Med en öppen och inkluderande arbetsmarknad blir mångfalden en resurs att säkra kompetensförsörjningen. Möjligheten att komma in på arbetsmarknaden måste öka för grupper som står utanför. Tillgången till rätt kompetens är avgörande för utvecklingen av det halländska näringslivet och för offentliga arbetsgivare. Strategiska val Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Halland är en region som har en öppen och inkluderande arbetsmarknad. 12
7. Hälso- och sjukvård 7.1. Framtiden kräver handling Förväntningarna på och behoven av hälso- och sjukvård kommer att vara fortsatt höga. God tillgänglighet, säker vård, valfrihet, delaktighet och inflytande för invånarna kommer att vara prioriterade lång tid framöver. Att identifiera dem med störst behov och erbjuda riktade insatser för att minskad ohälsa är angeläget och det arbetet behöver intensifieras. Framtidens sjukvårdsorganisation måste, utifrån ett regionalt perspektiv, ha förmåga att ständigt ompröva, prioritera, utrangera och utveckla verksamheten med resultatet för patienten som måttstock. Det innebär att man organiserar i ett system, där varje åtgärd utförs på bästa möjliga sätt. En anpassad organisation, flexibla arbetssätt och effektivt utnyttjande av kompetens är förutsättningar för att kunna tillgodose även morgondagens patientbehov. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas ökade vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. För att möta detta krävs fokus på bibehållen hälsa i befolkningen, ökad verkningsgrad av utfört arbete samt rekrytering och förmåga att behålla kompetent personal. Inom de områden av vården där osakliga skillnader finns ska insatser prioriteras för att skapa en jämlik vård. Hälso- och sjukvården i Sverige har, sett ur ett internationellt perspektiv, god tillgång till läkare per invånare. Trots detta är det förhållandevis få patientbesök per capita. En effektivare användning av medarbetares kompetens och resurser är avgörande. Ett regionövergripande åtgärdsarbete pågår för en ekonomi i balans. Detta innebär förbättrad styrning av hälso- och sjukvården genom målstyrning, kunskapsstyrning, produktions- och kapacitetsstyrning. Den förändrade styrningen kommer att medföra förändrat chefuppdrag och behov av teamutveckling samt utveckling av IT-stöd. LEAN ska användas som verksamhetsstrategi. Arbetet med åtgärdsarbetet kommer att påverka all verksamhet i Region Halland och genom en hög kvalitet uppnås en god ekonomi. För att möta framtidens utmaningar genom en långsiktigt utveckling av Hälso- och sjukvården krävs strategiska vägval och prioriteringar. Under hösten 2015 i samband med komplettering av tillväxtstsratiegin med områdena social hållbarhet och hälsa, kommer även strategin för Hälso- och sjukvård att beröras för att tas fram under 2015-16. 7.2. Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen En god hälsa i befolkningen är en av de avgörande faktorerna för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. De faktorer som påverkar vår hälsa berör många områden, så som hälso- och sjukvård, boendemiljö, arbete, utbildning och kultur. Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. Den positiva genomsnittliga hälsoutvecklingen som skett visar att de satsningar som gjorts inom välfärdssektorn har gett resultat. Samtidigt har inte skillnader i hälsa minskat. Hälsogapet mellan olika grupper i befolkningen har tvärt om ökat. För att möta osakliga skillnader och framtidens vårdbehov krävs ett hälsofrämjande perspektiv med riktade insatser. Det kan handla om stärkande faktorer som sociala nätverk, goda livsmiljöer, ökad delaktighet och hälso- och sjukvårdens livsstilsstöd i patientmötet. Enligt WHO kan sundare levnadsvanor förebygga 80 procent av hjärt-kärlsjukdom, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av cancersjukdom. Ett aktivt arbete för hälsosammare levnadsvanor är ett sätt att minska sjukdomsbördan och dödligheten av kroniska sjukdomar. Ett annat är att tidigt kunna identifiera individer 13
