EKONOMISK PLAN 2015 2017
INNEHÅLL Ekonomisk sammanfattning.... 3 Resultatbudget...... 10 Balansbudget...... 11 Kassaflödesbudget... 12 Kommunstyrelsen... 13 Miljö- och byggnadsnämnd... 18 Barn- och utbildningsnämnd.. 20 Socialnämnd... 25 Övriga nämnder. 32 Finansiering... 34 Investeringar... 37 Budgetmodell... 39 Ekonomiska styrprinciper.... 40 Kommunalekonomisk ordlista.... 42 2
EKONOMISK SAMMANFATTNING Allmänt om världsekonomin Den internationella lågkonjunkturen som följt på finansoch skuldkrisen är nu inne på sitt sjätte år. En konjunkturell återhämtning har inletts men den har kommit olika långt i olika länder. Läget i den amerikanska ekonomin förbättras successivt och även euroområdet uppvisar sedan ett par år tillbaka tillväxt. Utvecklingen stöds av centralbankernas expansiva penningpolitik och en gradvis allt mindre åtstramande finanspolitik. De senaste årens svaga internationella konjunkturutveckling har bidragit till att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur. Det stora exportberoendet har gjort att den svenska ekonomin drabbats hårt av vikande utländsk efterfrågan. Trots den svaga ekonomiska utvecklingen har sysselsättningen i Sverige utvecklats förhållandevis väl, vilket har bidragit till en gynnsam utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag. Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt och även 2014 har startat bra. En av anledningarna är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Konjunkturförstärkningen i omvärlden ger ett påtagligt bidrag till den svenska ekonomin. (Källa: Ekonomirapporten april 2014 från SKL) Budgetramar år 2015-2017 Enligt kommunallagen 8 kapitlet 5 ska kommunen upprätta en ekonomisk plan för en period av tre år. Budgetprocessen är upplagd så att fullmäktige skall fastställa ekonomiska ramar för varje nämnd i november avseende år 2015. Lagen om God ekonomisk hushållning Långsiktigt mål för Filipstads kommun är att resultatet skall utvecklas i riktning mot god ekonomisk hushållning, och inte bara uppfylla lagens minimikrav om en ekonomi i balans. Nuvarande regler om balanskravet gäller fr.o.m. räkenskapsåret 2000 och innebär att budgeten varje år ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett underskott skall regleras inom 3 år. Revisionen skall bedöma uppfyllelsen av målen för god ekonomisk hushållning i årsredovisning och delårsbokslut. Regeringen beslöt under 2012 att skapa förutsättningar för kommuner och landsting att få ökade möjligheter att utjämna resultaten mellan åren. Detta kan ske genom att bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Resultatutjämningsreserven göra att det möjligt att reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. Införandet av reserverna kan ses som ett förtydligande av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning som kommuner och landsting har i sin verksamhet. (För Filipstads kommuns del är möjligheten begränsad då resultatkravet är högre eftersom kommunen, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, är negativ.) Viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi De faktorer som främst kommer att påverka Filipstads kommuns framtida ekonomi är: Befolkningsutveckling Arbetsmarknadens utveckling Skatteunderlagsutveckling Förändring i bidragssystemet Volymförändringar Ökad statlig övervältring av kostnader Utveckling av pågående samverkansprojekt Löneutveckling Utbildningsnivå Balanskrav Lagen om god ekonomisk hushållning kan sammanfattas i följande punkter: Mål och riktlinjer skall finnas för god ekonomisk hushållning. Återställningstiden för negativa resultat är tre år. Synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat skall tas upp både i budget och i årsredovisning. Upprättande av åtgärdsplaner skall ske vid negativa resultat. 3
Befolkningsutveckling Filipstads kommun har sedan 2011 haft en positiv befolkningsutveckling efter många år med negativ trend. Sysselsättningen har en lägre förvärvsfrekvens i kommunen än i länet och riket. Filipstad är en industrikommun med 40 % av de totalt sysselsatta inom tillverkning. De dominerande branscherna är livsmedelsindustrin och verkstadsindustrin. I SCBs statistik klassas Filipstads kommun som varuproducerande kommun. ---- Budgetförutsättningar för Filipstads kommun ----- 2015-2017 Löneutveckling 2,9 % - 3,2 % - 3,5 % enligt SKL Arbetsgivaravgifter 38,46 % Prisutveckling/inflation 2,2 % - 2,5 % - 2,7 % enligt SKL Ränta på investeringar enligt SKL 3,2 %. Beräknad befolkningsförändring +50 personer 2015 (10 579-10 579-10 579 personer) Skatteunderlagsprognos SKL 14:38 2014-10-02. Skatteunderlag enligt riksprognos. Avgiftsfinansierad verksamhet skall vara självfinansierande. Vision 2020 Filipstads kommun, invånare som näringsliv, verkar gemensamt för en social, miljömässig och hållbar ekonomisk utveckling; som får fler invånare och företag att vilja och kunna stanna i Filipstad som får fler människor och företag, att välja Filipstad att etablera sig, bo och leva i Vår vision innebär att Filipstad kommun är välkänd för sina goda möjligheter att utöva fritids- och sportaktiviteter i ändamålsenliga anläggningar och lättillgänglig natur. Det har bidragit till invånarnas goda hälsa och en växande turism inom friskvård och friluftsliv. Kontroll av ekonomin I arbetet med att anpassa vår ekonomi är kommunens samtliga medarbetare en oerhört viktig kugge i maskineriet för att vi ska klara av arbetet på ett bra sätt. Det är därför viktigt att vi på alla nivåer arbetar aktivt för att öka medvetandet och delaktigheter hos alla, politiker som medarbetare. Samarbete Målsättning är att finna samarbetsområden med andra kommuner, företrädesvis grannkommuner. Mellan kommunerna Filipstad, Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors har respektive kommunfullmäktige beslutat om avsiktsförklaring om utvecklad samverkan. Filipstads ungdomar får genom hela skoltiden en bra näringslivs- och samhällsorientering. Kommunen gör en fortsatt satsning på ökade resultat och