Lunds kommun Personalpolitisk uppföljning

Transkript

1 Lunds kommun Personalpolitisk uppföljning Spyken i Lund

2

3 Personalpolitiken ett medel för en bättre verksamhet! Lunds kommuns verksamhet är våra anställda. Kommunal verksamhet uppstår i mötet mellan våra anställda och barnet, föräldern, eleven, vårdtagaren, ungdomen, kulturkonsumenten, fastighetsägaren, den anhöriga, bidragstagaren med flera. Den upplevda kvalitén i de kommunala tjänsterna avgörs många gånger av våra anställdas bemötanden och kompetens. Därför är personalpolitiken i Lunds kommun strategiskt viktig för att kunna svara upp mot den service som våra brukare har rätt att förvänta sig. Den personalpolitiska uppföljningen är dels en personalstatistisk sammanfattning för Lunds kommun men framförallt en beskrivning över de personalpolitiska åtgärder som kommunen, förvaltningarna och de enskilda arbetsplatserna genomfört. När man ställer samman allt det som åstadkommits under 2009 har alla anställda i Lunds kommun anledning att känna sig stolta över att arbeta i Lunds kommun! ETT STORT TACK riktas till alla ni ledare och medarbetare som i vardagen sett till att Lunds kommun tagit ytterligare steg mot en bättre verksamhet. Lunds kommun är kommunens största arbetsgivare. Tillsammans är vi tillsvidare- och visstidsanställda. Detta är en minskning med drygt 100 anställda jämfört med Personalkostnaderna för Lunds kommun är cirka 3,1 miljarder vilket motsvarar 56 procent av kommunens samlade budget. På grund av kommunens ekonomiska situation infördes den 1 september 2009 en särskild anställningsprövning för samtliga anställningar som varar mer än tre månader. Uppsägningar på grund av arbetsbrist har i huvudsak kunnat undvikas under De övergripande personalpolitiska målen anges i det Personalpolitiska programmet Årligen gör kommunen Personalpolitiska handlingsplaner. Handlingsplanen för år 2009 har satt särskilt fokus på Personalförsörjning och Att vara ledare och medarbetare. Tyngdpunkten har legat på det medskapande medarbetarskapet men också välbefinnande och hälsa samt mångfald och jämställdhet har prioriterats. Lund i mars 2010 Kenneth Wictor Personaldirektör Charlotte Hartelius Klaar Personal- och verksamhetsutvecklingschef Helt avgörande för att lyckas med att utveckla vår verksamhet är allas engagemang och delaktighet det vill säga medskapande. Hösten 2008 startade den så kallade Utvecklingsresan som är ett utvecklingsprogram för såväl ledare som medarbetare vars mål och syfte kan sammanfattas med just medskapande. Under hösten 2008 och våren 2009 deltog cirka 350 ledare i ledarprogrammets fyra dagar. Omkring medarbetare har under en halvdag arbetat med idéer om hur de själva, arbetslaget och verksamheten kan utvecklas för att sedan fortsätta utvecklingsarbetet på hemmaplan. Kenneth Wictor och Charlotte Hartelius Klaar Tack alla ni som bidragit till det fina resultat som Utvecklingsresan har nått så här långt ledare, handledare och alla medskapare!

4 Innehåll Personalpolitiken ett medel för en bättre verksamhet!...3 Tabellregister...7 Diagramregister...8 Sammanfattning...9 Personalpolitisk uppföljning...9 Anställda i Lunds kommun...9 Personalkostnader...9 Personalpolitisk handlingsplan Personalförsörjning...9 Medskapande medarbetarskap och ledarskap...9 Hälsa och välbefinnande...10 Mångfald och jämställdhet...10 Framtida prioriteringar Anställda i Lunds kommun Lunds kommun Lunds största arbetsgivare Antal anställda per nämnd...13 Mertid och övertid Personalkostnader...19 Personalkostnader...19 Sjukfrånvarokostnader En levande personalpolitik årets handlingsplan Personalförsörjning...22 Handlingsplanen 2009 om Personalförsörjning...22 Statistik med kommentarer...22 Ålder

5 Pensionsavgångar...24 Personalomsättning...25 Platsannonser...26 Personalomsättning på sikt en räkneövning...26 Bristyrken...27 Aktiva insatser för att underlätta personalförsörjning med mera Det medskapande medarbetarskapet och ledarskapet...29 Handlingsplanen 2009 om Det medskapande medarbetarskapet och ledarskapet...29 Insatser inom Det medskapande medarbetarskapet och ledarskapet...29 Utvecklingsresan...30 Utvecklingsresan bakgrund och syfte...30 Utvecklingsresan upplägg och genomförande...31 Utvecklingsresan i verksamheterna...34 Uppföljning och utvärdering Ett tydligare jag och ett större vi...36 Utvecklingsresan fortsätter...39 Övriga insatser inom området...40 Ökat inflytande för medarbetare...40 Medarbetarsamtal och utvecklingsplaner...40 Ledarskap i Lund...40 Övriga ledarutvecklingsinsatser...41 Fler exempel från nämnderna Välbefinnande och hälsa...42 Handlingsplanen 2009 om Välbefinnande och hälsa...42 Minskande sjukfrånvaro...42 Lunds kommun jämfört med omvärlden...42 Statistik med kommentarer...43 Grupper som statistiken omfattar...43 Felkällor...43 Sjukfrånvaro för hela kommunen...43 Tillsvidareanställda har högre sjukfrånvaro än visstidsanställda...44 Personalpolitisk uppföljning

6 Sjukfrånvaro för hela kommunen uppdelad på ålder...44 Sjukfrånvaro per nämnd...45 Deltidssjukskrivningar...47 Sjukfrånvaro per yrkesgrupp...48 Diagnoser...49 Diagnoser för långtidssjuka - AFA...49 Diagnoser från Företagshälsovården...51 Företagshälsovården...51 Åtgärder för att öka välbefinnandet och hälsan...52 Hälsoprocessen Satsa friskt!...52 Hälsokartläggningar...54 Utmärkt hälsofrämjande arbetsplats...54 Utbildning i hälsofrämjande arbete och hälsofrämjande ledarskap...55 Seminarium om hälsa...55 Lundaloppet...55 Kontinuerligt rehabiliteringsarbete...55 Andra exempel på hälsofrämjande arbete inom nämnderna...55 Fler exempel från nämnderna Mångfald och jämställdhet Handlingsplanen 2009 om Mångfald och jämställdhet...57 Jämställdhetsstatistik med kommentarer...57 Andel män och kvinnor av samtliga anställda inom olika yrkesgrupper...57 Sysselsättningsgrad...59 Lönestatistik...60 Insatser inom mångfald och jämställdhet...61 Nätverket Mångfaldens Lund...61 Rekryteringsprocessen...61 Jämställda löner...61 Insatser inom mångfald och jämställdhet inom nämnderna...62 Fler exempel från nämnderna Framtida prioriteringar...63 Handlingsplanen för år

