2012 Trelleborgs kommun
Innehållsförteckning Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning 2012 3 Personalredovisning 4 Antal anställda 4 Tillsvidareanställda 4 Visstidsanställda 4 Timavlönade 5 Årsarbeten 5 Ålder 6 Åldersstruktur 6 Åldersstruktur per befattningsgrupp 7 Personalavgångar 8 Personalomsättning 9 Pensionsavgångar 9 Jämställdhetsredovisning 11 Andel anställda och chefer 11 Lön 11 Arbetstidsgrad 12 Uppföljning av jämställdhetsplan 12 Jämställdhet och mångfald 14 Medarbetarundersökning 14 Friskvård Hälsofrämjande åtgärder 14 Lönerörelse 15 Utbildning 15 Hälsobokslut 16 Sjukfrånvaro totalt, köns- och åldersfördelat 16 Sjukfrånvaro totalt, köns- och åldersfördelat, nämndsnivå 17 Sjukfrånvarodagar per nämnd 18 Nyckeltal hälsobokslut 18 Slutsatser om sjukfrånvaron 19 Personalekonomiska nyckeltal 20 Löneförändring 20 Nyckeltal för sjukfrånvaro-, utbildnings- och personalomsättningskostnader 21 Sammanställt av Mats Åstrand Foto: David Svensson Trelleborgs kommun, mars 2013 2
Personalekonomisk redovisning 2012 Trelleborgs kommun producerar välfärdstjänster inom ett brett område. Gemensamt för verksamheten är att den är personalintensiv. Personalen är kommunens största och viktigaste resurs och därmed också dess största kostnad. För att följa upp hur personalresurserna använts tar vi varje år fram en personalekonomisk redovisning. Ambitionen är att denna redovisning ska utgöra en grund för analys och utveckling samt strategiska bedömningar avseende olika frågor och förhållanden som rör medarbetarna. I Trelleborgs kommun arbetade 3 075 tillsvidareanställda, 231 visstidsanställda och cirka 500 timavlönade den 1 november 2012. Antalet anställda har ökat något under 2012. Antalet producerade timmar under året minskade med 0,4 procent jämfört med 2011. Totalt producerade kommunens anställda 2 905 årsarbeten, eller närmare fem miljoner arbetstimmar. Av kommunens anställda är cirka 80 procent kvinnor. Kvinnorna arbetar i betydligt högre grad deltid än männen. En långsam ökning mot högre andel heltidsarbetande kvinnor har skett under de senaste tio åren då andelen ökat från 55 till 63 procent. Under de senaste tre åren har andelen män som arbetar heltid minskat från 89 till 84 procent. Andelen kvinnliga chefer var 2012 drygt 58 procent. Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 2012 cirka tio procent till männens fördel. Personalomsättningen ökade något från 7,0 procent 2011 till 7,2 procent 2012 och kostnaderna för personalomsättningen ökade med åtta procent. Under året avslutade 221 medarbetare sin tillsvidareanställning i Trelleborgs kommun, av dessa gick 67 i pension. Utbildningskostnaderna av personalen låg på ungefär samma nivå som 2011. Medelåldern för kommunens anställda minskade marginellt under 2012 med 0,1 år till 46,4 år. Kvinnorna hade en medelålder på 46,2 år och männen på 47,2 år. Den genomsnittliga lönenivån för kommunens tillsvidare- och visstidsanställda ökade med 4,3 procent 2012 vilket är en ökning jämfört med 2011 då lönenivån ökade med 2,5 procent. Genom att färre arbetstimmar utfördes 2012 ökade lönekostnaderna i lägre grad än lönenivån, ökningen blev 3,3 procent. Sjukfrånvaron har efter flera års minskning ökat något under 2012 och slutade för helåret på 4,8 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2011. Sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procentenheter både gällande korttids- och långtidsfrånvaro. Korttidssjukfrånvaron, upp till 14 sjukdagar, utgjorde 2,3 procentenheter och långtidssjukfrånvaron 2,5 procentenheter av den totala sjukfrånvaron. Kostnaden för sjukfrånvaron uppgick 2012 till 23,0 miljoner kronor, en ökning jämfört med 2011 med 1,2 miljoner kronor. Trelleborg den 28 februari 2013 Jonas Rosenkvist Kommundirektör Magnus Dahlberg Personalchef 3
Personalredovisning Personalekonomisk redovisning Personalredovisningen består av personalstatistik med analys och kommentarer. Uppgifterna är hämtade från kommunens personalsystem. En del statistik avser hela året medan annan statistik beskriver en specifik tidpunkt, 1 november eller 31 december. Detta anges i varje tabellrubrik. Nämndsorganisationen förändrades den 1 januari 2011. Som en följd av detta gjordes under första halvåret 2011 ett flertal organisations- och personalförändringar. Dessa förändringar gör det svårare att göra jämförelser över åren i personalredovisningen. Personalstatistiken har därför räknats om gällande antal anställda och årsarbeten för 2010 och justerats för de gjorda förändringarna. Antal anställda Antal anställda redovisas efter anställningsform; tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönade. Bildningsnämnden och socialnämnden är de dominerande verksamheterna. Inom bildningsnämnden arbetar 43 procent och inom socialnämnden arbetar 33 procent av kommunens anställda. Tillsvidareanställda Antalet tillsvidareanställda har ökat med 16 anställda mellan den 1 november 2011 och den 1 november 2012 och uppgick då till 3 075 anställda. Bildningsnämnden har minskat med 40 anställda beroende på demografiska förändringar och minskat elevunderlag i särskolan. Arbetsmarknadsnämndens ökning med 15 anställda har skett genom projekt som finansierats externt. Tekniska nämnden ökade främst för att nio anställda flyttades över från servicenämnden den 1 januari 2012. Tabell 1. Antal anställda; tillsvidareanställda den 1 november respektive år 2012 2011 2010 Kommunstyrelse 143 134 130 Överförmyndarnämnd 3 2 2 Socialnämnd 1 026 1 013 1 035 Bildningsnämnd 1 310 1 350 1 337 Kulturnämnd 66 66 64 Fritidsnämnd 44 44 44 Arbetsmarknadsnämnd 56 41 32 Samhällsbyggnadsnämnd 41 36 34 Servicenämnd 253 254 252 Teknisk nämnd 130 119 122 Totalt 3 075 3 059 3 052 Visstidsanställda Antalet visstidsanställda har ökat något över de jämförda åren vid mätpunkten den 1 november. 4