med förhöjd risk att insjukna eller återinsjukna och genom insatser förhindra eller bromsa utvecklingen av sjukdom. Erbjudande av relevanta screeningprogram och ett högt deltagande i dessa kan också minska risken för sjukdom. Mål: Hälsan ska öka i Halland Skillnaden i hälsa ska minska 7.3. Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården Hallänningen har ett högt förtroende för och är nöjd med vården och i nationella jämförelser utmärker sig Halland för god tillgänglighet och hög kvalitet i vården. Som bransch har hälsooch sjukvården dock höga kvalitetsbristkostnader och en bristande förmåga att använda resurserna på mest effektivt sätt. För att kunna möta morgondagens behov behöver vi skapa bättre förutsättningar för planering, uppföljning och ett systematiskt kvalitetsarbete kombinerat med ett tydligt ledarskap för resultat. Den utveckling som, i nationell samverkan sker inom e-hälsa bidrar till såväl tillgänglighet och delaktighet för invånarna som effektivisering av vårdarbetet. Kunskapsstyrning på nationell-, regional- och lokalnivå skapar förutsättningar för att val och beslut i alla delar av systemet baseras på rekommendationer som utarbetas utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap. En kraftfull satsning på patientsäkerhetsarbete krävs för att minska onödigt mänskligt lidande och komma till rätta med kvalitetsbristkostnader som är undvikbara. Detta gäller bland annat områdena vårdrelaterade infektioner, fallskador, tryckskador och läkemedel. Mål: Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka Hög kvalitet i vården, att göra rätt från början, välfungerande vårdkedjor över huvudmannagränser, generella effektiviseringsåtgärder och strukturförändringar i vårdutbudet är viktiga komponenter för att bromsa kostnadsutvecklingstakten. Genom en ökad verkningsgrad av insatta åtgärder kan fler patienter vårdas inom befintliga resurser. En fortsatt koncentration av avancerad vård med små volymer krävs för att bibehålla och utveckla såväl kvalitet som kompetens. Patienten ska vara utgångspunkt för ett samlat omhändertagande på rätt vårdnivå. Öppenvården kommer mer i centrum och utvecklingen mot att invånaren ska kunna få en allt större del av sitt vårdbehov i den nära vården ska fortsätta. 14
8. Region Halland som arbetsgivare Tillgång till medarbetare med rätt kompetens är helt avgörande för att Region Halland ska fortsätta att utvecklas och en förutsättning för konkurrenskraft. Framöver är kompetensförsörjning en stor utmaning. Den består i att på olika sätt säkerställa och attrahera den kompetens som krävs för att kunna erbjuda god samhällsservice inom regionens områden. För att lyckas med den långsiktiga kompetensförsörjningen behöver Region Hallands arbetsplatser präglas av en god arbetsmiljö med mångfald och jämställdhet där man arbetar utifrån regionens gemensamma värdegrund VI KANför att skapa goda resultat. Att tydliggöra och implementera förväntningar på medarbetare och chefer kommer att bidra till att Region Halland når bättre resultat och målet EN tydlig och attraktiv arbetsgivare. Lean som regiongemensam verksamhetsstrategi bidrar till att tillvarata medarbetarnas engagemang och initiativ och kommer att göra det mer attraktivt att arbeta i Region Halland. Genomförandet av åtgärdsarbetet handlar mycket om cheferna och deras förmåga att inspirera och engagera medarbetarna. Att tillsammans med medarbetare kunna förverkliga mål och visioner inom givna ramar kräver ett gott ledarskap. För att lyckas med detta regiongemensamma åtgärdsarbetet är cheferna därför en identifierad nyckelgrupp. Chefsuppdraget består av två tydliga delar, att styra och leda med fokus på resultat och att engagera och motivera medarbetare. Som chef företräder du Region Halland som arbetsgivare och ansvarar för verksamhet, personal och ekonomi. En hög utvecklingstakt ställer krav på en effektiv organisation där