Läshänvisning för MKB Arninge resecentrum

Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Kjellström Linda, IVm Konsult 2014-06-09 1.0 Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV2012/7302 107337 E18 Arninge Bytespunkt/resecentrum Dokumenttitel Läshänvisning för MKB Arninge resecentrum Trafikverket skickade in miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vägplan Arninge resecentrum till Länsstyrelsen i Stockholm i december år 2013 för godkännande. MKB är daterad 2013-12-13. Efter att MKBn skickades in till länsstyrelsen har dels en komplettering gjorts avseende risk och dels en revidering genomförts avseende dagvattenhantering. Kompletteringen och revideringen har gjorts i form av PM och själva MKB-dokumentet har inte justerats. Komplettering av MKB Kompletteringen av MKB utgörs av PM - Risknivå vid föreslagen utformning, Arninge resecentrum (2014-02-06). PMet togs fram eftersom hållplatserna på västra sidan av resecentrumet (som ligger inom kommunens detaljplan) hamnade närmare än det skyddsavstånd som angivets i tidigare riskanalys. Vid inskickandet av MKBn var ännu inte det kompletterande PMet för risk färdigställt. Slutsatserna i PMet gäller som ett komplement till MKBn i följande avsnitt: Sammanfattning (sida 6) 8.5 Risk och säkerhet (sida 40-41). Revidering av MKB Den MKB som skickades in till länsstyrelsen beskriver och konsekvensbedömer den dagvattenlösning som vägplanen vid den tidpunkten hade inarbetat. Dagvattenhanteringen omarbetades dock under våren 2014 och en ny dagvattenlösning togs fram. Den nya dagvattenlösningen innebär att vägplanen utökas med en ny dagvattendamm öster om E4 och tillhörande serviceväg från Vaxholmsvägen ned till dammen. Den nya dagvattenlösningen beskrivs och konsekvensbedöms i Tekniskt PM VA, avvattning (2014-04-17). För att få en helhetsbild av projektet behöver både MKBn och PMet läsas. Det tekniska PMet ersätter dock följande avsnitt i MKBn: Sammanfattning: De textdelar som avser dagvatten (sida 6). 8.4 Vatten och mark: Det textdelar i konsekvensbedömningen av utbyggnadsalternativet som avser avrinning och dagvattenhantering samt de åtgärder som avser dagvatten (sida 38-39). I MKBn refereras till PM dagvatten E18 Arninge resecentrum (2013-10-23), detta PM har utgått. 1(1)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR VÄGPLAN E18, Arninge Resecentrum Täby kommun, Stockholms län Samrådshandling: 2013-12-13 Objekt: 107337

Titel: Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan Arninge Resecentrum. Täby kommun, Stockholms län. Samrådshandling 2013-12-13 Utgivningsdatum: Tillhör vägplan med datum 2013-12-13 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson, Trafikverket: Fredrik Emmot Miljöstöd, Trafikverket: Pardis Sazvar Uppdragsledare för vägplan: Jonas Skyllberg, VAP VA-Projekt AB Teknikansvarig för miljö/mkb: Linda Kjellström, Ramböll Sverige AB Distributör: Trafikverket, Solna strandväg 98, 171 54 Solna, telefon: 0771-921 921.

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...4 1. BAKGRUND TILL PROJEKTET...9 1.1 Problem och syfte...9 1.2 Tidigare utredningar...9 1.3 Aktualitet...9 2. TRAFIKVERKETS PLANERINGSPROCESS..10 2.1 Planeringsprocess...10 3. FRAMTAGANDE AV MKB...11 3.1 Syfte och genomförande...11 3.2 Begreppsförklaring...11 3.3 Alternativredovisning...12 3.4 Avgränsningar...13 4. MÅL OCH HÄNSYN...15 4.1 Riksintressen och skyddade områden...15 4.2 Allmänna hänsynsregler...15 4.3 Landskapskonventionen...15 4.4 Miljökvalitetsnormer...15 4.5 Miljökvalitetsmål...15 4.6 Transportpolitiska mål...15 4.7 Projektmål och delmål för miljö...15 5. NUVARANDE MARKANVÄNDNING...18 5.1 Kommunala planer...18 5.2 Jord och skogsbruk...20 5.3 Övriga verksamheter i området...20 6. DAGENS VÄGSYSTEM...21 6.1 Vägens funktion och standard...21 6.2 Trafik och trafikanter...21 6.3 Trafiksäkerhet...21 7. FÖRESLAGEN TRAFIKTEKNISK UTFORMNING 23 7.1 Vägplan Arninge resecentrum...24 7.2 Åtgärder som ej ingår i vägplanen...24 7.3 Trafiksituation år 2030...25 8. MILJÖKONSEKVENSER...26 8.1 Landskap...26 8.2 Kulturmiljö...28 8.3 Naturmiljö...31 8.4 Mark och vatten...36 8.5 Risk och säkerhet...40 8.6 Klimat...42 8.7 Luft och buller...44 8.8 Indirekta och kumulativa effekter...49 8.9 Påverkan under byggtiden...53 9. JÄMFÖRANDE BEDÖMNING...55 9.1 Sammanfattande tabell (tabell 9.1.1)...55 9.2 Måluppfyllelse...55 10. AVSLUTANDE TEXTDELAR...59 10.1 Metoder och osäkerheter...59 10.2 Tillkommande prövning...59 10.3 Samråd...59 11. LITTERATUR OCH REFERENSER...60 11.1 Skriftliga källor...60 11.2 Internet...61 MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13 3

