P?009-0,t3-54 rh3 STADSBYGGNADS KONTORT Planavdelningen Susanna Stenfelt Tfn 08-508 261 42 PANBSKRIVNING 2010-02-15 I (8) Dp2009-01362 Detaljplan ftir Sånglärkan I i stadsdelen Östermalm i Stkhlm Dp 2009-01362-54 N \ñ \ r;.{ { õ..v, tt1! d M bó.ô ' d t^ >. -ô Q' b '. l! I -v. g ' Kvarteret Sånglärkan med den aktuella fastigheten till höger i fnden HANDINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör även denna planbeskrivning samt genmförandebeskrivning.
F2üt-ü{3Ë2-54 2 (8) Dp 2009-01362-54 PANNS SYFT OCH HVDDRAG Planens syfte är att utöka användningsbestämmelsen ftir att möjliggöra en småskalig htellverksamhet jämte befintlig bstadsanvändning. Planen mfattar även en ny byggrätt ftir ett rangeri. Planen syftar vidare till att inftjra skyddsh varsamhetsbestämmelser sm säkerställer ett långsiktigt bevarande av den kulturhistriskt värdeful la byggnaden. PANDATA Markägförhållanden h mfattning Fastigheten ägs av Herresunda Hlding AB. Detaljplanen mfattar Sånglärkan I med adress Sköldungagatan2 i ärkstaden, Östermalm. /i ^ \ r..l ú; (\ õ Ê, rt) C I '0d u uô x - :õ./l >- ) b ' -v! :õ r TIDIGAR STIi.NINGSTAGANDN Översiktsplan nligt Översiktsplan 99 ingår planmrådet i riksintresset Stkhlms innerstad med Djurgården. nligt Stkhlms byggandsrdning skall stadsdelen utveklas så att dess karaktärsdrag bevaras h utveklas. Den äldre bebyggelsens prprtiner, material h takfrm bevaras eller återställs, särskilt mt gatan. Vid kmpletteringar eftersträvas samverkan med mgivningen i fråga m skala h vlym. Detaljplan Gällande detaljplan ftir Sånglärkan l, Pl 39174, fastställd 1952, mfattar hela ärkstaden. Planen tillåter tre våningar samt vind. Planen reglerar byggnadshöjd h tillåter utskjutande trapphus h mindre garagebyggnad med max2,5 meters höjd på gården.
F :,' li "*{ li - {i,{ i_ì ii 2 - - 4 3 (8) Dp 2009-01362-54 Sånglärkan I regleras även av en tilläggsplan Tp Pl7575A från 1979 sm anger bstadsanvändning, h av Tp Pl 6908 sm reglerar tillåtet byggnadsdjup. Planen är gjrd efter byggnadens uppftirande vilket medför att byggrätten är fullt utn dad, förutm gällande möjlighet att r.rppföra garage på gården. STADSBID OCH BFINTIG BBYGGS Området idag ärkstaden representerar de tydligaste h bästa exempel på en mdern stadsplanering från början av flrra seklet. I stället fr att mekaniskt förlänga rutnätet skulle förankring sökas utifrån platsens förutsättningar. n knstnärlig syn genmsyrade gestaltningen, från planen till minsta byggnadsdetalj. Förebilder hämtades från tiden före det industriella genmbrttet, där det hantverksmässiga std högt i kurs. \... úi.l (\ õs Ø! ñðô \3 - õ a/1 i -Õ b C - -v. Bragevägen med ngelbrektskyrkan i fnden, 1917 I Per-Olf Hallmans regi gestaltades ärkstadens karaktäristiska h småskaliga stadsrum med ngelbrektskyrkan mnumentalt plaerad i fkus. Områdets arkitektur präglas av jugendvillr närmast Valhallavägen, natinalrmantisk bebyggelse i tegel från l9lo+alet samt 1g20-talsklassiism. nder stadsdelens tretti tillkmstår har stilidealen skiftat men den hantverksmässiga kvaliteten igenmförande har alldämt kunnat upprätthållas. Resultatet är en sammanhållen h kntinuerlig stadsmiljö med betydande inslag av grönska sm medvetet intrduerades. Den kuperade tpgrafìn i stadsdelen samt kvarterens öppna karaktär lrstärker ytterligare det pittreska h på en gång urbana uttryket. Villrna i ärkstaden är uppförda sm enfamiljsbstäder men dess betydande strlek har fta inneburit att utländska beskikningar h företag kmrnit att dminera mrådet sedan efterkrigstiden. :ḏ v. -9 u
