Varför söker sig studenter till Systemvetenskapliga programmet i Linköping - En explorativ undersökning.

Varför söker sig studenter till Systemvetenskapliga programmet i Linköping - En explorativ undersökning. Andreas Carlsson <andca603@student.liu.se> Johan Christenson < johch898@student.liu.se> Matias Gustavson < matgu852@student.liu.se> Fredrik Hoppe <freho265@student.liu.se> Andreas Sahlin <andsa121@student.liu.se> Samhällsvetenskaplig kunskapsbildning SVP3, Grupp1 25/03/2008

Sammanfattning Detta är en undersökning om motiven till att väljer att söka sig ill Systemvetenskap på Linköpings universitet. De huvudfrågor vi har försökt få svar på är: Varför de valde att söka sig till Systemvetenskapliga programmet och varför de valde att söka till Linköpings universitet? Till förarbetet av rapporten har kompendiet Kunskapande av Göran Goldkuhl använts som hjälpmedel vid strukturering av grunden för arbetet. Då det inte fanns mycket teori kring det område vi har valt att studera så har vi valt att utföra en explorativ studie. Vår undersökning är baserad dels på teori, dels på enkäter med öppna frågor. Undersökningen resulterade i en slutsats i vilken pekar på att den främsta anledning till att studenter söker sig till Systemvetenskap vid Linköpings universitet är att genom utbildningen få ett intressant välbetalt jobb. Vi kommer även fram till ett antal mer oväntade resultat så som att det var fler som valde att studera vidare på grund av lön än rent intresse till att finna kunskap.

Innehållsförteckning 1. Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Frågeställning...1 1.4 Målgrupp...2 1.5 Avgränsning...2 2. Metod...2 2.1 Vetenskapsteoretisk fåra...3 2.1.1 Hermeneutik... 3 2.1.2 Positivism... 3 2.1.3 Vårt val av vetenskapsteoretiskt förhållningssätt... 4 2.2 Metodaspekter...4 2.2.1 Olika forskningssätt... 4 2.2.2 Vårt val av metodaspekter... 4 2.3 Metodansats...5 2.3.1 Kvalitativa metoder... 5 2.3.2 Kvantitativa metoder... 5 2.3.3 Vårt val av metodansats... 6 2.4 Validitet och reliabilitet...6 2.4.1 Validitet... 6 2.4.2 Reliabilitet... 7 2.5 Datainsamlingsmetoder...7 2.5.1 Strukturerade intervjuer... 7 2.5.2 Enkäter... 8 2.5.3 Vårt val av datainsamling... 8 2.6 Vårt tillvägagångssätt...8 2.6.1 Förarbete... 9 2.6.2 Arbetet med uppsatsen... 9 2.7 Metodkritik...9 3. Teoretisk referensram... 10 3.1 Vidare studier... 10 3.2 Linköpings universitet... 10 3.3 Systemvetenskapliga programmet... 12

3.4 Framtiden för en systemvetare... 13 3.4.1 Jobb... 13 4. Empiri... 14 4.1 Fördelningar och frågor för undersökningen i denna rapport... 14 4.2 Varför studier på eftergymnasial nivå?... 14 4.3 Varför Systemvetenskap valdes som utbildning... 15 4.4 Varför Linköping valdes som studieort... 16 5. Analys & Diskussion... 17 6. Slutsats... 18 7. Reflektion... 19

1. Inledning I det inledande kapitlet kommer vi att förklara bakgrund, syfte och motivering till det ämne vi valt att undersöka och skriva en rapport om. Vi kommer även ta upp vilken målgrupp som rapporten är skriven för samt vad vi har valt att inte ta med i rapporten och motivering till detta. 1.1 Bakgrund Som en del i kursen Samhällsvetenskaplig kunskapsbildning har vi fått i uppgift att skriva en rapport rörande kunskapsprojektering. Vi har valt att skriva ett arbete om varför studenter har valt att studera vidare på det Systemvetenskapliga programmet på Linköpings universitet, då vi själva är studenter där och är nyfikna på vad andra har för bakomliggande motiv till sitt val. Vi vill i och med denna rapport försöka få ett svar på vår undran, Varför väljer studenterna på Systemvetenskapliga programmet att läsa Systemvetenskap på Linköpings universitet?. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att skaffa oss en förståelse för varför andra studenter har valt att studera Systemvetenskap på Linköpings universitet, och vilka faktorer som har påverkat dem. Vi vill även försöka att ta reda på om det finns något samband mellan de olika studenternas val av varför de har valt som de har gjort. Anledningen till att vi vill ta reda på detta är att vi själva är studenter på programmet och är intresserade av att ta reda på varför andra valde att läsa samma program, och vilka motiv som låg bakom valet och ta reda på om det fanns några gemensamma faktorer. 1.3 Frågeställning Vi vill genom denna undersökning få svar på tre frågor rörande studenterna på Systemvetenskapliga Programmet på Linköpings universitet, som är grundad utifrån vår undran: Varför söker sig studenter till Systemvetenskapliga programmet i Linköping? Med vår första fråga vill vi ta reda på varför studenter överhuvudtaget valt att studera vidare på eftergymnasial nivå, för att få en insyn vilken syn studenterna har angående detta. 1