Sammanfattning Sammanfattning BAKGRUND OCH SYFTE Stockholmsregionen beräknas att växa med cirka en halv miljon människor de kommande åren. Täbys centrala delar med Arninge och dess resecentrum kommer att utgöra den regionala stadskärnan i den nordöstra stockholmsregionen. Syftet med projektet Arninge resecentrum är att öka framkomligheten för kollektivtrafiken. Resecentrum i Arninge ska bli en knutpunkt där byten mellan olika kollektiva färdmedel kan ske snabbt och enkelt. Resecentrum innebär en ny station för Roslagsbanan, bussterminal för regional busstrafik, en möjlig infartsparkering och anslutning för lokal busstrafik. Trafikverket tar fram en vägplan för delar av Arninge resecentrum. Vägplanen för Arninge resecentrum drivs parallellt och i samarbete med både SL:s järnvägsplan Hägernäs-Ullna kvarnväg och Täby kommuns detaljplan för Arninge resecentrum. Se figur 7.1.1 för karta över vad som ingår i respektive plan. Vägplanens vägområde samt ytor med tillfällig nyttjanderätt redovisas översiktlig i figur 0.1. ALTERNATIV Nollalternativet Det huvudalternativ som utreds i vägplanen och MKB ska jämföras med ett nollalternativ, som beskriver en framtid där dagens vägsystem i stort behålls med bibehållen drift och underhåll. Nollalternativet innebär i det här fallet att ett resecentrum inte byggs vid Arninge. Arninge trafikplats kommer att byggas om och utrustas med trafiksignaler för att klara den ökade trafikbelastningen. Dagens T-korsning strax väster om trafikplatsen byggs om till cirkulationsplats för att möta den ökade trafiken. E18 kommer vara utbyggd till motorväg med tre körfält på sträckan Stockholm till Arninge trafikplats. Roslagsbanan kvarstår som enkelspår med dagens linjedragning. Täby kommuns exploatering av Arninge handelsområde kommer att fortgå i planerad takt och en stor del av den planerade bostadsbebyggelsen utmed Ullna strand kommer att vara utbyggd. Vägtrafiken i området bedöms öka. Utbyggnadsalternativet (vägplanen) Väster om E18 byggs en ny motorvägsbusshållplats. Öster om E18 byggs en ny motorvägsbusshållplats och hållplats för Vaxholmsbussarna. En ny väg/ramp för Vaxholmsbussarna byggs från Vaxholmsvägen (väg 274). Diskussioner pågår om behovet av en gång- och cykelväg på bussrampen upp till väg 274. Befintlig droppe i Arninge trafikplats byggs bort och ersätts med en korsning med trafiksignaler för att förbättra framkomligheten för Vaxholmsbussarna och för att klara framtida trafikökning i samband med nytt resecentrum och utökat handelsområde. Norrgående påfartsramp från Arninge trafikplats byggs om för att anpassas till motorvägshållplatsen och Vaxholmsslingan. Alternativet medför att ett ny cirkulationsplats byggs norr om trafikplats Arninge. Se figur 0.1. En skyddsvall anläggs mellan respektive motorvägshållplats och E18. MILJÖKONSEKVENSER För en mer noggrann redovisning av konsekvenser inom respektive område hänvisas till kapitel 8. Jämförelsen sker mot ett prognosår, i detta projekt bestämt till år 2030. Nollalternativ Generellt kan sägas att nollalternativet medför att markanspråk inte görs i direkt anslutning till E18. De negativa konsekvenser som uppkommer av utbyggnadsalternativet följer inte av nollalternativet. Alternativet förutsätter dock fortgående utveckling av Arninge i övrigt. Det betyder att trafiken kommer att öka och att antalet boende som skulle kunna tänkas använda kollektivtrafik ökar. Eftersom nollalternativet medför att det inte finns något resecentrum bedöms att trafikanterna istället pendlar med bil, vilket medför måttliga negativa konsekvenser för klimat samt att trafikbelastningen i Arninge trafikplats blir större. I nollalternativet sker även en utbyggnad av Arninge handelsområde, cirkulationsplatsen 4 MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13

Sammanfattning ULLNAÅN Figur 0.1. Illustrationskarta föreslaget nytt resecentrum i Arninge. Punkt streckad svart linje illustrerar gräns för vägområde. Röd yta illustrerar område med tillfällig nyttjanderätt. MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13. 5

Sammanfattning på Arningevägen samt ombyggnad av Arninge trafikplats vilket medför markanspråk främst väster om E18. Naturmark tas i anspråk och kända forn- och kulturlämningar bedöms kunna påverkas. Även landskapsbilden förändras något väster om E18. Konsekvenserna blir överlag lokalt måttliga till stora och negativa. Utbyggnadsalternativet (vägplanen) Utbyggnadsalternativets markanspråket är relativt begränsat och medför följande konsekvenser: Landskap; tillkommande busshållplatser och ramp bedöms förstärka E18 som nord-sydligt infrastrukturstråk. Vegetation utmed E18, Arningevägen och Vaxholmsvägen kommer delvis att behöva tas bort vilket medför att vägarna blir mer synliga i landskapet. Effekten mildras något i och med de föreslagna åtgärderna. Den negativa konsekvensen bedöms sammantaget som måttlig och lokal. Kulturmiljö; Vägplanen bedöms medföra en måttlig negativ konsekvens genom att kulturvärden försvinner från området permanent. Den fasta fornlämningen Täby 102:1 och objekt 11 kommer att behöva tas bort. Konsekvensen bedöms som måttlig och negativ. Samtidigt ökar kunskapen om området via slutundersökningar, vilket bedöms som en regional positiv konsekvens. Sammantaget bedöms konsekvensen för kulturmiljö som liten och negativ. Naturmiljö; Vägplanen med ramper och busshållplatser kommer att innebära markanspråk inom områden som idag är orörda, men som ligger i direkt anslutning till väg eller byggnader. Områdena bedöms ha låga naturvärden. Ett område väster om E18 med äldre skog och skyddsvärda arten tallticka kommer att beröras via ett mindre markanspråk. Ramperna på östra sidan av E18 kommer att medföra att moränbacken närmast vägen tas i anspråk. Moränbacken har vid inventering visat sig ha trivialt naturvärde. Sammantaget bedöms den negativa konsekvensen som liten. Mark och vatten; Vägplanen medför ett begränsat markanspråk inom strandskydd för Hägernäsviken. Markanspråket bedöms inte motverka syftet med strandskyddet för biologiska värden eller friluftslivet. Asfalt innehållande stenkolstjära, förorenade vägdikesmassor samt eventuellt sulfidhaltiga jordar kommer att hanteras inom projektet. Förutsatt att massorna hanteras i enlighet med gällande riktlinjer bedöms att negativa konsekvenser Figur 0.2. Området för den västra motorvägshållplatsen. inte uppstår. Vägplanen medför att dagvatten från tillkommande ytor tas om hand. Föreslagen lösning för dagvatten bedöms medföra en liten utspädningseffekt i recipienten. Effekter och konsekvenser bedöms som försumbara. Vägplanen kommer att ta jordbruksmark i anspråk vilket bedöms som en måttlig negativ konsekvens. Risk och säkerhet; Utbyggnadsalternativet medför att människor hänvisas till områden i direkt anslutning till E18. Risk för brand och explosion finns och åtgärder är därför inarbetade i vägplanen. Plattformen för motorvägshållplatsen på västra sidan av E18 (som ligger i detaljplan) hamnar närmare än angivet skyddsavstånd. Den kompletterande riskutredning, som är under framtagande, får påvisa vilka åtgärder som krävs för att uppnå acceptabel risknivå vid den västra plattformen och om det medför förändringar i vägplanen. Utbyggnadsalternativet innebär att trafiksitua- Figur 0.3. Vy mot moränbacke och åkerholme där östra motorvägshållplatsen föreslås. 6 MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13

Sammanfattning Figur 0.4 Karta som redovisar en sammanställning av förutsättningar i området. MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13. 7