tillgänglig kompetens nyttjas på det mest effektiva sättet utifrån nytta och behov. Det krävs en organisation som snabbt förmår introducera och implementera nya metoder och tekniker i verksamheten. För att veta att rätt saker görs, både utifrån resultat och kostnadseffektivitet, behöver insatser följas upp och utvärderas. Detta kräver en samlad styrning och att alla verksamheter präglas av affärsmässighet. Det finns inom hälso- och sjukvården behov av team, där alla kompetenser som krävs för att möta patientens behov, arbetar tillsammans. För arbetsgivaren är det viktigt att teamen styrs, schemaläggs och utvecklas utifrån en helhet och efter patienternas behov. Den analys, som har gjorts under fas 1 av det regiongemensamma åtgärdsarbetet, visar att det finns stor potential att bättre ta tillvara resurser och kompetenser. Både vad gäller arbetssätt och rutiner men även genom förbättrat IT-stöd. Analysen visar att det finns potential att effektivisera hur arbetsuppgifter fördelas mellan yrkesgrupper. Genom att systematiskt arbeta med dessa frågor kommer organisationen att utvecklas och våra medarbetares och chefers arbetssituation förbättras. Genom en tydlighet både internt och externt i att Region Halland är EN arbetsgivare skapas förutsättningar att behålla, utveckla och attrahera den kompetens organisationen behöver. Rätt antal medarbetare med rätt kompetens som gör rätt arbetsuppgifter är en avgörande faktor för att upprätthålla kunskap och kvalitet för att förverkliga verksamhetens mål. Mål: Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare 15
Arbetet mot EN tydlig arbetsgivare har sin utgångspunkt utifrån följande områden, vilka kommer användas vid framtagande av indikatorer; Arbetsgivarfrågor Arbetsmiljö Kompetensförsörjning Chefsutveckling 9. Styrning och ledning 9.1. Driftnämndernas styrning Utifrån Regionfullmäktiges beslut om Mål & Budget samt Resursfördelning och uppdrag från Regionstyrelsen, ska samtliga driftnämnder tydliggöra hur man, inom nämndens ansvarsområden, säkerställer att RF mål uppfylls. Detta genom att beskriva nämndens styrning. De av regionfullmäktige beslutade målen, liksom det ekonomiska perspektivet kopplat till verksamhetens utveckling och relevanta kvalitetsindikatorer, kommer att följas upp i månadsrapporter, uppföljningsrapporter och årsrapporten. Målen har brutits ner i ett antal övergripande indikatorer. Det regionövergripande åtgärdsarbe- tet har identifierat målstyrning som tillsammans med kunskapsstyrning och produktions- och kapacitetsstyrning ligger till grund för en förbättrad styrning. I takt med fortskridandet av åtgärdsarbetet fas 2 kommer målen att brytas ner och specificeras ytterligare i mätbara indikatorer vilket gör det möjligt att följa målen från fullmäktigenivå ner till verksamhetsnivå. Detta är ett utvecklingsarbete som Regionstyrelsen fortlöpande kommer att ta del av. Under hösten 2015 kommer Regionstyrelsen att besluta om sin egen uppföljningsplan och utifrån detta beslut tas Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2016 fram. 16
10. Finansiering 10.1. Skatteintäkter och generella statsbidrag Region Halland intäkter består till nästan 90 procent av skatter och statsbidrag/utjämningsbidrag. Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar såväl skatteutvecklingen i regionen, som avkastningen på regionens likvida medel. Den konjunkturbedömning som redovisats i SKL:s planeringsförutsättningar april 2015 ligger till grund för beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Nivån på det generella statsbidraget ligger fast enligt regeringens vårproposition. 10.2. Finansnetto Finansnettot beskriver skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Avkastning på eget kapital är ett exempel på finansiella intäkter. Som finansiella kostnader räknas bland annat reversränta till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag samt finansiella kostnader för pensionsskulden. 2015 räknar regionen ha ett positivt finansnetto (6,8 mnkr). 10.3. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför regionens kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. Känslighetsanalys Mnkr Löneökning med 1 procent, inklusive -41 arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -29 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) +18 Förändrad utdebitering med 10 öre +/-62 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet 17
