SkjutR FM Grunder Skjutreglemente för FM Grunder 2011
SkjutR FM Grunder
3
4 SKJUTR FM GRUNDER
Inget i detta reglemente ersätter sunt förnuft
Innehåll 1. Inledning... 7 2. Skjututbildning i Försvarsmakten... 9 2.1. Reglementen...10 2.2. Brukare...11 2.3. Instruktör...11 2.4. Examinator...12 2.5. Erfarenhetshantering och utveckling...12 2.6. Analys och planläggning av utbildning...13 2.7. Belöningssystem...14 2.8. Vidmakthållande...14 2.9. Dokumentation...14 2.10. Träna och tävla civilt...14 3. Sammanhang och förutsättningar...17 3.1. Operativa krav...19 3.2. Mänsklig förmåga...19 3.3. Materiella och ekonomiska förutsättningar...24 3.4. Tid...24 4. Metodik...25 4.1. Säkerhet...25 4.2. Utbildningsmetodik...26 4.3. Scenarioträning/stridsövningar...35 4.4. Kompetensprov...35 4.5. Utbildningshjälpmedel...36 5. Skjutteknik...39 5.1. Ställning...40 5.2. Andning...42 5.3. Riktning...43 5.4. Avfyrning...48 5.5. Rekylupptagning kvittot på SARA...51 5.6. Avfyrningsfel och skotträdsla...52 5.7. Målkontroll...52 6. Ytterballistik...55 6.1. Tyngdkraften eller gravitation...55 6.2. Utgångshastighet...56 6.3. Luftmotstånd...57 6.4. Ljudfenomen...58 Källor...59
7 1. Inledning Målet för skjututbildningen är att utveckla skickliga skyttar och chefer som behärskar eldstriden. Vi ska verka med rätt vapen i rätt situation och kunna skjuta med den hastighet och precision som tid, mål och avstånd kräver. Ett taktiskt och tekniskt skickligt, säkert och omdömesfullt utnyttjande av vapnen är av avgörande betydelse för framgång i vår strid. Trots teknikutveckling och ökad användning av nya eldkraftigare vapen, visar erfarenheterna från världskrigen och efterföljande krig och konflikter fram till dags datum, att eldhandvapen och den lätta kulsprutan alltjämt behåller sitt värde. Detta gäller särskilt i områden, där civilläget, bebyggelsen, den betäckta och bergiga terrängen många gånger begränsar användningen av de tyngsta och mest eldkraftiga vapnen. Insatsen av eldhandvapen och kulsprutor kan för oss i vissa lägen fälla avgörandet. Rätt bedriven skjututbildning skapar och förstärker goda soldategenskaper som vinnartänkande, beslutsamhet och självkontroll. Skjutförmåga samt tillit till vapnet har alltid utövat ett avgörande inflytande på förbandens stridsmoral. Skjutförmåga är den mest grundläggande av soldatfärdigheterna. Där detta förtroende saknas, kan missmod och till och med panik uppstå. Det är av betydelse för förbandens effektivitet, att varje soldat vidmakthåller en hög skjutskicklighet, så väl under tjänstgörings- som beredskapstid. Möjlighet att erhålla fortgående skjutträning finns genom medlemskap i civila skytteorganisationer liksom även i frivilliga försvarsorganisationer. För att väcka intresse för frivillig skjututbildning hos försvarsmaktens personal ska civila organisationer som har skytte i sin verksamhet beredas möjlighet att informera om sina aktiviteter.
8 SKJUTR FM GRUNDER
9 2. Skjututbildning i Försvarsmakten I SkjutR FM regleras den utbildning, träning och utveckling av Försvarsmaktens personal som bedöms behövas för att med vapen kunna lösa uppgifter i olika situationer. Skjututbildningen består av brukarutbildning, instruktörsutbildning och examinatorsutbildning. Därutöver finns en systematisk erfarenhetshantering och utveckling. Brukare är användaren av vapnet. Instruktörer utbildar brukare. Examinatorer utser instruktörer. Försvarsmaktens skjututbildning är stridsutbildning. Med detta följer ett särskilt ansvar att de som utses att leda och genomföra skjututbildning har goda kunskaper om vapens funktion och prestanda samt om förbandets stridstekniska metoder och taktik. Att instruktören är en god skytt är en förutsättning för dennes trovärdighet. Militär skjututbildning har en etisk dimension som utbildaren måste förhålla sig till. Det är chefers ansvar att förbanden utbildas och tränas av personal med erforderlig kompetens. Det är även den enskildes ansvar att vidmakthålla och utveckla sin förmåga.
10 SKJUTR FM GRUNDER 2.1. Reglementen SkjutR FM Grunder SkjutR FM Automatkarbin SkjutR FM Pistol SkjutR FM SkjutR FM............ SkjutR FM Automatkarbin Skjutteknik Automatkarbin Övningsförteckning GMU Automatkarbin Kompetensprov GMU Automatkarbin Övningsförteckning FMU Automatkarbin Kompetensprov FMU Bild 2.1. Principskiss över SkjutR FM För varje vapen finns en handling som är uppdelad i tre delar. Skjutteknik Beskriver vapnet och dess användning. Här beskrivs skjuttekniken, både grundmetoder och varianter. ÖFT Innehåller övningsförteckningar för de olika utbildningsnivåerna. Den revideras vid behov. Kompetensprov Innehåller beskrivning av och hur kompetensprov genomförs. Kompetensproven revideras vid behov. Grunder för hantering och säkerhetsbestämmelser finns SoldR Materiel serien och SäkI.