7 Tabellregister Tabell 1 Antal anställda i Lunds kommmun Tabell 2 Antal anställda per nämnd...13 Tabell 3 Andel kvinnor och män av samtliga tillsvidareanställda per nämnd Tabell 4 Andel kvinnor och män bland visstidsanställda i procent...14 Tabell 5 Antal timavlönade omräknade till årsarbetare per nämnd...14 Tabell 6 Antal tillsvidareanställda per yrkesgrupp Tabell 7 Yrkesgrupper med fler än 100 anställda...16 Tabell 8 Antal visstidsanställda inom vissa yrkesgrupper...16 Tabell 9 Antal timavlönade omräknat till årsarbetare inom vissa yrkesgrupper...16 Tabell 10 Mertid och övertid per nämnd omräknat till antal årsarbetare och omräknat till tusen kronor och inklusive sociala avgifter...17 Tabell 11 Mertid och övertid uppdelat på kön, omräknat till årsarbetare...17 Tabell 12 Mertid och övertid uppdelat på kön, omräknat till miljoner kronor och inklusive sociala avgifter...17 Tabell 13 Mertid och övertid per yrkesgrupp omräknat till antal årsarbetare...18 Tabell 14 Fördelning av sjukfrånvarokostnaderna...20 Tabell 15 Genomsnittlig ålder uppdelad på kvinnor och män...22 Tabell 16 Tillsvidareanställda uppdelade i åldersgrupper och i procent av samtliga tillsvidareanställda...22 Tabell 17 Genomsnittlig ålder för anställda inom några olika yrkesgrupper sorterade efter ålder...23 Tabell 18 Genomsnittlig ålder per nämnd...23 Tabell 19 Beräknade pensionsavgångar för samtliga tillsvidareanställda...24 Tabell 20 Beräknade pensionsavgångar inom barn- och ungdomsverksamhet...24 Tabell 21 Beräknade pensionsavgångar inom vård- och omsorgsverksamhet...24 Tabell 22 Beräknade pensionsavgångar inom vissa andra yrkesområden...25 Tabell 23 Antal anställda som slutat, fördelade på avgångsorsak...25 Tabell 24 Genomsnittlig pensionsålder...25 Tabell 25 Antal anställda över 65 år...26 Tabell 26 Antal deltagare i Utvecklingsresans seminarier...39 Tabell 27 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid i några större kommuner...42 Tabell 28 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid i några skånska kommuner...42 Tabell 29 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid uppdelad på kvinnor och män...43 Tabell 30 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i procent av total sjukfrånvaro...43 Tabell 31 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid uppdelad på kvinnor och män samt på sjukfrånvaro kortare än 60 dagar respektive 60 dagar eller mer...43 Tabell 32 Kvinnors sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, fördelat på åldersgrupper...44 Tabell 33 Mäns sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, fördelat på åldersgrupper...44 Tabell 34 Sjukfrånvaro för kvinnor och män i procent av ordinarie arbetstid, fördelat på åldersgrupper...44 Tabell 35 Sjukfrånvaro per nämnd och i procent av ordinarie arbetstid...45 Tabell 36 Sjukfrånvaro per nämnd och i procent av ordinarie arbetstid och andel sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer (långtidssjukfrånvaro)...46 Tabell 37 Sjukfrånvaro uppdelad på kvinnor och män per nämnd i procent av ordinarie arbetstid...46 Tabell 38 Andel deltidssjukskrivna i procent av samtliga inom nämnden som var sjukskrivna mer än 28 dagar, tillsvidareanställda och visstidsanställda...47 Tabell 39 Sjukfrånvaro i procent per yrkesgrupp...48 Tabell 40 Yrkesgrupper med högst sjukfrånvaro...49 Tabell 41 Yrkesgrupper med låg sjukfrånvaro...49 Tabell 42 Antal långtidssjukfall uppdelade på olika diagnoser gällande samtliga långtidssjuka anställda i Lunds kommun och samtliga kommuner i Sverige Tabell 43 Antal långtidssjukfall uppdelade på åldersgrupper Tabell 44 Antal långtidssjukfall uppdelade på olika yrkesgrupper Tabell 45 Antal långtidssjukfall uppdelade på diagnoser för undersköterskor Tabell 46 Antal långtidssjukfall uppdelade på diagnoser för barnskötare Personalpolitisk uppföljning

8 Tabell 47 Antal långtidssjukfall uppdelade på diagnoser för lärare Tabell 48 Antal långtidssjukfall uppdelade på diagnoser för vårdbiträden och vårdare...51 Tabell 49 Antal långtidssjukfall uppdelade på diagnoser för förskollärare och fritidspedagoger Tabell 50 Andel kvinnor och män per nämnd i procent av samtliga anställda...57 Tabell 51 Andel män och kvinnor inom barn- och ungdomsverksamhet...57 Tabell 52 Andel män och kvinnor inom vård och omsorg...58 Tabell 53 Andel män och kvinnor inom teknik med mera...58 Tabell 54 Kvinnors och mäns fördelning av nettoarbetstid, sjukdom och ledighet uttryckt i procent av total tid...58 Tabell 55 Andel deltidsanställda i procent av samtliga anställda kvinnor respektive män...58 Tabell 56 Andel deltidsanställda i procent av samtliga anställda per nämnd...59 Tabell 57 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för deltidsarbetande inom yrkesgruppen, sorterade efter lägsta sysselsättningsgrad...59 Tabell 58 Medianlön, 10:e och 90:e percentil för kvinnor och män...60 Tabell 59 Lönestatistik...60 Diagramregister Diagram 1 Antal tillsvidareanställda och visstidsanställda 1999 till Diagram 2 Antal årsarbetare 1999 till Diagram 3 Sjukfrånvarokostnader i miljoner kronor...19 Diagram 4 Antal tillsvidareanställda uppdelade i åldersgrupper Diagram 5 Antal pensionsavgångar Diagram 6 Sjukfrånvaro för tillsvidare- och visstidsanställda per månad under Diagram 7 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid fördelad på ålder...44 Diagram 8 Sjukfrånvaro för kvinnor uppdelad i åldersgrupper och intervall...44 Diagram 9 Sjukfrånvaro för män uppdelad i åldersgrupper och intervall...45 Diagram 10 Diagnoser från Företagshälsovården