nära samarbete med kommunens näringsliv. Tillsammans har det resulterat i att ungdomarna kan göra medvetna val beträffande utbildning och yrkesval. Detta bidrar till att näringslivet i Filipstad har väl utbildade medarbetare. hela kommunen har en modern digital infrastruktur. Tillsammans med vår lugna, naturnära miljö och goda pendlingsmöjligheter, gör det kommunen attraktiv att leva, bo och verka i. kommunen ingår i ett väl etablerat lokalt och regionalt arbete för effektiv och modern energianvändning, ren miljö och bra vattenförsörjning. våra framgångar bygger på ett öppet och delaktigt samhälle. Kommunen är en viktig aktör för att bland annat utveckla integrationen av nyanlända, stötta kulturoch föreningslivet samt föra dialog med innevånare, företag och besökare. vår kommun erbjuder trygghet i vardagen. Barnen får en trygg uppväxtmiljö och gamla en trygg ålderdom. i Filipstad är vi alla stolta ambassadörer för vår kommun! 4
Finansiella mål 2015-2017 Resultatet före avsättning till socialinvesteringsfond ska vara minst 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Undantag från detta mål görs för år 2015. Verksamheten ska bedrivas så effektivt att kostnaderna, med bibehållen kvalité, inte överstiger genomsnittliga kostnaden för motsvarande verksamhet med jämförbara kommuner. Filipstads kommuns verksamheter skall bedrivas på ett sätt som är förenligt med god ekonomisk hushållning. Med god ekonomisk hushållning menas att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktig hållbar utveckling. Detta innebära att resultatet ska finansiera normal investeringsnivå och nya pensionsåtaganden. Följande prioriterade områden/insatser och uppdrag/utredningar ska hjälpa kommunen att uppnå en god ekonomisk hushållning av befintliga resurser. Prioriterade områden/insatser och uppdrag/utredningar enligt budget 2014 2016 som pågår Utredning av skollokaler Sammanställning av lokalkostnader och översyn av skollokaler (gemensamt uppdrag mellan Bun och Tu). Samverkan Östra Värmland Samverkan inom Östra Värmland. För närvarande pågår arbete inom bl.a. personal, ekonomi och IT. Socialpsykiatri Organisera socialpsykiatrin och verka för att Överenskommelsen personer med psykisk funktionsnedsättning tillämpas, att boendestöd individ- och kvalité anpassas. Etablera nätverk och samarbetsfunktioner i riktning integrerad psykiatri och vård- och stödsamordning. e-hälsa Förvaltningen deltar i ett nationellt projekt för regional utveckling i samverkan inom e-hälsa. Projektets mål är att öka antalet e-tjänster, att öka antalet medarbetare som har säker roll- och behörighetsidentifikation, utveckling av mobil dokumentation, anslutning till NPÖ (nationell patientöversikt) och säkerställa utbytet av analoga trygghetslarm till digitala. Projektet finansieras till en viss del av statliga stimulansmedel för att påskynda utvecklingen. Tillägg i text inför 2015 :Projekt Nattfrid nattlig fjärrtillsyn, för att minska fysiska tillsynsbesök nattetid för brukare inom äldreomsorgen, kommer att utvärderas. Utbildning/Kompetensutveckling för chefer För att möta nuvarande och framtida behov av kompetenta chefer bör utbildning och kompetensutveckling för chefer vara ett prioriterat område. Detta för att attrahera och behålla bra chefer och personal, samt möta ökade krav och behov på kunskap och effektivitet i alla led. Vidare kommer vi under de närmaste åren stå inför omfattande pensionsavgångar vilket kommer påverka vår organisation, nyrekrytering och kompetensförsörjning på nya sätt. IT- hitta alternativ till ökningen av licenskostnader Utreda möjligheterna att sänka licenskostnader för dataprogram genom att t.ex. nyttja s.k. molntjänster eller bättre licensavtal. Upprustning av Älvkullens äldreboende Innefattar pågående utredningar av kök och demensboende och eventuellt för att anpassa lokalerna till dagen behov. Även en översyn av utemiljön och de dementas möjligheter att kunna gå ut ska genomföras. Bredbandsutveckling För att möta behovet av bredbandsutbyggnad inom olika områden såsom kommunens interna behov, sammankoppling med andra Värmlandskommuner och Fiber till byn behöver en total översyn göras. Nya prioriterade områden/insatser och uppdrag/utredningar 2015-2017 Nya Perspektiv Östra Värmland En ny samverkansform med utgångspunkt i Nya Perspektiv, startas i Östra Värmland från och med 2015. Samverkan omfattar arbetsgrupper inom följande områden: Äldres Hälsa, Sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende och Psykisk hälsa. Från Socialförvaltningen kommer verksamhetschefer för Hälso- och sjukvård, Äldreomsorg och Individ- och familjeomsorg, att delta i arbetsgrupperna. Från Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen kommer förvaltningscheferna att ingå i styrgruppen för Nya Perspektiv Östra Värmland. En första konferens kommer att anordnas i östra Värmland under hösten 2015. Process runt ny organisation Kommunens förvaltningar har genom beslut av Kommunfullmäktige uppdragits verkställa organisatoriska förändringar i syfte att utveckla och stärka arbetet runt barn och unga samt arbetsmarknads- och integrationsfrågorna. Förändringarna innebär att kommunens ansvar för utbildning och socialt stöd till barn och unga samlas inom Barn- och utbildningsförvaltningen samt att det inom Kommunstyrelsen inrättas en ny enhet som hanterar arbetsmarknads- och integrationsfrågor. Förändringsarbetet berör hela kommunen och leds av kommunchefen. 5
