Verksamhetsplan 2010/2011



Relevanta dokument
Verksamhetsplan 2010/2011

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

LOKAL ARBETSPLAN 2014

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Munkfors kommun Skolplan

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Verksamhetsplan 2013/14

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Kvalitetsredovisning. för. Lemshaga Akademi

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret sept-08

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Verksamhetsplan 2009/2010

Värdegrundsplan Ekeby och Svalnässkolor. Mål. Vi vill

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Skärgårdsskolan. Lokal arbetsplan läsåret 2009/10

Kvalitetsredovisning 2009

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Huvudman. Pedagogisk tanke omsatt i vardagen

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Trygghet och trivsel för en hållbar utveckling Mål

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på

Dokumentation av kvalitetsarbetet

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :35 1

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Trygghetsplan 1 (12)

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

SJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan


Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

KVALITETSRAPPORT GRA MESTA SKOLAN 2013/2014

Transkript:

Verksamhetsplan 2010/2011

Innehållsförteckning: Verksamhetsplan för Lemshaga Akademi 10/11 s. 3 Övergripande mål för Lemshaga Akademi 2010-2013 s. 3 Övergripande mål för Lemshaga Akademi 2007-2010 s. 5 Normer och värden s. 7 Kunskaper, utveckling och lärande s. 10 It/media s. 11 Barns och elevers ansvar och inflytande s. 14 Skola och hem s. 14 Övergång och samverkan s. 14 Skolan och omvärlden s. 15 Bedömning och betyg s. 15 Elever i behov av särskilt stöd s. 17 Hälsa och livsstil s. 18 Skolbarnomsorg s. 19 Lillgården Förskoleverksamheten s. 20 Styrning och ledning s. 20 Budget s. 20 Samordningsgruppen s. 21 Bemanning och organisation s. 22 Läsårsdata s. 27 Kalendarium s. 30 Bilaga 1. Fortbildningsplan s. 33 2

Verksamhetsplan för Lemshaga Akademi 10/11 Övergripande mål 2010-2013 Vårt mål - Ett autentiskt lärande i relation med omvärlden, varje dag! Efter att i tre år ha fokuserat på ledarskap ser vi att en viktig del av skolans vision delvis hamnat ur fokus; Skolans relationer med omvärlden. Naturligtvis sker det många givande utbyten på olika plan, men inte i en sådan utsträckning att det genomsyrar den dagliga verksamheten. Detta utgör en del av ett utvecklingsområde som väl sammanfattas av begreppet autentiskt lärande. Vad menar vi då med detta begrepp? Robert J. Starrat beskriver i sin bok Etiskt ledarskap med fokus på skolan att: Autentiska lärare förstår att kunskap är en dialog mellan den information som eleven har och den information som finns ute i världen. Att ha relationer med världen utanför skolan innebär att man har intresse av och respekt för de relationer som finns där, sociala, kulturella och andra. Det innebär att man använder många olika språk för att föra en dialog. Läraren försöker förstå hur eleverna lär sig bäst genom att använda sig av olika sensoriska stimuli eller uppfinningsrika metoder när han eller hon håller lektioner. Läraren vägrar att acceptera en ofullständig förståelse av ämnet, som att det får duga. En autentisk lärares dagliga kamp handlar om att relatera innehållet i undervisningen till elevernas liv, att visa på dess betydelse för deras erfarenheter idag och för de krav som kommer att ställas på dem i framtiden och att, utifrån elevernas mognad och kulturella erfarenhetsnivå, sätta värde på kunskapens komplexitet och ytterst privata karaktär. Lärarens engagemang i lärandet sker inom ramen för skolans organisatoriska begränsningar och möjligheter och genom hans eller hennes yrkesroll på skolan. Lärandet måste kännas livsviktigt, varje dag, såväl för lärare som för elever! Det är när en engagerad lärare tillsammans med sina elever skapar känslan av att det som man gör tillsammans är på riktigt, nödvändigt och påverkar det fortsatta livet, i verkligheten, som man uppnår resultat som man kanske inte ens själv trodde var möjligt! Denna syn på lärande finns redan uttryckt i Lemshagas vision och pedagogiska profil och genomsyrar en stor del av skolans verksamhet, men det finns utvecklingsområden för att nå ända fram, såväl pedagogiska som organisatoriska. Vi rektorer ser att vi för att uppnå ett autentiskt lärande och ytterligare höja elevernas resultat måste utveckla följande: Utvecklingsområde i delmål År 1: Vi ska utveckla det autentiska lärandet genom att göra våra relationer med omvärlden till en daglig del av Hur Vi ska skapa ett europeiskt nätverk för Visible Thinking och varje år bjuda in till ett forum i samband med skolans dag. Samarbete med bl.a. Utvärdering Utvärderas i skolans interna utvärdering som sker varje vårtermin 3

verksamheten och öka elevernas globala medvetenhet utifrån begreppet demokrati. År 2. Vi ska skapa pedagogiska förutsättningar för ett autentisk lärande i enlighet med Lemshaga Akademis vision och pedagogiska profil med huvudfokus på vårt schema. År 3. Vi ska skapa en god arbetsmiljö som bidrar till ett autentiskt lärande, engagemang, välbefinnande och höga resultat. Samtliga elever ska vara godkända på nationella proven och vi vill ha ett meritvärde på minst 270 i medel över tid. Scottland, Amsterdam och Malawi Omvärldsaspekten ska finnas uttryckt i varje lokal planering. Reflektion och analys kring vad Lemshaga Akademis vision och pedagogiska profil innebär i praktiken Skapa ett schema som ger förutsättningar för Lemshagas Pedagogiska profil. Identifiera och reducera stress bland så väl elever som medarbetare. Införa Qualis som kvalitetsutvecklingsinstrument SAM-gruppen ska också ta sig an uppgiften att Lemshaga Akademi ska ta första plats i SIQ! En väl fungerande organisationsstruktur reducerar stress och frigör energi! Utvärdering av våra lokala planeringar i maj Utvärderas i skolans interna utvärdering som sker varje vårtermin Trivselenkät under vårterminerna Qualis Trivselenkät under vårterminerna Ansöka om deltagande i SIQ. Qualis Parallellt med de målsättningar som är gemensamma kommer varje lärare att under sitt medarbetarsamtal få sätta upp en treårsplan för att öka den egna inspirationen och engagemanget i det egna ämnet, en del av fortbildningsanslaget kommer att riktas till detta. Vi är dock väl medvetna om att de kommande åren kommer att präglas av stora förändringar på skolområdet och i vår fortbildningsplan kommer vi att ge utrymme för det arbete som krävs för att implementera bl.a. en ny läroplan. Därför kommer det huvudsakliga arbetet med vårt kommande treåriga fokus att ligga i den dagliga praktiken med eleverna och på de pedagogiska dokumentationsmötena. Studiedagar kommer i stor utsträckning att gå till att arbeta med kommande skolreformer. 4