Tabell 2. Antal anställda; visstidsanställda den 1 november respektive år 2012 2011 2010 Kommunstyrelse 5 6 4 Överförmyndarnämnd 0 0 1 Socialnämnd 58 62 27 Bildningsnämnd 120 123 144 Kulturnämnd 7 5 8 Fritidsnämnd 1 0 1 Arbetsmarknadsnämnd 18 12 8 Samhällsbyggnadsnämnd 5 3 3 Servicenämnd 14 10 8 Teknisk nämnd 4 3 7 Totalt 231 224 211 Timavlönade Timavlönade används i de flesta av kommunens verksamheter för kortare jobb. Under en månad arbetar cirka 500 timavlönade någon gång. Under 2012 producerade timavlönade cirka 349 000 timmar, 205 årsarbeten, till en kostnad av cirka 52 miljoner kronor. Detta var ungefär samma nivå som 2011. Timavlönade finns främst inom socialnämnden, 47 procent, och bildningsnämnden, 35 procent. Årsarbeten Antalet producerade timmar omräknat till årsarbeten visar att det totalt producerades drygt 2 905 årsarbeten under 2012, eller närmare fem miljoner arbetstimmar. Detta var en marginell minskning jämfört med 2011. Årsarbeten producerade av tillsvidareanställda ökade något mellan 2011 och 2012. Visstidsanställda minskade och timavlönade ökade något mellan åren. Av totala antalet årsarbeten producerades 81 procent av tillsvidareanställda under 2012. Andel årsarbeten producerade av kvinnor uppgick till 77,0 procent, en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med 2011. För 2010 har antalet årsarbeten räknats om utifrån den organisation som gällt under 2011. För att göra jämförelsen helt rättvis mellan 2010 och 2011 behöver även hänsyn tas till att en samlad måltidsorganisation inte inrättades förrän den 1 april 2010. Cirka 20 årsarbeten inom måltidsverksamheten ingår i bildningsnämndens årsarbeten 2010. Motsvarande för socialnämnden var fem årsarbeten 2010. I realiteten hade därför servicenämnden en ökning med cirka tolv årsarbeten 2011, Socialnämnden hade med hänsyn till måltidsorganisationen en ökning med cirka 28 årsarbeten och bildningsnämnden ökade med cirka 15 årsarbeten under 2011. Bildningsnämnden har minskat mellan 2011 och 2012 med 46 årsarbeten, arbetsmarknadsnämnden har ökat med 21 årsarbeten och samhällsbyggnadsnämnden har ökat med åtta årsarbeten mellan 2011 och 2012. Den verksamhetsöverförning som skedde mellan servicenämnden och tekniska nämnden genererade 10,7 årsarbeten 2012. Det innebär att servicenämnden hade en ökning av antalet årsarbeten för övriga verksamheter medan tekniska nämnden hade motsvarande minskning mellan 2011 och 2012. Som jämförelse läggs antalet tjänster omräknat till heltidstjänster in som gällde den 1 november 2012. I tjänsterna ingår tillsvidareanställda. Med detta menas att antalet heltidstjänster är lika med den grundbemanning som bör finnas varför antalet årsarbeten bör utgöras av antalet heltidstjänster plus semestervikarier. 5
Tabell 3. Antal årsarbeten respektive år baserat på årsarbetstid om 1 700 timmar 2012 2011 2010 Heltidstjänster 1/11 2012 Heltidstjänster 1/11 2011 Kommunstyrelse 103,1 97,5 97,7 98,7 94,9 Överförmyndarnämnd 2,5 2,2 2,6 3,0 2,0 Socialnämnd 972,4 974,9 951,9 885,1 867,9 Bildningsnämnd 1 226,1 1 272,2 1 277,0 1 233,6 1 273,2 Kulturnämnd 54,8 54,0 51,4 52,1 53,4 Fritidsnämnd 46,1 46,2 47,0 42,6 42,6 Arbetsmarknadsnämnd 76,2 57,0 36,1 54,1 39,3 Samhällsbyggnadsnämnd 41,8 33,7 33,4 40,6 35,4 Servicenämnd 236,0 237,2 199,9 229,5 230,1 Teknisk nämnd 146,3 142,3 142,0 129,2 117,5 Totalt 2 905,3 2 917,2 2 838,5 2 771,2 2 765,3 Diagram 1: Antal anställda och årsarbeten 2010-2012 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Tillsvidareanst Visstidsanst Årsarbeten 2010 2011 2012 Ålder Medelåldern bland tillsvidareanställda minskade marginellt med 0,1 år 2012 jämfört med 2011 till 46,4 år. Kvinnornas medelålder var oförändrat 46,2 år medan männens medelålder minskade till 47,2 år. Åldersstruktur Åldersstrukturen för tillsvidareanställda har förändrats något jämfört med 2011 genom ökning i åldersgrupperna upp till 29 år och 60 år och däröver samt minskning i åldersgrupperna mellan 30 och 59 år. 6
Diagram 2: Åldersstruktur tillsvidareanställda 2010-2012 per den 31/12 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0-29 30-39 40-49 50-59 60-2010 2011 2012 Högst andel 50 år och äldre hade tekniska nämnden med 57 procent, servicenämnden med 51 procent och samhällsbyggnadsnämnden med 50 procent. Högst andel anställda under 40 år hade arbetsmarknadsnämnden med 71 procent och kulturnämnden och fritidsnämnden med vardera 41 procent. Tabell 4: Åldersstruktur per nämnd, tillsvidareanställda 2012-12-31-29 30-39 40-49 50-59 60- Totalt Kommunstyrelse 9 25 24 33 14 105 Socialnämnd 96 188 304 327 116 1 031 Bildningsnämnd 70 307 381 348 199 1 305 Kulturnämnd 3 26 19 9 9 66 Fritidsnämnd 12 8 7 12 5 44 Arbetsmarknadsnämnd 12 24 14 6 0 56 Samhällsbyggnadsnämnd 7 8 10 11 5 41 Servicenämnd 10 35 77 94 39 255 Teknisk nämnd 8 19 24 54 23 128 Totalt 227 640 860 894 410 3 031 Åldersstruktur per befattningsgrupp I åldersstruktur per befattningsgrupp ingår utvalda befattningar med minst tio tillsvidareanställda eller där snarlika befattningar tillsammans blir minst tio tillsvidareanställda. 7