Vår andra fråga handlar om att ta reda på varför studenten i fråga har valt att studera just Systemvetenskap. Vår tredje och slutgiltiga fråga är knuten till föregående fråga och handlar om att ta reda på varför studenten i fråga valt att studera Systemvetenskap på just Linköpings universitet. För att få svar på våra frågor har vi använt oss utav enkäter som studerande på Systemvetenskapliga programmet har fått svara på. 1.4 Målgrupp Vi anser att de som kan tänkas vara intresserade utav detta arbete är andra studenter på Systemvetenskapliga programmet, samt programmets administrativa personal. Andra intressenter kan även vara personer som funderar på att söka till programmet i framtiden och kan således skapa sig en uppfattning om varför andra personer har valt att söka till programmet. 1.5 Avgränsning I och med detta har vi valt att avgränsa oss till enbart studenter på Systemvetenskapliga programmet i Linköping och kommer inte att fråga folk på andra program eller på andra universitet då det inte är relevant för undersökningen. Vi har valt att använda oss utav karaktäriserande kunskap, då arbetets natur är inriktad på att skapa oss en förståelse för varför studenterna på programmet har valt som de har gjort. Det vi strävar efter är att skapa oss en förståelse för yttre subjektiva företeelser, som varför studenterna på Systemvetenskapliga programmet har valt som de har gjort. Karaktäriseringen av denna kunskap har vi skaffat oss med hjälp av enkäter som vi har delat ut till studenterna på programmet. I detta arbete har vi valt att använda oss utav vårat eget perspektiv när vi tolkat resultaten från enkäterna. 2. Metod I metodkapitlet kommer de olika metodmomenten att tas upp som vi anser är viktigt för att kvalitén på rapporten och undersökningen skall vara så hög som möjligt. Metodkapitlet beskriver vilka val vi från början funderade på samt motivering till de val som vi tillslut gjorde. 2

2.1 Vetenskapsteoretisk fåra Hermeneutik och Positivism är de två dominanta vetenskapsfårorna inom forskningsvärlden. I denna del beskrivs dessa två huvudfåror översiktligt och motivering till vilken väg vi har valt att gå. 2.1.1 Hermeneutik Hermeneutiska kunskapsteorier hävdar att det inte finns någon absolut sanning och det resultat som producerats av en undersökning är en tolkning av det som undersöks. 1 Innebörden av resultatet och vad som är rätt eller fel är beroende av observatören och den omgivning som denne har undersökt. Hermeneutik koncentrerar sig inte på objektiv kunskap, istället försöker den använda perspektiv och tolka och förstå en subjektiv verklighet 2. Hermeneutik är användbar vid undersökningar där människors känslor och upplevelser är av hög relevans för undersökningen. Hermeneutik är ofta baserade på kvalitativa undersökningar då forskningen är av mer tolkande karaktär. Detta tillämpas av forskare som har behov av en vetenskaplig metod vid undersökningar av människors åsikter, tankar och beteende där den tolkningsprocessen som hela forskningen är baserat på kan kontrolleras och undersökas så den data som produceras är pålitlig. 3 Forskarna använder sig sedan av resultatet av undersökningen för att komma fram till olika slutsatser baserad på de perspektiv de har valt. 2.1.2 Positivism Positivistisk kunskapsteori hävdar att det finns en absolut sanning med universala kunskaper. 4 Positivister föredrar hård kunskap. Det som kan räknas ut med logik baserat utifrån det som finns i människans sinnen. Tolkningar, känslor och subjektivitet är inget som positivismen använder sig av, istället plockas de osäkra delarna bort så att endast säker verifierbar kunskap finns kvar. 5 Detta är vad positivismen strävar efter. Denna vetenskapsfåra tillämpas av forskare som vill ha säker absolut kunskap. Ett exempel är en statistisk undersökning då de siffror som mäts är grunden till undersökningen där siffrornas exakthet är avgörande för hur säker undersökningen kommer att vara. 6 Utan exakta siffror är statistiska framtagningar i form av t.ex. grafer inte värda något då de inte ger en korrekt visuell återgivning av det som mäts. 1 Bryman, A. (2007) 2 Holmgren, H och Melin, U. (2008) 3 Bryman, A. (2007) 4 Bryman, A. (2007) 5 Holmgren, H och Melin, U. (2008) 6 Denscombe, M. (2006) 3

2.1.3 Vårt val av vetenskapsteoretiskt förhållningssätt Vi har valt att använda oss av den hermeneutiska vetenskapsfåran då vår undersökning är baserad på att försöka mäta subjektiva sanningar som tidigare erfarenheter, fördomar, känslor och upplevelser. Vi vill veta på vilka grunder personerna gjorde sina val på för att sedan tolka det resultat vi får. Vi vill veta personernas upplevelse för att sedan återge detta. Om vi hade använt oss av positivism så hade vi använt oss av mer hård logisk fakta och gjort en analys och försökt hitta en generell lösning vilket inte är syftet med denna studie. 2.2 Metodaspekter 2.2.1 Olika forskningssätt Tre olika forskningssätt; explorativ, deskriptiv, och explanativ 7,8 Explorativ. Explorativa metoder används då studien är inriktad på undersökningar utan att nödvändigtvis försöka lösa ett existerande problem men istället försöka beskriva problemet. Det som är viktigt att svara på är hur och varför någonting är. Explorativ forskning används ofta av forskare med ett hermeneutiskt förhållningssätt. 9 Explanativ. Explanativa metoder används av studier där ett fenomen försöker förklaras. Detta görs genom att söka djupare och bredare förståelse om det som pågår. Denna förståelse fås utav kvantitativa metoder och används oftast av den positivistiska vetenskapsfåran. Deskriptiv. Deskriptiva metoder används när tidigare kunskap redan existerar och studien går ut på att beskriva eller återge det resultat som framkommit utan att behöva dra några slutsatser eller komma fram till någon konkret data. 2.2.2 Vårt val av metodaspekter Vi har valt att arbeta med explorativa metoder då det verkar finnas väldigt liten kunskap inom det område vi har valt att studera. Vår undersökning är också inriktad på kvalitativa studier där insamlingsarbetet resulterar i en återgivning av upplevelser och åsikter. Resultatet av studien är att försöka hitta några svar eller förklaringar på den undran vi har utgått ifrån i studien. 7 Lundahl & Skärvad. (1999) 8 Goldkuhl, G. (1998) 9 Lundahl & Skärvad. (1999) 4