Övergripande mål för Lemshaga Akademi 2007-2010 - Ledarskap De tre senaste åren har vi på olika sätt utforskat begreppet ledarskap. Under läsåret 07/08 låg fokus på Ledarskap utifrån vår värdegrund och vi har bl.a. ägnat oss åt självkännedomens och självkänslans betydelse för ledarskapet, samt betydelsen att ta ansvar för sin egen påverkansgrad. Under föregående läsår 08/09 fördjupade vi oss i ledarrollen i förhållande till familjerna dvs. i rollen som mentor/pedagog i mötet med elev och föräldrar. Det tredje året ägnade vi oss åt relationer, relationer till våra elever, deras familjer och till omvärlden. I framtiden kommer ledarskapsutveckling inte längre ske i projektform utan vara en del av skolans profil. Att utvärdera målet kring självkänsla och självkännedom är svårt 07/08. Dock ser vi rektorer att vårt ledarskapsfokus har lyft fram ledarskapets betydelse och vi har gemensamt och individuellt under medarbetarsamtalen reflekterat över och öppnat upp för en diskussion kring detta. Vårt redskap Förändringens fyra rum, och inom ramen för detta, Organisationsbarometern, har visat på en ökad nöjdhet och inspiration i hela organisationen. Beträffande de fortbildningssatsningar vi gjort inom ramen för Fyrarummaren för att öka självkännedomen hos våra medarbetare så ser vi att vår egen övertygelse om att självkännedomen har en avgörande betydelse för att utveckla det egna ledarskapet inte riktigt nått fram på det sätt vi önskade. I en utvärdering, som gjordes genom ett helt nytt utvärderingsverktyg och därför inte var helt rättvisande, framgick det att fortbildning med fokus på konkreta, direkt användbara redskap, såsom att hantera svåra samtal har upplevts ha haft större betydelse för utvecklingen av det egna ledarskapet än de satsningar som haft som mål att utveckla självkännedomen. Dock vidhåller vi att självkännedom och medvetenhet om styrkor och utvecklingsområden är avgörande för den egna ledarskapsutvecklingen och kommer att fortsätta dessa satsningar. Fokus på relationer med vår närmiljö 08/09, dvs. elever och föräldrar, har bidragit till tydlighet och en röd tråd i vår externa kommunikation. Vi rektorer upplever att relationerna mellan pedagoger och vårdnadshavare utvecklats i det att färre ärenden hamnar på rektorernas bord utan hanteras direkt med mentorerna. Det sista delmålet inom ramen för ledarskap läsåret 09/10 var följande: Alla som arbetar på Lemshaga Akademi ska i sitt ledarskap vara goda förebilder för och kunna kommunicera Lemshagas vision och pedagogiska profil i sina relationer med elever, föräldrar och omvärld. Utifrån detta mål identifierade vi viktiga kontaktytor vars utveckling formulerades som delmål vilka vi arbetat med på följande sätt: Målsättning Veckobrev Vi ville utveckla och skapa en röd tråd beträffande innehåll och utförande Måluppfyllelse Samtliga mentorer har fått fortbildning i hur man lägger ut ett veckobrev på hemsidan och hur man länkar bilder och filmer till detta. 5

Föräldramöten Utveckla röd tråd beträffande innehåll och upplägg Utvecklingssamtal Implementera den policy som tagits fram under 08/09 Lokal planering Ersätter lokala kursplaner och implementeras under kommande läsår och ska skapa tydlighet kring vårt arbetssätt. Gemensamma matrisen Ett viktigt underlag för utvecklingssamtalen har tagits fram och kommer att implementeras och utvecklas. Förväntansdokumentet Har tagits fram i samarbete med föräldrakoordinatorsgruppen och ska implementeras under året för att skapa tydligare förväntningar på skola respektive hem beträffande samarbetet kring eleverna. Externa relationer - Hemsida, Studiebesök, VT-konferensen, Reggio Emilia-nätverket Arbetsro på lektionerna En Återstår att utveckla, vilket kommer att ske i augusti -10. Det är glädjande att samtliga undersökningsgrupper utom en i Pilenundersökningen ser en förbättring beträffande frågan På utvecklingssamtalen samtalar vi om mitt barns kunskaper och färdigheter. Policyn behöver nu utvärderas och uppdateras, vilket kommer att ske i augusti -10. Vi tror att resultaten kommer att förbättras avsevärt då schoolsoft är i full funktion kommande läsår, då all information blir mycket mer tydlig och tillgänglig. Detta har vi lagt ner mycket tid på under de pedagogiska dokumentationsmötena och i dagsläget använder de flesta lokala planeringar och lägger ut dem på nätet. Nästa termin förväntas alla använda och publicera lokala planeringar. Vi ser att de förutom givande pedagogiska diskussioner skapat en transparens och en tydlighet kring vad vi gör i vår dagliga praktik. Steve Wretman var här under våren och föreläste, efter det tog PUG fram en lathund och arbetslagen har reviderat samtliga matriser. Ett arbete som ska avslutas i augusti. Mellangården har påbörjat sitt arbete med att ta fram matriser även för år 1-3. Har delats ut och kommunicerats till samtliga vårdnadshavare. Dock måste vi se över rutinerna för hantering av de påskrivna dokumenten. Skolan har nu en ny, användargenererad hemsida. Som en konsekvens av artiklar i grundskoletidningen kring lokala planeringar och matriser har antalet studiebesök glädjande nog ökat. VTkonferensen genomfördes och blev en succé. Skolan, främst Mellangården, deltar i Reggio-Emilias skolnätverk. Glädjande nog har denna målsättning 6

grundläggande förutsättning för att vår pedagogiska profil ska fungera, nå ut och vara trovärdig. Gemensam fortbildning, grupphandledning, gemensam reflektion och reflektion i studiecirkelform baserat på Jesper Juuls bok Relationskompetens i pedagogernas värld har varit viktiga verktyg för att nå målen ovan. givit resultat. Pilenundersökningen visade att samtliga arbetsron låg på samma nivå eller bättre i samtliga grupper som omfattades av undersökningen. Dock är vi inte nöjda utan vill höja resultaten ytterligare. Samtliga pedagoger fick vid skolstart ett exemplar av denna bok och har under året på olika sätt arbetat med den. I en enkät som pedagogerna fick besvara under ett utvärderingstillfälle framkom att en majoritet ansåg att deras ledarskap utvecklats tack vare denna satsning. Normer och värden Målen för trygghetsgruppen var följande och resulterade i följande: Arbeta vidare mot vår målsättning Ett mobbingfritt läsår. Ansvara för en fortbildningskväll för samtliga medarbetare kring trygghetsfrågor och vår likabehandlingsplan. Vidareutveckla och formalisera ett eget program för förebyggande arbete mot mobbing och trakasserier som bygger på Individ, Grupp och Ledarskapsutveckling utifrån bl.a. videoupptagningar och gruppdiskussioner samt söka en samarbetspartner på universitetsnivå för kvalitetssäkring. Vi kommer sedan kanske att använda detta i kombination med något annat material/metod som utvärderats i den granskning som för närvarande görs på skolverket (Farstametoden, Friends, Koment, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolmedling och StegVis) och på sikt troligtvis ersätta Lion s Quest. En av våra pedagoger har i sin tjänst 25% som Vi ser en radikal sänkning av antalet anmälda mobbingfall. Genomfördes och kommer i fortsättningen utgöra ett återkommande inslag varje läsår. Vi har kommit överens om efter många och långa diskussioner i Trygghetsgruppen att våra lokala planeringar från och med HT -10 ska utgöra basen för det förebyggande grupp och individutvecklande arbetet. Beträffande elevcoachens arbete så har i tagit fram en mall för detta så att det blir lättare att följa upp effekterna av dessa insatser. 7

