Uppföljningsrapport 2, 2014

Diarienummer: Uppföljningsrapport 2, 2014 Psykiatrin Halland Fastställd i Driftnämnden för Psykiatrin Halland 2014 08. Sida 1 av 25

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Vård... 5 Tillgänglighet... 5 Antal väntande... 6 Utfärdande av vårdgarantisedlar 2014... 6 Återbesök inom medicinskt måldatum... 7 Effektiva flöden och processer... 7 Vårdval Halland Plus... 8 Produktion... 9 Öppen vård... 9 Heldygnsvård... 10 Personal... 11 Antal och genomsnittligt antal anställda... 12 Sjukfrånvaro... 13 Tidsanvändning... 14 Timavlönade... 15 Region Halland som arbetsgivare... 15 Ekonomi... 17 Resultat... 17 Årsprognos... 17 Åtgärdsplan... 17 Kommentarer prognosutfall... 18 Resultat och prognos per kontoklass... 18 Resultat och prognos per uppdrag... 18 Helårsprognos orsaker till betydande avvikelser... 19 Intäkter... 19 Personalkostnader... 19 Övriga kostnader inkl köpt vård och bemanningsföretag... 20 Uppdrag... 21 Hälsa... 21 Vård... 21 Delaktighet i vården... 22 Säker vård med hög kvalitet... 23 Information och kommunikation... 24 Ekonomi... 25 Sida 2 av 25

Sammanfattning Vård Tillgänglighetsmålet inom vuxenpsykiatrin klaras inte när det gäller väntetid till utredning. Målvärdena för väntetid till nybesök eller behandling har fortsatt uppnåtts. Tillgänglighetsmålet inom barn och ungdomspsykiatrin för nybesök uppnåddes inte under maj och juni. Under månaderna maj juli har målet uppnåtts avseende utredning. Under våren genomfördes en utredning som visade på behov av att utveckla de öppna vårdformerna för psykosvård. Hälso och sjukvårdsstyrelsens beslut att tilldela psykiatrin ekonomiska medel skapar möjlighet visa att det genom denna utveckling, på sikt, kan reducera behovet av heldygnsvård för denna patientgrupp. Parallellt med detta utvecklingsarbete genomförs också ett arbete för att utveckla och integrera arbetsformer för de patienter som har behov av såväl vård som stödinsatser från flera huvudmän samtidigt. Under 2014 har utvecklingen av missbruks och beroendevården påbörjats, i enlighet med den plan som Taktisk grupp för Missbruk och Beroende presenterade 2013. Insatserna som nu startat kommer att få stor betydelse och bedöms värdefull för hallänningen. Vårdval Halland Plus Produktion Personal Verksamheten märker inte av någon nedgång i patientinflödet vilket hade kunnat vara en naturlig effekt av att det nu finns flera vårdaktörer att vända sig till. Antalet sökande har tvärtom ökat. Inom vuxenpsykiatrins öppenvård har antalet besök ökat i jämförelse med 2013. Inom Barn och ungdomspsykiatrin har de däremot minskat efter att ha visat en ökande trend de senaste fem åren. Heldygnsvården i vuxenpsykiatrin visar ökat antal vårdtillfällen men en sjunkande medelbeläggning. Heldygnsvården i barn och ungdomspsykiatrin visar ökat antal vårddagar medan antalet vårdtillfällen är i nivå med 2013. Förvaltningen har under 2014 i princip samma uppdrag som föregående år och genomför det med något färre snittanställningar. I det ekonomiska resultatet för perioden samt det prognostiserade underskottet för 2014 får kostnaderna för inhyrda läkare stort genomslag. Behovet av att anlita bemanningsföretag härrör huvudsakligen från vakanser i läkargruppen. Sida 3 av 25

Ekonomi Uppdrag Resultatet för perioden är 12,3 mkr. Handlingsplanerna för att sänka kostnaderna och klara tilldelat sparbeting har inte helt uppnåtts. Personalkostnader, bemanningsläkare och en obudgeterad IT kostnad utgör huvudfaktorer i underskottet. Helårsprognosen för 2014 är 9,5 mkr. En försämring jämfört med UR1. Nettokostnadsökningen ses främst genom hög belastning i heldygnsvården under sommaren, ökande kostnader för inhyrda läkare, försenad nedtrappning av inhyrda läkare, minskade intäkter från Migrationsverket samt omställning och implementering av Vårdval Halland Plus. Köpt vård på behandlingshem har planenligt minskat. Hälso och sjukvårdsstyrelsens uppdrag till driftnämnden utifrån prioriterade utvecklingsområden hanteras fortlöpande. I några av utvecklingsområdena inväntar psykiatrin beslut och/eller stöd från regiongemensamt håll. Se redovisning i tabell. För Psykiatrin Halland. Bengt Eliasson Driftnämndens ordförande. Eva Osvald Förvaltningschef Sida 4 av 25