11. Resursfördelning 11.1. Resursfördelning Resursfördelning 2 016 2 015 Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel 66 840 65 520 Patientnämnden 860 830 Revisionen 4 850 4 850 Regionstyrelsen tillväxt inkl kultur och skola 553 120 499 455 Hälso- och sjukvård 7 205 626 6 856 700 Regiongemensamma kostnader Regionstyrelsens övriga verksamhet Åtgärdsarbetet -100 000 305 480 247 130 305 830 286 035 Externa nettokostnader 8 342 606 7 960 520 Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, patientnämnd och revision För Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden Halland och revisionen anvisas medel enligt ovan. För Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel fördelas resurser med 66 840 tkr. För Patientnämnden Halland anvisas resurser om 860 tkr. De förtroendevalda revisorerna har hemställt om budgetanslag för revisionsändamål 2016 med 4 850 tkr, vilket är oförändrat från 2015. Regionfullmäktiges presidium har tillstyrkt revisionens hemställan om anslag. Regionstyrelsen Nettokostnaderna som fördelas på regionstyrelse och nämnder när fullmäktige fastställt de ekonomiska ramarna i juni uppgår till 8 270 056 tkr för 2016. Tilldelningen 2016 omfattar näringslivsutveckling, kollektivtrafik, samhällsplanering, kulturoch skolverksamhet, hälso- och sjukvård, vissa regiongemensamma kostnader samt regionstyrelsens egen verksamhet. Regionfullmäktige fastställer Mål och budget och ekonomisk plan för 2016-2018 den 17 juni. Beslut rörande resursfördelning inklusive uppdrag och hälso och sjukvårdsbeställning fattas av Regionstyrelsen den 27 maj med förutsättning att Regionfullmäktige beslutar om Mål och budget 2016-2018 den 17 juni. Vid beräkningen av de ekonomiska ramarna ingår en pris- och löneuppräkning som en generell förutsättning. För den anslagsfinansierade/motsvarande verksamheten budgeteras kostnaderna för löneöversynen 2016 i ett centralt anslag. Inom den angivna totalramen som fastställs av fullmäktige ingår planerad utveckling/förändring enligt nedan. Näringsliv, kollektivtrafik, skola och kultur (553,1 mnkr) Inom anslagsområdet har avsatts resurser för att kunna öka regionens insatser inom kollektivtrafik, bredbandsutbyggnad, företagsstöd, EU och kultur och skola. Det finns ett stort behov av IT-utveckling av både vårdsystem och administrativa system dels som en följd av den nationella utvecklingen inom E- hälsoområdet och dels för att öka funktionaliteten i befintliga system. I budget 2016 avsätts resurser för detta. Hälso- och sjukvård (7 205,6) För att möta ett växande behov av hälso- och sjukvård har resurser prioriterats inom övergripande områden för vårdutveckling. Invånarnas vårdbehov ska kunna mötas genom planering och fördelning av medel och huvuddelen av vården ska ske nära patienten. 18
Samarbete med kommunerna sker för att utveckla vårdkedjor och ett nytt hemsjukvårdsavtal gäller från 2015. Gemensamt med kommunerna utvecklas och byggs även missbruksvården upp i Halland. Arbetet med att stärka vårdkedjor pågår inom alla verksamheter, tex trygg hemgång för patienter i behov av förstärkt uppföljning efter slutenvård. Läkemedel Inom området läkemedel har en hög kostnadsökningstakt tillsammans med de senaste årens neddragning av budget medfört att extra tillskott av medel är nödvändigt. Inför 2016 avsätts också extra resurser till dyrare läkemedel för t ex hepatit C. Regiongemensamma kostnader Inom regiongemensamma kostnader ryms kostnader för pensioner, premie till patientförsäkringen, avskrivningar