EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

Relevanta dokument
EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN LRF MJÖLK

(5) Om Växa Sverige

Tillväxt eller avveckling Kan vi själva påverka?

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Marknadsråd ägg

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN SVENSK MJÖLK

Internationella rapporten 2012

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN LRF MJÖLK

Internationella rapporten 2009 Resultat från

Marknadsråd ägg

MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2015

Priser på jordbruksprodukter april 2018

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Antalet mjölkföretag

Motsägelsefull mejerimarknad i EU

Priser på jordbruksprodukter oktober 2017

Priser på jordbruksprodukter maj 2018

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Internationella rapporten 2010

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor

Priser på jordbruksprodukter september 2017

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2015

Policy Brief Nummer 2013:5

Priser på jordbruksprodukter mars 2018

Kvartalsrapport per 31 mars 2009 för Lovisagruvan AB

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

FRAMGÅNGSRECEPTET. - Så ökar du lönsamheten i din grisproduktion. Christine Andersson, LRF Konsult

Priser på jordbruksprodukter maj 2017

Priser på jordbruksprodukter november 2015

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Från bra till bäst. Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble. Ekonomigruppen. Hur blir man en framgångsrik grisföretagare?

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Marknadsråd ägg

Stöd till minskad mjölkproduktion

Priser på jordbruksprodukter augusti 2017

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Internationella rapporten 2014

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Hur är det ställt med vinsten och lönsamheten i jordbruket? Alnarp den 14 december 2015

Priser på jordbruksprodukter juni 2017

Kvartalsrapport per 30 juni 2008 för Lovisagruvan AB

Mejerimarknadsrapport

DELÅRSRAPPORT FÖR TRE MÅNADER

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016

Ekonomirapporten i WinPig Slakt

Internationella rapporten 2013

Priser på jordbruksprodukter april 2017

Priser på jordbruksprodukter maj 2019

Industrikonjunkturen var fortsatt dämpad i Europa och USA under perioden.

Priser på jordbruksprodukter juni 2018

Priser på jordbruksprodukter april 2019

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

HALVÅRSRAPPORT

Priser på jordbruksprodukter mars 2017

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Sammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016

Bättre utveckling i euroländerna

Muligheter og utmaningar i framtida for landbruket i de nordiske landene, fordeler i den tempererte sonen Jakob Söderberg

Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna

SEXMÅNADERSRAPPORT. Andra kvartalets resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK (2.566), en ökning med 6 procent.

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

SEXMÅNADERSRAPPORT. Andra kvartalets resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK (2.709), en ökning med 34 procent.

Mejerimarknadsrapport

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Priser på jordbruksprodukter november 2016

Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015

HALVÅRSRAPPORT

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN SVENSK MJÖLK

MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2015

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Publicerad i Göteborgsposten 22/

MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016

Marknadsråd ägg

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Dentala ädelmetallegeringar

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Nya tider nya strategier

Policy Brief Nummer 2014:1

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Transkript:

