1. Översikt och organisation Allmän översikt Allmän ekonomisk översikt Organisation... 6

Raseborgs stads bokslut 2014

Innehållsförteckning 1. Översikt och organisation... 1 1.1. Allmän översikt... 1 1.2. Allmän ekonomisk översikt... 3 1.3. Organisation... 6 2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk... 8 2.1. Resultaträkning (1 000 )... 8 2.2. Sammandrag av driftsekonomin och resultat... 9 2.3. Balansräkning 31.12.2014... 10 2.4. Finansieringsanalys... 12 2.5. Finansieringsdelens utfall... 13 2.6. Totala inkomster och utgifter... 14 3. Raseborgs koncern... 15 3.1. Koncernens uppbyggnad... 15 3.2. Koncernresultaträkning... 16 3.3. Koncernbalansräkning... 17 3.4. Koncernens finansieringsanalys... 18 4. Nyckeltal inklusive affärsverk... 19 5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat... 20 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats... 20 5.2. Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat... 23 6. Budgetens utfall... 24 6.1. Resultaträkningens utfall... 24 6.2. Tablå över budgetens utfall... 25 6.3. Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall... 27 Sektor: Koncernförvaltning... 29 Koncernförvaltning... 31 Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning... 35 Allmän- och ekonomiförvaltning... 36 Sektor: Grundtrygghet... 39 Egen produktion... 41 Myndighetsuppgifter... 47 Administration och externa avtal... 50 Specialsjukvård... 53 Sektor: Bildningen... 55 Bildning... 57 Kulturverksamhet... 61 Fritidsverksamhet... 64 Sektor: Samhällsteknik... 66 Samhällsteknik... 69 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn... 74

6.4. Tablå över Investeringsprojektens förverkligande... 78 6.5. Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock... 85 6.6. Resultaträkning 31.12.2013... 86 6.7. Balansräkning 31.12.2013... 87 7. Noter... 89 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder... 89 7.2. Verksamhetens intäkter... 90 7.3. Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva... 91 7.4. Avskrivningsplan... 92 7.5. Bestående aktiva... 93 7.6. Aktier och andelar... 95 7.7. Rörliga aktiva, fordringar... 97 7.8. Förändringar i eget kapital... 98 7.9. Avsättningar... 100 7.10. Främmande kapital... 101 7.11. Passiva resultatregleringar... 102 7.12. Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar... 103 7.13. Underhållsstöd... 103 7.14. Löneutgifternas utveckling... 104 7.15. Personalkostnader... 105 7.16. Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan... 106 7.17. Arvoden till revisorer... 107 7.18. Övriga noter... 108 7.19. Förteckning över använda bokföringsböcker... 110 8. Noter till koncernen... 111 9. Underskrifter och revisionsanteckningar Raseborgs Vatten 1-23

[Skriv text] 1. Översikt och organisation 1.1 Allmän översikt Beslutsamma steg i riktning mot hållbar ekonomi I enlighet med stadens strategi togs under åren 2013-14 beslutsamma steg i riktning mot se över stadens förvaltning och service med sikte på ekonomisk balans och främja tillväxten. Sammantaget väntas samarbetsförhandlingarna åren 2013-2014 leda till att den totala arbetsinsatsen minskar med 125 årsverk fram i slutet av 2015. Minskningen mäts med en årsverksklocka. I pengar innebär det drygt 6 mn eller 1,5 % av kommunalskatten, då åtgärderna når full effekt. Häften av de överenskomna minskningarna av årsverken har genomförts under 2014. Personalstyrkan har ökat något under 2014, till följd av att Karis hälsostation övergick i stadens regi. Lönesumman har ökat endast marginellt under de senaste två åren. Inkomstskatten höjdes med en procentenhet 2014 för att tillsammans med översynen av servicen balansera budgeten. Skattehöjningen väntades ge 4 mn, men skatteintäkterna ökade med bara 2,3 mn jämfört med 2013. Orsaken till att skatteinkomsterna stannade under budgeten var det försämrade sysselsättningsläget. Minskningen av arbetsplatserna inom näringslivet har resulterat i att inkomstutvecklingen stagnerat och fler blivit långtidsarbetslösa. Nedskärningarna av stadsandelarna med 2 mn i förhållande till 2013 var förutsedda i budgeten men bidrar till ökat skattetryck. Försäljningen av fastigheter som icke behövs för egen produktion framskred långsammare än beräknat pga. försämrat marknadsläge. Raseborgs stads kostnader för specialsjukvården var år 2014 tredje högst bland de 58 största städerna i landet (1422 /invånare). Specialsjukvårdens kostnader har ökat med 10,4 % eller 3,8 mn under år 2014. Det är närmare en procentenhet av kommunalskatten. Huvuddelen av kostnaderna uppstår inom Västra Nylands sjukvårdsområde. Kostnadsökningen inom Lojo (4,1%) och Borgå 4,6 % har också varit snabbare än medeltalet (2,8%) för alla kommuner som ingick i jämförelsen. När det gäller kostnadsökningen inom social- och hälsovården i övrigt klarar sig Raseborg bra i jämförelsen. Kostnaderna per capita är relativt höga (3491 /invånare), men ökningen 2013-2014 har varit endast 1,9 %, dvs. under medeltalet ( 2,2%). Årsbidraget positivt - men räckte inte Sammantaget räckte inte samarbetsförhandlingarna och höjningen av skattesatsen till för att nå ett positivt bokslut. Resultatet blev -3,9 mn eller i storlekordningen en procent av kommunalskatten. Årsbidraget var positivt, men bara 2,4 mn mot budgeterade 6,7 mn. Efter de planenliga avskrivningarna var underskottet 3 mn. Resultatet försämras ytterligare med en miljon till följd av nedskrivningar av värdet på aktierna i Pojo Bruksindustri AB som likviderades under året. Värdet på aktierna är från Pojo kommuns balansräkning. Underskottet på 3 mn före den extra anskrivningen lägges till det kumulativa underskottet som ökat till 11,5 mn. Nedskrivningen av aktierna i Pojo Bruksindustri Ab minskar stadens grundkapital med motsvarande summa. Statens reformplaner sysselsatter kommunerna Regeringens utredningar att omorganisera social- och hälsovården "SOTE" sysselsatte kommunerna hela året. Stadsstyrelsen i Raseborg gav flera utlåtanden om förslaget till SOTE-lagstiftning. Förlaget innebar att hälften av stadens budget och hela social- och hälsovårdspersonalen överförs till södra Finlands vårdområde med 1,9 miljoner invånare. Lagförslaget förkastades av riksdagens grundlagsutskott i februari 2015 och reformen hänsköts till nästa regering. Stadsstyrelsen avgav också utlåtande om förslagen till ny kommunallag och metropollagstiftning. Koncernförvaltningen huvudfokus under verksamhetsåret var att driva på förändringar i vårdstrukturen som kan sänka kostnadstrycket på sikt. Det viktigaste projektet har varit byggandet av ersättande serviceboende och moderna hyresbostäder för långvården på Mjölbolsta. Leasingavtalet med Danske Bank och huvudentreprenadavtalet med Firas Ab undertecknades i slutet av året. En arbetsgrupp med stadens och VNS ledning (HELP-gruppen) utarbetade en helhetsplan för flyttningen av bäddavdelningen från Mjölbolsta och flyttningen av psykiatrin från Ekåsen till VNS. Målet är ett 2

[Skriv text] optimerat utnyttjande av alla sjukhusfastigheter kring VNS. Principbeslut fattades också om att stadens förvaltning ska flytta till Ekåsen 2017 då avtalet gällande Ystadsgatan 3 går ut. Befolkningsminskningen som pågått tre år i följd stannade upp 2014 och befolkningen ökade med fyra personer. Staden hade både ett positivt flyttningsnetto mellan kommuner och med utlandet. Trots att efterfrågan på bostadstomter stannade på en låg nivå i hela regionen har intresset för att bygga nya utrymmen för detaljhandeln i Karis (Läpp) och Ekenäs hållit i sig. Detaljplanen för utvidgningen av Mirka-fabriken i Karis färdigställdes och en kraftsamling gjordes för att finna en lösning på det fastlåsta läget med Billnäsplanen. Samarbete i regionen och tillväxt Samarbetskommittén för KasvuKraft-samarbetet i Västnyland höll under året fem möten. Huvuddelen av Raseborgs näringspolitiska projekt förvaltades av Novago Ab. Under året grundades 172 nya företag i Raseborg. Nettoökning var 92 företag. Novago Ab bistod med rådgivning åt 39 % av de nystartade företagen. Sammanlagt tre företag i Raseborg erhöll investeringsbidrag på basen av ÄRMstatusen 2014. Investeringarna beräknas generera ett 15-tal arbetsplatser. Det projekt som startades 2012 för att marknadsföra Raseborg och Hangö 2012 i hela Finland (InnoLink-projektet) avslutades på hösten. Raseborgs stad gick med i Lumo Oy för att stöda marknadsföringen av turismen i Västnyland. 3

1.2 Allmän ekonomisk översikt Budgeten för år 2014 innehöll inte extraordinära faktorer i form av reducering av personalkostnaderna genom frivilliga arrangemang eller permitteringar. Åtgärdsprogrammet som uppdaterades i maj 2013 i fullmäktige innehöll dock anpassningar av ekonomin till ett belopp om 3,9 mn år 2014 och ytterligare 4,3 mn för år 2015. Respektive sektors ekonomiplaneblanketter längre fram i bokslutet omfattar redogörelser för hur åtgärdsprogrammet framskridit. Budgeten 2014 visade ett överskott om 1,5 mn. Stadsfullmäktige beviljade under året budgetändringar sammanlagt 4,8 mn vilket indikerade ett underskott om 3,3 mn. Om man inte beaktar den extraordinära nedskrivningen som gjorts som en följd av konsolideringsprocessen av stadens hyreshusbolag blev underskottet 3,0 mn. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen under årsbidraget och påverkar inte det kumulativa underskottet i balansräkningen. Med nedskrivningen beaktad blev underskottet 4,0 mn. Raseborgs stads officiella bokslut består av stadens och affärsverket Raseborgs Vattens räkenskaper. I vidstående verksamhetsberättelse finns dock även uppgifter som behandlar dessa enheter separat för att ge en klar och mångsidig bild av stadens verksamhet och ekonomi. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde 31.12.2013 då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Ändringar i budgeten ska enligt förvaltningsstadgan 21 föreläggas fullmäktige under budgetåret. Utgiftsöverskridningar och inkomstunderskott bör motiveras i samband med analysen om hur målsättningar och prestationer uppnåtts i bokslutet för respektive år. De största budgetändringarna gjordes inom grundtryggheten, 2,1 mn och inom finansiering, skatteinkomster 2,2 mn. Årsbidraget för år 2014 uppgick till 2,4 mn, vilket är 3,1 mn mindre än år 2013. Jämfört med budgeten 2014 efter ändringar blev det slutliga årsbidraget 0,5 mn bättre än budget. Enbart stadens årsbidrag var 0,4 mn mot 1,5 mn 2013. Verksamhetens intäkter uppgick till 52,1 mn mot budgeterade 52,3 mn. Försäljningsvinsterna för såld egendom uppgick år 2014 till 0,8 mn mot 1,5 mn år 2013. Försäljningsvinsterna budgeterades till 2,4 mn. Raseborgs Vattens omsättning steg med 0,6 mn jämfört med 2013 till 6,2 mn. Verksamhetens kostnader var 212,9 mn mot ursprungligen budgeterade 211,5 mn. Efter godkända budgetändringar var det budgeterade utgiftsanslaget 213,9 mn. Verksamhetsbidraget - 160,8 mn blev 1,6 mn sämre än det ursprungligen budgeterade och 0,5 mn bättre än budgeterat då man beaktar budgetändringarna. De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till 85,5 mn mot 86,6 mn år 2013, vilket innebär en minskning om 1,3 %. År 2012 var personalutgifterna 87,1 mn. De totala skatteinkomsterna uppgick till 111,0 mn mot ursprungligen budgeterade 113,5 mn. En budgetändring gjordes i så att skatteinkomsterna sänktes till 111,3 mn. Jämfört med år 2013 ökade skatteinkomsterna med 2,3 mn, en ökning med 2,1 %. Inkomstskattesatsen höjdes med en procentenhet från 21,00 % till 22,00 %. Kommunalskatteinkomsterna var 97,7 mn (96,6 mn 2013, + 1,1 %) och blev 2,8 mn under det ursprungligen budgeterade och 0,6 mn under efter budgeändringen. Fastighetsskatt inflöt 9,9 mn eller 0,1 mn mer än budgeterat medan samfundsskatteinkomsterna uppgick till 3,4 mn, 0,2 mn mer än budgeterat. Jämfört med år 2013 steg fastighetsskatteinkomsterna med 0,8 mn (8,8 %) medan samfundsskatteinkomsterna steg med 0,5 mn (16,9 %). Fastighetsskattesatserna var oförändrade, 1,35 % (allmän) och 0,32 % (stadigvarande boende). Beträffande skatteinkomsterna se närmare punkt 6.5 Specifikation av skatteinkomsterna. 4

Statsandelarna uppgick till 52,5 mn, en minskning från föregående år med 1,9 mn (3,5 %) och var 0,2 mn lägre än det budgeterade beloppet. I beloppet ingår en extra behovsprövad höjning av statsandelen om 1,5 mn som staten beviljade. Stadsstyrelsen anhöll om behovsprövad höjning av statsandelen 1 mn men ansökan avslogs. Räntekostnaderna uppgick till 2,5 mn, samma nivå som föregående år och 0,3 mn lägre än budgeterat, främst tack vare en fortsatt låg räntenivå och utnyttjande av korfristiga krediter i form av kommuncertifikat. Kortfristiga krediter utnyttjades i planerad utsträckning. Övriga finansiella kostnader uppgick till 28 t och övriga finansiella intäkter till 333 t, mot budgeterade 359 t. Staden hade vid årsskiftet externa kortfristiga krediter om 40 mn vilket är 3,2 mn mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år (en koncernlimit med ett saldo om 2,3 mn för stadens hyreshusbolag, där staden står som kontoinnehavare inkluderas inte). Det långfristiga främmande kapitalet uppgick 31.12.2014 78,0 mn mot 76,1 mn ett år tidigare. Raseborgs Vatten hade interna krediter från staden om 4,6 mn (3,1 mn 2013), varav inga kortfristiga kassakrediter. Ökningen beror på en kredit som affärsverket lyft av staden i och med övertagandet av Skåldö Vattenandelslags anläggningstillgångar som förts in i affärsverkets balansräkning. Totalt uppgick skuldbördan 31.12.2014 till 118,0 mn (112,8 mn 2013) eller 4 110 per invånare (3 977 2013) varav affärsverkets andel var 9,7 mn eller 8,2 % ( 7,4 % 2013). Utan affärsverket medräknat är skuldbördan 3 755 per invånare (3 637 2013). Kassamedlen uppgick vid årsskiftet till 5,8 mn jämfört med 4,6 mn föregående år. Av medlen tillhörde 3,8 mn Raseborgs stad och 2,0 mn Raseborgs Vatten. Raseborgs Vattens avkastning på insatt grundkapital, 598 533, redovisas på skild rad i resultaträkningen. Enligt fullmäktiges beslut har avkastningen för Raseborgs Vatten höjts från 4 % till 6 % från och med år 2014. Affärsverkets bokslut presenteras separat i slutet av verksamhetsberättelsen. Resultatet belastas av planmässiga avskrivningar 5,5 mn (7,5 mn 2013). Skillnaden beror på att affärsverket Ekenäs Energis avskrivningar inte mer finns med. Stadens avskrivningar uppgick till 4,1 mn (3,8 mn 2013) och Raseborgs Vattens till 1,4 mn (1,4 mn 2013). Räkenskapsperiodens underskott är enligt resultaträkningen 4,0 mn. Resultatet innehåller en nedskrivning om 0,9 mn som en följd av konsolideringsprocessen av stadens hyreshusbolag, nedskrivningen påverkar inte det kumulativa underskottet i balansräkningen eftersom den bokförts mot grundkapitalet bland passiva, eget kapital (se närmare not 7.18 "övriga noter"). Med affärsverket frånräknat har staden ett underskott om 4,7 mn. År 2013 utmynnade i ett sammantaget överskott om 16,7 mn. Det stora överskottet berodde på en extraordinär intäkt om 18,6 mn som bestod av den försäljningsvinst som uppstod i och med överlåtelsen av Ekenäs Energis affärsverksamhet till Ekenäs Energi Ab som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Stadens egna investeringsutgifter 2014 uppgick till 7,8 mn jämfört med 8,7 mn år 2013 (budget 2014 13,7 mn ). De största enskilda investeringsposterna var Kiilan koulus nya gymnastiksal, 1,6 mn och centralköket i Karis 1,3 mn. Raseborgs Vattens investeringar var totalt 3,9 mn (0,5 mn 2013). De största posterna gällde inköp av ledningsnätet av Skåldö Vattenandelslag, 2,2 mn och saneringen av vattentornet i Ekenäs 0,7 mn. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var negativt 8,1 mn (positivt 24,5 mn 2013) medan kassaflödet för finansieringens del var positivt 9,3 mn (negativt 22,8 mn 2013). Förändringen av de likvida medlen var sålunda + 1,2 mn och de likvida medlen uppgick 31.12.2014 till 5,9 mn. 5

Staden upptog långfristiga lån 10,2 mn och Raseborgs Vatten 2,2 mn. Amorteringarna uppgick år 2014 till 10,5 mn, 1,8 mn mer än föregående år. Balansräkningen uppvisade vid årets början ett kumulativt underskott om 8,5 mn. I och med det negativa resultatet om 4,0 mn 2014 är det kumulativa underskottet per 31.12.2014 12,5 mn vilket innebär 436 per invånare (297 31.12.2013). Balansomslutningen var 209,0 mn (207,9 mn 2013). Koncernen Raseborgs stad Resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för koncernen har uppgjorts. I koncernen ingår Raseborgs stad, affärsverket Raseborgs Vatten, 6 samkommuner i vilka staden är delägare, 5 aktiebolag, 1 bostadsaktiebolag och 9 fastighetsaktiebolag i vilka stadens ägarandel är mellan 51 och 100 %. Därtill ingår i koncernbokslutet 3 intressebolag (ägarandel 20-50 %). Intressebolagen är dock medtagna endast till den del det skiljer mellan stadens ägarandel av det egna kapitalet och bokföringsvärdet på bolagets aktier i stadens balansräkning. Under år 2014 likviderades Lövkulla Värme Ab och FAB Pojo Bruksindustri. Stadens aktier i Pojo Affärscentrum Ab såldes i februari 2014. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde 31.12.2013 då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Ekenäs Energi Ab:s operativa resultat innan skatt och avskrivningsdifferens var 0,4 mn vilket överskred kalkylerna i samband bolagiseringen som indikerade att bolaget skulle uppvisa förlust de första verksamhetsåren. Bokslutet för året visar en vinst om 1 520,15. Dividend utbetalas inte för år 2014. Koncernens resultaträkning 31.12.2014 visar ett underskott om 3,9 mn. Staden är även huvudägare i Pojo Servicebostadsstiftelse som besitter servicebostäder för äldre vilka drivs av staden, ägarandelen är 66,6 %, vilken dock inte ingår i koncernbokslutet. Stadsfullmäktige godkände 6.6.2011 63 koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Koncerndirektiven uppdaterades i stadsfullmäktige 7.4.2014. Uppbyggnaden av koncernen framgår av separata scheman i kapitel 3.1 "Koncernens uppbyggnad". Skuldbördan för hela koncernen Raseborgs stad uppgår till 4 894 per invånare (4 930 2013) och lånestocken till 139,9 mn (135,8 mn 2013). Balansomslutningen för koncernen var 235,4 mn (226,5 mn 2013). 6

1.3 Organisation Stadsdirektör Mårten Johansson Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning Mårten Johansson Stadskansliet Thomas Flemmich Ekonomiavdelning Thomas Karlsson Grundtrygghet Jeanette Pajunen Egen produktion Kirsi Ala- Jaakkola, Stefan Fri, Anne pietinalho, Eivor Österlund- Holmström Bildning Robert Nyman Barndagvård och förskola Märta Wikström Tina Nordman Svenskspråkig grundläggande utbildning Maj-Len Engelholm Samhällsteknik Jan Gröndahl Administration Åke Frondén Samhällstekniska avdelningen Jan Gröndahl Raseborgs Vatten Tom Törnroos Personalavdelning Johan Nylund Intern service Arne Nummenmaa Myndighetsuppgifter Eivor Österlund- Holmqvist Administration och externa avtal Jeanette Pajunen Specialsjukvård Jeanette Pajunen Finskspråkig grundläggande utbildning Jukka Hautaviita Gymnasier Robert Nyman Medborgarinstitut Maarit Hujanen Musikinstitutet Raseborg Tuula Kalmi Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm Fastighetsbildning och kartläggning Pentti Viljanmaa Småbåtshamnar Åke Frondén Museiverksamhet Dan Lindholm Västra-Nylands Avfallsnämnd Biblioteksverksamhet Heidi Enberg Ungdomsverksamhet Fredrika Åkerö Kulturverksamhet Lotta Lerviks Idrottsverksamhet och hälsomotion Yngve Romberg 7

[Skriv text] Anställda (antal) december december Antal anställda i huvudtjänst 2014 2013 Koncernförvaltning *) 222 322 Allmän- och ekonomiförvaltning *) 66 Grundtrygghet 753 675 Bildning 808 854 Samhällsteknik 70 46 Ekenäs Energi 0 33 Raseborgs Vatten 23 23 Sammanlagt 1 942 1 953 Antal anställda enligt anställningsform Heltid ordinarie 1 270 1 265 Heltid tidsbundna 248 269 Deltid ordinarie 291 278 Deltid tidsbundna 133 141 Sammanlagt 1 942 1 953 *) 2013 Allmän- och koncernförvaltning 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Allmän och koncernförvaltning 262,3 254,4 259,8 260,5 247,5 Koncernförvaltning 170,5 Allmän och ekonomiförvaltning 56,9 Grundtrygghet ordnare 14,4 8,3 9,8 9,7 Grundtrygghet 328,6 358,2 403,6 508,7 521,5 545,7 Bildning 724,6 706,4 729,5 739,2 717,4 712,7 Samhällsteknik 79,2 75,6 71,8 67,3 49,5 53,1 Ekenäs Energi 25,1 24,5 28,0 27,7 28,7 Raseborgs Vatten 25,4 24,7 24,6 22,9 21,9 22,1 Totalt 1459,6 1452,1 1527,1 1636,0 1586,5 1561,0 Affärsverket Ekenäs Energi ombildades från 1.1.2014 till Ekenäs Energi Ab, och alla 33 anställda överfördes till det nya bolaget och finns således inte med längre i 2014 års personalstatistik. Staden övertog 1.1.2014 Karis HVC genom överlåtelse av rörelse från Mehiläinen. Samtliga 41 anställda överfördes som s.k. gamla anställda till staden och de är medräknade i 2014 års personalstatistik. Ett statistikfel finns i 2013 års personalbokslut gällande tekniska sektorns personalmängd. Den uppges i december 2013 vara endast 46 personer, men det borde vara 67 personer. Totala personalmängden (i huvudtjänst) 2013 var alltså 1974 och inte 1953 som felaktigt uppgetts. Samarbetsförfarandets resultat förverkligades under året så att 64,75 årsverken minskades. Minskningen följdes upp kontinuerligt i stadsstyrelsen. 8

2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk 2.1 Resultaträkning (1 000 ) BS 2014 BS 2013 Verksamhetens intäkter 30 782 42 442 Försäljningsintäkter 10 294 21 276 Avgiftsintäkter 10 777 10 668 Understöd och bidrag 3 061 2 913 Övriga verksamhetsintäkter 6 650 7 585 Tillverkning för eget bruk 132 75 Verksamhetens kostnader -191 728-198 080 Personalkostnader -85 272-86 363 Löner och arvoden -64 444-65 201 Lönebikostnader -20 828-21 162 Pensionskostnader -17 325-17 605 Övriga lönebikostnader -3 503-3 557 Köp av tjänster -79 601-80 470 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -11 351-16 110 Understöd -9 921-9 429 Övriga verksamhetskostnader -5 583-5 708 Verksamhetsbidrag -160 814-155 563 Skatteinkomster 110 957 108 635 Statsandelar 52 461 54 377 Finansiella intäkter och kostnader -179-1 903 Ränteintäkter 2 000 81 Övriga finansiella intäkter 334 415 Räntekostnader -2 485-2 386 Övriga finansiella kostnader -28-13 Årsbidrag 2 425 5 546 Avskrivningar och nedskrivningar -6 410-7 486 Avskrivningar enligt plan -5 474-7 462 Nedskrivningar -936-24 Extraordinära poster 0 18 555 Extraordinära intäkter 19 088 Extraordinära kostnader -533 Räkenskapsperiodens över-/underskott -3 985 16 615 9

2.2 Sammandrag av driftsekonomi och resultat SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Koncernförvaltning Intäkter 21 339 358 21 079 920 20 749 642-330 278 98,4 % Kostnader -20 818 346-19 693 900-126 500-19 774 154 46 246 99,8 % Netto 521 011 1 386 020-126 500 975 488-284 032 77,4 % Allmän- och ekonomiförvaltning Intäkter 3 180 680 3 112 340 3 383 758 271 418 108,7 % Kostnader -9 223 965-9 219 500-138 000-9 906 573-549 073 105,9 % Netto -6 043 285-6 107 160-138 000-6 522 815-277 655 104,4 % Grundtrygghet Intäkter 12 224 216 12 242 180 12 516 416 274 236 102,2 % Kostnader -110 452 698-110 008 140-2 083 000-112 697 547-606 407 100,5 % Netto -98 228 482-97 765 960-2 083 000-100 181 131-332 171 100,3 % Bildning Intäkter 5 663 041 5 470 200 5 733 521 263 321 104,8 % Kostnader -57 478 741-58 883 100-57 967 126 915 974 98,4 % Netto -51 815 699-53 412 900 0-52 233 605 1 179 295 97,8 % Samhällsteknik Intäkter 3 900 064 4 214 700-180 000 3 470 050-564 650 86,0 % Kostnader -9 850 180-9 989 870-70 000-9 294 986 764 884 92,4 % Netto -5 950 116-5 775 170-250 000-5 824 936 200 234 96,7 % Raseborgs Vatten Intäkter 5 609 338 6 228 060 6 200 260-27 800 99,6 % Kostnader -3 401 710-3 714 020-3 227 173 486 847 86,9 % Netto 2 207 628 2 514 040 0 2 973 087 459 047 118,3 % Ekenäs Energi Intäkter 16 106 036 Kostnader -12 359 810 Netto 3 746 226 0 0 0 0 0,0 % Raseborgs stad Intäkter 46 307 358 46 119 340-180 000 45 853 387-85 953 99,8 % Kostnader -207 823 930-207 794 510-2 417 500-209 640 386 571 624 99,7 % Netto -161 516 572-161 675 170-2 597 500-163 786 999 485 671 99,7 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter 68 022 732 52 347 400-180 000 52 053 647-113 753 99,8 % Kostnader -223 585 450-211 508 530-2 417 500-212 867 558 1 058 472 99,5 % Netto -155 562 718-159 161 130-2 597 500-160 813 911 944 719 99,4 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad -2 278 055 1 408 830-4 819 500-4 665 197-1 254 527 Raseborgs vatten 83 826 139 540 680 305 Ekenäs Energi 18 808 987 Totalt 16 614 758 1 408 830-4 819 500-3 984 892-574 222 Kumulativt underskott IB 2014 31.12.2014 Förändring 8 539 538 0 12 524 430 3 984 892 10

2.3 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA 31.12.2014 31.12.2013 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 5 7 Immateriella rättigheter 5 7 Materiella tillgångar 121 189 115 258 Mark- och vattenområden 17 213 16 789 Byggnader 58 878 57 097 Fasta konststruktioner och anordningar 38 920 35 972 Maskiner och inventarier 93 156 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 6 085 5 244 Placeringar 39 101 41 489 Aktier och andelar 36 776 38 748 Övriga lånefordringar 1 649 2 075 Övriga fordringar 676 666 FÖRVALTADE MEDEL 863 815 Statens uppdrag 2 7 Donationsfondernas särskilda täckning 861 808 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 171 204 Material och förnödenheter 171 204 Fordringar 41 780 45 446 Långfristiga fordringar 34 653 35 830 Lånefordringar 33 857 34 874 Övriga fordringar 796 956 Kortfristiga fordringar 7 127 9 616 Kundfordringar 3 217 5 970 Lånefordringar 1 154 1 017 Övriga fordringar 2 672 2 317 Resultatregleringar 84 312 Finansiella värdepapper 11 11 Aktier och andelar 11 11 Kassa och bank 5 841 4 633 AKTIVA TOTALT 208 961 207 863 11

PASSIVA 31.12.2014 31.12.2013 EGET KAPITAL 61 571 65 572 Grundkapital 72 608 72 608 Uppskrivningsfond 881 897 Övriga egna fonder 606 606 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -8 539-25 154 Räkenskapsperiodens över-/underskott -3 985 16 615 AVSÄTTNINGAR 680 825 Avsättningar för pensioner 214 214 Övriga avsättningar 466 611 FÖRVALTAT KAPITAL 915 872 Statens uppdrag 2 7 Donationsfondernas kapital 861 808 Övrigt förvaltat kapital 52 57 FRÄMMANDE KAPITAL 145 795 140 594 Långfristigt 69 535 68 771 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 65 657 64 750 Lån från offentliga samfund 1 040 1 412 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott 50 43 Övriga skulder 2 788 2 566 Kortfristigt 76 260 71 823 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 50 898 46 334 Lån från offentliga samfund 372 371 Lån av övriga kreditgivare 2 282 1 285 Erhållna förskott 209 257 Skulder till leverantörer 6 746 7 446 Övriga skulder 3 069 3 884 Resultatregleringar 12 684 12 246 PASSIVA TOTALT 208 961 207 863 12

2.4 Finansieringsanalys (1 000 ) INKL. AFFÄRSVERK 2014 2013 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 2 425 5 546 Extraordinära poster 18 554 Korrektivposter till internt tillförda medel -688-19 829 1 737 4 271 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -11 646-28 741 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 20 1 722 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akiva 1 787 47 242-9 839 20 223 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -8 102 24 494 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -44 Minskning av utlåningen 425 7 Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter -9-441 416-478 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 12 389 20 401 Minskning av långfristiga lån -10 501-8 731 Förändring av kortfristiga lån 4 209 1 420 6 097 13 090 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -4-3 Förändring av omsättningstillgångar 33 736 Förändring av fordringar 3 664-32 896 Förändring av räntefria skulder -896-3 222 2 797-35 385 Kassaflödet för finansieringens del 9 310-22 773 Förändring av likvida medel 1 208 1 721 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 5 852 4 644 Likvida medel 1.1. -4 644-2 923 1 208 1 721 13

2.5 Finansieringsdelens utfall INKL. AFFÄRSVERK Budget 2014 Budget- Budget efter Utfall Avvikelse ändringar ändringar 2014 Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag +/- 6 762 870-4 819 500 1 943 370 2 425 206 481 836 Extraordinära poster +/- 0 0 Rättelseposter till internt tillförda medel +/- -2 400 000-2 400 000-527 488 1 872 512 Investeringar Investeringar i bestående aktiva - -15 410 000-3 324 700-18 734 700-11 704 996 7 029 704 Finansieringsandelar för investeringsutg. + 200 000 200 000 20 000-180 000 Försäljningsintäkter av anläggningstillg. + 3 000 000 3 000 000 2 724 626-275 374 Ordinarie verksamhet och investeringar, netto -7 847 130-8 144 200-15 991 330-7 062 652 8 928 678 Finansieringsverksamhet Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen till övriga - Minskning av utlåningen till övriga + 425 407 425 407 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån + 17 770 000 2 188 650 19 958 650 12 388 649-7 570 001 Minskning av långfristiga lån - -9 921 800-9 921 800-10 500 676-578 876 Förändring av kortfristiga lån +/- 4 209 224 4 209 224 Förändringar av eget kapital Inverkan på likviditeten 1 070-5 955 550-5 954 480-540 049 5 414 431 14

2.6 Totala inkomster och utgifter X) INKL. AFFÄRSVERK INKOMSTER m % UTGIFTER m % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 30,8 14,3 Verksamhetskostnader -191,7 88,7 Skatteinkomster 111,0 51,5 - Tillverkning för eget bruk 0,1 0,0 Statsandelar 52,5 24,4 Räntekostnader -2,5 1,2 Ränteintäkter 2,0 0,9 Övriga finansiella kostnader Övriga finansiella intäkter 0,3 0,1 Extraordinära kostnader 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel +/- Förändring av avsättningar -0,1 0,0 - Vinst på försäljning av - Förluster av försäljning av tillgångar bl bestående aktiva -0,8-0,4 tillgångar bl bestående aktiva 0,2-0,1 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar till Investeringar i bestående aktiva -11,7 5,4 investeringsutgifter 0,0 Försäljningsinkomster av tillgångar bl bestående aktiva 2,7 1,3 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0,4 Ökning av utlåningen 0,0 Ökning av långfristiga lån 12,4 5,8 Minskning av långfristiga lån -10,5 4,9 Ökning av kortfristiga lån 4,2 1,9 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt 215,5 100,0 Totala utgifter, sammanlagt -216,2 100,0 x) Exklusive transaktioner utan finansieringsmässig inverkan på stadens ekonomi. Se not 7.17 15