Vård Tillgänglighet Vuxenpsykiatri Öppen vård Knappt 5 % väntar längre än 90 dagar till nybesök. En given månad utgör detta cirka 8 9 patienter. Granskning av ett urval journaler för de patienter som har haft långa väntetider visar att det finns rimliga skäl till väntetiderna för flertalet av dem. Slutsatsen blir att öppenvårdspsykiatrin inte har problem med tillgänglighet till nybesök, om man lägger vårdgarantikraven till grund för bedömningen. Däremot är medelväntetiden till nybesök, idag 37dagar, alltför lång och åtgärder genomförs för att skapa bättre flöden. Vuxenpsykiatrin klarar inte det regionala tillgänglighetsmålet gällande utredning. Verksamheten ser allvarligt på detta och ett arbete pågår för att förbättra situationen på mottagningar där det är aktuellt. Det kommer att ta tid och resurser att få verksamhetens alla delar i fas och kommer att kräva prioriteringsstöd, metodstöd och riktlinjer. Måluppfyllelse öppenvård vuxen. Andel inom 60 dagar målbild > 80 % 2014 Utförda nybesök Utförda förstabehandlingar Påbörjade utredningar jan 76 % 94 % 79 % feb 81 % 95 % 84 % mars 89 % 97 % 88 % april 90 % 96 % 86 % maj 85 % 91 % 79 % juni 87 % 91 % 72 % juli 80 % 94 % 79 % Barn och ungdomspsykiatri Under andra kvartalet uppstod problem med att klara vårdgarantin vid nybesök. Problemen härrör specifikt från ett par avdelningar där den ena drabbats av akuta arbetsmiljöproblem avseende lokalerna och den andra av hög personalomsättning. Avseende väntetid till behandling respektive utredning har målen ännu inte nåtts med avseende på målet för PRIO medel. Det vill säga det ackumulerade resultatet för januari oktober. Det är framför allt en mottagning som har större problem än övriga. Ett förändringsarbete har inletts vid enheten och parallellt med detta fokuserar länspsykologerna på arbetet vid mottagningen och därigenom förbättra tillgängligheten till utredning och behandling. Sida 5 av 25

Måluppfyllelse BUP. Andel inom 30 dagar målbild > 90 % för nybesök, 80 % för behandling/utredning 2014 Utförda nybesök Utförda förstabehandlingar Påbörjade utredningar jan 91 % 61 % 57 % feb 99 % 90 % 70 % mars 93 % 86 % 77 % april 86 % 86 % 50 % maj 61 % 70 % 83 % juni 80 % 82 % 89 % juli 96 % 100 % 82 % Antal väntande Anger antal väntande per den siste i varje månad. Antal väntande till nybesök, utredning eller behandling vuxenpsykiatri Nybesök Be handling Ut redning 31 jan 223 60 211 28 feb 203 66 227 31 mars 202 75 243 30 april 219 104 277 31 maj 179 98 297 30 juni 168 99 325 31 juli 161 113 323 Antal väntande till nybesök, utredning eller behandling BUP Nybesök Be handling Ut redning 31 jan 83 81 63 28 feb 79 74 71 31 mars 63 62 48 30 april 136 66 68 31 maj 76 60 34 30 juni 56 64 69 31 juli 30 58 57 Utfärdande av vårdgarantisedlar 2014 För behandling jan feb mar apr maj jun jul S:a Vuxen psyk Halmstad 3 2 1 6 5 17 Vuxen psyk Kungsbacka 5 1 1 3 1 11 Vuxen psyk Varberg 1 1 Vuxen Psy Falkenberg 1 1 8 1 2 5 1 7 6 30 Sida 6 av 25

Återbesök inom medicinskt måldatum 2014 "Inom" måldatum VUX BUP januari 92 % 89 % februari 92 % 91 % mars 92 % 92 % april 93 % 89 % maj 93 % 88 % juni 93 % 92 % juli 95 % 94 % Effektiva flöden och processer Under våren 2014 genomfördes en utredning som visade på behov av utveckling av öppna vårdformer för psykosvård. Utgångspunkt för detta arbete var de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och liknande psykoser. Utredningen godkändes av hälsooch sjukvårdsstyrelsen och Driftnämnden för Psykiatri tilldelads reserverade medel. Psykiatrin har genom detta fått möjlighet att visa att man genom utveckling av psykosvården inom öppenvården på sikt kan minska behovet av heldygnsvård. Parallellt med utvecklingen inom psykiatrin pågår ett arbete tillsammans med kommunerna i länet att inom ramen för PRIOsatsningen utveckla integrerade arbetsformer då många patienter behöver vård och stödinsatser från båda huvudmännen samtidigt, för att kunna klara ett bra liv i samhället. Även detta arbete syftar till att minska behovet av inläggning på sjukhus. Arbetet genomförs under 2014 och första kvartalet 2015. I april 2013 presenterades planen för missbruks och beroendevården av Taktisk grupp Missbruk och Beroende. Psykiatri Halland har i uppdrag från Hälso och Sjukvårdsstyrelsen att, under 2014, påbörja utvecklingen i linje med förslaget i avvaktan på beslut om de övergripande åtgärderna. Förvaltningen har vidtagit följande åtgärder som led i den långsiktiga planen: Rekrytering av processledare som innehar spetskompetens i beroende och missbruksfrågor som påbörjade sitt arbete i maj 2014. Rekrytering av spetskompetent beroendespecialist. Utveckling av vården för patientgruppen med start i öppenvården i samtliga kommuner, i nära samarbete med socialtjänsten. Detta avser personer med samsjuklighet. Processledare och beroendespecialist påbörjar kompetensutveckling inom psykiatrin, kommunerna samt närsjukvården samt identifierar eventuellt ytterligare kompetensbehov i vuxenpsykiatrins öppenvård. Processledare påbörjar planering med närsjukvården om tydliggörande av konsultverksamhet i specialistpsykiatri och närsjukvård. Sida 7 av 25

