Handboken skall bidra till insikt och förståelse av den verksamhetsförlagda utbildningen för samtliga involverade parter.

Förord Handbok för Verksamhetsförlagd utbildning-vfu, riktar sig till Studenter i lärarprogrammet, partnerskolornas lärarutbildare och rektorer samt till högskolans lärarutbildare. Handboken skall bidra till insikt och förståelse av den verksamhetsförlagda utbildningen för samtliga involverade parter. Ett komplement till Handbok för Verksamhetsförlagd utbildning - VFU är den Studentbok för Verksamhetsförlagd utbildning -VFU, som följer studenten genom hela utbildningstiden.

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Utgångspunkter... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Underkänd VFU... 5 Avrådan... 5 VFU-organisation... 6 Mälardalens högskola... 6 Kriterier i progression för bedömning av VFU... 7 Partnerskola/område... 12 Fadderansvar, utbildningsansvar, bedömning, examination och utvärdering.... 12 Studentens ansvar... 13 Belastningsregistret... 14 Studentförsäkring.......14 Student som skadar sig under VFU 15 Student som utsätts för trakasserier..15 Begreppsförtydligande... 16

3 Inledning Regeringspropositionen (1999/ 2000:135) betonar vikten av den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, får ett kvalitativt innehåll. Lärarutbildningen bör därför förankras i både praktiska erfarenheter av aktiviteter/undervisning och lärande. Mötet mellan dessa två perspektiv innebär kvalitet i lärarutbildningen, där lärarstudenter ges möjlighet att ta del av olika kunskapstraditioner och erfarenheter. Vetenskapligt grundad kunskap skall ges utrymme att möta beprövad erfarenhet. Enbart goda ämneskunskaper är ingen garanti för att en lärare kan skapa goda betingelser för lärande. Av den anledningen är det viktigt att den verksamhetsförlagda delen får ett kvalitativt innehåll och tydligt utvecklar samarbetsförmåga både gällande arbete i arbetslag och tillsammans med barn och ungdomar. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall även bidra till att studenterna i hög grad relaterar ämneskunskaper till lärprocessen och urval av ämnesstoff. De blivande lärarna tillägnar sig yrkeskunskap genom studier i skilda ämnen/inriktningar och ämnesområden. Detta är en grundförutsättning för yrkesutövningen. Yrkeskunskap innebär dessutom att lärarna är medvetna om vilka grundläggande värden som skall främjas samt hur dessa värden ska gestaltas och förankras. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, det allmänna utbildningsområdet och de ämnesteoretiska studierna skall struktureras med hänsyn till yrkets krav och tydligt kopplas till varandra. Hela lärarutbildningen ska förankras i konkreta och praktiska erfarenheter. Avgörande för kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, är att de skolor/partnerområden där de verksamhetsförlagda delarna förläggs, knyts till högskolan som samarbetspartners. Enligt normalavtalet för partnersamverkan för skolutveckling och lärarutbildning mellan Mälardalens högskola och skolor i regionen är det övergripande syftet med partnersamverkan att understödja skolutveckling i regionen. Detta sker genom att parterna samverkar för att genomföra och fortlöpande utveckla den grundläggande lärarutbildningen att befrämja och forskningsanknyta de lokala skolutvecklingsprocesserna att erbjuda kompetensutveckling av skolans personal (Se normalavtal) Utgångspunkter VFU skall i likhet med annan högskoleutbildning präglas av kritisk granskning, analys och reflektion. Studenterna skall ges en framtidsinriktad utbildning inom den verksamhetsförlagda delen som inte enbart belyser klassrumssituationer eller enskilda grupper utan hela det komplexa samspelet mellan förskola/skola, föräldrar och omgivande samhälle. De erfarenheter som studenterna gör i VFU ska vara en utgångspunkt för teoristudierna så att det sker en tydlig växelverkan mellan praktiska erfarenheter och teori. Vid avslutad utbildning skall studenten ha en dokumenterad yrkesteori. VFU består av längre sammanhållna perioder benämnd Sammanhållen VFU dels inom ramen för kurser i Allmänna utbildningsområdet (AU) och dels inom varje Inriktning. Inom inriktningarnas verksamhetsförlagda del ska minst fem veckor per inriktning utgöras av en sam-