Sammanfattning tionen på E18 blir mer komplex och att risken för en olycka ökar något. Detta bedöms som lokalt måttlig och negativ konsekvens. Klimat; Byggtiden kommer att kräva resurser och medför en måttlig negativ påverkan på klimatet. Påverkan av framtida ökade regnmängder och flöden bedöms kunna hanteras på ett acceptabelt sätt inom området. Sammanfattningsvis bedöms utbyggnadsalternativet ge måttlig negativ klimatpåverkan via entreprenad och drift samt positiva konsekvenser via busshållplatser och gång- och cykelväg. Luft och buller; Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar klaras i hela planområdet vid prognosåret (år 2030). Utbyggnadsalternativet medför dock att människor hänvisas till områden i direkt anslutning till E18. Bullerutredningen visar att utomhusmiljön kommer att upplevas som bullrig. Möjlighet att vänta inomhus ges, då väntutrymmen föreslås anläggas i respektive perrongbyggnad. Denna åtgärd ingår dock i kommunens detaljplan. Individer med nedsatt hörsel får problem med att uppfatta tal och den negativa konsekvensen bedöms som måttlig och lokal. Kumulativa effekter; Byggande av Arninge resecentrum innebär dels tillkommande delar via järnvägsplan och dels att en ny bro byggs över E18 med tillhörande torgyta (hanteras i detaljplan). Runt resecentrumet följer också exploatering för handelsområde och bostäder, vilket medför att mark tas i anspråk på båda sidor av E18 inom Angarnkilen. Öster om E18 tas jordbruksmark samt naturmark i form av moränbackar och vegetationsridåer i anspråk och ersätts med busshållplatser, ramper, plattformar och nya spår för Roslagsbanan. En större del av utrymmet vid passagen/porten under Vaxholmsvägen kommer att tas i anspråk. Den kumulativa effekten bedöms medföra en stor negativ konsekvens för naturmiljö och spridningsmöjligheter inom grönkilen. Identifierade brister och svaga samband kommer inte att förbättras utan snarare försämras. Arninge resecentrum bedöms ge goda förutsättningar för att skapa en regional kollektivtrafiknod vilket bidrar till ett mer hållbart samhälle och resursutnyttjande. Den positiva konsekvensen bedöms som stor och både lokal och regional. Byggtiden; Entreprenadarbetena för Arninge Resecentrum bedöms vara av normal komplexitet för ett bygge av denna storlek. Störningar för tredje part kommer att uppstå, men strävan är att påverkan ska bli så liten som möjligt. Störningar för biltrafik på E18 kommer främst att uppstå i samband med byggande av gångbron över E18 (omfattas inte av vägplanen), men även när ramperna för motorvägshållplatserna ska anslutas till E18. Störningar kommer också att uppstå i trafikplats Arninge, längs väg 264 och 274. Byggarbetsplatsen kommer att medföra sämre framkomlighet med köer som följd. Få oskyddade trafikanter bedöms påverkas under byggtiden. Arbete i anslutning till passerande fordonstrafik medför risk för olyckor samt begränsat utrymme för entreprenören. För att minska riskerna omfattar vägplanen utrymme för tillfälliga trafiklösningar, etableringsytor och arbetsvägar mellan E18 och Roslagsbanan samt utmed E18:s västra sida. Ytorna återställs efter byggnationen är klar. Konsekvensen bedöms som negativ, måttlig och övergående. ÅTGÄRDER I vägplanen är inarbetat ett antal åtgärder som redovisas på plankartan eller beskrivs i planbeskrivningen. Vägplanen omfattar bland annat skyddsvall mellan E18 och busshållplatserna, en dagvattenhantering med oljeavskiljning och avstängningsanordning för de tillkommande ytorna och återskapande av åkerholmeliknande naturmiljö öster om E18 (norr om hållplatserna). Återskapade av äng öster om E18 mellan busshållplats och Roslagsbanans hållplats ligger till stor del inom vägplanen, men behöver även samordnas med SLs järnvägsplan. Åtgärder väster om E18 i form av planteringar ingår delvis i vägplanen och behöver samordnas med Täby kommuns detaljplan för Arninge resecentrum. Utöver dessa åtgärder innefattar angränsande planer ( järnvägsplan och detaljplan) ett antal åtgärder. För byggtiden upprättas trafikanordningsplaner för att styra trafiken och minska olycksriskerna. Byggtiden kräver också skadeförebyggande åtgärder, planering och kontroll för att undvika påverkan på miljö. 8 MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13

Bakgrund till projektet 1. Bakgrund till projektet 1.1 PROBLEM OCH SYFTE Täby centrum/arninge är utpekat bl.a. i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen 2010 - RUFS 2010 som en av de framtida regionala kärnorna. Arninge är även utpekat som en kommande viktig knutpunkt för kommunerna i nordöstra delen av Stockholms län. Trafikverket, SL och Täby kommun arbetar med att undersöka förutsättningarna för att säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna genom byggande av ett resecentrum i Arninge. Under 2010 genomförde Trafikverket en förstudie där två lokaliseringar av det nya resecentrumet studerades. Utifrån förstudien tog Trafikverket ställningstagandet att nästa skede i processen är att ta fram en vägplan för det södra alternativet. Vägplanen för Arninge resecentrum drivs parallellt och i samarbete med både SL:s järnvägsplan Hägernäs-Ullna kvarnväg och Täby kommuns detaljplan för Arninge resecentrum. Se figur 7.1.1 för karta över vad som ingår i respektive plang. Vägplanens vägområde samt tillfällig nyttjanderätt framgår i figur 0.1. För mer detaljerade kartor över vad som är befintlig vägområde och vad som utgörs av nytt vägområde, se vägplan. Trafikverket påbörjade en arbetsplan 2011 som sedan vid årsskiftet 2012/2013 övergick till vägplan i och med den nya planläggningsprocessen. 1.2 TIDIGARE UTREDNINGAR Länsplanen I Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010-2021 finns Arninge hållplats med en objektkostnad under planperioden på 100 Mkr. Objektet finansieras dels genom länsplanen (32 Mkr) och dels genom trängselskatt (68Mkr). Trafikverkets utredningar Förstudie E18 - Arninge resecentrum genomfördes under år 2010. Två huvudlokaliseringar av resecentrumet studerades; en nordlig och en sydlig lokalisering. Förstudien förespråkade den sydliga lokaliseringen då den bedömdes medföra större möjlighet till integrering av befintligt handelsområde och gynnsammare framtida anpassning av Roslagspilen, större samhällsekonomiska nyttor samt bättre lösning för Vaxholmsbussarna. I beslut 2010-11-16 yttrade sig Länsstyrelsen att objektet i enlighet med 6 kap 5 Miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan. AB Stockholms Lokaltrafiks utredningar Trafikförvaltningen, som är en del av Stockholms Läns Landsting (SLL), har ansvaret för stora delar av infrastrukturen i kollektivtra- fiken. Gentemot resenärerna behålls SL (AB Storstockholms Lokaltrafik) som varumärke samt även vid arbetet med järnvägsplanen eftersom SL bli byggherre/ägare till anläggningen och därmed även den part som ansöker om att få denna järnvägsplan fastställd. SL genomförde år 2010 Förstudie Roslagsbanan -kapacitetsförstärkning inklusive dubbelspår etapp 2. I en bilaga till förstudien studerades olika linjedragningar av Roslagsbanan mellan Hägernäs och Rydbo samt ny station vid Arninge. För att anordna en ny station krävs en viss omdragning av Roslagsbanan och fyra olika korridorer studerades i förstudien. Förstudien bedömde att korridor 4 bäst uppfyllde projektmålen och gav minst ingrepp i landskapet samt gav en viss banförkortning (och därmed även en viss restidsvinst). Trafikförvaltningen beslutade 2010-03-23 att gå vidare med järnvägsplan och systemhandling. Länsstyrelsen i Stockholm län har beslutat att järnvägsprojektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Nu arbetar SL med att ta fram en järnvägsplan för sträckan Hägernäs-Ullna kvarnväg., se kapitel 7.2 1.3 AKTUALITET Trafikverket planerar att påbörjat byggnationen av Arninge resecentrum år 2016. Arninge resecentrum planeras att vara klart årsskiftet 2017/2018. MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13 9