P2û0S-01382-54 4 (8) Dp 2009-01362-s4 Byggnaden på fastigheten Sånglärkan I uppfürdes l9l0-l I i ärkstadens andra utbyggnadsfas h tillhör de i särklass tidigaste natinalrmantiska tegelbyggnaderna i Stkhlms innerstad. Huset är uppftrt i rödbrunt tegel på skel i granit. Huvudentrén ligger mt gården sm är murmgärdad men öppnar sig mt gatan genm sitt valv. Sedan 1948 har byggnaden använts sm kntr h byggts m ftir detta ändamål. Myket av den ursprungliga inredningen fìnns dk bevarat, delvis dlt bakm senare vägg- h takbeklädnad. Kultu rh istrisk klassifierin g nligt Stkhlms Stadsmuseu øs klassifiering är fastigheten grönmarkerad, vilket innebär att byggnaden är "särskilt värdefull från histrisk, kulturhistrisk, miljömässig eller knstnärlig synpunkt". Byggnaden ligger inm mråde sm utgör riks intresse för kulturmilj övården. I den antikvariska ftirundersökningen knstateras att byggnadens kulturhistriska värde återfinns främst i de välbevarade exteriörerna med vakra tegelfasader h kpparplåtsdetaljer samt ursprungliga fünster. Interiört frnns rumsvlymer h -samband samt ytskikt värda att bevara. PANFöRSAGT Planen syftar till att möjliggöra für en mindre htellverksamhet inm fastigheten. Verksamheten är tänkt att rikta sig till gäster eller sällskap med önskan m en viss avskildhet h exklusivare standard. ô.1 \. r; (\ <>. õ -, 'l I ' d uô Planen avser att utöka gällande planbestämmelser ftir att utöver bstadsändamål även möjliggöra htellverksamhet. Planändringen innebär dessutm en ny byggrätt ftlr ett rangeri m drygt 30 m2. Det nya rangeriet på gården är tänkt att innehålla ett frukstrum. För att hushålla med det begränsade gårdsrummet ftireslås rangeriet plaeras direkt på muren i fastighetsgränsen. Planen syftar vidare till att infìjra skydds- h varsamhetsbestämmelser sm säkerställer ett långs iktigt bevarande av den kulturhistriskt värdefu I la byggnaden. x. - (l,/, >- -ô q, b 'Ë - Ê! C :6 3 f Situatinsplan
P200s-{i,t3Ë?-54 s (8) Dp 2009-01362-54 Arkitektnisk utfrmning tifrån ambitinen att på en gång utvekla h bibehålla ärkstadens bstadskaraktär h arkitektniska särart bör ftirändringarna inm fastigheten ta hänsyn till stadsdelens karaktär. Orangeriet uppfìirs sm en glaspaviljng i ett plan h sammanbinds med huvudbyggnaden genm en inglasning frbindelse. Med en plaering direkt på den befintliga trädgårdsmuren ska byggnadselementen samspela arkitektniskt. Med en smäker metallknstruktin, i en mörk kulör, brutet tak h ett småskaligt spröjsverk ges rangeriet en karaktär sm knyter an till huvudbyggnadens skala h hantverksmässiga uttryk. (. \..l ô u; N ) ô i x Orangeri, fasad r/t! dm bô. 'g dvt i -ô b 0) ' i C' Orangeri, sektin Ê -v! '
P2009-01362-54 6 (8) Dp 2009-01362-54 I takfallet mt gården medges ett ateljéftinster fìir att möjliggöra en nödvändig hisskmmunikatin inm byggnaden. tt strt fünsterparti plaeras mellan takkuprna h gestaltas sm ett ateljéftinster sm ska smälta in i takarkitekturen. it;ili Fasad mt gården med ateljéfdnster h sektin genm rangeri h underliggande teknikutrymme, samt sektiner genm ateljéftinster \ m (.l 6 (\ É õ r 6, '0 rü bô bô -ô! d vt >\ l d, b.!! Ftmntage med ateljéfdnster, vy från Sköldungagatan