elevcoach för att ansvara för att arbeta med trygghetsfrågor och framtagande av detta program. Sammanställa en social matris i samarbete med skolans pedagogiska utvecklingsgrupp. Revidera och se över skolans likabehandlingsplan och tillsammans med skolans beredskapsgrupp säkerställa att skolans Beredskapsplan och Likabehandlingsplan är koherenta och kompletterar varandra utan att överlappa varandra. Vidareutveckla vårt arbete med kamratstödjarna och bl.a. låta dem få uppgifter i rastverksamheten samt utveckla användandet av Tryggburkarna. Utbilda fler medlemmar i Trygghetsgruppen i hur man genomför mobbingsamtal. Synliggöra trygghetsgruppens arbete bl.a. genom egen hemsida och bord på skolans dag. Prova Barnens Fyrarummare såsom ett förebyggande redskap i trygghetsarbetet. Detta arbete har påbörjats, men inte slutförts och trygghetsgruppen kommer nu att lämna sin grundstruktur vidare till PUG. Då nya riktlinjer för hur en likabehandlingsplan ska vara utformad kommit från skolverket under detta läsår kommer vi att göra en genomgripande revidering av skolans likabehandlingsplan under uppstartsdagarna i augusti -10. Beredskapsgruppen har inlett arbetet med att samköra dessa respektive planer, men denna målsättning kommer vi att arbeta med i augusti, se ovan. Eleverna har under året tagit fram tryggburkar, ett diskussionsunderlag, som samtliga klasser provat på, samt varit aktiva i rastverksamheten, något vi vill utveckla ytterligare. Detta gjordes. Återstår att utveckla. Vi gjorde ett litet pilotförsök, men detta föll inte väl ut, så mentorerna beslöt att använda den s.k. känslotavlan med de yngre eleverna och tryggburkarna med de äldre. Det är glädjande att se att vi ökat något sedan förra året och att vi ligger högre än genomsnittet på Värmdö på följande frågor, det visar att vi är på rätt väg! Men än finns det utmaningar att ta sig an, se nedan. 2. Mitt barn/jag känner sig/mig trygg i skolan LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,7 3,5 3,5 3,6 3,5 8

5. Personalen/De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,5 3,4 3,3 3,4 3,3 I observationsrapporten fick vi också ett bra omdöme, 3,4, samt följande kommentar: Vi upplever att Lemshaga Akademi präglas av ett mycket gott förhållningssätt mellan elever och pedagoger. En grund till den goda stämningen tror vi är deras förankring i Visible Thinking. Arbetsron varierar mellan klasser och ämnen. Det kreativa arbetssättet kan bidra till att arbetsron försämras, det blir för högt i tak. Arbetet med att förbättra arbetsron som skolan redan har påbörjat bör fortsätta. Arbetssättet skapar möjlighet för alla individer att komma till tals, inte alltid på ett positivt sätt. Arbetssättet kräver pedagoger som är trygga i sin ledarroll, som också skolan har som fortbildningsområde. Eftersom pedagogens ledarskap är viktig och avgörande för Visible Thinking, bör även nyanställd personal också få ta del av den treåriga satsningen på ledarskap. Det finns ett övergripande helhetstänkande som genomsyrar verksamheten. Pedagogerna har ett engagerat och medvetet förhållningssätt som vi ser när de möter eleverna, bland annat genom att regelmässigt stå för gruppindelningen av elever och påminna om hur de ska förhålla sig inför sin arbetsgrupp. Ett område vi tror kan upplevas av eleverna som otrygg är utrymmet utanför matsalen och det finns behov av gemensamma rutiner och regler. Mål inför läsår 10/11 Revidera Likabehandlingsplanen i enlighet med riktlinjerna från skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Låta elevrådet, föräldrakoordinatorerna och kamratstödjarna vara delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen i sin nya utformning. Komplettera Pilen-undersökningen med frågor från denna kring trygghet som samtliga elever och föräldrar ska besvara inför varje utvecklingssamtal, för att få en rättvisare bild av hur det ser ut på hela skolan. Föra in frågor om trygghet i relation till arbetsmiljö i elevernas underlag för utvecklingssamtal och göra det i enkätform för att möjliggöra en mer kvalitativ analys. Låta den lokala planeringen utgöra underlag för den individ- och grupputvecklande verksamheten i klasserna och spara dessa på hemsidan för ömsesidig inspiration och transparense. Utveckla kamratstödjarnas deltagande i rastverksamheten. Utbilda samtliga personal i Österholmsmodellens samtalsteknik för att på sikt skapa större delaktighet i hanteringen av mobbingärenden, då vi ser detta som ett gemensamt ansvar som inte kan delegeras till en grupp. Utbilda samtliga medarbetare i konflikthantering. Skapa en åtgärdstrappa, för att tydliggöra hur insatserna ökar och blir mer och mer genomgripande ju allvarligare eller mer upprepat ett problem blir. Synliggöra trygghetsgruppens arbete. Den i observatörsrapporten omnämnda entrén till Storgården har redan ändrats. 9

Kunskaper - utveckling och lärande PUG Skolans Pedagogiska UtvecklingsGrupp Målsättningar inför 09/10 och måluppfyllelse En lång rad av de kontaktytor vi identifierade inom ramen för skolans övergripande mål och delmål Ledarskap föll under den Pedagogiska Utvecklingsgruppens ansvar. Därför finns måluppfyllelsen av de lokalt uppsatta målen beskriven på s. 5-7. I observationsrapporten ger man verksamheten betyget 3,7 av 4 inom målområdet utveckling och lärande/kunskaper. Man skriver bland annat att: Vi anser att verksamheten på Lemshaga Akademi håller god kvalitet och erbjuder elever en möjlighet att lära sig på ett varierat sätt utifrån elevernas egna frågor och intresseområden. Vi ser att Visible Thinking och Reggio Emilia genomsyrar pedagogernas sätt att stimulera lärandet. Eleverna visar prov på att lyssna, tänka, formulera och uttrycka egna åsikter och reflektioner i gruppen. Detta omdöme är ett gott betyg som visar att skolan i sin helhet arbetar efter den egna pedagogiska profilen och att detta ger resultat! Dock vill vi höja det genomgående resultatet i Pilen beträffande följande frågor: 6. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov.(år 8, FS, FK, 2F, 5F) LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,3 3,4 3,1 3,2 3,3 Här tror vi att tydligheten beträffande vad vi gör i vår dagliga praktik i form av lokala planeringar och tydligare matriser kommer att höja detta resultat. 7. Jag lär mig viktiga saker i skolan.(5e, 8E, LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,8 3,5 3,6 3,6 3,6 Denna fråga förväntar vi oss se ett höjt resultat på utifrån de kommande tre års satsningarna på autentiskt lärande, se ovan. Beträffande frågorna nedan så ser vi en försämring som vi tror kommer vända då vår nya plattform Schoolsoft fungerar fullt ut samt då lokala planeringar och reviderade matriser gjort målen och elevernas kunskapsutveckling tydligare. Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena.. (5E och 8E) 10

LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,4 3,1 3,4 3,0 3,3 Under en fråga som från och med i år ställs till samtliga grupper får vi dock ett mycket gott resultat, vilket ligger helt i linje med föregående års målsättning: På utvecklingssamtalen samtalar vi om mitt barns kunskaper och färdigheter LA -10 Värmdö 3,8 3,6 De senaste åren har PUG fokuserat på mycket strukturella, organisatoriska frågor. Nästa år kommer därför att inbegripa mer av omvärldsspaning och reflektion, samt implementering och vidareutveckling av det som vi de senaste åren sjösatt, såsom matriser, policy för utvecklingssamtal och lokala planeringar. Mål för kommande år är följande: Bedriva omvärldsspaning för att hitta goda exempel i Sverige och världen beträffande hur man kan skapa ett schema för lärande, fördjupning och mindre stress. Fortsätta det arbete med en social/lärandematris som trygghetsgruppen inlett. Stötta och vidareutveckla användandet av lokala planeringar och matriser, samt stötta framtagandet av matriser i år 1-3. Förbereda för implementering av de nya nationella kursplanerna. Stötta och skapa förutsättningar och röd tråd beträffande årets övergripande mål: Vi ska utveckla det autentiska lärandet genom att göra våra relationer med omvärlden till en daglig del av verksamheten och öka elevernas globala medvetenhet utifrån begreppet demokrati. Starta och utveckla nätverk för Visible Thinking. Skapa pedagogiska dokumentationsmöten med ökat fokus på just dokumentation av och utveckling beträffande elevernas lärande som känns meningsfulla för samtliga närvarande. It/Media Utförliga beskrivningar av våra IKT-satsningar finns i bilaga 1 (Mediapedagogens rapport) samt i bilaga två IT-teknikerns rapport. Här nedan finna satsningar och utfall i korthet. Dock känns det viktigt att här ta med det omdöme som skolobservatörerna gav i sin observationsrapport och som visar att vi är på rätt väg! IT används som ett naturligt redskap i lärandet ända in i hemmet, exempelvis kan elever ta del av lektioner digitalt och mycket av dokumentationen är digital. Den rikliga dokumentationen digitalt och på väggarna följer elevernas lärprocesser och skapar en bra bild av elevernas lärande. 11

Mål och satsningar inför föregående läsår samt måluppfyllelse: Samtliga medarbetare skall få fortbildning i och kunna använda bild, ljud och film i sitt dokumentationsarbete Vi ska skapa ett system för att kontrollera att samtliga elever som tilldelas en dator behärskar grundläggande färdigheter för att kunna använda datorn som ett effektivt redskap i sina lärprocesser. Vi ska ersätta vår befintliga hemsida med en ny mer interaktiv hemsida, där användarna kommer att ges större möjligheter att själva generera och redigera innehållet. Vi utvecklar en intern kunskapsbas, LemshagaWiki, där såväl inspelade lektioner som andra former av dokumentationer ska finnas tillgängliga Vi uppmanar pedagoger att driva sina egna bloggar bestående av pedagogiskt innehåll att kunna dela med sig av och återanvända Vi spelar in videoguider kring användandet att våra olika program. Elever som själva vill ska i mån av tid och utrymme få spela in videoguider Vi erbjuder inledningsvis 7-9 eleverna en egen blogg under skolans hemsida. Ambitionen är att den ska kunna användas i så många ämnen som möjligt. Projektorer finns nu i princip alla klassrum Vi har köpt in 20 stycken små digitala videokameror av märket flip Mino HD fördelade i de olika arbetslagen. Vi Genomfördes under uppstartsdagarna HT - 09 Återstår att utveckla Genomfördes i december -09. Sker kontinuerligt Fler och fler pedagoger gör detta, och målsättningen är att antalet ska öka ytterligare då vi ser fina resultat och ett stort intresse från omvärlden för vilka möjligheter som bloggarna öppnar. Detta fungerar mycket väl och reducerar tiden som tekniker/mediapedagog behöver lägga på grundläggande information. Har gjorts med gott resultat. Har varit avgörande för den snabba utveckling av IKT-användandet som vi nu ser. Används i mycket stor utsträckning i verksamheten 12

har också 2 nyinköpta "riktiga" digitala videokameror av märket Panasonic SD100. Vi har i princip en digitalkamera per klasslärare av märket Canon Ixus (olika modeller beroende på ålder på kameran). Märks inte minst i form av kvalitetshöjning beträffande dokumentationen samt i veckobreven. Planför mediapedagog läsåret 10/11 Mellangården: Möjliggöra IKT-arbete i större utsträckning genom förekomsten av fler datorer. Storgården: Möjliggöra IKT-arbete i större utsträckning genom förekomsten av fler datorer. Eventuellt jobba i större projekt med Tellus. Jobba med animeringar. Ladan: Jobba med med animeringar, jobba i SoMeBi-liknande form tillsammans med SO-lärare i årskurs åtta och nio. Utveckla och systematisera arbetet med elevbloggarna. Strukturera upp fortbildning av lärare i form av fysiska träffar, eventuellt tillsammans med ateljerista. Viktiga fortbildningsområden är nya funktioner i SchoolSoft (Bokning, IUPverktyg och liknande) samt ny mail- och eventuellt kalenderplattform. Vi ska skapa ett system för att kontrollera att samtliga elever som tilldelas en dator behärskar grundläggande färdigheter för att kunna använda datorn som ett effektivt redskap i sina lärprocesser. IT-tekniksatsningar inför Läsåret 10/11 Fiberkabel till Villan. Kapacitetsförbättring av nätverkstrafiken till Villan. När denna investering är genomförd är samtliga gårdar sammankopplade i ett fiberdatanätverk. Komplettering av switchrar. Utbyte av c.a 8 stycken switchrar vid olika nätverksknytpunkter för att ökakapaciteten. Sista steget i utfasningen av FirstClass. Gmail och Google Apps ersätter mail och samarbetsfunktionerna i FirstClass för lärare och elever. 13

Barns och elevers ansvar och inflytande I observationsrapporten får vi ett jämförelsevis något lägre resultat under detta målområde, 3,0, och därför är det skönt att begreppet demokrati aktualiseras under kommande års mål. Dock säger observatörerna i sin sammanfattning: Eleverna själva säger sig var mycket nöjda med sitt inflytande. Vi anser att det beror på den genomtänkta pedagogik skolan genomsyras av, där elevernas tankar och olika åsikter får plats, blir respekterade och planeras utifrån. Vilket är den uppfattning som vi som arbetar på Lemshaga ser i den dagliga praktiken, men naturligtvis är detta ett målområde som vi ska utveckla! Mål inför 09/10 och måluppfyllelse: Utse och utbilda elevskyddsombud Göra eleverna mer delaktiga i utformningen av likabehandlingsplan, verksamhetsplan och kvalitetsredovisning. Låta det delade ledarskapet omfatta även elevrådet, dessa ska ha en SAM och en PUG representant som deltar i dessa ledningsgruppsmöten en gång per månad. Har gjorts Återstår att utveckla Har gjorts, men det återstår att utveckla formerna för detta. Mål inför läsåret 10/11 Göra elevrådet delaktiga i utformningen av likabehandlingsplan, verksamhetsplan och kvalitetsredovisning. Utveckla formerna för elevråd och i enlighet med elevernas önskemål skapa gårdsråd i kombination med att eleverna är representerade i SAM och PUG. Skola och hem I vårt övergripande mål har fokus legat på en ökad tydlighet i våra relationer med vårdnadshavarna, se övergripande mål ovan. Under året har vi bl.a. infört vårt förväntansdokument, som gått ut till samtliga föräldrar i samtliga klasser. Vi har också bytt kommunikationsplattform, vilket ytterligare kommer att öka tydlighet och tillgänglighet. Övergång och samverkan 14