2.3 Metodansats Metodansats innebär det val som görs mellan Kvantitativa och Kvalitativa som sedan används i undersökningen. 2.3.1 Kvalitativa metoder Kvalitativa metoder utgår från att beskriva eller karaktärisera någonting. 10 Det är ett försök att beskriva och definiera ett socialt fenomens olika egenskaper och vad dessa egenskaper står för och vad de betyder för dess omgivning. 11 Universala sanningar eller total objektivitet är inte vad kvalitativa metoder avser att mäta. Istället används metoden vid spontan data. Enkäter och intervjuer där resultatet är baserat på upplevelser, förförståelse och fördomar samt perspektiv. Statistisk data som kan ses som absolut sanning kan förekomma inom kvalitativa metoder men de anses ofta som sekundära och inte lika viktiga vid återgivning och förklaringar av de naturliga fenomen som undersöks. Kvalitativa metoder är mer inriktade på ord än på siffror. 12 Induktivt tänkande är en väldigt viktig del då teorin oftast justeras efter de praktiska resultaten. 13 2.3.2 Kvantitativa metoder I grunden handlar kvantitativa undersökningar om att mäta. Mätningarna används sedan för att kunna förklara och beskriva fenomen. Detta fenomen skall sedan kunna beskrivas och mätas. 14,15 Den viktigaste komponenten inom kvantitativa metoder är att det fenomen som undersöks kan mätas på ett säkert sätt. 16 Detta görs med hjälp av kausalitet där man försöker hitta variablar hos fenomenet som anses som viktig för fenomenets egenskaper. Men som samtidigt påverkas minimalt av de övriga mindre viktiga variablarna vars effekter inte är önskade att ha med i mätresultaten. 17 Vid kvantitativa undersökningar önskar forskarna även att det resultat som fås skall vara generella, dvs. att resultaten skall kunna tillämpas på och överensstämma på andra grupper av samma fenomen och inte bara de fenomen som undersöks. Detta kallas för representativa undersökningar. Detta medför att det resultat som produceras är säkra resultat. Detta spelar stor roll när t.ex. naturforskare försöker ta fram en 10 Bryman, A. (2007) 11 Ibid 12 Ibid 13 Ibid 14 Bryman, A. (2007) 15 Denscombe, M. (2006) 16 Ibid 17 Bryman, A. (2007) 5

modell som de vill kunna testa olika värden i. Denna modell måste då vara så exakt och generell som möjligt så att testdata producerar vettiga resultat. 18 2.3.3 Vårt val av metodansats I denna studie kommer vi att använda oss av kvalitativa metoder då vi kommer att analysera data som är baserad på människors åsikter, känslor, tankar och fördomar. Det resultat som vi skall komma fram till kommer inte att innehålla någon hård fakta. Våran studie är utav beskrivande och förklarande karaktär. Även hermeneutik relaterar starkt till kvalitativa metoder då vi har valt att just prata med människor och analysera ord och innebörder av människors handlande istället för siffror och logik. 2.4 Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet är två begrepp som främst används i all kvantitativ forskning, men som även existerar i kvalitativ forskning. I detta avsnitt försöker vi förklara hur validitet och reliabilitet kommer att användas samt de begränsningar som existerar. 2.4.1 Validitet Validitet är ett begrepp som det diskuterats mycket om inom den kvalitativa forskningen. 19 Problemet är att validitet inte kan användas på samma sätt som i kvantitativ forskning då man inte mäter och kontrollerar resultat på samma sätt. Inom den kvalitativa forskningen så har begreppet validitet delats upp i en intern och en extern del. 20 Den interna validiteten används som knutpunkt mellan teori och empiriska undersökningar då delaktighet och lång närvaro inom den grupp man ämnat studera kan säkerställa grad av överensstämmelse mellan begrepp och observationer. Den externa validiteten är beroende på huruvida resultatet kan generaliseras till andra miljöer utanför den grupp eller fenomen man har valt att studera. Detta kan ibland medföra problem då kvalitativ forskning ofta har en liten målgrupp och begränsad data. 18 Lundahl, U & Skärvad, P (1999) 19 Bryman, A. (2007) 20 Ibid 6

2.4.2 Reliabilitet Reliabilitet betyder tillförlitlighet av de data som forskarna har kommit fram till i undersökningen. Även detta begrepp har diskuterats om en hel del och har brutits ner till mindre delar, intern och extern reliabilitet. 21 Intern reliabilitet är den grad av överensstämmelse som de inblandande som gör studien har när de observerar och gör analysen. Det är viktigt att samtliga inom forskarlaget har samma perspektiv och kommer fram till samma slutsatser så att den slutliga tolkningen är samma för alla. Den externa reliabiliteten handlar om förmågan att kunna ta resultatet och sedan reproducera den i en annan situation. Dvs få samma resultat. Detta är svårt då det är omöjligt att frysa eller hitta en exakt likadan social miljö som studien gjordes i. Det finns för många variabler som spelar in vilket gör det nästan omöjligt att reproducera ett identiskt resultat. 22 2.5 Datainsamlingsmetoder I detta avsnitt beskrivs insamlingsmetoder samt motivering till vårt val av insamlingsmetod. 2.5.1 Strukturerade intervjuer Intervjuer används väldigt ofta, speciellt vid surveyforskning. 23 Vid denna typ av forskning koncentrerar sig forskarna på strukturerade intervjuer. En strukturerad intervju skall få fram information ifrån respondenterna, denna information kan bestå av hur respondenterna beter sig i olika situationer, vilka attityder normer värderingar och åsikter de har. Innbörden av strukturerad intervju innebär att intervjun är standardiserad, dvs. att den följer vissa lagda regler. 24 Några av dessa regler kan vara att ett visst frågeschema följs. Detta garanterar att den kontext som respondenterna möts av vid intervjun är identisk. Detta säkerställer att de svar som uppsamlats kan sammanställas på ett jämförbart sätt. 25 Det garanterar även att den variationsgrad som svaren ger beror på respondentens interna sanningar eller verkliga skillnader och inte på grund av intervjun. Intervjuer ger högre validitet då man under intervjun utför en aktiv diskussion med respondenten. Detta minskar de tolkningsfel som kan uppstå ifrån 21 Ibid 22 Ibid 23 Denscombe, M. (2006) 24 Bryman, A. (2007) 25 Ibid 7