KAPITEL 2. SKJUTUTBILDNING I FÖRSVARSMAKTEN 11 2.2. Brukare Brukarens befattning avgör vilken kompetens som föreskrivs av försvarsmakten. Brukarutbildningen är därför uppdelad i olika nivåer. De generella brukarkompetenserna är säker vapenhantering grundläggande skjutteknik att snabbt nå verkan med vapnet förebyggande underhåll att grundlägga vinnartänkandet alltid kämpa. För att bli godkänd som brukare, det vill säga kunna bära och bruka vapen i skarp tjänst, krävs 1. godkänt resultat på examinerande övningar enligt övningsförteckning SkjutR 2. godkänt kompetensprov som genomförs årligen. Brukare som är utbildade i ett tidigare system, till exempel SkjutR A PEK 1994, godkänns av instruktör. Invalideringen genomförs genom att komplettera med examinerande övningar samt kompetensprov. 2.3. Instruktör Instruktörens uppgift är att på ett professionellt och rationellt sätt genomföra skjututbildning enligt skjutreglementena. Instruktör utses av examinator. Instruktörsutbildning genomförs normalt inom ramen för grundläggande officersutbildning. Utbildningen kan även genomföras som centrala, regionala eller lokala kurser. Instruktörsutbildningen är en formaliserad utbildning som syftar till att ge erforderlig kompetens i rollen som skjutinstruktör. Det finns andra sätt att nå erforderlig kompetens. Ett eget engagemang, egen träning, skytte tillsammans med andra instruktörer och uppföljning av högre chef kan till exempel vara en väg att
12 SKJUTR FM GRUNDER gå. En genomförd kurs innebär inte, med automatik, erforderlig kompetens. Erforderlig kompetens som instruktör innebär bland annat godkänd brukarutbildning i den nivå som utbildningen ska genomföras, förmåga att tillämpa utbildningsmetodik enligt SkjutR, kännedom om styrande bestämmelser och i övrigt bedöms lämplig. 2.4. Examinator Examinatorns uppgift är att kvalitetssäkra instruktörerna vid förbandet och stödja chefers bedömning av vilka som har erforderlig kompetens. Examinator utnämns av förbandschef i samråd med funktionsföreträdaren för markstrid, chefen MSS. Förbandschef föreslår individer som har erforderlig kompetens till examinatorsutbildning. Erforderlig kompetens för examinator innebär bland annat fördjupad förståelse och god färdighet avseende skjutövningarna i SkjutR, stor erfarenhet av skjututbildning, dokumenterad erfarenhet av instruktörsutbildning samt intresse av skytte och skjututbildning. Erforderlig kompetens innebär vidare en fördjupad teknisk förståelse, samt kunskap om utvecklings- och materielförsörjningsprocesser. Efter bedömning av kompetens, eventuell kompletterande utbildning och examination utnämns individen till examinator för respektive vapensystem. Examinatorns kompetens vidmakthålls och vidareutvecklas genom central samordning. 2.5. Erfarenhetshantering och utveckling En systematisk erfarenhetshantering och utveckling av skjututbildningen samt kompetensutveckling av personal sker genom central samordning. Samordningen sker genom återkommande centrala möten och utbildningar av och med förbandens vapenofficerare och examinatorer. Denna samordning syftar till att vidmakthålla, utvärdera
KAPITEL 2. SKJUTUTBILDNING I FÖRSVARSMAKTEN 13 och utveckla Försvarsmaktens skjututbildning genom att redovisa gjorda erfarenheter samt att följa internationell och civil utveckling. Denna utveckling omfattar taktik- och teknikanpassning av skjutreglementena, bland annat skjutteknik, utbildningsmetodik, utbildningshjälpmedel och övningsförteckningar. 2.6. Analys och planläggning av utbildning Komplexiteten och svårigheten i uppgift och situation avgör vilken nivå av utbildning och träning som krävs. För att kunna planera och genomföra grundläggande utbildning och vidmakthållande träning måste det först fastställas vilken personal som ska utrustas med vilka vapen. I skjutreglementets olika vapenspecifika delar framgår ungefärliga behov av instruktörer, ammunition och tid kopplat till de olika målsättningsnivåerna. Tids- och ammunitionsåtgång avgörs av antal soldater per instruktör, instruktörernas erfarenhet och kompetens, soldaternas utbildningsståndpunkt och utbildningens svårighetsnivå. Hänsyn måste även tas till yttre förutsättningar som väder och sikt samt tillgång till utbildningshjälpmedel, skjutbanor och skjutterräng. För varje vapen som soldaten utbildas på ökar behovet av resurser för vidmakthållande. Träningen för vidmakthållande inriktas dels mot grundläggande förmåga dels mot den för tillfället aktuella insatsmiljön och de uppgifter och situationer som ska lösas där. Kompetenta instruktörer med tillräckliga resurser är avgörande för en effektiv utbildning
14 SKJUTR FM GRUNDER 2.7. Belöningssystem Belöning utdelas efter genomfört kompetensprov. Detta belöningssystem och övrig medalj- och märkesskjutning anges i särskilda bestämmelser. 2.8. Vidmakthållande Den tid som avdelas för vidmakthållande avgörs dels av beredskapstid och arbetsbelastning under insats. Inriktning är, pistol en gång per vecka samt för automatkarbin och understödsvapen en gång varannan vecka. 2.9. Dokumentation Utbildning och träning dokumenteras i skjutbok och loggbok. Syftet med dokumentationen är att både individen och ansvarig chef ska kunna se aktuell utbildnings- och kompetensnivå för att kunna inrikta fortsatt utbildning och träning. 2.10. Träna och tävla civilt Civilt skytte har mycket gemensamt med det militära skyttet. Den gemensamma målsättningen är att under gällande regelverk och förutsättningar kunna skjuta så bra som möjligt. Men uppgiften och situationen skiljer sig i allt väsentligt. Militärt skytte är en del av striden som syftar till att med våld påtvinga motståndaren vår vilja. Det vill säga lösa en uppgift som innebär att varna, skada eller döda en eller flera motståndare. Den militära insatsen skiljer sig från skjutbanan. Situationen kan vara tredimensionell med kända och okända mål på olika och okända avstånd. Målen, motståndarna, har sannolikt som målsättning att skjuta för att döda eller skada. I målområdet kan det finnas mål som inte får bekämpas, icke kombattanter och civila, vilkas utseende inte skiljer sig från våra motståndares. Vi har juridiska, moraliska och taktiska beslut att fatta innan vi avfyrar våra vapen. Vi ska dessutom kunna lösa andra uppgifter under lång tid.
KAPITEL 2. SKJUTUTBILDNING I FÖRSVARSMAKTEN 15 Skytte är en av världens största idrotter med över 50 miljoner utövare. I Sverige bedrivs tävlingsskytte av ett flertal skytteorganisationer med olika inriktning. Detta gör att det civila skyttet kan erbjuda ett brett utbud av olika grenar och tävlingsformer. Det breda utbudet gör det möjligt för var och en att hitta en tilltalande skytteform. Skytteformerna har fler likheter än olikheter. Skytten ska träffa målen så bra som möjligt på tillänglig tid. Det civila skyttet är ett bra sätt för att skapa duktiga skyttar med god skjutteknik. Vi kan lära oss mycket från det civila skyttet då det finns gemensamma nämnare vad avser skyttets grunder. Samtidigt finns det mycket vi inte kan ta till oss både vad det gäller utbildning och vilka åtgärder vi automatiserar eller utrustningen. Den i många fall specialiserade civila utrustningen är inte rationell eller funktionell i vår arbetsmiljö. Civilt skytte uppmuntras, men det kan inte ersätta militär skjututbildning som har en annan målsättning och ett helt annat syfte. Det civila skyttet kan fungera som en idébank till skjutträningen samt uppmuntra officeren och soldaten att vidareutveckla sin förmåga. Bland skjutdisciplinerna finns det de som i större utsträckning än andra påminner om den förmåga vi eftersträvar i vår egen utbildning som dynamiskt skytte (IPSC), precision pistol competition (PPC) och fältskytte i olika former.