Kommande år är det första då vår nya organisation är helt igenom genomförd, därför ska vi under kommande år utarbeta tydliga planer för övergång och samverkan. Skolan och omvärlden I observationsrapporten lyfter man fram samverkan med omvärlden som ett av våra förbättringsområden: Samverkan med omvärlden behöver utvecklas för skolan. Detta är en av anledningarna till att detta kommer att vara en viktig del av skolans kommande treåriga målsättning, se ovan. Vidare lyfter man fram samarbetet mellan Fritids och skola. Under 10/11 kommer vi att lägga upp en plan för detta arbete. Bedömning och betyg I och med att vi nu har vår nya interna kommunikationsplattform, Schoolsoft, kommer det att bli mycket enklare att sammanställa och göra en analys av elevernas kunskapsresultat. Vi ser att vi håller en jämn och god kvalitet beträffande våra meritvärden, men att vårt SALSA-värde visar att det är möjligt att höja våra resultat ytterligare. Nytt för i år är tidig screening av våra yngsta elever, för att tidigt identifiera och sätta in åtgärder för elever som är i behov av särskilt stöd. En plan för detta kommer att skapas av EVT-teamet i augusti. Beträffande de nationella proven, som för närvarande är det mätinstrument som vi har på skolan för att möta elevernas kunskapsresultat, så utföll de enligt nedan: Betygen i de nationella proven för år 9: RESULTAT NATIONELLA PROV ÅK 9 VT -09 (jmf vt-08) Antal betyg Eng Sv Ma VT -08 VT-09 VT-10 VT -08 VT-09 VT-10 VT-08 VT-09 VT-10 G 7 13 4 6 20 20 15 31 33 VG 20 26 31 39 29 24 19 15 15 MVG 24 12 17 6 2 7 14 4 4 e.u.m. - - - - 1-1 (frånvarande, sjuk) - - Antal elever 51 52 51 51 51 52 15

Det genomsnittliga meritvärdet utföll enligt nedan: GENOMSNITTLIGT MERITVÄRDE LEMSHAGA AKADEMI Genomsnittligt meritvärde V -10: 253 Genomsnittligt meritvärde VT-09: 243 Genomsnittligt meritvärde VT-08: 262 I år 5 genomfördes de nationella proven med följande resultat: Ämne Antal elever som gjort provet VT-10 Godkända på alla delprov VT- 09 Godkända på alla delprov VT- 10 Ej godkända på något/några delprov VT-09 Svenska 48 41 44 8 4 Engelska 47 47 46 2 1 Matematik 48 46 46 3 2 Här ser vi en förbättring i samtliga ämnen sedan föregående år. Resultatet av nationella proven i år 3 utföll enligt nedan: Ämne Antal elever som gjort provet VT-10 Godkända på alla delprov VT-09 Godkända på alla delprov VT-10 Ej godkända på något/några delprov VT-09 Svenska 24 22 21 2 3 Matematik 24 24 15 0 9 Ej godkända på något/några delprov VT- 10 Ej godkända på något/några delprov VT- 10 Här ser vi en försämring sedan föregående år, särskilt i matematik. Vi kommer be ansvarig pedagog att göra en analys av resultatet för att sedan lägga upp en plan. Mål för kommande år: Göra upp en plan för att förbättra kunskaperna i matematik för våra elever i år 4. 16

Skapa en struktur för att föra in kunskapsresultaten, betyg för år 7-9 och godkänd/ännu ej godkänd för år 1-6, för samtliga elever i samtliga ämnen. Presentera och implementera målet att vi ska ha ett meritvärde på minst 270 då våra elever lämnar oss i år 9. Implementera vår plan för screening av våra elever för att tidigt identifiera våra elever som är i behov av särskilt stöd. Elever i behov av särskilt stöd Det är glädjande att se att vi ökat sedan föregående år under följande punkt i Pilen: 7. Mitt barn/jag får det stöd och den hjälp som behövs.(år 8F, FS, 5E, 8E, FK, 2F, 5F) LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,5 3,3 3,2 3,4 3,3 Mål inför 08/09 och måluppfyllelse: Inrättande av en ny, central, studio i Storgården för att ge specialpedagoger/speciallärare samt resurspersoner ett naturligt forum för kunskapsutbyte och samarbete och möjlighet att skapa en bas för kompensatoriska hjälpmedel. Ett centralt fokus inom specialpedagogiken varje år för samtliga medarbetare, i år kommer detta att handla om hur man arbetar konstruktivt med barn som har diagnosen ADHD, vilket även är en del i vår målsättning att öka arbetsron på skolan. Ta fram en plan för screening av elevernas kunskapsutveckling tidigt för att arbeta mer proaktivt än reaktivt. Öka elevernas egen motivation genom intensivkurser kring en specifik förmåga som de behöver träna, kurser som ger mätbara resultat i t.ex. begreppsuppfattning. Forskning visar att kortare och intensiva insatser ger bättre resultat än t.ex. 20 minuters hjälp i veckan. Har gjorts, men det återstår att utveckla bättre arbetsformer och struktur för denna verksamhet. Anna-Maria Strömberg kom till skolan och höll en mycket uppskattad föreläsning om bemötande av barn med ADHD. En underlag till en sådan plan har tagitsfram och ska användas med början HT-10 Återstår att utveckla 17

Öka delaktighet och motivation hos eleverna genom en mer professionell samtalsteknik. Specialpedagog, Speciallärare, elevcoacher samt resurspersoner ska få fortbildning i Motiverande Samtal. Ge vår mediapedagog tid i studion för att de elever som erbjuds en egen dator som kompensatoriskt hjälpmedel ska kunna utnyttja detta hjälpmedel till fullo. Pröva RoboMemo för de av våra elever som har minnesfunktions- eller koncentrationssvårigheter. Permanenta systemet med elevcoacher för stöttning på individ, grupp och ledarskapsnivå. Genomfördes i augusti -10 Mediapedagogen fick tid, men vi behöver utveckla hans roll i studion. En medarbetare har fått fortbildning och två omgångar har genomförts. Fortsätter att ge goda resultat. Inför kommande år kommer vi därför att kraftsamla ytterligare genom följande målsättningar: Mål inför kommande år: Utveckla studioverksamheten, och då främst kurserna Öka användandet av vår gemensamma plan i elevvårdsarbetet generellt på skolan Skapa och screena eleverna enligt vår nya plan för detta som fastställs i augusti. Ge personalen en föreläsning kring elever i behov av särskilt stöd. Planera in gemensamma möten för samtliga resurspedagoger. Hälsa och livsstil Inom timplanen har LA utökad lektionstid för ämnet Idrott och Hälsa. Utöver lektionstid (120 minuter/vecka) genomförs friluftsdagar. På hösten är det lägerskoledagar (2 st), idrottsdagar (Planetspelen, Lemshagaspelen) och en turnering i innebandy för åk 4-6. Det planeras även en innebandyturnering med de äldre eleverna för ett idrottsutbyte med närliggande skolor. På våren planeras vinterdagar (skridskor), allaktivitetsdag där eleverna får välja mellan olika aktiviteter och friluftsliv. Satsningen på de äldre elevernas utemiljö kom av sig förra året då det var svårt att enas kring vad pengarna skulle läggas på. Därför kvarstår satsningen på de äldre 18