Tabell 5: Åldersstruktur per befattningsgrupp, utvalda befattningar, tillsvidareanställda 2012-12-31-29 30-39 40-49 50-59 60- Totalt Assistent/skolassistent 3 3 8 3 17 Barnskötare 7 18 56 49 21 151 Boendestödjare 23 31 33 35 10 132 Brandman (heltid) 4 7 2 6 1 20 Ekonomibiträde 2 13 27 30 13 85 Elevassistent 1 9 14 18 7 49 Enhetschef (soc., arb. markn) 7 13 13 2 35 Fastighetsskötare, -tekn, -värd 1 2 7 6 16 Fritidsledare 4 3 3 3 13 Fritidspedagog 8 22 27 16 3 76 Förskollärare 32 88 87 86 28 321 Hemvårdare 50 91 188 190 58 577 Kock/kokerska 2 7 16 13 2 40 Lokalvårdare/skolstäd 2 9 18 30 14 79 Lärare Grundskola 15 98 101 73 43 330 Gy teoretiska 1 19 22 17 20 79 Gy yrkesinriktade 2 12 12 10 36 Idrott 1 4 3 2 1 11 Specialpedagog 9 9 13 15 46 Särskola 2 6 7 5 20 Modersmål 1 3 3 10 5 22 Musiklärare (kulturnämnden) 2 7 4 2 1 15 Parkarbetare 1 4 7 4 16 Personlig assistent 13 17 18 15 3 66 Rektor 8 6 5 19 Sjuksköterska 1 5 7 15 11 39 Socialsekreterare/socionom 1 19 9 12 3 44 Fet stil markerar att minst hälften av befattningshavarna är 50 år eller äldre. Personalavgångar Personalavgångarnas orsaker under 2012 har ungefär samma fördelning och antal som 2011. Avgångsorsak av annan orsak var högre 2010 men berodde på att 38 anställda inom hemtjänsten bytte arbetsgivare i samband med att verksamhet lades ut på entreprenad. 8
Tabell 6: Antal tillsvidareanställda som slutat arbeta i kommunen fördelade på avgångsorsaker 2012 2011 2010 Egen begäran 129 126 98 Pension 67 59 60 Förordnande/vikariat upphört 1 5 1 Arbetsbrist 2 1 7 Uppsägning Sjukersättning Annan orsak 22 27 51 Totalt 221 218 217 Personalomsättning Personalomsättning mäts som antal tillsvidareanställda som slutat i kommunen under året med antal tillsvidareanställda den 1 november 2012. Anställda som fått nytt arbete inom kommunen finns inte med bland dem som slutat. För mindre nämnder får enstaka avgångar stor betydelse för statistiken, en viss försiktighet i tolkningen av personalomsättningen bör därför göras. Personalomsättningen ökade något mellan 2011 och 2012 från 7,0 till 7,2 procent. Pensionsavgångar utgjorde 67 av de 221 tillsvidareanställda som slutade under 2012. Oräknat pensionsavgångar var den totala personalomsättningen för 2012 4,9 procent, en minskning jämfört med 2011 med 0,2 procentenheter. För nämnder med hög medelålder har pensionsavgångar större betydelse för personalomsättningen. Av de som slutade under 2012 berodde hälften på pensionsavgångar gällande servicenämnden och tekniska nämnden. För samhällsbyggnadsnämnden var fem av sju avgångar med pension. Tabell 7: Personalomsättning Antal tillsvidareanst som slutat under 2012 Antal tillsvidareanst 1 november 2012 Personalomsättning (%) 2012 2011 Kommunstyrelse 3 146 2,1 8,8 Socialnämnd 62 1 026 6,0 6,8 Bildningsnämnd 109 1 310 8,3 6,7 Kulturnämnd 5 66 7,6 7,6 Fritidsnämnd 3 44 6,8 4,5 Arbetsmarknadsnämnd 10 56 17,9 7,3 Samhällsbyggnadsnämnd 7 41 17,1 13,9 Servicenämnd 14 253 5,5 5,1 Teknisk nämnd 8 130 6,2 12,6 Totalt 221 3 075 7,2 7,0 Pensionsavgångar Pensionsavgångarna för tillsvidareanställd personal under de närmaste tio åren beräknas ligga på mellan 60 och 100 anställda per år. Sammanlagt innebär det att drygt 850 anställda kommer att gå i pension fram till 2022, 28 procent av dagens tillsvidareanställda. För det närmaste året, 2013, redovisas ett lägre antal än följande år vilket beror på att en del går i pension innan man uppnår 65 år, under 2012 gick 17 anställda i förtida pension. Kommunen har också 30 anställda som uppnått 9
65 års ålder men som valt att fortsätta arbeta. Antalet anställda som fortsatt arbeta efter uppnådda 65 år har de senaste åren legat mellan 15 till 20 anställda, undantaget 2011 då det var 26 anställda. Tabell 8: Pensionsavgångar, förväntade tillsvidareanställda AB-avtalet 2013 2014 2015 2016 2017 * Kommunstyrelse 2 2 1 5 8 3 Socialnämnd 16 22 26 22 26 4 Bildningsnämnd 21 21 51 46 41 15 Kulturnämnd 1 1 2 2 2 Fritidsnämnd 1 2 2 Arbetsmarknadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd 2 2 Servicenämnd 9 6 4 6 10 3 Teknisk nämnd 4 3 5 4 6 1 Totalt 53 57 90 87 93 30 *tillsvidareanställda som fortsatt jobba efter fyllda 65 år I diagrammet nedan gällande faktiska och förväntade pensionsavgångar redovisas förväntade pensionsavgångar enligt de prognoser som togs fram året innan gällande de som under närmaste året kommer att uppnå pensionsåldern. Förväntade pensionsavgångar för 2012 är de som redovisades i den personalekonomiska redovisningen för 2011. I den prognosen förväntades 38 tillsvidareanställda avgå med pension 2011. Det verkliga utfallet blev 67 där 17 utgjordes av förtida pensionsavgångar. Samtidigt valde ett tjugotal anställda att fortsätta arbeta efter uppnådda 65 år. På samma sätt gäller redovisningen för förväntade pensionsavgångar för 2003-2011, det är den prognos som togs fram inför det aktuella året som redovisas. Den slutsats man kan dra av jämförelsen är att ett betydande antal anställda går i pension ett eller ett par år innan 65 års ålder. Det har också blivit vanligare att fortsätta arbeta även efter att man fyllt 65 år. Detta påverkar i mindre grad den långsiktiga prognosen om 70-100 pensionsavgångar per år. De 30 som valt att fortsätta arbeta efter uppnådda 65 år finns inte med bland de förväntade pensionsavgångarna för 2013 och framåt i diagrammet. Diagram 3: Pensionsavgångar, faktiska 2002-2012 och förväntade 2003-2022 120 100 80 60 40 20 0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 Enligt prognos Faktiskt utfall 10