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de) Sammanfattning 280 europeiska gårdar varav 11 svenska deltar i år i EDFs produktionskostnadsanalys. Låga avräkningspriser i kombination med fortsatt höga produktionskostnader orsakade ett negativt resultat för den senaste analyserade perioden (2008/09). Endast 34 av de 264 gårdarna i analysen hade full kostnadstäckning (kontanta kostnader, avskrivningar samt alternativkostnader för eget arbete, mark, kvot och kapital). De svenska gårdarna har i genomsnitt högre intäkt och lägre produktionskostnad än hela EDF i genomsnitt. En tillbakablick visar att de EDF gårdar som deltagit i produktionskostnadsanalysen under de senaste fyra åren har - Ökat besättningsstorleken - Högst intäkter under perioden 2007/08 - Störst kostnadsökning mellan perioderna 2006/07 och 2007/08, vilket främst orsakades av stigande direkta kostnader (foder, konstgödning och energi). - Fortsatt höga kostnader för perioden 2008/09 med en tendens till lägre kostnader på grund av anpassad intensitet på gårdarna och lägre priser för insatsvaror. En tillbakablick visar att fem svenska gårdarna som deltagit i produktionskostnadsanalysen de senaste tre åren har minskat sin produktionskostnad mellan 2008 och 2009 och stärkt sin konkurrenskraft gentemot andra EDF gårdar. Detta förklaras delvis av att euron har stärkts gentemot den svenska kronan. De mest konkurrenskraftiga gårdarna i EDFs produktionskostnadsanalys använder mindre insatsvaror per ko. Gårdar med hög intensitet har ofta svårt att balansera de högre kostnaderna med en tillräckligt hög produktion. Europeisk produktionskostnadsanalys European Dairy Farmers är en förening för framtidsinriktade mjölkföretagare över hela Europa. Varje år genomförs produktionskostnadsanalyser hos föreningens medlemmar för att jämföra lönsamhet och konkurrenskraft på gårdar i olika länder. För år 2009 har 280 europeiska mjölkföretag varav 11 svenska deltagit i EDF s produktionskostnadsanalys. Av de deltagande gårdarna kommer mer än 50 % från Holland, Tyskland, Polen och Spanien. På grund av olika bokföringsperioder har 264 gårdar vars bokföringsperiod börjar mellan andra kvartalet 2008 och första kvartalet 2009 valts ut för vidare analys. Besättningsstorleken är i genomsnitt 210 kor, men varierar mellan 14 kor och 1588 kor. Genomsnittlig mjölkproduktion per ko är 7860 kg, vilket varierade mellan 2499 kg och 11616 kg. I analysen ingår 11 ekologiska gårdar från 8 olika länder. För de svenska gårdarna i analysen är besättningsstorleken mellan

60 kor och 600 kor, i genomsnittlig 174 kor per besättning. Mjölkproduktionen är i genomsnitt 9984 kg ECM per ko och varierar mellan 7994 kg ECM och 11837 kg ECM. En av de svenska gårdarna driver ekologisk mjölkproduktion. För nio av elva av de svenska gårdarna är bokföringsperioden helåret 2009, för de andra gäller produktionskostnadsanalysen tredje kvartalet 2008. Mjölkintäkt Kopplade bidrag Totala kostnader Sålda djur Övriga intäkter EDF ++ 25 % EDF -- 25 % EDF Totala intäkter för gårdar i EDFs produktionskostnadsanalys 2008/09 (eurocent per kg ECM). Genomsnitt för alla gårdarna, de 25 % med högst konkurrenskraft (++ 25 %) och de 25 % med lägst konkurrenskraft (- - 25 %). Fallande mjölkpriser Under perioden föll avräkningspriserna i Europa liksom i Sverige drastiskt och låg sedan på låga nivåer. EDF gårdarna i analysen fick i genomsnitt 28,2 eurocent per kg ECM. Den gård som fick högst pris under perioden var en schweizisk gård som fick 48,2 eurocent per kg ECM. Det lägsta priset under perioden var 15,8 eurocent per kg ECM vilket en gård från Polen fick. Genomsnittligt avräkningspris för de svenska gårdarna var 27,2 eurocent per kg ECM. Tillsammans med intäkter för djurförsäljning, kopplade bidrag och övriga intäkter från mjölkproduktionen var de genomsnittliga intäkterna för EDF gårdarna i analysen 33,9 eurocent per kg ECM. Motsvarande siffra för de svenska gårdarna är 34,5 eurocent per kg ECM. De svenska gårdarna i analysen har alltså något högre intäkter än EDF gårdarna i genomsnitt. Utöver de intäkter som kopplas direkt till mjölkproduktionen tillkommer de frikopplade bidragen vilka uppgick till 3,5 eurocent per kg ECM för EDF snittet respektive 4,6 eurocent för de svenska gårdarna.