3. Raseborgs koncern 3.1. Koncernens uppbyggnad 31.12.2014 RASEBORGS KONCERN RASEBORGS STAD Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Ab (affärsverket har bolagiserats genom försäljning av verksamheten den 31.12.2013 till dotterbolaget Karis Fjärrvärme Ab som fort - sätter verksamheten fr.o.m. den 1.1.2014 som Ekenäs Energi Ab) FAB Dönsby tid. BAB Dönsbyvägen (100 %) (Bolagen BAB Ljunghed, FAB Knattegården, FAB Lingonsvatro, FAB Lövkulla Strömkarl, BAB Karis Nejlikan och FAB Gumnäsvägen 2 fusionerats med bolaget 1.1.2014) Raseborgs Elnät och Entreprenad Oy FAB Karis stads hyreshus (100 %) Raseborgs Hyresbostäder Ab (100 %) (tidigare Pojo Industriby Ab som bytt namn 19.9.2013 och fungerar som disponentbolag för stadens fastighetsbolag fr.o.m. 1.1.2014) FAB Knipnäs (84,57 %) FAB Koskenkylänraitti (100 %) FAB Bäljarspark (86,2 %) BAB Karis Panorama (100 %) FAB Tranan (96,09 %) FAB Karis Poliskammare (100 %) - ovanstående 4 företag planeras fusioneras till ett bolag 2015 Karis Industrifastigheter Ab (100 %) FAB Pojovägen (100 %) FAB Bruksbostäder (100 %) Forsby Värme Ab (51,67 %) (bolaget likvideras 2015) Lövkulla Värme Ab (100 %) (likviderat 2014) FAB Pojo Bruksindustri (100 %) (likviderat 2014) Pojo Affärscentrum Ab (52,22 %) (bolaget har sålts i februari 2014) Samkommuner (ägoandel) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS (2,407%) Västra-Nylands Folkhögskola (56,255 %) Länsi-Uudenmaan Amm.koulutus kuntayhtymä LUKSIA (7,88 %) Kårkulla samkommun (7,522 %) Eteva kuntayhtymä (1,6 %) Nylands förbund (2,68 %) Intressebolag (ägoandel 20-50 %) FAB Trollet 50,00 % FAB Jägarbacken 36,00 % Hangöudds utvecklingsbolag Ab 30,00 % 16

3.2 Koncernresultaträkning RESULTATRÄKNING (tusen euro) 1.1.-31.12.2014 1.1.-31.12.2013 Verksamhetens intäkter 102 285 119 620 Verksamhetens kostnader -252 913-269 088 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 45-2 Verksamhetsbidrag -150 583-149 470 Skatteinkomster 110 957 108 635 Statsandelar 52 461 54 377 Finansiella intäkter och kostnader -2 758-2 753 Ränteintäkter 147 124 Övriga finansiella intäkter 355 466 Räntekostnader -2 876-3 030 Övriga finansiella kostnader -384-313 Årsbidrag 10 077 10 789 Avskrivningar och nedskrivningar -13 410-11 466 Avskrivningar enligt plan -13 410-11 426 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -40 Extraordinära poster 160 461 Räkenskapsperiodens resultat -3 173-216 Bokslutsdispositioner -719-632 Minoritetsandelar 9 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -3 883-848 17

3.3. Koncernbalansräkning AKTIVA 31.12.2014 31.12.2013 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 1 856 1 924 Immateriella rättigheter 652 714 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 204 1 210 Materiella tillgångar 201 587 189 378 Mark- och vattenområden 19 446 19 026 Byggnader 95 160 101 870 Fasta konstruktioner och anordningar 28 321 50 616 Maskiner och inventarier 35 760 8 193 Övriga materiella tillgångar 11 227 345 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 11 673 9 328 Placeringar 6 294 8 030 Andelar i intressesamfund 412 664 Övriga aktier och andelar 5 833 5 563 Övriga lånefordringar 34 1 244 Övriga fordringar 15 559 FÖRVALTADE MEDEL 1 073 1 035 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 1 827 1 625 Fordringar 12 387 14 050 Långfristiga fordringar 826 1 663 Kortfristiga fordringar 11 561 12 387 Finansiella värdepapper 1 069 1 436 Kassa och bank 9 292 8 984 AKTIVA TOTALT 235 385 226 462 PASSIVA EGET KAPITAL 46 477 42 539 Grundkapital 72 607 72 554 Uppskrivningsfond 881 897 Övriga egna fonder 2 264 2 301 Överskott (underskott) från tidigare perioder -25 392-32 365 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -3 883-848 MINORITETSANDELAR 203 335 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 3 201 2 602 Avskrivningsdifferens 810 502 Frivilliga reserver 2 391 2 100 AVSÄTTNINGAR 2 056 1 951 Avsättningar för pensioner 274 274 Övriga avsättningar 1 782 1 677 FÖRVALTAT KAPITAL 1 139 1 017 FRÄMMANDE KAPITAL 182 309 178 018 Långfristigt 95 188 96 332 Kortfristigt 87 121 81 686 PASSIVA TOTALT 235 385 226 462 18

3.4. Koncernens finansieringsanalys Finansieringskalkyl (1 000 euro) 2014 2013 Kassaflöde av egentlig verksamhet Årsbidrag 8 563 10 352 Extraordinära poster 191 44 Korrektivposter till internt tillförda medel -483 8 271-1 100 9 296 Kassaflöde av investeringar Investeringsutgifter -18 485-15 082 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 99 1 732 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 2 094-16 292 2 767-10 583 Kassaflöde av egentlig verksamhet och investeringar -8 021-1 287 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen (inkl. ansl.avg.) -12-642 Minskning av utlåning 440 428 7-635 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 14 257 20 872 Minskning av långfristiga lån -11 906-8 001 Förändring av kortfristiga lån 1 622 3 973-1 169 11 702 Förändring i eget kapital 60 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -4 49 Förändring av omsättningstillgångar -98-742 Förändring av fordringar 3 868-9 230 Förändring av räntefria skulder -418 3 348 2 025-7 898 Finansieringens kassaflöde 7 809 3 169 Förändring av likvida medel -212 1 882 Förändring av likvida medel -212 1 882 Likvida medel 31.12 10 362 9 325 Likvida medel 1.1. 10 574 7 443 19

4. Nyckeltal inklusive affärsverk 2014 2013 INVÅNARE 28 699 28 705 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 8) Verksamh.intäkternas %-andel av verksamh.kostn. 16,1 21,4 verksamhetsintäkter / (verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) Årsbidrag i procent av avskrivningarna 37,8 74,1 årsbidrag / avskrivningar Årsbidrag, /invånare 85 193 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 12) Verksamhetens o investeringarnas kassaföljde under 5 år, 1 000-352 3 310 Intern finansiering av investeringar % 20,9 20,5 årsbidrag / egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag 0,4 0,7 (årsbidrag+räntekostnader)/(räntekostnader+amorteringar på lån) Lånestock 31.12, 1 000 117 967 112 867 Lån, /invånare 4 110 3 932 Lånefordringar 31.12, 1 000 1 649 2 075 msb-lånefordringar och övr. lånefordr.som bokförts som placeringar Kassautbetalningar/år, 1 000 215 839 237 920 Kassamedel 31.12, 1 000 5 852 4 644 Likviditet (kassadagar) 10,0 7,0 365 dagar x kassamedel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 10-11) Soliditetsgrad % 29,5 31,6 (eget kapital + avskrivn.differens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % 74,9 68,3 (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster Ackumulerat över-/underskott, /invånare -436-297 KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 17) Soliditetsgrad % 21,3 20,0 Relativ skuldsättningsgrad, % 177,9 148,8 Finansieringsförmögenhet, /invånare -5 560-5 349 Koncernens lån, /invånare 4 894 4 930 Koncernens lånestock 31.12, 1 000 139 872 *141 522 Koncernens lånefordringar 31.12, 1 000 34 101 *) 5,7 miljoner återbetalbara anslutningsavgifter ingår 20

5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Stadens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Separata direktiv har getts om uppgörande och justeringar av dispositionsplaner, förverkligande av budgeten, budgetens bindande nivåer och kontoplan samt rapportering. En förnyad förvaltningsstadga godkändes av stadsfullmäktige 10.12.2012. Budgetuppställningen 2014 följer den nya förvaltningsstadgan. Förvaltningsstadgan har ytterligare uppdaterats genom beslut i stadsfullmäktige 22.9.2014. Förändringarna till denna del träder dock i kraft från och med år 2015. Sektorerna har utsett ansvarspersoner (attesterare) och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. I budgeten har stadsfullmäktige fastställt bindande målsättningar som uppföljts kvartalsvis i rapporter vilka även distribuerats till sektorerna/enheterna och till fullmäktige. Stadsstyrelsen har erhållit månatliga uppföljningar om väsentliga nyckeltals och åtgärdsprogrammets förverkligande. Stadsfullmäktige fastslog 10.6.2013 193 strategin för Raseborgs stad 2014-2017 Raseborg förnyar sig och växer. Strategin bygger på sju huvudsakliga riktlinjer. Genom att följa dessa riktlinjer går Raseborgs stad vidare i riktning mot den vision som skapats. Genomförandet av strategin övervakas av Raseborgs stadsstyrelse, som rapporterar utfallet till stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige godkände vid mötet 7.4.2014 det uppdaterade åtgärdsprogrammet för balansering av ekonomin, den fjärde uppdateringen av det åtgärdsprogram som ursprungligen godkändes av fullmäktige.2009. Programmet innehåller 14 konkreta åtgärdhelheter som även intagits som en del av budgeten och ekonomiplanen för åren 2014-2016, stadsstyrelsen följer regelbundet upp åtgärdsprogrammets förverkligande i samband med rapporteringen av de månadsvisa uppföljningskriterierna. Fram till och med 31.12.2014 hade 66,75 årsverk inbesparats. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i stadens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och stadsstyrelsen. Riktigheten i konteringen av inköpsfakturorna samt redovisningen av mervärdesskathar undersökts och genomgåtts och restitutioner har erhållits från skatteverket. Enheterna har anvisats om vikten av att tillse att konteringen görs omsorgsfullt. En särskild granskning av att konteringen av mervärdesskatt för inköp gällande räkenskapsperioden 2014 har gjorts på ett korrekt sätt har utförts. Målsättningen är att upprepa granskningen en till två gånger i året. Beträffande löneutbetalningar finns numera en rutin där personalchefen signerar provberäkningarna inför varje lönekörning. Vidare har anvisningar till enheterna getts om att alla beslut i personalfrågor skall inkomma undertecknade från rätt enhet/förman till personalavdelningen. Under år 2014 utförde Sysselsättningsavdelningen riskkartläggningar på sina verkstäder och arbetspunkter. 21

Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Om den regelbundna rapporteringen och uppföljningen redogörs ovan. Om verksamheten för hela året redogörs i bokslutet som behandlas i stadsstyrelsen och -fullmäktige. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Riskhantering, avtal Skaderiskerna har minskats genom försäkringar. Staden har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen till fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Stadens försäkringsskydd konkurrensutsattes sommaren 2012 och med den valda samarbetspartnern, Fennia, har tecknats försäkringsavtal som sträcker sig fullmäktigeperioden ut. Staden utnyttjar dessutom en försäkringsmäklare som har relevant sakkunskap beträffande försäkringsskyddet. Självrisknivån har i vissa fall höjts som i sin tur medfört sänkta försäkringspremier. Övriga risker för verksamheten och för finansieringen bärs av staden. För minskande av finansieringsrisker har staden ingått avtal med kreditinrättningar för säkerställande av kortfristig finansiering. Stadsstyrelsens koncernsektion har godkänt limiter för dessa. Ränteriskerna har förebyggts genom att fördela den långfristiga låneportföljen mellan budgetlån med rörlig och fast ränta, med tyngdpunkt på lån bundna till långa referensräntor, samt genom skilda ränteskyddsavtal. Staden har vidare ingått ett avtal med en oberoende samarbetspartner om ränterisksamarbete i syfte att uppfölja räntemarknaderna i realtid, reagera på kursförändringar och göra säkringsåtgärder i enlighet med vald strategi och optimera prissättningen vid ingående av derivatavtal. Övrigt Stadsstyrelsen godkände våren 2011 direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation, inklusive affärsverken. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga förvaltningen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen regleras närmare av förvaltningsstadgan och instruktionerna. Verksamheten styrs med budgeten och ekonomiplanen. De interna kontrolldirektiven fungerar dels som verkställighetsdirektiv till budgeten dels kompletterar de instruktionerna och förvaltningsstadgan på en operativ nivå. Direktiven för intern kontroll beskriver koncernens administrativa system så konkret som möjligt och tydliggör ansvaret för intern kontroll. De är avsedda att ge stöd för skötseln av de dagliga rutinerna inom förvaltningen. Direktiven uppdateras under år 2015. En datasäkerhetsrapport har uppgjorts i anslutning till den lagstadgade revisionen. Stadsstyrelsen har på rekommendation av revisionsnämnden tillsatt en arbetsgrupp som under ledning av stadssekreteraren har i uppgift att gå igenom stadens it-riskhantering och i mån av möjlighet verkställa rekommendationerna i rapporten. 22

Koncernen Stadsfullmäktige godkände 6.6.2011 63 koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Direktivet har uppdaterats av stadsfullmäktige 7.4.2014. I direktivet beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Redan innan direktiven godkändes vidtogs åtgärder för att förbättra styrningen av stadens bolag. Man har via bolagsstämmobeslut förenhetligat beslutsstrukturen så att 3 personer företräder staden i styrelserna för nästan samtliga bostads- och fastighetsaktiebolag. Vidare har en tjänsteman utsetts till disponent/verkställande direktör i dessa bolag. Även revisionen av bolagen har förenhetligats genom att det OFR-samfund som staden anlitar också handhar den externa revisionen av bolagen. Personerna som sitter i styrelserna har dessutom separat för stadsstyrelsen rapporterat och redogjort för verksamheten och det ekonomiska läget i bolagen. Vid dessa tillfällen har också framförts förslag och förberetts målsättningar för hur koncernstrukturen till denna del skall utvecklas och konsolideras. Vid årsskiftet 2014-2015 fanns i koncernen 15 aktiebolag av olika karaktär mot att man då Raseborg grundades år 2009 hade 25 bolag. Då nu pågående konsolideringar och likvideringar verkställts är antalet bolag nere i 9, vilket förenklar och förbättrar koncernstrukturen och gör administrationen av dessa lättare. 23

5.2 Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att underskottet om 3 984 892,36 kvarstår på kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott. Stadsstyrelsen antecknar dessutom att det kumulativa underskottet i balansräkningen, eget kapital uppgår till 12 524 430. Den i resultaträkningen bokförda nedskrivningen 935 951,09 bokförs år 2015 mot grundkapitalet och minskar då det kumulativa underskottet med motsvarande belopp. Stadsfullmäktige godkände 7.6.2010 ett i kommunallagen stipulerat åtgärdsprogram om balanseringen av det kumulativa underskottet i stadens balansräkning om 25,8 m som uppstått i de tidigare kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo under 13 års tid och enligt det fastslagna programmet skall underskottet balanseras bort under kommande 10 år. Fullmäktige uppdaterade senast åtgärdsprogrammet 7.4.2014 och följande uppdatering av programmet föreläggs fullmäktige 27.4.2015 och görs även framöver årligen. De viktigaste elementen för balanseringen av det kumulativa underskottet, vid sidan om åtgärdsprogrammet, finns inskrivna i stadens ekonomiplan 2015-2017 i respektive sektor, "Åtgärdsprogrammet 2015 samt 2016-2017 ur sektorns perspektiv". En ny strategi för Raseborgs stad 2014-2017 med sju huvudsakliga riktlinjer godkändes av stadsfullmäktige 10.12.2012. En av riktlinjerna benämnd Raseborg stabiliserar sin ekonomi och tryggar sin livskraft, innefattar konkret åtgärder för balanserandet av stadens ekonomi. 24

6. Budgetens utfall 6.1 Resultaträkningens utfall INKL. AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING Budget Budget- Budget efter Bokslut Avvikelse 2014 ändringar ändringar 2014 Verksamhetens inkomster 52 347 400-180 000 52 167 400 52 053 647-113 753 Försäljningsinkomster 21 705 220 0 21 705 220 21 797 950 92 730 Avgiftsinkomster 11 215 550 0 11 215 550 10 776 677-438 873 Understöd och bidrag 2 080 150 70 000 2 150 150 3 061 069 910 919 Övriga verksamhetsinkomster 17 346 480-250 000 17 096 480 16 285 858-810 622 Tillverkning för eget bruk 132 092 132 092 Verksamhetsutgifter -211 508 530-2 417 500-213 926 030-212 867 558 1 058 472 Personalutgifter -87 625 290 40 000-87 585 290-85 309 826 2 275 464 Köp av tjänster -88 449 980-2 034 500-90 484 480-90 906 174-421 694 Material, förnödenheter och varor -11 090 280 0-11 090 280-11 497 079-406 799 Understöd till övriga -9 504 300-285 000-9 789 300-9 920 860-131 560 Övriga verksamhetsutgifter -14 838 680-138 000-14 976 680-15 233 619-256 939 Verksamhetsbidrag -159 161 130-2 597 500-161 758 630-160 813 911 944 719 Skatteinkomster 113 500 000-2 200 000 111 300 000 110 957 155-342 845 Statsandelar 52 700 000 52 700 000 52 461 397-238 603 Finansiella inkomster och utgifter -276 000-22 000-298 000-179 434 118 566 Ränteinkomster, externa 2 007 000 2 007 000 2 000 065-6 935 Ränteinkomster, interna 160 000 160 000 137 422-22 578 Övriga finansiella inkomster 359 000 359 000 333 393-25 607 Avkastning på grundkapital 600 000 600 000 598 533-1 467 Ränteutgifter, externa -2 280 000-22 000-2 302 000-2 484 794-182 794 Ränteutgifter, interna -160 000-160 000-137 422 22 578 Ersättn. på grundkapital av affärsverk -600 000-600 000-598 533 1 467 Övriga finansiella utgifter -362 000-362 000-28 098 333 902 Årsbidrag 6 762 870-4 819 500 1 943 370 2 425 206 481 836 Avskrivningar och nedskrivningar -5 214 500 0-5 214 500-6 410 099-1 195 599 Avskrivningar enligt plan -5 214 500 0-5 214 500-5 474 148-259 648 Nedskrivningar -935 951-935 951 Extraordinära poster 0 0 0 0 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) 1 548 370-4 819 500-3 271 130-3 984 892-713 762 25

6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER DRIFTSEKONOMIDELEN Budget 2014 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2014 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall Koncernförvaltning -19 694-126 -19 820-19 774 46 21 080 21 080 20 750-330 Allmän- och ekonomiförvaltning -9 219-138 -9 357-9 907-550 3 112 3 112 3 384 272 Grundtrygghet Egen produktion grundtrygghet -41 611-675 -42 286-42 568-282 9 124 9 124 8 845-279 Myndighetsuppgifter grundtrygghet -11 521 294-11 227-11 835-608 1 585 1 585 1 937 352 Administration och externa avtal -16 390 993-15 397-15 471-74 1 533 1 533 1 734 201 Specialsjukvård -40 486-2 695-43 181-42 823 358 0 0 Grundtrygghet, totalt -110 008-2 083-112 091-112 697-606 12 242 0 12 242 12 516 274 Bildning Bildning -50 229-50 229-49 598 631 3 361 3 361 3 590 229 Kulturverksamhet -5 800-5 800-5 687 113 1 129 1 129 1 216 87 Fritidsverksamhet -2 854-2 854-2 682 172 980 980 927-53 Bildning, totalt -58 883 0-58 883-57 967 916 5 470 0 5 470 5 733 263 Samhällsteknik Samhällsteknik -8 159-8 159-7 402 757 3 796-250 3 546 2 935-611 Planläggning -1 831-70 -1 901-1 893 8 419 70 489 535 46 Samhällsteknik, totalt -9 990-70 -10 060-9 295 765 4 215-180 4 035 3 470-565 Driftsekonomi staden totalt -207 794-2 417-210 211-209 640 571 46 119-180 45 939 45 853-86 Raseborgs Vatten -3 714-3 714-3 227 487 6 228 6 228 6 200-28 DRIFTSEKONOMIDELEN TOTALT -211 508-2 417-213 925-212 867 1 058 52 347-180 52 167 52 053-114 RESULTATRÄKNINGSDEL Kommunalskatt 100 500-2 200 98 300 97 659-641 Fastighetsskatt 9 800 9 800 9 852 52 Andel av samfundsskatt 3 200 3 200 3 446 246 Skatteinkomster 113 500-2 200 111 300 110 957-343 Statsandelar 52 700 52 700 52 461-239 Ränteintäkter 2 167 2 167 2 136-31 Övriga finansiella intäkter 959 959 925-34 Räntekostnader -2 030-22 -2 052-2 307-255 Övriga finansiella kostnader -362-362 -27 335 Extraordinära poster Finansieringskostnader totalt -2 392-22 -2 414-2 334 80 3 126 3 126 3 061-65 Raseborgs Vatten -1 010-1 010-915 95 8 8 RESULTATRÄKNINGSDEL TOTALT -3 402-22 -3 424-3 249 175 169 326-2 200 167 126 166 487-639 26

6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER Budget 2014 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2014 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall INVESTERINGSDEL Mark- och vattenområden -500-500 -466 34 600 600 79-521 Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter -43-43 51 51 Grundrenoveringar, Intern Service -2 000-2 000-754 1 246 Kiilan koulu, utvidgning -1 700-329 -2 029-1 581 448 Ekenäs nya daghem (Skogsgläntan) -100-100 100 Svartå / byggnad för kommunal service -20-20 -8 12 HNS/VNS Bäddavd. i Ekenäs, planering av nybygge -350-350 350 Raseborgsv.5 omändr (sjukv.sk) -> Ekenäs gymnasium -780-780 780 Tenala daghem, nybygge -1 000-1 000-653 347 Höjdens skolas centralkök -1 000 878-122 122 Centralkök -1 500-878 -2 378-1 325 1 053 Byggnader, totalt -8 350-429 -8 779-4 364 4 415 0 0 51 51 Konstruktioner och anordningar Parkanläggningar, lekparker -40-40 -40 0 Gäst- o småbåtshamnar -170-170 -110 60 Trafikleder -1 750-1 750-1 768-18 20 20 Trafikledsarrangemang RV 25-500 -500-8 492 Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning -200-200 -81 119 Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar -150-150 -147 3 Kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden -280-280 -279 1 Dönsby West, planering och utbyggnad -430-430 -244 186 Ekenäs, Dragsvik sandgrop -50-50 -49 1 Sprinklers till institutioner (åldringshem) -200-200 -26 174 Fritidsanläggningar (Skatepark) -20-20 -13 7 Konstruktioner och anordningar totalt -3 790-3 790-2 765 1 025 20 20 Projekt/planering mm. Trädgårdsstaden Karis -50-50 -41 9 Norra hamnen i Ekenäs, planering -350-350 -40 310 Svartå, planering av fiskvägar / stadens andel -20-20 -20 0 Bromarv torg o hamn -20-20 -12 8 Projekt/planering mm. Totalt -440-440 -113 327 Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta -100-100 -13 87 Övrigt totalt -100-100 -13 87 Placeringar / Aktier och andelar Övriga aktier och andelar -90-90 -96-6 2 067 2 067 Aktier och andelar totalt -90-90 -96-6 2 067 2 067 Investeringsdelen staden totalt : -13 180-519 -13 699-7 817 5 882 600 0 600 2 217 1 617 Raseborgs Vatten -2 230-2 805-5 035-3 888 1 147 200 200-200 INVESTERINGSDEL TOTALT -15 410-3 324-18 734-11 705 7 029 800 0 800 2 217 1 417 FINANSIERINGSDEL Förändring av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning 427 427 Minskning av utlåningen till affärsverk 604 604 604 0 Förändring av lånestocken Minskning av långfristiga lån -9 100-9 100-9 679-579 Ökning av långfristiga lån 16 170 2 188 18 358 10 189-8 169 Förändring av kortfristiga lån (stadens) -38 073-38 073 42 282 42 282 Förändringar av eget kapital RASEBORGS VATTEN -1 426-1 426-1 426 0 1 600 1 600 2 200 600 TOTALT : -240 846-5 763-246 609-276 999-30 390 240 847-192 240 655 276 459 35 804 27

6.3 Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Koncernförvaltningen Intäkter 21 339 358 21 079 920 20 749 642-330 278 98,4 % Kostnader -20 818 346-19 693 900-126 500-19 774 154 46 246 99,8 % Netto 521 011 1 386 020-126 500 975 488-284 032 77,4 % KONCERNFÖRVALTNINGEN TOTALT Intäkter 21 339 358 21 079 920 20 749 642-330 278 98,4 % Kostnader -20 818 346-19 693 900-126 500-19 774 154 46 246 99,8 % Netto 521 011 1 386 020-126 500 975 488-284 032 77,4 % Allmän- och ekonomiförvaltning Intäkter 3 180 680 3 112 340 3 383 758 271 418 108,7 % Kostnader -9 223 965-9 219 500-138 000-9 906 573-549 073 105,9 % Netto -6 043 285-6 107 160-138 000-6 522 815-277 655 104,4 % ALLMÄN- OCH EKONOMIFÖRVALTNING TOTALT Intäkter 3 180 680 3 112 340 3 383 758 271 418 108,7 % Kostnader -9 223 965-9 219 500-138 000-9 906 573-549 073 105,9 % Netto -6 043 285-6 107 160-138 000-6 522 815-277 655 104,4 % Grundtrygghet / Egen produktion Intäkter 9 041 156 9 124 040 8 845 427-278 613 96,9 % Kostnader -43 481 923-41 610 580-675 000-42 567 708-282 128 100,7 % Netto -34 440 767-32 486 540-675 000-33 722 281-560 741 101,7 % Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Intäkter 1 600 354 1 585 120 1 937 317 352 197 122,2 % Kostnader -12 075 326-11 521 170 294 000-11 835 388-608 218 105,4 % Netto -10 474 972-9 936 050 294 000-9 898 071-256 021 102,7 % Grundtrygghet / Administraion och externa a Intäkter 1 582 706 1 533 020 1 733 672 200 652 113,1 % Kostnader -15 239 940-16 390 390 993 000-15 471 203-73 813 100,5 % Netto -13 657 234-14 857 370 993 000-13 737 531 126 839 99,1 % Grundtrygghet / Specialsjukvård Intäkter Kostnader -39 655 508-40 486 000-2 695 000-42 823 247 357 753 99,2 % Netto -39 655 508-40 486 000-2 695 000-42 823 247 357 753 99,2 % GRUNDTRYGGHET TOTALT Intäkter 12 224 216 12 242 180 12 516 416 274 236 102,2 % Kostnader -110 452 698-110 008 140-2 083 000-112 697 547-606 407 100,5 % Netto -98 228 482-97 765 960-2 083 000-100 181 131-332 171 100,3 % 28

SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Bildning Intäkter 3 561 034 3 361 510 3 589 739 228 229 106,8 % Kostnader -49 519 911-50 228 930-49 598 452 630 478 98,7 % Netto -45 958 877-46 867 420 0-46 008 713 858 707 98,2 % Kulturverksamhet Intäkter 1 161 894 1 128 980 1 216 655 87 675 107,8 % Kostnader -5 348 712-5 799 860-5 687 151 112 709 98,1 % Netto -4 186 818-4 670 880 0-4 470 496 200 384 95,7 % Fritidsverksamhet Intäkter 940 113 979 710 927 127-52 583 94,6 % Kostnader -2 610 118-2 854 310-2 681 523 172 787 93,9 % Netto -1 670 004-1 874 600 0-1 754 396 120 204 93,6 % BILDNING TOTALT Intäkter 5 663 041 5 470 200 5 733 521 263 321 104,8 % Kostnader -57 478 741-58 883 100-57 967 126 915 974 98,4 % Netto -51 815 699-53 412 900 0-52 233 605 1 179 295 97,8 % Samhällsteknik Intäkter 3 440 350 3 795 700-250 000 2 934 714-610 986 82,8 % Kostnader -7 968 175-8 158 890-7 401 693 757 197 90,7 % Netto -4 527 825-4 363 190-250 000-4 466 979 146 211 96,8 % Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Intäkter 459 713 419 000 70 000 535 336 46 336 109,5 % Kostnader -1 882 005-1 830 980-70 000-1 893 293 7 687 99,6 % Netto -1 422 292-1 411 980 0-1 357 957 54 023 96,2 % SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT Intäkter 3 900 064 4 214 700-180 000 3 470 050-564 650 86,0 % Kostnader -9 850 180-9 989 870-70 000-9 294 986 764 884 92,4 % Netto -5 950 116-5 775 170-250 000-5 824 936 200 234 96,7 % Raseborgs stad Intäkter 46 307 358 46 119 340-180 000 45 853 387-85 953 99,8 % Kostnader -207 823 930-207 794 510-2 417 500-209 640 386 571 624 99,7 % Netto -161 516 572-161 675 170-2 597 500-163 786 999 485 671 99,7 % Raseborgs Vatten Intäkter 5 609 338 6 228 060 6 200 260-27 800 99,6 % Kostnader -3 401 710-5 078 520-3 227 173 1 851 347 63,5 % Netto 2 207 628 1 149 540 0 2 973 087 1 823 547 258,6 % Ekenäs Energi Intäkter 16 106 036 Kostnader -12 359 810 Netto 3 746 226 0 0 0 0 0,0 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter 68 022 732 52 347 400-180 000 52 053 647-113 753 99,8 % Kostnader -223 585 450-212 873 030-2 417 500-212 867 558 2 422 972 98,9 % Netto -155 562 718-160 525 630-2 597 500-160 813 911 2 309 219 98,6 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad -2 278 055 1 408 830-4 819 500-4 665 197-1 254 527 Raseborgs vatten 83 826 139 540 680 305 Ekenäs Energi 18 808 987 Totalt 16 614 758 1 408 830-4 819 500-3 984 892-574 222 Kumulativt underskott IB 2014 31.12.2014 Förändring 31.12. 8 539 538 12 524 430 3 984 892 29

Sektor: Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, stadssekr. Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grundläggande information om sektorn Koncernförvaltningen ansvarar för den övergripande planeringen av servicestrukturen, ägar- och markpolitiken och utvecklingsfrågor och tillväxt samt verkställigheten av de övergripande politiska målsättningarna. Erbjuder stödtjänster för koncernen, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt koordinerar utvecklings- och näringslivsservice och marknadsföring. Strategi för sektorn 2014-2017 Koncernförvaltningen har ett övergripande ansvar för att målsättningarna i stadens strategi Raseborg förnyar sig och växer åren 2014-2017 förankras inom alla verksamheter. Målsättningarna är att stabilisera ekonomin och trygga livskraften främja gott samarbete och en positiv attityd söka kostnadseffektiva lösningar för hälsa och välfärd söka möjligheter till samarbete skapa en välfungerande samhällsstruktur erbjuda en kreativ och trygg miljö för tillväxt och utveckling satsa på hållbar utveckling Under åren ligger koncernförvaltningens tyngdpunkt på beslutsamma åtgärder för att minska kostnaderna och främja tillväxt för att komma ut ur krisen. För att utveckla näringsverksamhet och detaljhandel i Raseborg (Norra hamnen i Ekenäs, Läpp i Karis, Billnäs bruk, och bostadshotellet i Pojo) drivs projekten systematiskt framåt med sikte på investeringar och arbetsplatser. Förutsättningar för tillväxt av arbetsplatser och inflyttning skapas. Den goda servicenivån och ett brett utbud av tomter, inklusive strandtomter skapar förutsättning för inflyttning. Stadens vitala företagsområden i Horsbäck och Malmkulla erbjuder bra förutsättningar för företagsverksamhet och industri. Bruksmiljöerna, skärgården och närproducerad mat är framgångsfaktorer för regionen. Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan ger Hangö hamn och regionen extra växtkraft. Kollektivtrafiken förbättras med ett resecentrum i Karis. Turismen stöds genom utveckling av bruken och skärgårdsnäringarna samt genom information om utbud och marknadsföring av turismprodukter. Turistnäringens utveckling baserar sig på den av stadsstyrelsen godkända regionala turismstrategin och stadens strategi. Organisationen och serviceutbudet anpassas till stadens finansieringsförmåga. Överlappningar i stadens verksamhet elimineras. För att balansera budgeten 2015 bör personalinsatsen minskas motsvarande 50-100 årsverken. Stadsstyrelsen fastställer det faktiska behovet och målsättningen våren 2014 innan samarbetsförfarandet inleds. Staden drar in överdimensionerad och underutnyttjad kapacitet. Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig Verksamheterna effektiveras ändamålsenligt. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Onödig egendom som orsakar kostnader realiseras. Utvärdering av processer och verksamheten: Lobbningen för elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan och förbättringar av kustbanan fortsatte i regering och riksdag. Staden förnyade år 2014 tomtreservationsavtalet gällande Norra hamnen i Ekenäs med sikte byggande av attraktiva bostäder i hamnen och för att skapa förutsättningar för inflyttning och nya jobb inom handeln. Handelsdelen av Norra hamnens detaljplan i Ekenäs öppnades och planeringen av Pojo centrum och Gumnäs påbörjades. En kraftsamling gjordes i slutet av året för att på nytt sätta fart på detaljplaneringen av Billnäs bruk. Pojo kommunhus såldes till ett under bildning varande bolag "SunPark" och stadens aktier i Pojo Affärscentrum såldes till Jan Westman /DeliTukku. Vidare såldes restaurang Knipan, Daghemmet Regnbågen och två aktielokaler i Raseborgsvägen 22. Staden ingick ett samarbetsavtal med Lumo Oy för att stärka marknadsföringen av turismen. Pojo Bruksindustri AB likviderades och de tomter som kvarstod övergick i stadens ägo. 30