Heltid inom Socialförvaltning Socialförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram modeller, metoder och kostnader för att förverkliga heltidsanställning för omvårdnadspersonal. Kompetensförsörjningsplan En kompetensförsörjningsplan skall upprättas för kommunens verksamheter. Planen skall innefatta bl.a. kartläggning av rekryteringsbehov, strategi och åtgärder. Arbetet leds av personalavdelningen och sker i nära samverkan med respektive förvaltning. Resultatutveckling Budgeterat resultat för 2014 uppgår till 0,9 mkr efter att Barn- och utbildningsnämnden beviljats ett tilläggsanslag på 2,7 mkr vilket redovisats via resultatet. Tidigare uppgick budgeterat resultat till 3,6 mkr. Prognostiserat resultat enligt delårsbokslut uppgår till 5,5 mkr. Nämnderna redovisar ett underskott med -1,8 mkr medan finansieringen redovisar överskott med 3,7 mkr, främst beroende på positiv slutavräkning av skattemedel för 2013 och 2014. Budgeterat resultat för 2015 uppgår till 7,7 mkr. Diagrammet visar resultat före extraordinära poster. Resultatet efter skatteintäkter och finansnetto (exkl. avskrivningar och extraordinära kostnader) för budget 2015 uppgår till 34,6 mkr. 6
Soliditetsutveckling Treårsplanen visar på en något stigande och stabil soliditet de kommande tre åren. Budgeterad soliditet 2015 är förbättrad med 0,5 % jämfört med delårsprognos för 2014 och jämfört med bokslut 2013 beräknas den sjunka med -0,9 %. Soliditeten för 2015-2017 påverkas stabilt, trots förslag om lånefinansiering om 15 mkr om året, av en positiv resultatutveckling under planeringsåren. skall ej någon ny pensionsskuld uppstå. Under planeringsperioden beräknas pensionsskulden enligt KPA sjunka från 331,3 mkr (delårsprognos) 2014 till 324,5 mkr 2017. För de delar som ej omfattas av PFA 98 har särskild försäkring tagits. Beräkningen grundas på prognos från kommunernas pensionsanstalt (KPA) och omfattar all personal. Nettokostnaden för pensioner under 2015 minskar jämfört med 2014 med ca 0,4 mkr. Budgeterade pensionskostnader: Budget Budget tkr 2014 2015 - Utbetald pension exkl. löneskatt 15 112 15 186 - Individuell del exkl. löneskatt 16 772 17 922 - Löneskatt 7 735 8 032 - Förändring PFA -97-144 Total pensionskostnad 39 522 40 996 avgår: -Intern avtalspension -23 328-25 217 Personal Kompensation för lönekostnadsökning har beräknats med 2,9 % under 2015 inom de olika förvaltningarna. De sociala avgifterna har beräknats med 38,46 % enligt följande fördelning: Arbetsgivaravgift 31,42 % Avtalsförsäkring 0,21 % Kollektivavtalad pension 6,83 % För anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år beräknas arbetsgivaravgiften enligt lag till 15,49 %. För anställda som vid årets ingång fyllt 65 år beräknas arbetsgivaravgiften enligt lag till 10,21 %. I budgeten för 2015 finns en intäkt under finansiella intäkter gällande skillnaden i arbetsgivaravgifter för 18-25-åringar som beräknas uppgå till 4 000 tkr. Nettokostnad pension under finansieringen 16 194 15 779 Förändring -415 * Avsättning pensioner och löneskatt PFA 98-00 (bokförd som avsättning) 2 952 2 956 * Ansvarsförbindelse 314 149 328 038 Pensioner Fr.o.m. 1998 tillämpas den s.k. blandmetoden vid beräkning av pensionsskulden. Blandmetoden innebär att den totala pensionsskulden redovisas i balansräkningen t.o.m. 1997 därefter redovisas endast den pensionsskuld som intjänats fr.o.m. 1998. Enligt pensions- och försäkringsavtal PFA-98 ska kommunen bestämma hur stor del av intjänade pensionsrättigheter som ska avsättas som individuell del fr.o.m. år 2000. Kommunfullmäktige har beslutat att intjänade pensionsrätter ska avsättas som individuell del. Intjänade pensionsrätter utbetalas normalt 31 mars kommande år. Kommunens utgångspunkt är att för framtida pensioner 7
Investeringar Kapitalkostnader Fr.o.m. 1 januari 2000 tillämpas nominell metod. Kapitalkostnadsräntan i budget för 2015-2017 har höjts med 0,7 % jämfört med 2014 och uppgår till 3,2 % enligt rekommendation från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Investeringar Investeringarna för 2015 planeras uppgå till 31 781 tkr, varav teknikenheten står för större delen, 24 776 tkr. (Se specifikation sid. 35-36) Bland de större investeringsprojekten kan nämnas: Energibesparing Gatlyktor Energibesparing Fastigheter Ledningsarbeten Anläggning av gator Interna lokalanpassningar Skolmöbler Flakudden/ställplats Koncernbolag Idag består koncernen Filipstads kommun av följande bolag där ägarandelen överstiger 20 % av: Stiftelsen Filipstadsbostäder Filipstad Stadshus AB Filipstad Energinät AB Filipstad Energi AB Vårgårda Fastigheter AB Novelty AB Filipstad Värme AB (50 %) Finansiering Skatte- och bidragsintäkter: Skatteintäkterna för år 2015-2017 är beräknade enligt Sveriges kommuner och landstings, SKL, cirkulär 14:38 2014-10-02 och grundar sig på en befolkningsförändring på 50 personer under 2015. (10 579-10 579-10 579). Befolkningsutveckling per 31 december: År 2010-64 personer År 2011-48 personer År 2012 35 personer År 2013 14 personer År 2014-07 17 personer Kommunens befolkningsutveckling är mycket avgörande för hur kostnadsbidraget i systemet ska utvecklas. En person motsvarar i genomsnitt 52 tkr i bidrag. Långfristiga skulder Den totala låneskulden i bokslut 2013 uppgick till 131,6 mkr och delårsprognos 2014 uppgår till 145,5 mkr. Under 2014 kommer troligen budgeterad upplåning om 15-20 mkr att genomföras då investeringsnivån är hög, 83,9 mkr. Affärsdrivande verk Målsättning för de Affärsdrivande verken (vatten- och renhållningsverket) är att de ska vara självfinansierande. Låneskulden för 2015 beräknas uppgå till 152,6 mkr. Nyupplåning har upptagits med 15 mkr per år 2015-2017. VA / avloppsverksamheten har ett ackumulerat överskott om 2,3 mkr i 2013 års bokslut. För 2014 pekar delårsprognosen på ett överskott om 0,4 mkr. Renhållningsverksamheten har ett ackumulerat överskott om 2,1 mkr i 2013 års bokslut. Det finns också en avsättning för återställande av deponi och ny återvinningscentral (ÅVC) som vid bokslut 2013 uppgår till 4,7 mkr. För 2014 pekar delårsprognosen på ett nollresultat. 8
Balanskrav Arbetet med att upprätthålla balans i kommunens ekonomi måste prioriteras. Balanskravet gäller fr.o.m. räkenskapsåret 2000. Ett underskott skall täckas inom tre år. Enligt delårsprognos 2014 kommer inget underskott att uppstå. Filipstads kommun har då inget balanskrav att återställa i kommande budgetperiod. 9