Totala intäkter Mjölkkvot Övriga kostnader Mark Byggnader Arbete & Maskiner Direkta kostnader EDF ++ 25 % EDF -- 25 % EDF Totala kostnader för gårdar i EDFs produktionskostnadsanalys 2008/09 (eurocent per kg ECM). Genomsnitt för alla gårdarna, de 25 % med högst konkurrenskraft (++ 25 %) och de 25 % med lägst konkurrenskraft (-- 25 %). Få nådde full kostnadstäckning Den totala produktionskostnaden i analysen är i genomsnitt 41,8 eurocent per kg ECM respektive 39,6 eurocent per kg ECM för de svenska gårdarna. De totala produktionskostnaderna är alltså högre än intäkterna och resulterar därmed i negativt resultat. Den genomsnittliga förlusten för hela EDF var -7,9 eurocent per kg ECM vilket betyder att full kostnadstäckning (kontanta kostnader, avskrivningar samt alternativkostnader för eget arbete, mark, kvot och kapital) inte uppnåddes. Inte heller de svenska gårdarna uppnådde full kostnadstäckning, utan avslutade perioden med ett negativt resultat om -5,1 eurocent per kg ECM. De frikopplade bidragen som kan allokeras till mjölkproduktionen räcker inte för att vända förlusten till vinst. För att EDF gårdarna i analysen i genomsnitt skulle få full kostnadstäckning behövdes ett avräkningspris på 34,8 eurocent per kg ECM. Om även kostnaden för mjölkkvot (i genomsnitt 1,3 eurocent per kg ECM) räknas med behövdes ett avräkningspris på 36,1 eurocent per kg ECM. För de svenska gårdarna, som var något mer konkurrenskraftiga än genomsnittet i EDF, krävdes ett avräkningspris på 32,3 eurocent per kg ECM för full kostnadstäckning. Men som vanligt skiljer resultatet mycket mellan gårdarna. De totala kostnaderna varierade från 17,9 eurocent per kg mjölk (en polsk gård) till 86 eurocent per kg ECM (en slovakisk gård). Baserat på dessa skillnader varierade det avräkningspris som krävdes för full kostnadstäckning på gårdarna mellan 14,9 till 68,1 eurocent per kg ECM. På de svenska gårdarna varierar de totala kostnaderna från 32,1 eurocent till 53,0 eurocent per kg ECM och därmed varierar det avräkningspris som krävs för full kostnadstäckning från 27,0 eurocent till 43,9 eurocent per kg ECM. Av mjölkföretagen i analysen är det bara 13 % som når full kostnadstäckning vid ett avräkningspris på 25 eurocent per kg ECM och 16 % som når full kostnadstäckning vid ett avräkningspris på 30 eurocent. Bara 34 av de 264 gårdarna slutförde året med positivt resultat (exklusive frikopplade bidrag).

25 % mest konkurrenskraftiga Den totala kostnaden för att producera mjölk på de 25 % gårdarna med högst konkurrenskraft (baserat på vid vilket avräkningspris de har full kostnadstäckning) är 30,7 eurocent per kg ECM. Dessa gårdar har full kostnadstäckning vid ett avräkningspris på 24 eurocent per kg ECM (total kostnad minus intäkter från annat än mjölk). Ersättningen för eget arbete på dessa gårdar var 10,9 euro per timme jämfört med alla EDF gårdarna i analysen där motsvarande summa var 0,2 euro per timme. Jämfört med genomsnittet i produktionskostnadsanalysen har dessa gårdar kostnadsfördelar bland de direkta kostnaderna (-3,6 eurocent per kg ECM), arbets- och maskinkostnader (-3,9 eurocent per kg ECM) och byggnadskostnader (-1,5 eurocent per kg ECM). Fyra års utveckling Av de 264 gårdarna i analysen har 101 deltagit i minst fyra år i rad, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen på dessa gårdar. Varje år har mer än 50 % av gårdarna ökat besättningsstorleken och därmed också sin totala mjölkleverans. Mest ökade gårdarna leveransen 2007/08, medan denna utveckling dämpades 2008/09. Dämpningen kom främst av minskad mjölkproduktion per ko, vilket kan vara en följd av att gårdarna anpassat produktionens intensitet på grund av höga foderpriser eller dåliga väderförhållande vilket var fallet för de Irländska EDF gårdarna i analysen. Utvecklingen har här skiljt en del mellan olika länders EDF gårdar. Mjölkintäkt Kopplade bidrag Totala kostnader Sålda djur Övriga intäkter Utvecklingen av intäkter per kg ECM för 101 mjölkföretag i EDFs produktionskostnadsanalys de senaste 4 åren (eurocent per kg ECM). De senaste fyra åren har kostnader och intäkter på de analyserade gårdarna förändrats drastiskt. Höga intäkter (42,4 eurocent per kg ECM) på grund av högt avräkningspris (36,1 eurocent per kg ECM) karaktäriserar 2007/08. För 2008/09 minskade avräkningspriserna mycket (28,7 eurocent per kg ECM)