Insatserna bedöms vara av stor betydelse för att kunna effektuera kommande beslut kring missbruks och beroendevården. Insatserna bedöms ligga väl i linje med att öka verkningsgraden för hallänningen. Vårdval Halland Plus Efter det att målet om 90 % av alla patienter ska erbjudas bedömning inom 14 dagar sattes, har ett behov av att nyansera målet framkommit. Därför kommer målet vara att patienter som är i behov av snabb bedömning ska få det inom 14 dagar. Patientens behov av besöket styr och det ska inte bokas till snabba bedömningar när till exempel exspektans eller patientens livssituation placerar behovet längre fram i tid. Andelen patienter som kommer på nybesök inom 0 14 dagar ökar succesivt. En metod för att förbättra tillgängligheten till bedömning, som nu prövas, är öppna mottagningar dit patienter kan vända sig för en första kontakt. På detta sätt behöver ingen ny patient vänta mer än sju dagar till en första bedömning. Mot bakgrund av införandet av Vårdval Halland Plus är det anmärkningsvärt att inga tecken på minskat patientinflöde syns i verksamheten. Ett minskat behov av vård inom Psykiatri Halland, till följd av att privata alternativ har etablerats, har ännu inte noterats. Istället förhåller det sig tvärtom. Det totala antalet besök har ökat. Detta fordrar rimligen en närmare analys. Sida 8 av 25

Produktion Öppen vård Antalet besök inom vuxenpsykiatrin har ökat jämfört med 2013. Huvudsakligen ses ökningen i de norra länsdelarna. Besöken inom BUP har minskat jämfört med 2012 och 2013, efter det att BUP visat ökade besökssiffror de senaste fem åren. I vuxenpsykiatrin ses en ökning av antalet unika patienter. Redovisade besök: januari juli 2012 2013 2014 % föränd 2013 2014 % föränd 2012 2014 Antal läkarbesök 11 688 11 453 12 612 10 % 8 % varav Vux 8 982 8 668 9 959 15 % 11 % varav BUP 2 706 2 785 2 653 5 % 2 % *Antal sjukvårdande behandlingar 47 818 49 125 48 827 1 % 2 % varav Vux 32 425 33 846 34 357 2 % 6 % varav BUP 15 393 15 279 14 470 5 % 6 % Totalt antal besök 59 506 60 578 61 439 1 % 3 % varav Vux 41 407 42 514 44 316 4 % 7 % varav BUP 18 099 18 064 17 123 5 % 5 % * inkl dagsjukvård Unika patienter: januari juli Unika patienter 2012 2013 2014 förändr 13 14 förändr 12 14 BUP inkl ätstörning 2 842 2 912 2 944 1 % 4 % Norr 3 574 3 553 3 847 8 % 8 % Söder 2 843 3 208 3 442 7 % 21 % Totalt 9 017 9 444 10 013 6 % 11 % Antal nybesök 2012 2013 2014 förändr 13 14 förändr 12 14 BUP inkl ätstörning 753 724 759 5 % 1 % Norr 853 897 1 003 12 % 18 % Söder 755 974 1 076 10 % 43 % Totalt 2 361 2 595 2 838 9 % 20 % Sida 9 av 25

Heldygnsvård Antalet redovisade vårddagar inom vuxenpsykiatrin är något lägre jämfört med 2013 och 2012. Antalet vårdtillfällen har ökat något jämfört med 2013. Medelbeläggningen inom vuxenpsykiatrin är 85 % vilket är lägre än de senaste åren. Kliniken i Varberg redovisar färre vårddagar vilket leder till lägre beläggning. Vid kliniken i Halmstad är beläggningen i nivå med föregående år. Efter renovering i Halmstad ökade antalet vårdplatser under hösten 2013. Antalet vårdtillfällen inom BUP är i nivå med 2013. Däremot har antalet vårddagar ökat jämfört med 2013, vilket medfört att medelbeläggningen under årets första sju månader ökat till knappt 70 % (2013, 51 %). Medelvårdtiden har minskat vid kliniken i Varberg, (exkl avdelning 21, LRV). Inom BUP har både medelvårdtiden och medianvårdtiden minskat jämfört med 2013. Prestationer: januari juli 2012 2013 2014 % föränd 2013 2014 % föränd 2012 2014 Antal vårdtillfällen 1 387 1 357 1 455 7 % 5 % varav Vux 1 332 1 307 1 406 8 % 6 % varav BUP 55 50 49 2 % 11 % Antal vårddagar (exkl permissioner) 16 785 16 244 15 738 3 % 6 % varav Vux 15 943 15 599 14 968 4 % 6 % varav BUP 842 645 770 19 % 9 % Medelbeläggning Vux totalt 95 % 91 % 85 % 6 % 10 % BUP 66 % 51 % 67 % 32 % 1 % Medelvårdtid och medianvårdtid utskrivna patienter 2013 2014 Mediantid 2013 Mediantid 2014 Medelvårdtid 2013 Medelvårdtid 2014 Norr exkl avd 21 4 3 11,6 9,7 Söder 2 2 8,1 8,3 BUP 6 5 20,9 13,1 Sida 10 av 25