9 Sammanfattning Sammanfattning Personalpolitisk uppföljning Syftet med den personalpolitiska uppföljningen är att beskriva personalsituationen inom Lunds kommun och följa upp årets personalpolitiska handlingsplan. Uppföljningen är en bilaga till Lunds kommuns årsredovisning. Personalavsnitt finns också i respektive nämnds årsanalys. Uppföljningen används som grund för kommande års handlingsplan och som referensmaterial. Anställda i Lunds kommun Lunds kommun hade vid 2009 års slut tillsvidareanställda och visstidsanställda, det vill säga totalt cirka anställda att jämföras med för Kvinnorna utgör 77 procent av de tillsvidareanställda och 36 procent av dem arbetar deltid. Motsvarande siffror för männen är 23 procent respektive 19 procent. Personalkostnader Under 2009 uppgick personalkostnaderna till miljoner kronor vilket motsvarar 56 procent av kommunens totala kostnader. Sjukfrånvarokostnaderna utgjorde 2,1 procent av personalkostnaderna. Personalpolitisk handlingsplan 2009 Eftersom föregående års kraftsamlingsområden Personalförsörjning samt Att vara ledare och medarbetare kräver långsiktighet har de haft fortsatt fokus även i 2009 års personalpolitiska handlingsplan. Dock skulle tyngdpunkten i arbetet ligga på Det medskapande medarbetarskapet. Områdena Välbefinnande och hälsa samt Mångfald och jämställdhet skulle också ha fortsatt hög prioritet. Dessutom skulle den översyn av kommunens samtliga styrdokument inom personalområdet som påbörjades under 2008 fortsätta. Personalförsörjning Personalomsättningen för 2009 var 6,7 procent vilket är lägre än målsättningen på högst 8 procent skedde en avsevärd minskning av antalet anställda på grund av övergång till privata entreprenader och bolagsbildning. Personalomsättningen blev då 10,6 procent. Om övergången till privata entreprenader och bolagsbildningen exkluderas var personalomsättningen för 2008 istället 7,7 procent. Jämfört med denna siffra har personalomsättningen minskat med en procentenhet. Medelåldern för kommunens medarbetare är 46,7 år. De medarbetare som är 51 år eller äldre utgör 42 procent av samtliga tillsvidareanställda. Lunds kommun står därmed inför stora pensionsavgångar. För att säkra den framtida personalförsörjningen har nämnderna under året utarbetat personalförsörjningsplaner på ett och fem års sikt. Inom kommunen föreligger risk för brist på personal främst inom barnomsorg och skola samt de tekniska områdena men även inom vårdområdet. Nämnderna arbetar aktivt för att underlätta framtida personalförsörjning. Bland annat har nämnderna ett nära samarbete med universitet, högskolor, gymnasie- och yrkesutbildningar för att såväl väcka intresset för bristyrken som för att marknadsföra Lunds kommun som en attraktiv arbetsgivare. Exempelvis erbjuds praktikplatser, studiebesök, uppsatsmöjligheter och fältdagar. Medskapande medarbetarskap och ledarskap Under 2009 fortsatte satsningen på medarbetar- och ledarutvecklingsprogrammet Utvecklingsresan. Programmet, som syftar till att stärka var och ens förutsättningar för utveckling, engagemang och delaktighet det vill säga medskapande har startat med tre delar som går hand i hand. Medarbetare i Lunds kommun hälsas välkomna till Utvecklingsresan Personalpolitisk uppföljning

10 Sammanfattning Den första delen, som startade i oktober 2008 och pågick under 2009, omfattar kommunens alla arbetsledare. Hittills har 356 arbetsledare deltagit i programmet som består av fyra seminariedagar med mellanliggande tillämpningsarbete. Den andra delen som berör alla medarbetare omfattar såväl arbete på den egna arbetsplatsen som halvdagsseminarier för medarbetare. Medarbetarseminarierna genomfördes mellan april och september under 2009 med knappt deltagare. Där bidrog medarbetarna med idéer till en idébank för medarbetarutveckling baserade på kommunens Vision De mest centrala och oftast återkommande idéerna har sammanfattats i Min utvecklingsbok med tillhörande arbetsmaterial. Den tredje delen var den som fackliga representanter genomförde under två seminariedagar våren Parallellt med ovanstående har förvaltningar och arbetsplatser arbetat med Utvecklingsresan utifrån deras aktuella situationer och behov. Framförallt har det handlat om att under arbetsplatsträffar och utvecklingsdagar arbeta igenom Utvecklingsresans olika verktyg och göra utvecklingsplaner baserade på resultatet samt att integrera Utvecklingsresan i pågående utvecklingsaktiviteter och i den dagliga verksamheten. Andra ledarutvecklingsinsatser som har genomförts under året är en ledarskapsdag om att styra med visioner, rekryterande skolledarutbildning för potentiella skolledare samt ämnesspecifika ledarskapsmoduler med ämnen som systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsrätt, projektledning, personlig effektivitet med mera. Hälsa och välbefinnande Sjukfrånvaron för kommunens medarbetare under 2009 var 5,5 procent, fördelat på 6,1 procent för kvinnor och 3,6 procent för män. Detta gör att årets mål på högst 5,5 procent för den totala sjukfrånvaron uppfylls. År 2008 rapporterades en sjukfrånvaro på 6,0 procent, vilket innebär att sjukfrånvaron har sjunkit med 0,5 procentenheter från 2008 till Minskningen av sjukfrånvaron är betydande och följer en tydlig neråtgående trend sedan ett flertal år. Den långa rad av åtgärder som genomförts de senaste åren har därmed haft och har fortfarande effekt. Exempel på insatser som genomförts för att öka hälsan och minska ohälsan är hälsoprocessen Satsa Friskt! med hälsokartläggningar och efterföljande insatser, fortsatt arbete med Utmärkt hälsofrämjande arbetsplats, olika utbildningsinsatser samt kontinuerligt arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Mångfald och jämställdhet Mångfald inklusive jämställdhet är en viktig del av värdegrundsarbetet. Bland satsningarna inom detta område under 2009 finns nätverket Mångfaldens Lund för förvaltningarnas mångfalds- och jämställdhetsombud, erfarenhetsutbyte i mångfaldsfrågor med bland annat arbetsmaterial och föreläsningar samt fortsatt satsning på jämställda löner. Framtida prioriteringar Lunds kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för att kunna rekrytera nya medarbetare och för att ta vara på och utveckla nuvarande medarbetare. Att säkra personalförsörjningen är viktigt inte minst med tanke på kommande pensionsavgångar. Under 2009 har arbetet inriktats på att ta fram vad som ska utmärka kommunen som arbetsgivare, både idag och i framtiden. Den framtida inriktningen är att Lunds kommun ska profileras som en attraktiv arbetsgivare genom att peka på de meningsfulla arbetsuppgifterna. Kommunens utvecklingsinriktning ska betonas genom att trycka på att Lunds kommun inte bara vill följa utvecklingen utan vill leda den samt genom att lyfta fram hur viktigt det är att alla medarbetare utvecklas. Det fortsatta arbetet med Utvecklingsresan är därför en stor och viktig uppgift för Andra viktiga utgångspunkter är det mångfaldsfrämjande respektive det hälsofrämjande arbetet samt attraktiva anställningsvillkor varför dessa områden också ska vara i fokus för det personalstrategiska arbetet under Den översyn av kommunens samtliga styrdokument inom personalområdet som pågått under året i syfte att förenkla, begränsa, sammanföra och aktualisera dokumenten ska fortsätta. Resultatet av denna översyn kommer att påverka kommunens samlade personalpolitiska arbete. 50 procent av all sjukfrånvaro varar 60 dagar eller mer att jämföra med 58 procent för Minskningen i långtidssjukfrånvaro är den starkast bidragande faktorn till att den totala sjukfrånvaron minskat. Äldre män och kvinnor står för en större andel av långtidssjukfrånvaron än yngre. Korttidssjukfrånvaron är dock mer frekvent bland yngre män och kvinnor än hos äldre. 10