jämfört med året innan och nådde än lägre nivåer än åren innan prisboomen. På grund av detta var också de totala intäkterna på en lägre nivå (34,9 eurocent per kg ECM) för det senaste året. Direkta kostnader Mark Totala intäkter Arbete & Maskiner Övriga kostnader Byggnader Mjölkkvot Utvecklingen av produktionskostnaden per kg ECM för 101 mjölkföretag i EDFs produktionskostnadsanalys de senaste 4 åren (eurocent per kg ECM). Produktionskostnaden har stigit under perioden. Åren innan den ökade turbulensen på marknaden låg produktionskostnaden i genomsnitt på 38 eurocent och 38,4 eurocent per kg ECM. För 2007/08 steg den till 41,7 eurocent per kg ECM för att 2008/09 ligga kvar på en hög nivå men utan att stiga mer. Den ökade produktionskostnaden bestod till störst del av stigande direkta kostnader vilka steg med 3,8 eurocent per kg ECM från 2005/06 till det senaste året. Av denna ökning står ökad foderkostnad för drygt 3 eurocent per kg ECM. Mindre kostnadsökningar hittas även bland arbets- och maskinrelaterade kostnader medan byggnadskostnader och markkostnader har varit relativt stabila för dessa gårdar. Gårdarnas kostnad för mjölkkvot har minskat något, från 3,3 eurocent till 1,9 eurocent per kg ECM vilket är en konsekvens av lägre marknadspris för mjölkkvot. En konsekvens av de senaste årens kostnadsutveckling är att ett högre avräkningspris behövs för att få full kostnadstäckning. 2005/06: 27,4 eurocent per kg ECM 2006/07: 28,3 eurocent per kg ECM 2007/08: 33,2 eurocent per kg ECM 2008/09: 33,5 eurocent per kg ECM

För 2007/08 hade de analyserade gårdarna i genomsnitt positiv vinst (+ 0,7 eurocent per kg ECM). På grund av låga avräkningspriser och höga produktionskostnader var motsvarande siffra för 2008/09-6,7 eurocent per kg ECM. Tre års utveckling på fem svenska gårdar Av de svenska gårdarna i EDFs produktionskostnadsanalys är det fem som deltagit i minst tre år i rad. Liksom i resten av EDF har utvecklingen av intäkter och kostnader under perioden varit dramatisk. Förutom prisförändringar för insatsvarors och produkter för avsalu har de svenska gårdarnas konkurrenskraft även påverkats av den svenska kronans ställning gentemot euron. Från 2007 till 2009 tappade kronan i värde jämfört med euron (2007: 9,25 kr/euro, 2008: 9,62 kr/euro, 2009: 10,62 kr/euro). Detta innebär att intäkter i svenska kronor blir mindre värda och kostnader mindre tunga att bära jämfört med euroländerna. Skillnaden i växelkurs mellan 2008 och 2009 resulterar i drygt 10 % lägre intäkter och kostnader. Ur ett konkurrensperspektiv är utvecklingen räknat i euro mest intressant. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Alternativkostnader Avskrivningar Kontanta kostnader Totala intäkter Mjölkintäkt 2007 2008 2009 Fem svenska EDF-gårdar Genomsnitt Produktionskostnadens och intäkternas utveckling i genomsnitt på fem svenska EDF gårdar (eurocent per kg ECM). Högst avräkningspris hade gårdarna under 2008 (i genomsnitt 35 eurocent per kg ECM) medan 2009 var det år med lägst avräkningspris (26,5 eurocent per kg ECM). Mellan 2007 och 2008 steg produktionskostnaden på gårdarna från 41,2 eurocent till 44,6 eurocent per kg ECM, vilket kan härledas till ökade direkta kostnader. För 2009 sjönk produktionskostnaden på de fem svenska gårdarna och blev i genomsnitt 38,1 eurocent per kg ECM. Denna utveckling avviker från utvecklingen hos de andra 101 EDF gårdarna, där kostnadsnivån var i samma nivå 2009 som 2008. Detta innebär att konkurrenskraften stärkts för de svenska gårdarna under perioden. Totalt minskade kostnaden med 6,5 eurocent per kg ECM vilket främst kan härledas till direkta kostnader (-2,6 eurocent) samt arbets- och maskinrelaterade kostnader (-1,9 eurocent). Ungefär två tredjedelar av den minskade produktionskostnaden förklaras av förändringar i växelkursen. Den sista tredjedelen kan förklaras av något lägre priser för insatsvaror samt fokus på att minska och skjuta på kostnader.