Jämställdhetsredovisning Jämställdhetsredovisningen består av personalstatistik gällande könsfördelning av anställda och chefer, lönenivåer och arbetstidsgrad samt uppföljning av mål i jämställdhetsplanen. Andel anställda och chefer Av kommunens anställda var 79,4 procent kvinnor den 1 november 2012. Det var en något mindre andel än ett år tidigare men var i stort sett samma könsfördelning som de senaste åren. Andelen kvinnor har legat på 79-80 procent sedan 2003. Högst andel kvinnor fanns inom socialnämnden med 92 procent och lägst andel fanns inom tekniska nämnden med 19 procent. Andelen kvinnliga chefer var betydligt lägre än andelen anställda kvinnor. Drygt hälften, 58 procent, av cheferna var kvinnor. Detta var en ökning med nästan två procentenheter jämfört med 2011. Tabell 9. Andel tillsvidareanställda kvinnor och andel kvinnliga chefer 1 november respektive år Andel tillsvidareanställda kvinnor (procent) Andel kvinnliga chefer (procent) 2012 2011 2012 2011 Kommunstyrelse 39,9 40,4 45,5 33,3 Socialnämnd 92,3 92,7 82,5 76,7 Bildningsnämnd 83,5 83,8 58,5 64,3 Kulturnämnd 63,6 65,2 50,0 57,1 Fritidsnämnd 31,8 34,1 0 28,6 Arbetsmarknadsnämnd 69,6 75,6 60,0 75,0 Samhällsbyggnadsnämnd 58,5 58,3 50,0 33,3 Servicenämnd 77,5 76,8 53,8 62,5 Teknisk nämnd 19,2 17,6 10,0 15,8 Totalt 79,4 80,0 58,2 56,4 Lön Medianlönen för kvinnor låg den 31 december 2012 på 24 500 kronor. Medianlönen för män var 26 800 kronor, en skillnad mellan kvinnor och män på drygt nio procent. Skillnaden i medellön mellan könen var något större, drygt 12 procent. Skillnaden gällande medianlön har minskat med 0,5 procentenheter jämfört med 2011 medan skillnaden avseende medellön har minskat med 0,7 procentenheter. Arbetsmarknadsnämnden hade i stort sett ingen löneskillnad mellan könen avseende medianlönen. Även tekniska nämnden hade liten löneskillnad mellan könen, medianlönen för kvinnor låg där 1,1 procent högre än för män. 11
Tabell 10. Medellön och medianlön, kvinnor - män, tillsvidareanställda 31 december 2012 Antal Medellön Medianlön Kommunstyrelse K 57 31 498 30 100 M 47 31 894 27 000 Socialnämnd K 949 23 718 22 750 M 79 25 600 23 400 Bildningsnämnd K 1 088 27 136 26 700 M 214 29 623 28 500 Kulturnämnd K 42 27 298 26 900 M 24 29 315 26 050 Fritidsnämnd K 14 23 600 22 050 M 30 25 571 23 500 Arbetsmarknadsnämnd K 37 25 231 24 050 M 19 26 232 24 000 Samhällsbyggnadsnämnd K 24 32 334 30 000 M 17 33 337 31 085 Servicenämnd K 196 22 540 21 500 M 58 27 655 24 800 Teknisk nämnd K 25 27 304 25 860 M 103 28 645 25 590 Totalt K 2 431 25 557 24 500 M 590 28 713 26 800 Arbetstidsgrad Av kommunens anställda arbetade 67,7 procent heltid och 32,3 procent deltid vilket gällande heltidsarbetande var en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med 2011. Andelen kvinnor som arbetade heltid låg på samma nivå som 2011, 63 procent. Andelen män som arbetade heltid ökade något till 84 procent 2012 men har sjunkit med fem procentenheter sedan 2009. Tabell 11: Andel anställda fördelade på arbetstidsgrad och kön, alla anställda, 1 november respektive år 2012 2011 2010 Procent av heltid Kvinnor procent Män procent Kvinnor procent Män procent Kvinnor procent Män procent 100 63 84 63 83 60 86 75-99 28 8 26 10 29 7 50-74 7 6 9 5 9 5 0-49 2 2 2 2 2 2 Totalt 100 100 100 100 100 100 Uppföljning av jämställdhetsplan I denna del redovisas de mål i jämställdhetsplanen som är möjliga att mäta genom personalstatistik. Trelleborgs kommuns jämställdhetsplan antogs av kommunfullmäktige våren 2010 och denna kommer att revideras vart tredje år. Uttag av föräldradagar Mål enligt jämställdhetsplanen: Ska öka bland män med 15 procent 2010 och på längre sikt ska uttaget av föräldraledighet bland kvinnor och män vara lika stort. 12
Männens andel av uttag av föräldraledighet bland kommunens anställda har ökat från 5,1 procent 2009 till 7,1 procent 2010 och 8,0 procent 2011. Under 2012 minskade männens andel till 7,7 procent. Det betyder att männens relativa andel av föräldraledigheten ökade med 39 procent 2010 och 13 procent 2011 men minskade 2012 med fyra procent. Sett till uttagen föräldraledighet i timmar har männen ökat uttaget med 47 procent 2010 och med 31 procent 2011 men minskat med 24 procent 2012. Ska män och kvinnor ta ut lika mycket ska uttaget motsvara fördelningen av anställda, 20,6 procent män. Målet med 15 procent ökning är därmed uppfyllt medan det är en bit kvar till det långsiktiga målet. Tabell 12: Uttag av föräldraledighet i timmar 2012 2011 2010 2009 Kvinnor 211 692 266 902 231 128 223 747 Män 17 741 23 267 17 757 12 086 Totalt 229 433 290 169 248 885 235 833 Sjukfrånvaro Mål enligt jämställdhetsplanen: Sjukfrånvaron ska totalt inte överstiga fem procent och sjukfrånvaron för kvinnor ska inte ligga högre än för män. Den totala sjukfrånvaron har ökat till 4,8 procent 2012. Sjukfrånvaron för både kvinnor och män har ökat men ökningen var större för kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor gällande sjukfrånvaron har ökat både 2010, 2011 och 2012. Målet för totala sjukfrånvaron uppfyllt. Målet att minska skillnaden mellan könen är inte uppfyllt. Tabell 13: Sjukfrånvaro i procent för kvinnor, män och totalt 2012 2011 2010 Kvinnor 5,4 5,2 5,5 Män 2,5 2,4 3,4 Totalt 4,8 4,6 5,0 Rekrytering av underrepresenterat kön Mål enligt jämställdhetsplanen: Öka antalet anställda av underrepresenterat kön. Målet är en ökning av nyanställda av det underrepresenterade könet med två procent. Totalt har andelen män ökat med 0,9 procentenheter mellan 2010 och 2012. Andelen män av externt nyrekryterade tillsvidareanställda har ökat från 19 till 29 procent mellan 2010 och 2012. Utifrån denna jämförelse är målet uppfyllt. Samhällsbyggnadsnämnden låg inom definitionen för jämn könsfördelning. Kommunstyrelsen låg nästan inom ramen för jämn könsfördelning men de ingående förvaltningarna, kommunledningsförvaltningen och räddningstjänsten, var klart kvinno- respektive mansdominerade. Jämn könsfördelning råder om könsfördelningen ligger mellan 40-60 procent. 13