RESULTATBUDGET DRIFTRESULTAT Årsredovisning Budget Prognos Delår Budgetförslag Budgetförslag Budgetförslag (tkr) 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Kommunstyrelsen -148 154-153 481-152 391-160 336-163 959-169 285 Miljö- och byggnadsnämnd -3 647-3 758-3 758-3 882-4 030-4 184 Barn- och utbildningsnämnd -164 644-168 648-171 583-176 852-182 348-188 028 Socialnämnd -239 706-239 846-239 846-249 932-260 208-270 310 Övriga nämnder -2 962-3 283-3 283-3 005-3 067-3 131 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -559 113-569 016-570 861-594 007-613 612-634 938 FÖRE JUSTERINGAR Pensionskostnad -39 830-39 522-39 522-40 996-42 913-45 284 Kapitalkostnad intern 8 475 8 752 8 553 12 913 12 903 12 753 Avtalspension intern 23 396 23 328 23 528 25 217 26 024 26 935 Total interna poster och pension -7 959-7 442-7 441-2 866-3 986-5 596 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -567 072-576 458-578 302-596 873-617 598-640 534 EFTER JUSTERINGAR Skatteintäkter 377 931 380 859 383 844 394 910 414 157 434 037 Generella statsbidrag och utjämning 177 735 193 791 192 969 204 440 202 800 200 961 AFA medel 11 647 Finansiella intäkter 16 089 10 655 11 655 10 300 10 200 10 200 Finansiella kostnader -10 406-5 200-4 700-5 050-5 250-5 450 Total finansiella poster 572 996 580 105 583 768 604 600 621 907 639 748 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 5 924 3 647 5 466 7 727 4 309-786 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader -503 ÅRETS RESULTAT 5 421 3 647 5 466 7 727 4 309-786 10
BALANSBUDGET BALANSRÄKNING Årsredovisning Budget Delårsprognos Budget Budget Budget (tkr) 2013 2014 2014 2015 2016 2017 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och anläggningar 310 722 332 755 360 051 371 408 367 435 362 732 Inventarier 27 760 23 651 29 779 30 794 30 439 30 019 Finansiella anläggningstillgångar 80 910 77 990 80 610 78 310 77 010 75 710 Summa Anläggningstillgångar 419 392 434 396 470 440 480 512 474 884 468 461 Omsättningstillgångar Förråd 517 400 700 600 600 600 Kortfristiga fordringar 94 549 90 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Likvida medel 8 496-3 831-14 671-11 012 3 997 14 551 Summa Omsättningstillgångar 103 562 86 569 86 029 89 588 104 597 115 151 SUMMA TILLGÅNGAR 522 954 520 965 556 469 570 100 579 481 583 612 EGET KAPITAL, AVSÄTTN. OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 204 887 196 661 210 353 218 080 222 389 221 603 därav årets resultat 5 421 3 647 5 466 7 727 4 309-786 Summa eget kapital 204 887 196 661 210 353 218 080 222 389 221 603 Avsättningar Avsättningar för pensioner 3 596 2 952 3 202 2 956 2 728 2 495 Avsättning övrigt 13 725 8 868 12 750 11 750 10 900 10 900 Avsättning deponi 4 664 4 334 4 664 4 664 4 664 4 664 Summa avsättningar 21 985 16 154 20 616 19 370 18 292 18 059 Skulder Långfristiga skulder 131 628 138 150 145 500 152 650 158 800 163 950 Kortfristiga skulder 164 454 170 000 180 000 180 000 180 000 180 000 Summa skulder 296 082 308 150 325 500 332 650 338 800 343 950 SUMMA SKULDER, AVSÄTTN. OCH EGET KAPITAL 522 954 520 965 556 469 570 100 579 481 583 612 Soliditet 39,2% 37,7% 37,8% 38,3% 38,4% 38,0% Soliditet inklusive ansvarsförbindelse -26,6% -22,6% -21,7% -19,3% -18,0% -17,6% Ansvarsförbindelse pensioner 343 963 314 149 331 296 328 038 326 436 324 531 Borgensförbindelser 174 471 171 686 171 971 169 471 166 971 164 471 11
KASSAFLÖDESBUDGET Kassaflöde från den löpande verksamheten Delårs- (tkr) Årsredovisning Budget prognos Budget Budget Budget 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 5 421 3 647 5 466 7 727 4 309-786 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet: - Avskrivningar 21 927 24 070 24 070 26 909 27 628 28 523 Avsättning till pensioner -106-299 -394-246 -228-233 Avsättning övrigt 3 816-975 -1 000-850 Avsättning deponi 330 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 31 388 27 418 28 167 33 390 30 859 27 504 Kassaflöde från förändring i rörelsekapitalet Ökning(-) / Minskning(+) av varulager 45 100-183 100 Ökning(-) / Minskning(+) av rörelsefordringar 9 080-5 451 Ökning(+) / Minskning (-) av rörelseskulder 2 929 15 546 I Kassaflöde från den löpande verksamheten 43 442 27 518 38 079 33 490 30 859 27 504 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -32 554-29 535-75 418-39 281-23 300-23 400 Försäljning av materiella anläggningstillgångar II Kassaflöde från investeringsverksamheten -32 554-29 535-75 418-39 281-23 300-23 400 Finansieringsverksamheten Utlåning -Ökning (-) / Minskning (+)av långfristiga fordringar 12 304 1 300 300 2 300 1 300 1 300 Upplåning - Amortering långfristig upplåning -7 120-7 450-6 128-7 850-8 850-9 850 - Långfristig upplåning 15 000 20 000 15 000 15 000 15 000 III Kassaflöde från finansieringsverksamheten 5 184 8 850 14 172 9 450 7 450 6 450 Förändring av likvida medel (I + II + III ) 16 072 6 833-23 167 3 659 15 009 10 554 Likvida medel vid årets början -7 576-10 664 8 496-14 671-11 012 3 997 Likvida medel vid årets slut 8 496-3 831-14 671-11 012 3 997 14 551 Förändring 16 072 6 833-23 167 3 659 15 009 10 554 12
KOMMUNSTYRELSEN Drift Bokslut 2013 Budget 2014 Delårsprognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 KF Intäkter Kostnader -982-1 056-1 056-1 068-1 080-1 093 Nettoram -982-1 056-1 056-1 068-1 080-1 093 KS Intäkter 107 687 93 712 93 712 95 774 98 168 100 818 Kostnader -254 859-246 137-245 047-255 042-261 047-269 010 Nettoram -147 172-152 425-151 335-159 268-162 879-168 192 Nettoram -148 154-153 481-152 391-160 336-163 959-169 285 Investeringar 30 387 45 150 69 950 24 876 18 350 18 450 VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunfullmäktige inklusive partistöd Kommunstyrelsens inkluderar följande verksamheter. Stabsenhet Personalenhet Ekonomiskt ledningsstöd Näringslivsenhet Kfu Föreningsbidragsenhet Teknik och serviceenhet Biblioteksenhet Inköpsenhet IT-enhet Fastighetsenhet Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten/avloppsenhet Avfall/renhållningsenhet Kommunfullmäktige (KF) Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och fastställer därvid såväl inriktning som ekonomiska