Personal Förvaltningens uppdrag 2013 och 2014 är i stort sett det samma. Skillnaden är införandet av Vårdval Halland Plus. Vårdvalet har hittills inte inneburit någon större förändring av antalet patientbesök jämfört med föregående år. Inom heldygnsvården för vuxna har öppnandet av den nyrenoverade avdelningen i Halmstad inneburit några fler vårdplatser. Inom BUP är uppdraget i stort sett detsamma med viss minskning av vårdplatser för heldygnsvård. Bemanning av såväl heldygns som öppenvård görs utifrån uppdrag och vårdplatser. Framförallt inom heldygnsvården har vårdtyngden inneburit att bemanning utöver planerat behov behövts för patienter med särskilda vårdbehov (extra vak och tillsyn).behovet har tillgodosetts genom omdisponering av befintliga resurser, mertid/övertid och timanställningar. Under året har det blivit allt svårare att rekrytera medarbetare med den kompetens och eller erfarenhet som efterfrågas. Det gäller också allt fler yrkeskategorier. Orsakerna är flera. För vissa yrkesgrupper beror svårigheterna på nationell brist (specialistläkare, specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatri). För andra yrkesgrupper är orsaken kopplad till Region Hallands geografiska läge. Många läkare, psykologer och kuratorer väljer att pendla till arbetsplatser i Region Halland. Det innebär dels att det är svårt att rekrytera till orter utanför pendlingsavstånd. Dels att medarbetare har lättare att söka sig till en arbetsmarknad närmare bostaden (till exempel inom Västra Götalandsregionen eller Region Skåne). Den skillnad i lön som är till Region Hallands fördel tycks inte motivera till fortsatt pendling alternativt flytt. För allmänsjuksköterskor är det löneläget inom primärkommuner samt i viss mån satsningar inom Hallands Sjukhus som bedöms vara en orsak till att färre söker anställningar inom psykiatrin. Gruppen medicinska sekreterare är en grupp med stora rekryteringssvårigheter. Löneläget och arbetssituationen bedöms vara orsaken liksom en ökad efterfrågan på, och konkurrens om kompetensen. Inom Region Halland pågår arbete med att stärka bilden av en gemensam arbetsgivare. Det gör att åtgärder för att förbättra rekryteringsförutsättningarna inom Psykiatrin Halland inte alltid kan vidtas. Det skapar påfrestningar både i heldygnsvården samt i den konkurrensutsatta öppenvården. Bemanningen inför sommaren lyckades i stort sett utifrån verksamhetens planerade behov. Sommaren har dock upplevts som tung och med hög belastning av medarbetare. Inom olika delar av öppenvården har medarbetares sjukfrånvaro varit kännbar. Inom heldygnsvården för vuxna har sjukfrånvaro, hög vårdtyngd samt tidvis hög beläggning gjort att den planerade bemanningen inte räckt för vårdbehovet. Övertid och mertid har använts för att klara behoven. Bemanningsföretag har använts för att möjliggöra semester för läkare inom såväl heldygnssom öppenvården. Sida 11 av 25

Antal- och genomsnittligt antal anställda Jämfört med föregående år har antalet snittanställningar minskat något. Det är främst förändringar inom yrkesgruppen skötare/undersköterskor som påverkats. Föregående år fanns fler skötare anställda under sommaren. Det var ett resultat av den förberedelse för eventuell konflikt på arbetsmarknaden som då vidtogs. Det minskade antalet anställda motsvarar i stort sett den förändring av tidsanvändingen som redovisas nedan. Det vill säga att tillgängliga resurser för att utföra uppdraget i stort sett är lika jämfört med föregående år. I stort sett är uppdraget också detsamma 2013 som 2014. Snittanställningar 2014 01 01 2014 06 30 Kv Män Summa Administration-Ledning 31,06 20,17 51,23 HoS sjuksköterskor mfl 168,55 44,90 213,45 HoS undersköterskor mfl 109,67 48,09 157,76 Läkare 47,22 31,19 78,41 Medicinsk sekreterare 60,28 60,28 Rehab/Paramed 100,77 22,76 123,52 Teknisk personal 0,50 0,50 Övrig personal 5,00 6,00 11,00 Summa 522,54 173,60 696,14 Antal anställda 2014 06 30 Tillsvidare Heltid Heltid Deltid Deltid K M K M Tot Administration-Ledning 24 20 3 1 48 HoS sjuksköterskor mfl 136 35 22 4 197 HoS undersköterskor mfl 72 41 32 5 150 Läkare 32 25 4 3 64 Medicinsk sekreterare 42 14 56 Rehab/Paramed 77 15 19 5 116 Teknisk personal 1 1 Övrig personal 4 6 1 11 Sum: 387 143 95 18 643 Visstid Heltid Heltid Deltid Deltid K M K M Tot Administration-Ledning 5 1 1 7 HoS sjuksköterskor mfl 10 6 1 17 HoS undersköterskor mfl 28 8 5 41 Läkare 8 9 1 18 Medicinsk sekreterare 6 1 7 Rehab/Paramed 11 3 14 Summa: 68 27 9 104 Sida 12 av 25

Sjukfrånvaro Att minska ohälsa och sjukfrånvaro är ett prioriterat arbete. Jämfört med föregående år har den korta sjukfrånvaron minskat medan den långa frånvaron (91 dagar eller mer) ökat. Detta är en oroande trend som uppmärksammats och en genomgång av aktuella rehabiliteringsärenden har gjorts. Det finns nu förutsättningar för att utvecklingen kommer att vända under resterande del av året. Vid förvaltningens arbetsplatser i Kungsbacka genomförs ombyggnation av ventilation för att åtgärda de brister som upptäckts. Enligt de första rapporterna upplevs luft och inomhusklimatet som märkbart förbättrade. Belastningen som framförallt heldygnsvårdens medarbetare upplevt under sommaren kan vara orsaken till att den minskning av sjukfrånvaro som normalt infaller under sommaren inte varit lika tydlig i år som föregående år. Eftersom utfallet endast avser juni månad är det för tidigt att säga om det är ett mönster för hela sommaren en tillfällighet. Övriga åtgärder som genomförts eller planeras är: Uppföljning och sammanställning av genomförda skyddsronder är gjord, detta utgör underlag för arbetsmiljöplan 2015 Repetitionsutbildning i rehabverktyget Adato är genomförd under Q1. Erbjudande om nattundersökning görs i Q3 för nattarbetande personal och personal vars arbetstid är belagd mer än 38 % av total arbetstid. Lokalöversyn av systematisk karaktär är införd genom återkommande inplanerade möten med regionfastigheter Uppföljning av tillbud och arbetsskador görs kvartalsvis och sammanställning tom Q3 ligger till grund för arbetsmiljöplan 2015 En förändring av medicinska sekreterares uppgifter kommer förhoppningsvis att bidra till att arbetsrelaterad ohälsa i denna grupp minskar på sikt. Sjukfrånvarons andel av arbetstiden totalt 2014-06-30 Timmar Procent Sjukfrånvaro 34 398,04 5,31 % Övrig tid 613 642,81 94,69 % Summa 648 040,85 2013-06-30 Timmar Procent Sjukfrånvaro 34 655,89 5,24 % Övrig tid 627 229,35 94,76 % Summa 661 885,24 2014 06 30 Kort-Lång Sjukfrånvaro tim Procentandel Kort (-90 dgr) 20 545,65 59,73 % Lång (91 dgr-) 13 852,39 40,27 % Procentandel: 100,00 % 2013 06 30 Kort-Lång Sjukfrånvaro tim Procentandel Kort (-90 dgr) 24 356,08 70,28 % Lång (91 dgr-) 10 299,81 29,72 % Procentandel: 100,00 % Sida 13 av 25