elevernas utemiljö. Vi kommer att lägga en asfaltering på deras plan för att möjliggöra en spelplan för olika idrotter. I Mellangården samarbetar idrottsläraren med pedagogerna för att utöka möjligheten till orientering i både so och idrott. I Ladan (år 8,9) får eleverna möjlighet att ha idrott utanför skolan som tex skridsko, simning, gå på gym ( samarbete med Body Joy). Det är tydligt att dessa satsningar, särskilt det faktum att vi har utökad timplan i idrott, måste kommuniceras till elever och föräldrar, se resultat av Pilen nedan. 25. Personalen arbetar aktivt med att stimulera mitt barn till god hälsa. / I skolan arbetar vi aktivt med frågor kring vår hälsa. (FS, FK, 2F, 5 F, 5E, 8F, 8E) LA -07 LA -08 LA -09 Värmdö Ny fråga Ny fråga 3,1 3,2 På skolan har vi skolsköterska närvarande på skolan fyra dagar i veckan, vilket är mer än vad som är brukligt utifrån elevantalet och även om vi ser en liten sänkning av resultatet så är elever och föräldrar generellt sett nöjda med vår skolhälsovård. 24. Jag är nöjd med den skolhälsovård som mitt barn får i skolan. LA -07 LA -08 LA -09 Värmdö 3,5 3,6 Förbättring 3,45 3,2 Skolbarnomsorg Fokus år 0-3. Uteleken, formella och informella lekplatser. Material som vi vuxna hade köpt var inte alltid det som attraherade eleverna mest, men oftast övergick leken till något annat än vad det var ämnat för. Det är elevernas egna tankar och intresse som styr lekarna. Elevernas eget valda lekmaterial av tex rullar från mattor (av hårt plastmaterial) blev en stor inspirationskälla till lek under årets alla årstider. Eleverna gjorde tex egna hästhinder av annat ämnat lekmaterial. Elevernas lek och kreativitet dokumenterades och sattes upp på väggarna i en pedagogisk dokumentation. Reflektion: Det var viktigt för pedagogerna att se vad eleverna valde att leka med och inte stoppa dem i deras lek. De tittade även på vilka gruppkonstellationer som uppstod. Utsidan av boden utvecklades till en utesnickarbänk, utemåleri och häststall. Fritids ansvarade även för DDD (Den Dagliga Dosen) under lunchrasterna. Praktiskt fungerade det 3 dagar av 4. Lekar + material för lekar visas och introduceras för eleverna. 19

Utvärdering: Det fungerar till viss del men det finns mer att göras inom detta område. En mer utvecklad plan för genomförande läggs under 10/11. I observationsrapporten lyfter man fram samarbete mellan fritids och skola som ett utvecklingsområde, och detta kommer man att lägga upp en långsiktig plan för under läsåret 10/11. Vidare kommer man att starta ett projekt kring äventyrspedagogik. Lillgården - Förskoleverksamheten Föregående läsår var det sista året som det finns förskoleverksamhet på Lemshaga Akademi. Vår målsättning föregående läsår var att in i det sista bibehålla en kvalitativ verksamhet så att vi kan avsluta denna verksamhet med ett generellt bättre resultat i kundundersökningen Pilen än någonsin tidigare. Därför var det oerhört roligt att Förskolan fick ett mycket gott resultat i observationsrapporten: Sammanfattande slutsats om enheten Lemshaga Akademis förskola har en väl fungerande verksamhet. Det råder ett kreativt och tillåtande klimat. Vi upplever att förskolan präglas av respekt mellan barn och vuxna. Den fysiska miljön ute och inne, erbjuder goda förutsättningar för lärande. Barnen i förskolegruppen har en hög grad av inflytande över sin dag. Det är tråkigt att förskoleverksamheten inte längre kommer att finnas på Lemshaga Akademi, då den är en god grund för skolans pedagogiska verksamhet. Vi uppnådde även målet att uppnå ett mycket gott resultat i Pilenundersökningen. Vi förbättrade oss på 25 frågor av 28! Med detta får vi väl konstatera att vi precis enligt våra förväntningar avslutar kapitlet med förskoleverksamhet med flaggan i topp! Styrning och ledning Rektorernas mål inför 09/10 var följande och med följande utfall: Revidera och omformulera skolans organisationsplan med ett förtydligande av ansvarsområden. Skapa en ny kommunikationsplattform med särskilt fokus på kommunikationen mellan skola och vårdnadshavare Se över, lägga upp en plan för och inleda arbetet med att revidera skolans vision och pedagogiska profil Färdigställa och förhandla igenom ett nytt lokalt avtal Påbörja ett arbete med målet att skapa ett schema som skapar mindre stress och mer av fördjupning, ett schema som Har gjorts Vi har köpt in Schoolsoft. Detta arbete har inletts men återstår att slutföra Återstår slutgiltiga förhandligar Ingår i kommande övergripande mål 20

mer överensstämmer med Lemshaga Akademis pedagogiska profil Skapa ett policydokument/årsplan som tydliggör skolans utvärderings/kvalitetsarbete, ett så kallat utvärderingsår. Har gjorts Mål inför kommande år: Förbereda för Qualis Förbereda för SIQ Implementera ny läroplan Sätta oss in i ny skollag Slutföra och förhandla nytt lokalt avtal Implementera kommunikationspolicy Förtydliga skolans pedagogiska profil Göra en långsiktig investeringsplan Göra en lång- och en kortsiktig fortbildningsplan Förbättra struktur och innehåll för föräldrakoordinatorsgruppen. Göra dem delaktiga i arbetet med verksamhetsplan och likabehandlingsplan. Genomföra en anonym trivselenkät under våren Budget I januari genomförde Värmdö kommun en lokalpeng/elev samt ändrade elevpengen för att få likvärdigt bidragssystem mellan kommunens skolor. På grund av att den stora differensen mellan hyra och lokalbidrag slår det negativt på verksamheten. Vårterminen 2010 klarar vi bra men om ingen förändring sker i lokalpengens regler och /eller hyresnivån kommer 1,4 miljon av verksamhetens pengar att läggas för att täcka differensen mellan hyra och lokalbidrag. Vi kommer att ha ett litet minus i budgeten i år på grund av att vi har valt att betala av mer på lånet som vi tog för en ombyggnad i Ladan. Likviditeten är dock god och en del av lånet betalades av vår investeringsfond. Det känns bra att i de ekonomiska kristider som nu råder kunna konstatera att vi har en budget i balans och därför slipper att minska vår personalstyrka. Vi har dessutom gjort en satsning i köket som innebär att eleverna har kunnat välja på två olika maträtter, vilket vi nu kommer att fortsätta med. Samordningsgruppen Under verksamhetsåret 2009/2010 har SAM samordnat den praktiska verksamheten på Lemshaga och arrangerat friluftsdagar, traditioner såsom advent, Lucia, avslutningar och Skolans Dag. Man har även behandlat arbetsmiljöfrågor eftersom SAM också fungerar som en arbetsskyddskommittégrupp. Under året har SAM utöver det löpande arbetet bl.a. gjort följande: Målsättning Måluppfyllelse 21

