De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

Transkript

1 De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet

2 Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick fasta jobb redan innan de var färdigutbildade. Så är det inte längre högutbildade är arbetslösa enligt officiell svensk statistik. Räknar man in de arbetssökande studenterna, vilket alla andra EU-länder gör, är siffran den dubbla. Hur många som har arbeten som de egentligen är överkvalificerade för vet ingen, men alla som studerar, har studerat eller har kompisar som har studerat vet att de är många. Socialdemokraterna väljer att inte se alla de arbetssökande som nu påbörjar ytterligare en termin på högskolan i väntan på ett riktigt jobb. Detta är det stora sveket mot de arbetslösa. Genom att inte erkänna problemet behöver de inte heller presentera några förslag på hur den ska åtgärdas. Tyvärr är arbetslösheten bland högutbildade ett långt större problem än vad socialdemokraterna vill erkänna. Regeringen avsatte förra hösten 515 miljoner kronor till ett AMS-projekt för att ge fler akademiker jobb. Satsningen skulle ge jobb under två år. Hittills har denna satsning resulterat i sju(!) jobb för akademiker. Socialdemokraterna har gjort till sitt paradnummer att tala varmt om högre utbildning och att fler måste utbilda sig för att Sverige ska klara av konkurrensen från andra länder. Samtidigt har ytterst lite gjorts för att skapa permanenta jobb som motsvarar kompetensen hos alla högutbildade. Forskning visar dessutom att endast var tredje jobb kräver högskoleexamen. Ändå fortsätter regeringen att bygga ut högskolorna i högre takt än någonsin. I denna rapport vill vi slå fast tre sanningar om akademikerarbetslösheten som socialdemokraterna förnekar. Sanning 1: Högutbildade löper större risk att bli arbetslösa än andra Arbetslösheten bland högutbildade var under våren 2006 i genomsnitt 9,3 % medan motsvarande siffra för hela befolkningen var 7,7 %. Sanning 2: Sverige tillhör de länder i Europa med högst arbetslöshet bland högutbildade 21 av 30 länder i Eurostats statistik har lägre arbetslösheten bland högutbildade än Sverige. Sanning 3: Arbetslösa akademiker är långtidsarbetslösa i större utsträckning än andra arbetslösa Andelen långtidsarbetslösa bland öppet arbetslösa akademiker var under våren 2006 i genomsnitt 31,3 % medan motsvarande siffra för alla öppet arbetslösa var 26,8 %.

3 De gömda studenterna För att få en rättvisande bild av arbetslösheten är det viktigt att även inkludera studerande som söker arbete i statistiken. Det är fullkomligt logiskt att de studenter som söker jobb och därmed hellre vill arbeta än studera klassas som arbetslösa. Det gör man i alla länder i EU. I alla länder utom i Sverige. Sådana studerande definieras också enligt ILO:s (International Labour Organization) internationella rekommendationer som arbetslösa. Den 1 september 2006 säger LO:s chefsekonom Dan Andersson i Dagens Industri att detta är det mått på arbetslöshet som Sverige borde använda sig av. De arbetssökande studenterna bör räknas in i arbetskraftutbudet eftersom de faktiskt står till arbetsmarknadens förfogande och vill arbeta. Statistiska Centralbyrån (SCB) redovisar antalet heltidsstuderande arbetssökande i Arbetskraftsundersökningen (AKU) varje månad, men de räknas inte in i den totala arbetslösheten. Heltidsstuderande som sökt arbete Tu sen tal År Totalt antal heltidsstuderande som sökt arbete Källa: SCB Antalet heltidsstuderande som sökt arbete visar en dramatisk ökning de senaste tre åren. Inte sedan har siffrorna varit i närheten av att vara så höga. Sedan 2003 har antalet arbetssökande heltidsstuderande ökat med 135 procent. Högutbildade löper större risk att bli arbetslösa än andra I gruppen heltidsstuderande ingår även gymnasieungdomar som sökt arbete varför vi har valt att endast räkna med de i denna grupp som är över 20 år och således till klart övervägande del är studenter på högskolor och universitet när vi har räknat ut arbetslösheten bland högutbildade. Storleken på denna grupp varierar något under en termin eftersom fler söker arbete i slutet av terminen. Denna grupp, i kombination med AMS-statistik för akademikerarbetslösheten som sammanställts av fackförbundet SACO, ger den totala arbetslösheten bland högutbildade. SACO