ramar för kommunens verksamheter, uttalar den övergripande målriktsättningen så att styrelsen och övriga nämnder samt förvaltningar, inom erhållna ramar på ett ansvarsfullt och effektivt sätt, skall åstadkomma bästa möjliga verksamhet i enlighet med de mål kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen (KS) Kommunstyrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Det åligger KS företrädesvis att: leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamheter samt den översiktliga fysiska planeringen främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen samt leda och samordna arbetet avseende arbetsbefrämjande åtgärder övervaka efterlevnaden av den av KF fastställda budgeten och därvid se till att kommunens löpande förvaltning handhas på ett rationellt och effektivt sätt. Stabsenheten Stabsenheten skall biträda med samordningen och den centrala ledningen av kommunens olika verksamheter samt verka för främjandet av närings-livsutvecklingen. Stabsenheten skall därtill aktivt verka för ett decentraliserat ansvarstagande bl.a. genom förvaltningschefsträffar. Likaså skall stabseneheten verka för en effektiv och rationell ärendehantering både externt och internt. Stabsenhetens handlägger även frågor beträffande alkoholservering och lotterier samt kontakter med det gemensamma kontoret för Överförmyndarnämnden i Östra Värmland. 13
Personalenheten Är kommunens centrala enhet för personalfrågor och personaladministrativt stöd till förvaltningar. Personalenheten skall utgöra en konsult- och stödfunktion för övriga förvaltningar inom PAhanteringen, t.ex. vid anställning, avveckling, introduktion och rehabilitering/friskvård. Vid behov skall därvid utarbetas kommungemensamma policydokument. Verksamhetsområdet omfattar central personaladministration, förhandlingar om kollektivavtal, facklig samverkan, företagshälsovård samt övriga frågor. Ekonomiskt ledningsstöd Fungera som central funktion och ge stöd till stab och övriga förvaltningar i ekonomiska frågor samt driva utvecklingsfrågor inom ekonomiområdet. Upprätta bokslut, budget och budgetuppföljningar för Filipstads kommun. Inom enheten finns ekonomer som verkar mot teknikenhet (service och gata/park), fastighetsenhet, barn- och utbildningsnämnd och Stiftelsen Filipstadsbostäder. Enheten sköter även administration och bokföring/redovisning för Filipstads Stadshus AB, Vårgårda Fastigheter AB och Novelty AB. Sköter även Filipstads kommuns stiftelser (17 st). Systemansvar för Economa ekonomisystem och IOF (inköp- och faktura). Näringslivsenheten Näringslivsenheten är organiserad i ett näringslivskontor som arbetar inom följande fokusområden: Näringslivsfrågor Turistbyrå Besöksnäring Skola/Kompetensförsörjning Kultur- och föreningsutskottet Fördelar förenings- och verksamhetsbidrag till ett stort antal föreningar verksamma i kommunen i syfte att få ett rikt och varierat föreningsliv i Filipstads kommun. Medlen fördelas med utgångspunkt i en dialog mellan företrädare för de enskilda föreningarna, kommunens tjänstemän och ledamot i Kultur- och föreningsutskottet. Kfu fördelar kulturmedel som stöd till olika kulturevenemang i kommunen. Kfu bereder det årliga utdelandet av Ferlin- och folkrörelse och föreningsstipendierna och Filipstads kommuns stipendium till bröderna Ericssons minne och Filipstads kommuns jubileumsstipendie. Kfu organiserar kommunens årliga Konstrunda med lokalt verksamma konstnärer och konsthantverkare. Teknikenhet Inom förvaltningen samlas flera enheter med inbördes mycket olika verksamhet: Gata och park svarar för underhåll av yttre anläggningar. VA och avfall svarar för vattenförsörjning och avfallshantering. Fastighet svarar för förvaltning av kommunens fastighetskapital. Lokalvård svarar för städning av alla kommunala fastigheter. Kost levererar måltider till barn, äldre och andra inom kommunens skolor och omsorgsverksamheter. Idrotts och fritidsenhet omfattar idrottsplatser och motionsanläggningar inom kommunen samt kanotleder. Biblioteksenhet omfattar biblioteksverksamheten som bedrivs på kommunens huvudbibliotek i Filipstad, som integrerat folk- och skolbibliotek i Lesjöfors samt i samarbete med Kristinehamns kommun, via bokbuss. Inköpsenhet omfattar all upphandlingsverksamhet för samtliga förvaltningar inom kommunen. IT-enhet omfattar följande funktioner, drift av kommunens datasystem, installation och service av datorer, servrar, nätverk och kringutrustning, repro, post och lagerhållning av kontorsmaterial. Den service vi ansvarar för berör flera basområden som måste fungera väl för att göra det enkelt och bekvämt att bo, arbeta och leva i kommunen. Vi ser långsiktigt på Filipstads kommun och arbetar för att det ska kännas självklart att vilja bo och rota sig och se sina barn växa upp här. Effektivitet och sparsamhet med kommunens och innevånarnas resurser präglar vårt arbete och vi söker alltid att se till helhet och långsiktiga behov. MÅL Ksau: Stabsenhet: Kansliet skall utveckla den gemensamma nämndadministrationen och de härtill hörande processerna. Vidare skall fortsatt införande och utveckling av dokument och ärendehanteringssystemet ske, med spridning av användandet till flera nyckelpersoner inom samtliga förvaltningar. Ekonomi- och kundtjänst skall under året utveckla arbetsmetoder och rutiner för att säkerställa en stabil och väl fungerande verksamhet med minimal sårbarhet för centrala funktioner inom organisationen. 14