16 SKJUTR FM GRUNDER
17 3. Sammanhang och förutsättningar 0 Den enskilda stridsutbildningen syftar till att kunna upptäcka, identifiera och effektivt bekämpa motståndaren samt undgå upptäckt och bekämpning. Skjututbildning är en del av den enskilda stridsutbildningen. 0 0 0 0 0 Bild 3.1. Vi skjuter med den hastighet och precision som situationen kräver De tekniker och övningar som beskrivs i skjutreglementet tar hänsyn till människans kognitiva, emotionella och motoriska förmåga. De är också anpassade till ett taktiskt sammanhang där verkan i målet är det viktigaste.
18 SKJUTR FM GRUNDER Eldstriden är en kamp som innebär en fysisk, mental och emotionell belastning och inträffar i varierande ljusförhållanden och i all typ av terräng. Den som under eldstridens krav instinktivt kan hantera sitt vapen säkert, snabbt och precist har en god chans att vinna. För att vinna eldstriden måste lokal eldöverlägsenhet uppnås. Eldöverlägsenhet är både fysisk och psykologisk. Eldöverlägsenhet betyder att motståndaren är mera rädd för din eld än han har förtroende för sin egen. Om rädslan är större än förtroendet stannar motståndaren, tar skydd och slutar skjuta eller skjuter dåligt. Det bästa sättet att uppnå eldöverlägsenhet är att bekämpa fienden med sådan hastighet och precision att han upplever att den verkan han tar emot är mycket större än den han avger. Soldaten måste vara skicklig på nedan redovisade moment: Upptäcka hot eller närmare bestämt; varsebli sin omgivning. Bedöma situationen. Hur kan den påverka mig och min uppgift? Besluta. Utifrån uppgift och situation fatta beslut! Agera! Genomför beslutet. För soldaten handlar det oftast om att utföra ett tidigare inlärt motoriskt program. Soldaten måste ha viljan och attityden att alltid fortsätta kämpa. Soldaten ska ha ett grundläggande taktiskt förhållningssätt i sitt lösande av uppgiften. Dessutom behövs en förståelse för hur stark stress, som direkt dödshot, påverkar vår varseblivning, förmåga till logiskt tänkande, förmåga till moraliska överväganden samt beslutsfattningsförmåga och motorik.
KAPITEL 3. SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1. Operativa krav I förbandets målsättning (TOEM) beskrivs bland annat uppgifter, organisation, utrustning och krav. Dessa målsättningar är ofta på operativ och taktisk nivå. Dessa krav bryts ner till hanterbara uppgifter och situationer där för verksamheten tillämpbara lagar och insatsregler vävs in. Utifrån dessa uppgifter och situationer utformas mål och grupper och individer utrustas och utbildas till erforderlig kompetens. Att detta genomförs är förbandschefens ansvar. 3.2. Mänsklig förmåga En grov modell av mänsklig förmåga är att indela den i tre samspelande delar, den kognitiva, den emotionella och den fysiologiska. Kognitiv Emotionell Fysisk Bild 3.2. Mänsklig förmåga Tekniker och utbildningsmetodik bör utgå från möjligheter och begränsningar i mänsklig förmåga. Vår förmåga att under hot, angrepp, fysisk belastning och mental stress kunna varsebli och fatta beslut samt kunna utföra komplexa och finmotoriska rörelser är begränsad. Vi har också en begränsad förmåga att kunna hantera mer än en uppgift i taget. I vissa delar är denna förmåga träningsbar. Detta kan uppnås genom att genomföra utbildning och träning i lösandet av uppgifter i olika situationer som är så verklighetsnära som det är säkerhetsmässigt, etiskt och rationellt möjligt. 19
20 SKJUTR FM GRUNDER Agera Fysisk Upptäck Emotionell Kognitiv Uppgift VERKLIGHETSNÄRA Situation Hjärna Hjärta Kropp Besluta Bedöm Bild 3.3. Verklighetsnära lärande Om man i dessa övningssituationer kan blanda kognitiva, emotionella och fysiologiska element, ökar chanserna till överlevnad och att lösa uppgiften. 3.2.1. UBBA-loopen Den generella beslutsfattningsprocessen kan förenklat beskrivas som ett förlopp som startar med en upptäckt eller varseblivning, den bedöms i sin tur om den är relevant, därefter fattas ett beslut och slutligen utförs beslutet, ageras.
KAPITEL 3. SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 21 Nere KF Upptäck Utslaget KV Hot KF S A Hot KV Agera R Bedöm Problem R A Möjlighet Vapen Metod Motoriskt program Bild 3.4. Stridens beslutscykel Besluta Verkan Stridens beslutscykel består av en bearbetad version av OODA-loopen kompletterad med målkontroll (nere, utslaget, hot), SARA R samt kontroll vapen (KV) och kontroll flanker (KF). Den kognitiva delen är mest aktiv i faserna upptäck, bedöm och besluta, den emotionella delen påverkar i huvudsak vår förmåga att bedöma och besluta, den fysiologiska och motoriska delen är mest markant i agerafasen. 3.2.2. Tid Den totala tiden som åtgår för att hantera en ny händelse eller situation, utgörs av tid till upptäckt, tid för att bedöma, tid för att besluta samt tid att agera. Upptäckt och varseblivningstid är svår att bestämma, den kan vara allt ifrån delar av en sekund till flera sekunder. Definitions-
22 SKJUTR FM GRUNDER eller beslutstiden är, om situationen är relativt känd, omkring 1,5 sekunder. Den tid det tar att reagera på ett definierat känt stimulus, reaktionstiden, till exempel att trycka på en knapp efter en ljudsignal är mellan 0,2 till 0,3 sekunder. Reaktionstiden varierar kraftigt beroende bland annat på ålder och situation. 3.2.3. Människans reaktioner på hot och stress Om ett hot eller angrepp kommer överraskande eller upplevs kraftigt kan en stressreaktion utlösas. Stressreaktionen är en automatisk fysiologisk kedjereaktion som utlöses via nervimpulser och hormonella processer. Den styrs av det sympatiska (autonoma) nervsystemet och syftar till att sätta kroppen i ett omedelbart beredskapsläge. Vi förbereds för kamp eller flykt. Vissa av effekterna gynnar oss andra hämmar oss. Exempel på de fysiologiska effekter som kan uppstå redovisas nedan: Hela medvetandet fokuseras på hotet med båda ögonen öppna Kroppen orienteras mot hotet Axlar dras upp Huvudet rör sig framåt och nacken böjs, munnen öppnas Händer höjs till bröstkorg eller ansikte Musklerna spänns Pulsen ökar dramatiskt Nackhåren reser sig Ofrivillig avgång av urin eller avföring. Stressreaktionen går inte att förhindra eller att träna bort. Realistisk träning och erfarenhet kommer att kunna lindra reaktionen och förbättra agerandet efter reaktionen. Automatisering av rörelsemönster kan frigöra mental kapacitet som kan göra det lättare att agera under påverkan av stress. Det är viktigt att inte automatisera ett felaktigt beteende som till exempel, att räcka upp armen vid eldavbrott eller skrika pang, pang när ammunitionen tar slut.