respondentens sida då intervjuaren kan uppfatta och känna av situationen hurvida respondenten förstår frågeställningen eller inte. 2.5.2 Enkäter Enkäter är väldigt likt intervjuer, dock finns vissa viktiga skillnader. 26 Enkäter tar inte lika mycket tid att genomföra, du kan t.ex. göra 200 massutskick via E-post och få in samtliga svar samma dag. Enkäter är även lättare att administrera och tar mindre resurser att utföra. Det blir inte heller någon intervjuareffekt, dvs. de blir inte påverkade av andra personer i rummet när de svarar på frågor. Det blir även enklare för respondenten att svara på frågor då de kan välja själva när det passar dem att svara, de behöver inte heller svara på enkäten på en gång utan kan ta delar av den under längre tid vilket är en stor fördel om det är många eller stora frågor. Några av de större nackdelarna är att respondenten inte kan få någon hjälp eller feedback när denne svarar på frågorna, detta medför att frågorna måste vara ganska slutna och mindre öppna så att respondenterna förstår vad det är som frågas. 27 Fördjupningsfrågor eller sonderingsfrågor är även dem väldigt svåra att få med i en enkät då man inte vet i förväg vilka frågor som respondenten kommer svara på och som hade kunnats följa upp med en fördjupningsfråga. Enkäterna passar inte alla respondenter då läs och skrivsvårigheter kan spela in på kvalitén av data som fås av enkäterna. 2.5.3 Vårt val av datainsamling Vi har valt att använda oss av enkäter då vi inte ansåg oss ha tid med intervjuer och dels att enkäter är enklare att administrera. Vid konstruktion av de frågor som vi ville ha svar på utav våra respondenter försökte vi minimera de nackdelar och risker som finns vid enkätundersökningar. Vi valde en öppen enkätintervju där vi hade ett par men väldigt generella frågor istället för många specifika. Vi gjorde detta då öppnare frågor kan ge mer insiktsfulla och rikare svar jämfört med enstaka väldigt specifika frågor. 2.6 Vårt tillvägagångssätt I detta avsnitt beskrivs hur vi gick tillväga praktiskt när vi gjorde undersökningen och tillvägagångssättet vi använde oss av vid rapportskrivningen. 26 Ibid 27 Bryman, A. (2007) 8

2.6.1 Förarbete Efter en del diskussion inom gruppen så bestämde vi oss för att undersöka och ta reda på de motiveringar som studenterna gjorde sina val på. Efter en granskning av våran egen situation, tid, resurser och vad som var möjligt att undersöka så valde vi att undersöka och ta reda på de motiveringar som resulterade i att studenterna valde att börja på Systemvetenskapliga programmet på Linköpings universitet. Vi inledde projektet med att planera undersökningsarbetet och skapa en inledande undran. Vi använde oss av Kunskapande av Goldkuhl, G. (1998) som verktyg och vägledning när vi skapade våran undran. 2.6.2 Arbetet med uppsatsen Vi började med teoriorientering och undersökte om det fanns tidigare kunskap om det som vi skulle undersöka. Efter mycket sökande så hittade vi teori som vi ansåg passade in på vår undran. Nästa steg var att utföra undersökningen. Undersökningen var i form av enkäter med öppna generella frågor. Vi delade ut enkäterna till våra respondenter som representerade tredje års studenter på Systemvetenskapliga programmet. De svarade på enkäterna i grupper som vi sedan samlande in när de var klara. Efter undersökningen sammanställde vi de resultat vi hade fått. Vi jämförde sedan resultatet med den teori vi hade valt för att på så sätt få en slutats som skulle svara på vår undran. 2.7 Metodkritik Vi hade problem med datainsamlingen då vi hade väldigt lite tid till befogade när vi letade efter respondenter. Från början var det menat att samtliga årskurser ifrån Systemvetenskapliga programmet skulle medverka men på grund av tidsbrist och tentor med mera så slutade det med att de enda respondenter vi hade var studenter ifrån årskurs 3. Detta resulterar i att de data vi har fått in ifrån enkäterna kan vara något osäkra och inte uppfyller de krav som finns i validitet och reliabilitet. Dock så är detta en kvalitativ undersökning och den data vi fick var ganska överensstämmande. 9