Trafikverkets planeringsprocess 2. Trafikverkets planeringsprocess Trafikverket påbörjade en arbetsplan för Arninge resecentrum år 2011 i den gamla planläggningsprocessen. Den 1 januari 2013 trädde ändringar i Väglagen (1971:948) och Lag om byggande av järnväg (1995:1649) i kraft. I den nya planläggningsprocessen övergick arbetsplanen till att benämnas vägplan och projektet fasades in vid skedet Utforma planförslag och MKB i figur 2.1.1. 2.1 PLANERINGSPROCESS Den nya planläggningsprocessen innebär att planläggningen av vägar förankras bl.a. i kommunernas planering och att de som berörs i olika skeden får goda möjligheter till insyn och ges möjlighet att framföra synpunkter. Under planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väganläggningens lokalisering och utformning alltmer detaljerat. Slutligen läggs lokaliseringen och detaljutformningen fast. De handlingar som ska tas fram under planläggningsprocessen blir successivt allt mer detaljerade. Under hela processen genomförs fortlöpande samråd. Inledningsvis inriktas arbetet på att inhämta kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etcetera. Om det finns behov av att studera alternativa korridorer eller sträckningar måste de olika lokaliseringsalternativens effekter, konsekvenser och kostnader studeras och jämföras innan det mest lämpliga alternativet kan väljas. I planläggningsprocessens slutskede utformas och regleras de detaljer avseende den nya väganläggningens utformning, tekniska lösningar, miljöskyddsåtgärder med mera som behövs för att klarlägga markbehoven. För projekt som innebär en betydande miljöpåverkan ska en MKB upprättas och godkännas av länsstyrelsen. Det färdiga planförslaget benämns granskningshandling och ska hållas tillgängligt för Figur 2.1.1 Trafikverkets planeringsprocess för vägprojekt enligt planläggningstyp 3. granskning. Under granskningstiden har myndigheter och berörd allmänhet möjlighet att lämna synpunkter. Planen fastställs av Trafikverket och om inga överklaganden kommer in vinner den laga kraft. Vid eventuella överklaganden prövas vägplanen av regeringen. En fastställd vägplan upphör att gälla om vägbygget inte påbörjats inom fem år från utgången av det år då beslutet vunnit laga kraft. Med en fastställd vägplan kan byggandet av vägen påbörjas. Aktuellt vägprojekt följer Trafikverkets planläggningstyp 3 (se figur 2.1.1) då projektet har bedömts av länsstyrelsen kunna innebära betydande miljöpåverkan samtidigt som projektet inte har några alternativa lokaliseringar. 10 MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13

Framtagande av MKB 3. Framtagande av MKB 3.1 SYFTE OCH GENOMFÖRANDE MKB har som syfte att identifiera och redovisa vilka direkta och indirekta effekter och konsekvenser som orsakas av den föreslagna vägprojektet samt hur dessa påverkar människor och omgivningar. Det är bland annat viktigt att ta reda på hälsoeffekter, påverkan på friluftsliv, vilka natur- och kulturvärden som kan drabbas samt hur projektet påverkar näringar såsom jordbruk och skogsbruk. MKB ska även möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n har dessutom som syfte att beskriva vilka åtgärder som utförs eller planeras för att begränsa de negativa konsekvenserna. MKB tar upp miljökonsekvenser för vägprojektet som jämförs med en situation utan projektet, ett så kallat nollalternativ (se kapitel 3.3.1). Skadeförebyggande åtgärder för projektet behandlas också. Kontakter med allmänheten ingår i planeringsprocessen och är inte minst viktig för att fånga upp lokal kunskap om miljöförhållandena. Konsekvenserna bedöms utifrån vägprojektets inverkan på olika miljövärden, se Tabell 3.2.1 och 3.2.2. Höga värden och stora ingrepp kan ge stora konsekvenser. Konsekvenserna delas också in i negativa och positiva konsekvenser. Miljökonsekvenser har bedömts av teknikansvarig för miljöfrågor i uppdraget. Konsekvenserna har också diskuterats i projektgruppen och vid samråd med länsstyrelsen, allmänhet och experter i sakfrågor. Inom projektgruppen finns kompetens inom bl.a. om biologi, landskap, geoteknik, mark och samhällsbyggnad. Huvudsakligt underlag för MKB har varit befintligt material via databaser hos länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Vattenkartan, Artportalen, Viltolycksrådet samt Trafikverket. stor +/- måttlig +/- liten +/- förändring förändring förändring stort miljövärde (exempelvis riksintresse) stor konsekvens stor konsekvens måttlig konsekvens måttligt miljövärde (exempelvis regionala- eller stor konsekvens måttlig konsekvens liten konsekvens kommunala värden) litet miljövärde (exempelvis lokalt värde ) måttlig konsekvens liten konsekvens liten konsekvens Tabell 3.2.1. Bedömning av konsekvenser. Grad av konsekvens Stor negativ konsekvens Måttlig negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Försumbar eller ingen konsekvens Positiv konsekvens Förklaring Tabell 3.2.2 Förklarande text om graden av konsekvenser. 3.2 BEGREPPSFÖRKLARING I MKB-sammanhang används begreppen påverkan, effekt, konsekvens och åtgärder. Påverkan är det intrång som verksamheten orsakar, exempelvis att en ny väg tar mark i anspråk. Effekt är den förändring av miljökvaliteten som uppkommer, exempelvis en ökad ljudnivå. Konsekvens är en sammanvägning av hur stort värde som påverkas och hur stor förändringen Stor påverkan på exempelvis riksintresse, naturreservat, område med skyddsvärda arter och liknande. Påverkan bedöms så omfattande att den har stora effekter på värdet i området. Värdet försvinner inte, men påverkas i hög grad. Exempelvis många människor drabbas. Begränsad påverkan på exempelvis område i kommunalt naturvårdsprogram och liknande. Påverkan bedöms medföra måttliga negativa effekter för värdet i området. Värdet försvinner inte, men minskar i omfattning eller kvalitet. Exempelvis relativt få människor drabbas. Liten påverkan på exempelvis skogsbacke i närhet till bostäder. Påverkan bedöms medföra små negativa effekter för värdet i området. Värdet försvinner inte, men kan påverkas något vad gäller kvalitet. Försumbar eller ingen förändring. Förbättrade möjligheter för miljövärde eller intresse. Påverkan kan vara i skalan liten, måttlig, stor. Värdet ökar i omfattning genom att exempelvis en brist byggs bort, tillgängligheten till värdet ökar avsevärt eller liknande. MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13 11