4 manhängande period med huvudfokus på Pedagogisk verksamhet/undervisningspraktik med eget ansvar. Vidare består VFU av enstaka tillfällen i skolan eller annan för utbildningen relevant verksamhet benämnd Kontinuerlig VFU. Under denna del fokuseras skolan som studieobjekt för lärande och lärandeprocesser. Beroende på de olika kursernas innehållsliga teman kan det gälla observationer, intervjuer, auskultationer, dokumentstudier mm. Mål och innehåll framgår av respektive kursplan och studiebeskrivning. I VFU-översikten för varje höst- och vårtermin framgår vilka sammanhållna respektive kontinuerliga VFU-veckor/dagar som studenten förväntas genomföra i sin partnerskola inom sitt ämne/kursblock. Syfte att ge förutsättningar för en verksamhetsförankrad och utvecklande lärarutbildning att tillfullo utnyttja den kompetens och erfarenhet som finns i partnerskolornas verksamhet och låta denna komma studenterna till del att ge studenterna förutsättningar för att fördjupa sin förståelse för den pedagogiska verksamhetens lokala villkor att ge såväl studenter som högskolans lärarutbildare möjlighet att få inblick i och delta i skolans hela verksamhet att ge förutsättningar för att relatera alla ämnesområden inom lärarutbildningen till den verksamhetsförlagda utbildningen för att uppnå helhet och åstadkomma växelverkan mellan praktiska erfarenheter och teoretiska kunskaper att ge förutsättningar för ett ökat kompetens- och erfarenhetsutbyte mellan skolan och högskolan att ge förutsättningar för forskning och utveckling av gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt som tar sin utgångspunkt i praktik, där såväl studenter som högskolans och partnerområdenas lärarutbildare deltar att ge förutsättningar för skolans personal och dess ledning att aktivt delta i lärarutbildningen som lärarutbildare Mål Den studerande ska under sin verksamhetsförlagda utbildning inhämta, utveckla och fördjupa kunskaper utifrån de mål som respektive kurs anger. Parallellt med detta ska studenten under handledning aktivt delta i lärarens/arbetslagets samtliga arbetsuppgifter och öva upp färdigheten att använda olika arbetsformer och arbetssätt i sin verksamhet. De verksamhetsförlagda momenten och de teoretiska studierna bidrar båda till att nå kursens mål. Liksom i de högskoleförlagda delarna är det av vikt för den studerandes lärande att VFU präglas av reflektion, analys samt ett konstruktivt och kritiskt förhållningssätt till studieobjekt samt till forskningsanknytning.

5 Lärportföljen är ett dokumentations- och arbetsredskap för studenten. Lärportföljen ska tydligt aktiveras i kurserna inom Allmänt utbildningsområde samt i de ämnesdidaktiska kurserna. Studentbok för Verksamhetsförlagdutbildning-VFU är ett viktigt inslag i Lärportföljen. Särskilt introduktionsarbete kring Lärportföljen genomförs i Allmänna utbildningsområdets kursblock 1. Underkänd VFU En student som inte når upp till de mål som är angivna för respektive VFU blir underkänd. Högskolans kursansvariga/examinator har ansvaret för examination och betygsättning. Så snart tveksamheter råder över students lämplighet eller prestationer i relation till de progressiva bedömingskriterierna för VFU under en VFU-period, skall lärarutbildarlagets kontaktperson, LK /handledaren kontakta kursansvarig lärarutbildare på högskolan. Högskolans lärarutbildare har ansvaret att då göra VFU-besök och diskutera situationen med inblandade parter. Beroende på utfallet av den diskussionen rekommenderas studenten att fortsätta eller avbryta sin VFU. Avbruten VFU ska rapporteras som underkänd VFU av kursansvarig lärarutbildare på högskolan och meddelas lärarprogrammets VFU-ansvarig på högskolan. En student som blir underkänd har rätt till en omprövning av VFU. VFU-ansvarig informeras alltid vid underkänd VFU och kallar student, högskolans lärarutbildare och vid behov även lärarutbildaren från partnerskolan till möte. Mötet resulterar i ett skriftligt beslut om och hur studenten skall göra omprövning av sin VFU. Detta kan medföra att studenten får en förändrad individuell studieplan, vid behov kontaktar VFU-ansvarig också studievägledare inom lärarprogrammet. Avrådan I vissa specifika fall sker samtal där avrådan för yrkesrollen uttrycks. Viktigt att notera är att detta inte är att jämställa med avskiljande från lärarprogrammet. Avskiljande kan enbart ske enligt de villkor som anges (studenten lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika alternativt har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet) i 4 kap. 6 högskolelagen (1992:1434)