KAPITEL 3. SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 23 3.2.4. Fysisk förmåga En hög generell fysisk förmåga förbättrar våra möjligheter att fatta beslut och agera under belastning. Den generella fysiska förmågan utgörs av nedan redovisade komponenter: Syreupptagningsförmåga kroppens förmåga att tillgodogöra sig det syre som andas in. Uthållighet kroppens förmåga att bearbeta, leverera, lagra och utnyttja energi. Effekt förmågan hos en motorisk enhet, eller kombination av motoriska enheter, att utveckla maximal kraft på minimal tid. Styrka förmågan hos en motorisk enhet, eller kombination av motoriska enheter, att utveckla kraft. Flexibilitet förmågan att maximera rörelseomfånget av en given led. Hastighet förmågan att minimera tidsperioden i en upprepad rörelse. Koordination förmågan att kombinera flera bestämda rörelser till en välavvägd rörelse. Smidighet förmågan att minimera övergångstiden mellan olika rörelser. Balans förmågan att kontrollera placeringen av kroppens tyngdpunkt i förhållande till dess stödpunkter. Precision förmågan att kontrollera rörelse i en given riktning eller med en given styrka. För att kunna hantera den mångfald av situationer som uppstår i strid bör soldaten ha en balanserad förmåga inom ovanstående områden.
24 SKJUTR FM GRUNDER 3.3. Materiella och ekonomiska förutsättningar Vid planering och genomförande av skjututbildning tas hänsyn till befintlig infrastruktur och vapensystem så att inte kostnader för underhåll och reparationer blir orimliga. Varje vapensystem har en specificerad livslängd som i regel begränsas av antal patroner per vapen och år. När ammunition brukas vid utbildning och träning ska den nyttjas kvalitativt. Förutsättningen för att nå erforderlig kompetens är att genomföra torrträning. Förhållande mellan torrträning och träning med ammunition bör vara minst två till ett. 3.4. Tid Vid planering och genomförande av skjututbildning tas hänsyn till vilken tid som kan avdelas till utbildning och vidmakthållande. Chefer som beslutar om vilken personal som ska utrustas med olika vapen måste göra detta med vetskapen om att varje nytt vapensystem kräver mera tid för utbildning och vidmakthållande. Den tid det tar beror på truppens antal och mognad, antal instruktörer och deras kompetens och erfarenhet samt yttre förhållanden som väder och temperatur, truppens stridvärde och koncentration. Utbildningen är målstyrd inte tidsstyrd. Ibland tar det längre tid, ibland kortare.
25 4. Metodik 4.1. Säkerhet Säkerhetsbestämmelser regleras i SäkI. Förmåga till säker vapenhantering skapas genom praktisk träning och tillämpning av säkerhetsbestämmelser. Detta uppnås bland annat genom att soldaten får en förståelse för och ges verkliga och tydliga referenser till avstånd och vinklar. Övningsförteckningarna är en form av stegringsplaner. De tar hänsyn till att soldatens färdighet ökar efterhand. I och med ökad personlig färdighet ges soldaten ökat ansvar för säkerheten. Detta måste chefer och instruktörer ta hänsyn till vid planering och genomförande av utbildning. Ansvar Bild 4.1. Ju mer kompetens, desto större ansvar Kompetens Vapen i sig är inte farliga det är människorna som gör de farliga. För att undvika olyckor och vådabekämpning behöver fyra enkla regler följas: 1. Hantera alltid alla vapen som laddade 2. Rikta aldrig mynningen mot något som du inte är beredd att bekämpa 3. Håll fingret från avtryckaren tills vapnet riktas mot målet
26 SKJUTR FM GRUNDER 4. Var säker på ditt mål. Vet vad som finns mellan dig och målet samt vad som finns bakom. Bekämpa aldrig något som du inte har identifierat. 4.1.1. Mynningsmedvetenhet Ofarlig riktning är den riktning där risken för skador på egen personal, materiel eller icke kombattanter är liten. Normalt är den rakt fram mot motståndaren, skjutområdet eller ett kulfång. Om inte ofarlig riktning angetts av chef måste soldaten själv bedöma vart denna är. Var mynningsmedveten och tänk alltid på Mynning Finger Säkring 4.2. Utbildningsmetodik 4.2.1. Inledning Skjututbildningen ska skapa positiv attityd till vapnet och egen förmåga samt präglas av ledorden; ordning och reda, säkerhet, enkelhet, stegring och utvärdering. Grunderna för all skjututbildning läggs vid utbildning med automatkarbin. Utbildning på andra vapen bygger på denna utbildning. Försvarsmakten utbildar soldater och sjömän som ska prestera i svåra situationer. Varje enskild skytt bör få utrymme att upptäcka och bedöma situationer för att därefter fatta beslut och agera. Försvarsmaktens utbildning har traditionellt varit fokuserad på att utbilda och träna i agerandefasen, denna kompletteras med utbildning och träning i att upptäcka, bedöma och besluta. Strävan är att hitta realism i situationer och övningar där vi inte skalar bort eller förenklar för mycket. Skjututbildningen är en del av stridsutbildningen men ibland måste det göras avkall på realismen på grund av rationalitetsskäl eller för att kunna fokusera på detaljer.
KAPITEL 4. METODIK 27 Att genomföra varje övning med full realism såsom att ha ett aktivt rörligt målspel, skjuta tills målet är nere och observera effekten av träffar skulle innebära en orimlig ammunitionsförbrukning och ett målspel som inte finns. För att utbildningen ska bli rationell måste övningarna genomföras med ett visst mått av inlevelse, till exempel att efter två skott så är målet nere, utslaget och utgör inte längre ett hot, trots att pappfiguren står kvar. En målväxling mellan två figurer innebär inte alltid två motståndare, utan kan vara samma motståndare som flyttat på sig och kanske ställningsväxlat. Om övningen till exempel har som syfte att träna omladdning så tar tidskravet hänsyn till att skytten vet vilken åtgärd som ska göras. Skytten måste samtidigt ändå förhålla sig till UBBA-loopen så att inte felaktiga beteenden övas in på grund av slutsatser dragna utifrån felaktiga förutsättningar. Att lösa uppgifter under påfrestande situationer kräver mycket av varje soldat. Förmåga till handling i en given situation beror i stor utsträckning på hur väl tränad och förberedd soldaten är för uppgiften. Försvarsmaktens utbildningar ska sträva efter att nå en nivå av problemstyrt och utvecklingsinriktat lärande men innehåller en stor del av reproduktivt och metodstyrt lärande vilket fyller en viktig funktion för vår skicklighet att utföra en viss uppgift. 4.2.2. Organisera lärandet Den nivå av brukarutbildning och träning som behövs avgörs av vilken uppgift brukaren ska kunna lösa och vilken situation denne kan hamna i. De grundläggande målen med utbildningen är en säker vapenhantering, grundläggande skjutteknik, att snabbt nå verkan med vapnet, förebyggande underhåll samt att grundlägga vinnartänkandet att alltid kämpa. Utbildningen ska inledningsvis hållas så stressfri som möjligt. Fokus ska ligga på säkerhet och att skapa en positiv upplevelse. Tids- och träffkrav ökas efterhand som soldaterna blir skickligare.