Framtagande av MKB är (se Tabell 3.2.1 och 3.2.2), dvs. en värdering av effekten. Som exempel kan nämnas att en måttlig hög ljudnivå (buller) vid ett mindre samhälle med närboende (måttligt intresse) medför en måttlig negativ konsekvens. En skadeförebyggande åtgärd kan i exemplet vara att Trafikverket uppför bullerskydd för att klara gällande riktvärden vid bostäder. 3.3 ALTERNATIVREDOVISNING 3.3.1 Nollalternativ MKB ska alltid innehålla ett nollalternativ som beskriver en framtid där dagens vägsystem behålls med bibehållen drift och underhåll samt naturlig trafikökning. Vidare ska nollalternativet omfatta de övriga förändringar som bedöms ske i utredningsområdet vid prognosåret om inte projektet utförs. I konsekvensavsnittet jämförs de föreslagna åtgärderna med nollalternativet. Nollalternativet innebär i det här fallet att: Prognosår 2030 Inget resecentrum byggs i Arninge. Arninge trafikplats byggs om och kompletteras med trafiksignaler samt separat högersvängfält för trafik mot Vaxholm. Detta för att klara den ökade trafikbelastningen. E18 från Stockholm fram till Arninge trafikplats byggs ut till motorväg med tre körfält i varje riktning. Korsningen mellan Arningevägen och ramper för E18 byggs som en cirkulationsplats för att klara den ökade trafikbelastningen från handelsområdet. Roslagsbanan byggs inte ut. Befintligt enkelspår och linjedragning behålls. Täby kommuns utbyggnad av Arninge handelsområde är genomfört. Täby kommuns utbyggnad av Ullna strand är genomfört och omfattar bostäder, en skola och en förskola Täby kommuns utbyggnad av Hägerneholm är genomfört och omfattar nya bostäder samt kontor, handel och andra verksamheter. Trafiken på E18, väg 264 (Arningevägen), väg 274 och övriga anslutande vägar ökar enligt rådande trender samt p.g.a. utbyggnad av Arninge handelsplats och bostäder vid Ullna strand m.m. För nollalternativets trafikprognos se figur 3.3.1. Trafikprognoser i nollalternativet år 2030 I figur 3.3.1 redovisas bedömd trafiksituation år 2030 för en situation då Arninge resecentrum ej är utbyggt (nollalternativet). Allmän trafikökning 2012-2030 med ca 2% per år ger totalt ca 40% ökning fram till 2030. Utöver den allmänna trafikökningen tillkommer den områdesspecifik ökning från 3500 nya bostäder och utbyggd handel. I ett nollalternativ antas trafikalstringen till fem styck resor per lägenhet och dygn, d.v.s. ca 17 500 fordonsrörelser per dygn. Utbyggt handelsområde förväntas ge en dubblering av fordonsrörelser, dvs ca 4 000 fordonsrörelser under maxtimmen. (PM Trafik, daterad 2013-10-16) 3.3.2 Alternativ lokalisering och utformning För Arninge resecentrum har en förstudie genomförts före denna vägplan. Syftet med förstudien är att beskriva alternativ och jämföra dem med varandra. I förstudien beskrevs N Figur 3.3.1: Bedömda trafikmängder år 2030 utan Arninge resecentrum. (Källa: PM Trafik, daterad 2013-10-16) 12 MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13

Framtagande av MKB två huvudalternativ, en sydlig respektive en nordlig placering av Arninge resecentrum. Trafikverket förordade i sitt ställningstagande den sydliga lokaliseringen av resecentrumet, som nu projekteras vidare i vägplan. Arbetet med arbetsplanen/vägplanen påbörjades med en utredningsfas för att utveckla och konkretisera förstudiens förslag. Utredningsfasen sammanfattas i PM Utredningsfas inför framtagande av Arbetsplan daterad 2012-06- 13, rev 2012-09-27. Efter samråd med berörd markägare tillsammans med Täby kommun och SL var dock den framtagna lösningen tvungen att förändras. Det var främst lokaliseringen av Vaxholmsbussarnas angöring till resecentrum som markägaren var missnöjd med. Då togs tre principförslag fram där Vaxholmsbussarnas angöring till resecentrum studerades. I PM Principförslag (daterad 2013-03-04) sammanfattas och utvärderades principförslagen utifrån: Markintrång och kostnad Restid kollektivtrafik Sammanhållen avvägning busstrafik Kapacitet i trafikplats Arninge Byggnadstekniska förutsättningar ex geoteknik, användande av befintlig bro under Vaxholmsvägen för Roslagsbanan, mm Samordning med Arninge handelscentrum Principförslag 3 bedömdes utgöra den bästa lösningen av både Trafikverket, SL och Täby kommun. Även berörd markägare godtog denna principlösning och utifrån detta principförslag upprättas vägplan, järnvägsplan och detaljplan. 3.3.3 MKB-arbetets påverkan Miljöfrågor har varit ett teknikområde i projektet. För vägplanen innebär befintliga trafikplatser, Roslagsbanan och minimerat intrång i fastigheter i öster ett begränsat utrymme för ombyggnad. Inledningsvis i projektet genomfördes platsbesök och miljöanalys som varit ett av underlagen till utredning och projektering. I vägplanen har anpassning skett i största möjliga utsträckning efter identifierade miljövärden. 3.4 AVGRÄNSNINGAR 3.4.1 Avgränsade aspekter En MKB ska fokusera på sådant som är av vikt. Vibrationer, boendemiljö, markavvattningsföretag och riksintresse naturvård har därför avgränsats bort med följande motiveringar. Problem med störande vibrationer uppkommer främst vid kort avstånd mellan väg och byggnader, vid grundläggning på lösa jordar och vid hög hastighet. Förutsatt att nya ramper och resecentrum ges god grundläggning bedöms problem med störande vibrationer inte uppkomma. Inga bostäder finns inom eller i direkt närhet av utredningsområdet. Inom utredningsområdet fanns ett markavvattningsföretag, Hägernäs-Arninge tf 1949. Markavvattningsföretaget är upphävt genom dom M255-00. Riksintresse Naturvård Ullnasjöns De Geermoräner ligger strax norr om utredningsområdet och påverkas endast marginellt av markanspråk. Värdet/kärnan i riksintresset påverkas ej av vägplanen. Fokus i denna MKB ligger på att beskriva vägplanens direkta påverkan på landskap, naturmiljö, kulturmiljö, mark, vatten, klimat, säkerhet och risk, buller och luftkvalitet samt byggskedet. Direkt påverkan av vägplanen beskrivs under rubrik Utbyggnadsalternativet i kapitel 8.1-8-7 samt kapitel 8.9. Indirekta och kumulativa effekter redovisas separat i kapitel 8.8 istället för under varje miljöaspekt (landskap, naturmiljö osv). Detta för att förtydliga vad som är direkta effekter och konsekvenser av vägplanens markanspråk respektive indirekta effekter och konsekvenser som följer av Täby kommuns detaljplan för Arninge resecentrum samt SL:s järnvägsplan Hägernäs-Ullna kvarnväg. Åtgärder för spridningssamband inom Angarnkilen (en av Stockholms grönkilar) ligger utanför vägplanen såväl ekonomiskt som geografiskt. Beslut om att avgränsa frågan ur vägplanen har tagits under avgränsningsmöte med länsstyrelsen 2013-01-30. Rekreation MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13 13