Sektor: Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, stadssekr. Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Överlappningar inom ledningen av grundtryggheten som kravstod från beställar-utförarmodellen eliminerades. Ledarskapet inom intern service förnyades och samarbetsförhandlingar med hela personalen genomfördes. Staden genomförde andra året i följd samarbetsförhandlingar i syfte att anpassa servicenivå och kostnaderna till målsättningarna i åtgärdsprogrammet. Sammantaget leder samarbetsförhandlingarna åren 2013-2014 fram till att den totala arbetsinsatsen minskar med 125 årsverken fram i slutet av 2015. I pengar innebär det drygt 6 mn eller 1,5 % av kommunalskatten då åtgärderna når full effekt. Häften av de överenskomna minskningarna av årsverken har genomförts under 2014. Parallellt med dessa planer har personalstyrkan netto ökat med ett 20-tal personer under 2014 till följd av att Karis HVC övergick i stadens regi och Ekenäs Energi bolagiserades. Sammantaget har lönesumman ökat endast marginellt under de senaste två åren. Trots alla insatser att balansera ekonomin blev stadens bokslut för 2014 negativt. Minskningen av arbetsplatserna inom näringslivet har resulterat i att inkomstutvecklingen stagnerat och i fler långtidsarbetslösa, vilket lett till mindre skatteintäkter trots höjd skattesats. Försäljningen av fastigheter som icke behövs för egen produktion framskred långsammare än beräknat pga. försämrat marknadsläge. Befolkningsminskningen som pågått tre år i följd stannade upp 2014 och befolkningen ökade med fyra personer. Staden hade både ett positivt flyttningsnetto mellan kommuner och med utlandet. 31

Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar tillväxtfunktioner, Intern Service och revision. Tillväxtfunktioner omfattar finansieringen för näringsservice via Novago och för de projekt som ingår i stadens näringspolitiska portfölj, för främjande av turism, marknadsföring, landsbygdsbyråns förvaltning och stöd för kollektivtrafiken. Intern Service ansvarar för stadens fastigheter, städning av utrymmen som staden använder samt kosthållet till skolor, daghem och åldringshem. Fastighetsenheten underhåller stadens byggnader, sköter reparationer, saneringar och nybyggnation enligt sektorernas beställning. Revisionsnämndens budgetanslag finns tekniskt under koncernförvaltningens verksamhetsområde, men revisionsnämnden är en självständig verksamhet som direkt underlyder stadsfullmäktige. Strategi för verksamhetsområde 2014-2017 Koncernledningen har ett övergripande ansvar för att de strategiska målsättningarna förankras inom i stadens alla verksamheter. Stadsstyrelsen leder arbetet med stöd av koncernsektionen och koncernförvaltningen. Staden medverkar i utredningar om den framtida kommunstrukturen med sikte på en hållbar servicestruktur för västra Nyland. Eventuella överlappningar i stadens verksamhet ses över och åtgärdas för att förbättra kapacitetsutnyttjandet av resurserna. Den överenskomna effektiveringen av användningen av personalresurser följs upp med en årsverksklocka. Optimeringen av fastighetsinnehavet och förädlingen/utnyttjandet av Ekåsenområdet är en central tyngdpunkt. Saneringen av köksfunktionen påbörjas med målsättningen att sänka kostnaderna för kosthållet med 10-20 %. En välfärdsplan utarbetas under våren 2014 i samverkan med grundtrygghetsnämnden. Stadsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp för att utarbeta ett markpolitiskt program för att tydliggöra målen i markpolitiken samt principerna och processerna för försäljning och köp av mark. Den nya kommunikationsstrategin förankras. Koncernstyrningen uppdateras med beaktande av bolagiseringen av Ekenäs Energi och konsolideringen av fastighetsbolagen. Beredskapen i risksituationer uppdateras. Raseborg utnyttjar regionens status som strukturomvandlingsområde (ÄRM-status) till utgången av 2014 för att locka fler etableringar till orten. KasvuKraft-avtalet som kommunerna i Västnyland undertecknade i maj 2013 används som gemensamma insatser för att stärka Västnylands gemensamma tyngdpunkter inom Nylands förbund och planering av servicsstrukturen. Samarbetet med företagarföreningarna i Raseborg konkretiseras på basen av den gemensamma deklarationen med stadsfullmäktige (9.9.2013). Staden deltar med projektförslag för att trygga utvecklings finansiering till aktörer i Raseborg under EU:s nästa programfas 2014-2020. Turismen främjas i enlighet med den gemensamma turiststrategin för Västnyland. Stadens medverkan i gemensamma utvecklingsprojekt förutsätter att turistföretagen i Raseborg aktivt förbinder sig till målsättningarna och delfinansiering. Intresset för stadsbiljetten, som infördes år 2013 har varit stort, medan intresset för Västnylands regionabiljett har minskat. Antalet subventionerade biljetter har vuxit med närmare 20 % från 2012 och väntas uppgå till 5500 år 2014. Intern service: erbjuder hyresbostäder till skälig prisnivå, organisationen och serviceutbudet anpassas till stadens finansieringsförmåga. Debitering av städ-, kosthålls- och driftskostnaderna samt intern hyra hålls på en nivå som motsvarar de faktiska kostnaderna. samarbetet med tekniska sektorn utökas, utnyttjandet av delade tjänster inom städ- och kosthåll fortsätter, den egna serviceproduktionen gällande städ, kosthåll, - och fastigheter är stark och konkurrenskraftig gentemot den fria marknaden. Intern service erbjuder service av god kvalitet och standard, funktioner och verksamheter som är av samma karaktär slås ihop, är kostnadsmedveten, följer kontinuerligt uppåt rådande marknadsläget, 32

Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag söker i samråd med de övriga sektorerna en helhetslösning gällande byggnadernas användning, byggnader som inte behövs för den egna verksamheten realiseras eller hyrs ut externt, uppmuntrar personalen, ge möjlighet till fortbildning och skolning, bra, tydligt och målmedvetet ledarskap, samarbetar med de övriga sektorerna, Raseborgs Vatten och Ekenäs Energi, förbättrar informationsgången och arbetar över sektorgränserna, utvecklar verksamheten och är innovativ till nya lösningar, vågar pröva på nya modeller, gör i samråd med de övriga sektorerna upp en långsiktig plan över utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet, vid saneringar och nybyggnation användas nytänkande gällande uppvärmning och elförsörjning, deltar aktivt i stadens energi- och klimatprogram. BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Turismen antal besök på turistbyrån 26 501 36 000 22 935 antal besök på turisthemsidan 112 175 100 000 130 572 Kolektivtrafik antal månadsbiljetter som staden subventionerar 5 483 5 500 5 654 Intern service Fastighetsmassa/egen 176 699 175 599 176 338 Externt upphyrda utrymmen 22 500 18 048 Sålda matportioner matportionspriser daghem /morgonmål 1,25 1,25 1,28 daghem /lunch 3,00 3,00 3,07 daghem/dietlunch 3,57 3,57 3,65 daghem/mellanmål 1,24 1,24 1,27 skolor/lunch 3,10 3,10 3,17 skolor/dietlunch 3,65 3,65 3,74 åldringshem/dagspris 14,85 14,85 15,69 åldringshem/dagspris diet 15,20 15,20 16,06 städpaket 1 21,01 21,43 21,07 städpaket 2 (upphörde i början av 2014) 24,92 25,41 0 33

Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 8 506 402 7 495 210 7 802 720 307 510 104,1% Avgiftsintäkter 10 786 5 000 7 720 2 720 154,4% Understöd och bidrag 106 248 25 000 66 854 41 854 267,4% Övriga intäkter 12 715 922 13 554 710 12 872 348-682 362 95,0% Intäkter totalt 21 339 358 21 079 920 0 20 749 642-330 278 98,4% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -1,6 % Kostnader Personalkostnader -8 061 848-7 523 210-7 175 502 347 708 95,4% Köp av tjänster -3 096 918-2 625 960-126 500-2 982 422-229 962 108,4% Material och varor -5 602 238-5 757 540-5 929 496-171 956 103,0% Understöd -556 818-610 900-487070 123 830 79,7% Övriga kostnader -3 500 525-3 176 290-3 199 664-23 374 100,7% Kostnader totalt -20 818 346-19 693 900-126 500-19 774 154 46 246 99,8% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -5,4 % -99,4 % 0,4 % Verksamhetsbidrag 521 011 1 386 020-126 500 975 488-284 032 77,4% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -29,6 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Regeringens utredningar att omorganisering social- och hälsovården "SOTE" sysselsatte kommunerna hela året. Stadsstyrelsen i Raseborg gav flera utlåtanden om förslaget till SOTE-lagstiftning. Förslaget innebar att hälften av stadens budget och hela social- och hälsovårdspersonalen överförs till södra Finlands vårdområde med 1,9 miljoner invånare. Lagförslaget förkastades av riksdagens grundlagsutskott i februari 2015 och reformen hänsköts till nästa regering. Stadsstyrelsen avgav också utlåtande om förslagen till ny kommunallag och metropollagstiftning. Möjligheterna att avyttra Knipnäs sjukhusfastighet eller flytta stadens förvaltning dit utvärderades parallellt med en flyttning av förvaltningen till Ekåsen. Utredningarna visade att en lokalisering av stadens förvaltning till Ekåsens huvudbyggnad 2017 var det helhetsekonomiskt bästa alternativet och ledde till beslut om flyttning i stadsstyrelsen. Beslutet innebär att FAB Knipnäs som har ett långvarigt hyresavtal med Axxell Ab kvarstår i stadens ägo, medan hyresavtalet gällande Ystadsgatan 3 i Ekenäs inte förnyas då det går ut 31.12.2016. Beslut fattades också om att bygga tidsenliga servicebostäder och trygga hyresbostäder för äldre i Karis. Bostäderna ska ersätta långvården i Mjölbolsta och stå färdiga våren 2016, då hyresavtalen med Folkhälsan upphör. Förhandlingarna om att koncentrera specialsjukvården till ett campus runt VNS samt integrera akutvården och psykiatrin med primärvården fortsatte intensivt under hösten. Arbetet har varit inriktat på att psykiatrin ska kunna flytta till gemensamma utrymmen direkt från Ekåsens huvudbyggnad. Planeringen av Ekåsens huvudbyggnad till ett nytt förvaltningscentrum påbörjades under hösten. Samarbetskommittén för KasvuKraft-samarbetet i Västnyland höll under året fem möten. Huvuddelen av Raseborgs näringspolitiska projekt förvaltades av Novago Ab. Under året grundades 172 nya företag i Raseborg. Nettoökning var 92 företag. Novago Ab bistod med rådgivning åt 39 % av de nystartade företagen. Sammanlagt tre företag i Raseborg erhöll investeringsbidrag på basen av ÄRM-statusen 2014. Investeringarna beräknas generera ett 15-tal arbetsplatser. Det projekt som startades 2012 för att marknadsföra Raseborg och Hangö 2012 i hela Finland (InnoLink-projektet) avslutades på hösten. Under 2014 e-postades 8 gemensamma marknadsföringsbrev 34

Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag (Raseborg-Hangö) till 3000-4000 företag för att marknadsföra tomter och lediga verksamhetsutrymmen. Vidare intervjuades 250 företag i regionen med tanke på utvecklingspotential/projekt. Via Go Rekry-projektet erbjöds 42 arbetslösa personer i Raseborg. Ytterligare 22 personers Go Rekry-arbetsförhållande från 2013 fortsatte in i 2014. De nya EU-programmen för att finansiera utvecklingsprojekt åren 2014-2020 startar först våren 2015. Ekonomi: Antalet besök på turistbyråns hemsida var 131.000. Det är en ökning på 20 % sedan 2013. Siffrar anger antal besöksgånger och motsvarar 94.490 unika besök. Ökningen i unika besök är lika stor. Antalet månadsbiljetter som staden subventionerar ökade med 3 % till 5654. Stadsbiljettens popularitet fortsätter att växa (2172/ +18 %) medan regionbiljettens (388/-29%) minskar. Antalet månadsbiljetter på VR (2236/-5%) minskade något, medan efterfrågan på huvudstadsregionens trafik (809/+16%) ökade. Beläggningsgraden i både stadens egna hyreshus 97,4 % och 94,2 % i fastighetsaktiebolagens bostäder var hög. Omsättningen av hyresgäster var 17,5 % i stadens egna bostäder och 22,9 % i Raseborgs Hyresbostäder Ab. Trots en skälig hyresnivå genererade bostäderna ett driftsöverskott på 178 074,16. Att observera är att driftskostnaderna inte omfattar planmässiga avskrivningar jämte kalkylmässig kapitalränta. Intern service hade under hela verksamhetsåret ett gott samarbete med tekniska sektorn gällande såväl driftshushållningen som investeringsprojekt. Förändringen av stadens kosthållsstruktur inleddes genom saneringen av Karis centralkök. Stadsstyrelsen beslöt att verksamheten i det nysanerade Karis centralkök utvärderas efter perioden 2.4-31.10.2015 innan följande beslut fattas gällande stadens kosthållsstruktur. Städservicens arbete att sänka den höga sjukfrånvaron har burit frukt. Kostnaderna för städpaket 1 slutade på 21,07 mot budgeterade 21,43. Städpaket 2 upphörde i början av året i och med att grundtryggheten övertog städpersonalen inom vårdinrättningarna. Försäljningsvinsten (försäljningspriset minskat med anläggningstillgångens restvärde i balansen) för anläggningstillgångar blev endast 376 000, mot budgeterade 1 500 000. Intern service har målmedvetet strävat till en kontinuerlig konstruktiv dialog med stadens övriga sektorer - intern service kunder. Därtill har ett optimalt utnyttjande av egna fastigheter framom externa fastigheter konsekvent prioriterats. 35

Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grundläggande information om sektorn Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna så som allmän förvaltning, ekonomi- och personalförvaltning. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Till stadskansliet hör även turistinformationen och till ekonomiavdelningen hör IT-enheten. Strategi för sektorn 2014-2017 Organisationen och serviceutbudet anpassas till stadens finansieringsförmåga. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Samarbets- och fusionsmöjligheterna med Ingå och Hangö utreds. Samarbetet med regionen främjas. Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem. Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation. En konsekvent personalpolitik som stärker arbetsgivarens anseende bäddar för lyckade rekryteringar. Vi höjer arbetsglädjen och uppmuntrar till modiga initiativ Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro. Vi skapar äkta möjligheter till deltagande kommunen är lika med invånarna. Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald Verkställigheten av stadens eget energi- och klimatprogram fortsätter Förvaltningsstadgan revideras till den del det finns behov utgående från erfarenheter verksamhetsåret 2013. Utvärdering av processer och verksamheten: Under verksamhetsperioden genomgick staden samarbetsförhandlingar vilka resulterade i en inbesparing av 60,25 årsverken under 2015. Inga fusionsdiskussioner har förts med Hangö eller Ingå. Detta kan förklaras med kommunernas väntan på regeringens planer gällande en omfattande reform av social- och hälsovården. Denna reform förverkligades inte före riksdagsvalet 2015. Samarbete inom ramen för KasvuKraft programmet för de västnyländska kommunerna har fortgått speciellt gällande IT, turism och näringslivsfrågor. Staden har ökat sin synlighet i media genom aktiv information och kommunikation bl. a. genom pressmeddelanden. Staden är med i Kommunförbundets projekt Öppen förvaltning vilket strävar till att öka invånarnas inblick i och möjlighet att påverka stadens verksamhet. Vidare är staden med i nätverket för Nationalspråksstrategin. Den reviderade förvaltningsstadgan godkändes av stadsfullmäktige hösten 2014 och trädde i kraft i sin helhet fr. o. m. 1.1.2015. 36

Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Stadskansliet är stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ. Avdelningen fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennas arbetsuppgifter. Verksamhetsområdet är allmän förvaltning och stadskansliet handhar uppgifter relaterade till allmänna val, translatortjänster, information och intern postgång, arkivering, front-officeverksamheten i Ekenäs och Karis samt stadens telefonväxel. Staden köper skuldrådgivartjänster från Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland och säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad. Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiförvaltning och -planering, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, IT-funktioner, statistik, upphandlingar och riskahantering. Fungerar som stöd för verksamhetsområdena i ekonomi-, rapporterings- och IT-ärenden. Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, personalförmåner och rekreation, företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medelemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap, språk och första hjälpen, kultursedlar och lunchsedlar. Strategi för verksamhetsområde 2014-2017 Fusionsmöjligheterna med Ingå och Hangö utreds. Samarbetet med regionen främjas. Vi skapar äkta möjligheter till deltagande kommunen är lika med invånarna. Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation. Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald Verkställigheten av stadens eget energi- och klimatprogram fortsätter Åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden Åtgärder för att verkställa en optimal personaldimensionering Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning Staden söker balans mellan utgifter och inkomster 37

Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Stadsfullmäktige antal sammanträden 9 8 7 antal behandlade paragrafer 176 150 123 Stadsstyrelsen antal sammanträden 21 24 21 antal behandlade paragrafer 569 560 458 Antal löneutbetalningar per år 41 576 35 000 42 865 Antal utdelade kultursedlar 19 020 20 000 19 400 Bankverifikat 445 470 477 Inköpsverifikat Rondo 47 840 51 000 48 276 Elektroniska transaktioner inköp %-andel 40 60 45 försäljning försäljning %-andel 40 30 25 Servrar 85 70 103 Arbetsstationer 1 532 1 640 1 531 Användare 4 500 4 600 4 520 Avslutade HelpDesk uppdrag 2 659 2 600 2 597 SAMMANDRAG BS2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 2 683 625 2 991 840 2 778 866-212 974 92,9% Avgiftsintäkter 21 728 23 000 19 364-3 636 84,2% Understöd och bidrag 402 579 68 000 544 042 476 042 800,1% Övriga intäkter 72 749 29 500 41 486 11 986 140,6% Intäkter totalt 3 180 680 3 112 340 0 3 383 758 271 418 108,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 8,7 % Kostnader Personalkostnader -3 635 651-3 906 760-3 714 947 191 813 95,1% Köp av tjänster -4 111 243-3 762 450-4 282 313-519 863 113,8% Material och varor -135 279-151 850-165 568-13 718 109,0% Understöd -232 850-276 500-301 875-25 375 109,2% Övriga kostnader -1 108 942-1 121 940-138 000-1 441 870-181 930 114,4% Kostnader totalt -9 223 965-9 219 500-138 000-9 906 573-549 073 105,9% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 7,5 % Verksamhetsbidrag -6 043 285-6 107 160-138 000-6 522 815-277 655 104,4% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 6,8 % 38

Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: EU-val anordnades i maj 2014. Röstningsaktiviteten i Raseborg uppgick till 45,4 %. Serversystemet inom it-funktionen förnyades i hyrda utrymmen vid Björknäsgatan i Ekenäs. Distributionen av Windows 7 operativsystemet påbörjades och slutförs inom år 2015. Den senaste versionen av det elektroniska arkiverings- inköpsfaktureringssystemet Rondo tas i bruk i april 2015. Ekonomi: Sektorn har överskidit sitt nettobudgetanslag med totalt 277 655 eller 4,4 %. Stadskansliet överskrider totalt budgetanslaget med 262 390. Av detta är 206 668 från stadsstyrelsens anslag. Här är det främst anslagen för experttjänster (juridiska tjänster 87 000 ), resetjänster (Makana) och förluster på försäljning av bestående aktiva och kreditförluster totalt netto 123 657. Gällande Makana har statsunderstöden för hela projektet bokats in under tidigare år, men staden ännu 2014 har haft kostnader för 175 000. Staden har använt ca 90 % av beviljad statsandel för projektet under åren 2010-2014. Övrig allmän förvaltning överskrider budgeterade anslag med 94 000 pga pensionskonstnader och högre försäkringskostnader samt betalningsandel 2015 till Västra Nylands folkhögskola. Personalavdelningen har överskridit sin budget med totalt 2 185,15. Den enskilt största överskridningen är kostnaden för företagshälsovård som budgeterats till 580 000, men som kostat 688 468,35. Således en överskridning på 108 468,35. Merparten av överskridningen har dock betalats internt till stadens egen företagshälsovård. IT-avdelningen har överskridit sin budget med 24 000. Trots ökade intäkter balanserades inte resultatet. Utvecklingen av IT-infran med utbyggnad av trådlöst nätverk utgör en stor kostndadspost. Nya licensavtal med Microsoft belastar resultatet med 58 000. Överskridningen kompenseras av att ekonomiavdelningen i sin tur underskred budgeten med 14 000. Stadens andel av beskattningskostnaderna uppgick till 745 000 eller 3 000 mer än vad som budgeterats. 39

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Grundläggande information om sektorn Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. Strategi för sektorn 2014-2017 Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner. Staden sänker de höga kostnaderna inom grundtryggheten genom att effektivisera verksamheten samtidigt som de lagstadgade tjänsterna tryggas. I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården. Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna. Staden uppmuntrar invånarna att ta ansvar för sin egen och sina anhörigas hälsa och välbefinnande. En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de byggprojekt som detta förutsätter verkställs. Staden satsar på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna. Överlappningar elimineras och servicen organiseras i nivåer utgående från befolkningens behov. Utvärdering av processer och verksamheten: Syftet med det intentionsavtal som gjordes upp 2012 mellan staden och HNS styrelse i samband med köpet av Ekåsenområdet var att koncentrera all specialsjukvård till ett campus kring VNS. En tjänstemannagrupp med representanter från VNS, HNS lokalcentral och staden har under hösten 2014 och våren 2015 utarbetet ett förslag som på sikt möjliggör en eliminering av överlappande funktioner mellan primär- och specialsjukvården samt möjliggör en effektiv användning av utrymmen. Utgående ifrån denna helhetsplan utarbetas bl.a. samjourens verksamhet. Som ett första steg i denna process, utgående ifrån åtgärdsprogrammet, koncentrerades all jourmottagning inom primärhälsovården till Ekenäs hälsostation fr.o.m. 1.12.2014. Inom äldreomsorgen men även inom hälsovårdstjänsterna och rehabiliteringsenheten har satsningarna varit märkbara gällande utvecklingen för att stöda människan i hennes egen miljö. Den förebyggande verksamheten har stärkts genom bl.a. seniorrådgivningen. Hemvården har tagit i bruk ett nytt dokumenteringssystem vilket underlättar arbetsplaneringen och därigenom frigörs mera resurser till vårdarbetet. Antalet långvårds- och serviceboendeplatser minskades under året med 18 platser. Landets medeltal för dygnet runt boende (serviceboende och långvård) ligger på ca 10 % av den över 75-åriga befolkningen. De nationella rekommendationerna är 3 % eller lägre för institutionsvård och 6-7% för serviceboende. 40

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Raseborgs stad har satsat mycket på att minska institutionsvårdsplatserna och grafen nedan beskriver utvecklingen för dygnet runt boende och institution i förhållande till Raseborgs över 75-åriga befolkning. 41

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör social service (missbrukarvård, invandrarbyrå), omsorgstjänster, hälsovårdstjänster och sysselsättningstjänster. Omsorgstjänster: Omsorgstjänsterna tillhandahåller vård och service för den äldre befolkningen i form av seniorrådgivning, dagverksamhet, intervallvård, stöd för närståendevård, färdtjänst, hemvård, serviceboende, bäddavdelningsvård och långvård. Hälsovårdstjänster: Hälsovårdstjänsterna ger service till befolkningen inom öppen hälso- och sjukvårdsmottagning, förebyggande vård, rehabiliterande verksamhet, tandvård, mentalvård och företagshälsovård. Social service: Till social service verksamhetsområde hör de funktioner som inte är myndighetsfunktioner, missbrukarvården och invandrarbyrån. Sysselsättningstjänster: Sysselsättningsavdelningen tillhandahåller tjänster för långtidsarbetslösa och ungdomar inom ramen för ungdomsgarantin. Strategi för verksamhetsområde 2014-2017 - Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig - Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem - Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro - Vi är positivt inställda till inflyttare från andra kulturer och främjar integration - Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner - Staden vidtar effektiva åtgärder för att sysselsätta långtidsarbetslösa - Staden ser till att ungdomsgarantin verkställs 42

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag BS 2013 BU2014 BS 2014 Prestationer Dygnet runt vårdplatser 323 290 Kortvårdsplatser 68 66 Serviceboende 89 82 Institutionsvård 164 142 Hemvård, hemsjukvård/antal besök 115 248 115 000 124 611 Hemvård, hemsjukvård/antal klienter 430 649 Seniorrådgivning/antal besök 640 1 541 Öppen hälso- o sjukvårdsmottagning/ antal sjukskötarbesök 24 300 30 942 sjukvårdsmottagning/ antal läkarbesök 27 400 21 673 Icke brådskande vård/kötider 20 22 Avvänjningsenheten/beläggnings% 85 62 Antal sysselsatta vuxna personer 200 193 Antal sysselsatta unga under 30 år 50 56 Anmälningar till uppsökande ungdomsarbetet 100 79 Antal personer inom arbetsträningen för befrämjande av psykiska hälsan 30 28 Antal personer i medeltal på kommunens andelar av arbetsmarknadsstödet 220 253 Bindande mätetal SAMMANDRAG BS2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 1 730 825 1 644 700 1 695 661 50 961 103,1% Avgiftsintäkter 6 104 996 6 522 550 6 040 350-482 200 92,6% Understöd och bidrag 511 925 374 380 432 008 57 628 115,4% Övriga intäkter 693 410 582 410 677 408 94 998 116,3% Intäkter totalt 9 041 156 9 124 040 0 8 845 427-278 613 96,9% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -3,1 % Kostnader Personalkostnader -26 651 776-29 125 740 40 000-28 732 610 353 130 98,8% Köp av tjänster -10 835 907-6 584 790-350 000-7 163 082-228 292 103,3% Material och varor -1 343 268-1 381 530-1 686 408-304 878 122,1% Understöd -1 683 355-1 574 500-365 000-1 999 438-59 938 103,1% Övriga kostnader -2 967 617-2 944 020-2 986 170-42 150 101,4% Kostnader totalt -43 481 923-41 610 580-675 000-42 567 708-282 128 100,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 2,3 % Verksamhetsbidrag -34 440 767-32 486 540-675 000-33 722 281-560 741 101,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 3,8 % 43

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Omsorgstjänster Inom omsorgstjänster har man enligt strategin jobbat för att förflytta tyngdpunkten från institutionsvård mot öppen vård. I budget 2014 beslöts att platsantalet inom äldreomsorgen minskas med 28. Tolv (12) platser minskades inom institutionsvården, sex (6) platser inom serviceboende och tio (10) platser på HVC Bäddavdelningen. Platsminskningarna kunde ske enligt den planerade tidtabellen förutom platsminskningen på Lyckebo vilket även påverkade tidtabellen för omplaceringen av personal. Stängningen av platser har inte påverkat kösituationen inom äldreomsorgen, däremot har antalet besök inom hemvården ökat mera än väntat. En klar konsekvens av minskningen av platser på HVC Bäddavdelningen är att kommunen betalat för betydligt flera dagar inom specialsjukvården då det gällt fördröjningar av patienters förflyttning från specialsjukvården till primärhälsovården (överbeläggningsdygn). Öppenvården har stärkts genom seniorrådgivningsverksamhet, år 2014 var enhetens första verksamhetsår. Antalet besök blev mycket större än väntat, detta bekräftar ett stort behov av dylika tjänster för äldre. Bl.a. hälsogranskningar utförda av seniorrådgivningen har lett till att både tidsbeställda och jourbesök av äldre har minskat på hälsovårdscentralens mottagningar. I maj 2014 startades ett pilotprojekt med fjärrläkartjänster på enheter i Pojo, Bromarv, Tenala och Ekenäs. Erfarenheterna har varit goda. Fjärrläkarservicen har lett till att man snabbare har kunnat bedöma klientens tillstånd och vårdbehov och påbörja en behandling redan på enheten, utan att klienten har behövt besöka jourläkare. En konkurrensutsättning av fjärrläkartjänster genomfördes under hösten 2014, samarbetet fortsätter med samma serviceproducent under år 2015. Utvecklingsarbetet inom hemvården genom bl.a. ibruktagande av mobildokumenteringssystem startades under år 2014 och fortsätter under år 2015. En effektivering av verksamheten är nödvändig då antalet besök inom hemvården ökar, från januari till december 2014 var ökningen 15,7 % i hela Raseborg. Hälsovårdstjänster Den största förändringen 2014 var att staden övertog hälsovårdstjänsterna inom Karisområdet. Målsättningen var också att genomföra en ändring där mentalvårdstjänsterna skulle sammanslås med missbrukarvårdens tjänster under 2014. År 2014 tog man inom Raseborgs grundtrygghet bort tre (3) tjänster för hälsovårdscentralläkare samt vid slutet av året också tjänsten som förvaltningsöverläkare. Efter dessa ändringar hade grundtryggheten sammanlagt 18,5 läkartjänster. Styrkan på hälsovårdscentralen utökades med en sjukskötare, specifikt en reumaskötare. Av 11 läkartjänster inom öppenvård och förebyggande arbete var under 2014 i medeltal 75 % besatta, inklusive hyrläkare. Dessa måste anlitas under hösten 2014 då bristen på läkare i direkt arbetsförhållande fortsatte att växa. Bristen på läkare och speciellt bristen på erfarna läkare återspeglades på mottagningarnas verksamhet så att köer bildades till icke-brådskande tidsbeställningar. Den genomsnittliga väntetiden för icke-brådskande vård på läkarmottagning var 22 dagar istället för det eftersträvade 20 dagar. Målet på cirka 50 000 patientbesök på hälsostationerna uppfylldes, men antalet besök hos hälsovårdscentralläkare enligt personalresurser minskade och var 21 673, medan antalet besök hos skötare ökade till 30 942. Verksamheten på den öppna mottagningen utvecklades i enlighet med åtgärdsprogrammet så att fr.o.m. 1.12.2014 flyttades hälsovårdscentralens jour till en hälsostation, till Ekenäs. Lagen om personens fria val av hälsovårdscentral ledde enligt vår uppföljning till att åtminstone 68 patienter gick över till att använda en annan kommuns hälsovårdscentral och från andra kommuner kom 56 patienter till Raseborg. 44

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Även inom den förebyggande hälsovården märks läkarbristen och tidvis även underbemanningen inom vårdpersonalen mycket starkt under 2014. Antalet klienter minskade med 16 % jämfört med året innan och antalet besök med 8 %. Sammanslagningen av mentalvård- och missbrukarvårdstjänsterna genomfördes inte år 2014. Mentalvårdens verksamhet fortsatte som tidigare inklusive köptjänsten av psykiatriker. Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013/ 16) som trädde ikraft 1.8.2014 medförde en ändring i form av en förpliktelse där man utan dröjsmål ska kunna kontakta elevhälsans psykolog eller kurator då man fått kännedom om att en elev/studerande behöver stöd. Behovet har i början varit blygsamt. Verksamheten inom rehabiliterande tjänster har omorganiserats med anledning av de extra resurser inom fysioterapi som man fick förra året och ändringarna i åldringstjänster. Lymfaterapitjänster har, efter att två terapeuter fått sin examen, givits sedan maj i egen regi, likaså fysioterapitjänsterna för barn som tidigare producerades som köptjänster. Därtill har man strävat efter att systematiskt bli av med individuella fysioterapier och istället rikta resurser till gruppterapi. Inom äldrevården tog man småningom i bruk nya tjänsteformer: 1) organisera ett fysioterapistöd som hemförlovningen när patienter flyttas hem från avdelningen, 2) utbilda och stöda personalen inom hemvård och serviceboendeenheter till ett förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Av talterapeuterna har 25 50 % varit på lagstadgade ledigheter, och därför har man varit tvungen att köpa talterapitjänster på grund av brist på egna resurser. Tandläkartjänsterna kunde väl hållas inom vårdgarantin (tillgång till vård <6mån). Prishöjningarna inom företagshälsovården trädde i kraft i början på 2014 och företagshälsovårdstjänsterna höll 0- budgeten. Personalkostnaderna överskeds då lönen för en HVC-läkare belastade företagshälsovårdstjänsterna det första halvåret trots att hens arbetsinsats kunde bara till en bråkdel utnyttjas inom företagshälsovården. Fr.o.m. hösten 2014 har företagshälsovårdens båda läkartjänster varit besatta. För att den i egen regi producerade företagshälsovården skall kunna erbjuda en likvärdig service som den privat producerade behöver personalstyrkan utökas. Social service Missbrukarvården - Avvänjningsenhetens beläggning var under år 2014 i medeltal 62 %. Antalet platser på avvänjningsenheten för missbrukare minskades från 8+2 tillnyktringsplatser till 6+2 från 1.9.2014. Detta var en följd av att beläggningsprocenten under första delen av år 2014 var låg. Under hösten 2014 har diskussionen fortsatt om hur avvänjningsenhetens verksamhet skall utvecklas. Invandrartjänsten - Raseborg tog emot 25 syriska kvotflyktingar i september 2014 i enlighet med tidigare gjorda avtal med ELY-centralen. Mottagningsprocessen har fungerat enligt planerna och stödtjänsterna har förverkligats på ett bredare område än tidigare för att gynna integrationsprocessen. Bland annat har satsningar gjorts inom hälsovården för att få en enhetlig och tydlig begynnande kartläggning. Sysselsättningstjänster Inom sysselsättningstjänster har man förverkligat lågtröskelgruppverksamhet som ny satsning inom vuxenenheten. Även innehållet i egna verkstäder har utvecklats och en utvärderingsmodell för verkstadsperioderna har tagits i bruk. Under året har de köptjänster som används för rehabiliterande arbetsverksamhet konkurrensutsatts, vilket garanterar en viss kvalitetsnivå och kapacitet inom dessa. Även samarbetsavtal har gjorts med föreningar för att kunna erbjuda ett ännu bredare aktiveringsalternativ. Gällande aktiveringen av vuxna har målsättningen för året uppnåtts. Även gällande verksamheten som befrämjar den psykiska hälsan har målsättningen uppnåtts. Utmaningen finns i att antalet personer som borde aktiveras har ökat markant (se graf nedan). För att den ekonomiska målsättningen gällande kommunens andel av arbetsmarknadsstödet skulle ha uppnåtts borde minst 33 personer till/månad ha sysselsatts. 45

