Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne
Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är det? Hur sprids smitta? Varför bryr vi oss om VRI? Kan vi förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner och smittspridning? Hur?
Huvudbudskap Basala hygienrutiner gäller för all personal i alla vårdsituationer tänk på smittvägar Vårdrelaterade infektioner kostar Pengar, lidande, liv Ökande problem med bakterieresistens Måste hanteras av alla
Vad är en vårdrelaterad infektion? Varje infektion som drabbar patienten till följd av sjukhusvistelse behandling i öppen vård debut under eller efter vårdtillfället Infektion som personal ådragit sig som följd av arbetet
Ursprung för infektion Endogen infektion egna bakteriefloran byter miljö Bakterier från tarm till urinvägar Urinvägsinfektion Barriärsbrott, inreppsrelaterat Sårskada, kirurgi, tandvård Främmande kropp KAD, respiratorvård, proteskirurgi Exogen infektion mikroorganismer utifrån Från andra människor luftvägsinfektion, tarminfektion Från vatten, maten, djur, sjukvårdsmiljön Legionella, Campylobacter, Borrelia, vårdrelaterad smitta
Riskfaktorer för vårdrelaterad infektion VAP Mekanisk ventilation Antibiotika Clostridium m.fl. Immunosupression CVK Neutropen feber m.fl CVK-relaterad infektion/sepsis Kirurgiskt ingrepp KAD Postoperativ infektion Vårdrelaterad urinvägsinfektion
Hur vanligt är det med vårdrelaterade infektioner på svenska sjukhus? Förekomst av vårdrelaterade infektioner (somatisk vård) 14,0% 12,0% 11,2% 11,0% 10,0% 9,7% 8,9% 9,6% 9,4% 9,2% 9,3% 8,9% 9,0% 9,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT13 Totalsumma Länsdelssjukhus Länssjukhus Regionsjukhus
Typ av vårdrelaterad infektion Urinvägsinfektion - 30% Pneumoni - 15% Postoperativ infektion - 15% Bakteriemi - 15% Övriga - 25%
Exempel på vårdrelaterade smittämnen Legionella Resistenta bakterier Hepatit B och C Influensa Vattkoppor Serratia Calicivirus Mässling Clostridium difficile Tuberkulos
Vårdrelaterade infektioner medför stora konsekvenser Ökade kostnader Förlängd vårdtid Ökat behov av sjukvårdsresurser Dyrare antibiotika Ökad risk för komplikationer och död
Calicivirus SUS Lund, 2009/2010 90 80 Antal patienter/personal 70 60 50 40 30 20 Personal Patienter 10 0 v44 v45 v46 v47 v48 v49 v50 v51 v52 v53 v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v10 v11 v12 v13 v14 v15 v16 Veckor 2009/2010
Calicivirus SUS Lund 2009/2010 Calicivirus hösten 2009/våren 2010 Antal patienter 294 Antal personal 255 20 stängningar, 3-14 dagar (snitt ca 7 dagar) Inställda elektiva operationer
Neonatalavd. i Lund Utbrott ggr flera Serratia, S. aureus, ESBL, gramneg bakt Infektionskänsliga patienter Trängsel, platsbrist, personalbrist, slarv med hygienrutiner Krävt massiva akuta och proaktiva hygieninsatser Veckoscreening, kontinuerlig utbildning av personalen, akut om/utbyggnad
Smittvägar Kontaktsmitta Händer Föremål Utrustning Tarmsmitta Fekal-oral smitta
Smittvägar Droppsmitta Luftburen smitta Blodsmitta
Hur kan vi förebygga smitta i vården?
Kontaktsmitta via händer är den viktigaste av alla smittvägar i vården Indirekt kontaktsmitta mellan patienter via personalens händer, kläder och föremål är den vanligaste smittvägen i vården Direkt kontaktsmitta från infekterade sår, eksem eller nagelband utgör den allra största smittrisken
Därför Basala hygienrutiner Ska användas i alla situationer där man vill förebygga smitta
Basala hygienrutiner Handhygien, alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt Handskar Plastförkläde/skyddsrock Ibland munskydd, skyddsglasögon/visir, andningsskydd Arbetskläder - kortärmat
Vilka regelverk/riktlinjer finns att förhålla sig till? Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien inom hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter iaktta följande för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner Region Skånes regler för basal hygien och arbetsklädsel Regionalt styrande dokument för basal hygien och arbetskläder vid patientnära arbete Åtgärder om reglerna inte efterlevs
Handdesinfektion bryter smittvägar! När? Före och efter alla vård- och undersökningsmoment Före rent och efter orent arbete Före och efter handskanvändning
När ska man tvätta händerna? När händerna känns smutsiga eller har synlig smuts Alltid efter vård av patient med diarré och/eller kräkningar Efterföljs av handdesinfektion med sprit
Inga ringar, armband och armbandsklockor Kortklippta naglar Inga konstgjorda naglar Bakterier och virus fastnar och kan därmed spridas Möjliggör handdesinfektion
Handskar Alltid vid risk för kontakt med blod och sekret samt vid kemikaliehantering Kasta handskarna efter användning Byts mellan orent och rent arbete Handskar blir förorenade och sprider smitta på samma sätt som en oskyddad hand Får ej desinficeras!
