Trappan ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv

Trappan ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv Utvärderingsrapport nr III juni 2006 av: Lisa Lindén på uppdrag av Trappan

Förord Trappanprojektet har under fyra terminer erbjudit en möjlighet för alla sångare, dansare, musikalartister, skådespelare och teatermusiker att under en vecka eller mer fördjupa och/eller bredda sina yrkeskunskaper och att delta i en diskussion om jämställdhets- och genusfrågor relaterat till yrkesutövande och samhälle. Allt under ledning av mycket professionella pedagoger. Gemensamt för alla är att de håller en mycket hög kvalitet och att alla ombetts att ha med genus- och jämställdhetsaspekten i arbetet. Många av dessa är tongivande utövande artister, regissörer, koreografer m.m inom branschen, andra har pedagogiken som sitt yrke. Har då Trappans verksamhet ökat medvetenheten om jämställdhets och genusfrågor hos artisterna i regionen? Har det varit viktigt för diskussionen att även frilansare genom Trappans kurser och seminarier kunnat delta i ett samtal som annars mest förts inne på institutionerna? På dessa frågor tror jag, efter att ha sett resultaten av de senaste enkäterna till deltagarna, att vi kan svara ja! Har det faktum att Trappan i sin ledning samlar företrädare för hela branschen i ledningsgruppen bidragit till en utveckling av jämställdhets- och genusarbetet i dessa verksamheter? Den frågan är svårare att besvara, jag skulle tro att påverkan sker åt båda håll d.v.s hur vi i ledningen för Trappan diskuterar och vilka beslut vi tar vad gäller dessa frågor har sin grund i vilka diskussioner och aktiviteter som pågår i verksamheterna och vice versa. T.ex när Gugge Sandström, chef för FolkTeatern bjöd in Lisa Lindén för att se pågående föreställningar och anlägga ett genusjämställdhetsperspektiv på dessa och presentera för personal och ledning så ledde det till att flera teatrar i regionen följde efter. Några genom att ledamöter i ledningsgruppen bjöd in Lisa, och i ett fall kom förslaget från personal som deltagit i två seminarier i samband med det showcase med genusperspektiv som Trappan genomförde våren 2005. Lisa har också föreläst för Teatercentrum. Framför allt tror jag att de erfarenheter vi gör från de olika kurserna och de samtal som förs i ledningsgruppen kan leda vidare till intressanta seminarier, kurser och andra projekt som ger fördjupade kunskaper som i sin tur kan bidra till att utveckla konsten i VG-regionen ur dessa perspektiv. I den vision för en framtida permanent verksamhet som ledningsgruppen arbetar med och där en vidgning av utbudet för fler yrkesgrupper än artister ingår, finns ett fortsatt arbete med genus- och jämställdhetsfrågor med som en viktig del. Att vi i vår, om än i liten skala, haft ett seminarium för upphovsmän kring maktperspektiven ser vi som en viktig början på det framtida arbetet med dessa frågor i Trappan. Slutligen ser vi med stolthet att regeringens kommitté för jämställd scenkonst i sitt betänkande Plats på scen, som i april lämnades till utbildnings- och kulturministern Leif Pagrotsky, konstaterar att Trappan har jämställdhet integrerat i kärnverksamheten. Trappan finns också med i den guide till jämställdhetsarbete i scenkonsten som avslutar betänkandet och det har redan resulterat i att jag ombetts uttala mig i Norsk radio om tillståndet vad gäller jämställdheten i Sverige. Den utvärdering som ligger till grund för denna rapport, som är den tredje i ordningen, är gjord av Lisa Lindén, genusvetare. Lisa är sedan starten 2004 knuten till projekt Trappan som utvärderare och sakkunnig i jämställdhets och genusfrågor. Ulla Svedin ordförande

DEL I...4 DISPOSITION...4 MÅLSÄTTNINGAR...4 VERKSAMHET KRING GENUS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV...5 TIDIGARE RESULTAT...5 Rapport I mars 2005...5 Rapport II augusti 2005...6 Utvärderingen...8 VAD SÄGER KURSDELTAGARE OCH KURSLEDARE?...8 Ökad medvetenhet/kunskap om genus- och jämställdhetsfrågor?...9 Mod, kommunikation och presentation med Imor Herman höst 2005...10 Dubbning med Lars Edström...10 Hitta din röst i sång och tal med Camilla Ny...11 Kön som konstruktion kurs i Dragking med teatergruppen Subfrau...11 Individuell coachning i markandsföring med Ulrika Sonn och Silva Hildbrand...11 Från fantasifoto till dramatisk text II med Jane Rasch...11 Skådespelarens elementära kunskaper i Scenisk närvaro med Sören Larsson...12 Provsjungningsteknik med Sören Renulf...12 Uta Hagen- teknik med Elisabeth Sevholt höst 2005...12 Alexanderteknik med Barbro Olsson...13 Gestaltande arbete för musiker med Henric Holmberg och Lars-Eric Brossner...13 En doft av filmskådespeleri med Andrea Östlund och Gorki Glaser Müller...13 Den unika rösten rösten som livsredskap med Marie Bergman...14 Seminarium om genus- och mångfald för upphovsmän med Karin Enberg m.fl...14 Ljudboksinläsning med Tomas Bolme...14 Uta Hagen-teknik med Elisabeth Sevholt våren 2006...14 Traditionell musikalrepertoar med Vernon Mound...15 Språkträning för sångare med Jürgen Hering...15 Mod, kommunikation och presentation med Imor Herman vår 2006...15 Från fantasifoto till dramatisk text (fler tankar)...15 INFORMATIONS/KUNSKAPSSPRIDNING...16 Utbildningsdag för kursledare och ledningsgrupp...17 Konferens...17 Ledningsgruppsmöten...17 Kursintroduktioner...17 Café och seminarieverksamhet...18 KURSER OM KÖN, GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET...19 Sammanfattning av Kön som konstruktion kurs i Dragking med Subfrau...20 Sammanfattning av Seminarium om genus- och mångfald för upphovsmän....20 PÅVERKAR TRAPPAN?...21 Enkät till ledamöter...21 MÅLUPPFYLLELSE...23 FRAMTIDEN...24 DEL II...25 SEMINARIEVERKSAMHET PÅ ARTISTEN HÖSTEN 2005 OCH VÅREN 2006...25 Niklas Hjulström och Johan Borgström...25 Anna Vnuk...25 KURSER OM KÖN, GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET...27 Kön som konstruktion kurs i Dragking med teatergruppen Subfrau...27 Intervju med Kristina Alstam från Subfrau...34 Seminarium om genus- och mångfald för upphovsmän med Karin Enberg m.fl...35 SAMTAL OM KONST, GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET...43 Henric Holmberg december 2005...43 Lena Cedervall Broberg februari 2006...44 Tony Grahn vår 2006...47 Kommentarer till samtal med kursledare...47 BILAGOR...49