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Inom ungdomsenheten har man lyckats erbjuda verkstadsplatser för fler än målsättningen vilket betyder att behovet varit stort under hela året. Uppsökande ungdomsarbete fick något färre anmälningar än vad man beräknat vilket kan vara en signal på att det arbete som görs inom ungdomsgarantin börjar ge resultat. För uppsökande verksamheten och ungdomsverkstadsverksamheten erhölls understöd från Regionförvaltningsverket i Södra Finland på totalt 115 000. Grafen nedan beskriver hur antalet långtidsarbetslösa har ökat åren 2012-2014: Grafen nedan beskriver kostnaderna för hur arbetsmarknadsstödet har ökat samt inbesparing via aktivering åren 2009-2014: 46

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Ekonomi: Omsorgstjänster Omsorgstjänsternas budgeterade anslag höjdes med 590 000 i samband med grundtrygghetens erhållna budgetändring. Bokslutet visar på en underskridning av budgeten (inkl. budgetändring) på 148 000. Den stora utmaningen i vardagsarbetet inom omsorgstjänsterna har varit en hög sjukfrånvaro. Kostnaderna för sjukvikarier överskreds med 22,8 %, 83 355. Personalkostnaderna i sin helhet har hållits inom de budgeterade ramarna p.g.a. intäkter i form av sjukförsäkringsersättningar. En märkbar överskridning av budgetanslagen, 222 000, skedde inom stödet för närståendevård. I jämförelse med 2013 så ökade närståendevården med 48 vårdade personer, 26%. Totalt sett vårdades 234 personer inom ramen för närståendevård. Behovet av denna stödform för hemmaboende äldre kommer att öka i framtiden. Medelpriset (netto) för en plats inom institutionsvård och serviceboende var 43 000 år 2014. Hälsovårdstjänster Hälsovårdstjänsterna överskred sitt budgeterade nettoanslag med 671 000 (inkl. budgetändringen, 115 000 ). Av denna summa hänför sig 440 000 från uteblivna intäkter. Resultatet berodde till stor del på läkarbrist (användning av hyresläkare och handledande läkarnas övertidsersättningar). Resultatet påverkas även av de ökade utgifterna inom den öppna mottagningen och tandvården för patienter som valt att få sin vård inom andra kommuner (se lagen om patientens fria val). Intäkterna ligger klart under den budgeterade nivån vilket kan härledas till besöksmängden inom hälsovårdscentralen och fördelningen mellan läkar- och sjukskötarbesök. Social service Staten står till 100 % för de grundläggande utgifterna för kvotflyktingarna under de fyra första åren. Därtill erhåller kommunen kalkylerade ersättningar som är beroende av de vuxnas antal och barnens ålder. Kommunen erhöll en engångssumma på 20 000 för att kvotflyktingarna togs emot under år 2014 och till den kalkylerade ersättningen utbetalades ett tillägg för både barn och vuxna under år 2014. Kostnaderna för avvänjningsenheten för missbrukare var under år 2014 193,50 /vårddygn (netto). Sysselsättningstjänster Sysselsättningstjänsterna överskred sina anslag med 53 000 (inkl. budgetändringen, 200 000 ) vilket beror på det ökade antalet icke sysselsatta personer för vilken kommunen betalat 50 % av arbetsmarknadsstödet. 47

Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör myndighetsuppgifter inom social service, vuxensocialarbete och handikappservice samt barn- och familjearbete. Strategi för verksamhetsområde 2014-2017 - Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning - Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Utkomststöd/ antal hushåll 1 178 1 300 1 200 Barnskydd/ omhändertagna barn 43 43 Personlig assistans/ antal personer 66 52 66 Personlig assistans/ antal timmar 82 210 70 000 69 882 Bindande mätetal SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 51 494 0 283 803 283 803 0,0% Avgiftsintäkter 85 051 102 400 186 148 83 748 181,8% Understöd och bidrag 1 272 265 1 340 000 1 334 585-5 415 99,6% Övriga intäkter 191 544 142 720 132 781-9 939 93,0% Intäkter totalt 1 600 354 1 585 120 0 1 937 317 352 197 122,2% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 22,2 % Kostnader Personalkostnader -1 911 142-2 061 430-2 030 074 31 356 98,5% Köp av tjänster -5 604 001-4 824 870 214 000-4 969 303-358 433 107,8% Material och varor -12 539-8 900-12 328-3 428 138,5% Understöd -4 356 576-4 417 300 80 000-4 614 969-277 669 106,4% Övriga kostnader -191 068-208 670-208 714-44 100,0% Kostnader totalt -12 075 326-11 521 170 294 000-11 835 388-608 218 105,4% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 2,7 % Verksamhetsbidrag -10 474 972-9 936 050 294 000-9 898 071-256 021 102,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -0,4 % 48

Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Barn- och familjearbete Inom enheten har man satsat på den öppna vården, stödfamiljeverksamheten och en effektivering av utredningar då det gäller barnskyddsanmälningar. Från september 2014 har enheten i större utsträckning än tidigare behöriga socialarbetare som ansvarar för barnskyddet. Barn- och familjeenheten har delat in sina resurser i olika mindre team som ansvarar för de olika delarna av barnskyddsprocessen (ex utredningsarbetet, omhändertagningarna, placerade barn och eftervården). På detta sätt har man ett bättre grepp om barnskyddet som helhet. Antalet barnskyddsanmälningar under år 2014 var sammanlagt 471, en ökning med 105 från år 2013. Klientärenden totalt under året var 362. I december 2014 var antalet omhändertagna barn (längre placeringar) 37 och antalet korttidsplaceringar 6. Under året har omhändertagningen avslutats eller eftervårdsprocessen påbörjats för sammanlagt 6 barn. Vuxensocialarbete Behandlingstiderna inom det grundläggande utkomststödet har under 2014 varit en utmaning. Processen är mycket känslig för förändringar inom personalstyrkan och under år 2014 har extra resurser använts för att hjälpa upp situationen. Det totala antalet hushåll som erhöll utkomststöd underskred i någon mån det förväntade resultatet. Fortsättningsvis är gruppen hushåll under 30 år en utmaning och här är ett bra samarbete med sysselsättningsavdelningen och andra aktörer väsentligt. Tabellen visar att 35,6 % av alla klienter 2014 är under 30 år. Ser man på de nya klienterna är procenten under 30 år 43,9. År 2013 var siffrorna något sämre. Handikapptjänster Inom handikappservicen är strävan att stärka teamets kunnande både i förhållande till lagen om service för gravt handikappade och lagen om specialomsorger för utvecklingsstörda. Stor vikt fästs vid uppgörandet av serviceplaner så att besluten är så välgrundade som möjligt. Utvecklingen går i enlighet med det åtgärdsprogram som staden har. De största utmaningarna finns fortsättningsvis inom färdtjänsten och personlig assistans. Handikappservicen har under 2014 fört diskussioner med Taxiförbundet och beslutat att i början av 2015 ta i bruk ett nytt, effektivare uppföljningssystem för färdtjänsten. Då det gäller personlig assistans strävar handikappservicen till att den handikappade i första hand fungerar som egen arbetsgivare. Utvecklingen under året har gått i rätt riktning. 49

Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grafen visar på utvecklingen av använda timmar för olika former av assistans under år 2014. Ekonomi: Barn- och familjearbete Budgetutfallet inom enheten som helhet var 100,0 % trots att budgetanslaget under året sänktes med 214 000. Sänkningen var möjlig då Raseborg vann ett barnskyddsärende i förvaltningsdomstolen. En ökad kostnad inom kostnadsstället stödfamiljer- och personer pekar på att enheten lyckats utvidga den verksamheten på ett positivt sätt. En ökning här ger förutsättningar för en minskning då det gäller dyra placeringar utom hemmet. Detsamma gäller satsningarna på familjevården. Raseborg är på god väg med att stärka den egna möjligheten att utbilda familjevårdare. De stora kostnaderna finns inom institutionsvård och yrkesmässiga familjehem (sammanlagt 1 938 000 ). Då man sammanslår dessa kostnadsställen visar även de på en inbesparing på 138 422 under år 2014. Vuxensocialarbete Budgetutfallet inom vuxensocialarbete som helhet var 98,4 %. Det grundläggande utkomststödet, som har det största verksamhetsbidraget, stannade på 100,6 %. Handikapptjänster Budgetutfallet inom handikapptjänsterna som helhet var 108,9 %. Överskridningen var 293 964, vilket var mindre än år 2013 då överskridningen var 621 380. De kännbaraste överskridningarna finns inom färdtjänsten (248 434 ) och personlig assistans (116 896 ). 50

Grundtrygghet / Administration och externa avtal Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Grundtrygghetens förvaltning omfattar sektorns administrativa kostnader, utbildning och IT-anslag inkluderande Kanta-projektet och e-recept. Inom externa avtal producerar Kårkulla samkommun (4,9 miljoner ), Eteva kuntayhtymä (1,6 miljoner ) och Rinnekoti säätiö (0,45 miljoner ) tjänster för de utvecklingsstörda. Mehiläinen Oy ansvarar för hemvården i Karis området för 2,2 miljoner, medan Attendo Oy svarar för Villa Pentby med 61 platser serviceboende för drygt 3 miljoner. Folkhälsan Syd Ab producerar serviceboende i Villa Rosa omfattande 10 platser och 0,5 miljoner. Verksamhetsområdet omfattar medicinsk rehabilitering 335 000 genom individuella betalningsförbindelser. Därtill finns inom verksamhetsområdet ett flertal mindre externa avtal. Tredje sektorn stöds genom samarbetsavtal enligt följande: Klubbhus Fontana 100 000, Kaipparit ry 24 000 och Ratatupa 12 000. Staden har samarbetsavtal med Raseborgs kyrkliga samfällighet gällande familjerådgivning. Strategi för verksamhetsområdet 2014-2017 Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna. Överlappningar elimineras och servicen organiseras i nivåer utgående från befolkningens behov. 51

Grundtrygghet / Administration och externa avtal Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Serviceboende, antal platser 86 87 87 Serviceboende, antal vårddygn 30 850 30 115 Hemvård, totala antalet klienter/år 375 582 Hemvård, kontinuerliga 178 170 182 Hemvård, tillfälliga klienter/månad 265 400 Hemvård, besök totalt/år 47 963 51 600 51 845 Hemvård, varav hemsjukvårdsbesök/år 18 530 11 095 Trygghetsalarm, antal klienter/månad 120 116 Kårkulla, boendeservice, antal dygn 22 879 23 597 21 822 Kårkulla, anstaltsvård, antal dygn 405 1 553 Kårkulla, dagverksamhet, antal besök 15 405 14 899 15 843 Kårkulla, rådgivande verksamh., besök 4 859 4 060 Eteva, boendeservice, antal dygn 8 269 8 227 7 395 Eteva, anstaltsvård, antal dygn 365 0 Eteva, dagverksamhet, antal besök 6 684 5 531 5 485 Eteva, familjevård, antal dygn 250 194 Rinnekoti Säätiö, antal dygn 730 109 Medicinsk avd. rehab., ant.patienter 25 15 Klubbhus Fontana, antal besök 3 125 3 704 Kaippari ry, antal besök 5 100 3 563 Karjaan Ratatupa ry, antal besök 4 400 4 862 52

Grundtrygghet / Administration och externa avtal Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändringar BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 54 705 25 000 126 389 101 389 505,6% Avgiftsintäkter 1 082 441 1 058 220 1 164 026 105 806 110,0% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter 445 561 449 800 443 257-6 543 98,5% Intäkter totalt 1 582 706 1 533 020 0 1 733 672 200 652 113,1% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 13,1 % Kostnader Personalkostnader -1 360 126-1 322 550-1 157 457 165 093 87,5% Köp av tjänster -13 191 588-14 204 200 993 000-13 534 294-323 094 102,4% Material och varor -83 823-103 500-129 230-25 730 124,9% Understöd -149 719-176 000-146 417 29 583 83,2% Övriga kostnader -454 685-584 140-503 805 80 335 86,2% Kostnader totalt -15 239 940-16 390 390 993 000-15 471 203-73 813 100,5% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -5,6 % Verksamhetsbidrag -13 657 234-14 857 370 993 000-13 737 531 126 839 99,1% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -7,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Inom äldreomsorgens köptjänster togs ett nytt serviceboende i bruk, Attendos Villa Stella. Köptjänstavtalet med Folkhälsan gällande serviceboendeplatser på Seniora och Blomsterhemmet avslutades. Inom specialomsorgen har målsättningen varit att stärka det egna handikappteamet. Det är viktigt att kommunens egen personal deltar i olika klientmöten mellan producenterna, klienterna och klienternas nätverk. Processen har gått framåt under år 2014 och representanter från kommunen har haft möjligheten att tillsammans med utvärderare och personal från Kårkulla närvara vid genomgången av ett visst antal vårdtyngdsmätningar enligt en ny modell som Kårkulla tagit i bruk (den sk. Stockholmsmodellen). Det nya mätinstrumentet förändrar klienternas placering i olika kategorier. Utöver de redan befintliga kategorierna togs en ny kategori med för extra resurskrävande klienter. Ekonomi: Anslaget inom administration och externa avtal minskades vid budgetändringen med 993 000 utgående ifrån augusti månads prognos. En bidragande orsak till att anslaget kunde minskas så kraftigt var kommunens rätt till momsavdrag inom äldreomsorgens köptjänster. Momsavdraget hade inte beaktats i budgeteringsskedet. Trots budgetändringen underskreds anslaget med 126 000. Specialomsorgen (i huvudsak Kårkulla och Eteva) visar ett budgetutfall på 98,7 %. Budgetutfallet för de olika kostnadsställena visar inte till alla delar hur det verkligen förhåller sig. Detta beror på att det operativa arbetet fungerat separat från de ekonomiska kalkylerna. Det finna förutsättningar att få en bättre helhetsbild från 1.1.2015 och framåt. 53

Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Omfattar specialsjukvård från Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) 33 715 000, övriga sjukvårdsdistrikt 100 000 samt jour- och uppföljningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus 850 000. Därtill omfattar verksamhetsområdet samjour 500 000, röntgen 448 000, laboratorium 836 000, prehospital akutsjukvård (= brådskande och icke brådskande sjuktransporter) 1 167 000 och hjälpmedelscentralen 600 000. Verksamhetsområdet innehåller även pensioner 2 270 000 för tidigare anställda inom specialsjukvårdens samkommuner och kommunalförbund. Strategi för verksamhetsområdet 2014-2017 Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna. I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården. En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de byggprojekt som detta förutsätter verkställs. All dygnet-runt-jour koncentreras. Ett åtgärdspaket för att få VNS budget i balans år 2014 bör utarbetas i snabb takt tillsammans med VNS/HNS och ägarkommunerna i Västra Nylands sjukvårdområde. Målsättningen på längre sikt är att sänka nettokostnaderna för specialsjukvården för ägarkommunerna till en hållbar nivå. Åtgärderna bör bygga på intentionsavtalet med HNS och planen för ordnande av hälso- och sjukvården för kommunerna. Målet bör vara att trygga befolkningens primära behov av specialsjukvård med beaktande av hela koncernens (HUCS, Jorv, Lojo) service. Överlappningar i utbudet av specialsjukvård bör elimineras, beläggningsgraderna höjas i de verksamheterna och en optimal arbetsfördelning mellan specialsjukvård och primärvård i regionen skapas. BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Antal vårddagar (psykiatri) 5 500 3 807 Öppenvårdsbesök (somatik+psykiatri) 52 000 48 068 DRG-grupper (somatik) 14 000 15 106 Samjour (HVC), antal besök 4 000 3 682 Jour (specialsjukvård) 5 500 5 267 Röntgen, antal undersökningar 5 400 6 100 Laboratorieprov 130 000 163 990 Preshospital akutsjukvård 5 500 6 000 Bindande mätetal 54

Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt 0 0 0 0 0 0,0% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) Kostnader Personalkostnader -2 261 002-2 270 000-2 037 597 232 403 89,8% Köp av tjänster -37 394 539-38 216 000-2 695 000-40 620 780 290 220 99,3% Material och varor -70 0,0% Understöd 0,0% Övriga kostnader 102-164 869-164 869 0,0% Kostnader totalt -39 655 508-40 486 000-2 695 000-42 823 247 357 753 99,2% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 5,8 % Verksamhetsbidrag -39 655 508-40 486 000-2 695 000-42 823 247 357 753 99,2% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 5,8 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Anslaget för specialsjukvård innehåller utgiftsposter för specialsjukvården (PALSU), jour- och uppföljningsavdelningen, prehospital akutsjukvård, hjälpmedelscentralen, laboratorium, röntgen och pensioner. Raseborgs användning av HUCS 2014 var högre än 2013. Speciellt DRG-produkternas antal ökade. Inom psykiatrin ökade antalet besök. Ökningen av DRG-produkter består bl.a. av dialyser och skopier. Även användningen av samjouren ökade som en följd av läkarbristen inom primärhälsovården. Stora verksamhetsmässiga förändringar har skett inom psykiatrin eftersom avdelningsplatserna kraftigt minskat de senaste åren. Sedan 2010 har antalet avdelningsplatser minskat från 115 till 14 (88 %). Antalet öppenvårdsbesök har ökat under samma tidsperiod från 4468 till 6778 (51 %). Ekonomi: Specialsjukvårdsandelen har varit svår att prognostisera, prognosen har baserat sig på HNS egen prognos vilken varierat kraftigt. Gällande köp av specialsjukvårdstjänster har staden budgeterat för 2014 exakt samma summa som HNS/VNS uppgav. Efter detta beslöt HNS justera á-priserna vilket för Raseborgs del förklarar en stor del av överskridningen. På HNS nivå har kommunerna i medeltal betalat 4,8 % mer för sin specialsjukvård jämfört med i fjol. Vid VNS där priserna steg mest har kommunerna i medeltal betalat 7,3 % mer för sin specialsjukvård jämfört med i fjol. Genom en budgetändring höjdes totalanslaget för specialsjukvård med 2 695 000. De facto överskreds specialsjukvårdsanslaget (PALSUN) med 3,8 mn, varefter staden erhöll en återbetalning på 1,4 mn. Jour- och uppföljningsavdelningens medelvårddygnspris var för Raseborgs del 580 /dygn och årskostnaden blev 1 148 000 vilket överskred den budgeterade nivån med 298 000 (35 %). Avdelningen har elva (11) patientplatser och Raseborgs användningsgrad av avdelningen är ca 80 %. Raseborgs användning av samjouren ökade aningen och gav en överskridning på 38 000 (7 %). Laboratorium och röntgen höll den budgeterade nivån och den prehospitala akutsjukvården underskred aningen den budgeterade nivån (20 000-1,8 %). Hjälpmedelscentralen underskred det budgeterade anslaget med 65 000 (11 %) långt tack vare att verksamheten blivit mera kostnadseffektiv genom samarbetet med HNS Hjälpmedelscentral. 55

Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd/Kulturnämnd/Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grundläggande information om sektorn Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Till bildningssektorns grundläggande uppgifter hör också är att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. Strategi för sektorn 2014-2017 Fokus på att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna Försäkra sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen Vid planeringen av skolornas och dagvårdens fastighetsanvändning utgår man i första hand från det befintliga egna byggnadsbeståndet Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas Målmedvetna åtgärder för att trygga utbildningsutbudet på tredje stadiet i staden. Samarbetet med föreningar breddas för att främja kultur, idrott och motion samt för att höja trivseln i byarna. Utvärdering av processer och verksamheten: Bildningsförvaltningen har inlett arbetet med en sk. KuntaKesu, ett styrdokument för den strategiska ledningen av utbildningsverksamheten i staden. KuntaKesun beskriver prioriteringar och de mest centrala målsättningarna för utvecklingen av undervisningen inom den grundläggande utbildningen. Arbetet med denna plan beräknas slutföras hösten 2015. Den strategiska målsättningen med att anpassa skolnätet till ett sjunkande elevunderlag har inte kunnat förverkligas. Den politiska viljan har varit att behålla existerande skolnät varför anpassningsåtgärderna inom utbildningen gjorts genom en minskning av skolornas timresurs. De nya daghemsinvesteringarna genomförs under 2015 och 2016 både i egna existerande byggnader samt genom nybyggen. Mäntykoto daghem flyttar in i renoverade utrymmen på Ekåsens område genom ibruktagandet av det sk. N-huset. Vid en gemensam granskning av stadens fastigheter, som gjordes tillsammans med IS, konstaterades att de övriga daghemsinvesteringarna inte kunde inrymmas i existerande byggnader. Under året gjordes förberedelser inför den tilltänkta nationella reformen av andra stadiets utbildning. Den egna gymnasieutbildningens resursanvändning granskades. Direkta målmedvetna satsningar för att stöda tredje stadiets utbildning i staden gjordes inte. Bildningsförvaltningen initierade ett första planeringsmöte för att förbättra förutsättningarna för studenterna från staden för att söka sig till Novias och Laureas utbildningsprogram, men ett mera målmedvetet arbete behövs framöver för detta ändamål. Samarbetet med föreningar inom kultur, idrott och ungdomsverksamhet har fortsatt enligt beprövad och god modell. Trots ekonomiskt kärva tider har understöden till föreningarna kunnat bibehållas på tidigare nivå. 56

Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd/Kulturnämnd/Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Ekonomi: BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter 1 560 099 1 433 110 1 497 032 63 922 104,5 Avgiftsintäkter 2 760 601 2 975 380 2 792 061 183 319 93,8 Understöd och bidrag 467 333 266 770 574 093 301 323 215,2 Övriga intäkter 875 018 788 940 870 335 81 395 110,3 Intäkter totalt 5 663 051 5 464 200 0 5 733 521 263 321 104,9 Kostnader Personalkostnader 35 852 481 36 232 740 35 729 987 502 753 98,6 Köp av tjänster 11 712 100 12 306 680 12 005 878 300 802 97,6 Material och varor 1 793 967 1 869 800 1 953 907 84 107 104,5 Understöd 2 212 854 2 245 600 2 144 597 101 003 95,5 Övriga kostnader 5 907 339 6 228 280 6 132 757 95 523 98,5 Kostnader totalt 57 478 741 58 883 100 0 57 967 126 915 974 98,4 Verksamhetsbidrag 51 815 690 53 418 900 0 52 233 605 1 179 295 97,8 Bildningssektorn uppvisar ett mycket gott resultat (+ 1 179 295, budgetförverkligande 97,8 %). Inom sektorns verksamhetsområde uppvisar alla avdelningar ett positivt resultat i jämförelse med budget. I synnerhet inom dagvården har verksamheten ordnats effektivare än året innan och trots att antalet barn inom den kommunala dagvården blev lägre än budgeterat, har kostnaderna/barn i dagvård underskridit budget. Medvetenhet om det ekonomiska läget har uppvisats i alla avdelningar och på de flesta enheter. Arbetet i enheterna tyder på ansvarstagande och enhetschefernas återhållsamhet i resursanvändningen har kraftigt bidragit till det goda resultatet. 57

Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Barndagvård och förskoleundervisning Verksamhetsformerna är: förskola (17), daghemsvård (19), språkbad (5 avdelningar), familjedagvård i vårdares eget hem (47), gruppfamiljedagvård (6), lekparksverksamhet (1), stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privata vårdproducenter. Svenskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på svenska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-4 (1), 1-6 (8), 7-9 (2) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Finskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på finska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-6 (5), 7-9 (1) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Karjaan lukio ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten erbjuds elever i åk 1-2 och den arrangeras dagligen efter att skolan tagit slut och på 3 ställen även före skoldagen börjar. Utöver detta ordnas skild verksamhet för barn inom specialundervisningen. De sk "eftisarna" ordnas i både kommunal (10) och privat (5) regi. Administration och skoltransporter Inom administrationen produceras tjänster för hela bildningssektorn. Administrationen ansvarar för koordineringen och ledningen av det sektorövergripande samarbetet. Administrationen ansvarar vidare för skolkuratorsverksamheten och skoltransporterna samt för hela avdelningens personalfortbildning. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt elevvården. Ca 1 000 elever använder dagligen skoltransport som ordnas av staden. Tjänsten produceras genom linjetrafik och särskilda uppköpta tjänster. Strategi för verksamhetsområdet 2014-2017 Staden fokuserar på att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna Staden försäkrar sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen Staden utnyttjar optimalt hela det befintliga byggnadsbeståndet för daghemmens och skolornas behov Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas Inom arbetet med den kommunala utvecklingsplanen för utbildning fastställs några konkreta ämnen som prioriteras och utvecklas systematiskt En för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning gemensam styrgrupp för genomförande av reformen av läroplaner tillsätts i syfte att garantera innehållsmässig kontinuitet för barn och unga från förskola till och med gymnasium. Strukturen för fortbildning av den egna personalen förnyas med riktad fortbildning i syfte att utveckla en mångsidig pedagogik. 58

Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Ett tillräckligt effektivt trådlöst nätverk byggs ut i stadens skolor. Förskolor och skolor stöds i att skapa digitala lärmiljöer med anskaffningar av teknisk utrustning samt fortbildning. Förberedandet av elektroniska studentskrivningar 2016 påbörjas. Samarbetet mellan dagvård, förskoleverksamhet, grundläggande utbildning och eftermiddagsverksamheten utökas. Möjligheterna och förutsättningarna för att skapa nya enhetsskolor utreds. En hållbar lösning skapas inom dagvården utgående från de utmaningar ett minskande antal familjedagvårdare förorsakar. Bildningskansliet utarbetar tillsammans med intern service ett långsiktigt investeringsprogram som berör stadens skolor och daghem. Det gemensamma positionssystemet i gymnasierna utvecklas i syfte att främja samarbetet på andra stadiet, utnyttja timresursen effektivt samt bredda kursbrickan. BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Barn i dagvård (totalt) 1 373 1 385 1 352 av vilka i förskola 272 297 301 Stöd för vård av barn (FPA) 454 455 454 Elevantal totalt (grundskolor) 2 724 2 685 2 661 Avgångsbetyg från grundskolan 343 338 337 Antal studerande (gymnasier) 457 442 440 Studentexamen 178 150 130 Morgon- o eftermiddagsv. antal barn 360 336 332 Bindande mätetal Nettoutgift/dagvårdsbarn 9 413 9 673 9 538 Nettoutgift/elev inkl. skjutskostn 8 957 9 195 9 233 varav för undervisning 6 163 6 303 6 453 Timresurs/grundskolelev 2,09 2,08 2,09 Nettoutgift/stud. i gymnasiet 7 716 8 139 8 071 Andel av åk 9 som valt gymnasiet 45 % 45% 49,9 Nettoutgift/barn i m/eft.middagsv. 1 952 2 125 2 132 % av antalet första- o andraklassister 60 % 55% 55% 59

Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 655 821 535 850 620 579 84 729 115,8% Avgiftsintäkter 2 202 350 2 372 000 2 192 750-179 250 92,4% Understöd och bidrag 372 430 238 770 468 855 230 085 196,4% Övriga intäkter 330 433 214 890 307 555 92 665 143,1% Intäkter totalt 3 561 034 3 361 510 0 3 589 739 228 229 106,8% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 6,8 % Kostnader Personalkostnader -31 331 506-31 626 510-31 247 732 378 778 98,8% Köp av tjänster -10 600 905-10 825 650-10 629 647 196 003 98,2% Material och varor -1 023 812-1 029 050-1 032 017-2 967 100,3% Understöd -1 911 687-1 930 000-1 858 797 71 203 96,3% Övriga kostnader -4 652 001-4 817 720-4 830 259-12 539 100,3% Kostnader totalt -49 519 911-50 228 930 0-49 598 452 630 478 98,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -1,3 % Verksamhetsbidrag -45 958 877-46 867 420 0-46 008 713 858 707 98,2% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -1,8 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: För att förbättra inlärningsresultaten och för att strukturera utvecklingsinsatserna inleddes arbetet med den sk. kommunala utvecklingsplanen för utbildning i Raseborg, KuntaKesun. Arbetet med utvecklingsplanen framskred planenligt. Tyngdpunktsområdena för planen i Raseborg fastställdes till ledarskap och utvärdering av inlärningsresultat. För arbetet med tyngdpunktsområdena tillsattes arbetsgrupper under året och tyngdpunktsområdena kommer att preciseras under år 2015. Detta sker i samråd med personal och beslutsfattare. Tills vidare har läroämnena modersmål och litteratur samt matematik fastställts att prioriteras. Formen för utvärdering av elevernas kunskaper och färdigheter i matematik har preciserats att gälla i alla stadens grundskolor från och med läsåret 2015-2016. En för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning gemensam styrgrupp för genomförande av reformen av läroplaner tillsattes. Styrgruppen leder läroplansarbetet för samtliga stadium och bistår beredningen även framöver då de nya läroplanerna ska vara klara att godkännas under våren 2016. Strukturen för fortbildning av den egna personalen förnyades delvis. Ett nytt regionalt Kunnig-program (fortbildning för skolornas och förskolornas personal) inleddes under våren. Genom programmet har kommunerna Hangö, Raseborg, Lojo (svenska skolorna), Ingå och Sjundeå möjlighet till extra satsningar på lärarnas kompetensutveckling. Utbyggnaden av det trådlösa nätverket i skolorna slutfördes med undantag av Bromarv skola, Klinkbackan koulu, Svartå skola och Västerby skola. Dessa skolor utrustas med nätverk under 2015. Skolorna och förskolorna utrustas med mobila enheter i enlighet med planerad tidtabell per skola. I syfte att kunna genomföra de första elektroniska studentskrivningarna hösten 2016 har en helhetsgenomgång av kraven för elektroniska studentskrivningar gjorts i stadens gymnasier. Under år 2014 bestämdes utrymmen för studentskrivningarna; två utrymmen i Ekenäs och två i Karis. Under året gjordes även beställningen för planeringen av eldistributionen och planerna för datatrafiken. 60

Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Nya strukturer eller möjligheter för ett utvecklat samarbetet mellan dagvård, förskoleverksamhet, grundläggande utbildning och eftermiddagsverksamheten har inte slutförts. Strukturerna för samarbetet är en del av det pågående lokala läroplansarbetet som gäller förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Läroplansarbetet har pågått under hela år 2014. Medlemmarna i den styrgrupp som leder arbetet representerar förskoleverksamhet, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Det lokala läroplansarbetet intensifieras år 2015. Den lokala läroplanen ska fastställas i bildningsnämnden i medlet av vårterminen 2016 för att tas i bruk i alla enheter från och med 1.8.2016 (stegvis ibruktagande i årskurserna 7-9). En utredning av möjligheterna och förutsättningarna för nya enhetsskolor har inte gjorts. En hållbar lösning skapas inom dagvården utgående från de utmaningar ett minskande antal familjedagvårdare förorsakar. Det minskande antalet familjedagvårdare beaktades vid planeringen av det nya daghemmet i Tenala samt vid planeringen av de nya utrymmena för Mäntykoto daghem och Skogsgläntans daghem. Utmaningen kvarstår, den nationella trenden tyder på att antalet familjedagvårdare kommer att minska även i framtiden. Bildningskansliet har tillsammans med intern service inlett arbetet med att utarbeta ett långsiktigt investeringsprogram som berör stadens skolor och daghem. Arbetet beräknas vara klart inför budgetarbetet som inleds hösten 2015. Det gemensamma positionssystemet i gymnasierna har förenhetligats i enlighet med ändamålsenlighet. Ekonomi: Administration och skoltransporter: Budgetförverkligande 96,4 % (-158 041 ). Största orsaken är att skoltransportkostnaderna underskrids med ca 70 000 och att köp av tjänster från andra utbildningsanordnare underskrids med ca 60 000. Dagvård och förskoleundervisning: Budgetförverkligande 96,3 % (-557 328 ). Den största inbesparingen står att finna i inbesparade personalkostnader och kostnadsersättningar inom familjedagvården, totalt ca 400 000 samt inbesparade vikarieanslag ca 100 000. Inbesparingarna kongruerar med en lägre användning av dagvårdsplatserna, 1352 barn i stället för budgeterade 1385. Svenskspråkig utbildning: Budgetförverkligande 99,4 % (-106 370 ). Intäkterna har överskridits med 42,6 % eller 114 008, som främst beror på högre projektbidrag. Kostnadsbudgeten har förverkligats till 100 %. Finskspråkig utbildning: Budgetförverkligande 99,7 % (-31 039 ). Intäkterna har överskridits med 57,6 % eller 170 573, vilket beror på högre projektbidrag samt på högre hemkommunersättningar än budgeterat. Kostnaderna har överskridits med 1,4 % -eller 139 534, vilket i sin tur beror på undervisning som ordnats inom ramen för extra projektbidrag, men också på att utbyggnaden av det trådlösa nätverket till skolorna inte var budgeterat i sin helhet. Morgon- och eftermiddagsverksamhet: Budgetförverkligande 99,2 % (-5 929 ). Även om avgiftsintäkterna stannat 20 220 under de budgeterade, har kostnaderna kunnat anpassas till lägre inkomster. 61

Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Kulturnämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för det lokala kulturarbetet, att upprätthålla vissa traditioner samt att skapa förutsättningar för att främja den allmänna bildningen. Verksamhetsområdet omfattar såväl direkt bildningsarbete genom egen verksamhet samt upprätthållandet av myndighetsuppgifter. Som producent av tjänster ska fokus ligga på stödjandet av den kulturella arenan som i sin tur skapar möjligheter till upplevelser för invånarna. Det traditionsbärande uppdraget ska också ses som en central del av verksamhetsområdet samtidigt som detta arbete ska vara innovativt så att det, i samarbete med andra förvaltningar, kan fungera som en del av stadens ansikte utåt. Verksamhetsområdet ska i sin verksamhet beakta samtliga invånare, aktivt arbeta för att tjänsterna produceras på de båda inhemska språken samt att även invandrarnas behov beaktas. Strategi för verksamhetområdet 2014-2017 Då bibliotek och kulturbyrån samlas till ett gemensamt utrymme i Ekenäs förbättras förutsättningarna för ett djupare samarbete mellan biblioteks- och kulturverksamheten. Detta svarar också på målet att utnyttja det befintliga fastighetsbeståndet optimalt. Biblioteket utökar utbudet av nya medier och arbetar för en kreativ miljö. Biblioteket utvecklar den "nya" fastigheten i Ekenäs till ett centrum för kulturella aktiviteter och aktuell information. Museet samordnar all sin verksamhet, förutom EKTA, till en verksamhetspunkt. Medborgarinstitutets kanslier samordnas till en verksamhetspunkt. BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Biblioteken öppettimmar 8 386 8 600 7 936 Lån totalt 316 186 310 000 323 300 Besök i bibliotekslokaler och buss 255 406 240 000 217 850 Mbi, antal kurser 648 750 709 Antal undervisningstimmar, mbi 18 406 20 000 18 509 Antal deltagare, mbi 8 225 8 500 8 528 Musikinst., antal veckotimmar totalt/ timmar i Raseborg 522 523/323 523/323 EKTA, besökare tot. 13 006 15 000 11 492 Landskapsmuseet, utlåtanden 150 172 Bindande mätetal Besök i bibliotekslokaler och buss /inv. 8,81 8,28 7,51 Lån/inv. 10,90 10,69 11,15 Nettoutgift/undervisn.timme, mbi 51 62 50 Musikinst., pris för en undervisningstimme 24,84 22,58 EKTA, nettokostn./ utställningsbesökare 14,24 12,33 12,17 Kulturverksamhet, nettokostnad/inv. 15,66 *16,13 *15,95 * ingår inte hemkommunersersättningar till musikinst.raseborg 62

Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 467 243 462 630 456 855-5 775 98,8% Avgiftsintäkter 538 030 568 900 565 886-3 014 99,5% Understöd och bidrag 86 476 34 000 105 238 71 238 309,5% Övriga intäkter 70 146 63 450 88 676 25 226 139,8% Intäkter totalt 1 161 894 1 128 980 0 1 216 655 87 675 107,8% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 7,8 % Kostnader Personalkostnader -3 461 197-3 533 070-3 445 484 87 586 97,5% Köp av tjänster -711 450-1 045 060-960 517 84 543 91,9% Material och varor -334 889-312 940-340 245-27 305 108,7% Understöd -141 856-139 000-139 600-600 100,4% Övriga kostnader -699 320-769 790-801 305-31 515 104,1% Kostnader totalt -5 348 712-5 799 860 0-5 687 151 112 709 98,1% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -1,9 % Verksamhetsbidrag -4 186 818-4 670 880 0-4 470 496 200 384 95,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -4,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Inom området kulturverksamhet fortsatte verksamheten vi de olika enheterna enligt beprövade och välfungerande modeller. Det största enskilda projektet under året var museets koncentrering av sin verksamhet till den sk. Leiras fastigheten. Målet med flytten är att på sikt skapa ett regionalt lager för samlingarna från de olika museerna inom Västra Nylands landskapsmuseum. Inom verksamhetsområdet verkställdes en del av samarbetsförfarandets resultat redan under 2014. Detta medförde att en del anpassningssåtgärder måste göras under året och t.ex. biblioteket öppethållningstider påverkades. Verkställigheten av personalminskningen redan under 2014 medförde också direkta inbesparingar vilket också syns i resultatet. Medborgarinstitutet Under verksamhetsåret kunde man konstatera att det fortsättningsvis finns ett behov av en viss typ av kansliresurs även i Ekenäs varför kanslierna inte kunde slås samman helt och hållet. Medborgarinstitutets kansli i Ekenäs är numera bemannat endast en dag/vecka och utrymmet möblerades om så att det används för institutets undervisning under de resterande dagarna. OKKA-säätiö utvärderade institutets verksamhet och tilldelade institutet Certifikat för hållbar utveckling 28.10.2014. Certifikatet är i kraft till 28.10.2017. Musikinstitutet Musikinstitutet bedrev sin verksamhet i Ingå, Hangö och Raseborg i den utsträckning som kommunerna beställt. Verksamheten genomfördes i enlighet med principer som institutets direktion fastställt. 63

Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Museiverksamhet Museets verksamhetsår präglades av omorganisering. Museibyrån inklusive arkiv, flyttade i början av året från Villa Ormnäs och fr.o.m. våren påbörjades flytten av samlingarna från centrallagret i Tenala till Leiras fastighet i Björknäs. Förutom dessa flyttades även det nedlagda Arbetets museums samlingar till Leiras. Museet har under året etablerat sig i den nya fastigheten och planeringen av verksamheten i fastigheten har pågått vid sidan om flytten. Målsättningen att omorganisera och koncentrera museets verksamhet (förutom utställningsverksamheten) till en enda verksamhetspunkt har sålunda förverkligats. Bibliotek Biblioteket har införskaffat lånematerial enligt fastställda principer. Antalet lån har ökat en del jämfört med föregående år, vilket tyder på att beståndet är ändamålsenligt. De bemannade bibliotekslokalerna är trygga och fungerar som mångsidiga kreativa miljöer för olika målgrupper. Bibliotekshuset i Ekenäs används optimalt då även kulturbyrån är inrymd där, endast caféutrymmet är outhyrt. Samarbetet mellan kulturbyrå och bibliotek har inte fördjupats nämnvärt även om det blivit lättare för personalen att samarbeta. En orsak är minskade personalresurser. Ekenäs bibliotek har utvecklats till ett centrum för kulturella aktiviteter och aktuell information. Bibliotekshuset användes flitigt under året, både av enskilda individer och av grupper. Mötesrummen Svalan och Kvarnen var bokade varje vecka för olika verksamhetsformer och lånen i Ekenäs bibliotek ökade med 15 % jämfört med 2013. Kultur Genom samarbetsförfarandet minskades kulturbyråns personalresurs med ett årsverke. Verksamheten har omstrukturerats och delvis minskats. Kulturbyrån har fortsatt att aktivt samarbeta med lokala kulturaktörer för att främja möjligheterna till ett brett kulturellt utbud i Raseborg. Kulturbyrån har även deltagit som medarrangör i ett flertal större evenemang, ss. Bokkalaset, Ekenäs sommarkonserter, evenemanget kring årsdagen för Slaget vid Rilax 1714 m.fl. Ekonomi: Mbi: Budgetförverkligande 89,3% (-109 463 ). Effektivare användning av personalresurserna och lägre interna städkostnader än budgeterat. Musikinstitutet: Budgetförverkligande: 100 %. Musikinstitutets verksamhet har för avtalskommunerna varit förmånligare än föregående år, vilket i sin tur betyder lägre försäljningsintäkter från samarbetskommunerna. Detta syns i kulturverksamhetens bokslut som mindre hemkommunersättningar till musikinstitutet. Museet: Budgetförverkligande 102,2 % (16 242 ). Museets omfattande omorganisering medförde en del merkostnader, i första hand i form dubbla interna hyror i början av året. Biblioteket: Budgetförverkligande 94,8 % (-75 863 ). Till resultatet har bidragit att verkställigheten av personalminskningen tidigarelades då biblioteket inte återbesatte alla befattningar som blev lediga under året. Kulturverksamhet: Budgetförverkligande 95,8 % (-31 009 ). Mindre hemkommunersättningar till musikinstitutet. 64

Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: Fritidsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag Verksamhetsområde Idrott och motion är en kommunal basservice och en grundrättighet för alla. Det kommunala idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Målet inom verksamhetsområdet är att stöda de ungas utveckling och självständighetsprocess samt att främja aktiv medborgarskap och stärka deras sociala identitet. Ungdomsverksamheten producerar och utveckar kommunala ungdomstjänster såsom ungdomsgårdsverksamhet, läger, smågruppsverksamhet resor etc. Strategi för verksamhetsområdet 2014-2017 Enheten för idrott och hälsomotion satsar med hjälp av ledd verksamhet på ökat välmående och minskad sjukfrånvaro. Tidsenliga motionsanläggningar skapar möjligheter för invånarna att ta ansvar för sin egen hälsa och välbefinnande. Samarbetet med föreningar fortsätter att breddas för att främja idrott och motion samt för att höja trivseln. Verkställigheten av stadens eget energi- och klimatprogram fortsätter. - Erbjuder ungdomsgårdsverksamhet i Pojo, Svartå, Tenala, Karis samt Ekenäs - Samarbete med skolor, ungdomsverkstäder, övriga kommunala enheter samt föreningar och organisationer - Sommar- och lägerverksamhet ordnas i egen regi BS2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Simhallsbesök/år 106 830 100 000 106 665 Ungdomsgårdsbesök/år 16 000 13 161 Ledd verksamhet/antal deltagare (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) 16 243 20 000 17 969 Ledd ungdomsverksamhet/antal deltagare 3 500 2 142 Bindande mätetal Nettokostnad/simhallsbesök 1,30 1,90 1,64 Driftsnettokostnad/invånare (idrott) 41,26 48,05 44,38 Kostnad/deltagare (ungdom) 23,71 29,46 65

Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: Fritidsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 437 035 434 630 419 598-15 032 96,5% Avgiftsintäkter 20 221 34 480 33 425-1 055 96,9% Understöd och bidrag 8 418 0 0 0,0% Övriga intäkter 474 439 510 600 474 104-36 496 92,9% Intäkter totalt 940 113 979 710 0 927 127-52 583 94,6% Förändring (BU 2014 vs BU 2013) -5,4 % Kostnader Personalkostnader -1 059 778-1 073 160-1 036 771 36 389 96,6% Köp av tjänster -399 745-435 970-415 714 20 256 95,4% Material och varor -435 266-527 810-581 645-53 835 110,2% Understöd -159 311-176 600-146 200 30 400 82,8% Övriga kostnader -556 018-640 770-501 193 139 577 78,2% Kostnader totalt -2 610 118-2 854 310 0-2 681 523 172 787 93,9% Förändring (BU 2014 vs BU 2013) -6,1 % Verksamhetsbidrag -1 670 004-1 874 600 0-1 754 396 120 204 93,6% Förändring (BU 2014 vs BU 2013) -6,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Samarbetet med stadens interna service fortsatte bl.a. med att främja effektivare energilösningar för det årliga underhållet av idrottsfastigheterna. Idrottsenhetens satsningar på förebyggande aktiviteter syntes i ökat antal prestationer inom den ledda verksamheten och ett nytt besökarrekord noterades i bollhallens gym. Ett uppföljnings- och rapporteringssystem för skötsel och underhåll av idrottsanläggningarna togs i bruk. Verksamheten på ungdomsenheten var stabil. En genomgång och harmonisering av personalens arbetstid genomfördes och det rusmedelsförebyggande arbetet stärktes. Ungdomsgårdsverksamhet erbjöds på fem orter (Ekenäs, Karis, Pojo, Tenala och Svartå). Resultatet mätt i prestationer kan anses vara tillfredsställande trots att antalet besök på ungdomsgårdarna inte nådde upp till budgetmålet. Antalet besökare på ungdomsgårdarna kom inte upp till budgeterade 16 000. Det har skett en strukturell minskning bland gruppen äldre tonåringar, och verksamheten ses över hur ungdomsgårdarna kan göras attraktivare för dem. Utmaningen är att ha en lokal som lockar både yngre och äldre ungdomar. Ledd verksamhet blev också under det budgeterade 3500, men förklaringen är inte en minskning av ledd verksamhet utan att avdelningen slutade räkna antalet deltagare då personalen träffar elever under skolbesök. Skolbesök genomförs fortfarande, men räknas inte med i statistiken under ledd verksamhet Ekonomi: Resultatet av samarbetsförhandlingarna kunde verkställas inom idrottsenheten i förtid och påverkar därmed resultatet för 2014. Den största inbesparingen uppstod inom idrottens övriga kostnader och uppkom pga att en del av de planerade projekten inte kunde förverkligas samt dels pga lägre kostnader för föreningarnas anläggningshyror. De projekt som blivit ogjorda eller inte kunnat slutföras har haft orsaker som idrottsenheten haft svårt att kunna påverka. Både den interna faktureringen av hyra och den externa faktureringen av hyra har genererat mera intäkter till ungdomsavdelningen. 66

Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Grundläggande information om sektorn Samhällstekniska sektorn är i budgethänseende indelad i två verksamhetsområden; 1) samhällsteknik och 2) planläggning, tillstånd och miljö. Samhällstekniska nämnden ansvarar för samhällstekniken och budgeten och personalen för hela sektorn. Planläggningsnämnden är en expertnämnd i planläggningsfrågor, miljö- och byggnadsnämnden sköter byggnads och miljötillstånd och avfallsnämnden är en myndighetsnämnd för hela Västnyland. Huvudsakliga uppgifter: att främja tillväxt och trivsel i Raseborgs stad att ansvara för markpolitik, områdesplanering och byggnadstillsyn att ansvara för de allmänna områdenas skötsel och underhåll att skapa en attraktiv byggd miljö samt trygga miljö- och naturvärden i staden, främja en trygg infrastruktur och goda kommunikationer i och till staden Strategi för sektorn 2014-2017 Raseborgsområdet erbjuder goda förutsättningar för företagsverksamhet genom att anvisa affärs- och industritomter på lämpliga platser vid goda kommunikationer. Genom aktiv markpolitik och planläggning skapas förutsättningar för inflyttning och tillväxt. Planläggning sker i första hand på egen mark. Närheten till stränder utnyttjas optimalt vid planläggning och byggande. Staden stöder pendlingen genom att bygga ett resecentrum i Karis. Staden utövar aktiv påverkan för att förbättra järnvägs- och landsvägsförbindelserna i Västnyland Inflyttning främjas med hjälp av ett attraktivt tomt- och bostadsutbud och en effektiv, öppen marknadsföring av tomterna. Staden förbättrar ekonomin och effektiviteten gällande underhåll av gator och allmänna områden genom ökat samarbete mellan enheterna. Nya verksamhetsmodeller införs i serviceproduktionen Kritiska framgångsfaktorer bra och tydligt ledarskap, tydliga befattningsbeskrivningar och ansvarsområden, en till det ekonomiska läget rätt dimensionerad, motiverad och kunnig personal, nytänkande i tjänsteproduktionen, alternativa produktionssätt för infra, aktivt utnyttjande av marknader vid nyinvesteringar, rätt dimensionerad kundservice på avdelningarna och på stadens hemsida, tydlig planläggning, snabba bygglov samt marknadsföring och försäljning av tomter i rätt tid, schemaläggning för genomförande av projekt, planering av arbetsmoment och marknadsföring på förhand vid överlåtelse av ett område, gott samarbete mellan tekniska centralen, interna servicen, Raseborgs vatten, Ekenäs Energi och övriga nätverksutbyggare, samtidig genomförande av investeringar, fast tidtabell vid byggande av bostads- och arbetsplatsområden, gott samarbete med regionala och statliga myndigheter Utvärding av processer och verksamheten: Verksamhetsåret 2014 startade i en utmanande ekonomisk situation och budgetramarna för verksamheten var ekonomiskt strama. Samhällstekniska nämnden behandlade i början av året innehållet i verksamheten i dispositionsplanen. Samarbetet med Intern service utveckades ytterligare inom ramen för det tekniska teamet. Strategiskt viktiga markområden anskaffades i Kärrby-Horsbäckområdet. detalj- och generalplaner fastställdes inte under verksamhetsåret. Arbetena med detaljplaner fortsatte(bossaböle, Svedja, Gumnäs) Till dessa delar nåddes inte målsättningen som var att fastställa 6 planer/120 tomter. Under året godkändes 4 st strandplaner (Örnvik, Råängen,Bredvik,Bonviken). Stadens egen tomtreserv av egnahemstomter är fortfarande rätt bra i Ekenäs. I Billnäs inköptes 10 st tomter i färdig detaljplan. Under året anställdes ny planläggningsarkitekt och ansvarig gatuchef. 67

Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Driftsutgifter Tekniska sektorns normala verksamhet utvisar ett överskott på +202 831 i förhållande till nettobudgeten. Verksamhetsbidraget var - 5 822 338. Sektorns resultat påverkas delvis av de budgetändringar som gjordes under verksamhetåret. På driftsidan gjordes två budgetändringar: intäkterna från fastighetsförsäljningen sänktes med 250 000 och för projektet havsmanualen intogs 70 000 både på intäkts- och utgiftssidan. Generellt kan konstateras att tomtförsäljningen var trög och de ekonomiska målen uppnåddes till dessa delar inte. Sektorn har under året haft 3 st. pensioneringar, 1 från byggnadstillsyn; 1 från administration och 1 från trafikleder. Både vårvintern och hösten var snöfattiga vilket medförde inbesparingar på vinterunderhållsanslagen. Myndighetsverksamhetens (byggnadstillsyn och miljövård) målsättningar gällande ekonomin uppnåddes. Övriga avdelningar kan generellt beskrivas enligt följande: Samhällstekniska avdelningen använde 1 781 552 till väghållning och 655 200 för parkenhetens verksamhet. Kostnaderna för gatunderhållets köptjänster blev 353 744 lägre än budgeterat. Kostnaderna för vägbelysningens el uppgick till 424 815 vilket är en klar minskning jämfört med tidigare. Fordonscentralens kostnader för bränsle uppgick till 69 935. Kraven på parkavdelningen för uppföljning och skötsel bl. a i lekparker har ständigt ökat. Samhällstekniska avdelningens verksamhetsbidrag var - 4 466 979. Verksamhetsområdet planläggning, tillstånd och miljö hade ett verksamhetsbidrag som ligger 56 620 över det budgeterade. Anslagen för köptjänster till planläggningen förverkligades inom beviljade anslag. Kostnaderna för Sydspetsens miljöhälsa (miljöhälsovård och veterinärvård) överskreds med totalt 19 286. Byggnadstillsynens nettoresultat var bra. Intäkterna förverkligades till 98,9 % och nettoutgifterna 32 185 mindre än budgeten förutsatte. Miljövårdens intäkter överskeds med 49 681 vilket delvis berodde på intäkter som bokfördes genast i början på 2014. Projektet havsmanualen genomfördes för år 2014 del planenligt. Miljövårdens verksamhetsbidrag blev + 31 972 jämfört med budgeten. Sammanlagt 114 000 användes på köptjänster inom planläggningen. Ingen detaljplan godkändes under år 2014. byggnadstillsynen beviljade 331 bygglov, jämfört med 405 år 2013. För miljövårdens del konstateras att antalet genomförda prestationer, dvs. lov och inspektioner var 234 år 2014. Intäkterna för fastighetsförsäljningen (försäljningsvinsten) som bokförs på fastighets- och mätningsavdelningen uppgick till 368 361 (i budgeten efter budgetändring 650 000 ) Avdelningen sålde eller hyrde ut sammanlagt 20 tomter under året. År 2013 var antalet 49 st och år 2012 92 st. Verksamhetsbidraget för mätningsavdelningen som helhet var - 127 613. Intäkterna från skogsbrukets virkesförsäljning uppgick till 911 029 (ekonomiskogar och parkskogar). Administrationen för den samhällstekniska sektorn uppvisade ett positivt verksamhetsbidrag på 11 465 då kostnaderna för enskilda vägars understöd som bokförs här överskreds med 10 090. Höstmarknaden utvisade ett överskott på 20 297 vilket var 667 mera än beräknat. Investeringar Allmänt kan konstateras, att ett flertal investeringsobjekt verkställdes under år 2014. Tekniska centralen använde 74,5 % av investeringsmedlen 2014, dvs. av 4,610 miljoner användes cirka 3,434 miljoner. Orsaken till den låga användningsprocenten är att en del projekt ex trafikledsarrangemang RV 25 inte användes (500 000) Dönsby west som färdigställdes användes till drygt 50 % och projektet Norra hamnen användes till 11,5 % (350 000). Även projektet Adresskarta och numerisk baskarta (100 000) nyttjades till 12 %. Samhällstekniska avdelningen tar hand om de flesta investeringarna. Övriga medel användes enligt följande: Trivseln och funktionaliteten på områden förbättrades under året med investeringar. Parkanläggningar och lekparker; 39 988. Grundförbättringar och nybyggen av trafikleder genomfördes i enlighet med den byggplan som samhällstekniska nämnden hade godkänt. 68

Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Investeringsprogrammet för gatunätet var totalt 1,750 miljoner och summan användes enligt följande: Grundförbättringsobjekt och gatubelysning förbättrades enligt investeringsprogrammet. - 533 000 till att bygga nya gator - 770 000 till att asfaltera stadens gator samt mindre grundförbättringar - 445 000 till att bygga och förnya belysningen Utbyggnad av bostadsområden; 280 000 i budgeten fördelades på följande projekt: - Västanbyvägen 181 000 - Näktergalsgränd 15 000 - Doppinggränd 83 000 69

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Verksamhetsområde Samhällsteknikens verksamhetsområde omfattar sektorns administration, skötsel av gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser samt planering, byggherreverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten, stadens markpolitik, förvaltning av stadens markegendom, mätningsverksamhet, fastighetsbildning, kartservice, skogsbruk, enskilda vägar, småbåtshamnar omfattande stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn är organiserade som en nettoenhet i budgeten, Västra Nylands avfallsnämnd, räddningsväsendet som sköts via avtal med Västra Nylands räddningsväsende (Esbo stad). Raseborgs stad fungerar idag som värdkommun för Västra Nylands avfallsnämnd. Västra Nylands avfallsnämnd, allmänt kallat Roskaraati-Roskrådet, är en gemensam nämnd för sju kommuner (Raseborg, Hangö, Högfors, Ingå, Lojo, Sjundeå och Vichtis). Den ansvarar för myndighetsuppgifter som berör avfallshantering i medlemskommunerna. Strategi för verksamhetsområdet 2014-2017 Bättre kundservice. Ansvara för att den kommunaltekniska grundservicen fungerar och att de anpassningsåtgärder som görs inom inte inskränker på säkerheten. Utveckla arbetssäkerheten och personalens välmående. Prioritera ekonomiska och långsiktiga lösningsmodeller. Konkurrensutsätta lämpliga entreprenadhelheter med beaktande av den lokala marknaden. Nyinvesteringarnas görs huvudsakligen som köptjänster, skötsel- och underhållsrelaterade projekt som egna arbeten. Förorenade markområden kartläggs och avfall som hör till avstjälpningsplatsen saneras Utbyggnaden av nya planeområden förverkligas som investeringshelheter i samarbete med Raseborgs Vatten. Mer fokus på arbetsledning och projektövervakning. Byggnadstomter bildas kontinuerligt så att byggnadsprojekt inte blir fördröjda på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra klarheten i fastighetssystemet. Mätnings- och fastigavdelningen ansvarar för fastighetsbildningen inom detaljplaneområden, förverkligar stadens markpolitik samt handhar arrenden, inköp samt försäljning av tomter och områden. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även s.k. icke strategiska markområden säljs i enlighet med åtgärdsprogrammet eller utnyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. Under planperioden inleds ett markpolitiskt programarbete. Standarden i befintliga båthamnarna förbättras. Nya bryggplatser anläggs för att betjäna nya bostadsområden. Västra Nylands avfallsnämnd gör upp avfallshanteringsbestämmelser, ger allmänna anvisningar som grundar sig på avfallslagen och avfallshanteringsbestämmelserna, fastställer avfallstaxan och avgifter samt ger utlåtanden i avfallsärenden till andra myndigheter Kommunerna i östra och västra Nyland har beslutat att fusionera avfallsbolagen till ett gemensamt bolag från och med 2014, men fusionen sker sannolikt med ett år på grund av en rättsprocess. När fusionen mellan Rosk n Roll Oy Ab och Östra Nylands Avfallshantering Ab förverkligas fusioneras också avfallsnämnderna. Kommunerna har kommit överens om att Raseborgs stad fortsätter att fungera som värdkommun för den gemensamma avfallsnämnden. Nämnden har två anställda, ett avfallsombud som är föredragande i nämnden och en avfallshanteringskoordinator. Förberedelserna för det nya verksamhetsområdet pågår. Räddningstjänsterna köps av Esbo stad. I nuläget har Raseborg 2 brandstationer för ordinarie räddningsverksamhet (Ekenäs och Karis). Beslut om servicenivå för räddningsväsendet för åren 2014-2017 fastslås 2013. 70

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer STN antal sammanträden 11 11 11 Antal behandlade ärenden 194 200 184 Antal bokförda verifikat 18 847 21 500 3 364 Antal fakturor 4 351 5 000 4 237 Gatunätets längd (km) 252,6 252,7 254,2 Lättrafiknätets längd (km) 38,2 37,9 40,3 Antal belysningspunkter (st) 9 204 9 300 9 338 Skötta grönområden (ha) 78,5 78,5 78,5 Skötta gångstigar (km) 13,0 13,0 13,0 Lekparker (st) 33 33 33 Simstränder (st) 20 19 19 Överlåtna tomter (arrend + sålda) 49 70 20 Tomtreserv, småhustomter 95 120 111 Tomtreserv, våningshustomter 10 12 10 Tomtreserv, företagstomter 25 16 25 Antal bildade tomter, förrättn 27(24) 100 71 (43) Tomter i tomtindelningar 13 50 50 Utmärkning av byggnader 72 100 53 Försäljning av registerutdrag 1 070 1 500 1 100 Försäljning av kartor 900 1 200 920 Skogsareal (ha) *)ny beräkningsgr. 2 560 *)2560 2 580 Parkskogar (ha) 500 500 530 Stadens markegendom (ha) 5 900 5 900 5 950 Antal småbåtsplatser 728 675 675 Avfallsnämnden, antal möten 6 4 5 Avfallsnämnden, antal beh ärenden 36-28 Avfallsombud/antal tjänstem beslut 483-411 Räddningsv / utryckn trafikolyckor 90 100 90 Räddningsv / utryckn bränder 19 18 16 Granskn av automatalarm 120 150 107 Räddnv/ utr fara för byggn brand 24 33 20 Bindande mätetal Adm andel av sektorns totalutg % 4,2 4,3 4,3 Enskilda vägar, bidrag /km 357 375 389 Kostnader för gatunät /km 5 360 5 300 5 120 Kostn / belysningspunkt 65 65 59 Kostn /m² skötta grönområden 0,50 0,50 0,50 Kostn för lekparker /lekpark 3 300 3 250 3 200 Kostn för badstränder /strand 5 000 5 000 5 000 Såld virkesmängd skog+park m3 18 700 15 000 18 000 Bruttoink av markegendom /ha 396 430 Småbåtsh, andel uthyda pl. % 93 100 91 71

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 1 643 274 1 943 700 1 438 530-505 170 74,0% Avgiftsintäkter 187 281 125 000 148 096 23 096 118,5% Understöd och bidrag 8 880 0 42 085 42 085 0,0% Övriga intäkter 1 600 914 1 727 000-250 000 1 306 002-170 998 88,4% Intäkter totalt 3 440 350 3 795 700-250 000 2 934 714-610 987 82,8% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -22,7 % Kostnader Personalkostnader -2 519 552-2 757 580-2 432 067 325 513 88,2% Köp av tjänster -3 886 775-3 926 630-3 465 306 461 324 88,3% Material och varor -956 057-924 590-875 147 49 443 94,7% Understöd -237 002-203 500-216 494-12 994 106,4% Övriga kostnader -368 789-346 590-412 679-66 089 119,1% Kostnader totalt -7 968 175-8 158 890 0-7 401 693 757 197 90,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -9,3 % Verksamhetsbidrag -4 527 825-4 363 190-250 000-4 466 979 146 210 96,8% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 2,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Samhällsteknik Vinterunderhållet av gator konkurrensutsattes under våren och man gick in för timbaserad entreprenad. både vårvintern och hösten var snöfattiga vilket gjorde att anslagen för vinterunderhållet användes endast till drygt 80 %. Tekniska teamets arbete fortsatte och utvecklades under året. De stora investeringsobjekten konkurrensutsattes och den egna maskinparken och personalen användes vid underhåll och vid verkställandet av mindre investeringsobjekt. Tyngdpunkten för planeringsarbeten under de kommande verksamhetsåren läggs på genomförandet av projekt, flera gatuplaner togs fram. Genomförandet av gatuplanering och byggande följer det egna programmet för produktion och byggande av tomter som i sin tur har tagits fram med planläggningsprogrammet och godkända planer och gatuinfrans reparationsbehov som grund. Markanvändningsavtalen mellan staden och markägare förpliktar att genomföra byggprojekt för gator och allmänna områden i Fiskars. Parkavdelningen förnyade inventarier, lekanläggningar, avfallsbehållare, belysning och parkbänkar i lekparkerna. Planteringar och grusgångar förbättrades. Parkavdelningen sysselsätter utöver den ordinära personalen också säsongsarbetare och fungerar som en sysselsättande enhet. Investeringsprojekt förverkligades under verksamhetsåret i enlighet med budgeten. Antalet investeringar har varit färre än tidigare år, tyngden i verksamheten har lagts på planerings- och utvecklingsprojekt. Följande investeringsprojekt färdigställdes under året: - Parkanläggningar (ny pontonbrygga i Gumnäs, Rönnvägens lekpark; Jumboparkens grundförbättring) - Disponentstigen i Fiskars - Doppinggränden - Västanbyvägen, ytbeläggning 72

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag - Näktergalsgränd - Dönsby west Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes och gatubelysning förnyades, Belysningsanordningarna byttes ut mot miljövänligare anordningar. Arbetet för att uppdatera vattenförsörjningen fortsatte under verksamhetsåret och arbetet väntas bli klart under 2015. Försäljningen av virke, ca 18 700 m3, var något större än budgeterat. Drygt 84 000 st. plantor planterades, vilket motsvarar en förnyelseyta om ca 45 ha. Gallringar gjordes på en yta om ca 170 ha inkl. landskapsvårdande parkskogsgallringar. Fastighetsbildning och mätning Under året överläts sammanlagt 20 tomter, (9 sålda, 11 arrenderade) vilket var betydligt färre än under år 2013, då de överlåtna tomternas antal var 49 st. Under året gjordes för fastighetsförsäljningen en budgetändring för försäljningsvinsten. Stadsfullmäktige beviljade verksamhetsområdet samhällsteknik en budgetändring så att nettoutgifterna för verksamhetsområdet höjs med 250 000 till 4 613 190. Strategiskt viktiga markområden anskaffades i Kärrby-Horsbäckområdet och staden sålda bl.a. ett område i Västerby i slutet av året. Inkomsterna från arrenden av mark och vatten 628 554 överskred det budgeterade (600 000 ). Samhällstekniska nämndens vägsektion sammanträdde under år 2014 två gånger och behandlade tre ärenden. Antalet förrättningar var två. I bidrag till enskilda vägar (sammanlagt 216 väglag) utbetalades i snitt 389 /km. Administration Administrationen förverkligades i stort sett planeenligt. En person på kansliet gick i pension under året. Personalen minskade därmed med en personresurs. Rondohanteringen för Intern service (½ årsverke) upphörde. Höstmarknaden genomfördes planenligt. Samhällstekniska nämnden beslöt under hösten att arrangerandet av marknaden kvarstår i stadens regi. En omorganisering av marknadens arrangörsstab aktualiserades. Småbåtshamnar Under året anlades portar till bryggorna vid Jägarbacken. Samma bryggor försågs under hösten med eluttag som tas i bruk till säsongen 2015. Södra vikens funktion som småbåtshamn försvåras på grund av kraftig bottenväxtlighet. Behovet av muddring är stort. Projektet för sanering av Södra viken inleddes under ledning av en arbetsgrupp. Ett antal förslag till lösningar presenterades i slutet av året. Projektet fortsätter under år 2015. Gästhamnens verksamhet förlöpte normalt. Gästhamnen ägs av Raseborgs stad, men verksamheten sköts enligt avtal av Ekenäs Gästhamn Ab. En utvecklingsplan för Bromarv småbåts- och fiskehamn utarbetades under ledning av en arbetsgrupp under året. Planen kommer till behandling under våren 2015. Västra Nylands avfallsnämnd Verksamheten fortsatte under året i tidigare form. Den planerade fusionen med Östra Nylands avfallsnämnd förverkligades inte under år 2014. Under hösten utökades personalen med en personresurs (planläggningsassistent) på deltid (80%). Nettoresultatet påverkades inte av detta. Räddningsväsendet Räddningstjänsterna sköttes avtalsenligt av Esbo Räddningsverk. 73

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Kostnaderna hölls inom budgetramen. Ekonomi: Utgifterna för trafikleder lägre än beräknat p.g.a snöfattig vinter och höst. Trafikledernas verksamhetsbidrag 136 480 överbudget. Fordonscentralens omsättning klart lägre än beräknat. verksamhetsbidraget dock 75 000 bättre än beräknat genom inbesparingar på personalkostnader (övertid, tekniska teamets inverkan). Intäkterna för småbåtshamnarna uppgick till 117 038. (87,3 %). Målsättningarna uppnåddes främst inte p.g.a. att ett stort antal båtplatser i Södra viken är svåra att hyra ut. Målsättningarna för fastighetsförsäljningen förverkligades inte. Ursprungliga 900 000 ändrades genom budgetändring till 650 000. Totalt inflöt 368 361. Skogsbrukets virkesförsäljning 912 496 var mera än beräknat (730 000 ). Genom inbesparingar även på utgiftssidan blev mätningsavdelningens verksamhetsbidrag totalt sett dock endast 127 612 lägre än beräknat. Verksamhetsbidraget för samhällsteknik blev totat sett 146 211 bättre än vad som beräknades i budgeten. I verksamhetsområdet samhällsteknik ingår samhällstekniska avdelningen, fastighets- och mätningsavdelningen; administration; småbåtshamnar; avfallsnämnden och regionalt räddningsverk). 74