Arbetskläder Byts dagligen Kort ärm nära patienten
Plastförkläde/skyddsrock Plastförkläde eller skyddsrock ska användas då risk för kontamination av arbetsdräkten finns Kontakt med kroppsvätskor/utsöndringar Risk för stänk Våta arbetsmoment Plastförklädet är engångs Skyddsrock är patientbunden
Övrig skyddsutrustning Stänkskydd, skydd mot droppsmitta Munskydd Visir/skyddsglasögon Skydd mot luftburen smitta Andningsskydd
Ta av skyddsutrustningen enligt följande ordning: Skyddsutrustningen tas av i följande ordning: handskar desinfektera händerna skyddsglasögon/visir andningsskydd/munskydd skyddsförkläde/rock desinfektera händerna
Andra åtgärder för att förebygga smitta Goda vård-, rengörings och städrutiner Identifiera smittbärare provtagning/screening Misstänkta/kända smittbärare Specifika vård-, städ-, tvätt-, avfalls-rutiner Isolering/enkelrum/kohortvård Kommunikation/information
Det stora hotet mot sjukvården
Resistenta bakterier ett hot mot modern sjukvård VRE PNSP MRSA Multiresistenta Acinetobacter ESBL CARBA MBL ESBL
Varför är MRB ett hot mot vården? Fördubblad kostnad för vård av patient med svår infektion med MRB jämfört med känslig bakterie Fördubblad risk för dödlig utgång av infektionen Utbrott kostar Tappar förutsättningen för modern sjukvård!
Asymtomatiskt bärarskap Syns inte Normalflora: hud, tarm, svalg Passagerare i sår, katetrar, stomier, mm Kan bäras av alla den fullt friska ---- den svårt sjuka Kontaktsmitta huvudsaklig smittväg Smittar via händer, föremål, material Tarmsmitta
MRSA MeticillinResistenta Staphylococcus Normalflora hud, näsa, svalg aureus Orsakar sårinfektion, bölder, sepsis Ökad smittrisk om sår eller böld - högre bakteriehalt, ökad kolonisation av huden Överlever länge i miljön Kontaktsmitta händer, föremål
Smittskydd Skåne /EG
MRSA spridning på VC: 9-årig pojke med infekterat myggbett, 81-årig kvinna med kroniskt bensår, 93-årig kvinna med akut sår Smittskydd Skåne/EG 36
VRE (Vankomycin Resistenta Enterokocker) Tillhör tarmens normalflora Låg sjukdomsframkallande förmåga Orsakar UVI, sepsis Ökad smittrisk om diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter Överlever länge i miljön Kontaktsmitta händer, föremål
VRE Hässleholms sjukhus
Extended Spectrum BetaLactamase producerande bakterier Tillhör tarmens normalflora E. coli, Klebsiella pneumoniae Orsakar urinvägsinfektion, sepsis, mm Ökad smittrisk om diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter Kontaktsmitta händer föremål, särskilt fekaloral smittväg
Spridning av totalresistenta E. coli/ K. pneumoniae från Indien till UK, USA och Tyskland The Lancet Infectious Diseases August 11, 2010
ESBL-carba Helsingborg
Smittskydd Skåne /EG
Andra bakterier att se upp med?? MBL producerande Pseudomonas aeruginosa Trivs i fuktig miljö, kan vara svår att bli av med Mycket svårbehandlad pga uttalad resistens Drabbar främst multisjuka och/eller immunnedsatta patienter Hematologen Lund
Vad kan vi göra i vården? Minska risken för selektion av resistenta bakterier Rationell antibiotikaanvändning Minska risken för smittspridning och uppkomst av infektion Allmänna åtgärder Okända bärare i samhället Oftast symtomatiskt bärarskap Specifika åtgärder Vid känd eller misstänkt smitta
Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Vid vård, undersökning och behandling Handhygien: Före och efter patientkontakt Handskar: Vid risk för kontakt med kroppsvätskor Plastförkläde: Vid risk för kontamination av arbetsdräkten Kortärmad arbetsdräkt Inga klockor och ringar: möjliggör korrekt handdesinfektion SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården Region Skånes regler för basal hygien och arbetskläder vid patientnära arbete
Övriga allmänna åtgärder av betydelse Tillräckligt med vårdplatser Ej trängsel, ej stress Ej flytta runt patienterna Tillräckligt med toaletter Riskmiljö: Multiresistenta tarmbakterier nu volymmässigt och behandlingsmässigt det största problemet Tillräckligt med enkelrum Användas för de värsta smittorna som skydd mot smittspridning Tillräckligt med personal Följsamhet till basala hygien- och andra rutiner Krävs för isolerings- och kohortvård Adekvat städning Handhygien patient och besökare