3. Teoretisk referensram 3.1 Vidare studier Att studera vidare innebär en chans att lära sig nya saker. En chans att lära nya saker som utan utbildningen inte var möjliga att finna. Att studera ger även en stor kunskap i att finna och värdera kunskap, vilket ger en möjlighet att fortsätta utvecklas även efter utbildningen. En examination på en högre utbildning ger även en större säkerhet till att få ett jobb. Arbetslösheten för personer med en högskoleutbildning 2005 var 4,2 %, jämfört med 5,9 % för personer med en gymnasieutbildning. Chansen till att få ett stimulerande och roligt arbete ökar även. Då många arbeten kräver en vidareutbildning blir valmöjligheterna till att välja ett arbete större. Lönen blir inte garanterat högre, men om man ser generellt på den inkomst som en akademiker har så är den i genomsnitt högre än hos en person som saknar en vidareutbildning. 28 3.2 Linköpings universitet Som en del av Linköpings universitet är du som student en del av ett universitet i hjärtat av Östergötland, i en av Sveriges mest expansiva regioner. 29 Universitetet har 25 045 studenter och 3 454 anställda 30, vilket är en ökning av antal studenter med hela 12 % från tidigare år. Med den ökningen placerar sig Linköping på andra plats i listan över procentuell tillväxt bland Sveriges universitet. 31 Att universitetet är stort enligt svenska mått är också en fördel då det är en av de faktorerna som spelar in då lönen vid arbete efter examen ska sättas. 32 Linköpings universitet är fördelat på tre campus i två städer. Mellan städerna finns det mycket bra kollektiva förbindelser som gör att avståndet på fyra mil inte är något problem. Campus Valla och Campus US(Universitetssjukhuset)ligger båda i Linköping, som med sina 137 000 invånare är Sveriges femte största stad. 33 Det finns även ett tredje campus som ligger i Norrköping. 34 Campus Valla, som är den plats där Systemvetenskapliga programmet finns, ligger precis i utkanten av Linköping. Precis intill universitetet ligger även ett populärt friluftsområde. I närheten finns även Mjärdevi Science Park, som är en framgångsrik företagspark för högteknologiska företag i Linköping 35, med goda möjligheter för både arbete efter examen och som partner vid arbeten och undersökningar under studietiden. Linköpings universitet är känt som ett utvecklande universitet som driver utbildning och forskning 28 Studera.nu varför studera? 29 Linköpings universitet, Våra campus 30 Linköpings universitet, Universitetet i siffror 2007 31 Högskoleverket, Sökande HT2007 32 SACO, Val av studieort påverkar lönen 33 Linköpings universitet, Linköping 34 Linköpings universitet, Våra campus 35 Linköpings universitet, Följ med på en rundtur på campus 10

framåt. Det ryktet har universitetet förtjänat genom att universitetet startat utbildningar som i sin tur fått efterföljare på andra universitet i Sverige t.ex. civilingenjörsutbildningar i datateknik och industriell ekonomi. Vidare har även det ryktet förtjänats genom att man på Linköpings universitet använt sig av nyutvecklad pedagogik, samt att det är en stor satsning på nya forskningsområden. Ambitionen på Linköpings universitet är att bedriva forskning som både är vetenskapligt intressant och relevant för samhället i stort. På drygt 30 år har LiU utvecklats till att idag vara en internationellt respekterad aktör med flera starka forskningsprofiler och hem för en rad nationella kompetenscentra. 36 På universitetet bedrivs forskning och forskningsutbildning inom Filosofiska fakulteten, Tekniska fakulteten, Medicinska fakulteten och utbildningsvetenskap. 37 Linköpings universitet som organisation beskrivs enligt bilden nedan: www.liu.se/polopoly_fs/1.14793!/ar2007.pdf Den filosofiska fakulteten som Systemvetenskapliga programmet tillhör spänner över ett brett fält, humaniora, kulturvetenskap, miljövetenskap, samhällsvetenskap, beteendevetenskap, ekonomi, datavetenskap och affärsjuridik. 38 Fakulteten har 2007 intäkter på 292 miljoner kronor. 39 36 Linköpings universitet, Om LiU 37 Linköpings universitet, Årsredovisning 2007 38 Ibid 39 Linköpings universitet, Universitetet i siffror 2007 11

3.3 Systemvetenskapliga programmet Data och systemvetenskap/informatik är en utbildning där man studerar utveckling och användning av informationssystem. På utbildningen studeras hela processen från att undersöka verksamheten till att systemet är klart, 40 vilket ger studenten vida kunskaper och många kompetenser. Till utbildningarna med denna inriktning sökte totalt 2400 behöriga förstahandsstudenter 2007. 41 I denna rapport inriktar vi oss på ett program som ligger under denna kategori, som har titeln Systemvetenskap verksamhetsanalys och IT-design. Det är en samhällsvetenskaplig IT-utbildning som intresserar sig för hur teknik utvecklas och används av människor i såväl organisationer som i samhället. Utbildningens fokus ligger på delarna analys, utveckling, förändring och bedrivande av verksamhet där IT-system ingår. 42 Till programmet tillförs ständigt ny kunskap som tillförs genom forskning. Det leder till att utbildningen alltid är aktuell i verkligheten. Denna kunskap förmedlas både genom att undervisa i teori, men även hur det fungerar i praktiken, då många av kurserna har moment i projektform. 43 Det övergripande målet med utbildningen är att ge studenten möjlighet till att efter utbildningen kunna förvärva och förmedla den kunskap/kompetens som behövs för att kunna fungera i en professionell yrkesroll. 44 De mål som finns i utbildningsplanen för Systemvetenskap på Linköpings universitet är följande: - Kompetens att förstå, strukturera, syntetisera, och kritiskt värdera kunskaper. - Förmåga till egen kunskapsbildning genom olika undersökningsmetoder. - Öva förmågan att kritiskt utveckla och utvärdera lösningsalternativ ur såväl den enskilda individens som organisationens synvinkel. - Sätta sig in i den samhällsdebatt som finns kring verksamheter och informationsteknik samt förstå möjligheter och problem som aktualiseras av informationsteknik. - Bli medveten om sociala och psykologiska faktorers betydelse för samspelet mellan individer, grupper och organisationer. - Förvärva insikt i behovet av samarbete över fack- och ämnesgränser. - Inhämta grundbegrepp och orienterande kunskaper inom företagsekonomi. - Bli medveten om effekterna av förändring i verksamheter. - Förvärva insikt i kvalitetsfaktorers betydelse för utvecklingsprocessen. - Genom omfattande träning kunna genomföra, dokumentera och presentera analysarbete inom flera tillämpningsområden. - Inhämta kunskap om programmeringsspråk och andra datorstödda verktyg. - Förvärva kännedom om systemutvecklingsmetoder och IT-system i användning. - Öva förmågan till att omsätta teoretiska kunskaper i praktisk handling samt utifrån tidigare teoretiska och praktiska kunskaper utveckla nya kunskaper. - Mål i utbildningsplan på Systemvetenskapliga programmet 45 40 Studera.nu utbildningar 41 SCB, Nettoantalet sökande per alder och kön hösterminen 2007 42 Linköpings universitet, Utbildningsplan för Kandidatprogram Systemvetenskap Verksamhetsanalys och ITdesign 43 Ibid. 44 Ibid 45 Ibid 12