Del I TRAPPAN är ett kompetensutvecklingsprojekt för scenartister i Västra Götalandsregionen. Huvudman för projektet är TeaterAlliansen. TRAPPAN är ett jämställdhetsprojekt enligt EU Växtkraft Mål 3. TRAPPAN:s ledningsgrupp har en unik sammansättning med företrädare för både arbetsgivar- och arbetstagarsidan 1. Den övergripande målsättningen i projektet är att bli en permanent verksamhet. Övergripande sammanfattar denna rapport pilotprojektet mellan tiden augusti 2005 t.o.m. maj 2006 och fokuserar på TRAPPAN:s eventuella påverkan på sin omvärld vad gäller genus- och jämställdhetsperspektiven samt hur dessa perspektiv kan fortsätta att integreras i en eventuell permanent verksamhet. TRAPPANS övergripande verksamhet utvärderas parallellt av kurskoordinator Mia Bergdahl. I juni/juli 2006 är hennes rapport tillgänglig på TRAPPAN:s hemsida. Bergdahl har tidigare publicerat rapporten Kompetensutveckling för scenartister. Utvärdering av projekt TRAPPANS verksamhet hösten 2004 våren 2005. 2 Föreliggande rapport bygger främst på observations-, enkät- och samtalsmaterial från kursdeltagare, kursledare och övriga aktörer som varit engagerade i TRAPPANS verksamhet. Disposition Rapporten är uppdelad i två delar, den första delen är en sammanfattande del och den andra redogör för observationer under kurser och seminarium. Målsättningar På projektets hemsida finns mål vad gäller genus- och jämställdhetsfrågorna beskrivna och det är dessa mål som utvärderingen ställs emot. Under hösten 2004 bröts huvudmålen, på min inrådan, ner till delmål av ledningsgruppen. Projekt TRAPPAN vill öka jämställdheten och tillvarata invandrande artisters kompetens. Scenkonst och det som visas på film och TV påverkar. En uppsättning, en film eller en TV-serie innehåller värderingar, vare sig man är medveten om det eller inte, värderingar som förmedlas till publiken. Delmål för 2004 och 2005 Att initiera forskning kring frågorna om genus och jämställdhet Att initiera diskussioner kring genus och jämställdhet i alla verksamheter och i branschen som helhet Att föra ut diskussionen i branschen och sprida kunskap till utövare och arbetsgivare Att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och att bygga nätverk Att sprida kunskaperna även utanför landets gränser 1 För mer information om TRAPPANS organisering se tidigare rapporter på TRAPPANS hemsida, www.trappan.net. 2 Det går att ladda ner rapporten från TRAPPANS hemsida wwww.trappan.net. Där finns också tidigare rapporter om TRAPPAN ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

Jämställdhet Projekt TRAPPAN har som mål att verka för en utveckling som leder till att det som visas på scen och på film och TV inte skall bidra till att konservera könsrollerna. Vi skall bl.a. undersöka pjästexter och gestaltning inom vårt område ur ett genusperspektiv. 3 Verksamhet kring genus- och jämställdhetsperspektiv Det här är den tredje rapporten om TRAPPAN ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv, de tidigare rapporterna har presenterats i mars och augusti 2005. 4 Sammanfattningsvis har TRAPPAN under tiden för augusti 2004 och maj 2006 i urval arrangerat och genomfört följande; Elva café/seminariekvällar, varav majoriteten behandlat perspektiv och teman kring genus- och jämställdhet inom scenkonstområdet Ett trettiofemtal långa (minst en vecka) kurser (se bilaga på kurser och kursledare) där alla kursledare har haft till uppgift att tänka kring genus- och jämställdhetsperspektiven Fyra av ovan nämnda kurser har haft särskilt fokus på genus- och jämställdhetsperspektiv En utbildningsdag i genus- och jämställdhetsfrågor för kursledare, ledningsgrupp och referensgrupp Två särskilda seminarium kring genus- och jämställdhetsperspektiv i samband med Showcase med genusperspektiv En öppen redovisning från kursen Att läsa en Dramatiskt text ur genusperspektiv En konferens om TRAPPANS framtid där också arbetet med genus- och jämställdhetsfrågor presenterades Under våren 2005-våren 2006 har jag deltagit på åtta kursintroduktioner och presenterat projektets arbete med genus- och jämställdhetsperspektiven Tidigare resultat För att placera en läsare i den nutida verksamheten ges här en kortfattad beskrivning av tidigare presenterade resultat. Rapport I mars 2005 Utvärderingens resultat visade i mars 2005 att ungefär hälften av de intervjuade kursledarna trodde att deras medvetenhet kring frågorna hade ökat eller till viss del ökat, på grund av att de ombads tänka kring genus och jämställdhet under kurserna. Däremot gav det inte så många konkreta effekter på kursplaneringen. I princip alla intervjuade kursledare trodde att deras kurser på lång sikt kunde ha en bidragande effekt till att målsättningen, att bidra till en utveckling som inte skall bidra till att könsroller konserveras uppnås. Flera kursdeltagare nämner att de upplevt att grupperna haft ett tillåtande klimat och att kursledare behandlat 3 Se www.trappan.net 4 De finns på TRAPPANS hemsida.

alla lika oberoende av kön. En del kursdeltagare har ansett att genus och/eller jämställdhet inte haft med kurserna att göra. Resultat från kursen Att läsa en dramatisk text ur ett genusperspektiv var att kursdeltagarna antingen upplevde sig ha blivit stärkta i det de redan visste och/eller fått nya kunskaper och argument. Vad det gällde de övriga kurserna så upplevde kursdeltagare att genus- och jämställdhetsperspektivet tydligast var applicerat på kurserna Clown och Comedia och Mental träning. Förslag på fortsatt verksamhet i mars 2005 I rapporten konstaterades också att det fanns en poäng med att fortsätta på den inslagna vägen, att både arbeta med specialkurser kring genus- och jämställdhetsperspektiven samtidigt som de integreras i alla kurser, det vill säga en kombination av mainstreaming och säråtgärder. 5 I mars 2005 föreslogs inför det fortsatta projektarbetet bland annat att det var viktigt a) att undersöka vad kursledare och kursdeltagare menar att ett genusperspektiv är b) att arbeta för att öka antalet åhörare på cafékvällarna under 2005 och c) etablera en mötesplats, d) göra en tydlig introduktion till alla kursdeltagare där det framgår att TRAPPAN är ett jämställdhetsprojekt e) sträva efter att behålla en jämn könsfördelning bland kursledare samt f) arrangera träff/kurs för inblandade kursledare om genus- och jämställdhet. Kommentarer i maj 2006 Alla föreslagna punkter har beaktats i det fortsatta arbetet. Flera försök har gjorts till att etablera en mötesplats, men faktum kvarstår att det är få som kommer på kvällsseminarierna. Även TRAPPANS egna kontorslokaler vid Heurlins Plats, Lagerhuset, Göteborg kommer att göras tillgängliga som mötesplats. 6 Rapport II augusti 2005 I augusti 2005, i rapport nummer II, stod det att läsa att under våren 2005 hade sammanlagt 127 deltagare gått på TRAPPANS kurser. Av dessa var 93 kvinnor (73 %) och 34 män (27 %). Under våren 2005 genomfördes bland annat Showcase med genusperspektiv med 5 Mainstreaming eller Gender mainstreaming kan översättas med att få in genus i huvudfåran. Det är en strategi som används för att föra in ett genus- och jämställdhetsperspektiv i alla delar av en ordinarie verksamhet/på en ordinarie agenda etc. Denna strategi används både på EU- och regeringsnivå och även inom Västra Götalandsregionen. Säråtgärder kan beskrivas som en strategi för att koncentrera sig på någonting mer utlyft ur sitt sammanhang och att där (enbart) fokusera på ett perspektiv/fråga/ämne etc. Dessa strategier står inte i motsatsförhållande till varandra, utan kan enligt mig med fördel användas parallellt för att implementera ett genusoch jämställdhetsperspektiv och arbete för ett aktivt jämställdhetsarbete. 6 Enligt uppgift på referensgruppsmöte i maj 2006.