Tabell 14: Könsfördelning i procent, tillsvidareanställda 1 november respektive år 2012 2011 män kvinnor män kvinnor Kommunstyrelse 60,1 39,9 59,6 40,4 Socialnämnd 7,7 92,3 7,3 92,7 Bildningsnämnd 16,5 83,5 16,2 83,8 Kulturnämnd 36,4 63,6 34,8 65,2 Fritidsnämnd 68,2 31,8 65,9 34,1 Arbetsmarknadsnämnd 30,4 69,6 24,4 75,6 Samhällsbyggnadsnämnd 41,5 58,5 41,7 58,3 Servicenämnd 22,5 77,5 23,2 76,8 Teknisk nämnd 80,8 19,2 82,4 17,6 Totalt 20,6 79,4 20,0 80,0 Jämställdhet och Mångfald Efter intensiva satsningar på likabehandling under ett par års tid har 2012 varit ett år då en stor del av ansvaret för det fortsatta arbetet har legat på chefer och medarbetare. På arbetsplatsnivå har diskussioner om rådande attityder och värderingar fortsatt med hjälp av (RE)Agera som togs fram under det ESF-finansierade projektet (o)likabehandling. Medarbetarundersökning Under september-oktober 2012 genomfördes kommunens medarbetarundersökning i samarbete med SKOP-research AB. Medarbetarundersökningen syftar till att kartlägga medarbetarnas attityd och inställning till arbetet och arbetssituationen. Årets undersökning innehöll totalt 46 olika påståenden varav enbart 9 påståenden var samma som i tidigare undersökningar. SKOP har dessutom en annan metod för att mäta NMI (NöjdMedarbetarIndex) än vad Markör (som tidigare genomfört tre undersökningar i kommunen) haft och resultatet för 2012 är av dessa anledningar inte jämförbart med tidigare år. Totalt 2 436 medarbetare besvarade enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 81 procent och en hög tillförlitlighet i resultatet. Kommunens NMI hamnade på 72, vilket var något lägre än genomsnittet bland Sveriges kommun- och landstingsanställda. De 46 påståendena var indelade i olika områdesindex och goda resultat återfinns inom områdena arbetstillfredsställelse, anda och samarbete, ledarskap och jämställdhet och mångfald. Utvecklingsmöjligheter finns bland annat inom områdena belastning och uppföljning av målsättningar samt huruvida medarbetarna är stolta över att arbeta för Trelleborgs kommun eller inte. Stolthetsfrågan har diskuterats av kommunstyrelsen under 2012 och kommunen kommer att fortsätta arbeta med den under kommande år. Friskvård - Hälsofrämjande åtgärder Kommunens hälsoarbete har som mål att påverka hälsan i positiv riktning. En förutsättning för att friskvård på arbetsplatsen ska ge ett gott resultat är att medarbetarna medverkar aktivt och själv 14
tar ansvar för och fattar beslut om att förändra sina levnadsvanor och sin livsstil för att främja hälsan. Trelleborgs kommun har tagit sikte på att försöka förbättra förutsättningarna och möjligheterna för de anställda att komma fram till detta beslut och att aktivt göra dessa förändringar. Under 2012 har kommunen erbjudit de anställa en skattefri friskvårdsförmån på upp till 1000 kronor att utnyttja för köp av friskvårdsinsatser av enklare slag. Med stöd av ett 90-tal hälsoinspiratörer ute på arbetsplatserna har kommunens medarbetare genom inspiration, motivation och information fått insikt i vad bra livsstilsval kan göra för hälsan. Kommunen har under året också arrangerat ett antal kostnadsfria föreläsningar för de anställda i kommunen. Tema har bl.a. varit kost, stress, medicinsk yoga och mindfulness. Förutom föreläsningar har de anställda erbjudits kostnadsfritt deltagande i Trelleborgsloppet, Sylvesterloppet samt kommunens egen gympa. Lönerörelse Inför budgetåret 2012 var endast ett fåtal avtal kända. Detta gällde endast de som var sifferlösa, d.v.s. där inget lägsta utfall var definierat i avtalen (AkademikerAlliansen, OFR:s förbundsområde hälso- och sjukvård: Vårdförbundet och LSR). I budgeten antogs att det generella utfallet skulle hamna på 2,5 procent, vilket utgick från de budgetförutsättningar SKL utkommit med. Samtliga centrala löneavtal hamnade på nivåer över 2,5 procent (OFR Allmänkommunal verksamhet: Vision, Ledarna och SSR: 2,6 procent, Kommunal 3 procent, Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds samverkansråd 4,2 procent). Efter sedvanlig analys av lönestrukturen fann Trelleborgs kommun att de förbund vars avtal är sifferlösa inte kunde erhålla lägre utfall än de vars utfall var definierade i avtalen. Det totala utfallet för 2012 blev 3,47 procent. Denna siffra beror på att de förbund med högst garanterat utfall enligt avtal också är de förbund med flest medlemmar. Utbildning Under året har Personalavdelningen genomfört två utbildningar i arbetsrätt och avtal för chefer och arbetsledare. Tjugotvå personer deltog i dessa utbildningar. Två utbildningar om arbetstidsregler har genomförts för 18 deltagare. Utbildning i lönesättning har genomförts vid ett tillfälle med 16 lönesättande chefer. Kurserna ingår i ett paket med grundkunskaper i personalfrågor som chefer behöver i sin befattning. Kurserna har hittills varit frivilliga men kommer successivt att bli obligatoriska delar av Trelleborgs kommuns ledarprogram. Då ett nytt elektroniskt rekryteringssystem införts har den vanliga rekryteringsutbildningen inte erbjudits under 2012. I stället har chefer och viss administrativ personal utbildats i det nya systemet. Kommunens chefer har under året deltagit i ledarprogrammet Ett coachande förhållningssätt. Programmet avslutas under våren 2013, varvid en ny omgång startas för nya chefer. 15