Personalenhet: Målsättning är en fortsatt låg sjukfrånvaro. Målsättningen för 2015 2017 är en sjukfrånvaro runt 4,0 %. Personalbefrämjande åtgärder - Fortsatt prioritering av förebyggande åtgärder, samt att inom FFA (Främjande FriskvårdsArbete) arbeta med att få med fler företag i kommunen. Hälsa / Friskvård Filipstads kommun ska arbeta för att bli en av Sveriges ledande kommuner i arbetet med hälsa och friskvård. Skattefinansierad verksamhet: Vårda och underhålla kommunens fastigheter och andra tillgångar väl, ha en god framförhållning i den fysiska planeringen och ha en effektiv organisation. Hålla kostnaderna på en långsiktigt låg nivå. Fortsätta med energibesparande åtgärder för att sänka kostnadsnivån samt att minska användningen av fossila bränslen. Arbeta med att göra Filipstad attraktivt som bostadsoch arbetsort. Näringslivsenheten Skapa bättre förutsättningar för etablering av nya företag och tillväxt i befintliga företag. Skapa relationer/arenor för utveckling av en bra dialog mellan kommunen och näringslivet. Stärka Bergsskolan och Gammelkroppa Skogsskolas roll i den lokala näringslivsutvecklingen. Utveckla kundanpassad kommunal service till företagen och stärka den positiva attityden till företagandet i kommunens organisation En dörr in. Att med entreprenörskap som utgångspunkt och fokus stimulera till ökad tillväxt inom besöksnäringen. Söka aktivt fler och nya vägar att jobba med skola/kompetensförsörjning. Kfu: Att stimulera det arbete som ständigt pågår samt att ge bidrag i syfte att främja kultur- och föreningsliv i kommunen och att uppmuntra till nya verksamheter. Att prioritera barn- och ungdomsverksamhet. Teknikutskott Administration: IT-enheten fortsätter samverkan med övriga Värmlandskommuner inom teknik och upphandling. Upphandling telefoni och datakommunikation gemensamt med Värmlandskommunerna pågår. Inköpsverksamheten effektivisera upphandlingar genom att öka antalet avtal samt att förbättra köptroheten gentemot tecknade avtal. Biblioteksenhet Samverkan: Fortsätta och utöka samarbetet med övriga bibliotek i Värmland, inom ramen för Bibliotek Värmland, för att därigenom åstadkomma en bättre service för kommuninvånarna Filipstad. Förbättra servicen till äldre och handikappade. Läs stimulering: Arbeta med bokprat, riktat mot i första hand grundskoleelever. Målsättning är att årskurserna 4 och 7 inom grundskolan skall erbjudas minst ett bokprat/besök på biblioteket per läsår. Vi skall vid inköp av media ta stor hänsyn låntagarnas egna önskemål. Avgiftsfinansierad verksamhet: Vattenförsörjning och avloppshantering Dricksvattnet ska vara av god kvalitet. - Inga vattenanalyser ska visa otjänligt. Vattenanalyser som visar tjänligt med anmärkning ska inte överstiga 20 st. - Vattnet ska alltid finnas i kranen. - Få antal avbrott, högst 50 drabbade hushåll och inga drabbade verksamheter. Avloppssystemen ska ha låg störningsnivå: - Högst 20 avloppsstopp och 4 översvämningar i källare. Avloppsvatten ska tas om hand på ett miljöriktigt sätt: - Inga miljörapporter från avloppsreningsverk ska föranleda anmärkningar från tillsynsmyndighet. Inläckage från regn- och dräneringsvatten skall minskas. Avfallshantering Ökad källsortering. - Mängden osorterat hushållsavfall per innevånare ska minska. - Mängden omhändertaget farligt avfall ska öka. - Tömma våra kunders avfallskärl enligt tömningsschema. - Mängden hushållsavfall som transporteras till Karlskoga för förbränning ska minska. Detta ska åstadkommas genom att graden av utsorterat återvinningsbart avfall ska öka. - Insamling av matavfall från hushåll och storkök påbörjades under 2013. Under 2015 ska resterande villa hushåll erbjudas matavfallsinsamling. 15
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR tkr Ramförslag för 2015-160 376 Ksau: Ny förvaltningsorganisation AIE -800 Teknikutskott: Ökade livsmedelskostnader 1) -400 Förlorad hyresintäkt Västeräng -200 Energibesparing avs. investering 2014 500 Energibesparing avs. investering 2015 250 Återfört inflationstillägg 2 050 Planerade investeringar kap.kostn/drift -2 100 Minskade driftskostnader Nkr skola 350 Rivning finansiering via BD 160 Nytt avtal med Stiftelsen 500 Lägre elpris 2) 700 Annutietsberäkning 3) 500 Effekt av kostutredning 4) 700 Enligt KF 60/2014 2 210 ÅF Ökade livsmedelskostnader 1) 400 ÅF Annutitetsberäkning 3) -500 Kommunsammanbindande nät -400 Justering lägre elpris 2) -300 Högre kapitalkostnad Nkr skola -220 Telefoni - prisökning förhyrda ledningar -150 Kostavtal Storfors -80 Justering effekt kostutredning 4) -150 Rekrytering IT-chef/överlappning -250 Ökade kostnader Värmlandstrafik -420 Effekt av ny livsmedelsupphandling 500 Rivning av Nykroppa skola -600 VERKSAMHETSMÅTT / NYCKELTAL Personalenhetens alla nyckeltal följs upp i den personalekonomiska rapporten. Tekniska enheten Verksamhetsmått Redov Redov Budget Budget 2012 2013 2014 2015 Utlån Bibliotek 96 500 94 999 90 000 90 000 Utlån/invånare 9,2 9,2 8,5 8,5 Besök Bibliotek F-d* 81 975 91 500 80 000 80 000 Besök Bibl. F-d/dag 305 325 300 300 Öppethållande - Bibliotek Filipstad 41 41 41 41 - Bibliotek Lesjöfors 4 4 4 4 - Bokbuss 8 8 8 8 Inköpta medier 3 813 3 109 2 500 2 500 Lunch ÄO/Handik.oms. 54,66 57,46 56,48 55,51 Lunch skolor 28,15 27,69 26,62 26,00 Lunch barnomsorg 29,19 28,57 26,42 27,15 Snittkostnad/städtimme 201,15 207,32 210,79 213,86 Toppbeläggning m 2 5 500 5 500 5 500 5 500 Kostnad per m 2 toppbel 146,00 169,51 152,88 152,09 Vinterväghålln. kr/m 23,97 20,17 25,21 24,32 Skogsareal ha 2 450 2 450 2 450 2 450 Nettointäkt per ha 740,00 903,00 548,00 541,00 Försäljning vatten m 3 893 913 890 890 Kostnad per m 3 va/avl 34,77 34,24 34,33 36,60 Intäkt per m 3 vatten 35,61 34,94 34,33 36,60 Hushållsavf.avgift per år 1 642 1 678 1 666 1 666 Fastighetsunderhåll/m 2 53,00 55,00 59,00 52,00 Äskat 2014-10-06-2 170 Total förändring ram 2015 40 Slutligt ramförslag för 2015-160 336 Budget 2015 enligt KF 19/2014-160 336 1) - 4) avser ej fotnot utan endast posternas koppling till varandra 16