tillhörande seminarium 7. Marie Fedltmann var regissör och Malin Enberg producent för Showcase med genusperspektiv. Nio scenartister kom att delta, fem män och fyra kvinnor. Under repetitionsarbetet upplevde regissören en positiv tyngd bakom sig vilket berodde på att genusperspektivet var explicit uttryckt i arbetet. I intervjuer framkom att det på ett praktiskt plan var för kort tid för att hinna med både Showcasearbetet och genusperspektivet och att det tycktes krocka med varandra. Vad det gäller det konstnärliga arbetet gjordes flera försök till att bryta traditionella föreställningar av kön. Resultat från övriga kurser våren 2005 handlade bland annat om ökad medvetenhet/kunskap om genus och/eller jämställdhet. På enkäterna under våren 2005 fanns en fråga om kursdeltagarna ansåg att respektive kurs förutom kursens huvudtema, också höjt deras medvetenhet/kunskap kring genus och/eller jämställdhetsfrågor. Det fanns tre alternativ på frågan; Ja, Nej eller Delvis. Sammanställningen visar att 24 kursdeltagare svarade Ja (13 kvinnor, 10 män, 1 med okänt kön). 16 kursdeltagare svarade Nej ( 12 kvinnor, 4 män). 33 kursdeltagare svarade Delvis (27 kvinnor, 6 män). I procent räknat blir det Ja: 33 %, Nej: 22 %, Delvis: 45 %. 8 Flera av dem som svarat nej eller delvis menar att de redan innan kursen upplevde att de hade en hög medvetenhet kring frågeställningarna. Av elva kursledare tyckte sex att det varit utvecklande för arbetet och/eller tillfört någonting till kursen att de ombads att tänka kring genus och jämställdhet, fyra svarade delvis på frågan. Ett integrerat genusperspektiv var tydligaste på kurserna Från fantasifoto till dramatisk text, En doft av Filmskådespeleri, Ljudboksinläsning och även Den fysiska konflikten på scen under våren 2005. I augusti 2005 skrev jag att jag allmänt uppfattade att TRAPPAN låg bra till vad det gäller att på sikt nå en måluppfyllelse för jämställdhetsmålen och att TRAPPAN framförallt skapat olika plattformar för diskussion. Under det första verksamhetsåret var genus- och jämställdhetsfrågor aktuella på alla fyra ledningsgruppsmöten. Utifrån mitt arbete med TRAPPAN fick jag också uppdrag om genus- och jämställdhetsfrågor på flera institutioner som sitter representerade i TRAPPANS ledningsgrupp. Showcase med genusperspektiv gav framförallt kvinnor en möjlighet att spela större roller/visa upp sig mer än vad som vanligtvis är fallet. 7 Showcase är ett tillfälle för artister att få visa upp sig inför potentiella arbetsgivare. Tidigt i projektet så fanns det planer på att genomföra tre Showcase inom ramen för projektet. Ett för invandrande scenartister, ett för (icke-invandrande) män och ett för (icke-invandrade) kvinnor. Nu blev det inte så på grund av ekonomi, tid och att det var svårt att hitta scenartister med invandrarbakgrund. Istället blev det ett Showcase med genusperspektiv under våren 2005 som riktade sig till både män och kvinnor. 8 Se TRAPPANS hemsida. www. trappan.net

Utvärderingen Sammanfattningsvis fokuserade den löpande utvärderingen under det första verksamhetsåret, på att i ett brett perspektiv undersöka vad ett genus- och jämställdhetsperspektiv utvecklats till och hur det uppfattats på de olika kurserna. Jämställdhetsperspektiven var de som upplevdes som minst svårt att ta till sig, både för kursledare och kursdeltagare. Samtidigt kunde man med viss försiktighet att säga att det gick att se en utveckling av förståelsen av genusbegreppet överlag inom ramen för TRAPPANS verksamhet. I denna rapport finns en intention att försöka svara på om TRAPPAN påverkar branschens alla delar, det vill säga att undersöka projektets eventuella måluppfyllelse. Vad säger kursdeltagare och kursledare? En viktig del av utvärderingsarbetet är de enkäter som kursdeltagare och kursledare får besvara på kursernas första och sista dag. Under hösten 2005 och våren 2006 (den period som denna rapport redogör för) har sammanlagt 309 enkäter samlats in av kursdeltagare och kursledare som handlar om genus- och jämställdhetsperspektiv. Av dessa är 289 från kursdeltagare och 20 från kursledare. Nedan redovisas hur många enkäter som inlämnats av kursdeltagare och kursledare. Kursdeltagare Kvinnor Män Kön ej angivet Innan kursen 159 114 = 71,5 % 41 = 26 % 4 = 2,5 % Efter kursen 130 94 = 72,3 % 34 = 26,2 % 2 = 1,5 % Summa: 289 208 75 6 Kursledare Kvinnor Män Innan kursen 7 5 2 Efter kursen 13 9 7 6 Summa: 20 12 8 Generellt är de allmänna förväntningarna på kurserna konkreta och jobbrelaterade. De handlar om att få nya verktyg, lära sig nya tekniker, få kontakter inom branschen och bredda sitt kompetensfält. De kan också handla om att stärka sitt självförtroende och lära sig slappna av i arbetsrelaterade situationer. Generellt sticker två saker ut i svaren från alla kurser, det ena är att i grupper där kvinnor är i majoritet upplevs det som tråkigt, problematiskt m.m. av kursdeltagarna. Exakt vad som varit problematiskt har inte alltid angetts, utan det verkar mer vara avsaknaden av män i sig som är tråkigt. Ibland nämns dock att män på kursen eventuellt 9 Av en av enkäterna från kursledare efter kursen har två kursledare svarat på samma enkät, varav en är man och en kvinna. Då mannen i det fallet är huvudlärare har jag endast räknat den enkäten i kategorin män.