28 SKJUTR FM GRUNDER Vid planering av utbildning utgår vi ibland från föreställningar om att lärande sker stegvis; från lätt till svårt; från känt till okänt; från enkelt till komplicerat; från del till helhet. Dessa föreställningar har bland annat åskådliggjorts med metaforen det stegvisa lärandet, illustrerat med en bild av en trappa. Modern kunskap om lärande visar att en individs lärande snarare handlar om att gå upp och ner i en sådan trappa. Tid Delar som ingår i utbildningen Bild 4.2. Lärande handlar om att gå upp och ner i trappan Detta innebär att skyttar måste få möjlighet att tidigt pröva och tillämpa nyvunna kunskaper och färdigheter mot föreskrivna krav. Att få pröva skapar en drivkraft för fortsatt lärande och träning. För att vidmakthålla och eventuellt öka förmågan krävs regelbunden träning och att ständigt prövas mot nya krav. Den kompetens som uppgiften kräver kommer att avgöras av situationens krav. Dessa situationer är så många och beroende på så många olika faktorer att det blir omöjligt att föreskriva alla dessa krav. Det krav som Försvarsmakten föreskriver i skjutreglementena är därför att ses som en lägsta nivå som ständigt kan förbättras. Frågan Hur lång tid har jag på mig att göra en omladdning och att skjuta tre träff inom verkanszonen? Besvaras därför med Resten av ditt liv
KAPITEL 4. METODIK 29 Metodiken bygger vidare också på en pendling mellan ett rutinbaserat handlande och ett reflektivt handlanden. Vi måste behärska både instinktiva handlingar och situationer som kräver ett bedömande innan beslut fattas. Tillämpningen av rutin- och regelbaserade handlingar sker inom ramen för de uppgifter som förbandet ska lösa. Denna träning sker i högt tempo och om möjligt med belastning motsvarande de situationer och operativa krav som finns för brukaren och förbandet. Skjututbildning är krävande, framförallt mentalt. Därför bör det inte genomföras för långa skjutpass. Utbildningen organiseras så att teoretiska och praktiska moment blandas. Bäst är om teori och praktik kan samordnas i tid och rum. Moment som kräver hög koncentration och noggrannhet bör blandas med snabba moment. 4.2.3. Utbildning med ett helhetsperspektiv Förmedlad metod är en av de vanligaste i Försvarsmakten och brukar sammanfattas med orden: Visa instruera öva pröva. Det kan vara lämpligt att börja skjututbildningen med denna metod för att sen komplettera med andra metoder. Nedan följer en utförlig beskrivning av hur en kombination av förmedling och problemstyrd metod kan komma till uttryck i skjututbildningen. Börja med att visa på sammanhanget eller helheten. Dela upp helheten i hanterbara delar för att sedan sätta ihop de till en helhet som prövas. 1. Välj ut den del av helheten som ska övas 2. Visa delen eller situationen. Låt eleverna reflektera 3. Visa lösningen 4. Instruera på lösningen 5. Öva på lösningen 6. Upprepa med resterande delar av helheten 7. Pröva helheten.
30 SKJUTR FM GRUNDER Ett exempel: 1. Åtgärder vid eldavbrott 2. Visa helheten genom att skjuta med ett vapen som är laddat med två skarpa, en laddblind och sedan flera skarpa patroner. Åtgärda eldavbrottet och fortsätt eldgivningen. 3. Fråga efter vad problemet är och eventuella orsaker till problemet. Problemet är att vapnet inte avfyras när jag förväntar mig det. Antingen så har magasinet lossnat eller aldrig suttit fast eller så är det ett ammunitionsfel, en klick. 4. Visa och förklara lösningen; Behåll vapnet mot motståndaren eller i ofarlig riktning med fingret utanför varbygeln. Vinkla vapnet så att du ser utkastaröppningen. Definiera felet genom att se eller känna om mekanismen är stängd (till exempel matningsfel eller ammunitionsfel) eller öppen (till exempel patron/hylsa i bänd). Om mekanismen är stängd, slå till magasinet så att det sitter fast. Dra manöverhandtaget till det bakre ändläget och släpp det. Fortsätt eldgivningen. 5. Instruera och torröva lösningen med laddblind. Kontrollera och justera detaljer. 6. Pröva genom att skjuta skarpt med magasin med både skarpa patroner och laddblind blandade. Att visa All visning ska vara tydlig och gärna ur flera vinklar. Visning sker med fördel i reducerad hastighet för att alla ska hinna uppfatta detaljer och för att instruktören inte ska visa fel. Vid målbildsförevisning kan det ibland vara lämpligt att visa med full hastighet för ge en uppfattning om möjligheter och krav. Visning sker med fördel utan att prata. Visa alltid rätt sätt. Att instruera Använd nyckelord. Vissa detaljer kan med fördel beskrivas och instrueras med flera olika ord. Säg inte allt du vet om det mo-
KAPITEL 4. METODIK 31 mentet, utan begränsa till det som ska vara fokus på övningen. En sak i taget här och nu. Håll instruktionen kort för att tidigt kunna engagera soldaterna med praktisk övning. Att öva Inlärningen av tekniker ska inledningsvis vara stressfri för att efterhand tränas med stressorer. Börja till exempel med torrövning. Dela upp komplexa moment som efterhand sätts hop till en helhet. Träna för att överleva och vinna. Tillåt inte att soldaterna ger upp om det blir lite fel utan jobba hela tiden för att lösa uppgiften. Fortsätt kämpa. Behåll fokus i aktuellt övningsmoment. Att pröva eller summera Sätt ihop delarna till en helhet där soldaten ställs inför ett problem som ska lösas mot ett tydligt krav eller slutläge. Till exempel prövar soldaterna med fördel en tidigare visad målbild. Om drill Vikten av mängdträning kan inte nog understrykas när det gäller rutin- och regelbaserad handling. Drillen är den metod som bäst automatiserar en handling det vill säga, man kan utföra handlingen utan tillgång till intellektet. Det är dock viktigt att uppmärksamma vilka moment som ska automatiseras. Moment som ska drillas in måste ha tydliga beslutspunkter eller indikatorer. Effekten av drill på ett enskilt moment nedgår kraftigt efter cirka 20 minuter. Därför bör drillen växlas eller byggas på med andra moment. Om mental träning Psykisk beredskapsträning kan med fördel användas som utbildningsmetod för att förstärka effekterna av den praktiska skjutträningen. Enklare målbildsträning genom att tänka igenom momentet som ska genomföras ger oftast bra resultat.