6 Ansvar och uppgifter Lärare/representanter från partnerområden/partnerskolor och högskolans olika institutioner bildar nätverk med uppgift att utveckla VFU, komma med idéer och utveckla samarbetet mellan högskolans institutioner och partnerområdet/partnerskolan. Detta kan gälla exempelvis gemensamma utvecklingsprojekt, förslag till kompetensutveckling, forskningsprojekt samt innehåll och mängd av uppgifter under VFU-period. VFU-organisation Mälardalens Högskola Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation VFU-ansvariga VFU-handläggare Samverkan Beställning Placering Samverkan kring enskilda studenter Kontaktperson för partnerområdet Kommun/Partnerområde/skola Central kontaktperson (CK) Partnerskolans kontaktperson (PK) Lärarutbildarlagets kontaktperson (LK) Kursansvarig lärare/examinatorer Uppgifter/Underlag för examination LK alt. utsedd ämnesföreträdare från lärarutbildarlaget Mälardalens högskola I Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation (UKK) finns VFU-ansvariga för lärarprogrammet som ansvarar för partnerskoleorganisationen och det utvecklingsarbete kring VFU som sker i samverkan med partnerkommunerna. VFU-ansvariga är även ett stöd för partnerkommuner och institutioner i dialog kring enskilda studenter. VFU- ansvariga planerar och genomför varje termin informations- och utbildningstillfällen kring VFU samt för rektorer, LK och handledare i partnerskolorna. För nya antagna studenter genomförs i början av varje termin en utbildningsdag kring VFU VFU-ansvarig för lärarprogrammet kontaktar de centralt ansvariga i kommun/partnerområde (CK) inför respektive antagningstillfälle och samråder kring förväntad dimensionering. När student påbörjar sin lärarutbildning söks VFU-plats i partnerskola i en därför avsedd databas benämnd VFU-portal. Efter placering visas via VFU-portalen var studenten har sin partnerskoleplacering så att samtliga berörda av placeringen kan ta del av informationen. Ändringar av olika slag, t.ex. studieuppehåll visas i VFU-portalen.