3.4 Framtiden för en systemvetare De jobb som en examinerad systemvetare får då han/hon kommer ut på arbetsmarknaden är till stor del som datakonsulter. Det är stor variation i vilken bransch systemvetare är verksam inom, där jobb från datakonsult i tillverkningsindustri till förvaltning i omsorgen finns. Att arbeta som datakonsult innebär ofta att man i projektform utför ett uppdrag åt en kund. Av de arbeten som finns är det 85 % av männen och 79 % av kvinnorna som har arbete inom den privata sektorn. Det som ligger till grund för att just så stor del av systemvetarna arbetar inom den privata sektorn är att lönen inom den är högre. Antalet systemvetare inom den offentliga sektorn har ökat då arbetsmarknaden försämrats under tidigt 2000- tal. Den totala arbetslösheten har ökat kraftigt mellan 2002 och 2006, med en topp 2005 med 36 % utan arbete, men utvecklingen ser nu allt mer positiv ut på arbetsmarknaden för systemvetare. Även antalet sökande till systemvetenskapliga utbildningar har nu börjat öka i antal. Utvecklingen har även gått mot att andelen kvinnor minskar som sökande till systemvetenskapliga utbildningar. 46 3.4.1 Jobb De olika rollerna som en systemvetare är verksam som är bland annat: - Systemutvecklare - Projektledare - Programmerare - Databasspecialist - Datasäkerhet - IT-samordnare - Nätverksspecialist - Webbmaster Av dessa arbeten så ligger majoriteten som systemutvecklare och programmerare. En systemutvecklares arbetsuppgifter ligger i huvudsak i att förvalta och skapa IT-system, där systemvetarens jobb ligger i att fungera tolk mellan användare och tekniker. Genom att strukturera information och designa navigationen i systemen. En del i detta arbete ligger även i att utbilda slutanvändaren i att använda produkten. En programmerare realiserar de funktioner som systemutvecklaren designat. Gränsen mellan dessa arbeten är flytande och kan i vissa fall vara samma person. 47 46 Jusek, Arbetsmarknaden för systemvetare 47 Jusek, Arbetsmarknaden för systemvetare 13

4. Empiri 4.1 Fördelningar och frågor för undersökningen i denna rapport Alla tillfrågade i denna enkät går tredje året på Systemvetenskapliga programmet på Linköpings universitet. De allra flesta i undersökningen är män, närmare bestämt 92 % och således är alltså 8 % kvinnor i undersökningen. De tillfrågade individerna är mellan 22 och 29 år gamla. Fördelningen på ålder i denna undersökning är fördelad på så sätt att 23 % är 22 år gamla och detsamma gäller för 23- åringarna. 22 och 23-åringarna motsvarar alltså vardera 23 % i undersökningen. Vidare är ca 30 % 24 år gamla och 27, 28 samt 29-åringarna motsvarar något mindre än 8 %. De flesta i denna undersökning befinner sig alltså i åldrarna 22 till 24 år och den totala medelåldern är 24,2 år. Observera att dessa procenttal inte motsvarar någon åldersfördelning på Systemvetenskapliga programmet, utan endast åldersfördelningen på individerna i vår undersökning. De frågor vi ställt till tillfrågade studenter på Systemvetenskapliga programmet är följande; Varför har du valt att studera vidare på eftergymnasial nivå? Varför har du valt att studera just Systemvetenskap? Varför har du valt just Linköping? Vi har inte varit avgränsande i våra utformningar av frågorna, då vi valt att göra en kvalitativ undersökning där deltagarna fritt får komma med argument varför de gjort sina val. 4.2 Varför studier på eftergymnasial nivå? Svaren som inkommit har varit varierande, men man har kunnat urskilja flera svar som varit lika hos många av deltagarna i undersökningen. Människorna i undersökningen har valt att studera vidare dels för att skaffa sig en utbildning som man faktiskt har nytta av i arbetslivet. Man menar att t.ex. naturvetenskapliga programmet på gymnasial nivå bara gav halvfärdiga kunskaper, och dessa kan då kompletteras på eftergymnasial nivå. Vidare tyder undersökningen på att folk anser att man kan få ett roligare jobb med bättre utvecklingsmöjligheter, samt även bättre betalt ifall man pluggar vidare på högre nivå än gymnasiet. Att bli duktig på något speciellt och få en bra grund för det fortsatta livet i arbete samt för att få ett jobb som faktiskt intresserar och som man trivs med är även det viktigt. Man kan även få fler valmöjligheter vad gäller jobb och man kan således slippa slava på Hemköp t.ex., menar någon deltagare. Man väljer också att studera vidare, bara för den anledningen att just få en högre utbildning än bara gymnasiekompetens. Någon har också valt att studera vidare på grund av att ens föräldrar velat att man ska studera vidare efter gymnasiet. 14