11 Anställda i Lunds kommun 1 Anställda i Lunds kommun Lunds kommun Lunds största arbetsgivare Lunds kommun är den största arbetsgivaren i Lund med 7510 tillsvidareanställda och 1193 visstidsanställda med över tre månaders anställning. Totalt har kommunen cirka anställda. Till detta kommer timavlönade. Kvinnorna utgör 77 procent av de tillsvidareanställda. Drygt en tredjedel (36 procent) av dem arbetar deltid. Männen utgör 23 procent, varav 19 procent arbetar deltid. Den genomsnittliga åldern är 46,7 år. Slutsatser från statistiken måste dras med försiktighet Definitioner Tillsvidareanställda Till tillsvidareanställda räknas heltids- och deltidsanställda. En anställd som arbetar på två förvaltningar registreras som två anställda. Visstidsanställda Till visstidsanställda räknas de som har vikariat och tidsbegränsade anställningar som är på tre månader eller mer. Årsarbetare Som årsarbetare räknas de som innehar tillsvidareanställningar omräknade till heltidstjänster. Även tjänstlediga räknas in i antalet årsarbetare. Statistikuttag per 31 december 2009 Uppgifter kring antalet tillsvidareanställda, visstidsanställda samt årsarbetare är tagna per den 31 december Uppgifterna omfattar anställda inom kollektivavtalsområdet AB med månadslön. Under 2008 infördes arbetsidentifikation (AID) som klassificering av yrkesgrupper. Detta påverkar de statistiska uppgifterna från tidigare år. Jämförelser bör därför göras med försiktighet. Om antalet anställda inom en nämnd/ yrkesgrupp är litet måste slutsatser från statistikuppgifterna dras med stor försiktighet. Tabell 1 Antal anställda i Lunds kommun År Tillsvidareanställda Visstidsanställda Summa tillsvidareoch visstidsanställda Tillsvidareanställda årsarbetare Jämfört med år 2008 ökade antalet tillsvidareanställda med 53 personer under Antalet visstidsanställda minskade med 159 personer. Totalt innebar detta en minskning med 106 personer. Omfattningen tillsvidareanställda årsarbetare har däremot ökat med 52 årsarbetare. För förändringar per nämnd, se tabell 2. anställnings prövningen som gäller tillsvidare är att minska personalkostnaderna genom restriktivitet vid rekrytering av såväl tillsvidare- som visstidsanställda. Denna åtgärd, samt övrig ekonomisk återhållsamhet, är bidragande orsaker till minskningen av de visstidsanställda. På grund av det ekonomiska läget infördes den 1 september 2009 särskild anställnings prövning på samtliga tjänster över tre månader inom kommunen. Syftet med Personalpolitisk uppföljning

12 Anställda i Lunds kommun Diagram 1 Antal tillsvidareanställda och visstidsanställda 1999 till Visstidsanställda Tillsvidareanställda Diagram 2 Antal årsarbetare 1999 till Medarbetare och elever på Akvarellens fritidshem. 12

13 Anställda i Lunds kommun Antal anställda per nämnd Tabell 2 Antal anställda per nämnd Nämnd Tillsvidareanställda Visstidsanställda Barn- och skolnämnd Norr* Barn- och skolnämnd Söder* Barn- och skolnämnd Lunds stad* Barn- och skolnämnd Lund Öster* Byggnadsnämnden Centrala skolnämnden* Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Renhållningsstyrelsen Servicenämnden Socialnämnden ** Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden * Den 1 juli 2007 genomfördes en omorganisation inom skolvärlden där Barn- och skolnämnd Norr respektive Söder slogs ihop till Barn- och skolnämnd Lunds stad och Barn- och skolnämnd Öster bytte namn till Barn- och skolnämnd Lund Öster. Centrala skolnämnden avskaffades och personalen fördelades på barn- och skolnämnderna samt utbildningsnämnden. I tabellen ovan visas anställda per den tidigare nämndsindelningen för åren samt enligt den nya nämndsindelningen för ** Av socialnämndens 189 visstidsanställda är 107 personer i arbetsmarknadspolitiska insatser, till exempel OSA - offentligt skyddad anställning, som omfattar arbetslösa med socialmedicinsk funktionsnedsättning, SAS - särskilt anställningsstöd, långtidsarbetslösa som deltar i arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti samt Instegsjobb, en åtgärd riktad till nyanlända flyktingar. Antalet anställda per nämnd framgår av tabell 2. Statistiken i den personalpolitiska uppföljningen kan skilja något från den i nämndernas årsanalyser eftersom den är framtagen något senare och därmed kan innehålla gjorda justeringar. Under 2009 skedde endast små förändringar i nämndernas medarbetarantal. Tabell 3 Andel kvinnor och män av samtliga tillsvidareanställda per nämnd 2009 Nämnd Kvinnor % Män % Barn- och skolnämnd Lunds stad Barn- och skolnämnd Lund Öster Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Renhållningsstyrelsen Servicenämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Totalt Totalt är 77 procent av samtliga tillsvidareanställda kvinnor vilket innebär att knappt fyra av fem anställda är kvinnor. Barn- och skolnämnderna samt vård- och omsorgsnämnden är de nämnder som har högst andel kvinnor. Renhållningsstyrelsen har högst andel män. Servicenämnden har den jämnaste fördelningen kvinnor/män, följd av tekniska nämnden och kommunstyrelsen. Personalpolitisk uppföljning