skulle kunna bidra med ett annat perspektiv. På den enda kurs som haft en svag majoritet av män (Gestaltande arbete för musiker) har männen inte haft en liknande synpunkt. Generellt sätt så säger sig de flesta kursledare kunna utveckla genus och jämställdhetsperspektiven. Man kan tänka sig att en del kursledare under kursens gång på ett mer konkret vis ser vad genus- och jämställdhetsperspektivet skulle kunna vara, vilket kan vara en vinst om de också tar med sig det in i sina ordinarie verksamheter. Men det är få svar från kursledare och därför är det svårt att analysera en utveckling närmare. Ökad medvetenhet/kunskap om genus- och jämställdhetsfrågor? Sammanlagt är det 111 kursdeltagare som efter kurserna svarat på frågan; Anser du att kursen höjt din medvetenhet/kunskap kring genus- och jämställdhetsfrågor?. Hur deltagarna har svarat visas i diagram 1 och 2. Anser du att kursen har höjt din medvetenhet/kunskap kring genus- och jämställdhetsfrågor? 24% 20% 5% 16% 35% Väldigt mycket Mycket Medel Lite Inte alls Diagram 1. Procentfördelning mellan de olika svarsalternativen. antal personer 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Anser du att kursen har höjt din medvetenhet/kunskap kring genus- och jämställdhetsfrågor? totalt kvinnor män okänt Väldigt mycket Mycket Medel Lite Inte alls Diagram 2. Svarsalternativen fördelade efter hur kvinnor respektive män har svarat.

Av de som svarat är 72 % kvinnor och 25 % män och nästan 3 % har inte skrivit kön på enkäten. Av alla är det 35 % som svarat medel på frågan. 20 % har svarat inte alls men av dessa är det flera som skrivit att de redan innan kursen upplevde att de hade en hög medvetenhet/kunskap kring genus och jämställdhetsfrågorna. Av de få som svarat väldigt mycket har 60 % gått på Kursen Kön som konstruktion kurs i DragKing med Subfrau. Kurserna Kön som konstruktion kurs i Dragking med Subfrau, har tillsammans med Dubbning, Seminarium om genus och mångfald, Mod, kommunikation och presentation vår 2006 och Den unika rösten rösten som livsredskap har lite högre siffror på ökad medvetenhet/kunskap än de andra. Ett par kurser har lägre siffror än övriga och det är Provsjungningsteknik, Skådespelarens elementära kunskaper i scenisk närvaro 10, Uta Hagen teknik höst 2005 och Gestaltande arbete för teatermusiker. Ett par kurser så som Ljudboksinläsning och Uta Hagen-teknik vår 2006 har främst medelvärden. 11 Nedan följer några kommentarer om enkätsvaren från respektive kurs. Mod, kommunikation och presentation med Imor Herman höst 2005 12 Några säger sig inte ha förväntningar kring genus och jämställdhetsperspektiven. Ett par nämner att de förväntar sig att alla får lika mycket plats i gruppen och att alla lyssnas på. Två kvinnor nämner egna förväntningar som handlar om att sluta skämmas och kanske enligt ett manligt sätt ta mer plats i gruppen. Två säger att de tycker att frågeställningarna är intressanta och en av dem vet att TRAPPAN arbetar med de här perspektiven. På frågan om vad jämställdhet och genusperspektiv kan vara upplever jag att de flesta har koll på både begreppen. I princip alla kan se att det finns kopplingar mellan kursen de gått och genus- och jämställdhetsperspektiv. Av tolv svar tycker hälften att kursen delvis höjt deras medvetenhet och kunskap kring området, 41 % svarar jag och bara en kvinna (8%) svarar nej. Två nämner att det var intressant att jag var där och talade och andra säger att de talat mycket om manligt och kvinnligt när det handlar om presentationer. Dubbning med Lars Edström Det finns förväntningar innan kursen kring genus- och jämställdhetsperspektiven. Det som nämns är bland annat hur man kan hantera schabloner av manligt och kvinnligt i tecknade serier och att det kan vara aktuellt för kvinnor att spela pojkar. På kursen nämns att perspektiven upplevts som integrerade genom att både män och kvinnor fått öva på alla typer av roller. I det inspelade materialet fattar jag det dock som att kvinnor spelat kvinnor och män spelat män. De har också talat om schabloner och om översättarens roll. En kvinna nämner att 10 Dock är det endast tre svar på den kursen. 11 För fullständiga siffror se bilaga 4. 12 Denna kurs på hösten 2005 har fått de gamla enkäterna från våren 2005.

det var bra med en introduktion kring genus- och jämställdhet. Svaren är likartade för män och kvinnor. Vad det gäller om kursen höjt deras medvetenhet kring genus- och jämställdhetsfrågor svarar en dryg tredjedel lite. Av de som svarat inte alls, eller lite är det ett par som säger att de redan innan kursen upplevde sig medvetna kring genus och jämställdhet. Hitta din röst i sång och tal med Camilla Ny Ungefär hälften av kursdeltagarna har inga förväntningar vad gäller genus- och jämställdhetsperspektiv innan kursen. Ett par nämner att de inte tänkt på detta men att det kanske visar sig under kursens gång. Förväntningar som nämns handlar om samtal, val av material och att de i gruppen skall bli lyssnade på. De flesta nämner att perspektiven har diskuterats i början men att det sedan inte varit så närvarande. Svaren om ökad medvetenhet/kunskap är spridda över hela skalan. Kursledaren verkar ha bra kunskap om både genus och jämställdhetsbegreppen. Hon vill gå ifrån könsrollsstereotyper och låta kvinnor utforska sitt mörka sångregister och män sitt ljusa sångregister i övningar. Kön som konstruktion kurs i Dragking med teatergruppen Subfrau De allmänna förväntningarna och förväntningar kring genus- och jämställdhet går in i varandra på grund av kursens tema. Det är höga förväntningar som konkret handlar om att bli säkrare, få flera verktyg, att se kvinnliga beteende, att träffa delar av Subfrau och att fördjupa diskussioner. Integreringen i kursen är självklar i och med att det är själva temat. Kursen har höga siffror på om medvetenheten höjts. Saker som tas upp av kursdeltagare handlar om att perspektiv fördjupats och att de fått in det i själva kroppen, att de kan studera män etc. på annat vis än tidigare. Att kunna välja eller välja bort beteende. Själva konstruktionen av kön/genus har blivit tydlig. Individuell coachning i markandsföring med Ulrika Sonn och Silva Hildbrand Genus- och jämställdhet verkar inte ha funnits med så mycket. Det enda som egentligen nämns av de få kursdeltagarna är att det varit inspirerande att träffa framgångsrika, kursledare som är kvinnor. De har arbetat ensamma och det verkar inte funnits med i det enskilda samtalen, vilket är förståligt med tanke på upplägg och intentioner med kursen. Från fantasifoto till dramatisk text II med Jane Rasch En del har förväntningar på genus- och jämställdhetsperspektivet. En kursdeltagare knyter det till sitt skrivande och någon till gruppsammansättningen. Efteråt menar en kvinna att hennes förväntningar handlade om att det skulle bli tröttsamt att diskutera manligt och kvinnligt. Andra trodde att medvetenheten skulle finnas med. Kursdeltagarna ser att perspektiven har integrerats på så sätt att de diskuterat om en man kan skriva om kvinnor och tvärtom. Av sex personer svarar två att kursen inte alls höjt deras medvetenhet/kunskap kring genus- och