Alla alternativ varför studenten valt att studera vidare på eftergymnasial nivå är vald av studenten. Vi har inte själva skapat några alternativ i undersökningen, då vi velat få fram ett så ärligt svar som möjligt och vi har därefter kategoriserat alternativen och sammanställt dem enligt följande alternativ, allt skapat av studenterna i undersökningen. Kategorierna behöver inte nödvändigtvis vara exakt formulerade som de framkommit i undersökningen, då alla studenter skrivit olika, men innebörden i kategorierna är inte förändrade.. Varför har du valt att studera vidare på eftergymnasial nivå? Få jobb 28 % Lön 19 % Kunskap 19 % Intresse 9 % Föräldrars påtryckning 5 % Bra med utbildning 5 % Karriär 5 % Ökade valmöjligheter 5 % 4.3 Varför Systemvetenskap valdes som utbildning Deltagarna i vår undersökning menar att Systemvetenskapliga inriktningen valdes för att det verkade vara ett intressant program med inriktning på IT, som många är intresserade av. Man menar att det förekommer många intressanta ämnen på linjen, som i sin tur styrt valet mot SVP. Väldigt många är tekniskt intresserade och mycket idag berörs av IT i arbetslivet. Valet har också blivit Systemvetenskaplig utbildning för att man tycker om att arbeta i projektform och i projektgrupper och man tycker att just kundkontakt är intressant. Flera har även valt SVP på grund av rekommendationer från andra människor samt möjligheten att kunna tjäna mycket pengar på jobb, efter att man gått utbildningen. Precis som i föregående fråga så har studenterna i undersökningen även här fått välja egna alternativ, där vi sedan kategoriserat dem tillsammans för att få fram statistik rörande val varför just SVP valts. Varför har du valt att läsa just Systemvetenskap? Intresse 58 % Rekommendation 11 % Saknade valmöjlighet 11 % Bra tidsmässigt 5 % Lockande lön 5 % Ballt 5 % Ökand kunskap 5 % 15

4.4 Varför Linköping valdes som studieort Studenterna på Systemvetenskapliga utbildningen i Linköping, som deltagit i undersökningen har valt just Linköpings universitet utifrån många olika faktorer. De vanligaste förekommande anledningarna varför just Linköping valts som studieort är att studenten har nära hem samt att Linköpings universitet har ett vädigt gott rykte om sig, och man får en bra status i arbetslivet om man gått en utbildning på LiU. Många har valt Linköping för att det ligger nära hem, men samtidigt har folk också valt just Linköping för att få komma bort från sin födelseort eller hemort. Linköping är en trevlig stad med ett lagom stort Universitet och människorna i undersökningen har delvis också valt Linköping på grund av tilltalande storlek på universitet. Varför har du valt just Linköping som studieort? Nära hem 37 % Goda rykten 19 % Rekommendation 10 % Status på universitet 10 % Komma bort 10 % Tilltalande storlek på universitet 10 % Staden var tilltalande 4 % 16

5. Analys & Diskussion Alla tillfrågade studenter som deltagit i vår undersökning har gått tredje året på den Systemvetenskapliga utbildningen på Linköpings universitet. Av dessa har majoriteten varit män och deltagarna i undersökningen har varit mellan 22 och 29 år gamla, med en medelålder på 24,2 år. Trots att vår undersökning inte är omfattande, med en snäv tidsram så talar undersökningen ett tydligt språk. Systemvetenskapliga programmet i Linköping är dominerat av män och kvinnor på utbildningen är en minoritet precis som utvecklingen har sett ut i resten av landet. I vår undersökning har det även framgått att de flesta har valt att inte läsa systemvetenskap direkt efter gymnasiet, utan jobbat eller gjort något annat innan de valt att studera vidare. De som tillfrågats har alltså tagit god tid på sig att fundera över valet att studera vidare efter gymnasiet. Många har svarat att de valt att studera vidare på eftergymnasial nivå för att få ett jobb. Ett jobb som det finns intresse av, samt för att få bättre betalt än jobb som det går att få utan utbildning. Detta är i linje med den statistik som finns angående akademikers lön gentemot personer som saknar eftergymnasial utbildning. Deltagarna i undersökningen menar också att de studerar vidare på grund av möjligheten att få ett roligare jobb med bättre utvecklingsmöjligheter. Relativt få, men har förekommit i undersökningen, studerar vidare på grund av påtryckningar från föräldrar. Det är tydligt att folk tycker det är viktigt med utbildning och vill fortsätta utbilda sig efter gymnasiet, då det framkommit i undersökningen att gymnasiet bara anses ge halvfärdiga kunskaper. De anser även att en eftergymnasial utbildning, så som ett systemvetenskapligt program, kan komplettera dessa kunskaper. Motivet till vidare studier är alltså söka kunskap och att fortsätt utvecklas. Ett viktigt motiv är också ett mer välbetalt jobb. Undersökningen visar att fler vill ha ett välbetalt jobb framför ett jobb som faktiskt intresserar. 19 % av de tillfrågade antyder att de vill ha ett jobb med bra lön, samtidigt som endast 9 % skrivit att de vill ha ett jobb som de är intresserade av. Vår undersökning påvisar starkt att de valt inriktning på utbildning efter intresse, då hela 58 % har angett att de sökt just Systemvetenskaplig utbildning på grund av intresse för det. Något som dock intresserar oss är att ökad kunskap endast har valts som skäl i några få procent av undersökningarna, nämligen ca 5 %. Intresse leder ju ofta dock till ökad kunskap, så på sätt och vis så leder ju ett intresse för Systemvetenskap till ökad kunskap inom ämnet. Något som förvånade oss rätt mycket var att många valde Systemvetenskaplig utbildning i just Linköping på grund av det geografiska läget. Hela 37 % av de tillfrågade angav detta som ett stort argument till varför de valt just Linköping som studieort. På andra plats kom det resultat som vi från början trodde skulle dominera, nämligen de goda rykte som Linköpings universitet har. 19 % har angett det goda ryktet som ett argument till varför de har valt Linköpings universitet. Det finns flera anledningar till att välja ett universitet med gott rykte. Några av dessa är högre sannolikhet till bra utbildning, arbete efter färdig utbildning och ett gott löneläge efter examen. 17