Hälsobokslut Sjukfrånvaron för 2012 hamnade på 4,8 procent vilket var en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2011. De flesta nämnder, undantaget socialnämnden och servicenämnden, hade en sjukfrånvaro under fem procent. Sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procentenheter både gällande korttids- och långtidsfrånvaro. Korttidssjukfrånvaron, upp till 14 sjukdagar, utgjorde 2,3 procentenheter och långtidssjukfrånvaron 2,5 procentenheter av den totala sjukfrånvaron. Kostnaden för sjukfrånvaron uppgick 2012 till 23,0 miljoner kronor, en ökning jämfört med 2011 med 1,2 miljoner kronor. I detta ingår sjuklön, semesterlönegrundande frånvaro och sociala avgifter. I hälsobokslutet redovisas sjukfrånvaro uppdelat på kön och ålder, andel sjukfrånvaro längre än 60 dagar, antal sjukfrånvarodagar, nyckeltal och långtidsfriska. Sjukfrånvaro totalt, köns- och åldersfördelat Sjukfrånvaron för kvinnor ökade 2012 till 5,4 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2011. För män ökade sjukfrånvaron 2012 med 0,1 procentenheter till 2,5 procent. Gällande den åldersfördelade sjukfrånvaron ökade denna för yngsta åldersgruppen, upp till 29 år, och för åldersgruppen 50 år och däröver med vardera 0,4 procentenheter. Åldersgruppen 30-49 år hade en minskad sjukfrånvaro med 0,1 procentenheter. Diagram 4: Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2010-2012 6 5 4 3 2 1 0 Kvinnor Män -29 30-49 50- Totalt 2010 2011 2012 16
Sjukfrånvaro totalt, köns- och åldersfördelat, nämndsnivå Bildningsnämnden hade en minskad sjukfrånvaro 2012 jämfört med 2011 med 0,2 procentenheter. Även mellan 2010 och 2011 minskade sjukfrånvaron med 0,2 procentenheter. Socialnämnden hade en ökad sjukfrånvaro 2012 med 0,4 procentenheter jämfört med 2011 till 5,9 procent. Det är främst åldersgruppen 50 år och däröver som ökade och hade en relativt hög sjukfrånvaro, på 7,0 procent 2012. Servicenämnden låg också över fem procents sjukfrånvaro 2012. Jämfört med 2011 ökade sjukfrånvaron med 0,8 procentenheter till 5,3 procent. Störst ökning av sjukfrånvaron hade åldersgruppen 50 år och däröver till 5,9 procent, en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med 2011. Arbetsmarknadsnämnden hade en ökad sjukfrånvaro, från 2,2 procent 2011 till 4,0 procent 2012. Samhällsbyggnadsnämnden, bildningsnämnden och tekniska nämnden hade en minskad sjukfrånvaro under 2012. Kulturnämnden och fritidsnämnden hade en fortsatt sjukfrånvaro på under två procent medan kommunstyrelsen ökade från 1,8 procent 2011 till 2,4 procent sjukfrånvaro 2012. Tabell 15: Sjukfrånvaro i procent, kvinnor / män, per åldersgrupp och totalt 2012, beräknat på tillgänglig ordinarie arbetstid Kvinnor Män -29 30-49 50- Totalt Kommunstyrelsen 2,7 2,0 0,9 1,6 3,1 2,4 Socialnämnd 6,2 3,7 4,1 5,3 7,0 5,9 Bildningsnämnd 5,1 2,7 2,5 4,5 5,2 4,7 Kulturnämnd 2,2 0,9 2,2 0,9 1,7 Fritidsnämnd 2,4 1,6 3,8 0,4 1,5 1,8 Arbetsmarknadsnämnd 5,0 2,0 4,2 3,4 6,1 4,0 Samhällsbyggnadsnämnd 1,7 1,0 1,9 1,4 1,2 1,4 Servicenämnd 5,9 3,3 4,4 4,6 5,9 5,3 Teknisk nämnd 4,2 1,8 1,3 1,7 2,8 2,3 Totalt 5,4 2,5 3,4 4,4 5,5 4,8 Tom ruta beror på för få antal anställda Andel av sjukfrånvaron som avser sammanhängande frånvaro under 60 dagar eller mer För Trelleborgs kommun totalt utgör 47 procent sammanhängande sjukfrånvaro under 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron. 17
Sjukfrånvarodagar per nämnd Det totala antalet sjukfrånvarodagar har ökat med fem procent, från 40 300 till 42 400, mellan 2011 och 2012. Tabell 16: Sjukfrånvarodagar per nämnd 2012 2011 Kommunstyrelsen 1 023 537 Socialnämnd 18 824 17 031 Bildningsnämnd 16 467 17 501 Kulturnämnd 330 310 Fritidsnämnd 210 152 Arbetsmarknadsnämnd 821 370 Samhällsbyggnadsnämnd 168 213 Servicenämnd 3 711 3 177 Teknisk nämnd 826 927 Totalt 42 380 40 326 Nyckeltal hälsobokslut Nyckeltalen för hälsobokslut syftar till att vidga analysen vid sjukfrånvaron genom att förutom att se på andelen sjukfrånvaro, i nyckeltalen benämnt sjuktal, även ta med korttidssjukfrånvaro, sjukfall, och två nyckeltal för rehabilitering, inflöde och återgångar. Sjuktal är sjukfrånvaron uttryckt i procent och är samma värde som tidigare redovisats i tabell 15. Sjukfall är ett relationstal som grundar sig på påbörjade sjukfall oavsett längd eller omfattning. I analysen kombineras nyckeltalen för sjuktal och sjukfall. Rehab inflöde är också ett relationstal som grundar sig på påbörjade sjukfall under mätperioden som varar längre än 28 dagar. Rehab återgångar är antalet återgångar efter att sjukdag 29 påbörjats relaterat till antal sjukfall som påbörjat sjukdag 29. Antalet nya respektive återgångna rehabfall är inga nyckeltal utan tas med för att öka informationen och förståelsen. Totalt för kommunen har sjuktalet minskat under de senaste åren till 4,6 procent 2011 för att därefter öka till 4,8 procent 2012. Nyckeltalet för sjukfall har däremot bara förändrats något när sjuktalet sjunkit och ökade mellan 2010 och 2012 från 8,6 till 8,9 2011 och 9,4 2012. Detta visar att korttidssjukfrånvaron legat närmast still medan långtidssjukfrånvaron minskat