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar planläggning, byggnadstillsyn, tillstånd och miljö. Stadsplaneringsavdelningen sköter om planeringen av markanvändningen; planläggning såsom general- och detaljplanering. Enheten bereder ärenden gällande avgöranden av planeringsbehov, undantagslov och beslut om detaljplaners aktualitet. Till enhetens uppgifter hör även beredning av utlåtanden och aktiv uppföljning av och deltagande i planeringsprocesser och projekt av strategisk betydelse i överkommunala sammanhang. Som stadens planläggare fungerar stadsplaneringsarkitekten i enlighet med MBL:s 20. Avdelningen sköter om stadens fasadsyn i enlighet med byggnadsordningen. Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Strategi för verksamhetsområdet 2014-2017 Planläggningens huvudmålsättning är att möjliggöra ett tillräckligt stort och attraktivt tomtutbud i staden, såväl för bostäder som för företagsetablering. En ekonomiskt hållbar bostads- och näringspolitik förutsätter en långsiktig och tillräcklig produktion av tomter på stadens egen mark. För att uppnå målen måste staden ständigt utöka arealen med rättsverkande generalplan i strategiskt viktiga områden. Detta ger bättre möjligheter för staden att själv kunna påverka den detaljerade planeringen med sikt på aktiv tomtutgivning. I områden med rättsverkande generalplan kan staden planera utan direkt styrning från landskapsplanen och på så sätt effektivare utnyttja sitt planläggningsmonopol. Dessutom kan eventuella besvärsprocesser bli kortare, då besvärsrätten till högre rättsinstans är begränsad inom områden med rättsverkande generalplan. Behovet av att i högre grad gå igenom gällande detaljplaners aktualitet beaktas i planeringen. Planeringsprocesserna effektiveras i sin helhet, bl.a. så att i vissa fall ersätts planutkastskedet med en åskådlig, men smidigare idéplanskede. En central målsättning är att i planeringsprocessen fördjupa samarbetet inom planeringen över sektor- och avdelningsgränserna. Avsikten är att i ett möjligast tidigt skede utreda planers totalekonomiska verkningar med beaktande av utbyggnad av infrastruktur och annan kommunal service. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov, granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. År 2014 revideras del av byggnadsordningen gällande byggnadsrätt. Utförs i samband med översynen av markpolitiska programmet. Under år 2014 slutförs projektet "Krav", som under två år utarbetats för att effektivera behandlingen av avloppsvatten på glesbygden. Krav tas i bruk i början av året. Som en naturlig uppföljning av projektet har miljöbyrån initierat en omfattande fortsättning som avses finansieras externt. Det nya projektet har döpts till projekt Havsmanualen och fortsätter Kravprojektet i havsmiljön. Den första betydande utfällningsbassängen för näringsämnen från jordbruk avses förverkligas under året på initiativ av miljöbyrån. Miljöbyrån kommer under året att stärka kontakten till kommunens industrier med tonvikt på avfallshantering och grundvattenskydd. Med hjälp av besök och rådgivning strävar byrån till att förhindra behovet av kostsamma saneringar och övrig förorening i miljön till skada både för människor och den ekologiska bärkraften. Samarbetet med stadens övriga enheter ss planeavdelningen och byggnadstillsynen fortsätter som hittills. En del av en miljötjänstemans arbetstid har reserverats just för att ge byggnadstillsynen en resurs gällande avloppsvattentillståndshanteringen. Också i klimat- och energiprojektet deltar miljöbyrån aktivt. Stadens deltagande i den av NTM-centralen upphandlade luftkvalitetskartläggningen fortsätter. Utöver det ovansagda fortsätter det omfattande lagstadgade grundarbetet som hittills. 75

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag BS 2013 BU 2014 BS 2014 2015 2016 Prestationer Generalplaner, förslag framlagda dagar 100 Detaljplaner, förslag framlagda dagar 201 200 561 Godkända detaljplaner 1 6 0 Nya planetomter st. 3 120 0 Beviljade byggnadslov 405 600 331 Åtgärdstillstånd 220 250 231 Undantagslov 81 110 66 Utförda syner 992 1 300 714 Miljövårdsinspektioner 212 270 234 Tillstånd och utlåtanden 436 200 452 Bindande mätetal Bruttokostnad/beviljade bygglov 1 051,12 663,32 1 194,89 Bruttokostnad/invånare 14,82 15,00 14,12 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård -521 921 492 720 466 612 Nettokostnader för veterinärvård -210 595 215 000 229 204 SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 11 014 5 000 41 509 36 509 830,2% Avgiftsintäkter 415 288 404 000 418 912 14 912 103,7% Understöd och bidrag 70 000 67 403-2 597 96,3% Övriga intäkter 33 411 10 000 7 513-2 487 75,1% Intäkter totalt 459 713 419 000 70 000 535 336 46 337 109,5% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 27,8 % Kostnader Personalkostnader -1 058 653-1 079 660-1 042 276 37 384 96,5% Köp av tjänster -744 761-696 930-70 000-780 892-13 962 101,8% Material och varor -27 710-16 000-15 156 844 94,7% Understöd -10 000-10 000 0,0% Övriga kostnader -50 881-38 390-44 968-6 578 117,1% Kostnader totalt -1 882 005-1 830 980-70 000-1 893 293 7 687 99,6% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 3,4 % Verksamhetsbidrag -1 422 291-1 411 980 0-1 357 956 54 024 96,2% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -3,8 % 76

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Planläggning Under året har stadens planläggning fortsättningsvis fört ett aktivt samarbete med centrala myndigheter som Nylands förbund och Nylands NTM-central i form av s.k. månadsmöten och myndighetssamråd. Planläggningen är representerad i planeringsgrupper för planläggning och handelns expertgrupp inom Nylands förbund. Planläggningen följer med och påverkar beredningen av landskapsplaneringen (etapp 2 och 4) aktivt. Arbetet med att utveckla planeringsprocessen fortsätter. Under första kvartalet år 2014 har en redogörelse getts för budgetuppföljningen av planläggningens verksamhet. I denna redogörelse framkommer på en detaljerad nivå vilka utmaningar som föreligger i de flertal planprojekt som fördröjts. Särskilt de projekt som initierats från privat håll har av olika orsaker inte hållit tidtabellen, mest på grund av förändrade målsättningar, avtal som krävs före godkännande, strängare krav från myndighetshåll på undersökningar och utredningar som behövs som grund för planerna. De mest betydande planeprojekten har aktivt förts vidare enligt budgetmålen; delgeneralplanen för Karis västra tätort har under året utarbetats för framläggning, dvs huvuddelen av arbetet torde vara gjort. Arbetet med generalplaneringen fortsätter i samband med Horsbäck-Kärrby delgeneralplan. Handelshamnens plan har under året framlagts i två repriser; först som förslag och senare som ett utkast. Under planeringens gång har utredningar gjorts och flertalet myndighetsdiskussioner hållits. Planeringen av denna projektplan kräver betydligt mer personresurser än en genomsnittlig plan. Centrumplaneringen i Karis och Pojo har fortsatt; i Karis bearbetas stora planhelheter vilket kräver tid och resurser, men åstadkommer i slutändan ändamålsenliga helheter, som tryggar en jämlik behandling av fastighetsägare. Västra Nylands yrkesskolas detaljplan och Gumnäs och Klockaruddens plan väntar på godkännande under våren 2015. Stranddetaljplaneringen och undantagsloven kräver fortsättningsvis i förhållande till budgetmålen en alltför stor del av avdelningens resurser. Dessa ärenden uppstår genom subjektiv rätt till behandling från markägares/sökandes håll och kan inte prioriteras lägre. Positivt är att fastän endast fyra planer godkänts mot budgeterade sex planer, visar mätetalet för framlagda planer (utkast eller förslag) 561 dagar (budget 300 dgr, förslag). Många viktiga projekt är således nu i slutskede och kommer att godkännas under 2015. Miljövård Miljöavdelningen uppnådde och överskred under år 2014 de uppsatta målen. Antalet utförda inspektioner slutade på 234 och antalet beslut och utlåtanden på 452. Antalet besök vid riskobjekt måste dock framdeles öka. Projektet/regelverket för skötseln av avloppsvattenhanteringen på glesbygden, Krav, som miljöbyrån utarbetat i samarbete med Yrkeshögskolan Novia togs i bruk under året. Systemet har visat sig fungera utmärkt. Projektet har väckt stort intresse både på statligt håll, bland andra kommuner och framför allt bland fastighetsägare. Under året startades följande projekt Havsmanualen. Projektet finansieras i sin helhet med donerade medel. Havsmanualen har också redan i detta skede väckt statligt intresse. En person (Novia finansierad) har anställts som projektdragare men projektet har sysselsatt flera tillfälliga arbetstagare. Miljöbyrån är etablerad i campusområdet i Novia. 77

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag Byggnadstillsyn Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov. Granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Antalet ansökningar ökade en aning i jämförelse med år 2013. Under året har arbetsinsatserna varit lidande p.g.a flertaligt decimerad personalstyrka och då inspektörstjänst efter pensionering inte återbesatts. Delvis har den decimerade personalstyrkan kunnat skötas med vikarie. Revidering av byggnadsordningen påbörjades inte. 78

6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år 2011-2013 Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport 31.12.2014 Mark- och vattenområden Utgifter -1 646 620-500 000-500 000-466 145 33 855-2 112 765 Inkomster / Balansvärde 1 543 589 600 000 600 000 79 242-520 758 1 622 831 Netto -103 031 100 000 100 000-386 903-486 903-489 934 Förhandlingar med flera markägare förts om köp av råmark. Förutsättningarna att göra råmarksköp bättre p.g.a. temporär skattefrihet år 2014. Köpen koncentrerades till slutet av året. Sålunda verkställdes fyra köp för en sammanlagd summa om ca 400 000 euro i december 2014. Den låga efterfrågan på tomter har fortsatt under år 2014, då endast sex objekt såldes (inkl. inlösningsersättning) för ett sammanlagt värde om 162 900. Försäljning av ytterligare två objekt på 252 000 verkställdes i december 2014. Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Utgifter -3 766 375-43 096-43 096-3 809 471 Järnmagasinet i Billnäs (tid.pojo Bruksindustri Fab) Ekåsen, köp av fastighet 2012, Gamla Bastun i Ekenäs köp 2013. Inkomster / Balansvärde 64 559 50 575 50 575 115 134 Försäljning 2011-13: Tovö - Risö, Mattsgatan 27. Furutorp Bromarv (ansl.avg) Netto 7 479 7 479-3 694 337 Grundrenoveringar Intern Service Separat uppföljning av grundrenoveringsprojekt Biblioteket i Ekenäs 2009-2013 Utgifter -2 229 000-2 339 696-26 542-26 542-2 366 238 Sista raten av el-entreprenaden. Möbler samt färdigställande av Inkomster 1 114 500 1 115 000 0 0 1 115 000 husets automation. Netto -1 114 500-1 224 696-26 542-26 542-1 251 238 Pojo daghem Utgifter -42 230-210 000-177 274 32 726-219 504 Knipan: försäljningpris 167 500,-, balansvärde 29 503,18/vinst 137 286,72, tomt balansvärde 710,10. Regnbågens daghem: försäljningspris 110 000,-, balansvärde 21 071,76 inklusive anslutningsavgift/ vinst 90 109,49, tomt balansvärde 0,- Takreparation av Pojo daghem inklusive planeringskostnader. Karis svenska högstadieskola Gymnastiksalsscenens omändring till musikklassrum. Arbetet påbörjats i december. Nya hälsovårdsutrymmen byggda i gymnasieflygeln. Klara i augusti. Arbetet fortsätter 2015 Utgifter -8 475-270 000-227 661 42 339-236 136 Förnyande av ytterdörrar. Arbetet slutfört. Karjaan suom. yläaste B-skolan Utgifter -35 054-93 000-75 286 17 714-110 340 Fönster bytta, lackning av gymnastiksalsgolv, ventilationsarbetet slutfört. 79

6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år 2011-2013 Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport 31.12.2014 Övriga grundrenoveringsprojekt Utgifter Övriga saneringsprojekt som gjorts under året vilka hör under -890 139-2 000 000-1 427 000-246 899 1 180 101-1 137 038 grundförbättringar är: Förnyande av dörrlås i Stadshuset i Ekenäs, Inkomster 350 000 0 0 350 000 Pojo biblioteks takfönster förnyades, Solgläntan renovering av Netto 0-540 139-2 000 000-1 427 000-246 899 1 180 101-787 038 duschutrymmen, Pojo brandstation reparation av samlingsrum samt Större grundrenoveringsprojekt 2011-2013: Stadshuset i kökets golv, Pojo HVC byte av värmeväxlare, Ekenäs HVC Ekenäs 265 676,-, Ekenäs högstadieskola 123 901,-, Pojo förbättring av ventilation, Bromarfhemmet rörsanering, Österby brandstation utgifter 318 505,- fin.bidrag 350 000,- netto 21 skola byte av ytterdörrar, Karis materialgård takreparation samt byte 495,-. av ytterdörrar, Kila radhus reparation av fuktskadad lägenhet, Ekåsen J-huset skolningsal o mötesrum renoverats. Grundrenoveringar Intern Service Direktionen för intern service disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av grundrenoveringsprojekt. Utgifter -3 315 594-2 000 000-2 000 000-753 661 1 246 339-4 069 255 Inkomster 1 465 000 0 0 0 0 1 465 000 Netto -1 850 594-2 000 000-2 000 000-753 661 1 246 339-2 604 255 Nyinvesteringar Kiilan koulu, utvidgning - gymnastiksal 2014 Kiilan koulu kommer efter saneringen 2014 att rymma elever Förberedande arbeten för gymnastikhallsbygget. Anbudet: bygg, från ett större upptagningsområde. el, vvs och IV totalt 1 803 995,00. Arbetet påbörjat i maj, Utgifter -6 200 000-4 170 632-1 700 000-2 029 400-1 581 211 448 189-5 751 843 mottagning 28.2.2015. Ekenäs nya daghem (Skogsgläntan) 2015 -> Utgifter -100 000 100 000 0 Svartå / byggnad för kommunal service Behovsutredning, projektet färdigställs 2017. Utgifter -3 750 000-20 000-20 000-8 000 12 000-8 000 Konditionsgranskning av skolorna utförd i juni. Nytt anslag 2015. HNS/VNS - Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Intentionsavtal med HNS för gemensam nybyggnation vid Västra Nylands Sjukhus som möjliggör en koncentration av all specialsjukvård vid VNS samt utrymmen för Raseborgs akuta bäddavdelning, gemensam jour och hälsovårdscentral i enlighet med strategi. Intentionsavtalet är godkänt i vederbörande organ i samkommunens styrelse och i stadsfullmäktige, det är undertecknat och planeringen går vidare. Optimala finansierings-lösningar utreds. Projektet kommer inte att finansieras med budgetmedel som belastar stadens balansräkning i form av ny låneupptagning utan man söker andra finansieringsmetoder och finansiärer så att en form av livscykelmodell används. För projektet föreslås intas 350 000 år 2014 för aktiekapital eller motsvarande. Utgifter -350 000-350 000 350 000 80

6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år 2011-2013 Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport 31.12.2014 Raseborgsv.5 omändring (Sjukvårdsskolan)-> Ekenäs gymnasium Utgifter -800 000-780 000-780 000 780 000 Tenala daghem nybygge o utvidgning av centralkök Totalkostnad för investeringen 3 mn. Tenala daghem, nybygge Planering av ny daghemsenhet istället för Lönneberga och Trollebo gruppfam.daghem. Utgifter -2 000 000-9 534-1 000 000-1 000 000-652 809 347 191-662 343 Höjdens skolas centralkök Utgifter -1 000 000-1 000 000-122 497 122 497 Planeringen avslutad. Centralkök Totalkostnad för investeringen 6,4 mn inkl. Tenala Nyinvesteringar Utgifter -4 180 166-6 350 000-6 779 400-3 566 539 3 212 861-7 746 705 Inkomster 0 0 0 0 0 0 Netto -4 180 166-6 350 000-6 779 400-3 566 539 3 212 861-7 746 705 Byggnader Utgifter -11 262 135-8 350 000-8 779 400-4 363 297 4 416 103-15 625 432 Inkomster 1 529 559 0 0 50 575 50 575 1 580 134 Netto -9 732 576-8 350 000-8 779 400-4 312 722 4 466 678-14 045 298 Planeringen avslutad. Projektet förverkligas inte på grund av för höga kostnader. Planeringen slutförd. Val av enteprenörer i juni. Arbetet påbörjades i september 2014. Fortsätter 2015. Centralkök Planeringen utförd. Upphandling under våren. Arbetet påbörjat i juli. Utgifter -5 400 000-1 500 000-2 377 503-1 324 520 1 052 983-1 324 520 Mottagande av arbetet 31.3.2015. Konstruktioner o anordningar Parkanläggningar, lekparker Anläggningar för nya bostadsområden samt sanering av gamla anläggningar. Utgifter -149 924-40 000-40 000-39 988 12 Gumnäs (EU) badstrand: Ny pontonbrygga och räddningsvägen färdigställd 24.4.2014. Påbörjat restaurering av Jumboparken i Karis. 19.6.2014 Rönnvägens lekpark färdigställd. Jumboparkens grundförbättring färdigställd 30.09.2014. -189 912 Gäst- o småbåtshamnar Grundförbättring av befintliga anläggningar. Planering av ny brygga, förverkligande 2014. Sjövik båthamn, Sanering av kajkant gästhamnen samt hamnen i Södra viken. Utgifter -170 000-170 000-110 126 59 874-110 126 Arbetsgruppen för Södra viken inlett sin verksamhet i mars. FCG utsetts till planerare. Södra vikens planering pågår. Sjövik båthamn kan ej verkställas, ingen reservering i detaljplanen. Jägarbackens bryggor elektrifierade + portar byggda. 81

6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år 2011-2013 Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport 31.12.2014 Trafikleder, grundförbättringar och nybyggnad Kärrbygatan, Ingenjörsvägen byggts. Utbyte av armatur fortsätter. Båssabölevägens lättrafikled färdig, Hattmakaregatans gatuplan Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och under arbete, Kråkholmen bro + lättrafikled klar, Vadarstigen och besluter separat om prioritering av trafikleder. Lomgränd klara, Mankebergsgatan och Malmkullagatan klara, Utgifter -4 348 322-1 750 000-1 750 000-1 768 099-18 099-6 116 421 asfalteringsarbeten i Gammelboda, Lövkulla och Prästgården klara, Inkomster 20 000 20 000 20 000 ytning av gator 100% gjort, gatubelysning 100% klart. Netto -4 348 322-1 750 000-1 750 000-1 748 099 1 901-6 096 421 Trafikledsarrangemang RV 25 Byggande av trygga anslutningar prioriteras. (t.ex vid förverkligande av ansl i Läpp) Anslaget tas till separat behandling om staten aktiverar något av projekten. Utgifter -782 170-500 000-500 000-7 710 492 290-789 880 Inga projekt aktuella. Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning Lättrafikled vid Österbyvägen och Rävnäsvägen. Förverkligande av allmänna områden på planeområdet. Utgifter -801 905-200 000-200 000-80 539 119 461 Lättrafikled längs Österbyvägen och Rävlyan färdig, inlösning av -882 444 gatuområde inte verkställt. Projektet fortsätter 2015. Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Utbyggnad enligt markanvändningsavtal. 2013; Utbyggnad av Disponentstigen och Kullavägen. Sparvägen och von Julins väg. Disponentstigen färdigbyggd. Grundförbättring av Kullavägen pågår. Utgifter -439 930-150 000-150 000-146 645 3 355-586 575 Byggande av gator verkställts i mindre skala pga ringa Inkomster 50 000 50 000 tomtförsäljning. Gatubelysningarbeten längs von Julinsväg och Netto -389 930-150 000-150 000-146 645 3 355-536 575 Gesterbyvägen pågår. Kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av projekten. Utgifter -280 000 Specificerat nedan: Västanbyvägen, Langansböle Sångträdet Västanbyvägen färdig med grusyta, emottogs 20.5. Asfalteringen Utgifter -180 000-181 116-1 116-181 116 gjord. Näktergalsgränd, Langansböle Sångträdet Utgifter -15 000-14 681 319-14 681 Näktergalsgränd färdigställd. Belysning o vatten i maj månad. Dopping-gränden Arbetena pågår, asfaltering gjord, efterarbeten i december. Utgifter -85 000-83 542 1 458-83 542 Färdigställt. Dönsby West, planering och utbyggnad Utbyggnad enligt markanvändningsavtal: År I, planering av infra, År II, byggande av infra, område K-1. Förverkligande efter godkänd detaljplan. Utgifter -430 000-430 000-244 577 185 423-244 577 Uppföljning av nämndens beslut. Arbetena färdigställda. 82

6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år 2011-2013 Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport 31.12.2014 Ekenäs, Dragsvik sandgrop Återställning Utgifter -50 000-50 000-48 963 1 037-48 963 Sprinklers till institutioner (åldringshem) Intern Service utreder var systemen installeras. Utgifter -200 000-195 091-200 000-200 000-26 338 173 663-221 429 Fritidsanläggningar Fritidsnämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av projekten. Utgifter -20 000 Inkomster Netto -20 000 Skatepark Utgifter -120 000-20 000-12 911 7 089-12 911 Konstruktioner o anordningar Utgifter -6 717 342-3 790 000-3 790 000-2 765 236 1 024 764-9 482 578 Inkomster 50 000 0 0 20 000 20 000 70 000 Netto -6 667 342-3 790 000-3 790 000-2 745 236 1 044 764-9 412 578 Arbetena pågår, fortsätter 2015. Lyckebo i Pojo först i turen. Krav från räddningsmyndigheterna. Offert inbegärd. Arbetet påbörjas i januari 2015. Platsen fastställd i fritidsnämnden och planeringen slutförd. Projekt/planering m.m. Trädgårdsstaden Karis Förverkligande av skolparken vid svenska skolcentret enligt uppgjord plan, avstängning av biltrafik på Bulevarden, nya trafikarrangemang, lättrafikled och ny parkering invid hälsocentralen.komplettering av gågatans utrustning. Utgifter -96 828-50 000-50 000-41 224 8 776-138 052 Planering pågår, anskaffning av utrustning, bänkar pågår. Verkställt i december. Norra hamnen i Ekenäs, planering 2009-2013 Utredningarna under arbete, utförs parallelt med planläggningen. Utgifter -112 195-350 000-350 000-40 103 309 897 Projektet fortsätter efter att stds förnyat tomtreserveringen. -152 298 Svartå, planering av fiskvägar Utgifter -20 756-20 000-20 000-20 000-40 756 Åtgärder 2014 verställts som planerat. Bromarv torg o hamn Utvecklingsplan Utgifter -20 000-20 000-12 382 7 618-12 382 Projekt/planering m.m. Utgifter -229 779-440 000-440 000-113 709 326 291-343 488 Inkomster 0 0 0 0 0 0 Netto -229 779-440 000-440 000-113 709 326 291-343 488 Övrigt 83 Entreprenören slutfört sitt arbete i december. Planen till behandling i STN våren 2015.

6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år 2011-2013 Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport 31.12.2014 Ny adresskarta och numerisk baskarta Uppdatering av kartmaterial och registersystem. Utgifter -99 040-100 000-100 000-12 803 87 198-111 843 Övrigt Utgifter -99 040-100 000-100 000-12 803 87 198-111 843 Inkomster 0 0 0 0 0 0 Netto -99 040-100 000-100 000-12 803 87 198-111 843 Placeringar Övriga aktier och andelar Flygfotografering i Svartå utförts i april (del av arbetet betalts). Nytt koordinatsystem tagits i bruk internt, externt senare. Den permanenta byggnadsbeteckningen samt förnyelse av fastighetsbeteckningssystemet förutsätter utveckling av kommunregistret med därpåföljande kostnader. Utgifter -610 006-90 200-95 679-5 479-705 685 Pohjan liikekeskus Oy, kapitalhöjning. Inkomster 517 413 0 2 067 321 2 067 321 2 584 734 * Lövkulla Värme Ab 3 431,- / Inbetalt medel efter likvidation 699,91 - > förlust 2 731,12. * Pohjan liikekeskus Oy 163 272,- / Försäljningspris 17 452,- -> förlust 145 819,77 * Pojo Bruksindustri Fab likvidation 961 409,45 ->förlust 46 108,06 * Pojo Industriby Ab/ nedskrivning av aktier 935 951,09 mot gundkap.2015 (konsoliderats 2013 ->Raseborgs Hyresbost.Ab) * Bab Raseborgsv.22 två aktier 3 257,48 / Förs.pris 152 781,20 -> vinst 149 523,80 Netto -92 592-90 200 1 971 642 2 061 842 1 879 049 Placeringar Utgifter -610 006 0-90 200-95 679-5 479-705 685 Inkomster 517 413 0 0 2 067 321 2 067 321 2 584 734 Netto -92 592 0-90 200 1 971 642 2 061 842 1 879 049 Brutto investeringar staden -20 564 922-13 180 000-13 699 600-7 816 868 5 882 732-28 381 790 Inkomster investeringar staden 3 640 561 600 000 600 000 2 217 137 1 617 137 5 857 699 Netto investeringar staden -16 924 361-12 580 000-13 099 600-5 599 730 7 499 870-22 524 091 84

6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år 2011-2013 Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport 31.12.2014 AFFÄRSVERK: Raseborgs Vatten Beredskapsplan Utgifter -7 000-7 000 7 000 Projektet pågår. Komplettering vid vattentäkter och mätbrunnar Utgifter -103 068-50 000-50 000-672 49 328-103 740 Projektet pågår. Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter -1 513 462-293 000-500 000-455 287 44 713-1 968 749 Inkomster 0 0 0 Netto -1 513 462-293 000-500 000-455 287 44 713-1 968 749 Sanering av ledningar Utgifter -567 938-300 000-300 000-307 542-7 542-875 480 Läckvattenundersökning i avloppsvattennätet Utgifter -20 000-20 000 20 000 Utbyggnad av ledningsnätet i Fiskars Utgifter -117 721-100 000-100 000-34 737 65 263-152 458 Projektet pågår. Svartå-Karis förbindelseledning Utgifter -55 919-1 000 000-1 000 000-180 743 819 257-236 662 Inkomster 0 200 000 200 000-200 000 0 Netto -55 919-800 000-800 000-180 743 619 257-236 662 Sanering av vattentornet i Ekenäs Utgifter -22 312-400 000-800 000-679 098 120 902-701 410 Saneringen pågår. Skåldö vattenandelslag ledn.nät / köp Utgifter -2 198 100-2 188 650 9 450-2 188 650 Genomfört Komplettering av avloppspumpstationer Utgifter -16 835-25 000-25 000 25 000-16 835 Komplettering vid reningverken Utgifter -18 649-25 000-25 000-41 400-16 400-60 049 Projeket slutfört. Rivningsplan för reningsverket i Pojo Utgifter -10 000-10 000 10 000 Planeringen påbörjas inom oktober. Raseborgs Vatten Utgifter -2 415 904-2 230 000-5 035 100-3 888 128 1 146 972-6 304 032 Inkomster 0 200 000 200 000 0-200 000 0 Netto -2 415 904-2 030 000-4 835 100-3 888 128 946 972-6 304 032 Bruttoinvesteringar inkl affärsverken -22 980 826-15 410 000-18 734 700-11 704 996 7 029 704-34 685 823 Inkomster inkl affärsverken 3 640 561 800 000 800 000 2 217 137 1 417 137 5 857 699 Nettoinvesteringar inkl affärsverken -19 340 265-14 610 000-17 934 700-9 487 859 8 446 841-28 828 124 85 Projektet pågår. Projektet pågår. Projektet pågår. Byggstart i november.

6.5 Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Skatteinkomster (1 000 euro) BS 2013 BU 2014 BS 2014 avvikelse utfall i % mot budget Kommunalskatt 96 634 98 300 97 659-641 99 % Samfundsskatt 2 948 3 200 3 446 246 108 % Fastighetsskatt 9 053 9 800 9 852 52 101 % Totalt 108 635 111 300 110 957-343 100 % Statsandelar (1 000 euro) BS 2013 BU 2014 BS 2014 avvikelse utfall i % mot budget Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 55 079 54 633 54 449-184 100 % Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster 1 738 1 834 1 735-99 95 % Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverksamhet -3 940-3 767-3 723 44 99 % Behovsprövad höjning av statsandelen 1 500 Totalt 54 377 52 700 52 461-239 100 % Budgetlån Lånekapital 31.12. (1 000 euro) BS 2013 BU 2014 BS 2014 avvikelse utfall i % mot budget Raseborgs stad 67 760 74 835 68 270-6 565 91 % Raseborgs Vatten 8 319 9 696 9 697 1 100 % 76 079 84 531 77 967-6 564 92 % 86

6.6 Resultaträkning 31.12.2014 INKL.AFFÄRSVERK BS 2014 BS 2013 Verksamhetens intäkter 30 781 496,22 42 441 987,03 Försäljningsintäkter 10 293 514,13 21 275 780,11 Avgiftsintäkter 10 776 676,92 10 668 171,64 Understöd och bidrag 3 061 069,43 2 912 682,96 Övriga verksamhetsintäkter 6 650 235,74 7 585 352,32 Tillverkning för eget bruk 132 092,28 74 800,69 Verksamhetens kostnader -191 727 499,50-198 079 504,84 Personalkostnader -85 271 786,33-86 362 491,20 Löner och arvoden -64 444 135,04-65 200 484,37 Lönebikostnader -20 827 651,29-21 162 006,83 Pensionskostnader -17 324 586,47-17 605 134,09 Övriga lönebikostnader -3 503 064,82-3 556 872,74 Köp av tjänster -79 601 196,25-80 470 102,97 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -11 351 245,35-16 110 268,97 Understöd -9 920 859,70-9 429 274,06 Övriga verksamhetskostnader -5 582 411,87-5 707 367,64 Verksamhetsbidrag -160 813 911,00-155 562 717,12 Skatteinkomster 110 957 154,52 108 634 770,50 Statsandelar 52 461 397,00 54 377 193,00 Finansiella intäkter och kostnader -179 434,20-1 903 194,16 Ränteintäkter 2 000 065,07 80 561,61 Övriga finansiella intäkter 333 392,87 414 796,27 Räntekostnader -2 484 793,66-2 385 484,73 Övriga finansiella kostnader -28 098,48-13 067,31 Årsbidrag 2 425 206,32 5 546 052,22 Avskrivningar och nedskrivningar -6 410 098,68-7 485 554,95 Avskrivningar enligt plan -5 474 147,59-7 461 505,19 Nedskrivningar -935 951,09-24 049,76 Extraordinära poster 0,00 18 554 259,90 Extraordinära intäkter 19 087 363,38 Extraordinära kostnader -533 103,48 Räkenskapsperiodens över-/underskott -3 984 892,36 16 614 757,17 87

6.7 Balansräkning 31.12.2014 INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA 31.12.2014 31.12.2013 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 5 160,96 7 638,24 Immateriella rättigheter 5 160,96 7 638,24 Materiella tillgångar 121 187 723,89 115 257 272,74 Mark- och vattenområden 17 212 493,76 16 788 573,57 Byggnader 58 877 847,69 57 097 090,59 Fasta konststruktioner och anordningar 38 919 942,82 35 972 002,83 Maskiner och inventarier 92 699,42 155 795,65 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 6 084 740,20 5 243 810,10 Placeringar 39 101 394,07 41 489 473,70 Aktier och andelar 36 776 418,95 38 748 060,77 Övriga lånefordringar 1 648 868,37 2 075 456,18 Övriga fordringar 676 106,75 665 956,75 FÖRVALTADE MEDEL 862 709,41 815 493,73 Statens uppdrag 2 068,75 7 248,91 Donationsfondernas särskilda täckning 860 640,66 808 244,82 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 171 110,25 203 907,09 Material och förnödenheter 171 110,25 203 907,09 Fordringar 41 781 201,71 45 445 385,09 Långfristiga fordringar 34 653 314,92 35 829 849,92 Lånefordringar 33 856 884,92 34 874 134,92 Övriga fordringar 796 430,00 955 715,00 Kortfristiga fordringar 7 127 886,79 9 615 535,17 Kundfordringar 3 217 258,83 5 969 732,18 Lånefordringar 1 154 250,00 1 017 250,00 Övriga fordringar 2 672 133,71 2 316 917,60 Resultatregleringar 84 244,25 311 635,39 Finansiella värdepapper 11 388,94 11 402,44 Aktier och andelar 11 388,94 11 402,44 Kassa och bank 5 840 773,35 4 632 858,59 AKTIVA TOTALT 208 961 462,58 207 863 431,62 88