2014 2013 Orsaker Sjukfrånvaro tim Procentandel Orsaker Sjukfrånvaro tim Procentandel Kvinnor Sjukfrånvaro 27 897,89 5,77 % Övrig tid 455 618,33 94,23 % Procentandel: 100,00 % Män Sjukfrånvaro 6 500,15 3,95 % Övrig tid 158 024,48 96,05 % Procentandel: 100,00 % Kvinnor Sjukfrånvaro 29 249,11 5,91 % Övrig tid 465 947,81 94,09 % Procentandel: 100,00 % Män Sjukfrånvaro 5 406,78 3,24 % Övrig tid 161 281,54 96,76 % Procentandel: 100,00 % Tidsanvändning Som ett resultat av att antalet anställda varit färre än föregående år har den totala arbetstiden minskat. Närvarotiden har minskat, mätt i timmar medan den ökat något i förhållande till den totala tiden jämfört med föregående år. Som tidigare nämnts är uppdraget i stort sett det samma 2013 som 2014. 2014 06 30 2013 06 30 Orsak - Huvudgrupp Arbetade timmar Procentandel Orsak - Huvudgrupp Arbetade timmar Procentandel Närvaro 515 776,04 77,07 % Närvaro 523 040,75 76,71 % Studier med lön/del av lön 18 325,42 2,74 % Studier med lön/del av lön 18 074,22 2,65 % Semester 39 936,03 5,97 % Sjukfrånvaro 34 430,04 5,14 % Semester 40 627,93 5,96 % Sjukfrånvaro 34 655,89 5,08 % Lagstadgad ledighet 37 666,04 5,63 % Lagstadgad ledighet 36 714,37 5,38 % Övrig ledighet/komp 23 126,57 3,46 % Övrig ledighet/komp 28 706,98 4,21 % Summa 669 260,14 100,00 % Summa 681 820,14 100,00 % Sida 14 av 25

Timavlönade Anlitandet av timavlönade har ökat något jämfört med föregående år. Det lägre antalet anställda har således inte resulterat i en motsvarande ökning av timavlönade utan kan förklaras med den vårdtyngd som beskrivits. 2014 06 30 S:A % Ordinarie tid 494 856,52 95,94 % Timlön 20 919,52 4,06 % Summa 515 776,04 2013 06 30 S:A % Ordinarie tid 505 574,30 96,12 % Timlön 20 394,45 3,88 % Summa 525 968,75 Region Halland som arbetsgivare Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare utgår från verksamhetens behov. Därför har varje verksamhetschef i uppdrag att utifrån den förvaltningsövergripande verksamhetsplanen formulera och kommunicera verksamhetsområdets uppdrag för att uppnå verksamhetsplanen. Den aktivitetsplan som upprättas ska vara känd för medarbetarna och uppföljning ska ske löpande. Syftet är att tydliggöra uppdraget och skapa förståelse för de förutsättningar som gäller. Det ska i sin tur bidra till att medarbetarna kan känna delaktighet i såväl den dagliga verksamheten som i planeringen för framtiden. En årscykel för förvaltningens arbetsmiljöarbete har tagits fram. Det bidrar till kunskap om vad som ska göras, och när. Planering och uppföljning säkrar också att områden identifieras och prioriteras samt att åtgärder kan vidtas. I samband med detta arbete har till exemepl kompetensbrister identifierats liksom behov av riktlinjer och rutiner. I arbetet med ledningssystemet har rutiner och riktlinjer uppdaterats och en utbildningsplan finns för chefer som saknar aktuella kunskaper i till exempel arbetsmiljö och samverkan. Orsaker till sjukfrånvaro och ohälsa har haft särskilt fokus liksom chefers kompetens för att arbeta aktivt med de frågorna. Inom förvaltingen finns idag god kunskap om orsaker och hur åtgärder vidtas, som sannolikt kommer att leda till en positiv utveckling, det vill säga lägre sjukfrånvaro. Årets löneöversyn genomfördes under en koncentrerad period i inledningen av året. En samlad förvaltningsgemensam lönebild innebär att skillnader inom förvaltningen ska undanröjas. En utvärdering av utfallet och av arbetet kring löneöversynen har gjorts och har medfört att kunskap nu finns om vad som behöver stärkas inför nästa översyn. Detta är en faktor för att tillsammans med övriga förvaltingar i Region Halland stärka det interna arbetsgivarmärket. Dock har extra satsningar (som i och för sig varit befogade) inte fallit väl ut för medarbetare inom Psykistrin Halland. Medarbetare har känt stor frustration över att uppleva sig icke prioriterade vilket haft negativa följder för uppfattningen av förvaltningen som arbetsgivare. Sida 15 av 25