jämställdhet, det är spridda svar. Någon menar att den redan hade hög medvetenhet innan kursen. Andra att det varit tankeväckande. Även lokalerna på Kvinnofolkhögskolan nämns. Skådespelarens elementära kunskaper i Scenisk närvaro med Sören Larsson De allra flesta har inga förväntningar på kursen vad gäller genus och jämställdhetsperspektiven. En man tar upp att han vet att TRAPPAN vilar på dessa perspektiv och han tror att det kan integreras i kursen. Någon nämner jämställdhetsperspektivet på gruppen och att alla fått lika mycket utrymme. Efter kursen finns bara tre enkäter och de svaren ger inga konkreta exempel på hur perspektiven integrerats i kursen. Låga siffror på ökad medvetenhet/kunskap men det är bara tre svar så egentligen är det svårt att säga något om det. En man svarar medel eftersom han tycker att kursen satt igång tankar. Vad det gäller kursledarna så framgår det av enkäten att de var två och de har svarat på samma enkät vilket gör svaren svåra att tyda i förhållande till vem som sagt vad. De menar dock att genus handlar om att se positioner och företeelser i termer av kön. Genusperspektiv på deras kurs kan handla om att utmana normer. De tycker att det känns bra och intressant att de ombetts att tänka kring perspektiven. En av dem svarar Ja och en av dem Delvis på frågan om det varit utvecklande för deras arbete eller att det tillfört någonting till kursen att tänka kring genus- och jämställdhet. Det har inte uppstått så många samtal kring frågorna och de skulle inte heller lagt upp kursen på ett annat sätt om de inte ombetts tänka kring det här. Kursledarna tror att kursen skulle kunna gå att utveckla ur de här perspektiven till att titta på könsroller och hur män och kvinnor ser på sig själva. De säger att man skulle kunna förstora upp dem (könsrollerna) och avslöja dem. Provsjungningsteknik med Sören Renulf I princip ingen av deltagarna har förväntningar på kursen som kan kopplas till genus- och jämställdhetsfrågor, däremot har kursledaren tankar kring det och kan konkret svara på vad det skulle kunna vara i hans kurs. Han säger att det känns viktigt och att det är på tiden att sådana saker tas upp. Av de tre svaren att döma har det egentligen inte varit någonting som diskuterats. En person menar att bara i och med att man talat om det har så har det medvetandegjorts, men de andra har inte uppfattat det så. Ingen av de tre kursdeltagarna har fått några nya kunskaper/medvetenhet kring perspektiven. Det är intressant med tanke på att kursledaren verkar klar över vad det kan vara att arbeta med genusperspektiv på kursen. Uta Hagen- teknik med Elisabeth Sevholt höst 2005 På kursen verkar genus- och jämställdhetsperspektiven uppfattats som någonting ovanpå, och som om det inte funnits tid för en utbildning/diskussion kring det. En del menar att

skådespeleriet var det primära och inte genus- och jämställdhet vilket kan betyda att man inte ser kopplingar mellan skådespeleri genus. Alexanderteknik med Barbro Olsson En av deltagarna menar att genus och jämställdhetsperspektiven är så besvärligt. Ett par andra svar tolkar jag som att kursledaren har lagt fokus på genusperspektivet när det handlar om mönster för rörelser och spänningar. Två av de som svarat menar att de blivit mer medvetna om sig själva vilket jag tolkar i förhållande till genus. Få svar. Gestaltande arbete för musiker med Henric Holmberg och Lars-Eric Brossner Två personer nämner kursintroduktionen om genus- och jämställdhetsarbetet. Bara en person har några förväntningar kring genus och jämställdhetsperspektivet och menar att det är viktigt att diskutera musikerrollen ur de perspektiven. En person har ingen aning utan talar om att det är kul med kvinnor på kursen eftersom han kan flirta med dem (!). Några nämner statusövningar kring att byta kön på exempel på hur det integrerats i kursen, även sammansättning på gruppen att det är både män och kvinnor nämns. Männen verkar dock inte reflektera över att de är i majoritet. En kvinna menar att männen tog mycket fokus i övningar men tror inte att det beror på att de är män utan på grund av gammal vana eller låg självkänsla. Min fråga blir då om inte gammal vana kan hänga samman med könstillhörighet? En kursdeltagare nämner att kursledarna behandlat alla lika i övningar och i arbetet. Vad det gäller kursledarna har de olika uppfattningar om det förekommit samtal kring frågorna. Samtidigt har de arbetat med statusövningar som varit mycket avslöjande. De kan/vill inte utveckla perspektiven på grund av att det är svårt att utveckla det mer och att kursen handlar om det skapande, det konstnärliga. Min tanke är dock att eftersom genus- och jämställdhetsperspektiven inte verkar vara så utvecklade borde det väl gå att göra mer? Tanken att genus inte har med det konstnärliga skapandet att göra är ju en klassisk (miss)uppfattning. De egna statusövningarna verkar ju ha visat det. En doft av filmskådespeleri med Andrea Östlund och Gorki Glaser Müller Majoriteten av deltagarna har inga förväntningar på genus och jämställdhetsperspektiv. Ett par nämner dock diskussioner och att det skall finnas med som en självklar del i kursen. Efter kursen har alla kunnat svara på hur perspektiven integrerats i kursen, att det varit en bra balans mellan kursledarna, att de arbetat med det i övningar och talat om det i diskussioner, att de fått prova på sådant som de inte annars gjort och att det gjorts utvärderingar om vad det betytt för filmsekvenserna. Min introduktion nämns. Spridda svar, många runt medel vad det gäller ökad medvetenhet/kunskap om genus- och jämställdhet. De två kvinnor som svarar inte

