Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.



Relevanta dokument
Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Matematisk statistik for B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Beskriva Data Florence Nightingale. Forel.

Matematisk statistik fo r B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Beskriva Data Florence Nightingale.

Grundläggande matematisk statistik

Föreläsning 1, Matematisk statistik för M

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Föreläsning 1, Matematisk statistik Π + E

Föreläsning 5, Matematisk statistik Π + E

Matematisk statistik 9hp för: C,D,I, Pi

Föreläsning 2, Matematisk statistik för M

Diskreta stokastiska variabler

Matematisk statistik 9 hp för I, Pi, C, D och fysiker Föreläsning 1: Introduktion och Sannolikhet

Föreläsning 2, FMSF45 Slumpvariabel

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 5: Summor och väntevärden

Integraler och statistik

Kontinuerliga variabler

SF1625 Envariabelanalys

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker. Matematisk statistik slumpens matematik. Tillämpningar för matematisk statistik.

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Föreläsning 4, Matematisk statistik för M

SF1625 Envariabelanalys

Föreläsning 5, FMSF45 Summor och väntevärden

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 4: Flerdim

MATEMATISK STATISTIK I FORTSÄTTNINGSKURS. Tentamen måndagen den 17 oktober 2016 kl 8 12

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E, HT-15 Punktskattningar

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 10: Punktskattningar

Kap 2. Sannolikhetsteorins grunder

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Föreläsning 6, Matematisk statistik Π + E

Exempel för diskreta och kontinuerliga stokastiska variabler

Matematisk statistik - Slumpens matematik

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 3 och 4 HT07

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

KURSPROGRAM HT-18 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER, FMSF70 & MASB02

(x) = F X. och kvantiler

Stokastiska variabler

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Grundläggande matematisk statistik

RÄTTNINGSMALL TILL KEMIOLYMPIADEN 2014, OMGÅNG 2

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Matematiska uppgifter

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 7 september 2016

FMS012/MASB03: Matematisk statistik 9.0 hp för F+fysiker Föreläsning 1: Sannolikhet

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 3: Transformation och simulering

Några extra övningsuppgifter i Statistisk teori

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH MER ON VÄNTEVÄRDE OCH VARIANS. KOVARIANS OCH KORRELATION. STORA TALENS LAG. STATISTIK.

4.2.1 Binomialfördelning

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Stokastiska signaler. Mediesignaler

Kan det vara möjligt att med endast

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Väntevärde; Väntevärde för funktioner av s.v:er; Varians; Tjebysjovs olikhet. Jan Grandell & Timo Koski

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Flera stokastiska variabler.

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Föreläsning 3, Matematisk statistik Π + E

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Grundläggande matematisk statistik

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Matris invers, invers linjär transformation.

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Tillämpning av integraler

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Finaltävling den 20 november 2010

TATA42: Tips inför tentan

F5 STOKASTISKA VARIABLER (NCT , samt del av 5.4)

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 6: Linjärkombinationer

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1


Internetförsäljning av graviditetstester

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

SF1911: Statistik för bioteknik

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Grundläggande matematisk statistik

Kurssammanfattning MVE055

TMS136. Föreläsning 4

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Transkript:

Mtemtisk sttistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 1 John Lindström 1 september 2014 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 2/26 Exempel Tillämpningr Signlbehndling Mtemtisk sttistik slumpens mtemtik Snnolikhetsteori: Hur beskriver mn slumpen? Sttistikteori: Vilk slutstser kn mn dr v ett dtmteril? John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 3/26 Exempel Tillämpningr Signlbehndling Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk Hlten v fosfor mäts i Höje å före och efter Källby vloppsreningsverk. Medelvärde före: 120 μg/l efter: 170 μg/l Ökr fosfor hlten efter reningsverket? Överskrider utsläppen från Källby riktvärdet på 300 μg/l? Funder på: Vd kn skillnden i medelvärde bero på? Hur borde mn mät 1. Mät uppströms en dg och nedströms näst dg. 2. Mät upp- och nedströms smm dg. John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 4/26

Exempel Till mpningr Signlbehndling Ozon i Dobson enheter John Lindstro m - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 5/26 Exempel Till mpningr Signlbehndling V gho jd John Lindstro m - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 6/26 Exempel Till mpningr Signlbehndling Florence Nightingle en.wikipedi.org/wiki/florence_nightingle John Lindstro m - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 7/26

Exempel Tillämpningr Signlbehndling Detektion v sprängämne John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 8/26 Exempel Tillämpningr Signlbehndling NQR signl met-mfetmin John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 9/26 Exempel Tillämpningr Signlbehndling Tillämpningr för mtemtisk sttistik (forts) Medicin & Häls Miljö Processindustri Biologi Försäkringr Spel/Lotterier Geologi osv The best thing bout being sttisticin is tht you get to ply in everyone s bckyrd. John Wilder Tukey. John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 10/26