Mål 1: Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Delmål: Med hjälp av bland annat jämförande mätning från SKL ska Region Halland tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna inom regioner och landsting Förvaltningens arbete inriktas mot delaktighet och kunskap om uppdraget i den egna verksamheten, med trygga anställningar, god arbetsmiljö och kompetensutveckling. Arbetet görs i nära samarbete med övriga förvaltningar i Region Halland för att det ska bidra till att Region Halland ska kunna nå målet. Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Delmål: Region Halland ska aktivt arbeta utifrån resultatet i medarbetarundersökningen. Alla förvaltningar ska ha framtagna handlingsplaner Förvaltningen arbetar med att avsluta medarbetarundersökningen 2012 genom att handlingsplan och vidtagna åtgärder följs upp på respektive arbetsplats. Arbetet ska vara klart innan den nya enkäten sänds ut i september 2014. Därutöver förbereds ny medarbetarundersökning 2014. Värdegrunden Vi Kan diskuteras på arbetsplatsträffar med stöd av det regiongemensamma material som finns på Intranätet. Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Delmål: Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Fler av medarbetarna och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support. Förvaltningen har inventerat nuvarande kompetenser samt för kontinuerlig dialog kring kopplingen mellan verksamhetens behov och val av kompetens ur flera perspektiv. Även sannolikhet för att kunna rekrytera kompetens med vissa volymer eller till vissa områden har bedömts. Både på kort och medellång sikt kommer det att vara svårt att rekrytera medarbetare med önskvärd kompetens, i tillräcklig omfattning. Målet är att samtliga tillsvidareanställda medarbetare med ett års anställning eller längre ska ha en individuell utvecklingsplan. Chefer startar arbetet med utvecklingssamtal direkt efter att löneöversynsarbetet avslutats. För att möjliggöra chefernas arbete erbjuds utbildning i genomförande av samtalen och det uppmanas till användning av regiongemensamma mallar. Arbetsgruppens storlek är också av betydelse varför det finns ett fokus också på detta inom förvaltningen. Flera medarbetare deltar i forsknings eller utvecklingsarbete. Under året har utvecklingsarbete inom exempelvis PIVA och avdelning 19 i Halmstad uppmärksammats nationellt. Sida 16 av 25

Ekonomi Resultat Psykiatrin Halland redovisar ett resultat för perioden på 12,3 mkr (2013 3,4 mkr) och en negativ avvikelse mot budget med 12,0 mkr. Avvikelsen ses i personalkostnader där kostnader och kostnadsökning varit högre än budget. Kostnader för inhyrd personal bidrar också till den negativa budgetavvikelsen. I budget 2014 har förvaltningen ett sparbeting på knappt 12 mkr. Handlingsplanerna för att sänka kostnaderna har inte helt uppnåtts vilket också bidrar till underskottet. Därtill tillkom en obudgeterad IT kostnad på 1,5 mkr som också ses i underskottet. Intäkterna från Migrationsverket har minskat. Årsprognos Helårsprognosen för Psykiatrin Halland är ett negativt resultat med 9,5 mkr och är en försämring jämfört med uppföljningsrapport 1. Nettokostnadsökningen beror främst på ökad belastning i heldygnsvården under sommaren, både inom BUP och vuxenpsykiatrin, samt att kostnader för inhyrda läkare fortsätter att öka. Därtill kommer den planerade nedtrappningen av inhyrda läkare under hösten igång senare än planerat. Dessutom har intäkterna från Migrationsverket minskat kraftig de senaste månaderna. Som ett led i omställningen och implementeringen av Vårdval Halland Plus finns kostnadsökningar för bland annat projektledare, medicinska sekreterare samt utvecklingsarbete generellt. Köpt LRV beräknas ligga i nivå med budget, en förbättring jämfört med uppföljningsrapport 1. Åtgärdsplan Det har tagits fram handlingsplaner för att sänka kostnaderna. Först i budgetarbetet 2014, där det konstateras att planen inte uppfyllts helt. Efter månadsrapport februari tog driftnämnden beslut om en ny handlingsplan för att sänka kostnaderna. I planen ingick minskade kostnader för köp av vård på behandlingshem och minskade kostnader för inhyrd personal. et av den senaste handlingsplanen visar att minskningen av köpt behandlingshemsvård är genomförd, däremot har verksamheten inte lyckats sänka kostnaderna för inhyrda läkare. Tvärtom har dessa kostnader ökat de senaste månaderna. Detta har lett till att ytterligare besparingsplaner nu processas i verksamheten. Sida 17 av 25

Kommentarer prognosutfall Nedan redovisas i tabellform ackumulerat utfall juli och prognos per kontoklass och uppdrag. Resultat och prognos per kontoklass Kontoklass Helår Tkr Ack Tkr Ack Tkr Budget Ack Tkr Avvik Ack Tkr Årsbudget utfall Ack Tkr Årsbudget Tkr Ack% Årsbudget Prognos Avvik Tkr -1 - Saknar beskrivning 0 0 0 0 0 0 0 Summa: 0 0 0 0 0 0 0 3 - Verksamhetens intäkter 521 945 300 878 304 274 299 686 4 588 211 554 515 827 59 % 16 000 Summa: 521 945 300 878 304 274 299 686 4 588 211 554 515 827 59 % 16 000 4 - Kostnader för personal och förtroendevalda -365 766-213 276-222 228-216 269-5 958-150 121-372 349 60 % -9 500 5 - Kostnader för köpt verksamhet, inköp av material och varor samt bidrag -72 567-40 856-40 943-34 851-6 092-18 810-59 752 69 % -10 100 6 - Övriga verksamhetskostnader -52 635-29 727-31 921-30 541-1 379-20 411-52 332 61 % -1 800 7 - Övriga verksamhetskostnader -35 214-20 119-21 157-18 007-3 150-9 713-30 870 69 % -4 100 Summa: -526 182-303 977-316 248-299 669-16 580-199 054-515 302 61 % -25 500 8 - Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultatet -563-335 -319-305 -14-206 -525 61 % 0 Summa: -563-335 -319-305 -14-206 -525 61 % 0 Summa: -4 800-3 434-12 294-288 -12 006 12 294 0-9 500 Resultat och prognos per uppdrag Uppdragshuvudgrupp Helår Tkr Ack Tkr Ack Tkr Budget Ack Tkr Avvik Ack Tkr Årsbudget utfall Ack Tkr Årsbudget Tkr Prognos Avvik Tkr 19 - Psykiatriverksamhet 33 836 19 071-13 040-72 -12 968 13 059 0-9 500 21 - Vårdval 2 0-468 -216-252 468 0 0 20 - Rättspsykiatrisk vård -38 638-22 503 1 215 0 1 216-1 215 0 0 Summa: -4 800-3 434-12 294-288 -12 006 12 294 0-9 500 Sida 18 av 25