Framtagande av MKB och friluftsliv samt spridningssamband inom grönkilen berörs inte direkt av vägplanen, men är viktiga för förståelse av helheten i Arninge. Aspekterna beskrivs därför kortfattat under kapitel indirekta och kumulativa effekter. 3.4.2 Avgränsning av influensområde MKB ska beskriva det område som kan beröras av vägprojektet, det så kallade influensområdet. Ofta är det huvudsakliga influensområdet vägens närområde tillsammans med det område som får ändrade trafikflöden. Men avgränsningen av influensområdet skiljer sig också beroende på vilken miljöaspekt som avses. Luftföroreningar sprids och påverkar klimatet globalt. Förorening av vatten berör bl.a Ullnaån samt vattenförekomster nedströms (Hägernäsviken, del av Stora Värtan). Indirekta och kumulativa effekter redovisas i kapitel 8.8 istället för under varje miljöaspekt (landskap, naturmiljö osv). 3.4.3 Tidsmässig avgränsning En MKB ska också avgränsas i tid då de huvudsakliga konsekvenserna kan förväntas. Trafikverket har normalt ett prognosår som ligger ungefär 15-20 år framåt i tiden. Prognosåret för vägplanen inklusive MKB för Arninge resecentrum är år 2030. Då har planerad utbyggnad av Arninge resecentrum skett och de huvudsakliga konsekvenserna uppstått. Arninge resecentrum planeras att vara klart runt årsskiftet 2017/2018. Influensområdet för vägplanen omfattar vägplaneområdet, ytor för tillfälligt nyttjande samt delar av Arninge på grund av ändrade trafikflöden och resmönster. Influensområdet överensstämmer därmed med det utsnitt som syns i Figur 0.1. De flesta effekterna av vägplanen bedöms bli direkta och lokala, dvs uppkommer inom eller i direkt anslutning till vägområdet (se figur 0.1). Direkt påverkan av vägplanen beskrivs under rubrik Utbyggnadsalternativet i kapitel 8.1-8-7 samt kapitel 8.9. 14 MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13

Mål och hänsyn 4. Mål och hänsyn 4.1 RIKSINTRESSEN OCH SKYDDADE OMRÅDEN Utredningsområdet berör följande riksintressen och skyddade områden: Riksintresse kommunikation, Roslagsbanan (Östra station-kårsta-österkär-näsbypark). Lokal järnvägslinje i Stockholm som är av särskild regional betydelse. Riksintresse kommunikation, E18 (Stockholm-Riksgränsen). E18 ingår även i TEN-T (Trans european Transport Network) och är av särskild internationell betydelse. Kända forn- och kulturlämningar Strandskydd för Hägernäsviken 4.2 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER I miljöbalkens andra kapitel återfinns de så kallade allmänna hänsynsreglerna. Reglerna innebär att den ansvarige måste ha kunskap om verksamheten, att man ska vidta skadeförebyggande åtgärder och att verksamheten kan stoppas om den innebär skada. Verksamheten ska också lokaliseras till en lämplig plats, hushålla med råvaror samt använda bästa produkt och teknik. Projektets överensstämmelse med hänsynsregler redovisas i kapitel 9. 4.3 LANDSKAPSKONVENTIONEN Den Europeiska landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige. Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Landskapskonventionen betonar att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. Utbyggnad av väg och nytt resecentrum påverkar landskapet och människors uppfattning om det. Därför är det av stor vikt att analysera och bedöma landskapets tålighet för förändring, exempelvis genom storskaliga tillägg. Se även Gestalningsprogram för Arninge resecentrum samt kapitel 8.1 i denna MKB. 4.4 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer, MKN, är lagstadgade gränsvärden för att säkerställa att människors hälsa och miljö inte påverkas negativt. Idag finns MKN för: föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), se vidare kapitel 8.7 kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554). Finns inte inom eller i direkt närhet till utredningsområdet. omgivningsbuller (SFS 2004:675). Kartläggningarna enligt förordningen är främst till för sammanställningar och jämförelser för EU, bland annat som underlag till internationella åtgärder för att minska buller från fordon. Kartorna är däremot inte underlag för åtgärder inom Sverige. För Sverige gäller mål, mått och åtgärdsplaner enligt beslut från riksdag och regering. E18 omfattas av förordningen, men denna aspekt kommer inte att hanteras vidare i projektet. kvalitetskrav för vattenförekomster i norra Östersjöns vattendistrikt (19FS 2009:36), se vidare kapitel 8.4. 4.5 MILJÖKVALITETSMÅL Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål för att vägleda miljöarbetet. Målen är allmänt formulerade generationsmål, som specificeras på regional och kommunal nivå. Projektets påverkan på miljökvalitetsmål beskrivs under kapitel 9.2.2. 4.5.1 Lokala miljömål Täby kommun har utifrån de nationella och regionala miljökvalitetsmålen valt att i Miljöplan 2010-2014 prioritera fyra sk inriktningsmål: Begränsad klimatpåverkan God vattenmiljö Halva Täby grönt God bebyggd miljö Lokala miljömål är inarbetade i projektmål och behandlas i kapitel 9. MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13 15