Identifiera patienter med ökad risk för bärarskap Screena dessa för bärarskap av MRB Patienter som ska läggas in på sjukhus Patienter som förväntas ha upprepade sjukvårdskontakter Om de under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats utomlands inneliggande på sjukhus, sjukhem med avancerad poliklinisk behandling, tex hemodialys för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter insatt vid polikliniskt besök fått vård på vård- eller omsorgsenhet i Sverige med känd MRB spridning tidigare varit bärare av MRB
Specifika åtgärder vid känd eller misstänkt MRB Specifik vårdplacering Isoleringsvård, eget rum, egen toalett Specifika vårdrutiner Städ, tvätt, måltider, avfall, materialhantering Beror på Patientens riskfaktorer för sprida smitta Typ av bakterie
Faktorer som har betydelse för handläggning av MRB i vården Ökad risk för smittspridning ( riskfaktorer ) Sår, eksem, hudlesioner Diarré Katetrar, kanyler, CVK KAD, RIK Dränage, stomier, andra konstgjorda öppningar Urin och faecesinkontinens Typ av bakterie Överlevnad i miljön risk för miljökontamination Var finns normalfloran tarm, hud, svalg, osv
Provtagningsanvisning MRB Prov från Näsa, svalg perineum (MRSA) Rectum (VRE, ESBL) Om de förekommer ta även prov från Sår, eksem, hudlesioner, katetrar, infarter, stomier, andra konstgjorda öppningar KAD urin
Skyldigheter som läkare vid fynd av MRB Behöver patienten antibiotika Kontakta infektionskonsult Behöver patienten läggas in eller har upprepade sjukvårdskontakter Kontakta vårdhygien Vårdplacering, vårdrutiner Informera patienten om svaret Patientinformation Dokumentera bärarskapet i journalen Diagnoskoder -alla MRSA dessutom: märkas under utropstecken i Melior Ta ställning till behov av smittspårning Kontakta Vårdhygien Information Remittering, utskrivning MRSA Remiss till inf klin, info och uppföljning där
Screening av personal/studenter Gäller enbart MRSA Personal, studerande, gästarbetande, forskare inför aktivt deltagande i patientvård Provtas om man Under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats utomlands eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige på sjukhus eller sjukhem eller dylikt ett dygn eller mer med avancerad poliklinisk behandling tex hemodialys för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter insatt vid polikliniskt besök Under de senaste 6 månaderna arbetat eller praktiserat i vård och omsorg (inklusive äldreomsorg eller barnhem) utanför Sverige eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige
Nytt oväntat fall av MRB i skånsk sjukvård Vad gäller för personal? Sällan spridning till personal/student MRSA Screening av personal Riskfaktorer krävs oftast för att bli provtagen Provtagning ska ej ske i anslutning till arbetspass Personer med eksem, fjällande hudsjukdom eller sår ska inte delta i vården VRE och ESBL rutinmässig kontrollodling behövs ej
Om personal odlas positiv för MRSA Snabb remiss till infektionsklinik MRSA-PAL, ny provtagning, smittspårning, familj Tillfällig avstängning från patientnära arbete i avvaktan på nya provsvar Om näs/svalgbärare Kan oftast gå tillbaka i arbete Om perineumbärare alt. klinisk infektion: Oftast avstängning från patientnära arbete Erbjudande om eradikeringsbehandling
Hur förebygga spridning av MRB i vården? ALLTID basala hygienrutiner Asymtomatiskt bärarskap Identifiera patienter med hög risk för bärarskap Screena efter utlandsvård Värdera risk för smittspridning hos patienten Sår, diarré, katetrar, mm ger ökad risk för spridning Placera i rätt vårdlokal Isoleringsvård, vård på eget rum, egen toalett
Utmaningar Resistenta bakterier ökar Nya antibiotika saknas Faktorer som gynnar spridning av bakterier (och virus) Vårdplatsbrist Personalbrist Brist på enkelrum Brist på toaletter Bristande städning frekvens och kvalitet
Sammanfattning Basala hygienrutiner gäller för all personal i alla vårdsituationer tänk på smittvägar Vårdrelaterade infektioner kostar Pengar, lidande, liv Ökande problem med bakterieresistens Måste hanteras av alla Vårdhygien PM Det finns bra riktlinjer ex MRB PM Håll dig informerad!
Hitta dit: Läs mer på Vårdhygiens hemsida: www.skane.se/vardhygien Googla Vårdhygien Skåne
www.skane.se/vardhygien