PASSIVA 31.12.2014 31.12.2013 EGET KAPITAL 61 571 402,95 65 572 337,81 Grundkapital 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 881 330,33 897 406,39 Övriga egna fonder 606 124,63 606 091,07 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -8 539 539,19-25 154 296,36 Räkenskapsperiodens över-/underskott -3 984 892,36 16 614 757,17 AVSÄTTNINGAR 679 726,67 824 786,18 Avsättningar för pensioner 214 300,00 214 300,00 Övriga avsättningar 465 426,67 610 486,18 FÖRVALTAT KAPITAL 915 025,83 871 995,15 Statens uppdrag 2 068,75 7 248,91 Donationsfondernas kapital 860 640,66 808 244,82 Övrigt förvaltat kapital 52 316,42 56 501,42 FRÄMMANDE KAPITAL 145 795 307,13 140 594 312,48 Långfristigt 69 534 749,54 68 771 067,00 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 65 656 781,67 64 749 506,97 Lån från offentliga samfund 1 039 700,56 1 412 174,79 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott 50 062,89 42 954,75 Övriga skulder 2 788 204,42 2 566 430,49 Kortfristigt 76 260 557,59 71 823 245,48 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 50 898 041,16 46 334 487,88 Lån från offentliga samfund 372 474,28 370 976,29 Lån av övriga kreditgivare 2 282 467,07 1 285 121,08 Erhållna förskott 209 353,13 256 768,36 Skulder till leverantörer 6 745 605,01 7 446 054,96 Övriga skulder 3 068 853,00 3 884 261,57 Resultatregleringar 12 683 763,94 12 245 575,34 PASSIVA TOTALT 208 961 462,58 207 863 431,62 89

7. Noter 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUTET Jämförande uppgifter med tidigare år Stadsfullmäktige godkände en reviderad förvaltningsstadga 10.12.2012. Förvaltningsstadgan definierar budgetens bindningsnivå gentemot stadsfullmäktige. Från och med budget 2014 tillämpas den reviderade förvaltningsstadgan gällande bindningsnivåer gentemot stadsfullmäktige. Det innebär att anslagen inom bildningssektorn minskar från dagens 12 avdelningar till 3 i budget 2014. Grundtrygghetens budget har fyra anslag från och med år 2014. Resultat- och balansräkningarna 2013 och 2014 är till alla delar inte jämförbara i och med bolagiseringen av affärsverket Ekenäs Energi 31.12.2013. Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Stadsfullmäktige godkände 26.10.2009 177 avskrivningsplanen Planenliga avskrivningar av bestående aktiva för Raseborgs stad. Avskrivningsplanen justerades av stadsfullmäktige 20.5.2013 i enlighet med bokföringsnämndens anvisningar så att en ny grupp "Grundrenovering av byggnader" med avskrivningstid om 20 år intogs i planen under "materiella tillgångar", "byggnader och konstruktioner". Vidare ändrades förvaltningsstadgan kapitel 3 4 Godkännande av avskrivningsplan så att utgifter för grundrenoveringar avskrivs enligt egen grupp under byggnader och konstruktioner i avskrivningsplanen. Tillgångarna bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningspriset minskat med avskrivningar enligt plan och bokförs under sin ekonomiska verkningstid som kostnad för räkenskapsperioden enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningsplanen finns i noterna under 7.4 och de planenliga avskrivningarna under 7.5. Värdering av placeringar Aktier har bland bestående aktiva upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna (lager) har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har i balansräkningen upptagits till sitt nominella värde. Prestationsprincipen Väsentliga bokningar enligt kontantprincipen har rättats och bokförts enligt prestationsprincipen. PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Avskrivningarna på dottersamfundens bestående aktiva har rättats så att de stämmer överens med koncernens avskrivningar enligt plan. Rättelsen har bokförts på kontona överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens överskott/underskott i dottersamfundets eget kapital. 90

7.2 Verksamhetens intäkter BS 2014 BS 2013 Koncernförvaltning 4 100 821,00 4 466 741,75 Allmän- och ekonomiförvaltning 1 135 614,95 1 039 453,07 Grundtrygghet 12 090 373,60 11 861 036,54 Bildningssektorn 4 817 796,60 4 758 961,50 Samhällstekniska sektorn 3 053 980,02 3 306 230,55 Ekenäs Energi Omsättning 14 951 729,95 Övr.intäkter av ordinarie verks. 265 558,94 Raseborgs Vatten Omsättning 6 109 696,83 5 489 574,03 Övr.intäkter av ordinarie verks. 66 819,89 98 606,46 Elimineringar Raseborgs stad -207 113,54-344 850,80 Ekenäs Energi -3 098 142,59 Raseborgs Vatten -386 493,13-352 912,37 Totalt 30 781 496,22 42 441 987,03 91

7.3 Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsvinster och -förluster från anläggningstillgångar Försäljningsvinster och -förluster BS 2014 BS 2013 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden 368 361,75 638 694,00 byggnader 226 212,51 260 714,38 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier 10 750,00 1 600,00 aktier och andelar 149 523,72 553 688,11 Försäljningsvinster totalt 754 847,98 1 454 696,49 Förlust vid försäljning mark- och vattenområden 32 700,93 4 778,94 fasta konstr. o anläggningar övr.aktier o andelar 194 658,96 Försäljningsförluster totalt 227 359,89 4 778,94 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader BS 2014 BS 2013 Extraordinära intäkter Försäljningsvinst vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse 19 087 363,38 Extraordinära kostnader Förlust vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse (elproduktionsverksamhet) -533 103,48 Nettovinst vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse 0,00 92

7.4 Avskrivningsplan Typ av anläggningstillgång Immateriella tillgångar Avskrivningstid (år) Avskrivningsmetod lineär Avskrivningsrekommendation (år) Utvecklingsutgifter 4 2-5 Immateriella rättigheter 10 5-20 Övriga utgifter med lång verkningstid lineär Grundläggnings- och organisationsutgifter Forsknings- och utvecklingsutgifter Koncerngoodwill Goodwill 4 2-5 Adb-program 4 2-5 Övriga 4 2-5 Gemensamma skolor 20 Kretsalarmcentalen, andel i inventarie-anskaffn. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner lineär Förvaltnings- och institutionsbyggnader 40 20-50 Fabriks- och produktionsbyggnader 25 20-30 Ekonomibyggnader 18 10-20 Fritidsbyggnader 25 20-30 Bostadsbyggnader 40 30-50 Grundrenoveringar av byggnader 20 20-50 Fasta konstruktioner och anordningar lineär Gator, vägar, torg och parker 18 15-20 Broar, kajer och badinrättningar 20 10-30 Övriga jord- och vattenkonstruktioner 25 15-30 Vattendistributionsnät 35 30-40 Avloppsnät 35 30-40 Fjärrvärmenät 25 20-30 Elledningar, transformatorer,utomhusbelysning 18 15-20 Telefonnät,central och abonnentcentraler 11 10-12 Naturgasnät 22 20-25 Övriga rör- och kabelnät 18 15-20 Maskinerier o anodrn. vid el-, vatten- o.dyl verk 15 10-20 Fasta lyft- och flyttanordningar 18 15-20 Trafikregleringsanordningar 12 10-15 Övriga fasta maskiner, anordningar och konstr. 12 10-15 Maskiner och inventarier Fartyg av järn 18 15-20 Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 11 8-15 Person-,paket- och lastbilar Brandbilar och ambulanser Övriga transportmedel 6 4-7 Övriga rörliga arbetsmaskiner 7 5-10 Traktorer och schaktningsmaskiner Övriga tunga maskiner 12 10-15 Övriga lätta maskiner 7 5-10 Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar 10 5-15 Adb-utrustning 4 3-5 Arbetsmaskiner och anordningar Övriga anordningar och inventarier 4 3-5 Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål ingen avskrivning Pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar Aktier och andelar ingen avskrivning 93

7.5 Bestående aktiva FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella rättigheter Övr.utg.med lång verkningstid (ADB-progr.) Totalt Mark- & vattenområde Byggnader Fasta konstruktioner & anl. Maskiner & inventarier Övr.mat.tilg. Förskottsbet.o pågående nyanläggningar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 7 638,24 0,00 7 638,24 16 767 773,57 57 097 090,59 35 972 002,83 155 795,65 0,00 5 243 810,10 115 236 472,74 IB från Ekenäs Energi 20 800,00 20 800,00 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 503 161,92 555 796,53 5 252 763,02 0,00 0,00 5 287 445,38 11 599 166,85 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 20 000,00 0,00 0,00 0,00 20 000,00 Minskningar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 79 241,73 49 393,69 0,00 0,00 0,00 0,00 128 635,42 Överf.->driften 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00-35 689,97-35 689,97 Överföringar mellan poster utg 0,00 0,00 0,00 0,00 4 115 730,21 282 375,10 0,00 0,00-4 398 105,31 0,00 ink 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 2 477,28 0,00 2 477,28 0,00 2 841 375,95 2 567 198,13 63 096,23 0,00 0,00 5 471 670,31 Nedskrivningar och deras återföringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 5 160,96 0,00 5 160,96 17 212 493,76 58 877 847,69 38 919 942,82 92 699,42 0,00 6 097 460,20 121 200 443,89 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde 31.12 5 160,96 0,00 5 160,96 17 212 493,76 58 877 847,69 38 919 942,82 92 699,42 0,00 6 097 460,20 121 200 443,89 Elimineringar (staden-affärsverk) -12 720,00-12 720,00 Bokföringsvärde 31.12. 5 160,96 0,00 5 160,96 17 212 493,76 58 877 847,69 38 919 942,82 92 699,42 0,00 6 084 740,20 121 187 723,89 94

Bestående aktiva Placeringar Övriga låne- och övriga fordringar Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Andelar i affärsverkgrund.kap Övriga aktier o. andelar Totalt Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 3 853 999,77 11 368 403,04 413 397,86 0,00 3 432 680,85 19 068 481,52 2 075 456,18 713 802,75 2 789 258,93 IB från Ekenäs Energi 19 118 050,00 561 529,25 19 679 579,25 Ökningar under räkenskapsperioden 95 679,00 0,00 0,00 0,00 0,00 95 679,00 0,00 10 150,00 10 150,00 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperiod 1 128 112,25 0,00 3 257,48 0,00 0,00 1 131 369,73 426 587,81 1 181,25 427 769,06 Överföringar mellan poster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nedskrivningar och deras återf. 935 951,09 0,00 0,00 0,00 0,00 935 951,09 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 21 003 665,43 11 368 403,04 410 140,38 0,00 3 994 210,10 36 776 418,95 1 648 868,37 722 771,50 2 371 639,87 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde 31.12. 21 003 665,43 11 368 403,04 410 140,38 0,00 3 994 210,10 36 776 418,95 1 648 868,37 722 771,50 2 371 639,87 Elimineringar (staden-affärsverk) -46 664,75-46 664,75 Bokföringsvärde 31.12. 21 003 665,43 11 368 403,04 410 140,38 0,00 3 994 210,10 36 776 418,95 1 648 868,37 676 106,75 2 324 975,12 95

7.6 Aktier och andelar Aktier och andelar Antal BS 2014 Dottersamfund, konto 1201 Bostads Ab Dönsbyvägen 111 330 47 136,92 Bostads Ab Karis Panorama 1 776 50 000,00 Fastighets Ab Bäljars Park 1 293 6 896,00 Fastighets Ab Karis stads hyreshus 1 449 1 218 521,53 Fastighets Ab Tranan 14 414 8 001,44 Fastighets Ab Karis Poliskamarn 1 200 200 000,00 Karis Industrifastigheter Ab 20 33 637,58 Fastighets Ab Knipnäs 148 24 891,76 Fastighets Ab Koskenkylänraitti 1 500 35 319,47 Fastighets Ab Pojovägen 15 000 126 921,50 Fastighets Ab Bruksbostäder 15 2 522,82 Raseborgs hyresbostäder Ab 2 001 123 632,85 Forsby Värme Ab 31 8 133,56 Ekenäs Energi Ab 19 118 050,00 Dottersamfund totalt 21 003 665,43 Samkommuner konto 1203 HNS 9 219 057,05 Kårkulla 662 453,22 Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutuskuntayhtymä 976 026,12 Eteva 163 832,74 Västra Nylands Folkhögskola 345 262,88 Nylands Förbund 1 771,03 Samkommuner totalt 11 368 403,04 Intressesamfund, konto 1205 Fastighets Ab Jägarbacken 300 5 227,95 Hangöudds utvecklingsbolag 2 400 403 651,02 Instressesamfund, totalt 408 878,97 Samägt samfund, konto 1207 Fastighets Ab Trollet 7 500 1 261,41 Samägt samfund totalt 1 261,41 96

Aktier och andelar Antal BS 2014 Övriga aktier och andelar, konto 1210 Bostads Ab Gumnäsvägen 504 21 191,68 Bostads Ab Bollstavägen 240 12 513,18 Bostads Ab Såg 1141 39 627,85 Bostads Ab Ringvägen 254 4 271,96 Bostads Ab Björknäsgatan 24 86 92 113,37 Bostads Ab Björknäsgatan 37 73 38 262,75 Bostads Ab Bromarf Åsebo 105 47 140,22 Bostads Ab Jaktvägen 11 311 44 031,60 Bostads Ab Prästängsgatan 11-13 37 43 560,67 Bostads Ab Raseborgsvägen 20 224 27 919,20 Bostads Ab Torngatan 4 40 42 383,36 Bostads Ab Tuna 658 10 292,09 Bostads Ab Kilavägen 29 53 8 913,96 Bostads Ab Karis Nabogatan 26 918 15 439,65 Bostads Ab Tallmoparken 878 28 057,11 Fastighets Ab Kaptensvägen 8 10 1 681,88 Fastighets Ab Axxell 5950 768 152,63 Axxell Utbildning Ab 200 203 200,00 Kunta-Asunnot Oy 6867 1 154 960,73 VN Avtallshantering AB 4305 289 619,61 Varuboden 8 26,91 Ab Det finlandssvenska kompetenscentret 20 1 600,00 Sosiaalitaito Oy 30 6 000,00 Andelsbanken Raseborg 1 170,00 Kommunfinans Abp 25 630 27 276,22 Karis Telefon Ab 2 820 40 410,35 Karis TV 18 3 027,38 Ekenäs TV 3 504,56 Lojo Telefon 55 5 524,97 Salon seudun puhelin Oy 1 50,46 Pohjan näyttelyosuuskunta 840,95 Metsäliitto 30 000,00 Pojo Servicebostadsstiftelse 36 496,35 Skåldö vattenandelslag 500,00 Kuntien Tiera Oy 29 065 29 065,00 Novago Ab Oy / Yrityspalvelut Oy 29 156 56 854,20 Raseborgs Ishall Ab Oy 300 000,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab 230 561 529,25 Övriga aktier och andelar, totalt 3 994 210,10 Aktier och andelar totalt 36 776 418,95 97

Placeringar i penningmarknadsinstrument Antal BS 2014 Marknadsvärde 31.12. Skillnad / st totalt Aktia (A) 25 308 0,00 9,77 247 259,16 247 259,16 Metsä Board Oyj (B) 4 100 2 829,00 4,47 18 327,00 15 498,00 Neo Industrial (B) 100 66,50 0,67 66,50 0,00 Sampo Oyj 100 94,19 38,82 3 882,00 3 787,81 Nordea 5 052 8 399,25 9,64 48 676,02 40 276,77 Placeringar i penningmarknadsinstrument totalt 11 388,94 318 210,68 306 821,74 7.7 Rörliga aktiva, fordringar Specifikation över fordringar Raseborgs stad BS 2014 BS 2013 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersamfund Kundfordringar 56 504,75 159 935,44 Lånefordringar 33 856 884,92 1 154 250,00 34 874 134,92 1 017 250,00 Övriga fordringar 111 278,02 Resultatregleringar Totalt 33 856 884,92 1 210 754,75 34 874 134,92 1 288 463,46 Fordringar på samkommuner, i vilka kommuner är medlem Kundfordringar 25 057,11 64 559,92 Lånefordringar Övriga fordringar 14 555,73 13 334,00 Resultatregleringar Totalt 0,00 39 612,84 0,00 77 893,92 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar 1 986,39 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0,00 1 986,39 0,00 0,00 Fordringar totalt 33 856 884,92 1 252 353,98 34 874 134,92 1 366 357,38 98

7.8 Förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad Grundkapital 1.1. 72 608 379,54 72 608 379,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 1.1. 896 156,93 901 137,92 Förändring -16 076,06-4 980,99 Uppskrivningsfond 31.12. 880 080,87 896 156,93 Fastighetsfond 31.12. 507 742,26 507 742,26 Ekenäs 450-års jubileums fond 1.1. 97 785,25 97 752,67 Förändring 33,56 32,58 Ekenäs 450-års jubileums fond 31.12. 97 818,81 97 785,25 Ekenäs seminariums minnesfond 31.12. 563,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -8 768 777,50-35 063 215,65 Räkenskapsperiodens över-/underskott -4 665 197,02-2 278 055,38 Eget kapital totalt (Raseborgs stad) 60 660 610,52 36 769 356,51 Raseborgs Vatten Grundkapital 1.1. 9 975 546,53 9 975 546,53 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 9 975 546,53 9 975 546,53 Uppskrivningsfond 31.12. 1 249,46 1 249,46 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 229 238,31 145 412,46 Räkenskapsperiodens över-/underskott 680 304,66 83 825,85 Eget kapital totalt (Raseborgs Vatten) 10 886 338,96 10 206 034,30 Ekenäs Energi Grundkapital 1.1. 5 328 931,19 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 0,00 5 328 931,19 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 9 763 506,83 Räkenskapsperiodens över-/underskott 18 808 986,70 Eget kapital totalt (Ekenäs Energi) 0,00 33 901 424,72 99

Förändringar i eget kapital BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad inkl. affärsverk Grundkapital 1.1 72 608 379,54 72 608 379,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital 31.12. 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 1.1. 897 406,39 902 387,38 Förändring -16 076,06-4 980,99 Uppskrivningsfond 31.12. 881 330,33 897 406,39 Fastighetsfond 31.12. 507 742,26 507 742,26 Ekenäs 450-års jubileumsfond 1.1. 97 785,25 97 752,67 Förändring 33,56 32,58 Ekenäs 450-års jubileumsfond 31.12. 97 818,81 97 785,25 Ekenäs seminariums minnesfond 31.12. 563,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -8 539 539,19-25 154 296,36 Räkenskapsperiodens över-/underskott -3 984 892,36 16 614 757,17 Eget kapital totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) 61 571 402,95 65 572 337,81 Uppskrivningsfond BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden 1.1. 896 033,99 901 014,98 Förändring -16 076,06-4 980,99 Jord- och vattenområden 31.12. 879 957,93 896 033,99 Aktier och andelar 31.12 122,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad) 880 080,87 896 156,93 Raseborgs Vatten Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden 31.12. 1 249,46 1 249,46 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs Vatten) 1 249,46 1 249,46 Uppskrivningsfond 1.1 Jord- och vattenområden 1.1. 897 283,45 902 264,44 Förändring -16 076,06-4 980,99 Jord- och vattenområden 31.12. 881 207,39 897 283,45 Aktier och andelar 31.12. 122,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk 881 330,33 897 406,39 100

7.9 Avsättningar Avsättningar BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad Avsättning för pensioner 1.1. 59 600,00 59 600,00 Förändring under året 154 700,00 Avsättning för pensioner 31.12. 214 300,00 59 600,00 Ekenäs Energi Avsättning för pensioner 1.1. 154 700,00 Förändring under året Avsättning för pensioner 31.12. 0,00 154 700,00 Uppgifterna baserar sig på Kommunernas Pensionsförsäkrings beräkning 10.1.2013 gällande förändringar år 2012. Avsättningar för pensioner totalt 214 300,00 214 300,00 Raseborgs stad Övriga obligatoriska avsättningar 1.1. 610 486,18 655 720,04 Förändring under året -145 059,51-45 233,86 Övriga obligatoriska avsättningar 31.12. 465 426,67 610 486,18 Ekenäs fge beslöt 17.10.2005 17 inta ett anslag om 1 400 000 i driftsbudg. för eftervården av f.d soptippen i Österby. Karis fge beslöt 20.6 2005 51 inta ett anslag om 680 000 i driftsbudgeten för eftervården av f.d soptipparna i både Bäljars och Svartå. Detta i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions rekommendation. Avsättningen upplöses mot realiserade utgifter. Avsättning om 2 100 000 för eftervård av f.d soptippen i Österby reserverat 2010 Övriga obligatoriska avsättningar totalt 465 426,67 610 486,18 101

7.10 Främmande kapital Långfristigt främmande kapital 01.01.2014 Nya lån Amortering 31.12.2014 Lån från finans. institut o försäkr.anst. Inhemska depositionsbanker Staden 36 112 199,61 2 188 649,20 4 974 106,80 33 326 742,01 Ekenäs Energi 0,00 Raseborgs Vatten 1 322 805,30 2 200 000,00 194 152,90 3 328 652,40 37 435 004,91 4 388 649,20 5 168 259,70 36 655 394,41 Kommunfinans Ab Staden 29 865 004,42 8 000 000,00 4 333 899,00 33 531 105,42 Ekenäs Energi 0,00 Raseborgs Vatten 6 995 864,00 627 541,00 6 368 323,00 36 860 868,42 8 000 000,00 4 961 440,00 39 899 428,42 Lån från offentliga samfund Staten 274 068,56 19 050,37 255 018,19 Kommunernas pensionsförsäk 1 509 082,53 351 925,88 1 157 156,65 76 079 024,42 12 388 649,20 10 500 675,95 77 966 997,67 Långfristigt främmande kapital, amorteringar 2015 Staden 10 448 821,54 Raseborgs Vatten 821 693,90 11 270 515,44 Lån som förfaller till betalning efter 5 år eller längre tid Saldo 31.12.2019 31.12.2018 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Staden 22 070 056,57 23 874 208,95 Raseborgs Vatten 4 760 728,24 4 210 199,70 26 830 784,81 28 084 408,65 Lån från offentliga samfund 313 008,94 382 873,17 27 143 793,75 28 467 281,82 Kortfristigt främmande kapital 31.12.2014 31.12.2013 Checkräkningslimit 10 000 000, Andelsbanken Raseborg 0,00 3 788 121,52 Koncernkonto, Andelsbanken Raseborg 2 282 467,07 1 285 121,08 Nordea (kommuncertifikat) 8 000 000,00 13 000 000,00 Danske Bank Abp (kommuncertifikat) 16 000 000,00 15 000 000,00 Kommunfinans Ab (kommuncertifikat) 16 000 000,00 5 000 000,00 42 282 467,07 38 073 242,60 102

7.11 Passiva resultatregleringar Specifikation av passiva resultatregleringar BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad Förskott på statsandelar Periodisering av räntor 414 088,92 263 184,07 Periodiseringar av löner och lönebikostnader 12 007 169,43 11 630 134,81 Resultatregleringar totalt 12 421 258,35 11 893 318,88 Raseborgs Vatten Periodiseringar av löner och lönebikostnader 220 063,58 211 299,80 Periodisering av räntor 42 442,01 44 913,84 Resultatregleringar totalt 262 505,59 256 213,64 Ekenäs Energi Periodiseringar av löner och lönebikostnader Periodisering av räntor 92 395,21 Övriga resultatregleringar 3 647,61 Resultatregleringar totalt 0,00 92 395,21 Totalt 12 683 763,94 12 241 927,73 103

7.12 Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Ansvarsförbindelser BS 2014 BS 2013 Borgensförbindelser för andra Ursprungligt kapital 24 589 632,66 30 980 637,66 Återstående kapital 14 717 921,63 17 814 764,12 Borgensförbindelse / Kommunernas garanticentral Borgensansvar 130 944 650,10 125 623 370,91 Borgensansvar utan täckning Täckning för eventuellt ansvar för fond 90 531,42 84 249,92 Finansieringsansvar (andel av ansamlat underskott) Eteva samkommun 73 587,16 90 973,69 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 0,00 58 226,51 Fyllnadsborgen (Kunta-Aravat Oy) Ursprungligt kapital 3 571 139,34 3 571 139,34 Återstående kapital 1 014 503,10 1 354 839,26 Leasingansvar BS 2014 BS 2013 Danske Finance Oy Ab 1 749 861,97 2 194 103,54 3 Step IT 1 086 632,35 1 254 247,40 Leasingansvar totalt 2 836 494,32 3 448 350,94 Övriga ekonomiska ansvar Staden har år 2005 ingått ett långfristigt hyresavtal med Rosaco Ab om upphyrning av det såkallade Fixhuset i Ekenäs som fungrar som Raseborgs stadshus. Avtalet sträcker sig till 31.12.2016 och hyran är för tillfället 44 641,98 per månad (moms 0). Stadsfullmäktige beslöt 23.4.2012 56 att Raseborg stad deltar i forskarkollegiet Kustlandsteamets/Aronias basfinansiering åren 2013-2017. Finansieringen kan vara högst 150 000 per år. I budgeten reservera årligen medel vilka godkänns av stadsfullmäktige. Staden har för tillfället sex ränteswapavtal till ett sammanlagt nominellt belopp om 28,1 mn. Avtalen har ingåtts med olika banker för att skydda den rörliga delen av stadens låneportölj mot räntefluktuationer. Kostnaderna för avtalen bokförs under räntekostnader i finansieringsdelen och periodiseras årligen per 31.12. 7.13 Underhållsstöd Underhållsstödsfordringar Underhållsstödsfordringar Bokfört bland fordringar i balansräkningen 31.12 BS 2014 BS 2013 37 189 0 37 189 104

7.14 Löneutgifternas utveckling Löneutgifternas utveckling (Enligt skatteredovisn.) BS 2014 BS 2013 Löner för huvudsyssla Raseborgs stad 63 361 943 63 017 237 Raseborgs Vatten 1 007 771 989 955 Ekenäs Energi 1 566 636 Löner för bisyssla Raseborgs stad 725 827 695 481 Raseborgs Vatten 4 390 3 333 Ekenäs Energi Naturaförmåner Raseborgs stad 293 935 293 754 Raseborgs Vatten Ekenäs Energi 888 Pensioner Raseborgs stad 15 789 Raseborgs Vatten Ekenäs Energi 15 516 Arbetsersättningar 1 542 295 1 334 630 Källskattepliktiga löner 8 389 31 670 Löneutgifter totalt 66 960 339 67 949 100 Personalkostnader BS 2014 BS 2013 +/- % Personalkostnader Löner och arvoden 65 451 329,61 66 265 219,60-1,2 Till löner hörande ersättningar -1 007 194,57-1 064 735,23-5,4 64 444 135,04 65 200 484,37-1,2 Lönebikostnader Pensionskostnader 17 324 586,47 17 605 134,09-1,6 Övriga lönebikostnader 3 503 064,82 3 556 872,74-1,5 Totalt enligt resultaträkningen 85 271 786,33 86 362 491,20-1,3 Aktiverade personalkostnader 209 318,09 272 154,45-23,1 Personalkostnader totalt 85 481 104,42 86 634 645,65-1,3 105

7.15 Personalkostnader Personalkostnader BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad Löner och arvoden 64 490 957,03 63 868 606,23 Personalbikostnader Pensionskostnader 17 114 248,41 17 043 481,15 Övriga personalbikostnader 3 451 526,47 3 436 257,69 Personalersättningar -1 004 214,64-1 036 115,59 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 84 052 517,27 83 312 229,48 Raseborgs Vatten Löner och arvoden 960 372,58 943 389,51 Personalbikostnader Pensionskostnader 248 378,10 224 339,21 Övriga personalbikostnader 51 538,35 50 663,48 Personalersättningar -2 979,93-20 449,96 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 1 257 309,10 1 197 942,24 Ekenäs Energi Löner och arvoden 1 453 223,86 Personalbikostnader Pensionskostnader 352 158,33 Övriga personalbikostnader 69 951,57 Personalersättningar -8 169,68 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 0,00 1 867 164,08 Elimineringar Raseborgs Vatten -38 040,04-14 844,60 Ekenäs Energi 0,00 Totalt -38 040,04-14 844,60 Totalt enligt resultaträkningen 85 271 786,33 86 362 491,20 Aktiverade personalkostnader Raseborgs stad 126 278,82 100 789,59 Raseborgs Vatten 83 039,27 63 148,06 Ekenäs Energi 108 216,80 Totalt 209 318,09 272 154,45 Personalkostnader totalt inkl. aktiverade kostnader 85 481 104,42 86 634 645,65 106

7.16 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan BS 2013 BS 2014 BU 2015 Ekonomiplan Ekonomiplan 2016 2017 Investeringar som avskrivs enligt plan 9 990 389 11 704 996 14 200 000 14 350 000 16 290 000 Finansieringsandelar 1 166 686 2 217 137 1 300 000 730 000 600 000 Investeringarnas självfinansieringsandel 8 823 703 9 487 859 12 900 000 13 620 000 15 690 000 Avskrivningar enligt plan 7 461 505 5 474 148 5 475 900 5 600 000 5 800 000 Avvikelse ( ) -1 362 198-4 013 711-7 424 100-8 020 000-9 890 000 Avvikelse % -15 % -42 % -58 % -59 % -63 % Medeltalet för 5 år Avskrivningar enligt plan 5 962 311 Investeringarnas självfinansieringsandel 12 104 312 Avvikelse -6 142 002 Avvikelse - % -51 % Avvikelse i jämförelse med planavskrivningarna: -103 % Planavskrivningarna i förhållande till investeringarna: 49 % Orsaker till avvikelser: Stora planerade investeringar åren 2014-2017 förklarar de stora avvikelserna. Enskilda större poster under åren är följande : 2014: Inköp av ledningsnät Skåldö, Kiilan koulu gymnastiksal 3,8 mn 2015: Ekenäs, Tenala nya daghem, Svartå-Karis föbindelseledning, Karis centralkök 6,7 mn 2016: Ekåsen centralkök, Norra hamnen, Järnvägsbron, Fokus i Karis 5,1 mn 107

7.17 Arvoden till revisorer Revisionssammanslutning BDO Audiator Ab BS 2014 BS 2013 revisionsarvoden 51 891,75 49 109,75 utlåtanden av revisorer 1 964,25 3 535,25 uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden 4 044,00 4 041,00 övriga arvoden 25 793,50 7 818,25 Totalt 83 693,50 64 504,25 Under övriga arvoden ingår en genomgång av mervärdesbeskattningen för Raseborgs stad gällande räkenskapsperioden 2014. 108

7.18 Övriga noter 1. Beträffande befintliga tillgångar bland bestående aktiva, d.v.s. tillgångar för vilka avskrivning påbörjats före 1.1.2009, tillämpas respektive tidigare kommuns avskrivningsplan, och för tillgångar som aktiveras från och med 1.1.2009 tillämpas Raseborgs stads avskrivningsplan. Planen har till vissa delar ändrats och kompletterats genom stadsfullmäktiges beslut 20.5.2013. 2. Staden har haft yrkanden mot Lemminkäinen Oyj i ett asfaltkartellmål, 550 796,23, samt räntor ca 112 000 (exklusive dröjsmålsräntor). Helsingfors tingsrätt har 28.11.2013 givit sin dom i målet och dömt bolaget till skadestånd. Lemminkäinen Oyj har 9.1.2014 erlagt 369 098,72 i skadestånd, rättegångskostnader och räntor, som inte tillsvidare resultatförts. Motparten har överklagat domen och ärendet är anhängigt i Helsingfors hovrätt. 3. Staden har tillsammans med 24 andra kommuner/samkommuner yrkanden mot Nordea Bank Abp i ett mål gällande ensidiga ränteförhöjningar på långfristiga lån från och med 4.5.2009. Stadens ekonomiska intresse ca 330 000 exklusive räntor. Banken har vunnit rättegången i tingsrätten och hovrätten. Staden har erlagt 31 694,93 i rättegångskostnader och 38 792,57 i kostnader till advokatbyrån som representerar kommunerna. Stadsstyrelsen har beslutat att staden deltar i den fortsatta processen och begärt om besvärstillstånd över Helsingfors hovrätts beslut till Högsta domstolen, vilket ännu är anhängigt per 20.3.2015. 4. Stadsstyrelsen beslöt 18.6.2012 275 sälja aktierna i FAB Bruksbostäder till Hjärnbruket Oy/Billnäs Bruk Ab. Föravtal om försäljningen undertecknades 17.10.2012 på basen av stadsstyrelsens beslut 15.10.2012 428. Stadsstyrelsen beslöt 3.9.2012 350 att ge en kortfristig kredit till FAB Bruksbostäder om 3 600 000 för att bortbetala sin skuld till statskontoret. Bolaget återbetalar krediten till staden då aktieförsäljningen förverkligas. Vidare beslöt stadsfullmäktige 10.9.2012 95 om en budgetändring i finansieringsdelen så att förändringar i upptagande av kortfristiga lån höjs med 3 600 000. Över besluten har anförts besvär vilka förkastats av Helsingfors förvaltningsdomstol 17.2.2014. Saldot på bolagets ovan nämnda kredit till staden var per 31.12.2013 2 695 384,92. Besvär har anförts till Högsta förvaltningsdomstolen. Dom i ärendet väntas under sommaren 2015. 5. Raseborgs stad är i likhet med tiotals andra kommuner kärande i det så kallade virkeskartellmålet mot Stora Enso, Metsäliitto och UPM-Kymmene vid Helsingfors tingsrätt. Raseborgs stads preliminära yrkanden är ca 1,13 milj. euro samt räntor. Målet är fortfarande anhängigt. 6. Skattemyndigheterna försnabbade redovisningen av kvarskatter för skatteåret 2012 Skatterna debiterades i december 2013 och kommunerna erhöll sin andel redan i december mot att de tidigare år redovisats i januari påföljande år. Detta innebar att staden erhöll 1 mn mer i skatteinkomster vilket i sin tur påverkar skatteinflödet 2014 negativt med motsvarande summa. 7. Dotterbolagens avskrivningar har korrigerats i koncernsbokslutet så att de motsvarar stadens avskrivningsplan. 8. I samband med konsolideringsprocessen av stadens hyreshusbolag i Karis och Pojo har ny bolagsordning för Pojo Industriby trätt i kraft 19.9.2013. Bolagets namn ändrades till Raseborgs Hyresbostäder Ab. Bolaget fungerar från och med 1.1.2014 som disponentbolag för stadens övriga hyreshusbolag. Bolagets aktiekapital har sänkts med 380 930,93 till 123 632,85. Vidare har en reservfond om 555 020,15 upplösts. Raseborgs stad har i sin balansräkning ett aktiekapital om 1 059 583,93. Sänkningen av aktiekapitalet och upplösningen av reservfonden i Raseborgs Hyresbostäder Ab, sammanlagt 935 981,08, har bokförts i 2014 års bokslut som en nedskrivning i resultaträkningen och i balansräkningen mot grundkapitalet bland passiva, eget kapital. Transaktionen påverkar räkenskapsperiodens 109

resultat negativt med motsvarande belopp. Årsbidraget påverkas dock inte. Det kumulativa underskottet påverkas inte heller eftersom nedskrivningen bokförs mot grundkapitalet. 9. Staden har följande markanvändningsavtal som innehåller ekonomiska förpliktelser: Dönsby West, stadens byggnadsförpliktelser är fullgjorda och motparten har fakturerats markanvändningsavgiften i två rater. Fiskars Abp, avtal om utbyggande av kommunalteknik, ingen markanvändningsavgift, däremot årliga prestationer som finansieras ur stadens investeringsbudget. Avtalet är fullgjort då planen är förverkligad. Axxell, ett markanvändningsavtal har uppgjorts, i vilket staden förbundit sig att överlåta del av tomt. Föravtal och köpebrev har gjorts, varvid 250 000 erhållits. 10. Staden har ingått två finansieringsleasingavtal med Danske Finance Abp angående finansiering av två enheter i Karis för resurserat serviceboende, anskaffningspris maximalt 7 200 000, och seniorbostäder, anskaffningspris maximalt 3 800 000 (moms 0). Den egentliga leasingtiden är 5 år med option om förlängning av avtalen upp till 25 år. Ett hyresavtal mellan Intern Service och Grundtrygghetsektorn uppgörs. Grundtrygghetssektorn ansvarar för vidareuthyrningen av lägenheterna. 110