4 påpekar även att deras beräkningssätt ger något lägre arbetslöshetstal jämfört med den officiella arbetslöshetsstatistiken. 12,0% Arbe tslöshe t Arbetslöshet i % 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% Arbetslöshet bland högutbildade inkl arbetssökande studenter över 20 år Arbetslösheten för hela befolkningen inkl arbetssökande studenter 0,0% dec-05 jan-06 feb-06 m ar-06 apr-06 m aj-06 Månad Källor: SCB och SACO Oavsett när man mäter under hela vårterminen 2006 är arbetslösheten inom gruppen högutbildade högre än inom befolkningen som helhet. Det är skrämmande att högre utbildning försvårar möjligheterna för människor att få jobb. Socialdemokraterna vill fortsätta utbyggnaden av högskolan, men de förmår inte skapa jobb som motsvarar kompetensen hos alla som utbildas. Men det värsta är att de gömmer och glömmer alla de studenter som hellre vill arbeta än studera. Högskolan har blivit Sveriges största arbetsmarknadspolitiska åtgärd. Enligt fackförbundet Jusek saknar en av fem nyutexaminerade studenter jobb ett år efter examen. Bland de studenter som får jobb har hela sju av tio ett jobb som inte motsvarar deras utbildningsnivå. Sverige tillhör de länder i Europa med högst arbetslöshet bland högutbildade I den socialdemokratiska retoriken ingår att ständigt basunera ut att Sverige är bäst i Europa, om inte i världen, på alla möjliga områden. Men då är det ju märkligt att Sverige inte vill räkna arbetslösa på samma sätt som övriga EU. Sanningen är att när det gäller arbetsmarknaden så tillhör Sverige bottenträsket. När det gäller arbetslösheten bland högutbildade hamnar Sverige på 22:a plats av de 30 länder som Eurostat sammanställer statistik ifrån.

5 Källa: Eurostat I länder som Tjeckien, Irland, Storbritannien och Norge är andelen arbetslösa akademiker betydligt lägre än i Sverige. Trots det vägrar socialdemokraterna erkänna problemet och göra något åt det. Arbetslösa akademiker är långtidsarbetslösa i större utsträckning än andra arbetslösa Bland de öppet arbetslösa så är andelen långtidsarbetslösa större bland akademiker än bland öppet arbetslösa i allmänhet. Långtidsarbetslöshet 35,0% Andel långtidsarbetslösa 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Andel långtidsarbetslösa av öppet arbetslösa akademiker Andelen långtidsarbetslösa av alla öppet arbetslösa 0,0% dec-05 jan-06 feb-06 mar-06 apr-06 maj-06 Månad Källa: SACO

6 Andelen långtidsarbetslösa är skrämmande hög. Men andelen långtidsarbetslösa bland högutbildade är ännu högre. Att människor går arbetslösa är illa nog. När det gäller akademiker är situationen extra allvarlig eftersom deras utbildning riskerar att bli inaktuell. För unga nyutexaminerade är det fruktansvärt nedbrytande att inleda sitt tänkta arbetsliv med att gå arbetslös månad efter månad. Bristen på relevant arbetslivserfarenhet är ofta det största hindret för nyutexaminerade. Studenter som inte får jobb efter utbildningen hamnar efter en tid i en hopplös situation där de varken har erfarenhet eller är nyutexaminerade. Utbildning måste löna sig De som efter gymnasiet väljer att gå direkt till arbetslivet springer förbi sina jämnåriga kamrater som väljer att studera. De får praktisk erfarenhet av ett eller flera yrken, etablerar sig på arbetsmarknaden och gör karriär. När de som lockats av alla vackra ord om de möjligheter högre utbildning ger är klara och tar examen är de ofta i total avsaknad av relevant arbetslivserfarenhet. Besvikna kan de konstatera att tåget har gått och de blev kvar på perrongen med studieskulder upp till öronen. Sverige behöver en högskolepolitik som lägger fokus på kvaliteten i utbildningen och en arbetsmarknadspolitik som gör att det lönar sig bättre att utbilda sig. Men framförallt så måste dessa två politikområden länkas samman. Sverige har inte råd att högskoleutbilda människor till arbetslöshet. Detta är en alltför stor förlust för både den enskilda människan och för samhället.