alls säger sig redan har arbetat och tänkt kring det här mycket. Även en person som svarar medel menar det och att det därför inte tillfört så mycket nytt. Kursledarna tycker att det känts befriande och vill gärna utveckla det ytterligare. Den unika rösten rösten som livsredskap med Marie Bergman I gruppen är det många som påtalar att det är en brist att det inte är fler män med på kursen. Ibland handlar det om att övriga kursdeltagare (kvinnor) förväntar sig att män ska bidra med flera perspektiv på området. Det är intressant hur mycket de tänker på gruppsammansättning och hur viktigt det verkar vara att ha en kille med. När det är så finns det också en risk, som jag ser det, att det som brukar kallas för manligt och kvinnligt förstärks. Genus- och jämställdhetsperspektiven verkar relativt nytt för många. Någon nämner att jag var där och att det blev en intressant diskussion. Jag upplever genus- och jämställdhetsperspektiven som integrerade på kursen. Seminarium om genus- och mångfald för upphovsmän med Karin Enberg m.fl. Förväntningar handlar om att stärka sina val som regissör, att få verktyg till att analysera sitt eget arbete, öppet diskutera frågor, metoder, få bekräftat att det är svårare för kvinnor i branschen och att träffa intressanta personer m.m. Perspektiven har integrerats i allt, statistik, fakta och diskussioner. De har fått begrepp och verktyg tillgängliga, min föreläsning nämns och att det var positivt med analysredskap. Någon hade funderat mycket innan, men fått saker och ting bekräftade. Höga siffror på ökad medvetenhet/kunskap kring genus och jämställdhet vilket inte är så konstigt med tanke på huvudtemat. En har svarat lite men ändå kommenterat att hon begrepp och redskap att använda. Ljudboksinläsning med Tomas Bolme En del har inga förväntningar kring genus och jämställdhet, men de kan ändå på frågan komma på saker som är intressanta ur det perspektivet, bokval, arbetsmarknaden, att det skall stärka både män och kvinnor, hur inläsningen sker m.m. En man svarar att han inte tänkt så mycket på det eftersom han främst arbetar inom Opera och att den problematiken inte finns där. Det är lite anmärkningsvärt, enligt mig, eftersom den problematiken är väldigt tydlig just inom Opera. Könsfördelningen på kursdeltagare nämns och också någon som säger att denne tycker att det borde diskuteras mer än att bara jag och Ulla Svedin var där en stund. Majoriteten tar upp att perspektiven har integrerats genom diskussioner om inläsningen och om hur män respektive kvinnor framställs. Några tycker sig ha fått den del begrepp utredda. En annan tycker att det mesta som tagits upp varit självklart. Uta Hagen-teknik med Elisabeth Sevholt våren 2006 Flera deltagare saknar män på kurserna precis som på Den unika rösten rösten som livsredskap. Känns det som om det behövs män för att skapa en bra diskussion? Någon

nämner Arbetsförmedlingens Kulturs info möte. Ingen verkar ha förväntningar kring genus- och jämställdhetsperspektiv. Många av svaren är svävande och icke-konkreta, någon tycker inte att det hör dit, att det inte handlar om genus utan om mänskliga saker. Även på svaren från kursledaren får jag en uppfattning om att det upplevs som någonting som ligger ovanpå och utanför och inte i kursen. Kursen verkar ha fungerat bra och det har varit bra stämning där alla fått utrymme. Kursledaren verkar också tänkt mycket kring beteende och så, här kan dock finnas en fara i att befästa någonting istället för att problematisera, men det är svårt att uttala sig om. Kursledaren tycker att det delvis har varit utvecklande för kursen att hon ombetts tänka kring det. Traditionell musikalrepertoar med Vernon Mound Flera av kursdeltagarna har tagit upp att det är få män på kursen och här har också några motiverat varför det är problematiskt att de inte kan spela alla roller mot varandra. Det verkar som de diskuterat avsaknad av kvinnliga roller i repertoaren. Två kvinnor har svarat att de inte alls fått fler kunskaper om genus- och jämställdhet, en man har svarat mycket och motiverar det med att han fått kunskap om hur få roller det är för kvinnor. Övervägande delen hade inte förväntningar på kursen angående genus- och jämställdhetsperspektiv. Språkträning för sångare med Jürgen Hering I princip ingen har förväntningar som kan kopplas till genus- och jämställdhetsperspektiven. Kursledarna har tänkt kring det i val av författare till övningsböcker och att det skall vara en självklar del i arbetet och att behandla alla lika oavsett kön, religion etc. Väldigt få svar. Mod, kommunikation och presentation med Imor Herman vår 2006 Det finns förväntningar kring genus och jämställdhet, kanske mer om genus än vad som är vanligt på många andra kurser. Men kursen handlar också om just detta, om presentationer och hur man framställs och hur man får jobb. Även jämställdhet nämns i samband med hur branschen ser ut. Någon har också förväntningar kring att ett queer perspektiv kan komma att beaktas. Tre personer nämner att jag var där och talade och menar att det blev positiva diskussioner efter det. Andra tar upp att det förekommit i diskussioner och också i övningar. Två nämner att de i kontakter med bland annat TRAPPAN har blivit mer medvetna. Att det var bra diskussioner. En säger sig redan har tänkt mycket kring det. Från fantasifoto till dramatisk text (fler tankar) Den danska dramaturgen och dramatikern Jane Rasch hade under våren 2005 en skrivkurs för dramatiker. Under hösten 2005 fortsatte den under två dagar. Utöver enkäterna från kursdeltagarna har kursledaren mailat erfarenheter efter kursen. I den första kursen var genus- och jämställdhetsperspektiven integrerade i hela upplägget och därför var det särskilt spännande att höra om deltagarna även utvecklat det på fortsättningskursen. Jane menar att