- Se över rastverksamheten och DDD (Den dagliga dosen). Personalen har delats upp i olika rastvärdsområden och ansvarar för att aktivera eleverna på rasterna. Behöver mer tid för att sättas i alla årskurser. - Se över vad som gäller för lärarnas komptider. Vad gäller som arbetstid/förtroendetid? SAM-gruppen enades om att låta den fackliga representanten förhandla på facklig nivå i samband med nya avtalet. - Implementera Förväntansdokumentet. Klart. Återstår att hitta former för inlämning av dokumentet. - Se över samtliga policydokument. Överlämnades till administrationen att - Medvetandegöra Grundläggande information inför höstens föräldramöten. slutföra arbetet. Detta gjordes men kommer att bli annorlunda med Schoolsoft. - Lönekartläggning. Ska genomföras vart tredje år. (senaste gången 2007) Återstår på grund av att lönerevisionen har skjutits upp av de fackliga organisationerna. Mål inför 10/11 - Fortsätta att utveckla DDD och skolgården. - Förväntansdokumentet. Rutiner för hanteringen. - Spridning av ny skollag - Basutrustning i klassrummen - Vad krävs för att få SIQ? Ett föreberedande arbete för att nå en kvalitetsutmärkelse - Stötta samarbetet mellan skola och fritids. Bemanning Skolledning: Anna-Lena Bengtsson, Jill Sterner Mellangården Förskoleklass: Anna Nilsson (Fsk) + Anna Berlind (Fp) + Maria Jones (Fsk) Åk 1: Marie Moberg + Karoline Wallbäck-Hallgren Åk 2: Annica Kjell + LisaMarie Lind 22

Åk 3: Cecilia Hulin + Madeleine Theander Åk4: Camilla Farell + Ann Nolbratt Storgården: Åk5: Madelene Larsson + Lill Cronås + Sofia Ljungkvist Åk 6: Lotta Norell + Kristin Väinloo + Cristin Axörn Ladan: År 7: Kalle Andersson + Maria Niläng + Jeanette Christersson Åk 8: Fredrik Pettersson + Margit Norberg + Maggie Morkos Åk 9: Patrik Engström + Marcela Salazar + vakans för Jana Hedin Alsin Övriga pedagoger Ann-Charlotte Olofsson Hedvig Nilsson Sven Tell (tmslöjd) Monica Aldehög (txslöjd) Emilie Negelius (bild) Specialpedagog/Speciallärare: Anna-Carin Löfgren 60% Agneta Munkert-Blomqvist 50% Fritids/Klubben: Anita Anander (bsk) Anna Berlind (fp) Agneta Dahlqvist (fp) 50% Siv Lindman Kull (fp) 50% Urban Lundqvist (fp) Stella Lopez (fsk) 63% Mats Sterneby (fp) 95% Elin Anander 60% Administration: Katarina Pettersson 50% Tina Perdahl 50% 23

Malin Knutas Resurser: Annica Svederoth 75% Victor Wahlund 100% Barbro Sjölund 50% Skolsköterska: Judith Johansson 75% Skolkurator: Linda Ulfsdotter 15% Köket: Einar Einarssen Yvonne Hjulström Åsa Björkström 75% Naser Elwaer 25% Vaktmästare: Jörgen Holmberg 75% IT/Media: Jon Widmark Martin Pettersson Ateljerista: Emilie Negelius Ledig för studier: Lena Engström SAM MG SG Ladan Admin Rektor PUG MG SG Ladan Media Ateljerista Rektor Cecilia Hulin, Agneta Dahlqvist Madelene Larsson Maria Niläng Katarina Pettersson Jill Marie Moberg, Anna Berlind Lotta Norell Fredrik Pettersson Jon Widmark Emilie Negelius Anna-Lena Bengtsson 24

Skyddskommittén: SAM-gruppen + Lena Engström Trygghetsgruppen Anna-Lena Bengtsson Patrik Engström Lill Cronås Mats Sterneby Margit Norberg LisaMarie Lind Beredskapsgruppen Jill Sterner Siv Lindman-Kull Katarina Pettersson/Tina Perdahl Judith Johansson Lena Engström Fackligt ombud, Lärarförbundet: Lena Engström Arbetslag: Pluto-Neptunus-Uranus-Saturnus Jupiter- Mars-Tellus Venus-Merk-Solen 144 barn 245 barn 156 barn Fritids 108 barn Lillklubben ca 60 Klubben ca 50 Mötestider Lemshaga Akademi 2010-2011 Måndagar: Arbetslagsmöten, 1 timme Mellangården 15.00-16.00 Storgården 15.30-16.30 Ladan 15.30-16.30 Onsdagar Dokumentationsmöte 1,5 timme Mellangården 15.30-17.00 Storgården 15.30-17.00 Ladan 15.30-17.00 Fritidsarbetslagsmöte Måndagar 9.30-11.00 Mentorsmöten 0,5 timme. Se schema 25

Resursplaneringsmöte Onsdagar kl.10.55-11.25 PUG-möte: Tisdagar 12.00-13.30 SAM-möte: Onsdagar 13.45-15.00 JAKT (Administrativt möte) Varannan fredag 13-14 Kvällsmöten: Fyra tillfällen per läsår. Se kalendariet. Trygghetsgruppen: Torsdagar 9.40-10.20 Elevhälsoteamet: Tisdagar 13.35-14.30 Resursmöte Första tisdagen i månaden kl.8.20-9.20. IT/Mediamöte: Första måndagen i månaden 12.30-13.30 Föräldrakoordinatorsmöte: Första onsdagen varje månad kl.18.30 Gemensam fikarast torsdagar kl.9.20-10.20. Rullande fikaschema. Rullande rastschema. Förändringar beträffande lokaler/utrustning av lokaler - Förskoleklassen flyttar tillbaka till Mellangården och utrustas för 6- årsklasserna - Villan byggs om för åk 3 genom att riva väggar och installera kapprum på övervåningen samt utrustas för åk 3. Ny kabel dras till Villan för att täcka behovet av IT/Media. - Lillgården utrustas till klassrum för åk 4 och Lillklubbenverksamhet. - Pulpeter kompletteras till Ladan. - No-salen kompletteras med funktionella skåp och vagn. - Entrén i Storgården omplaneras/omstruktureras. Nya sittbänkar köps in. - Matsalen kompletteras med fler pallar. - Mellangårdens klassrum får 6 extra pallar i varje klassrum. 26