Mål och hänsyn 4.6 TRANSPORTPOLITISKA MÅL I maj 2009 tog riksdagen beslut om nya transportpolitiska mål enligt regeringens förslag i propositionen Mål för framtidens resor och transporter, proposition 2008/09:93. Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål (Figur 4.6.1). Funktionsmålet berör resans eller transportens tillgänglighet. Här gäller att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Funktionsmål Tillgänglighet Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Övergripande transportpolitiskt mål Figur 4.6.1 Två huvudmål stödjer det övergripande målet för transportpolitiken. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Här gäller att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. För båda målen finns ett antal preciseringar som regeringen har antagit. 4.7 PROJEKTMÅL & DELMÅL FÖR MILJÖ Trafikverket har i uppdragsbeskrivningen för arbetsplanen specificerat två projektmål. Dessa har vidareutvecklats i kompletterande mål och delmål för projektet Arninge resecentrum, se nedan. Projektmål för miljö är gemensamma för Trafikverket, Trafikförvaltningen (tidigare SL) och Täby kommun i projektet Arninge resecentrum. 1) Projektet ska säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna genom byggande av ett resecentrum i Arninge. Överensstämmer med kommunens mål Begränsad klimatpåverkan (enligt Miljöplan 2010-2014) och Stockholms läns landsting miljömålsområde Klimateffektivitet (Miljöpolitiskt program 2012-2016 -Miljöutmaning 2016). 1.1) Oskyddade trafikanter ska enkelt kunna ta sig till resecentrumet. Trygga cykelparkeringar av tillräcklig omfattning ska anläggas nära bytespunkter. 1.2) Resecentrumet ska överbrygga E18:s, Vaxholmsvägens och Roslagsbanans barriärverkan. Utvecklas nedan samt i gestaltningsmålen. 1.3) I utformningsarbetet ska ett långsiktigt perspektiv beaktas för att säkerställa framtida kvaliteter. Utvecklas i gestaltningsmålen. 2) Alla delar av resecentrumet ska utformas med god orienterbarhet. Utformningen ska säkerställas mot de krav som Trafikverket har enligt VGU avseende framkomlighet, komfort och trafiksäkerhet samt SL:s riktlinjer för tillgänglighet, RiTill samt för stationer RiStation. Överensstämmer med kommunens mål God bebyggd miljö. 2.1) Arninge resecentrum ska utformas utifrån omgivande framtida karaktär för Arninge - Ullna stadsdel. Utvecklas i gestaltningsmålen. 2.2) Trafikanter på E18 ska ges en lugn och harmonisk resa där utformningen underlättar möjligheten att orientera sig i förhållande till omgivningen. Utvecklas i gestaltningsmålen. Trafikverkets projektmål stämmer överens med två av de fyra kommunala inrikt- 16 MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13

Mål och hänsyn ningsmålen enligt Miljöplan 2010-2014 (se ovan). Projektmål som tar avstamp i de kommunala inriktningsmålen om grönstruktur och vattenmiljö saknas dock samt ett projektmål med fokus på klimat/resurseffektivitet. Därför har tre kompletterande mål formulerats: 3) Projektet ska säkerställa tillgången till natur- och kulturmiljöer. Värdefulla miljöer och parkrum integreras och kopplas till omkringliggande naturområden, grönkilar och vatten. Överensstämmer med kommunens mål Halva Täby grönt samt mål enligt FÖP Arninge-Ullna. 3.1) Resecentrumet ska medföra att passage över E18 och Roslagsbanan möjliggörs. Behovet för vilt och människor att röra sig längs Roslagsbanan under Vaxholmsvägen mot Hägernäsviken ska beaktas. 4.2) Vatten bör hanteras så att mervärden uppkommer för naturmiljö. 4.3) Hur luft, buller och risk påverkar personer som vistas i resecentrumet ska utredas i projektet och påverka projekteringen. 5) Projektet genomförs med beaktande av resurseffektivitet. Överensstämmer med kommunens mål Begränsad klimatpåverkan och Stockholms läns landstings miljömålsområde Resurseffektivitet. 5.1) I projektet ska resurseffektivitet och livscykelperspektiv beaktas vid exempelvis val av utformning, utförande och material. 3.2) Resecentrumet och dess kringanläggningar ska anpassas till omgivningen för minsta möjliga intrång. Utvecklas i gestaltningsmålen. 4) Projektet ska genomföras med beaktande av människors hälsa. Projektet ska medverka till en god vattenmiljö i recipienterna. Överensstämmer med kommunens mål God vattenmiljö och God bebyggd miljö samt Stockholms läns landstings miljömålsområde Hälsofrämjande miljöarbete. 4.1) Lokalt omhändertagande av dagvatten ska ske för resecentrumet. MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13 17

Nuvarande markanvängning 5. Nuvarande markanvändning 5.1 KOMMUNALA PLANER 5.1.1 Översiktsplan Täby kommun har en översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige 2009-12-14. I ÖP 2010-2030 anges följande strategier: Skapa snabb och kapacitetsstark ny spårburen kollektivtrafik med kopplingar till övriga regionen som är i drift före år 2030. Bygga ett resecenter i Arninge. Ny station på Roslagsbanan vid Arninge. Öka andelen kollektivresor. Bygga så att kollektivtrafikresande uppmuntras och främjas. Bygga i goda kollektivtrafiklägen. Etablera arbetsplatserna i goda kollektivtrafiklägen. Öka både exploateringsgrad och gestaltningskvalitet i våra verksamhetsområden. Byggande och markanvändning ska medverka till att god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv uppnås i våra sjöar och vattendrag. N 5.1.2 Fördjupad översiktsplan Kommunen har även tagit fram en Fördjupad översiktsplan för Arninge-Ullna som antogs av kommunfullmäktige 2009-09-28. I den fördjupade översiktsplanen (FÖP) anges följande vision: Arninge-Ullna blir en levande funktionsintegrerad stadsdel där arbetsplatser, handel och bostäder effektivt vävs samman i natursköna omgivningar. Med utbyggda kommunikationer utvecklas stadsdelen till en regional kärna med resecentrum för pendeltåg/ tunnelbana, Roslagsbana och bussar. Vidare anger FÖP: Zonen utmed E18 och Arningevägen är på samma sätt attraktiv för verksamheter. Figur 5.1.1. Utdrag ur Täby kommuns FÖP Arninge- Ullna. Planförslaget. Figur 5.1.2. Utdrag ur Täby kommuns FÖP Arninge- Ullna. Kommunikation och trafik N 18 MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13

Nuvarande markanvändning När området är fullt utbyggt beräknas det innehålla ca 3 000 nya bostäder. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer så som alléer, åkerholmar och fornlämningar integreras och blir en del av grönstråk och parkmark. För att skapa god tillgänglighet för friluftslivet kopplas de gröna parkrummen till omkringliggande naturområden, grönkilar och vatten. FÖPen syftar också till att utreda möjligheterna att etablera Event Resort Ullna (aktivitets och arenaområde som bl.a. erbjuder skidåkning, bad och hotell). 5.1.3 Detaljplaner I figur 5.1.4 redovisas gällande detaljplaner och pågående detaljplanearbete. De detaljplaner som ligger i anslutning till utredningsområdet är: D 139, Dp för fastigheterna Rönninge 3:1 och 3:2. Laga kraft 1998-07-14, genomförandetid fram till 2013-07-13. Berörs av vägplanen och behöver ändras eller upphävas. S 98, Stadsplan kv. Besmanet, beslut 1972-06-30. Berörs av vägplanen och behöver ändras eller upphävas. S180, stadsplan för Lokalanstalt, fastställd 1980-08-01. Påverkas inte av vägplanen Vägplanen medför att Stadsplan kv Besmanet berörs. Marken närmast E18 och väg 264 (Arningevägen) är planlagd som område för trafikändamål. Delar av marken norr om väg 264 är planlagd som park plantering. Delar av detaljplanen kan behöva ändras eller upphävas. Detaljplan för fastigheterna Rönninge 3:1 och 3:2 påverkas av vägplanen när delar av ny cirkulationsplats hamnar på mark planlagd som natur. Delar av detaljplanen behöver ändras eller upphävas. Täby kommun samarbetar med Trafikverket och SL och samordnar den kommunala planeringen med projektet. Österåkers kommun har inga angränsande detaljplaner. Figur 5.1.3 Utdrag ur Täby kommuns FÖP Arninge- Ullna. Rekreation och idrott N N Figur 5.1.4. Planlagd mark runt Arninge. Rosa yta = gällande detaljplaner, grön skraffering = pågående planering. (Källa: Täby kommuns webbkartor -detaljplaner) 5.1.4 Handlingsplan regionala stadskärnan Täby centrum-arninge, 2012 En handlingsplan togs fram år 2012 för Täby centrum-arninge som en framtida regional stadskärna och viktig knutpunkt i transportsystemet. Följande övergripande mål sattes: Täby centrum-arninge är den kompletta och starka stadskärnan för Stockholm Nordost, med hög tillgänglighet till hela Stockholmsregionen. MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13 19