det har skett genom att deltagarna utvecklat sina egna texter, men i hur hög grad beror på de särskilda texterna. Jane är angelägen om att inte pressa teman eller synpunkter på en personlig, konstnärlig process, men jag tolkar ändå hennes svar som att hon ändå tror att ingångarna i kursen även påverkat till exempel tematik. Under fortsättningskursen har Jane bland annat arbetat med en teknik där hon låtit deltagarna öva på att acceptera de olika rösterna i texterna, att kunna fördjupa sig i sina karaktärer utan att styra dem och låta dem inordna sig i en redan förutbestämd plot. Hon har uppfattat deltagarnas arbetsprocess som positiv och hon tycker att det är intressant att gå vidare i den här särskilda kursen. At arbejde med genusperspektiv vil for mig også sige at udvikle øvelser og en arbejdsstemning, hvor deltagerne selv drager ud af vante folder, fordomme, synsvinkel og åbner op for det fantastiske og skræmmende som personer i fiktion kan byde på. Så på den måde føler jeg, at min dramaturgi bagved øvelserne (om jeg må tillade mig at bruge den samling udtryk) går fint i spænd med de landvindinger, som et genusperspektiv KAN give /Jane Rasch Jane tror även att det skulle gå att utveckla perspektiven om hon skulle hålla en liknande kurs igen, speciellt vad det gäller den episka inputen, menar hon. Jane arbetar med fotografier, korta texter som sätter i gång tankar, dödsannonser m.m som innefattar mängder av olika val. I det här ingångsmaterialet tolkar jag henne som att där går det att arbeta mer med vissa situationer och texter, utan att påverka dramatikern. Under kursen uppstod intressanta diskussioner kring de olika perspektiven. Vissa hade med metaforer eller fördomar att göra, medan andra var av konkret slag; om män verkligen kan sätta sig in i hur det är för en kvinna som inte kan få barn eller om kvinnor kan skriva mansroller? Informations/kunskapsspridning Kopplat till jämställdhetsmålen för projektet är informations- och kunskapsspridning. Att föra ut erfarenheter, kunskap och forskning om genus och jämställdhet är en viktig del för att nå målen. Det sker bland annat genom att skapa plattformar för diskussion och samtal, inte minst för den stora grupp frilansare och arbetssökande som inte tillhör en specifik arbetsplats, eller vars tillgång till liknande sammanhang är begränsad. Projektledare, Ida Ivarsson (under tiden 2004-dec 2005,) och Kerstin Wennerström projektledare från och med januari 2006 har tillsammans med ordförande Ulla Svedin deltagit/lett och medverkat vid flertalet tillfällen med olika aktörer som på olika vis är med i TRAPPAN eller har inflytande på projektet. Vid sådana tillfällen kommer också genus- och jämställdhetsperspektiven ofta upp. För att se vilka möten som Ida Ivarsson och/eller Ulla Svedin deltog på under hösten 2005 se bilaga 13. 13 Uppgifterna är hämtade från projektledarens projektrapport till ESF-rådet.

Utbildningsdag för kursledare och ledningsgrupp Andra tillfällen till diskussion var den utbildningsdag som TRAPPAN i augusti 2005 arrangerade för kursledare och ledningsgrupp kring genus- och jämställdhetsperspektiven i kursverksamheten. Dagen bestod av en föreläsning av mig samt en workshop där tidigare och kommande kursledare kunde dela med sig av kunskap, erfarenheter och förväntningar kring dessa frågeställningar utifrån kurserna. Under utbildningsdagen framkom bland annat att kursledarna hade väldigt olika erfarenheter av perspektiven, inte minst beroende på vilken termin de arbetat för TRAPPAN. En grupp diskuterade svårigheter/tankar kring att scenartisterna och kursledarna inom området för presentationsteknik kanske strävade efter en manlig norm och att det upplevdes som sämre att närma sig ett feminint genus i sådana sammanhang. Flera kursledare tog upp att de trodde på just utbildningstillfällen och möjligheter till samtal för att utveckla dessa frågeställningar under kurserna. Det framkom också att perspektiven fanns inbyggt i vissa kurser, att någon annan kursledare arbetade med det på omedvetet plan och att ytterligare någon kanske hade mer arbetade utifrån egna erfarenheter på området. En grupp funderade kring den övervägande majoriteten kvinnor och skrev att om vi går på kurs erkänner vi att vi inte kan! och satte det i förhållande till män och kvinnor. Konferens I oktober 2005 arrangerades en konferens om pilotprojektets framtid. Inbjudna var centrala företrädare för Svensk Scenkonst, Teaterförbundet, regionpolitiker, ledamöter i den egna ledningsgruppen och referensgruppen mfl. Under konferensen presenterades tidigare utvärderingsresultat både vad gäller den övergripande utvärderingen och den ur genus- och jämställdhetsperspektiv. Under dagen presenterades också visionen om eventuell permanentning av projektet och en i paneldiskussion diskuterades både synen på kultur och framtida planer om kurser och finansiering. På dagordningen stod också det faktum att Stockholmsområdet nu undersöker möjligheter för att starta en liknande TRAPPAN. Ledningsgruppsmöten TRAPPANS ledningsgrupp består av viktiga representanter för betydelsefulla institutioner och centrumbildningar. Ledningsgruppen har deltagit i diskussioner kring genus- och jämställdhetsfrågor på bland annat ledningsgruppsmöten. Till exempel presenterade jag mitt arbete i januari 2006 så långt och hela gruppen var med i diskussioner kring dessa frågeställningar. Kursintroduktioner Första dagen på varje ny kurs besöker Mia Bergdahl, kurskordinator, deltagarna och kursledaren för att introducera TRAPPAN och berätta om verksamheten. Efter hand uppstod

ett behov att tala speciellt om genus- och jämställdhetsperspektiven på dessa introduktioner och sedan våren 2005 har även jag besökt flera kurser för att tala om just det. I början var jag med samma dag som Mia men efterhand upplevde vi att det passade bättre att komma några dager in på kursen då samtalen kring genus och jämställdhet mer kunde föras på en konkret nivå i förhållande till den aktuella kursen. Besökta kurser under hösten 2005 och våren 2006 är Hitta din röst i sång och tal med Camilla Ny, Dubbning med Lars Edström, Gestaltande arbete för teatermusiker med Henric Holmberg och Lars-Eric Brossner, Mod, kommunikation och presentation med Imor Herman x 2, En doft av skådespeleri med Andrea Östlund och Gorki Glaser Müller, Ljudboksinläsning med Tomas Bolme och Den unika rösten rösten som livsredskap med Marie Bergman. Överlag tycker jag att kursintroduktioner fungerat bra och varit viktiga eftersom de skapar ett möte på en individuell nivå. Introduktionerna ger mig också en inblick i hur de olika kursledarna tänker och funderar kring perspektiven och vilka ingångar de bär med sig. Från början var det mer att jag presenterade arbetet i TRAPPAN men på vissa kurser såsom Mod, kommunikation och presentation (höst 05, vår 06), En doft av skådespeleri (vår 06) Den unika rösten rösten som livsredskap har diskussionerna blivit längre och mer intensiva och förmodligen också gett mer till deltagarna och på dessa kurser har det generellt uppfattats som mycket positivt. Generellt har det fungerat lite olika beroende på vilken kurs det varit, ibland beror det på mig om det inte blir ett bra samtal och ibland på deltagarna och mig tillsammans. Kursledarna har också utöver kursintroduktioner fått möjlighet att kontakta mig innan kursstart för att bolla idéer och tala kring dessa frågeställningar. Ingen av kursledarna har dock hört av sig. Alla har däremot varit positiva till kursintroduktionerna och tre kursledare (män) har uttryckligen bett om en sådan. Tyvärr har jag inte haft möjlighet att delta på alla kurser på grund av bland annat arbetsorganisering. Café och seminarieverksamhet Under hösten 2005 och våren 2006 har TRAPPAN fortsatt att arrangera café/seminarium. Det nya för året 2005-2006 är att det gjorts tillsammans med Högskolan för Scen och Musik. Alla seminarium har hållits på Artisten vilket gjort att antalet deltagare från de konstnärliga utbildningarna ökat och samarbetet mellan studenter och redan verksamma har förstärkts. Under hösten och våren har fem seminarium genomförts; 1) - Cafékväll med föreläsning 19 september Om dans och koreografi med Gun Lund. 2) Cafékväll med föreläsning 10 oktober Teatern som kunskap med Ann Petrén och Kent Sjöström. 3) - Cafékväll med föreläsning 21 november, Musiken i teaterns värld med Niklas Hjulström och Johan Borgström. 4) Anna Vnuk Om scenkonst, sitt arbete och karlar och 5) Kön som konstruktion med Lotten Roos från Subfrau. Vid minst tre av dessa tillfällen har genus- och