LÄSÅRSDATA FÖR SKOLAN 2010-2011 (Antal skoldagar för eleverna enligt Grundskoleförordningen = 178) Fritids öppnar 9/8 2010. Höstterminen 2010 23/8 Skolstart för eleverna 20/9 Studiedag - eleverna lediga 1/11-5/11 (v 44) Höstlov - eleverna lediga 21/12 Höstterminens sista verksamhetsdag 23/12. Fritids stänger 15.00 Vårterminen 2011 10/1 Vårterminens första dag 28/2-4/3 (v. 9) Sportlov 18/4-21/4 (v.16) Påsklov 26/4 Studiedag - eleverna lediga 4/5 Skolans Dag 9/5 Kompdag för eleverna. Studiedag för lärarna. Fritids och Klubben är öppen. 3/6 Lovdag - eleverna lediga 14/6 Vårens verksamhet avslutas 11/7 Fritids/Klubben stänger sommaruppehåll 27

LÄSÅRSDATA FÖR FRITIDS/KLUBBEN 2010-2011 Fritids öppnar 9/8 2010. Höstterminen 2010 9/8 Fritids/Klubben öppnar. 19-20/8 Studiedagar för fritids/klubben. Fritids och Klubben är stängd. 23/8 Skolstart för eleverna 4/9 Husmöte Fritids/Klubben. Fritids och Klubben stänger kl.16.00 20/9 Studiedag - eleverna lediga Fritids och Klubben är öppen. 1/11 (v.44) Studiedag för fritids/klubben. Fritids och Klubben är stängd. 1/11-5/11 (v. 44) Höstlov 1/12 Husmöte Fritids/Klubben. Fritids och Klubben stänger kl.16.00 21/12 Höstterminens sista verksamhetsdag 23/12. Fritids stänger 15.00 Mellan jul och nyår är skolan/fritids/klubben stängt Vårterminen 2011 7/1 Planeringsdag för fritids/klubben Fritids och Klubben är stängd. 10/1 Vårterminens första skoldag 2/2 Husmöte Fritids/Klubben. Fritids och Klubben stänger kl.16.00 28

28/2-4/3 (v. 9) Sportlov 18/4-21/4 (v.16) Påsklov 26/4 Studiedag för fritids/klubben. Fritids och Klubben är stängd. 4/5 Skolans Dag 9/5 Kompdag för eleverna. Studiedag för lärarna. Fritids och Klubben är öppen. 3/6 Lovdag Fritids och Klubben är stängd. 14/6 Vårens verksamhet avslutas 11/7 Fritids/Klubben stänger för sommaruppehåll 29

Kalendarium 2010-2011 för personal 2010-07-07 Höstterminen 2010 Augusti 9 Fritids/Klubben öppnar. 12-13 Planeringsdagar/kompdagar för lärarna 16-18 Planeringsdagar för lärarna 16 Personalfotografering 19-20 Kick off/fortbildning, all personal. Fritids stängt. 23 Skolstart. 23 Planeringsdag, fritids. Lärarna har eleverna hela dagen fram till 16. 26-27 Lägerskoledagar September 1 Föräldrakoordinatormöte 4 Husmöte Mellangården kl.16-17 8 Ämnesspecifik konferens 14 Planetspelen 20 Studiedag, Ett autentiskt lärande i relation med omvärlden, varje dag! 22 Lemshagaspelen, y, 4-6 22 Kvällsmöte, Trygghetsgruppen 23 Lemshagaspelen, ä, 7-9 27-29 Skolfotografering Oktober 4 Komplettering skolfotografering 6 Föräldrakoordinatormöte v.43 Orientering år 7-9 v.41-42 Prao Solen November 1-3 LemshagaForum/kursplanskonferens 1/11 Fritids stängt /kompdag (v.44) 4-5 Lovdagar 10 Föräldrakoordinatormöte 17 Kvällsmöte, ADHD 24 Ämnesspecifik konferens 30 Skridskodag för 7, Venus December 1 Föräldrakoordinatormöte 1 Skridskodag för 8, Merkurius 30

1 Husmöte Mellangården kl.16-17 3 Skridskodag för 9, Solen 13 Lucia på Lemshaga. 14 Sista dag för inskrivning av betygen 16 Innebandyturnering år 4-6 21 Julavslutning 23 Höstens verksamhet avslutas. Fritids stänger 15.00 Mellan jul och nyår är skolan/fritids stängt Vårterminen 2011 Januari 7 Planeringsdag, hela skolan Fritids stängt. 10 Skolstart. 19 Kvällsmöte - Beredskapsgruppen februari 2 Husmöte Mellangården kl.16-17 9 Föräldrakoordinatormöte v.6-7 Prao åk 8 28 Sportlov (v.9) mars 1-4 Sportlov (v.9) 9 Föräldrakoordinatormöte 16 Allaktivitetsdag 30 Kvällsmöte - utvärdering April 6 Husmöte Mellangården kl.16-17 6 Föräldrakoordinatormöte 18-21 Påsklov (v.16) 26 Studiedag/Utvärdering/Organisationsbarometern Fritids stängt Maj 4 Föräldrakoordinatormöte 7 Skolans Dag 9 Kompdag för eleverna Skola stängt, Fritids öppet Studiedag för lärarna- Gallery Walk Juni 3 Lovdag 7 Sista dag för inskrivning av betygen 8 Friluftslivsdag Mellangården 9 Friluftslivsdag Storgården 10 Friluftslivsdag Ladan 31

13 Solens avslutningsmiddag 14 Sommaravslutning 15-17 Studiedagar/Planeringsdagar/Komp Juli 11 Fritids/Klubben stänger för sommaruppehåll Dag före röd dag samt dag före midsommarafton stänger fritids 15.00 Nästa termin öppnar fritids den 8 augusti. 32

Bilaga 1. Fortbildningsplan Datum Omfattar följande Innehåll Tidsåtgång Kostnad personer Gemensam fortbildning för samtliga 100915 Samtliga Österholmsmodellen 2,5 h Konfliktlösning - Föreläsning 101124 Samtliga Att motivera där ingen 2,5 h motivation finns - Föreläsning Samtliga Hjärt- lungräddning Samtliga Schoolsoft 2 h 101102 Samtliga Lgr11 och nya skollagen 8 h 101001/110507 Samtliga LemshagaForum/Skolans 16 h dag VT-11 Samtliga Beredskapsplanen 2 h Grupputbildningar Aug - 10 Nyanställda Introduktion till 8 h Lemshagas pedagogiska profil 100915 Trygghetsgruppen Mobbingsamtal - 2,5 h Österholmsmodellen PUG Ylva Telegin VT/Reggio 1,5 h 101003 SAM/PUG Situationsanpassat 7,5 h ledarskap Arbetslagen Valfri kvällsföreläsning 17500 VT -11 Storgården/Ladan Personlig Dialektik 4 h Enskild fortbildning Hedvig Nilsson PA Margit Norberg Näringslära - Universitetet Siv Lindman Kull Mandala Kalle Andersson och Karoline Wallbeck- Konferens för matematikutvecklare Hallgren VT -11 Individuell fortbildning enligt plan från medarbetarsamtal Tina Perdahl och Schoolsoft Katarina Pettersson Åsa Björkström Kostlära Jörgen Holmberg Svetskurs Enskild VT-kurs 1 h/vecka Anna-Lena Bengtsson Nya statliga rektorsutbildningen Jill Sterner och Lena Arbetsmiljö 8 h Engström à 3000 SEK