D: Kostnad per ko > 4 000 euro C: Kostnad per ko 3 000 till 4 000 euro B: Kostnad per ko 2 000 till 3 000 euro A: Kostnad per ko < 2 000 euro 56 % < 3 000 euro per ko Fördelning av mer och mindre konkurrenskraftiga gårdar baserat på vilket avräkningspris de behöver för full kostnadstäckning. Gårdarna är sedan uppdelade i grupper efter kostnad per ko. Framgångsrika strategier Mer Mindre konkurrenskraftiga än EDF i genomsnitt 10 % < 3 000 euro per ko När fokus flyttas från kostnad per kg ECM till kostnad per ko blir det tydligt att fler av de mest konkurrenskraftiga gårdarna också har låga kostnader per ko. De 264 gårdarna som ingår i produktionskostnadsanalysen för 2008/09 delades in i två grupper baserat på vilket avräkningspris de behöver för att ha full kostnadstäckning (mer konkurrenskraftiga = behöver lägre avräkningspris för full kostnadstäckning än genomsnittet, mindre konkurrenskraftig = behöver högre avräkningspris för full kostnadstäckning än genomsnittet). Bland de mer konkurrenskraftiga hade majoriteten (56 %) lägre kostnad per ko än 3000 euro. Bara 4 % bland de mer konkurrenskraftiga gårdarna hade en kostnad per ko på över 4000 euro. Bland de mindre konkurrenskraftiga gårdarna hade 35 % en kostnad per ko på över 4000 euro. Frågan är vilken intensitet som är mest konkurrenskraftig. Av de gårdar som är mest konkurrenskraftiga var det störst andel som hade låg intensitet och därmed låga kostnader per ko. Men det fanns även gårdar med hög intensitet och höga kostnader bland de mest konkurrenskraftiga. Även om dessa utgjorde en mindre andel visar det att hög intensitet kan vara en framgångsrik strategi. En högre intensitet kräver att de högre kostnaderna balanseras av en tillräckligt hög produktion per ko vilket det endast är ett fåtal av gårdarna i EDFs produktionskostnadsanalysen lyckas med.

euro per ko Mark Kvot Övriga fasta och rörliga kostnader Mjölkleverans per ko kg ECM per ko För få gårdar Mer konkurrenskraftiga än EDF i genomsnitt Mindre konkurrenskraftiga än EDF i genomsnitt Kostnad per ko (A: < 2 000 euro/ko B: 2 000 3 000 euro/ko C: 3 000 4 000 euro/ko D: > 4 000 euro/ko) och mjölkleverans per ko på mer och mindre konkurrenskraftiga gårdar (baserat på vilket avräkningspris de behöver för full kostnadstäckning). När kostnadsnivån jämförs med kornas produktion blir det tydligt att de mer konkurrenskraftiga gårdarna får ut mer mjölk fast de använder samma mängd insatsvaror som de mindre konkurrenskraftiga gårdarna. Som ett exempel kan gårdarna med kostnader runt 3500 euro per ko jämföras. De mer konkurrenskraftiga av dessa fick ut ungefär 9000 kg ECM per ko medan de mindre konkurrenskraftiga bara fick ut 7900 kg ECM. Det betyder att de mer konkurrenskraftiga gårdarna inte bara producerar mjölk med lägre kostnad per ko, de får också ut mer mjölk per ko än de mindre konkurrenskraftiga. Detta understryker hur viktigt det är för lönsamheten att mängden insatsvaror balanseras mot produktiviteten i mjölkproduktionen. De mest konkurrenskraftiga gårdarna i EDF använder mindre insatsvaror eller producerar mer mjölk från samma mängd insatsvaror.

Övrig intäkt Kopplade bidrag Djurintäkt Mjölkintäkt Mjölkkvot Övriga kostnader Mark Byggnader Arbete & maskiner Direkta kostnader Alternativkostnad Avskrivningar Kontanta kostnader Totala intäkter från mjölkproduktionen Totala kostnader för mjölkproduktionen Totala intäkter och totala kostnader i eurocent per kg ECM. I genomsnitt var de totala kostnaderna högre än de totala intäkterna. Bara 34 av 264 gårdar nådde ett positivt resultat.