32 SKJUTR FM GRUNDER Övningsförteckningar och delmoment Till varje vapensystem finns en övningsförteckning som kan vara nivåindelad i olika block. Varje block innehåller ett antal delmoment som omfattar ett definierat lärområde med en startoch slutpunkt. En del delmoment summeras med en examinerande övning en grindövning. Övningarna i delmoment syftar till att nå sådan kompetens att grindövningen genomförs med godkänt resultat. Övningarna genomförs med det antal serier som anges även om tids och träffkrav inte är uppnådda. Undantaget är de övningar som syftar till att kontrollera säker vapenhantering och de examinerande övningarna. Tids- och träffkraven är till för att skytten ska få en uppfattning om vilka krav som kommer att ställas vid kompetensprovet. Precis som vid annan verksamhet finns här en normalfördelningskurva inom vilken cirka åttio procent klarar kraven direkt. De cirka tjugo procent som inte klarar kraven ges extra träning mellan delmomenten eller under det delmoment i varje block som omfattar kompletterande färdighetsträning. Det viktigaste är att skytten förstår hur övningsmomentet ska genomföras och vilken träning som krävs för att nå målet. Om mer än cirka tjugo procent inte klarar kraven kan det bero på yttre förutsättningar som väder och temperatur, truppens stridvärde och koncentration eller så har kanske instruktören gått för fort fram. Osäker vapenhantering och slarv får inte tolereras utan rättas omedelbart till. Om truppen är trött eller okoncentrerad är det bättre att avbryta skarpskjutningen än att slösa bort ammunitionen. Om delmomenten genomförs i följd uppnås en lämplig balans mellan teori och praktik. Om det av praktiska eller rationella skäl inte är möjligt att genomföra delmomenten eller övningar i delmomenten i den ordning de är skrivna kan teori och torrövningspass genomföras koncentrerat. Beakta risken för att befästa rörelsemönster som inte ännu har tillämpats med skarp ammunition. Målbildsförevisning bör genomföras före varje delmoment.
KAPITEL 4. METODIK 33 Skjutövningar Varje övning i skjutreglementet har ett specifikt syfte. Detta innebär att både instruktören och skytten ska veta vad som ska läras in under det aktuella momentet och fokuserar på detta. Nästan varje skarpskjutning kan med fördel torrövas. När övningen kräver att en instruktör observerar kan de övriga, om det är lämpligt, torröva. Inledningsvis och vid nya moment ska skytten alltid observeras av en instruktör. När tekniker tränas kan en rutinerad instruktör observera ungefär sex stycken skyttar. Börja övningarna med fulla magasin om inte övningen är just att öva omladdningar. Avsluta alltid med ett fungerande vapen och om det är möjligt med ett fullt magasin. Tillåt inte soldater att börja om på en övning bara för det uppstår ett problem, fortsätt att kämpa tills uppgiften är löst. Om antalet instruktörer är få delas truppen lämpligen in i skjutlag där de som inte skjuter genomför lämplig övning vid en bakomstation. När instruktören observerar skytten ska instruktören titta på skytten och dennes agerande. Träffen i figuren sitter kvar men det som händer i eldställningen ses bäst när det händer. Efter genomförd övning genomförs en dialog med skytten. Vid behov genomförs en träffbildsanalys tillsammans med skytten för att bekräfta gjorda observationer av skytten. Spekulera inte. Ge konkret feedback som exempelvis en bra avfyrning. Utvärdera inte slängskott utan analysera och fokusera på det som skytten gör bra så att det är det som lärs in. Skjutövningarna är upplagda på det sättet att skytten lär sig egenkontroller för att själv kunna kontrollera sin skjutteknik enligt minnesordet SARA Rekyl. Soldater kan titta på varandra för att i samverkan lära sig. Att soldater tittar på varandra är bättre än att de skjuter helt oobser-
34 SKJUTR FM GRUNDER verade. Det är viktigt att de har tydliga fokuspunkter att utvärdera. Bäst är att skjuta när en instruktör observerar. Teknikerna innehåller inte absoluta mått eller former utan måste anpassas efter individens kropp, utrustning samt situationen. Det är verkan i målet som räknas. Vi gjuter inte tennsoldater. Träff- och tidskrav För att träff ska räknas måste begränsningslinjen vara bruten. I figuren innebär att del av projektilen har brutit pappen eller färgen. I verkanszon (VZ) innebär att del av projektilen har brutit den streckade linjen eller registreras som en träff med flagga vid skjutning på akustiska mål. Vid centimeterkrav gäller avståndet centrum till centrum. För att förenkla mätning så mäts normalt mellan ytterkant och innerkant på ytterskotten. Vid mätning av tidskrav gäller att om tidskravet är 2,5 sekunder så är 2,59 godkänt men 2,60 är underkänt. Träffbildskjutningar syftar till att bekräfta att skytten konsekvent kan tillämpa grunderna i skjuttekniken och är inte att anse som verkliga krav på verkan i målet. En träffbildsanalys kan visa på en obalans mellan hastighet och precision. För långsamt Balans För snabbt Bild 4.3. Träffbildsanalys
KAPITEL 4. METODIK 35 Utrustning Strävan ska vara att öva och träna som vi kommer att verka. Under insats kan det finnas krav på att handskar, skyddsglasögon och kroppsskydd bärs, därför bör denna utrustning användas under övning och träning. Ibland, framför allt i början på skyttens utbildning, kan det av olika skäl vara lämpligt att öva utan handskar, kroppsskydd, stridsväst och hjälm för att kunna fokusera på aktuellt övningsmoment. Hörselskydd och ögonskydd bärs enligt bestämmelser i SäkI. Oftast innebär bärande av utrustning att vi måste göra kompromisser i SARA. Om skytten har fått känna på en bekväm ställning utan utrustning är det lättare att anpassa skjuttekniken när utrustningen sedan bärs. Hänsyn tas även till väder och truppens stridsvärde. 4.3. Scenarioträning/stridsövningar I varje utbildningsnivå i SkjutR genomförs stridsövningar eller scenarioträning. Dessa övningar syftar till att träna och tillämpa inlärda tekniker i ett taktisk eller stridstekniskt sammanhang. Övningarna ska anpassas efter målgruppens uppgift och situation. 4.4. Kompetensprov Till varje vapen och utbildningsnivå finns ett kompetensprov. För att bli godkänd som brukare, det vill säga kunna bära och bruka vapen i skarp tjänst, krävs: godkänt resultat på examinerande övningar enligt övningsförteckning SkjutR godkänt kompetensprov som genomförs årligen.