7 Kursansvarig lärare i högskolan ansvarar för att information om respektive kurs i god tid före VFU-period vidarebefordras till berörda parter via studenterna. Information om VFU i kurser t.ex. kursplan, studiehandledning, VFU-uppgifter mm, publiceras även successivt i VFUportalen. Kriterier i progression för bedömning av VFU Studenten skall tidigt och kontinuerligt i sin utbildning reflektera över sitt yrkesval för att nå fram till en yrkesteori. Lärarutbildarlagen i partnerskolorna skall vara ett stöd för studenten och dess utveckling samt i förekommande fall också en samtalspartner när yrkesvalet behöver diskuteras. Som stöd för bedömning och examination av verksamhetsförlagd utbildning har ett antal kriterier utarbetats av både allmän och inriktningsspecifik karaktär. Syftet med progressiva kriterier för bedömning av de studerandes verksamhetsförlagda utbildning i partnerskolan är att såväl studerande som arbetslag/handledare skall veta vilka bedömningskriterier som bildar underlag för godkännande och examination av de verksamhetsförlagda studierna. Progressionen i kriterierna medverkar till att möjliggöra bedömning utifrån var studenten befinner sig i sin utbildning. Kriterierna är formulerade i fyra progressionsnivåer: Allmänt utbildningsområde 1 (AU1), Inriktning, Allmänt utbildningsområde 2 (AU2) och Allmänt utbildningsområde 3 (AU3). Varje kriterium är av sådan dignitet att samtliga kriterier ska ligga till grund för en samlad bedömning inom respektive nivå. För studenter som läser mot verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasieskolan erfordras som regel två inriktningar för en examen. Bedömningskriterier för VFU i inriktningsstudier är dock enbart beskrivna i en nivå (nivå 2). När studenten därför genomför sin VFU i andra inriktningen kan/bör vissa kriterier redan vara uppfyllda men här finns då möjlighet till ytterligare fördjupning. Det bör dock observeras att det på grund av läraryrkets komplexitet är svårt att formulera precisa krav för vad studenten skall klara av. Den bedömning som görs baseras på teoretiskt och yrkesmässigt kunnande och progressionen för varje kriterium utgör underlag för denna bedömning. De progressiva kriterierna utgör underlag för såväl handledningssamtal vid VFUperiod som diskussionspunkter vid seminarier i partnerskolan. Varje sammanhållen VFU-period inleds med samtal mellan student och handledare/lk kring förväntningar, genomförande och ansvar under VFU-perioden. Varje sammanhållen VFUperiod avslutas med ett handledningssamtal där studenten inför samtalet har formulerat sig kring sin egen utveckling och hur kriterierna uppnåtts. Gemensamt diskuteras, dokumenteras och undertecknas detta i Studentbok för Verksamhetsförlagd utbildning-vfu.

8 Bedömningskriterier med progressionsnivåer Varje progressionsnivå börjar med två övergripande kriterier utan progression Därefter numreras kriterierna enligt följande system Progressionsnivå 1 Allmänt utbildningsområde AU1 Kursernas anknytning till progressionsnivåer Tidigare år (ideal studiegång) 210 hp AU1 Tvären Inr 1:1 Inr 1:2 AU2 Obl specialisering AU3 VFU 4,5 hp VFU 15 hp VFU 7,5 hp VFU 3 hp Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Senare år (ideal studiegång) 270 hp AU1 Inr 1:1 Inr 1:2 Inr1:3/spec AU2 Inr 2:1 Inr 2:2 Inr 2:3/spec VFU 4,5 hp VFU 15 hp VFU 7,5 VFU 15 hp VFU 3 hp Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 4 AU3 Den studerande utvecklar sitt tänkande och handlande i förhållande till och i riktning mot den människo-, demokrati- och kunskapssyn som läroplanen ger uttryck för. förmedlar och förankrar samhällets och demokratins värdegrund för att motverka och förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. 1. visar förmåga att reflektera över de faktorer som påverkar verksamheten i partnerskolan. 2. visar förmåga att reflektera över lärarrollen i förhållande till läraryrkets komplexa krav och den vuxenroll läraren har samt synliggör sina tankar om vad goda aktiviteter/ god undervisning och gott lärarskap är och därigenom visa vilja till egen utveckling. 3. behandlar språket väl i tal och skrift. 4. formulerar tankar och kommunicerar om hur barns/elevers lärande och utveckling är beroende av barns/elevers språk och språkutveckling. 5. visar förmåga att leda pedagogiska situationer/aktiviteter i syfte att skapa gott lärandeklimat. 6. visar god vilja att samtala och samverka med barn/elever och vuxna.