14 Anställda i Lunds kommun Tabell 4 Andel kvinnor och män bland visstidsanställda i procent Nämnd Kvinnor Män Barn- och skolnämnd Lunds stad Barn- och skolnämnd Lund Öster Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Totalt Andelen män är större bland visstidsanställda än bland tillsvidareanställda i kommunen som helhet. Enbart de större nämnderna redovisas i tabellen ovan eftersom de mindre förvaltningarna enbart har ett fåtal visstidsanställda. Tabell 5 Antal timavlönade omräknade till årsarbetare per nämnd Nämnd Barn- och skolnämnd Lunds stad 85,4 94,8 Barn- och skolnämnd Lund Öster 37,2 36,3 Byggnadsnämnden 1,6 1,7 Kommunstyrelsen 3,3 2,9 Kultur- och fritidsnämnden 13,5 13,7 Miljönämnden 0,4 0,0 Renhållningsstyrelsen 3,3 2,0 Servicenämnden 25,9 27,0 Socialnämnden 21,2 22,9 Tekniska nämnden 5,3 1,9 Utbildningsnämnden 11,3 12,4 Vård- och omsorgsnämnden 362,1 346,3 Totalt Antal timavlönade omräknat till årsarbetare har minskat med sju årsarbetare sedan förra året. Därmed följer 2009 de senaste årens neråtgående trend vad gäller antalet timavlönade årsarbetare. Medarbetare på Lunds stadsbibliotek 14

15 Anställda i Lunds kommun Tabell 6 Antal tillsvidareanställda per yrkesgrupp Yrkesgrupp Skillnad Arbetsterapeut Barnskötare Bibliotekarie Biblioteksassistent Dagbarnvårdare Distrikts/företagssjuksköterska* Ekonomi-/skolmåltidsbiträde* Ekonomisekreterare/ekonom Elevassistent Fritidsledare Fritidspedagog Förskollärare Handledare (tidigare Vårdare) Hantverkare Kokerska Lektor Lärare årskurs Lärare årskurs Lärare slöjd Modersmålslärare Musik- och danslärare Park- och trädgårdsarbetare/fastighetsskötare Personlig assistent Rektor Rektor biträdande Renhållningsarbetare Sjuksköterska Socialsekreterare Specialpedagog Städare Undersköterska Vårdbiträde Tabellen visar antal tillsvidareanställda för ett urval yrkesgrupper Personalpolitisk uppföljning

16 Anställda i Lunds kommun Tabell 7 Yrkesgrupper med fler än 100 anställda Yrkesgrupp Antal anställda Undersköterska 956 Förskollärare 688 Barnskötare 425 Handledare (tidigare Vårdare) 378 Lärare grundskolans tidigare år 362 Lärare grundskolans senare år 311 Fritidspedagog 197 Specialpedagog 161 Vårdbiträde 157 Personlig assistent 152 Ekonomi- och skolmåltidsbiträde 139 Elevassistent 138 Handledare psykiskt funktionshindrade 129 Socialsekreterare 105 Tabell 9 visar att de yrkesgrupper som har flest timavlönade årsarbetare är vårdbiträden, barnskötare och undersköterskor. Under året gick 4148 barn i den kommunala förskolan. Samtidigt gick 194 barn i kommunala familjedaghem. Antalet barn i förskola översteg därmed föregående år med 62 barn medan familjedaghemmen hade 28 barn färre än i fjol. Antal barn per heltidstjänst i förskolan var 4,9 för 2009, en marginell ökning med 0,1 från 2008 (från 4,8). Tabell 8 Antal visstidsanställda inom vissa yrkesgrupper Yrkesgrupp Skillnad % av totalt Undersköterska Barnskötare Vårdbiträde Elevassistent Förskollärare Lärare Handledare (tidigare Vårdare) Tabell 8 visar yrkesgrupper inom vilka det finns fler än 35 visstidsanställda samt andelen i procent av totalt antal anställda inom yrkesgruppen.timavlönade är ej medräknade. 25 skolledare är anställda med visstidsförordnande. Tabell 9 Antal timavlönade omräknat till årsarbetare inom vissa yrkesgrupper Yrkesgrupp Vårdbiträde Barnskötare Undersköterska Ekonomi- /skolmåltidsbiträde Personlig assistent Vårdare* * Flertalet vårdare ingår sedan 2008 i yrkesgruppen handledare, därav den kraftiga minskningen i tabellen. 16

17 Anställda i Lunds kommun Mertid och övertid Tabell 10 Mertid och övertid per nämnd omräknat till antal årsarbetare, omräknat till tusen kronor och inklusive sociala avgifter Nämnd Totalt 2008 Totalt 2009 Varav mertid Varav övertid Motsvarande (tkr) Barn- och skolnämnd Lunds stad 17,2 18,5 14,5 4, Barn- och skolnämnd Lund Öster 10,8 9,4 7,2 2, Byggnadsnämnden 0,3 0,3 0,0 0,3 371 Kommunstyrelsen 1,0 0,9 0,0 0,9 889 Kultur- och fritidsnämnden 2,9 2,7 1,6 1, Miljönämnden 0,1 0,1 0,0 0,1 64 Renhållningsstyrelsen 3,7 4,6 0,0 4, Servicenämnden 6,3 7,7 3,3 4, Socialnämnden 3,3 2,8 1,2 1, Tekniska nämnden 0,3 0,3 0,0 0,3 546 Utbildningsnämnden 6,5 6,3 3,5 2, Vård- och omsorgsnämnden 53,1 48,7 32,7 16, Totalt 105,5 102,3 64,0 38, All övertid och mertid inom kommunen motsvarar drygt 102 årsarbetare vilket är en minskning från föregående år med drygt tre årsarbetare. Den totala kostnaden för mertid och övertid omräknad till kronor har minskat något, från strax över 52,5 miljoner till 51,7 miljoner. Detta belopp motsvarar 1,7% av den totala personalkostnaden. Tabell 11 Mertid och övertid uppdelat på kön, omräknat till årsarbetare Mertid Övertid Totalt Kvinnor 54,1 22,7 76,8 Män 9,9 15,6 25,5 Totalt 64,0 38,3 102,3 Tabell 12 Mertid och övertid uppdelat på kön, omräknat till miljoner kronor och inklusive sociala avgifter Mertid Övertid Totalt (mkr) Kvinnor 19,4 16,7 36,1 Män 3,3 12,2 15,6 Totalt 22,8 28,9 51,7 De kvinnliga anställda har i genomsnitt ungefär lika mycket mertid som övertid. De manliga anställda har knappt fyra gånger så mycket övertid som mertid. Den stora skillnaden beror på att de kvinnliga anställda arbetar mer deltid. Om rätten till övertidsersättning förhandlats bort finns inte sådan tid registrerad som övertid. Det finns 369 anställda utan sådan ersättning varav 239 är kvinnor. Personalpolitisk uppföljning