INVESTERINGAR Totala investeringar inom Kommunstyrelsen uppgår till 24 876 tkr för 2015. Ksau Serviceenhet Fastighetsenhet Teknik Skattefinansierat Teknik Avgiftsfinansierat 100 tkr 450 tkr 10 390 tkr 7 786 tkr 6 100 tkr Följande investeringar har inte medtagits i investeringsbudgeten utan kommer att redovisas/prövas som särskilda investeringsärenden: Fiberanslutning där kapaciteten är för dålig. Kommunhuset/Folkets Hus/ Socialförvaltningen; Kommunhuset/Spångbergsgymnasiet. Ny fiberanslutning där förbindelse saknas. Socialförvaltningen/Junibacken/Tallhöjden. Avtalsuppföljningsprogram. Ombyggnation Brandstation. Upprustning skollokaler BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG att lämna ärendet vidare till Kommunstyrelsen utan eget förslag KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG OCH BESLUT Kommunstyrelsen beslutar: att investeringsbudgetens skall justeras avseende Investeringar åtgärder centrum, ändras till att avse aktivitetspark vid Ungdomens Hus att socialnämndens förslag SN 117, 2014, gällande nya prioriterade områden/insatser och uppdrag/utredningar, hanteras inom socialnämnden med bakgrund av att området kompetensförsörjningsplan finns i förslag till Ekonomisk plan 2015-2017 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att ett kooperativt boende inom äldrevården utreds för att ägas av de boende och personalen. att i pågående arbete med bostadsförsörjningsplan verka för att särskilt beakta behov av trygghetsboende och att det kan ske i samarbete med privata hyresvärdar att av kommunchefen till kommunstyrelsen 107 denna dag redovisade förändringar samt omföringar mellan nämnder och styrelse avseende ny förvaltningsorganisation inarbetas i materialet förslag till Ekonomisk plan 2015-2017 att anta av ekonomienheten upprättat förslag till utgiftsoch inkomststat för 2015-2017 efter ovan angivna justeringar att i antagna delar bifalla förslag och yrkanden samt godkänna de motiveringar, dispositioner, regler och anslagsvillkor som angivits i handlingarna att investeringar för år 2015 härmed antagits om 31 781tkr i enlighet med ovanstående beslut. Investeringar för efterföljande år kommer behandlas i senare beslut att bemyndiga kommunstyrelsen att inköpa fastigheter varvid köpeskillingen för varje enskilt objekt ej får överstiga 2 000 tkr (Utökad delegation KF 70/2014) att bemyndiga kommunstyrelsen att försälja fastigheter varvid köpeskillingen för varje enskilt objekt ej får överstiga 2 000 tkr att för fyllande av kommunens medelsbehov 2015 av de till kommunen skattskyldiga utdebitera allmän kommunalskatt med 22 kr/skattekrona att bemyndiga kommunstyrelsen, i mån av behov av likvida medel, uppta lån om högst 30 000 tkr i 2015 års budget att bemyndiga kommunstyrelsens arbetsutskott att under 2014 från fall till fall pröva frågan om disposition av i budget 2015 upptagna medel att bemyndiga ekonomienheten att vidta de redaktionella ändringar i budgeten som erfordras samt att bemyndiga kommunstyrelsens arbetsutskott besluta om tilläggsbudget år 2015 för pågående projekt KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT att revisionens budget för år 2015 uppgår till 660 tkr, ny mandatperiod beaktat att Kommunfullmäktiges presidium får till uppgift att arrangera kommundelsmöten att bemyndiga Kommunstyrelsen, i mån av behov av likvida medel, uppta lån om högst 40 000 tkr i 2015 års budget att i övrigt godkänna Kommunstyrelsens budgetförslag 17
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Drift Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos mars 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter 1 395 1 470 1 470 1 470 1 471 1 470 Kostnader -5 042-5 228-5 228-5 352-5 501-5 654 Nettoram -3 647-3 758-3 758-3 882-4 030-4 184 Investeringar VERKSAMHETSBESKRIVNING Miljö- och byggnadsnämnden Det politiska ansvaret för miljö- och hälsoskyddsarbetet samt plan- och byggfrågor i Filipstads kommun har miljöoch byggnadsnämnden som tar beslut i övergripande frågor inom verksamhetsområdet. I stor utsträckning har nämnden dock delegerat beslutsrätten till miljö- och stadsarkitektkontoret. Miljö- och byggnadsnämndens övergripande målsättning är att aktivt arbeta för en god miljö med attraktiv bebyggelse, bra livsmedel, frisk luft, rent vatten samt levande sjöar och skogar. Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet är tvärvetenskaplig och spänner över ett mycket stort antal naturvetenskapliga ämnesområden med tillhörande juridik. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Hälsoskydd Hälsoskyddstillsynen omfattar hygienisk behandling, utbildningslokaler, bassängbad, radon, mätning av bakgrundsstrålning mm. Inomhusmiljö i bostäder handläggs vid klagomål. Tillsynen syftar till att undanröja olägenheter för människors hälsa. I en bostad kan olägenheter till exempel bero på dålig inomhusmiljö (temperatur, buller, luftföroreningar, ventilation, dagsljus, vatten & hygien m.m.), ohyra och husdjursskötsel. I andra lokaler kan olägenhet förutom ovan också bero på otillräckligt med toaletter, skötsel av hygien, städning, avfall m.m. Flertalet lokaler är anmälningspliktiga och kräver tid för handläggande. Livsmedel Livsmedelkontrollen omfattar verksamheter som hanterar livsmedel inom kommunen. Verksamheterna är kiosker, caféer, butiker, restauranger, producenter, tillfälliga livsmedelshanteringar som marknader mm. Livsmedelskontrollen är riskbaserad, varje objekt riskklassas efter en modell som tar hänsyn till riskerna med livsmedelshanteringen och mängden livsmedel som tillverkas. I kontrollen ingår även kontroll av dricksvatten från vattenverk. Miljöskydd Miljöskyddsarbetet omfattar en rad verksamhetsområden som tillsyn och kontroll av utsläpp till vatten och mark av avloppsvatten och kemikalier, utsläpp till luft, skydd av grundvatten, förorenade områden, buller och avfallshantering. Ansökningar om enskilda avlopp, värmepumpar, förlängt slam- och sophämtningsintervall behandlas årligen. Granskning av årsrapporter och kontroll av anläggningar som innehåller ozonnedbrytande och klimatpåverkande ämnen utförs årligen. Förvaltningen yttrar sig över tillstånd enligt miljöbalken samt deltar vid samrådsmöten inför bland annat tillståndsprövningar Miljösamverkan Värmland Filipstads kommun deltar sedan februari 2008 i Miljösamverkan Värmland. Det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland är att medverka till ökad samverkan, möjliggöra resurseffektivt samarbete och samnyttjande av kompetenser för att åstadkomma en framgångsrik och långsiktig hållbar utveckling i Värmland. Plan- och byggavdelningen Arbetet med plan- och bygglovsfrågor sker inom ramen för de lagar och bestämmelser som finns för olika målgrupper såsom, kommunen, allmänheten, företag etc. Målet är snabb och enkel bygglovhantering, rådgivning och anvisningar i bygglov och planfrågor m.m. Byggfrågor Ansvariga tjänstemän ansvarar bland annat för nedanstående arbetsuppgifter: 18