P200s-0, 3Ë2-54 7 (8) Dp 2009-01362-54 Genm skyddsbestämmelser skyddas byggnaden h den del av muren sm inte berörs av rangeriet från rivning h ftirvanskning. Interiört skyddas ñrståelsen av rumssambanden, vilket innebär att ftirändringar kan ske under ftirutsättning att upplevelsen av kmmunikatinen mellan rummen samt rummens vlymer är tydligt avläsbara. I vissa utvalda rum skyddas även fast interiör sm är särskilt bevarandevärd. Även vissa rumssamband ska bevaras. Markbehandling Planändringen innebär en upprustning h mdaning av hela gårdsmiljön. Detta ftirutsätter att den parkering sm idag tt hela gårdsrummet i anspråk mvandlas till en grönskande trädgård i anslutning till det nya rangeriet. n grön h småskalig markplanering i samspel med den natinalrmantiska arkitekturen skall bidra till att ftirankra rangeriet i sin mgivning. ndast naturmaterial sm natursten h grus bör användas i den kulturhistriskt värdefulla ärkstaden..l \ I..t ô úi (.r, ô õ v Pø d)! (l ú bô x. 'd v, >. -ô bô - C' Gården rustas upp h mvandlas från parkeringsplats till trädgård. Parkering h angöring Fastigheten angörs från Sköldungagatan. Parkeringsbehvet bedöms sm ringa då gästerna endast i myket liten mfattning fürväntas anlända i egen bil. tt antal parkeringsplatser förhyrs i ett intilliggande garage avsedda att nyttjas av gäster h persnal. Inm fastigheten bereds en parkeringsplats reserverad för handikappade. everanser till h från fastigheten sker via sidentrén i kellarplanet. Området är välfìirsörjt med kllektivtrafik. Tillgänglighet Genm att installera hiss i byggnaden görs hela huset tillgängligt. n handikappanpassad entré planeras i bttenvåningen. tu! g '0 (9
PZ0Ð5_ü,t362_54 8 (8) Dp 2009-01362-54 KNsKVNSR rön ruu, öw Behvsbedömning Stadsbyggnadskntret h Miljöflrvaltningen (090305) bedömer att detaljplanens genmfürande inte kan antas medftjra sådan betydande miljöpåverkan sm åsyftas i PB 5 kap l8$ eller MB 6 kap I I $ att en miljöbedömning behöver göras. Planlrslaget strider inte mt gällande översiktplan. Planft)rslaget bedöms inte heller strida mt några andra kmmunala eller natinella riktlinjer, lagar eller ftirrdningar. Kulturmiljö Per Nelsn Byggnadsvårdsbyrå har gjrt en antikvarisk ft)rundersökning där man knstaterar att byggnadens kulturhistriska värde återfinns främst i de välbevarade exteriörerna med vakra tegelfasader h kpparplåtsdetaljer samt bevarade ftinster. Aven invändigt finns rumsvlymer h ytskikt värda att bevara. Den sammanfattande antikvariska bedömningen är att en htellanvändning kan vara en ng så lämplig verksamhet för denna byggnad' n viktig ingrediens ftir att lykas med mbyggnaden h synliggöra byggnadskvaliteter är att ny ventilatin kan lösas på ett ftir byggnaden lämpligt h varsamt sätt h med utnyttjande av befintliga kanaler i skrstenar. Buller under byggnatinen Miljöbalken gäller vid arbeten sm kan medftira störningar till mgivningen. Av miljöbalken framgår att verksamhetsutövare är skyldiga aft skaffa sig den kunskap sm behövs med hänsyn till verksamhetens art h mfattning ftjr att skydda människrs hälsa h miljön mt lägenhet eller skada..l \. ô (. I ô ú; (.. õ -v. ' õm qô x -ô. ø d r/l >- - b, : Fredrik egeby Planhef Susanna Stenfelt Planhandläggare ).9. ' 19