Helårsprognos orsaker till betydande avvikelser Avvikelsen per uppdrag är: Psykiatriverksamhet Köp LRV vård Vårdvalsverksamhet 9,5 mkr 0,0 mkr 0,0 mkr Vårdvalsverksamheten är i nuläget omöjlig att prognostisera. Stor osäkerhet råder ännu om hur stor andel av verksamheten som andra leverantörer kommer att utföra. Kostnaderna för köpt rättspsykiatrisk vård är lägre i jämförelse med föregående år. Inom uppdraget redovisas en positiv avvikelse på drygt 1 mkr till och med juli. Därmed är förväntad budget i balans. För psykiatriverksamhetens egen drift befaras ett underskott på 9,5 mkr vilket är en försämring jämfört med uppföljningsrapport 1. Kostnadsökningen beror främst på ökad belastning i heldygnsvården under sommaren både inom BUP och vuxenpsykiatrin, samt att kostnader för inhyrda läkare fortsätter att öka. Vidare kommer den planerade nedtrappningen av inhyrda läkare under hösten igång senare än planerat. Intäkter Beräknat budgetöverskott på intäktssidan är 16,0 mkr. Resurstillskott efter avrop (psykos och missbruksvård) och PRIO satsningen ger ett intäktsöverskott på 11,5 mkr. Patientavgifter beräknas ge ett överskott på 1,0 mkr. Såld vård till Migrationsverket ger ett underskott på 2,0 mkr. Övriga intäkter ger ett överskott på 5,0 mkr. Under övriga intäkter redovisas momskompensation från staten. Vidare redovisas överskott för ersättningar för insatser i diverse projekt, utbildningar, konferenser mm. Personalkostnader Personalkostnaderna beräknas ge en negativ budgetavvikelse på 9,5 mkr. Större delen av underskottet ses i vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. Trycket är stort på verksamheten, hög beläggning och frekvent användningen av extra vak under året vilket lett till budgetöverdrag. För att komma i budgetbalans har förvaltningen påbörjat ett arbete med att inventera och strukturera schema/bemanningsprocessen inom heldygnsvården. Som ett led i denna process har de interna bemanningspoolerna avvecklats. Vidare finns inom BUP, personalsatsningar som saknar finansiering i årets budget. Dessa tjänster finansierades genom såld vård till andra landsting under 2010 2012. Från 2013 redovisas all köpt och såld valfrihetsvård regiongemensamt. Sida 19 av 25

Övriga kostnader inkl köpt vård och bemanningsföretag Beräknat underskott för området är 16,0 mkr. Det är kostnader för inhyrda läkare som står för nästan hela underskottet, se kostnadsutveckling nedan. Större delen av årets sparbeting (11,5 mkr) ligger under dessa kontoområden, vilket också bidrar till underskottet på grund av att verksamheten inte når hela kostnadsbesparingen. Vidare tillkom en obudgeterad IT kostnad på 1,5 mkr som också bidrar till underskottet. Ackumulerade kostnader för inhyrda läkare 2013-2014 Ackumulerade arbetade timmar för hyrläkare 2013-2014 I prognosframräkningen finns flera osäkerhetsfaktorer så som ersättningar från Migrationsverket, läkarbemanningen och antalet patienter som döms till rättspsykiatrisk vård. När det gäller delar av öppenvårdsverksamheten som ingår i Vårdval Halland Plus modellen är osäkerheten stor med hänsyn till att många nya aktörer omfattas av modellen och om hur ersättningsmodellen påverkar förvaltningens ekonomi. Sida 20 av 25

Uppdrag I hälso och sjukvårdstyrelsens fastställda dokument Uppdrag till driftnämnderna ges ett antal uppdrag för 2014 utifrån prioriterade utvecklingsområden. Hälsa HSS Uppdrag UR1 UR 2 Kommentar UR 2 Arbeta i enlighet med hälsofrämjande hälso och sjukvård Det hälsofrämjande perspektivet, med insatser för de som har behov, ska särskilt beaktas Levnadsvanestudien genomförs. Implementering pågår. Utbildningsinsatser. Hälsosamtal genomförs. Uppföljning via kvalitetsregister. Vård HSS Uppdrag UR1 UR 2 Kommentar UR 2 Ge vård på rätt vårdnivå i enlighet med LEONprincipen (Lämpligaste Effektiva Omhändertagandenivå) och som en del i detta uppdrag. Säkra att patienten (åter) remitteras till närsjukvården då specialistvårdens resurser inte längre behövs. Säkra förekomst och efterlevnad av rutiner och riktlinjer för identifiering, dokumentation och omhändertagande avseende våld i nära relationer. Medverka i arbetet med kommande förändringar av hemsjukvården Säkerställa det somatiska omhändertagandet av patienter med psykiatrisk sjukdom. Här behöver HÖK komma till stånd mellan såväl BUP som Närsjukvård som Vuxenpsykiatri och Närsjukvård. Gränssnitt inte tydliggjort. Implementering pågår via utbildning och utveckling av rutiner. Psykiatrin ingår inte i Framtidens hemsjukvård. Psykiatrin Halland är inte involverad i det regionala arbetet. Processen avstannad. Sida 21 av 25