Några valde Linköpings universitet på grund av en tilltalande storlek på universitet. Något som vi även trodde skulle komma på en plats högt upp i vår statistik var chansen att komma bort från sin hemort, men endast ca 10 % har angett detta som argument, för varför valet föll på Linköping. Tvärtom, som vi redan nämnt och är bekant, så valde många Linköping på grund av närheten hem till sin födelseort eller riktiga hemort. På samma plats som flera andra alternativ procentuellt sett så har deltagarna valt just Linköping som studieort på grund av rekommendation från någon. 6. Slutsats Det finns flera anledningar till att studenter söker sig till det Systemvetenskapliga programmet på Linköpings universitet. Inledningsvis är det stora motivet ett intressant välbetalt jobb efter färdig utbildning. I övrigt är det geografiska läget och en ökad kunskap anledningar till en ansökning. Även universitetets goda rykte spelar stor roll i valet av studieplats för att chansen till en bra utbildning, ett arbete efter färdig utbildning och ett gott löneläge efter examen är större då en att söka sig till ett universitet med sämre rykte. Den stora andelen manliga studenter på programmet tror vi grundas i utbildning anses vara en teknisk utbildning som i allmänhet inte tilltalar lika många kvinnor som män. 18

7. Reflektion Arbetet har varit givande då det gett insikt i hur rapporter och undersökningar planeras samt vilka metoder som skall användas när man utför undersökningen. Kompendiet Kunskapande av Göran Goldkuhl var till stor hjälp för att underlätta planeringen. Den praktiska delen av undersökningen och rapportskrivningen blev mycket effektivare när man hade ett underlag innan man började med arbetet. Dels tog det mindre tid med det praktiska och dels var det var även enklare inom gruppen att avgöra vad som skulle skrivas i rapporten då vi redan hade inlett en diskussion på planeringsstadiet. Det som vi kan förbättra till nästa projekt är att försöka få tag på litteratur tidigare så att dessa bättre kan överensstämma med vår undran och empiri. Detta berodde på tidsbrist i arbetet då vi spenderade stor tid på förarbetet. 19

Referenser Tryckta källor Bryman, A. (2007): Samhällsvetenskapliga metoder, Liber. Lundahl, U, Skärvad, P. (1999): Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Tredje upplagan, Studentlitteratur. Denscombe, M. (2006): Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Studentlitteratur. Elektroniska källor Linköpings universitet, Våra campus,http://www.liu.se/om-liu/campus, 2008-03-25. Linköpings universitet, Universitetet i siffror 2007, http://www.liu.se/om-liu/siffror, 2008-03-25. Högskoleverket, Sökande HT2007, http://www.hsv.se/download/18.5a5388641163e6916c48000457/sokande-ht2007-analys-0708.pdf, 2008-03-25. SACO, Val av studieort påverkar lönen, http://www.saco.se/templates/article.aspx?id=1320&epslanguage=sv, 2008-03-25. Linköpings universitet, Linköping, http://www.liu.se/om-liu/campus/linkoping, 2008-03-25. Linköpings universitet, Följ med på en rundtur på campus, www.liu.se/om-liu/campus/valla, 2008-03-25. Linköpings universitet, Om LiU, www.liu.se/om-liu/, 2008-03-25. Linköpings universitet, Årsredovisning 2007, www.liu.se/polopoly_fs/1.14793!/ar2007.pdf, 2008-03-25. Holmgren, Hans, Melin, Ulf, Föreläsning 2; vetenskapsteoretiska strategier och begrepp, https://polopoly.liu.se/content/1/c6/11/03/91/ohf2_svk.pdf, 2008-03-25. Goldkuhl, Göran, Kunskapande, http://www.vits.org/?pageid=10&pubid=409, 2008-03-25. SCB, Nettoantal sökande per ålder och kön höstterminen 2007, http://www.scb.se/templates/publikation 219095.asp, 2008-03-25. 20

Linköpings universitet, Utbildningsplan för Kandidatprogram Systemvetenskap Verksamhetsanalys och IT-design, http://www.liu.se/content/1/c6/05/25/19/protokoll%20060830/utb%20plan%20systemvet%20ht%200 6.pdf, 2008-03-25. Jusek, Arbetsmarknaden för Systemvetare, http://jusek.se/upload/pdf/arbetsmarknad/systemvetare06.pdf, 2008-03-25. Studera.nu, varför studera?, https://www.studera.nu/studera/363.html, 2008-03-25. Studera.nu, utbildning, https://www.studera.nu/studera/740.html#31.240194d114444042dd800014002, 2008-03-25. 21