36 SKJUTR FM GRUNDER För att kunna utvärdera övningsförteckningarna och för att stimulera bättre utbildning och träning genomförs en central insamling av resultat för att sedan sammanställas och delges förband och skolor. Det är chefers ansvar att förbanden utbildas och tränas av personal med erforderlig kompetens. Det är även den enskildes ansvar att vidmakthålla och utveckla sin förmåga. 4.5. Utbildningshjälpmedel De utbildningshjälpmedel Försvarsmakten ska vidmakthålla och anskaffa måste på ett realistiskt och rationellt sätt stödja utbildning och träning i varseblivning, taktisk förståelse, beslutsfattning, skjutteknik samt situations- och scenarioträning under stress. Utbildningshjälpmedel kompletteras, utvecklas och uppdateras efterhand som nya erfarenheter görs. 4.5.1. Målmateriel Mål med tydliga kontraster och färger som passar vapnets riktmedel fyller krav för ren skjutteknisk träning. Mål med en människolik kontur tränar dessutom soldatens varseblivning. Målet kan sedan göras mer realistisk genom att ha ansikten, olika typer av kläder och även utrustas med föremål som skapar en beslutssituation avseende hot eller inte. Ett mål som ger omedelbar respons på träff eller miss ökar inlärnings- och träningseffekten markant. Detta är ett krav för att kunna träna situationer med flera motståndare. Ibland kan det vara lämpligt eller nödvändigt att använda eller tillverka mål av tillfällig materiel. Om detta görs måste säkerhetsbestämmelser, insatsregler och värdegrund beaktas.
KAPITEL 4. METODIK 37 4.5.2. Utbildning och träning med simulatorer I Försvarsmakten finns ett antal olika system för simulering av effekterna av olika vapensystem. Skjut- och stridsutbildning med skarp ammunition kompletteras med träning med hjälp av dessa system. Det är viktigt att klarlägga skillnader mellan simuleringssystemen och skarpa vapen samt skarp ammunition. Vissa system saknar till exempel ballistik vilket gör att de skarpa skjutreglerna inte är tillämpbara. Det är också viktigt att tillämpa skarpa förbiskjutningsregler vid övning med lös ammunition. 4.5.3. Skjuttimer En skjuttimer är ett tidtagningsinstrument som registrerar tid med hjälp av en mikrofon. Med hjälp av en skjuttimer kan tid till första skott, mellantider och totaltid mätas med hög precision. Skjuttimer medger att instruktören kan behålla full koncentration på skytten. Övning med skjuttimer kan genomföras på följande sätt: Skytten vet hur övningen ska genomföras och befinner sig i eldställningen Instruktören kommer fram till skytten och frågar: Är skytten redo? Om skytten är redo säger denne inget Instruktören ger kommandot: Färdiga Signal ges från timern och övningen genomförs När övningen genomförts genomförs utvärdering och tider meddelas I stora skjutlag kan två instruktörer med varsin timer skjuta växelvis.
38 SKJUTR FM GRUNDER
39 5. Skjutteknik SARA Rekyl är det minnesord vi använder för att lära oss och komma ihåg grunderna i skjutteknik. Grunderna är ställning, andning, riktning, avfyrning och rekylupptagning. Hur noggrant som SARA R tillämpas beror på tid till förfogande, målets yta och beteende, avstånd och egen fysisk och mental belastning. I respektive vapenbok beskrivs både grunderna och hur dessa tillämpas i olika situationer med respektive vapensystem. En fullständig tillämpning av SARA R som den beskrivs här är sällan möjlig med hänsyn till uppgift och situation men tjänar sitt syfte under utbildning och träning. SARA R är en del av ageradelen i eldstridens beslutscykel (upptäckt, bedömning, beslut och agera). Efter skjutningen genomförs en målkontroll där man utvärderar verkan och vid behov skjuter mera. KF S A KV R R A Bild 5.1. SARA R, minnesord som beskriver grunderna i skjutteknik Så småningom kommer SARA R att bli en naturlig del av skyttet och skytten behöver inte medvetet tänka på vad han ska göra för att avlossa skott som träffar. Genom SARA R får skytten de kunskaper som behövs för att denna själv ska kunna utvärdera och utveckla sitt skytte.
40 SKJUTR FM GRUNDER 5.1. Ställning Här skapas balans och grovriktning som är en förutsättning för att rikta vapnet mot målet. Skjutställningarna är olika beroende på situationen och avgörs främst av möjligheten till fritt skottfält, tillgängligt skydd och möjligheter till stöd för kropp och vapen. Vapnets utformning, kroppens dimensioner, flexibilitet och styrka samt buren utrustning påverkar också. En skjutställning intas normalt i följande ordning: 1. Identifiera målet eller målområdet 2. Rikta in kroppen mot målet 3. Rikta in vapnet mot målet I vissa fall riktas vapnet före kroppen, till exempel vid extremt snabba lägen eller om skidor bärs. Om detta sker så intas en balanserad ställning så snart som möjligt. 5.1.1. Den naturliga skjutställningen I en perfekt skjutställning infinner sig ett nolläge. I skjutställningens nolläge är soldaten avslappnad och inga spänningar som kan påverka vapnet i sida eller höjd vid avfyrning förekommer. För att hitta den naturliga skjutställningen intar skytten en bekväm, stabil och uthållig position. Rikta vapnet mot målet och blunda. Flytta vapnet försiktigt från sida till sida och hitta en avslappnad ställning. Öppna nu ögonen och kontrollera vart vapnet är riktat. Om vapnet är riktat till vänster om målet justera kroppens läge åt höger. Repetera tills den naturliga skjutställningen har hittats. Ett annat sätt att kontrollera skjutställningen kan göras genom att inta skjutställning, rikta och ta ett par djupa andetag för att kontrollera att riktmedlen rör sig vertikalt i målet. Rör sig riktmedlen till exempel åt vänster, måste detta kompenseras genom att man vrider hela kroppen (inte bara vapnet) åt höger. Därefter upprepas kontrollen. Höjdläget justeras genom att flytta någon av vapnets stödpunkter upp eller ner.