18 Anställda i Lunds kommun Tabell 13 Mertid och övertid per yrkesgrupp omräknat till antal årsarbetare Yrkesgrupp Undersköterska 14,1 17,2 17,7 19,6 14,4 Handledare* 9,5 10,8 12,6 12,6 12,9 Förskollärare 6,1 6,8 7,2 6,1 7,4 Vårdbiträde 7,7 9,0 9,5 6,8 6,0 Barnskötare 4,9 5,2 6,7 5,6 5,7 Personlig assistent 6,4 6,5 5,8 4,7 5,6 Renhållningsarbetare 2,1 2,9 2,8 2,9 3,8 Ekonomi- /skolmåltidsbiträde 4,0 4,4 5,0 2,8 3,0 Sjuksköterska 2,6 2,8 2,7 2,3 2,3 Elevassistent 2,2 2,1 1,9 2,0 2,0 Fritidspedagog 2,1 2,1 2,5 2,2 1,6 * I handledare ingår även yrkesgrupperna vårdare och handledare psykiskt funktionshindrade Medarbetare på Kommunkontoret och Serviceförvaltningen. 18

19 Personalkostnader 2 Personalkostnader Personalkostnader Personalkostnaderna var miljoner kronor för år 2009 vilket motsvarar 56 procent av kommunens kostnader. Sjukfrånvarokostnader Sjukfrånvarokostnaderna för år 2009 var drygt 63 miljoner kronor, vilket är en ökning med knappt 2,8 miljoner från Fördelningen av sjukfrånvarokostnaderna visar att det har skett en uppgång för kostnaderna för upp till och med dag 14, vilket har sin förklaring i att korttidssjukfrånvaron har ökat något, och en nergång för sjukfrånvarokostnaderna för dag 15 och längre. Den betydande minskningen av långtidssjukfrånvaron som beskrivs i kapitlet Välbefinnande och hälsa och som normalt definieras som sjukfrånvaro 60 dagar eller mer omfattar alltså även kortare långtidssjukfrånvaro ner till 14 dagar eller mer. Detta är en positiv effekt i sig eftersom chanserna till rehabilitering försämras avsevärt ju längre sjukskrivningstiden pågår. Diagram 3 visar hur sjukfrånvarokostnaderna har utvecklats mellan 1999 och Nergången mellan 2006 och 2007 beror både på att sjukfrånvaron i Lunds kommun hade gått ner och på att den särskilda sjukförsäkringsavgiften togs bort inför 2007 (se text i rutan). Nedanstående kostnader är inte om- Diagram 3 Sjukfrånvarokostnader i miljoner kronor räknade med hänsyn till inflationen. Sjukfrånvarokostnaderna för år 2009 motsvarar 2,1 procent av de totala personalkostnaderna. Sjukfrånvaron medför en ökad administration för bland annat vikarieanskaffning, sämre kvalitet och ökad stress för övriga medarbetare på arbetsplatsen. Till sjukfrånvaro kostnaderna tillkommer rehabiliteringskostnader samt kostnader för vikarier. För information om arbetsgivarens del av sjukfrånvarokostnaden, se följande ruta. Arbetsgivarens andel av sjukfrånvarokostnaden 1995 Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 28 och 10 % för dag Arbetsgivaren betalar 75 % av lönen för dag 2 28 och 15 % av lönen för dag Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 28 och 10 % av lönen för dag April 1998 Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 14 och 10 % för dag juni 2002 Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 14 och 10 % för dag Juli Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 21 och 10 % för dag Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2 14 och 10 % för dag Arbetsgivaren betalar en särskild sjukersättning på 15 % efter 14 dagar vid heltidssjukskrivningar Arbetsgivaren betalar 80 % av lönen för dag 2-14 och 10 % för dag Den särskilda sjukersättningen på 15 % efter 14 dagar vid heltidssjukskrivningar försvinner. Arbetsgivaren betalar semesterersättning och sociala avgifter även för karensdagen och sjukfrånvaron från 90 till 180 dagar under de tre första åren. Karensdagen infördes i april Personalpolitisk uppföljning

20 Personalkostnader Tabell 14 Fördelning av sjukfrånvarokostnaderna 2008 Tkr 2008 % 2009 Tkr 2009 % Karensdag , ,1 Dag 2 till och med dag , ,1 Dag 15 till och med dag , ,6 Dag 91 till och med dag , ,7 Sjukfrånvaro vissa lärare 329 0, ,5 Totalt , ,0 Den 1 juli 2008 infördes nya regler inom socialförsäkringen, den så kallade rehabiliteringskedjan. Reglerna innebär bland annat en ökad prövning av rätten till sjukpenning. Arbetsgivaren kan enligt kollektivavtalet AB bli skyldig att utge sjuklön om en medarbetares sjukpenning eller förlängd sjukpenning blir indragen av Försäkringskassan. Sjuklönen betalas i sådana fall under tiden som medarbetaren är sjukskriven, dock längst under 180 dagar. Under 2009 har Lunds kommun betalat ut sjuklön enligt ovanstående till 14 personer. 20

21 En levande personalpolitik - årets handlingsplan 3 En levande personalpolitik årets handlingsplan I juni 2002 antog kommunfullmäktige ett tioårigt personalpolitiskt program för Lunds kommun. Det personalpolitiska programmet anger de värderingar och övergripande mål som ligger till grund för personalpolitiken i Lunds kommun Det innehåller nio byggstenar: Strategiska kraftsamlingsområden för år 2009 har varit Det medskapande medarbetarskapet och ledarskapet och Personalförsörjning Personalpolitiska programmet Välbefinnande och hälsa Inflytande och delaktighet Lust att lära Att vara ledare Etik i arbetet Personalförsörjning Att påverka de egna arbetsvillkoren Personalpolitiken en process Uppföljning och utvärdering Årliga handlingsplaner kopplas till programmet och dessa ska följas upp och redovisas i samband med den personalekonomiska redovisningen. I mötet mellan brukare och anställda uppstår kvalitén i arbetet. En översyn av kommunens samtliga styrdokument inom personalområdet påbörjades under 2008 i syfte att förenkla, begränsa, sammanföra och aktualisera dokumenten. Resultatet av denna översyn kommer att påverka kommunens samlade personalpolitiska arbete. Kommunstyrelsen beslutade år 2008 att koncentrera handlingsplanen till ett mindre antal strategiska insatsområden och kraftsamla kring dessa. De strategiska kraftsamlingsområdena för år 2008 var att vara ledare och medarbetare och personalförsörjning. Då dessa områden kräver långsiktighet, förankring och kompetensutveckling beslutade kommunstyrelsen att även 2009 års personalpolitiska handlingsplan skulle ha dessa kraftsamlingsområden i fokus. Dock skulle tyngdpunkten i arbetet ligga på det medskapande medarbetarskapet. Aktiva åtgärder inom området jämställdhet och mångfald skulle fortsätta att integreras i kommunens samlade personalarbete i enlighet med kommunens jämställdhetsoch mångfaldspolicyer. Uppföljning och utvärdering Handlingsplanen för 2009 Det medskapande medarbetarskapet och ledarskapet samt Personalförsörjning Personalpolitiken - en process Utdrag ur handlingsplan för 2009: Att påverka de egna villkoren Personalförsörjning I enlighet med tidigare års handlingsplaner har ett stort antal åtgärder årligen vidtagits för att uppnå målen och intentionerna i det personalpolitiska programmet. Samtidigt har sedan det personalpolitiska programmet antogs, ett antal personalpolitiska policys med mål och handlingsplaner fastställts. Dessa centrala policys har i sin tur lett till styrelse- och nämndsspecifika mål och handlingsplaner. Välbefinnande och hälsa Att vara ledare Lust att lära Etik i arbetet Personalpolitiska programmets byggstenar. Inflytande och delaktighet Personalpolitisk uppföljning