Nuvarande markanvängning Med tillgänglighet avses såväl lokal, regional, nationell som internationell tillgänglighet. Utbyggda stråk för gång- och cykel, utbyggd spårburen trafik, stråk kollektivtrafik och bra förutsättningar för biltrafik. 5.1.4 Grönplan för Täby kommun, 2005 Grönplanen för Täby kommun beskriver rekreativa värden, kulturhistoriska värden och biologisk mångfald. I grönplanen finns elva gröna mål som tillsammans med två grönplanekartor (en av kartorna redovisas i figur 5.1.5) redovisar kommunens intentioner. I grönplanen pekas Arningevägen dels ut som en fysisk barriär inom den regionala grönkilen Angarnkilen och dels som en källa till störningar i form av buller. 5.1.5 Naturparksplan för Täby kommun, 2008 Planen omfattar 14 naturområden som är planlagda som naturmark. Dessa 14 naturområden har viktiga rekreativa och biologiska värden och har i planen inventerats. Planens syfte är att informera om naturparkerna, dess värde, innehåll och skötsel. De delar som vägplanen berör sammanfattas i kapitel 8.3 Naturmiljö. Hägernäsvik (öster om Roslagsbanan) är ett annat delområde som är utpekat, men vägplanen berör inte detta. 5.2 JORD- OCH SKOGSBRUK I miljöbalken kapitel 3:2 anges att jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast för väsentliga samhällsintressen. Skogsmark ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som försvårar ett rationellt skogsbruk. Inom utredningområdet finns såväl jordbruksmark som skogsmark, se vidare kapitel 8.4 Mark och vatten. 5.3 ÖVRIGA VERKSAMHETER I OMRÅDET I utredningsområdet finns ett flertal verksamheter, dessa är lokaliserade väster om E18 i Arninge Centrum. Handelsområde består av ca 26 olika butiker och kommersiella enheter. Under år 2010 hade Arninge Centrum ca 2,9 miljoner besökare. Handelsområdet har ca 500 fria parkeringsplatser. (www.arningecentrum. se) Närmast E18 i Arninge Centrum ligger Coop forum, Zookompaniet och XXL. N Figur 5.1.5. Utdrag ur Grönplanekartan inom tätort över Arninge. 20 MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13

Dagens vägsystem 6. Dagens vägsystem 6.1 VÄGENS FUNKTION OCH STANDARD 6.1.1 Vägens funktion E18 är en europaväg och utgör riksintresse för kommunikation och ingår i TEN-T-nätet samt är en primär led för farligt gods. Skyltad hastighet inom utredningsområdet är 100 km/h. E18 är i utredningsområdet en motorväg med smal mittremsa med balkräcken för att skilja trafiken åt. I mittremsan finns även belysningsstolpar. E18 har viltstängsel på båda sidor från trafikplats Arninge och norrut. Väg 264 (Arningevägen) är en primär länsväg och utpekad som primär led för farligt gods. Vägen har en skyltad hastighet på 60 km/h förbi Arninge handelsområde och genom Arninge trafikplats. (Trafikverkets databas NVDB, utdrag 2013-08-16) Väg 264 är väster om trafikplats Arninge en fyrfältsväg med mittremsa. I mittremsan finns belysningsstolpar placerade. Väg 274 är en primär länsväg och utpekad som primär led för farligt gods. Vägen har en skyltad hastighet på 90 km/h, men vid Arninge trafikplats är hastigheten skyltad 70 km/h. (Trafikverkets databas NVDB, utdrag 2013-08- 16). Väg 274 är öster om trafikplats Arninge en 2-fältig 13 meter bred väg. Vägen är belyst närmast trafikplats Arninge. Det finns viltstängsel på vägens båda sidor. I trafikplats Arninge är ramperna på östra sidan utformade som en ruterlösning med droppe.på västra sidan är ramperna utformade som ett klöverblad. Samtliga rampvägar är belysta, så även sekundärvägen över E18 och droppen. I figur 6.2.1 redovisas dagens trafikflöden. 6.2 TRAFIK OCH TRAFIKANTER 6.2.1 Kollektivtrafik Flertalet busslinjer trafikerar Arninge Centrum och ett flertal busshållplatser finns inom handelsområdet. För mer information se PM Trafik, 2013-10-16. Figur 6.2.1: Befintliga trafikmängder. (Källa: PM Trafik, daterad 2013-10-16) N 6.2.2 Tung trafik Enligt mätningar år 2010 utgjorde den tunga trafiken på E18 ca 9% av den totala trafiken. I Trafikverkets mätning år 2009 på väg 264 (Arningevägen) utgjorde tung trafik ca 6,4% av den totala trafiken. Mätningar från 2010 på väg 274 visade ca 7% av trafiken bestod av tung trafik. Farligt gods Det statistiska underlaget för transporter av farligt gods är dåligt. En enkätundersökning som genomfördes under september 2006 1 visar att den största gruppen transporterat farligt gods på E18 utgjordes under september 2006 av brandfarliga vätskor (exempelvis eldningsolja, bensin, diesel). Viktigt att poängtera är att resultaten endast ger en bild av transportflödena för en månad, september 2006. Resultaten är inte representativa för hela året och de kan inte heller räknas upp till helårsbasis. 6.2.3 Oskyddade trafikanter Inom utredningsområdet finns inga passager för oskyddade trafikanter över/under E18. En möjlig passage under väg 274 är porten för Roslagsbanan. Här finns idag en upptrampad stig som inte ansluter till några gång- eller cykelbanor. 1 www.msb.se/sv/forebyggande/farligt-gods/ Flodesstatistik/ MKB för vägplan, Arninge Resecentrum. Samrådshandling 2013-12-13 21