Utöva tillsyn och kontroll över att bestämmelserna i planoch bygglagen följs. Förbereda beslutsunderlag i ärenden till nämnden. Kompletteringar, infordran av yttranden, samråd, underlag för beslut, motiv till beslut, gällande lagrum, förslag till beslut mm. Besluta i ärende för vilka delegationsrätt erhållits enligt upprättad delegationsordning. Att skapa ett bra inomhusklimat genom att se till att funktionskontroll av ventilations- system utförs samt att eventuella anmärkningar åtgärdas. Planfrågor Ansvariga tjänstemän ansvarar bland annat för nedanstående arbetsuppgifter: Medverka vid och ansvara för att erforderliga detaljplaner upprättas samt att de handläggs på ett formellt riktigt sätt. Göra erforderliga planutredningar vid nya etableringsprövningar. Medverka vid upprättande och handläggning av enklare planärenden så kallade enkelt planförfarande. Medverka till att översiktsplanens intentioner efterlevs och genomförs. Ett tematiskt tillägg med fokusering på vindkraft är under framtagande Se till att fastighetsbildningar sker i enlighet med bestämmelser i gällande naturvårdsföreskrifter, detaljplaner, fastighetsplaner och områdesbestämmelser. Medge mindre avvikelser från dessa bestämmelser om syftet ej motverkas. strandnära områden, förtätningsmöjligheter, seniorboenden etc. Både i Filipstads tätort och i kommunen som helhet. Fortsatt ajourhållning och uppdatering av primärkartan. Fortsatt samverkan med teknik och service. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Ramförslag för 2015-3 902 Återfört inflationstillägg 20 Enligt KF 60/2014 20 Äskat 2014-10-06 0 Total förändring ram 2015 20 Slutligt ramförslag för 2015-3 882 Budget 2015 enligt KF 19/2014-3 882 INVESTERINGAR Inga planerade investeringar BUDGETBEREDNINGENS BESLUT MÅL Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Fortsatt operativ tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Fortsatt projektarbete med enskilda avlopp, eventuellt med stöd av Lova. Fokus kommer att ligga på någon av de sjöar i kommunen som inte uppfyller god ekologisk status. Plan- och byggavdelningen Fortsatt arbete enligt PBL på bygglovsenheten. Fortsatt arbete med den kommunomfattande översiktplanen. Arbetet fortskrider och beräknas vara klart under december 2014. Fortsatt hög planberedskap i relation till de förslag och önskemål på olika typer av boendeformer som finns eller kan komma att uppstå. Fritidshusområden, industrimark, att lämna ärendet vidare till Kommunstyrelsen utan eget förslag KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG Kommunstyrelsen beslutar föreslå Kommunfullmäktige besluta: att godkänna upprättat budgetförslag KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT att godkänna Kommunstyrelsens budgetförslag 19
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Drift Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos delår 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter 33 677 28 228 28 228 28 228 28 228 28 228 Kostnader -198 321-196 876-199 811-205 080-210 576-216 256 Nettoram -164 644-168 648-171 583-176 852-182 348-188 028 Investeringar 1 996 2 750 2 768 6 105 4 150 4 150 VERKSAMHETSBESKRIVNING Nämnd Styrelsesammanträden och ledamöters deltagande i konferenser. BUN Gemensamt BUN Gemensamt omfattar förvaltnings- och verksamhetsledning, centralt kansli, viss gemensam fortbildning samt grundskolans skolskjutsar och IKE. Elevhälsans medicinska insatser - skolhälsovård Skolhälsovården skall arbeta utifrån ett folkhälsovetenskapligt perspektiv, där man har ett hälsobegrepp som omfattar fysiska, psykiska, emotionella och sociala faktorer. Skolhälsovården skall vara i överensstämmelse med Socialstyrelsens Riktlinjer för skolhälsovård och FN:s konvention om barns rättigheter. Skolhälsovård finns på alla skolor i olika omfattning beroende på skolans storlek. Medicinskt ansvarig skolsköterska ansvarar för att skolhälsovårdens arbete bedrivs enligt lagar och förordningar. Skolläkare konsulteras via skolsköterska. Elevhälsans psykologiska insatser köps via konsultbasis. Förskoleverksamhet Förskoleverksamheten lägger grunden till det livslånga lärandet. Verksamheten ska präglas av en pedagogik där lärande, omvårdnad, omsorg och fostran bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Förskolor Bullerbyn Junibacken Ny förskola 4 avd 3 avd 3 avd samt sovavd. Björnen Storbron Sörgården Villekulla, Lesjöfors Berguven, Nykroppa Hyttan, Brattfors Bergabacken, Nordmark Öppen förskola Familjedaghem 2 grupper; Lesjöfors och Filipstads tätort. för helg- och nattöppen verksamhet 2 avd 4 avd 1 avd 2 avd 2 avd 1 avd 1 avd Grundskola inklusive grundsärskola, förskoleklass och fritidshem Grundskola, förskoleklasser och fritidshem ansvarar, var och en utifrån sin specifika verksamhetsinriktning, för att ge eleverna möjlighet att inhämta och utveckla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedborgare. De ger också en grund för fortsatt utbildning samt skall även bidra till elevernas harmoniska utveckling. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i olika former. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfattas av vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning ska tas emot i grundsärskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning, träningsskola. Träningsskola är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbildningen är nioårig och ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar. Grundsärskola finns vid Strandvägsskolan och Ferlinskolan. Träningsskola finns vid Strandvägsskolan. För ytterligare information; se verksamhetsplanen för läsåret 2014/15. 20