7.19 Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper Raseborgs stad verifikatnummer 001 Huvudbokens IB 000001-000000 002 Memorialverifikat 004001-005381 003 Fördelning GTR-produktion ledningsfunktion 003001-003000 004 Fördelning GTR-produktion till beställarenhet 003101-003100 009 Anläggningstillgångar 009001-009013 015 Kontoutdragshändelser 015001-015477 030 Löner 030001-030099 035 Utkomststöd 035001-035254 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046256 100 Försäljningsreskontra, ekonomiavdelningen 100001-100211 200 Inköpsreskontra Rondo 150001-198276 300 Försäljningsreskontra, socialkansliet 300001-300277 315 Försäljningsreskontra, hälsovård 315001-327684 320 Försäljningsreskontra, utsocknes besök 110001-110423 360 Försäljningsreskontra, musikinstitutet 520001-521231 380 Försäljningsreskontra, tandvård 380001-397748 400 Försäljningsreskontra, mbi 540001-547293 430 Försäljningsreskontra, bildningskansliet 430001-430935 450 Försäljningsreskontra, int.serv.övrigt 450001-450406 460 Intern fakturering 460001-460140 500 Försäljningsreskontra, museiverksamhet 500001-500038 510 Försäljningsreskontra, kulturverksamhet 511001-511028 520 Försäljningsreskontra, åldringsvård 350001-366057 530 Försäljningsreskontra, hyror Sophiehemmet 115001-115227 540 Försäljningsreskontra, dagvård (barn) 400001-409579 550 Försäljningsreskontra, eftermiddagsvård 116001-117398 560 Försäljningsreskontra, idrottsbyrån 560001-560779 600 Försäljn.resk., samhällstekniska kansliet 600001-604261 700 Försäljningsreskontra, hyror 700001-704733 780 Försäljningsreskontra, bostadslån 780001-780007 801 Försäljningsreskontra, inbetalningar 800001-802232 Raseborgs Vatten 001 Ingående saldon 000001-000000 002 Memorialverifikat 002001-002120 009 Anläggningstillgångar 009001-009013 012 Sonet lageröverföring 012121-012155 013 Sonet lager Ekenäs 013017-013049 015 Kontoutdragshändelser 015001-015333 030 Löner 030001-030055 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046246 200 Inköpsreskontra, Rondo 200001-202538 601 Försäljningsreskontra, inbetalningar 600001-600691 800 Försäljn.res.,vattenfakturering, Komartek 800001-825868 810 Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering 860001-860436 111

8. Noter till koncernen PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Bokslutsprinciper I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samkommuner sammanställts förutom Raseborgs Elnät och Entreprenad Ab Ab som inte har haft någon verksamhet och utlämnandet av bolaget ur sammanställningen har endast en ringa betydelse för koncernens egna kapital. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av rínga betydelse. Väsentliga interna bidrag har eliminerats. Eliminering av intern innehav Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Planmässiga avskrivningar Dottersamfundens avskrivningsplaner har tillämpats som sådana i koncernen fr o m 2014. Avskrivningsplanerna är anpassade till den verksamhet som bolagen bedriver och följer därmed koncernens redovisningsprinciper. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmodellen. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad totalt (se 7.2.) 30 914 42 442 Omsättning Samkommuner 55 595 54 289 Ekenäs Energi + övriga bolag 18 399 2 413 Hyresintäkter och andra fastighetsintäkter i fastighetsbolag 3 649 3 803 Elimineringar i koncernen Raseborgs stad -320-623 Fastighetsbolag -365-449 Samkommuner -1 437-1 306 Ekenäs Energi + övriga bolag -4 150-527 Totalt 102 285 100 042 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER BS 2014 BS 2013 Ekenäs Energi Ab (försäljningsvinst-förlust) 225 420 FAB Dönsby -33 44 Luksia -32-3 Totalt 160 461 FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRLUSTER BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad se 7.3. Samkommuner mark- och vattenområden 2 0 byggnader 4 16 övriga 1 11 Försäljningsvinster totalt 7 27 Försäljningsförluster 1 11 112

BOKSLUT 2013 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella Materiella tillgångar Totalt tillgångar Immat. rättigheter o. Mark och Byggnader Fasta konstr. Maskiner och Övriga materiella Förskottsbet. och övr.utg. med lång v.tid vattenområden och anordningar inventarier tillgångar påg. nyanläggn. Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 1 938 18 990 94 388 25 709 36 275 11 325 9 322 196 010 ökning under räkenskapsperioden 11 537 1 256 5 258 2 446 423 8 757 18 676 finans.andelar under räkenskapsper. 0 0 1 20 9 0 67 96 minskningar under räkenskapsperioden 92 81 75 0 245 0 167 569 överföringar mellan poster 414 0 4 842 300 535 0-6 172-496 räkenskapsperiodens avskrivning 416 0 5 249 2 915 3 236 521 0 11 921 nedskrivningar och eliminering av bolagiseringsvinst 0 0 1 11 6 0 0 18 Oavskriven ansk.utgift 31.12. 1 856 19 446 95 160 28 321 35 760 11 227 11 673 201 587 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 0 0 0 0 0 0 0 0 Tilläggsavskrivning i koncernbokslut 0 0 0 0 0 0 0 0 Koncernbokslut 31.12.2014 1 856 19 446 95 160 28 321 35 760 11 227 11 673 201 587 PLACERINGAR Övriga lånefordringar och Placeringar övriga fordringar Totalt Aktier o Samkommunandelar Aktier o.andelar Övriga aktier o. Övriga Övriga andelar i dottersamf. i int.o.ägar- samf. andelar lånefordringar fordringar Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 2 488 0 418 5 558 521 4 8 990 ökning under räkenskapsperioden 96 0 0 136 0 12 244 finans.andelar under räkenskapsper. 0 0 0 1 0 0 1 minskningar under räkenskapsperioden 1 128 0 5 380 487 1 2 002 överföringar mellan poster 0 0 0 0 0 0 0 räkenskapsperiodens avskrivning 0 0 0 0 0 0 0 nedskrivningar och återföreningar av dem 936 0 0 0 0 0 936 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 520 0 412 5 313 34 15 6 294 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 0 0 0 0 0 0 0 Bokföringsvärde 31.12. 520 0 412 5 313 34 15 6 294 113

BOKSLUT 2013 Dottersamfund, samkommunandelar samt ägar intressesamfund Namn Hemort Kommunens Koncernens Kommunkoncernens andel ägarandel ägarandel av eget av främmande av räkensk.per. kapital kapital vinst/förlust Dottersamfund Fastighets Ab Karis stads hyreshus Raseborg 100 % 100 % 1 434 2 375 216 FAB Dönsby Raseborg 100 % 100 % 451 4 305 129 FAB Pojovägen Raseborg 100 % 100 % 234 2 832 4 FAB Karis Poliskammare Raseborg 100 % 100 % 113 1 0 Raseborgs Hyresbostäder Ab Raseborg 100 % 100 % -259 55-371 Karis Industrifastigheter Ab Raseborg 100 % 100 % 59 1 4 Bostads Ab Karis Panorama Raseborg 100 % 100 % 28 2-1 KOY Koskenkylänraitti Raseborg 100 % 100 % 65 230 30 FAB Bruksbostäder Raseborg 100 % 100 % 28 122 78 Ekenäs Energi Ab Raseborg 100 % 100 % 15 080 7 370-3 710 Fastighets Ab Tranan Raseborg 96,09 % 96,09 % 102 370 94 Fastighets Ab Bäljarspark Raseborg 86,2 % 86,2 % 53 179 37 FAB Knipnäs Raseborg 84,57 % 84,57 % 436 4 818-342 Forsby Värme Ab Raseborg 51,67 % 51,67 % 14 5-10 Totalt 17 836 22 663-3 844 Icke sammanställda dottersamfund Raseborgs Elnät och Entreprenad Oy Raseborg 100 % 100 % - ingen verksamhet 2014 Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Helsingfors 2,407 % 2,407 % 8 498 13 789-888 Kårkulla samkommun Pargas 7,52 % 7,52 % 375 1 341-410 Nylands Förbund Helsingfors 2,68 % 2,68 % 40 49-3 Eteva Mäntsälä 1,6 % 1,6 % 164 838-6 Luksia, Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Lojo 7,88 % 7,88 % 1 816 561 114 Västra Nylands Folkhögskola Raseborg 56,255 % 56,255 % 734 212 28 Totalt 11 626 16 790-1 165 Ägarintressesamfund FAB Trollet Raseborg 50 % 50 % 1 45 0 FAB Jägarbacken Raseborg 36 % 36 % 2 71 0 Hangöudds Utvecklingsbolag Ab Hangö 30 % 30 % 289 1-6 Totalt 292 117-6 Övriga samägda samfund (icke sammanställd) Pojo servicebostadsstiftelse Raseborg Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristiga fordringar BS 2014 BS 2013 Kortfristiga fordringar totalt 11 561 12 387 varav aktiva resultatregleringar 134 667 varav Raseborgs stad 84 312 övriga väsentliga aktiva resultatregleringar i koncernen FPA ersättningar för arbetsplatshälsovård 97 100 Samkommuners projektfordringar (bl.a EU understöd) 53 55 Momsfordringar 15 Förskottsskattefordran 3 114

BOKSLUT 2013 Specifikation av eget kapital BS 2014 BS 2013 Grundkapital 1.1. 72 554 72 552 Ökningar 91 *) 2 Minskningar 38 0 Grundkapital 31.12. 72 607 72 554 Uppskrivningsfond 1.1. 897 903 Ökningar 0 0 Minskningar 16 6 Uppskrivningsfond 31.12. 881 897 Övriga fonder 1.1. 2 301 2 846 Ökningar 54 10 Minskningar 91 *) 555 Övriga fonder 1.1. 2 264 2 301 Överskott från tidigare verksamhetsperioder -25 392-32 366 Räkenskapsperiodens överskott/underskott -3 883-848 Eget kapital totalt 46 477 42 539 *) korrigering till IB Avsättningar BS 2014 BS 2013 Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Raseborgs stad (se närmare 7.9.) 214 214 Övriga 60 60 Raseborgs stad (se närmare 7.9.) 465 611 Övriga patientskadeförsäkring 1 258 1 033 övriga 58 34 Avsättningar totalt 2 056 1 951 Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital BS 2014 BS 2013 Kortfristigt främmande kapital totalt 87 121 83 118 varav passiva resultatregleringar 13 811 18 879 varav Raseborgs stad (se not 7.11.) 12 684 12 246 övriga väsentliga passiva resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital periodisering av löner och lönebikostnader 6 262 5 912 periodisering av räntor 87 105 periodiserade patientskadeförsäkringskostnader 236 142 garantihyror 26 35 Specifikation av koncernbolagens ansvarsförbindelser BS 2014 BS 2013 samt leasingansvar Ansvarsförbindelserna specificerade enligt specifikationer i bolagens egna bokslut. Intecknade pantbrev för lån 7 324 8 618 byggnader 3 932 3 932 legorätt på byggnader 13 044 9 995 Hyresförbindelser 723 558 Företagsinteckningar 0 11 000 *) Arrenderätt 0 2 650 *) Leasinghyresavtalsansvar 874 339 Ospecificerade samt diverse andra ansvarsförbindelser 3 165 4 777 Raseborgs stads borgen till koncernbolag 7 593 9 124 *) Företagsinteckningarna samt arrenderätterna har returnerats till dotterbolag (Ekenäs Energi Ab) i januari 2014

Väsentliga förändringar i samkommunandelar 31.12.2014 Samkommun Balansvärde Ökningar Minskningar Balansvärde 01.01. % under räken-under räkenskapsperiodeskapsperioden Kommunens andel 31.12. av samkommunens grundkapital skillnad HNS 9 219 057,05 2,407 % 9 219 057,05 9 417 462,71-198 405,66 Eteva 163 832,74 1,60 % 163 832,74 257 890,45-94 057,71 Kårkulla 662 453,22 7,522 % 662 453,22 662 132,17 321,05 Länsi-Uudenmaan koulutus keskus 976 026,12 7,88 % 976 026,12 1 034 916,48-58 890,36 Västra Nylands Folkhögskola 345 262,88 56,255 % 345 262,88 345 265,02-2,14 Nylands Förbund 1 771,03 2,68 % 1 771,03 2 726,30-955,27 11 368 403,04 11 368 403,04 11 720 393,13-351 990,09

I N N E H Å L L Sid 1 Verksamhetsberättelse år 2014 - Verksamhetsidé, vision 2 - Översikt 3 - Organisation och personal 4 - Ekonomi 5 - Vattenanskaffning 6 - Vattendistribution och avloppsavledning 8 - Avloppsvattenrening 8 - Utbyggnad och saneringar 11 2 Resultaträkning 12 3 Balansräkning 13 4 Verksamhetssammandrag 14 5 Tablå över investeringar 16 6 Finansieringskalkyl 17 7.1 Not ang. tillämpade bokslutsprinciper 18 7.2 Verksamhetsintäkter 18 7.3 Försäljningsvinster/-förluster från tillgångar bland bestående aktiva 18 7.4 Förändringar i bestående aktiva 19 7.5 Rörliga aktiva, fordringar (kortfristiga) 20 7.6 Eget kapital 20 7.7 Främmande kapital 20 7.8 Lån som förfaller till betalning senare än efter fem år enligt amorteringsplan 21 7.9 Passiva resultatregleringar 21 7.10 Antal anställda 21 7.11 Löner och arvoden 21 7.12 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan 22 7.13 Förteckning över använda bokföringsböcker 22 8 Underskrifter 23 1

VERKSAMHETSIDE, VISION Raseborgs Vatten sköter om vattentjänster inom de av fullmäktige fastslagna verksamhetsområdena. Vår verksamhet grundar sig på: - god service - kunnig och motiverad personal - tekniskt-ekonomiskt ändamålsenlig verksamhet Vi utvecklar vår verksamhet enligt kundernas behov och utvecklingen i Raseborgs stad - vi utvecklar vår yrkeskunnighet - vi stöder en rättvis och motiverad lönepolitik - vi tar initiativ beträffande vattentjänster i Raseborg - vi förbättrar vår: - teknik - kostnadsmedvetenhet - lönsamhet 2

VATTENVERKSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT År 2014 var tekniskt utmanande för vattenverket. De mest krävande projekten var saneringen av vattentornet i Ekenäs samt planeringen och byggstarten för vattenförsörjningslinjen mellan Karis och Svartå. I medlet av året övertog vattenverket ansvaret för vattenförsörjningen på Degerö och Skärlandet av Skåldö vattenandelslag. På området betjänas i detta nu ett 70 tal kunder via ett ledningsnät på ca 20 km. Övertagande av vattenandelslagets verksamhet krävde en betydande arbetsinsats under våren och åsikterna om övertagandet gick kraftigt isär. Med facit på hand kan man dock påstå att den utbyggda tekniken i skärgården ger enbart positiva effekter för både fastighetsägarna och närmiljön. Tekniken ger även möjligheter för utveckling av ett unikt område. Under året byggdes ny teknik i bl.a. Dönsby, Fiskars, Langansböle och Horsbäck. Sanering och komplettering av ledningsnätet utfördes bl.a. vid Stenbrinken, Köpmansgatan, Bulevarden, Ringvägen, Råckersgatan och Odlaregatan. I slutet av året påbörjades arbetet med en ny beredskapsplan för undantagssituationer. Planen färdigställs under våren 2015. För förbättrad information till våra kunder togs ett snabbt och smidigt SMS-system i bruk. Totalt investerades under året knappt 3,9 milj. varav investeringen i Skåldö vattenandelslag var knappt 2,2 milj. Driften förlöpte bra, en mindre kvalitetsstörning i vattenkvaliteten uppdagades på hösten i Ekenäs. Det "infekterade" området var i närheten av vattentornet, så störningen sammankopplades starkt med den pågående tornrenoveringen. Avloppsreningsverken fungerade i regel bra, enda undantaget var kvävereningen på Skeppsholmens reningsverk. Ekonomiskt var året lyckat, vattenförsäljningen uppnådde i huvudsak budget medan en liten minskning kan noteras i arbetsfaktureringen, vilket kan förknippas med pågående lågkonjunktur. Betydande inbesparingar i driftskostnaderna gav dock ett överskott på 680 304, vilket överskrider budget med marginal. Balansomslutningen ökade med 3,8 milj, främst som en följd av övertagandet av anläggningarna från Skåldö Vattenandelslag. Det lyckade ekonomiska resultatet är en följd av målmedvetna satsningar där direktionens och framförallt personalens samarbete och insatser är värda beröm. Vi är i huvudsak på rätt spår men det finns fortsättningsvis delområden och åtaganden vi kan bli bättre på. Personal och Direktion förtjänar ett stort Tack för välutfört arbete! Raseborg den 09.02.2015 Tom Törnroos vattenverkets direktör 3

ORGANISATION OCH PERSONAL Raseborgs Vattens ordinarie personal var vid årets slut 21 heltidsanställda samt 2 deltidsanställda (5 %). Personal med månadslön 11 och med timlön 10. Åldersfördelning mån tim. totalt 20-29 2 2 30-34 1 1 35-39 1 1 40-44 1 2 3 45-49 1 1 50-54 3 1 4 55-59 4 3 7 60-64 1 1 2 Personalens medelålder 48,6 år De deltidsanställda (5 %) är inte beaktade i ovanstående åldersfördelning. Under året gick Elisabeth Bäckström, Gunnar Åkerfelt och Bror Sundberg i pension. Bernhard Lindholm uppvaktades efter 40 tjänstgöringsår. ORGANISATIONSSCHEMA DIREKTION LAGERFÖRVALTARE VATTENVERKETS DIREKTÖR KANSLIPERSONAL 2 VATTENTÄKTER 2 DRIFTCHEF RENINGSVERKSSKÖTARE 2+4 RÖRMÄSTARE ARBETSLEDARE MONTÖRER 6 Två reningsverksskötare arbetar med arbetsledaransvar. 4

Organisationen arbetade i ett skift och ytterom arbetstid fungerade dejoursberedskap. Direktionens sammansättning 31.12.2014 Ordinarie ordf. Seija Kannelsuo viceordf. Ulla Lindström-Dahl Anders Johansson Roy Vidfält Tom Rehn Janine Winter Magnus Gottberg Ersättare Marianne Isaksson-Heimberg Linnea Henriksson Thomas Bergman Tor-Erik Stolpe Bo-Erik Ekholm Lotta Ekman Dick Mannström Mikael Borgman stads. representant Direktionen sammanträdde 8 gånger under året. EKONOMI Vattenförsäljningen uppgick till 1 388 601 m och omsättningen till 6 109 697. Årets överskott 680 304. I jämförelse med mätare i uppgjord budget kan konstateras att intäkterna på 4,42 /m är 2 cent över budget medan utgifterna på 2,32 /m är 34 cent under budget. Raseborgs Vattens avkastning till staden 598 532 Räntekostnader 315 682 Långfristigt främmande kapital inkl. ansl.avgifter 15 771 520 Fordringar 493 Omsättningstillgångar 171 Balansräkning / Aktiva Kassa och bank 1 995 Främmande kapital (kortfr) 2 277 Balansräkning / Passiva Eget kapital 10 886 Bestående aktiva 26 276 Främmande kapital (långfr) 15 772 5

VATTENANSKAFFNING Under året pumpades grundvatten från 13 st. vattentäkter av vilka Ekerö, Björknäs, Landsbro Mjölbolsta, Korsnäs och Brödtorp är de viktigaste. Den totala vattenpumpningen uppgick till 1 828 602 m 3 (1 767 196 m 3 ) vilket ger ett medeltal på 5 009 m per dygn. Såld vattenmängd 1 388 601 m 3 (1 422 795 m 3 ). Skillnaden mellan pumpad och försåld vattenmängd, som uppgår till 440 001 m 3 (344 401m 3 ) eller 24 % (19,5 %) består av vatten som använts vid underhåll av ledningsnätet, läckvatten samt vatten som använts vid brandtillbud. Vid alla vattentäkter förutom Mjölnarby och Lindnäs justerades råvattnets ph med lut, soda eller kalksten. Mjölnarby råvatten pumpas genom aktivkolfilter för reduktion av bekämpningsmedel medan vatten från Lindnäs vattentäkt används enbart som tekniskt vatten av vägförvaltningen. Vattentäkt pumpad mängd m /år 2014 2013 Ekerö 455 725 471 416 Landsbro 146 038 209 644 Mjölbolsta 325 382 281 103 Björknäs 339 738 229 208 Brödtorp 229 993 167 565 Nyby 50 148 63 771 Korsnäs 100 557 159 607 Mjölnarby 54 428 44 640 Västervik 104 753 126 632 Finnäs 4 032 3 863 Trollböle Lindnäs Harparskog ej i bruk ej i bruk Kansjerf 17 000 8 647 Manibacka 808 1 100 Totalt 1 828 602 1 767 196 6

I tabellerna nedan sammanställningar av vattenanalyser som utförts under året. Vattenanalyserna utfördes i huvudsak vid Västra Nylands vatten och miljö VUOSI ÅR 2014 Yks enh Ohjearvo riktv. (STM 461/2000) Pohja/Pojo Min/ Maks Min/Max Pohja,Pojo vedenottamo vattentäkt Karjaa/karis Min/ Maks Min/Max Min/ Maks Min/Max Karjaa,Karis vedenottamot Bromarv, vattentäkt Kansjärv Min/Maks Min/max Min/ Maks Min/Max Snappertuna Finnäs Manibacka Mustio Svartå Min/ Maks Min/Max Min/ Maks Min/Max Min/ Maks Min/Max Tammisaari, Ekenäs + Skåldö Min/ Maks Min/Max Tammisaari Ekenäs vedenottamot vattentäkter Min/ Maks Min/Max Haju/lukt Käyttäjien hyväksyttävissä eikä epätavallisia muutoksia ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei /ei Maku/smak Käyttäjien hyväksyttävissä eikä epätavallisia muutoksia ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei /ei *Sameus/grumlighet FNU Käyttäjien hyväksyttävissä eikä epätavallisia muutoksia < 0,2 / 0,84 < 0,2 / 0,5 0,54 / 0,54 0,31 / 0,31 8,7 / 8,7 < 0,2 / 0,22 < 0,2 / 0,66 Väriluku/färgtal Käyttäjien hyväksyttävissä eikä epätavallisia muutoksia < 5 / < 5 < 5 / < 5 < 5 / < 5 < 5 / < 5 20 / 20 < 5/ < 5 < 5 / < 5 *ph (mittaus huoneenlämmössä) 6,5-9,5 (T) 6,7 / 7,9 6,6 / 7,4 7,2 / 8,2 6,6 / 8,6 7,1 / 7,7 6,4 / 8,1 7 / 7,4 7,1 / 7,6 7,2 / 8,1 6/8 *Sähkönjohtavuus (25oC)Ledn.förmåga µs/cm 2500 (T) 120 / 315 212 / 292 175 / 175 222 / 222 187 / 187 157 / 164 145 / 345 *Rauta/järn µg/l 200 (S) < 25 / 73 < 25 / < 25 < 25 / 57 < 25 / 590 < 25 / 330 < 25 / 91 470 / 4100 < 25 / < 25 < 25 / < 25 < 25 / < 25 *Mangaani/mangan µg/l 50 (S) < 5 / 7,7 < 5 / 8,6 < 5 / 6,7 < 5 /88 < 5 / 55 8,5 / 61 20 / 1500 < 5/ < 5 < 5 / 13 < 5 / 12 3)*Alumiini/aluminium µg/l 200 (S) 6 / 21 < 3 / < 3 11 / 11 < 3 / 27 *Ammoniumtyppi ammoniumkväve mgn/l 0,4 (S) < 0,005 / < 0,005 < 0,005 / < 0,005 < 0,005 / < 0,005 0,0065 / 0,0065 0,17 / 0,18 < 0,005 / < 0,005< 0,005 / < 0,005 *Nitriittityppi/nitritkväve mgn/l 0,15 (V), lähtevä vesi 0,03 (V) < 0,002 / < 0,002 < 0,002 / < 0,002 < 0,002 / < 0,002 < 0,002 / < 0,002 < 0,002 / < 0,002< 0,002 / < 0,002< 0,002 / < 0,002 *enterokokit/enterokocker pmy/100 ml < 1 (V) 0 / 0 0 / 1 0 / 0 0 / 0 0 / 0 3)*Antimoni/antimon µg/l 5,0 (V) < 1 / < 1 3)*Arseeni/arsen µg/l 10 (V) 1,3 / 2,6 0,3 / 1,4 0,6 / 0,6 < 0,1 / 1,1 3)*Haihtuvat orgaaniset yhdisteet (VOC) ei /ei 3)*Boori/bor mg/l 1,0 (V) < 0,05 / < 0,05 3)*Kadmium/kadmium µg/l 5,0 (V) < 0,02 / < 0,02 < 0,02 / 0,04 0,13 / 0,13 < 0,02 / < 0,02 3)*Kromi/krom µg/l 50 (V) 0,12 / 0,15 0,07 / 0,27 0,39 / 0,39 < 0,05 / 0,22 3)*Kupari/koppar mg/l 2,0 (V) 0,032 / 0,62 0,0013 / 0,0046 0,14 / 0,14 0,002 / 0,049 3)*Syanidi/syanid µg/l 50 (V) < 5 / <5 *Fluoridi/fluorid mg/l 1,5 (V) < 0,2 / < 0,2 < 0,2 / < 0,2 < 0,2 / < 0,2 < 0,2 / <0,2 3)*Lyijy/bly µg/l 10 (V) 0,3 / 1,2 < 0,1 / 0,1 0,2 / 0,2 < 0,1 / 0,6 3) *Elohopea/kvicksilver µg/l 1,0 (V) 0,04 / 0,04 < 0,03 / < 0,03 < 0,03 / < 0,03 < 0,03 / 0,03 3)*Nikkeli/nikkel µg/l 20 (V) 0,3 / 0,5 < 0,1 / 0,3 0,1 / 0,1 0,2 / 0,9 *NitraattityppiNitratkväve mgn/l 11 (V) 0,65 / 0,95 0,83 / 1,2 1,3 / 1,3 0,16 / 1 0,18 / 1,3 3)*Seleeni/selen µg/l 10 (V) < 0,5 / < 0,5 3)*Kloorifenolit (STM 461)/klorfen. summa 10 (V) ei /ei *Nitriitti- ja nitraattitypen summa mgn/l 0,65 / 0,95 0,16 / 1 0,18 / 1,3 Happi/syre mg/l 0,8 / 3,3 *Alkaliteetti/alkalitet mmol/l 0,69 / 1,8 0,68 / 1,3 0,75 / 1,1 0,51 / 1,6 0,89 / 0,91 0,18 / 2,1 Hiilidioksidi/koldioxid mg/l 22 / 44 < 0,4 / 38 4,2 / 12 1,2 / 46 8,3 / 11 0,53 / 36 Kokonaiskovuus/hårdhet mmol/l 0,44 / 1,1 0,56 / 1 0,58 / 0,77 0,32 / 0,45 0,54 / 0,64 0,12 / 0,89 3)*Orgaaninen kokonaishiili (TOC)/kol mgc/l pätavallisia muuto 1,1 / 1,4 0,8 / 1 1,5 / 1,5 0,8 / 1,8 *Kloridi/klorid mg/l 250 (S) 3,6 / 28 20 / 30 8,7 / 8,7 2,8 / 20 *Sulfaatti/sulfat mg/l 250 (S) 13 / 26 12 / 29 12/ 12 6 / 17 *E.coli (37oC, 18h) pmy/100 ml < 1 (V) 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 *koli bakt. (37oC, 18h)/koli pmy/100 ml < 1 (S) 0 / 2 0 / 3 0 / 0 0 / 3 0 / 0 0 / 8 0 / 0 0 / 3 0/ 0 0/ 0 *Het. Bakt. (22oC, 68h) pmy/ml 0 / 22 0 / 150 0 / 3 0 / 300 0 / 7 0 / 61 6 / ~980 0 / 24 0 / ~830 0 / 84 3)*Natrium/natrium mg/l 200 (S) 3,9 / 22 10 / 22 8 / 8 2,6 / 27 3)*Polysykliset aromaattiset hiilivedyt (PAH)/kolväten summa 0,10 µg/l ei tod / ei tod ei tod / ei tod ei tod / ei tod 3)*Torjunta-aineet (GC+LC)bek.medel 0,03/0,10 µg/l, summa 0,50 µg/l kts liite kts liite kts liite kts liite kts liite kts liite ei tod kts liite 7

VATTENDISTRIBUTION OCH AVLOPPSAVLEDNING Verksamhetsområdet omfattar med nuvarande indelning 8 st. separata områden. De största är centrumområdena i Karis, Pojo, Tenala och Ekenäs. Dessa områden omfattar både vatten och avloppshantering, avloppsvattnet renades centralt i Karis-Pojo eller Skeppsholmens reningsverk. I Svartå, Finnäs, Bromarv och Manibacka finns separata distributionsnät. I Svartå och Bromarv renades avloppsvattnet i ett lokalt reningsverk medan det i de två övriga områdena enbart distribuerades vatten. Under året anslöts 18 nya kunder till vårt ledningsnät 26 st. läckage på huvudvattenledningar reparerades samt 35 st. anslutningar förnyades. Utbyggd teknik per 31.12 2014 Vatten Avlopp Tryckförhöjningsstationer Vattentorn Avloppspumpstationer Reningsverk 372 km 390 km 7 st. 3 st. 137 st. 4 st. AVLOPPSVATTENRENING Vid avloppsreningsverken renades under året 2 714 337 m 3 avloppsvatten. Tekniken i reningsverken varierar medan huvudprincipen för reningen är densamma. Avloppsvattnet renades mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Totalt komposterades 3 462 t slam från reningsverken. Karis Pojo reningsverk Reningsresultat som årsmedelvärden (ok siffror) Reningsverk Q med. BS 7 P N Q tot m 3 % % % m 3 Kar-Po 3 800 99 97 80 1 386 072 Skeppsholmen 3 420 99 99 60 1 245 067 Svartå 193 93 95 19 70 450 Bromarv 35 99 98 65 12 748 Reningskrav BS 7 P N % % % Kar-Po 95 95 60/70 Skeppsholmen 95 95 70 Svartå 90 90 Bromarv 90 90 40 8

1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 I nedanstående diagram reningseffekten vid våra centralreningsverk och utvecklingen för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen under de senaste årtiondena. kg P/d Fosfor och kvävebelastning från Skeppsholmensreningsverk1981-2014 kg N/d 10 8 6 4 2 0 160 140 120 100 80 60 40 20 0 fosfor kg P/d kväve kg N/d kg O₂/d 250 200 150 100 50 0 BOD belastning från Skeppsholmens reningsverk 1981-2014 mg O₂/l 70 60 50 40 30 20 10 0 BS7 kg O2/d BS7 halt mg O2/l kg P/d 10 8 6 4 2 0 Skeppsholmen/utgående fosformängd och fosforhalt år 1981-2014 mg P/l 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 fosfor kg/d fosforhalt mg/l 9

1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 kg N/d 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Kvävebelastning från Karis-Pojo reningsverk 1983-2014 Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja kg O₂/d 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 BOD belastning från Karis-Pojo reningsverk 1983-2014 Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja kg P/d 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Fosforbelastning från Karis-Pojo reningsverk 1983-2014 Gumnäs Karjaa-Pohja 10

UTBYGGNAD OCH SANERINGAR Under året byggdes ny teknik i bl.a. Dönsby, Fiskars, Langansböle och Horsbäck. Sanering och komplettering av ledningsnätet utfördes bl.a. vid Stenbrinken, Köpmansgatan, Bulevarden, Ringvägen, Råckersgatan och Odlaregatan. I slutet av året påbörjades arbetet med en ny beredskapsplan för undantagssituationer. Planen färdigställs under våren 2015. För förbättrad information till våra kunder togs ett snabbt och smidigt SMS-system i bruk. Totalt investerades under året knappt 3,9 milj. varav investeringen i Skåldö vattenandelslag var knappt 2,2 milj. 11