under några år. Under 2012 ökade både den kortare och den längre sjukfrånvaron. Flera nämnder hade klart högre nyckeltal för sjukfall än för sjuktal. Korttidssjukfrånvaron hade inom dessa nämnder relativt stor betydelse för sjukfrånvaron. För de nämnder som har sjuktal på 2-3 är ett något högre nyckeltal för sjukfall svårt att undvika. Men för de nämnder som har ett nyckeltal för sjukfall på 6 och däröver finns en risk att upprepad korttidssjukfrånvaro kan ge ökad längre sjukfrånvaro på sikt. I synnerhet gäller det nämnder med markant högre nyckeltal för sjukfall än för sjuktal. Socialnämnden har under flera år haft den största differensen mellan nyckeltalen och riskerar därmed i högre grad nya längre sjukfrånvarofall. Bildningsnämnden har haft en god utveckling gällande sjukfrånvaron men nyckeltalet för sjukfall är relativt högt. Även arbetsmarknadsnämnden och servicenämnden har ett relativt högt nyckeltal för sjukfall. 18
Nyckeltalet för rehab inflöde var oförändrat 0,5 2012 jämfört med 2011. Antalet faktiska rehabfall ökade från 273 till 294. Återgångarna var 239 vilket gav ett nyckeltal på 0,8, färre anställda kom tillbaka än de som påbörjade en längre sjukdomsperiod. Tabell 17: Nyckeltal hälsobokslut Sjuktal Sjukfall Nya rehabfall Rehab inflöde Återgångar Rehab återgångar Kommunstyrelse 2,4 4,4 7 0,3 7 1,0 Socialnämnd 5,9 13,3 120 0,6 92 0,8 Bildningsnämnd 4,7 8,0 118 0,5 96 0,8 Kulturnämnd 1,7 5,5 0,2 1,0 Fritidsnämnd 1,8 2,0 0,3 0,7 Arbetsmarknadsnämnd 4,0 9,0 0,2 0,3 Samhällsbyggnadsnämnd 1,4 5,1 0,1 1,0 Servicenämnd 5,3 8,9 31 0,7 27 0,9 Teknisk nämnd 2,3 4,5 9 0,3 11 1,2 Totalt 4,8 9,4 294 0,5 239 0,8 Tom ruta beror på fåtal nya rehabfall eller återgångar Slutsatser om sjukfrånvaron Sjukfrånvaron har sjunkit under fem år, från 8,2 procent 2006 till 4,6 procent 2011. Under 2012 ökade sjukfrånvaron till 4,8 procent men hamnade under de fem procent som varit målsättningen de senaste åren. Två nämnder låg över denna målsättning och hade också en betydande ökning av sjukfrånvaron under 2012. Andra nämnder har en fortsatt minskad sjukfrånvaro och några nämnder ligger runt två till tre procent sjukfrånvaro. Både den kortare och den längre sjukfrånvaron har ökat under 2012. Både kvinnor och män hade en ökad sjukfrånvaro. Kvinnor hade en större ökning än män under 2012 varför könsskillnaden gällande sjukfrånvaro ökat under 2012 liksom den gjorde 2011 och 2010. Den yngsta och den äldsta åldersgruppen hade en ökad sjukfrånvaro under 2012 medan åldersgruppen 30-49 år minskade något. Ett fortsatt arbete med den korta sjukfrånvaron och framför allt upprepad korttidssjukfrånvaro samt med rehabilitering av längre sjukfrånvaro kommer att fortsätta att behövas. Detta för att åter minska den totala sjukfrånvaron och få tillbaka en större andel i arbete av de som har längre sjukfrånvaro. 19
Personalekonomiska nyckeltal De personalekonomiska nyckeltal som redovisas är löneförändringar, sjukfrånvarokostnader, utbildningskostnader och personalomsättningskostnader. De tre senare relateras till totala personalutgifterna och för utbildningskostnader även till antal årsarbeten. Löneförändring Löneförändring är egentligen tre nyckeltal; lönekostnadsförändring, lönenivåförändring och lönevolymförändring. Dessa jämförs med utfallet av lönerevisionen 2012 samt löneökningar inkluderande löneglidning under 2012. Lönekostnadsförändring visar lönekostnadens utveckling mellan 2011 och 2012 för de enskilda nämnderna och för kommunen totalt. Den beräknas genom att de sammantagna lönerna för personal med månadslön jämförs mellan 2011 och 2012. Timavlönade ingår inte i jämförelsen. Lönenivåförändring visar hur lönenivåerna förändrats mellan de jämförda åren. Det beräknas genom att lönekostnaderna för respektive år divideras med antalet årsarbeten det aktuella året och därefter jämförs dessa kvoter med varandra. Resultatet blir en lönenivåförändring byggt på verkligt utfall och som man kan jämföra med utfallet av de årliga lönerevisionerna. Lönevolymförändring visar på hur stor del av lönekostnadsförändringen som beror på att antalet årsarbeten har förändrats, att personalvolymen förändrats. Lönevolymförändringen beräknas genom att lönekostnadsförändringen minskas med lönenivåförändringen. Lönerevision är den avtalade löneökningen gällande 2012 för identiska personer. I löneökning ingår dessutom andra lönehöjningar under året samt lönehöjningar för identiska personer som beror på ändrad befattning. Den totala lönekostnadsförändringen mellan 2011 och 2012 för månadsavlönade uppgick till 3,3 procent. Lönerevisionen gav 3,5 procent, löneökning inklusive löneglidning blev 3,8 procent och lönenivåförändringen var 4,3 procent. Anledningen till att lönekostnadsförändringen blev lägre än lönenivåförändringen beror på att antalet årsarbeten, för månadsavlönade, minskade mellan 2011 och 2012 vilket minskade lönekostnadsförändringen med 1,0 procent. Totalt ökade lönenivån mer än lönerevisions utfall. Det kan bero på olika anledningar; att nyanställda under året hamnar på en högre lönenivå än de som slutat under året eller att befattningssammansättningen förändrats 2012 jämfört med 2011, Tabell 21: Löneförändringar i procent mellan 2011 och 2012 Lönekostnadsförändring Lönenivåförändring Lönevolymförändring Lönerevision Löneökning Kommunstyrelse 7,2 3,8 3,4 2,8 3,4 Socialnämnd 3,9 4,3-0,4 3,1 3,2 Bildningsnämnd 0,1 4,3-4,1 3,9 4,4 Kulturnämnd 7,4 6,2 1,2 4,2 5,2 Fritidsnämnd 2,5 3,5-1,0 3,2 3,7 Arbetsmarknadsnämnd 27,3 2,9 24,5 2,9 3,5 Samhällsbyggnads nämnd 25,6 3,6 22,0 2,5 4,6 Servicenämnd 3,5 4,0-0,6 3,0 2,9 Teknisk nämnd 7,1 3,2 3,8 2,7 3,3 Totalt 3,3 4,3-1,0 3,5 3,8 20