22 Personalförsörjning 4 Personalförsörjning Handlingsplanen 2009 om Personalförsörjning Genom expansionen av den offentliga sektorn under framförallt 1970-talet ökade antalet anställda fyrtiotalister inom kommunerna vilket nu leder till att en stor grupp går i pension den närmaste tiden. Lunds kommun som arbetsgivare står inför en stor utmaning genom den kommande och till viss del redan påbörjade generationsväxlingen. En väl fungerande personalförsörjning med fokus på såväl rekrytering som att ta tillvara och utveckla den personal som redan är anställd är därför en av de viktigaste personalstrategiska frågorna. Andelen medborgare och brukare med annan etnisk bakgrund än den svenska ökar. Det blir därför av allt större betydelse att mångfalden bland medarbetarna speglar detta. Mål Lunds kommun ska på kort och lång sikt ha balans mellan personalbehov och personaltillgång Mål för personalomsättningen 2009 är högst 8 procent Mål för sjukfrånvaron 2009 är högst 5,5 procent Avgörande faktorer för att lyckas med detta är ett gott ledarskap, en bra arbetsmiljö och andra hälsofrämjande åtgärder samt en kultur som främjar medskapande och tar tillvara och utvecklar varje medarbetare. Statistik med kommentarer Ålder Nedan presenteras statistik för vartannat år sedan 1998 samt för de tre senaste åren. Statistiken omfattar tillsvidareanställda kvinnor och män. Tabell 15 Genomsnittlig ålder uppdelad på kvinnor och män Kvinnor 45,6 46,9 47,0 47,8 47,9 46,7 46,7 46,6 Män 46,0 46,5 46,5 47,3 47,8 47,0 47,0 47,0 Alla 45,7 46,8 46,9 47,7 47,9 46,8 46,8 46,7 Tabell 16 Tillsvidareanställda uppdelade i åldersgrupper och i procent av samtliga tillsvidareanställda Åldersgrupp 2007 (%) 2008 (%) 2009 (%) - 20 år 0,1 0,1 0, år 2,8 2,7 2, år 6,9 6,7 6, år 10,2 10,6 10, år 11,4 11,7 12, år 12,1 12,0 12, år 13,0 13,1 13, år 15,7 15,2 14, år 16,8 16,4 16, år 10,7 11,1 11, år 0,3 0,4 0,4 Från 1998 till 2006 steg kommunens medarbetares genomsnittliga ålder med drygt två år. Utvecklingen bröts dock med en nergång för Efter att förblivit på samma nivå under 2008 sjönk medelåldern ytterligare för Den genomsnittliga åldern för medarbetare i Lunds kommun är nu 46,7 år. De manliga medarbetarna är i genomsnitt 0,4 år äldre än de kvinnliga. Diagram 4 Antal tillsvidareanställda uppdelade i åldersgrupper ,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-20 år år år år år år år år år år 65 - år Andelen tillsvidareanställda i olika åldersgrupper är relativt konstant från tidigare år. Den största förändringen rör åldersgruppen år som har minskat med 0,6 procentenheter. Den största åldersgruppen bland de tillsvidareanställda medarbetarna är liksom föregående år år, följd av år

23 Personalförsörjning Tabell 17 Genomsnittlig ålder för anställda inom några olika yrkesgrupper sorterade efter ålder Yrkesgrupp Ålder Yrkesgrupp Ålder Arbetsterapibiträde 57,0 Bibliotekarie 47,8 Rektor 53,9 Gymnasielärare 47,7 Ekonomiassistent 53,7 Yrkesarbetare/hantverkare 47,1 Distriktssköterska 53,7 Lärare grundskolans senare år 47,1 Dagbarnvårdare 53,5 Renhållningsarbetare 46,5 Yrkeslärare gymnasiet 53,5 Vårdbiträde äldreomsorg 46,4 Speciallärare 53,0 Behandlingsassistent 46,3 Löneassistent 52,8 Enhetschef omsorg och habilitering 46,0 Vaktmästare 52,3 Barnskötare 45,6 Enhetschef äldreomsorg 52,1 Arbetsterapeut 45,4 Biblioteksassistent 51,9 Fritidspedagog 45,2 Planerings- utredningssekreterare 51,4 Förskollärare 44,7 Personalsekreterare och motsvarande 50,5 Undersköterska äldreomsorg 43,8 Psykolog 50,3 Socialsekreterare 43,5 Sjuksköterska 50,3 Vårdare gruppboende 42,9 Skolsköterska 50,2 Elevassistent 42,0 Städare 49,8 Personlig assistent 39,8 Ekonom 49,1 Fritidsledare 39,7 Lärare grundskolans tidigare år 48,4 Badpersonal 36,1 Kock/kokerska 48,3 Fältassistent 34,5 Tabell 18 Genomsnittlig ålder per nämnd Ålder Totalt 2008 Totalt 2009 Kvinnor 2009 Män 2009 Barn och skolnämnd Lunds stad 47,5 47,6 47,7 46,7 Barn- och skolnämnd Lund Öster 46,4 46,2 46,4 43,9 Byggnadsnämnden 46,5 47,0 45,6 49,1 Kommunstyrelsen 48,0 48,2 47,3 49,4 Kultur- och fritidsnämnden 46,5 46,7 47,1 46,1 Miljönämnden 44,8 43,7 41,9 46,9 Renhållningsstyrelsen 47,3 47,0 46,8 47,0 Servicenämnden 48,7 49,0 48,1 49,9 Socialnämnden 47,1 46,7 46,3 47,6 Tekniska nämnden 49,6 49,0 48,1 50,2 Utbildningsnämnden 49,2 49,3 49,3 49,2 Vård- och omsorgsnämnden 44,9 44,5 44,7 46,7 Totalt 46,8 46,7 46,6 47,7 Miljönämnden har den lägsta medelåldern bland medarbetare på 43,7 år. Därefter följer vård- och omsorgsnämnden med medelåldern 44,5 år. Högst medelålder har de anställda inom utbildningsnämnden, tätt följda av servicenämndens och tekniska nämndens medarbetare. Personalpolitisk uppföljning