Allt eftersom beslut fattas av HSS i det regionala arbetet inom missbruksområdet ska besluten hanteras av berörd nämnd. Kartlägga den undanträngningseffekt som uppkommit av att neuropsykiatriska diagnoser ökat. Kartlägga behov av vårdgaranti beträffande läkarinsatser och sjukvårdande insatser av andra personalkategorier. Att i samverkan med Driftnämnden Öppen Specialiserad vård fortsätta arbetet med att tydliggörande av gränssnitt mellan psykiatri och habilitering. Arbeta med gränssnittsfrågor mot kommunerna beträffande patienter med missbruk som inte har en psykisk diagnos och som en del i detta bedriva arbetet med övriga förvaltningar och kommuner för att fånga upp dessa patienter. Ansvara för att ta fram tydliga direktiv hur den somatiska hälsooch sjukvården ska hantera denna patientgrupp. Att i samklang med Nationella riktlinjer för psykiatri och särskilt för schizofrenigruppen omstrukturera för mer öppenvård och mindre slutenvård. Utvecklingsarbetet pågår i avvaktan på regionala beslut. Se avsnitt effektiva flöden och vårdprocesser. Pågår inom BUP. Redovisas i årsredovisning. Se beskrivning i tillgänglighetsavsnittet. Rapport från projektledare till respektive arbetsutskott genomförd. Fortsatt arbete pågår. Se redovisning, effektivare flöden och vårdprocesser. Pågår enligt plan. Se avsnitt effektivare flöden och vårdprocesser. Delaktighet i vården HSS Uppdrag UR1 UR 2 Kommentar UR 2 Medverka i och driva införandet av nya e hälsotjänster samt vidta de verksamhetsåtgärder som krävs för att utveckla detta i syfte att stärka patienternas delaktighet. Delta i den fortsatta utvecklingen av det utökade vårdvalet, Vårdval Halland plus. Fokusera särskilt på ett arbets och förhållningssätt som aktivt främjar invånares inflytande och delaktighet. Pågår vid samtliga mottagningar. Utvärdering och analys av modell samt dess effekter behöver genomföras. Pågår genom SIP samt intensifierat samarbete med brukarorganisationer. Sida 22 av 25

Säker vård med hög kvalitet HSS Uppdrag UR1 UR 2 Kommentar UR 2 Delta i framtagandet av relevanta handläggningsöverenskommelser och annat gränsdragningsarbete. Uppnå medicinska resultat som ligger i nivå med riket eller bättre, med ständig förbättring av resultaten över tid som en del i detta uppdrag. Genom en såväl lokal som regional analys av Öppna jämförelser 2013 eller annan relevant statistik, identifiera prioriterade utvecklingsområden. Arbetet ska, för gränsöverskridande vårdprocesser, ske i samverkan med berörda förvaltningar eller kommuner. PSH deltar. Ytterligare insatser behövs för att nå målen. Se LEONprincipen. Planerade aktiviteter genomförs inom definierade områden. Delta i aktuella mätningar och nå resultat som är nationellt ledande samt visa ständiga förbättringar över tid. Delta i relevanta kvalitetsregister och uppnå hög täckningsgrad i dessa samt vidta förbättringsarbete utifrån resultat. Delta i systematiskt kvalitets och förbättringsarbete i syfta att minska vårdrelaterade skador samt kvalitets bristkostnader. Samtliga berörda förvaltningar ska delta i utbildningen och införandet av RGS webb (Råd Givning Stöd) för beslutstöd. Sida 23 av 25

Delta i nationella PRIO satsningen och som en del i detta: arbeta i samverkan med kommuner och närsjukvård för att nå målen i PRIO planen öka täckningsgraden i nationella kvalitetsregister aktivt arbeta med Mer vård mindre våld (förbättringsarbete i heldygnsvården) förbättra tillgängligheten i barn och ungdomspsykiatrin och resultatet ska följa nationella riktlinjer ta fram intern plan för satsningen inom psykiatrin fortsätta utvecklingen av vården för patienter med missbruk och samtidig psykiatrisk diagnos Utredningsuppdrag Rättsvården beträffande ekonomi, verksamhet, kvalitet och uppföljning. Inom ramen för regional samverkan fortsätta utveckla stödet till barn med psykisk ohälsa och som en del i detta uppdrag samverka med närsjukvården. Pågår inom förvaltningen samt i samarbete med samtliga kommuner. Ej startat. Pågår. Ej enligt gällande HÖK. Information och kommunikation HSS Uppdrag UR1 UR 2 Kommentar UR 2 Samtliga vård och tandvårdsmottagningar ska erbjuda invånartjänsterna mina vårdkontakter och ett basutbud av tjänster. Varje mottagning ska öka antalet ärenden som kommer in från invånare via Mina vårdkontakter med minst 20 procent under 2014. Pågår. Sida 24 av 25

Ekonomi HSS Uppdrag UR1 UR 2 Kommentar UR 2 Inom nämndens verksamhet skapa delaktighet och förståelse för verksamhetens ekonomiska helhet och som en del i detta uppdrag utveckla ansvarstagande för kostnadskontroll och produktionsstyrning på lägsta lämpliga nivå i verksamheten. Genomförande pågår. Sida 25 av 25