för fastigheter, koncernbidrag till regionfastigheter enligt internhyresmodellen, förändring av personalskuld, regiongemensamt anslag för nya löneavtal med mera. Driftnämnden Regionservice Regionservice ska erbjuda försörjnings- och stödfunktioner som ur regionens perspektiv ger bästa service till regionens verksamheter varigenom dessa kan fokusera på sina kärnverksamheter. Regionsstyrelsen avser att tydliggöra och i vissa fall förändra styrningen av uppdraget till driftsnämnden Regionservice. Regionstyrelsen är uppdragsgivare och driftnämnden Regionsservice är leverantör och de övriga driftsnämnderna är kunder. Regionsstyrelsen kommer att genomföra bilaterala möten med driftnämnden Regionsservice i särskild ordning för att utveckla styrningen. Driftnämnden (DN) för Regionservice är intäktsfinansierad och tilldelas således inget resurstillskott. Regionstyrelsen beslutar om uppdrag och ekonomiska förutsättningar för driftnämnden. Som en del i den långsiktiga strategin för ekonomisk balans har DN för Regionservice, enligt Planeringsförutsättningarna beslutade i RS 2013-03-20, i uppdrag att genomföra kostnadseffektiviserande åtgärder 2015-2016 motsvarande den årliga prisökningen. Driftnämnden får därför inte ta ut någon kompensation för pris- och löneökningar 2016 för de tjänster man avtalar om priser med övriga nämnder/förvaltningar. 11.2. Resultatbudget och balansbudget Resultatbudgeten visar överskådligt verksamheternas externa nettokostnader, skatteintäkter och generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader. Resultatbudgeten summerar resultatet för regionen i dess helhet. Balansbudgeten visar i sammandrag regionens tillgångar och skulder samt eget kapital, prognostiserade per den 31 december budgetåret. Balansbudgeten ger en totalbild av den ekonomiska ställningen, vilket behövs för mer långsiktiga bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. Ett vanligt mått på den ekonomiska ställningen är soliditet, som anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. I 2016 års balansbudget är soliditeten 40 procent beräknat efter den så kallade blandmodellen för pensionsskuldberäkningar. Långsiktigt bör soliditeten vara positiv även när pensioner, inklusive löneskatt intjänade före 1998, inkluderas. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 är minus 17,5 procent. Soliditeten kommer påverkas något negativt av de underskott som redovisas i budgeten. 11.3. Investeringar Regionstyrelsen beslutade 2012-01-25 om ändrade arbetsprocesser för lokalförsörjning respektive investeringar i maskiner/inventarier/ utrustning. De nya arbetsprocesserna avser att stärka koncernperspektivet och utgår från att regionfullmäktige anvisar investeringsanslag för fastigheter och maskiner/inventarier till regionstyrelsen, som sedan prioriterar och förde- 19
lar resurserna. De nya arbetsprocesserna medförde en ändrad beslutsordning som fastställdes av regionfullmäktige 2012-02-15. Investeringsbudgeten omsluter 535 mnkr 2016, varav merparten avser hälso- och sjukvårdens behov. Av den totala investeringsbudgeten avser 285 mnkr bedömt utrymme för årligen återkommande utbyte och komplettering av befintlig utrustning samt behov av nyutrustning. Av de 285 mnkr avser 249 mnkr hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. Investeringsnivån för fastighetsinvesteringar 2016 har bedömts till 250 mnkr, vilket är samma nivå som budget 2014. Detta belopp hanteras som en ram för regionstyrelsen. Regionstyrelsen kan, som ett led i arbetsprocessen för fastighetsinvesteringar, starta förstudier om fastighetsinvesteringar. Ett strukturerat arbete pågår med att identifiera både kortsiktiga och långsiktiga lokalbehov inom framförallt hälso- och sjukvården, men även för övriga verksamheter. Det samlade prioriterade lokalbehovet redovisas löpande i Lokalförsörjningsplanen. Planen utgör underlag för kommande investeringsplaner. Regionstyrelsen avser att återkomma till regionfullmäktige i december med en övergripande information om framtida fastighetsinvesteringar. 