KAPITEL 5. SKJUTTEKNIK 41 Det är oftast små ändringar som krävs. Ändras någon detalj i skjutställningen måste det ofta kompletteras med ytterligare någon förändring för att nya fel inte ska uppstå. Strävan är att ha en så stabil ställning som möjligt. Detta åstadkoms genom att utnyttja terräng och föremål så att stöd för kropp och vapen erhålls. Sträva efter att vara avslappnad i kroppen men ändå stabil. Används uteslutande muskler för att bära upp ställningen, kommer uthålligheten att minska och det blir svårt att hålla vapnet så stilla som krävs för att avlossa ett skott med god precision. Det underlättar avsevärt att vara stark och ha god rörlighet i lederna så att det inte känns obehagligt eller gör ont i de olika ställningarna. Utrustning som bärs i uniformen och stridsutrustningen bör inte hindra en bekväm och stabil skjutställning. Om möjligt justeras uniform och stridsutrustning. 5.1.2. Huvudställning I innerörat sitter balansorganet. Det fungerar bäst om huvudet hålls upprätt. Det kan vara svårt att hålla huvudet rakt. Tänk då på att det är bättre för balansen att böja huvudet något framåt än att luta det åt sidan. Detta gäller främst i stående, som till stor del är beroende av god balans. Om huvudet böjs för mycket framåt så minskar synfältet. Desto mer du lutar huvudet ju mer minskar ditt synfält. Skulle du få tunnelseende så blir ditt synfält ännu mindre om du är framåtlutad. Ett par tre centimeters framåtlut på huvudet påverkar ditt synfält så mycket att du själv märker av det. 5.1.3. Glasögon En del soldater behöver synkorrigerande glasögon när de skjuter. Dessa bör tänka på att regelbundet kontrollera synen så att de har rätt korrigering i glasen. Det är viktigt att justera in bågen så att man tittar rakt genom glaset eftersom ljuset kan brytas annorlunda ute i kanterna än i mitten, detta gäller även skyddsglasögon utan korrektion. Glasögat ska stå parallellt med siktet för att ge bästa skärpa och för att minimera risken för fel.
42 SKJUTR FM GRUNDER 5.2. Andning Under inandningen förses vår kropp med syre. Syret tas upp i lungorna och transporteras via blodet ut till kroppens alla celler, där det förbränns i energiproduktionen. Vid utandningen gör sig kroppen av med den koldioxid som bildas i samma process. Vid skytte är det främst ögonen och hjärnan som i hög grad är beroende av syresatt blod. Synskärpan och förmågan att fokusera minskar snabbt vid skjutning om ögat inte blir syresatt. Även reaktionstider och beslutsfattningsförmåga försämras vid syrebrist. Andningen sker normalt sett automatiskt och omedvetet. I vissa situationer kan det dock vara praktiskt att medvetet styra när andetagen ska ske, till exempel när man befinner sig under vatten eller, i det här fallet, när man skjuter. Man skiljer mellan två olika andningsmetoder bröstandning och bukandning. Bröstandningen är mer kraftfull och används när syrebehovet är stort i samband med kraftig fysisk ansträngning. Vid denna typ av andning används muskler i bröst och skuldror. En mycket god kondition underlättar intagande av skjutställning, eftersom man då kan påbörja förberedelser för skott direkt utan att först behöva hämta andan. Bukandningen är den mer normala och vilsamma metoden att andas. Den sker genom att diafragman och andra muskler spänns och slappnas av. Det är även denna metod som med fördel används i samband med skjutning. Bukandning har dessutom visat sig ha en viss avslappnande effekt. En vuxen person tar i vila 14 16 andetag per minut. Varje andetag varar i 4 5 sek och består av inandning, utandning och andningspaus. Andningspausen varar i normala fall 2 3 sekunder, men kan utan ansträngning förlängas i upp till 10 sekunder. Under den förlängda andningspausen ska avfyrningen ske. Har inte skottet avfyrats under den tiden måste man avbryta och börja om. Tvingar man sig själv att fullfölja skottet bygger man upp spänningar som i regel leder till en dålig avfyrning och en dålig rekylupptagning. Man strävar efter att utföra varje skott så lika som möjligt. Det innebär att man även bör ha en rutin för hur man andas före och
KAPITEL 5. SKJUTTEKNIK 43 efter avfyrning. I bilden ges exempel på en sådan rutin. Notera att andningspausen, och därmed finriktningen, startar efter en utandning. De sista andetagen innan andningspausen kan tas något djupare. Var noga med att inte återuppta andningen för tidigt efter avfyrningen. Vänta någon sekund tills efterriktningen är klar. Inandning Avfyrning Utandning Inandning Grovriktning Finriktning Efterriktning Tid Utandning Bild 5.2. Andningsrutin I snabba situationer och på korta avstånd kan det vara lämpligare att skjuta på inandningspausen och andas i stötar. I många fall måste flera skott avfyras i samma andningspaus. Utandningsluften innehåller fukt. Vid varmt väder är detta inget problem. Vid lägre temperaturer, kan utandningsluften orsaka kondens på optik eller glasögon. Andas då ut genom mungipan i anläggningsställning. 5.3. Riktning Riktningen påbörjas vid målupptäckt och genom att skjutställning intas mot målet. Riktningen delas in i grovriktning, finriktning och efterriktning och samordnas med andning och avfyrning. Normalt bör man vid allt riktningsarbete hålla båda ögonen öppna. Detta för att minska effekterna av ett eventuellt tunnelseende och för att kunna uppfatta vad som händer vid sidan av målet. Det kan för vissa vara ett problem att se med båda
44 SKJUTR FM GRUNDER ögonen under riktningsarbetet, beroende på vilket öga som är dominant. 5.3.1. Ögondominans Vilket öga som är dominant kan kontrolleras genom att forma ena handen som en kikare och med båda ögon öppna titta mot en punkt. Blunda sedan med ena ögat, det öga där målet är kvar i kikaren är det dominanta. Det bästa är om skytten tränas att skjuta från sin dominanta sida då det är sannolikt att den tar över visuellt under stress. Det är eventuellt möjligt, tillexempel för en högerskytt som har ett dominant vänsteröga, att träna över dominansen. Den snabbaste och enklaste lösningen är att blunda eller kisa med det dominanta ögat. Nackdelen med det är att omvärldsomfattningen försämras genom att synfältet minskar. Ett sätt att träna över dominansen är att sätta en bit genomskinlig tejp på skyddsglasögat över det dominanta ögat. Detta gör att det passiva ögat får en klarare bild. Då väljer hjärnan att nyttja detta öga. 5.3.2. Fokus För att man ska se tydligt, måste en bild av de betraktade föremålen projiceras på näthinnan så att bilden är skarp just där näthinnan befinner sig. Detta åstadkoms genom att ögats brytande medier, framförallt hornhinnan och linsen, sambryter ljusstrålar till en bild där näthinnan befinner sig. För att kunna se föremål på olika avstånd skarpt kan ögat anpassa linsens brytningsförmåga så att den skarpa bilden alltid projiceras i näthinnans plan. Detta kallas att ögat ackommoderar. Man kan bara se skarpt på ett avstånd i taget. Detta innebär ett problem på vapen där man behöver centrera kornet i siktet och i målet. Framför allt om målet rör på sig och man är tvungen att identifiera målet som ett hot. Här gäller att kunna växla mellan målfokus och kornfokus. Om stressreaktionen är utlöst kan förmågan att ackommodera försvinna och fokus hamnar normalt på hotet, det kan då vara fysiskt omöjligt att se riktmedlet.