jämställdhetsfrågor haft stort fokus under föreläsningarna/samtalen. Ytterligare ett seminarium med Josette Bushell-Mingo var planerat i april 2006. Josette är initiativtagare till projektet Push som startades i London 1999 vars syfte var att öppna upp för svarta artister i engelsk dramatik. Josette är även konstnärlig ledare för Tyst Teater inom Riksteatern. Tyvärr ställdes seminariet in i sista stund på grund av förhinder hos föreläsaren men också för att anmälda åhörare var för få. Alla genomförda seminarium har bara haft ett tjugotal besökare, undantaget var när Ann Petrén och Kent Sjöström talade då många fler åhörare kom. Flytten till Artisten har varit positiv ur de här perspektiven eftersom det troligen ökat antalet åhörare. Ingen från ledningsgruppen har vid något tillfälle besökt seminarierna och bara någon enstaka från referensgruppen. Vid varje tillfälle är det en tydlig majoritet av kvinnor. Samtidigt som det alltså finns möjligheter till just en mötesplats för samtal och diskussion om konsten, precis det många verkar efterfråga, så är det få deltagare som kommer. Projektledningen försöker bedriva ett utåtriktat arbete för att undersöka varför det förhåller sig så. I nuläget står inte det klart om det beror på läget av lokal, tidsbrist (konkurrens med annat), föredragshållare eller annat. På referensgruppsmöte i maj 2006 framgick dock att efter seminarium med Anna Vnuk så gick det ut ett massutskick till dansare i regionen med en sammanställning av seminariet och en förfrågan om varför inte fler dök upp. Det stämmer överlag med den uppfattning jag fått av seminarierna, att de är mycket uppskattade av de som är där och lyssnar. Kurser om kön, genus och jämställdhet TRAPPAN har haft två kurser under hösten 2005 och våren 2006 som specifikt handlat om kön och genus. Under hösten 2005 gavs kursen Kön som konstruktion där kursledarna Kristina Alstam och Lotten Roos, från teatergruppen Subfrau arbetade tillsammans med sex kvinnor. Under våren 2006 hölls den första kursen för upphovsmän vilken kan ses som en fortsättning på kursen Att läsa en dramatisk text ur genusperspektiv för scenartister som TRAPPAN gav redan hösten 2004. Huvudlärare var även denna gång regissören Karin Enberg, men denna gång utan Marie Persson Hedenius. Gästföreläsare var Göran du Rees, professor i filmvetenskap, filmregissörerna Andrea Östlund, Håkon Liu och Gorki Glaser Müller samt jag själv, genusvetare och knuten till projektet sedan 2004. Sammantaget har TRAPPAN sedan starten genomfört fyra kurser som har haft kön, genus och jämställdhet som huvudtema. 1) Att läsa en dramatisk text ur genusperspektiv för scenartister, 2) Showcase med genusperspektiv, 3) Kön som konstruktion kurs i DragKing med Subfrau, 4) Seminarium om genus- och mångfald för upphovsmän.

Sammanfattning av Kön som konstruktion kurs i Dragking med Subfrau På kursen deltar sex scenartister, alla kvinnor då kursen vänder sig till kvinnor. Till denna kurs hade inte Arbetsförmedlingen Kultur några platser vilket berodde på att de inte trodde att kursen direkt skulle leda till arbete. Arbetsförmedlingen Kultur får inte heller, enligt Jämställdhetslagen, ge erbjudanden om en kurs till enbart ett kön. Detta kan ha påverkat det låga antalet kursdeltagare. Nästan alla kursdeltagare har mycket höga förväntningar och vet exakt varför de är på kursen. Kursen gav många nya insikter för deltagarna och själva konstruktionen av kön blev påtaglig. Kursdeltagarna upplevde kursledarna som proffsiga och säkra. Frågor om fortsättningskurs blev aktuella och deltagarna upplevde sig stärkta och fått syn på saker i sin gestaltning som de tidigare inte varit medvetna om. Kursledarna upplevde kursdeltagarna som ambitiösa och modiga men upplevde det störande att alla deltagare inte kunde vara med under hela kurstiden eftersom det störde gruppen och dess arbete tillsammans. Sammanfattning av Seminarium om genus- och mångfald för upphovsmän. Sammanfattningsvis kan man säga om kursen för upphovsmän att den upplevdes som efterlängtad och viktig. Att det var mycket information, tankar, analys, teori och fakta som presenterades under de två dagarna. Den väckte inspiration och tankar kring det egna konstnärliga arbetet. Det saknades tid för att gå in i texter och samla ihop trådarna genom att deltagarna själva skulle vara mer aktiva. Kursen kan ses som ett startskott på någonting. Personligen var det väldigt intressant att få veta mer om filmbranschen och att se likheter och skillnader med teaterbranschen. De filmklipp som visades av filmregissörerna var tydliga och gav nya perspektiv och skapade bra diskussioner kring att veta vad man vill berätta och om genusperspektiv på en konstnärlig verksamhet. Karin Enberg var med sin djupa kunskap och breda erfarenhet både på ett teoretiskt och praktiskt plan mycket bra som övergripande kursledare. Kursdeltagarna uppfattade det som att genusperspektivet fick mest utrymme under de två dagarna, vilket delvis också beror på att jag själv främst talar om genus i förhållande teateruppsättningar. Men även klass och sexualitet var aktuellt. Etnicitet var uppe till diskussion men ägnades inte så mycket tid eftersom det blivit förändringar i föreläsningsupplägget. Från början var det tänkt att Mångkulturåret skulle vara med och föreläsa, men eftersom seminariet fick kortas till två dagar istället för fyra utgick några delar. Dock upplevde jag det som att deltagarna tyckte att ingångarna var bra som en start på en fortsatt diskussion.