11.5. Ekonomiska förutsättningar Region Hallands ekonomiska ställning 2016-2018 har beräknats genom generella framskrivningar av budget 2015. Som utgångspunkt har använts de planeringsförutsättningar som SKL utarbetar. I tidigare avsnitt framgår att omfattande åtgärder/insatser krävs för att bromsa kostnadsutvecklingen och komma i långsiktig ekonomisk balans. Konkretisering av åtgärder/insatser görs i särskild handlingsplan, i det regiongemensamma åtgärdsarbetet. Utbetalningen av pensioner kommer efter hand att öka och kommer att ta en större del av skatteutrymmet i anspråk än tidigare. Genom att använda likvida medel i balansräkningen, som särskilt riktats mot pensionsskulden, görs bedömningen att regionen kommer att klara kommande pensionsutbetalningar utan att ta en större del av skatteutrymmet i anspråk. 11.4. Planeringsförutsättningar 2017-2019 Hälso- och sjukvård Förutom resurstillskott för prisökningar och löneökningar tillkommer resursbehov för ökande vårdtyngd, satsning på öppenvård inom missbruk och beroendevård samt implementering av nya dyra läkemedel. Näringsliv, kollektivtrafik, kultur och skola med mera Förutom resurstillskott för prisökningar och löneökningar tillkommer resursbehov för regionala insatser för tillväxt av näringsliv, kollektivtrafik, kultur och skola. 20
12. Resultatbudget 2016 12. Resultatbudget 2016 Mnkr Verksamheternas externa nettokostnader -8442,6 Skatteintäkter 7182 Utjämning 589,6 Statsbidrag läkemedel 695 Finansiella intäkter 45 Finansiella kostnader -38,2 Ingående obalans -175,5 Resultat före åtgärdsarbetet -145 Åtgärdsarbetet 100 Resultat efter åtgärdsarbetet -45 12.1. Balansbudget 2016 12.2. Ekonomisk plan 2017-2018 Nettokostnader till verksamheten i löpande priser (Mnkr) 2017 2018 Gemensam nämnd 68,4 70,1 hemsjukvård och hjälpmedel Patientnämnden 0,9 0,9 Revisionen 5,0 5,2 Näringsliv, kollektivtrafik, 588,8 602,8 samhällsplaneringar, driftnämnd kultur och skola Hälso- och sjukvård 7 426,3 7 658,8 Regiongemensamma kostnader 430,0 595,2 Regionstyrelsens övriga 312,0 313,7 verksamhet Åtgärdsarbetet -273-463 Externa nettokostnader 8 558,4 8 783,7 Tillgångar Anläggningstillgångar Prognos 2015 Budget 2016 Mark och byggnader 2 382 2 497 Maskiner och inventarier 601 719 Långfristiga fordringar 2 2 Aktier, andelar, bostadsrätter 102 102 Summa anläggningstillgångar 3 088 3 321 Bidrag till statlig infrastruktur 159 152 Omsättningstillgångar Förråd 108 110 Kund/patientfordringar 114 114 Övriga kortfirstiga fordringar 104 104 Interimsfordringar 361 361 Likvida medel 2 397 2 270 Summa omsättningstillgångar 3 084 2 959 Summa tillgångar 6 330 6 431 Skulder Eget kapital 2 615 2 570 Avsättningar 2 164 2 308 Långsiktiga skulder 97 97 Kortfristiga skulder 1 455 1 458 Summa skulder och EK 6 330 6 431 21
13. Resultatbudget 2017-2018 13. Resultatbudget 2017-2018 Löpande priser (Mnkr) 2017 2018 Verksamheternas externa nettokostnader -8831,4-9246,7 Skatteintäkter 7503 7818 Utjämning 582 578,6 Statsbidrag läkemedel 695 700 Finansiella intäkter 45 45 Finansiella kostnader -83,9-126,7 Ingående obalans -175,5-175,5 Resultat före åtgärdsarbetet -266-407 Åtgärdsarbetet 273 463 Resultat efter åtgärdsarbetet 7 56 13.1. Balansbudget 2017-2018 Tillgångar Anläggningstillgångar Plan 2017 Plan 2018 Mark och byggnader 2 657 2 862 Maskiner och inventarier 838 959 Långfristiga fordringar 2 2 Aktier, andelar, bostadsrätter 102 102 Summa anläggningstillgångar 3 600 3 926 Bidrag till statlig infrastruktur 144 137 Omsättningstillgångar Förråd 112 116 Kund/patientfordringar 114 114 Övriga kortfirstiga fordringar 104 104 Interimsfordringar 361 361 Likvida medel 2 162 2 100 Summa omsättningstillgångar 2 854 2 796 Summa tillgångar 6 598 6 859 Skulder Eget kapital 2 577 2 635 Avsättningar 2 465 2 664 Långsiktiga skulder 97 97 Kortfristiga skulder 1 460 1 463 Summa skulder och EK 6 598 6 858 22