Prktisk detljer MpleTA Dtorlbortion Projekt Kursen går över 1 läsperiod 2 föreläsningr i veckn 2 räkneövningr i veckn 1 dtorlbortion i veckn (obligtorisk i läsveck 1 & 4) Exmintion: Godkänt MpleTA-test, senst 2014-09-19 Närvro på dtorlbortioner i läsveck 1 & 4 Godkänt projektrbete (inlämning 2014-10-10) Tentmin 2014-10-28 Kurshemsid: www.mths.lth.se/mtstt/kurser/fms086 Föreläsre: John Lindström, MH319 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 11/26 Förkunskpskrv MpleTA Dtorlbortion Projekt För tt få läs kursen måste mn h klrt 6 högskolepoäng inom: Endimensionell nlys (FMA410, FMAA01, FMAA05) Flerdimensionell nlys (FMA430, FMA435, FMA025) innn kursen strtr. John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 12/26 MpleTA MpleTA Dtorlbortion Projekt Viss övningsuppgifter i MpleTA mplet.mths.lth.se/mplet/login/login.do Logg in med StiL-identitet Registrer er på Mtemtisk Sttistik BKN & BME. Tre typer v uppgifter: 1. FMS086-slh: ÖVNINGSUPPGIFTER i snnolikhetsteori 2. FMS086-inf: ÖVNINGSUPPGIFTER i inferensteori 3. TEST FMS086, Dedline 2014-09-19 Testet skll klrs (7 v 10) senst 2014-09-19 (fredg läsveck 3). John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 13/26

MpleTA Dtorlbortion Projekt Dtorlbortion Dtorlbortionern är relevnt för projektet Obligtorisk i läsveck 1 & 4 Anmälning vi Live@Lund (https://livetlund.lu.se/). 10 eller 20 pltser per tillfälle. John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 14/26 MpleTA Dtorlbortion Projekt Projekt Löses i grupper om 2. Individuell dt för vrje grupp www.mths.lth.se/mtstt/kurser/fms086/noxdt/ Inlämning senst 2014-10-10 (fredg läsveck 6) Rätts under veck 7. Eventuell nmärkningr korrigers under dtorlbortionen i läsveck 8. John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 15/26 Exempel Dt Olik typer v vribler (observtioner) Diskret Antr distinkt värden, ex: Binär vribler: Antr endst 2 värden: defekt/hel, j/nej. Kvlittiv vribler: Klsstilhörighet: färg, prtisympti, etc. Heltlsvribler: Antl Kontinuerlig Antr godtycklig reell värden (möjligen i ett intervll). Fosfor-hlten i Höje Å Tempertur John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 16/26

Exempel: Medelvärde & Vrins Exempel Givet observtioner: ( 1.21; 0.79; 0.30; 0.29; 0.49; 0.67; 0.72; 0.73; 1.03; 1.63 ) Beräkn: 1. Medelvärde 2. Medin 3. Vrins 4. Stndrdvvikelse John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 17/26 Frekvens Kolmogorov Ex Frekvenstolkning v snnolikhet Upprep ett slumpmässigt försök n gånger Antl ggr A inträffr n P(A), då n växer. 1 Reltiv frekvensen v ntl treor Reltiv frekvens 0.8 0.6 0.4 0.2 0 10 0 10 1 10 2 10 3 10 4 10 5 Antl tärningskst 1/6? John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 18/26 Snnolikhet Frekvens Kolmogorov Ex Snnolikheten tt en händelse A skll inträff bet. P(A) En snnolikhet måste uppfyll följnde, Kolmogorovs xiomsystem: 0 P(A) 1 En snnolikhet är ett tl melln 0 och 1 P(Ω) = 1 Snnolikheten tt något skll händ är 1 P(A B) = P(A) + P(B) Om och endst om A och B är oförenlig John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 19/26

Exempel I Frekvens Kolmogorov Ex Kst en tärning och definer händelsern A : Minst 4: = {4:, 5:, 6:} B : Högst 5: = {1:, 2:, 3:, 4:, 5:} C : 3: = {3:} Vd är: 1. P(A B)? 2. P(A B)? 3. P(A C)? John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 20/26 Exempel II Frekvens Kolmogorov Ex Kst 4 tärningr vd är snnolikheten tt få: 1. All (4 stycken) 3:or? 2. Ing 5:or? 3. Minst ett udd (1:, 3:, 5:) nummer? John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 21/26 Snnolikhetsfunktion För en diskret s.v. X definiers snnolikhetsfunktionen som p X (k) = P(X = k) Någr egenskper: 0 p X (k) 1, eftersom det är snnolikheter b P( X b) = p X (k) ll k k= p X (k) = 1. Slh tt X skll nt något värde är 1. John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 22/26

Täthetsfunktion En kontinuerlig s.v X hr i stället en täthetsfunktion f X (x). P(X A) = f X (x) dx A Någr egenskper: f X (x) 0 P( X b) = b f X (x) dx f X (x) dx = 1. Slh tt X skll nt något värde är 1. John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 23/26 Fördelningsfunktion För tt räkn ut snnolikheter behöver mn summer p X (k) eller integrer f X (x). Det kn därför vr nvändbrt tt h en fördelningsfunktion (borde het kumultiv förd.funk.) F X (x) = P(X x) Någr egenskper: 0 F X (x) 1, eftersom det är en snnolikhet F X (x) är växnde. Diskret Kontinuerlig F X (x) = k x p X (k) F X (x) = x p X (k) = F X (k) F X (k 1) f X (x) = d dx F X(x) f X (t) dt John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 24/26 Fördelningsfunktion Diskret b P( < X b) = p X(k) P( < X b) = F X(b) F X() k=+1 p X (k) F X (x) P( < X b) = b b k k b f X(x) dx Kontinuerligt P( < X b) = F X(b) F X() f X (x) F X (x) b x b x John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 25/26

Väntevärde Väntevärdet nger tyngdpunkten för fördelningen och kn tolks som det värde mn får i medeltl i lång loppet. { E(X) = xf X(x) dx Kont. k kp X(k) Diskr. Vrins Vrinsen nger hur utspridd X är kring sitt väntevärde. [ ] } 2 V(X) = E{ X E(X) = E(X 2 ) E(X) 2 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 26/26