24 Personalförsörjning Pensionsavgångar Nedan redovisas beräknade pensionsavgångar inom tre år, fem år och tio år. Därefter anges antalet tillsvidareanställda och slutligen andelen av dagens anställda som beräknas gå i pension inom tio år. Tabell 19 Beräknade pensionsavgångar för samtliga tillsvidareanställda Pensionsavgångar Inom 3 år Inom 5 år Inom 10 år Antal anställda 2009 Andel i pension om 10 år (%) Antal Av samtliga anställda beräknas således knappt var tredje person gå i pension inom tio år, vilket innebär samma nivå som beräknas föregående år. Tabell 20 Beräknade pensionsavgångar inom barn- och ungdomsverksamhet Yrkesgrupp Inom 3 år Inom 5 år Inom 10 år Antal anställda 2009 Andel i pension om 10 år (%) Barnskötare Elevassistent Fritidspedagog Förskollärare Lärare specialpedagog Lärare årskurs Lärare årskurs Rektor Skoladministratör Studie- och yrkesvägledare Tabell 21 Beräknade pensionsavgångar inom vård- och omsorgsverksamhet Yrkesgrupp Inom 3 år Inom 5 år Inom 10 år Antal anställda 2009 Andel i pension om 10 år (%) Distriktssköterska Enhetschef Sjuksköterska Undersköterska Handledare (tidigare vårdare) Vårdbiträde

25 Personalförsörjning Tabell 22 Beräknade pensionsavgångar inom vissa andra yrkesområden Yrkesgrupp Inom 3 år Inom 5 år Inom 10 år Antal anställda 2007 Andel i pension om 10 år (%) Bibliotekarie Fordonsförare Ingenjör Kock/kokerska Renhållningsarbetare Socialsekreterare Personalomsättning Tabell 23 Antal anställda som slutat, fördelade på avgångsorsak Slutat på egen begäran Pension och annan orsak varav pension varav annan orsak Summa Antal tillsvidareanställda Andel av antal tillsvidareanställda (%) 7,3 7,1 5,6 6,9 7,6 10,6 6, skedde en avsevärd minskning av antalet anställda på grund av övergång till privata entreprenader och bolagsbildning. Därmed ökade personalomsättningen kraftigt återgick personalomsättningen till en för Lunds kommun mer normal nivå på 6,7 procent. Målet för året var en personalomsättning på högst 8 procent vilket därmed uppfylldes. Pensionsavgångar stod 2009 för 41 procent av samtliga avslut av tillsvidareanställningar, vilket är en markant ökning jämfört med de föregående åren. Tabell 24 Genomsnittlig pensionsålder Pensionsålder Antal Diagram 5 Antal pensionsavgångar , , , , , , Personalpolitisk uppföljning

26 Personalförsörjning Tabell 25 Antal anställda över 65 år Nämnd Platsannonser Antal Barn- och skolnämnd Lunds stad 22 Barn- och skolnämnd Lund Öster 5 Byggnadsnämnden 1 Kommunkontoret 5 Kultur- och fritidsnämnden 6 Miljönämnden 0 Renhållningsstyrelsen 0 Servicenämnden 1 Socialnämnden 4 Tekniska nämnden 3 Utbildningsnämnden 14 Vård- och omsorgsnämnden 20 Totalt 81 Vid årets slut hade 81 anställda fyllt 65 år och kvarstod i tjänst. Hälften av dessa har sin arbetsplats inom barn- och skolnämnd Lunds stad och vård- och omsorgsnämnden. Lunds kommun annonserade ut totalt cirka 900 tjänster under 2009, fördelade på 551 platsannonser. Till annonserna inkom ansökningar vilket ger ett genomsnitt på 61 ansökningar per annons. Liksom föregående år var drygt hälften av tjänsterna visstidsanställningar. Drygt en fjärdedel (27 procent) av tjänsterna avsåg anställning på deltid, att jämföra med drygt en tredjedel för Fler annonser gäller alltså heltidsanställning än tidigare år. Personalomsättning på sikt en räkneövning Om fem år Om lika många slutar på egen begäran och av annan orsak än pension under de kommande fem åren som under 2009 motsvarar det 1500 personer. Inom fem år beräknas 1117 anställda gå i pension. Det betyder att 2617 anställda vid ett konstant behov skulle behöva ersättas. Det motsvarar drygt en tredjedel av dagens anställda. Av denna dryga tredjedel har då 15 procentenheter ersatt pensionsavgångar och 20 procentenheter ersatt dem som slutat på egen begäran eller av andra orsaker. Om tio år Om lika många slutar på egen begäran och av annan orsak än pension under de kommande tio åren som under 2009 motsvarar det 3000 personer. Inom tio år beräknas 2336 anställda gå i pension. Det betyder att 5336 anställda vid ett konstant behov skulle behöva ersättas. Det motsvarar drygt 70 procent av dagens anställda. Av dessa dryga 70 procent har då 31 procentenheter ersatt pensionsavgångar och 40 procentenheter ersatt dem som slutat på egen begäran eller av andra orsaker. Osäkra faktorer är naturligtvis om Lunds kommun har samma behov av medarbetare framöver. En ökad befolkning kräver en ökad service samtidigt som kommunen kan komma att omorganisera, effektivisera och entreprenadsätta vissa verksamheter. Vi kommer förmodligen även att få en ökad rörlighet bland arbetskraften på grund av att många fler lediga tjänster kommer att utannonseras även om vi just nu är inne i en lågkonjunktur. Det gäller framförallt inom kommunerna men även inom andra verksamheter med många fyrtiotalister bland sina medarbetare. För att göra en preliminär prognos av personalförsörjningsbehovet de kommande åren har nedanstående räkneövning genomförts. Siffrorna ger en tydlig vink om ett stort rekryteringsbehov den kommande tiden. År 2009 gick 207 personer i pension och den genomsnittliga pensionsåldern var 64,9 år. Prognosen för antal anställda som går i pension de närmaste åren har baserats på en pensionsålder på 65 år. Under året slutade 300 anställda på egen begäran och av annan orsak än pension. Antalet tillsvidareanställda var Mätningsingenjör framtida bristyrke? 26