9 Progressionsnivå 2 Inriktning/ar Kursernas anknytning till progressionsnivåer Tidigare år (ideal studiegång) 210 hp AU1 Tvären Inr 1:1 Inr 1:2 AU2 Obl speciali- AU3 sering VFU 4,5 hp VFU 15 hp VFU 7,5 hp VFU 3 hp Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Senare år (ideal studiegång) 270 hp AU1 Inr 1:1 Inr 1:2 Inr1:3/spec AU2 Inr 2:1 Inr 2:2 Inr 2:3/spec VFU 4,5 hp VFU 15 hp VFU 7,5 hp VFU 15 hp VFU 3 hp Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 4 Den studerande utvecklar sitt tänkande och handlande i förhållande till och i riktning mot den människo-, demokrati- och kunskapssyn som läroplanen ger uttryck för. förmedlar och förankrar samhällets och demokratins värdegrund för att motverka och förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. 1. visar förmåga att omsätta sina kunskaper och färdigheter i sitt/sina ämnen och formulera mål för verksamheten i överensstämmelse med kursplanen i respektive ämne samt planera, genomföra och utvärdera denna verksamhet. 2. visar förmåga att utveckla sin lärarroll i förhållande till läraryrkets komplexa krav och den vuxenroll läraren har samt synliggöra sina erfarenheter av goda aktiviteter/god undervisning inom sitt ämne/ämnesområde ett steg i utvecklingen mot en yrkesteori. 3. behandlar språket väl i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion. 4. visar insikt i hur barns/elevers lärande och utveckling i ämnet är beroende av språk och språkutveckling och organiserar aktiviteter/undervisningen utifrån detta. 5. visar förmåga att organisera och leda arbete i varierade arbetsgrupper och arbetsformer samt visar prov på att skapa gott lärandeklimat och reflektera över detta. 6. visar god vilja och förmåga att samtala och samverka med barn/elever och arbetslag och reflektera över relationen mellan barns/elevers arbete och den egna arbetsinsatsen. 7. visa vilja till egen utveckling genom att tillvarata egna och andras erfarenheter som grund för utveckling i yrkesverksamheten. 8. visar förmåga att bedöma utveckling och lärande och genomföra bedömning av resultat av aktiviteter/undervisning och i förekommande fall betygsätta dessa samt informera via den individuella utvecklingsplanen i syfte att se elevens utveckling. 9. strävar efter att förverkliga aktiviteter/undervisning som utgår från barns/elevers olikheter, skilda behov och förutsättningar. AU3

10 Progressionsnivå 3 Allmänt utbildningsområde AU2 Kursernas anknytning till progressionsnivåer Tidigare år (ideal studiegång) 210 hp AU3 AU1 Tvären Inr 1:1 Inr 1:2 AU2 Obl specialisering VFU 4,5 hp VFU 15 hp VFU 7,5 hp VFU 3 hp Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Senare år (ideal studiegång) 270 hp AU1 Inr 1:1 Inr 1:2 Inr1:3/sp AU2 Inr 2:1 Inr 2:2 Inr AU3 ec 2:3/spec VFU 4,5 hp VFU 15 hp VFU 7,5 hp VFU 15 hp VFU 3 hp Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 4 Den studerande utvecklar sitt tänkande och handlande i förhållande till och i riktning mot den människo-, demokrati- och kunskapssyn som läroplanen ger uttryck för. förmedlar och förankrar samhällets och demokratins värdegrund för att motverka och förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. 1. visar förmåga att självständigt formulera mål i överensstämmelse med läroplanen och att planera, genomföra och utvärdera verksamheten. 2. visar förmåga att reflektera över sin lärarroll i förhållande till läraryrkets komplexa krav, goda aktiviteter/god undervisning i en påbörjad yrkesteori och den vuxenroll läraren har. 3. utvecklar sin förmåga att behandla språket väl i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion. 4. visar förmåga att utveckla förhållningssätt till barns/elevers lärande och utveckling som befrämjar språk och språkutveckling och organisera verksamheten utifrån detta. 5. visar förmåga att organisera och leda arbete i varierade arbetsgrupper i syfte att skapa gott lärandeklimat samt visar utvecklad förmåga att reflektera över detta.. 6. visar god social kompetens genom att samtala och samverka med barn/elever och vuxna för att främja medinflytandet i skolan. 7. visar förmåga till reflektion över egna och andras erfarenheter som grund för utveckling i yrkesverksamheten. 8. visar förmåga att reflektera över barns/elevers utveckling och lärande på ett sätt som visar på en medvetenhet om dilemman i bedömningssituationen. 9. visar förståelse för att barns/elevers olikheter, skilda behov och förutsättningar skall ses som en tillgång för alla elever och lärare.