Nyckeltal för sjukfrånvaro-, utbildnings- och personalomsättningskostnader Underliggande beräkningar Sjukfrånvarokostnader består av sjuklön, semesterlönegrundande frånvaro och sociala avgifter. I sjukfrånvarokostnader ingår vanligtvis även kostnader för administration, rekrytering av vikarie, övertidsersättningar, introduktion och inskolning av vikarie och produktionsstörningar. Dessa finns inte med i beräkningen av nyckeltal utan endast de rena kostnaderna för sjukfrånvaron. Utbildningskostnaderna beräknas genom en modell för schablonuppskattning. Beräkningsmodellen fungerar så att schablonuppskattning av övriga utbildningskostnader förutom kursavgifter relateras till det slag där kursavgifter bokförs. Övriga utbildningskostnader är arbetstid, resor, kost och logi etc. För varje nämnd har en faktor beräknats gällande dessa övriga utbildningskostnader. Personalomsättningskostnaderna schablonberäknas genom en ganska komplicerad modell där hänsyn tas till varifrån man rekryterats, på vilket sätt rekryteringen skett, vilken anställningsform rekryteringen skett till och vilken befattning det gäller. Rekryteringskostnad har uppskattats för varje befattning där kostnader ingår från beslut om rekrytering till att den anställde är självgående i sitt arbete, när introduktion och inskolning är färdig. Denna rekryteringskostnad multipliceras för varje rekrytering med en faktor mellan 0 och 1 som beror på kombinationen av rekryteringssätt, rekryteringsväg och anställningsform. De sammantagna rekryteringskostnaderna för varje nämnd under året utgör personalomsättningskostnaden. Personalutgifterna, som sjukfrånvaro-, utbildnings- och personalomsättningskostnaderna relateras till, utgörs av löner, ersättningar, kurskostnader, företagshälsovård, friskvård, personalrepresentation och övriga personalkostnader. Löner och ersättningar till förtroendevalda ingår ej utan det är utgifter som är relaterade till de anställda som är berörda av kostnaderna för sjukfrånvaro, utbildning och personalomsättning. Tabell 19: Underliggande beräkningar för personalekonomiska nyckeltal 2012 Personalutgifter Sjukfrånvaro kostnader Utbildnings kostnader Personalomsättningskostnader Kommunstyrelse 63 569 284 513 238 2 297 100 768 000 Socialnämnd 434 962 280 10 517 383 2 575 300 5 199 000 Bildningsnämnd 568 172 377 8 600 089 13 318 200 12 809 000 Kulturnämnd 24 863 124 189 569 583 400 1 059 000 Fritidsnämnd 19 538 828 144 858 507 900 197 000 Arbetsmarknadsnämnd 33 520 166 606 669 938 800 1 220 000 Samhällsbyggnadsnämnd 22 480 601 170 300 1 000 400 1 050 000 Servicenämnd 92 276 066 1 703 380 886 700 556 000 Teknisk nämnd 69 234 318 591 310 1 723 300 985 000 Totalt 1 328 617 044 23 036 796 23 831 100 23 845 000 Nyckeltal för sjukfrånvarokostnader Sjukfrånvarokostnaden totalt uppgick 2012 till 23,0 miljoner kronor vilket motsvarade 1,73 procent av personalutgifterna. För 2011 var kostnaden 21,8 miljoner kronor, 1,65 procent av personalutgifterna och 2010 var kostnaden 22,9 miljoner kronor, 1,85 procent av personalutgifterna. Den minskade sjukfrånvaron de senaste åren har inte fått motsvarande sänkning av sjukfrånvarokostnaderna vilket beror på att det varit den längre sjukfrånvaron som minskat. Korttidssjukfrånvaron, där kommuns kostnader främst finns, har över de senaste åren inte förändrats. 21
För de enskilda nämnderna syns betydelsen av fördelningen mellan korttids- och långtidssjukfrånvaro för sjukfrånvarokostnaden. Tydligast syns detta gällande socialnämnden som tidigare konstaterats hade ett högt nyckeltal för sjukfall. Även arbetsmarknadsnämnden har relativt hög sjukfrånvarokostnad i förhållande till totala sjukfrånvaron, med en tydlig koppling till hög andel korttidssjukfrånvaro. Nyckeltal för utbildningskostnader Utbildningskostnaderna relaterat till personalutgifter och årsarbeten låg totalt på ungefär oförändrad nivå 2012 jämfört med 2011. De nämnder som låg på en relativt hög nivå gällande utbildningskostnader kännetecknas av en hög andel specialistbefattningar. De nämnder som har lärare anställda hade också relativt hög utbildningskostnad vilket beror på lärares avtalsrätt till utbildningsdagar. Nämnder med få befattningsgrupper och många anställda har större möjlighet än nämnder med stor andel specialister att i egen regi anordna utbildningar. Utbildningskostnaden kan på detta sätt hållas nere vilket kan förklara de nämnder med relativt låga utbildningskostnader under 2012. Nyckeltal för personalomsättningskostnader Personalomsättningskostnaderna har ökat de senaste tre åren från en tidigare nivå på strax över en procent av personalutgifterna till 1,35 procent under 2010, 1,67 procent under 2011 till 1,79 procent under 2012. Tabell 20: Personalekonomiska nyckeltal Sjukfrånvaro kostnader / personalutgifter Utbildnings kostnader / personalutgifter Utbildnings kostnader / årsarbeten Personalomsättningskostnader / personalutgifter Kommunstyrelse 0,8 % 3,6 % 21 800 1,2 % Socialnämnd 2,4 % 0,6 % 2 600 1,2 % Bildningsnämnd 1,5 % 2,3 % 10 900 2,2 % Kulturnämnd 0,8 % 2,4 % 10 600 4,3 % Fritidsnämnd 0,7 % 2,6 % 11 000 1,0 % Arbetsmarknadsnämnd 1,8 % 2,8 % 11 500 3,6 % Samhällsbyggnadsnämnd 0,8 % 4,4 % 23 900 4,7 % Servicenämnd 1,8 % 1,0 % 3 700 0,6 % Teknisk nämnd 0,8 % 2,5 % 11 800 1,4 % Totalt 1,7 % 1,8 % 8 100 1,8 % 22