11 Progressionsnivå 4 Allmänt utbildningsområde AU3 (AUO C-block) Kursernas anknytning till progressionsnivåer Tidigare år (ideal studiegång) 210 hp AU3 AU1 Tvären Inr 1:1 Inr 1:2 AU2 Obl specialisering VFU 4,5 hp VFU 15 hp VFU 7,5 hp VFU 3 hp Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Senare år (ideal studiegång) 270 hp AU1 Inr 1:1 Inr 1:2 Inr1:3/sp AU2 Inr 2:1 Inr 2:2 Inr AU3 ec 2:3/spec VFU 4,5 hp VFU 15 hp VFU 7,5 hp VFU 15 hp VFU 3 hp Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 4 Den studerande utvecklar sitt tänkande och handlande i förhållande till och i riktning mot den människo-, demokrati- och kunskapssyn som läroplanen ger uttryck för. förmedlar och förankrar samhällets och demokratins värdegrund för att motverka och förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. 1. visar förmåga att självständigt formulera mål i överensstämmelse med läroplanen och att planera, genomföra och utvärdera verksamheten med hänsyn till barns och elevers synpunkter. 2. tillämpar medvetet en reflekterad och utvecklad lärarroll i förhållande till läraryrkets komplexa krav, uttryckt i en dokumenterad yrkesteori. 3. visar en befäst, god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion. 4. har ett förhållningssätt till barns/elevers lärande och utveckling som stödjer barns/elevers språk och språkutveckling och organiserar verksamheten utifrån detta. 5. visar god färdighet i att leda och samarbeta i olika arbetsgrupper i syfte att skapa gott lärandeklimat och visar fördjupad förmåga att reflektera över detta. 6. visar en medvetenhet om samspelets beroende av medinflytande och en fördjupad förmåga till reflektion av såväl den egna insatsen som barns/elevers arbete, med hänsyn till barns/elevers olikhet och olika behov av stöd. 7. visar vilja till kontinuerlig egen utveckling genom att ta tillvara egna och andras erfarenheter utifrån olika teorier om lärande som grund för en utveckling i yrkesverksamheten. 8. bedömer och reflekterar över barns/elevers utveckling och lärande på ett sätt som visar på en medvetenhet om dilemman i bedömningssituationen. 9. visar insikt om att barns/elevers olikheter, skilda behov och förutsättningar skall ses som en tillgång i olika lärandesituationer.

12 Partnerskola/område Inom varje partnerkommun finns en eller flera partnerskolor organiserade i partnerområden som har ett fadder- och utbildningsansvar för studentarbetslaget/lagen under hela utbildningen. Det innebär ansvar för både sammanhållen och kontinuerlig VFU samt för att samla hela studentarbetslaget till minst ett gemensamt seminarium varje termin för att hålla samman och berika studentarbetslaget kring yrkes- och skolnära frågor 1. Partnerskola som tar emot studenter från lärarutbildningen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasiet ska erbjuda verksamhet i ett F-12 perspektiv. Det är av stor vikt att studenter med inriktning mot förskola, grundskolans tidigare år och fritidshem genomför delar av sin VFU inom samtliga dessa verksamheter. I vår VFU-organisation utser varje kommun/partnerområde samordnare, centrala kontaktpersoner (CK), med övergripande ansvar för studenterna i en kommun/ett område. På varje partnerskola finns också en kontaktperson (PK) som alltid skall vara en rektor/enhetschef med specifikt ansvar för placerade studenter i den enskilda partnerskolan. Vidare skall varje partnerskolas lärarutbildarlag utse en kontaktperson (LK) som är den som står i närmsta kontakt med placerade studenter i partnerskolan, med vfu-ansvarig på högskolan samt med VFU-samordnaren i partnerkommunen. LK ansvarar för att informationen kring VFU förs vidare till lärarutbildarlagen i den egna partnerskolan. LK har också huvudansvaret för studentarbetslaget/lagen samt att organisera för studenter i VFU. Vidare är LK den som sammankallar studenterna till seminarieträffar i partnerskolan/partnerområdet. Minst ett seminarium anordnas varje termin i och av partnerskolan. Studentens deltagande i VFU-seminariet signeras av skolans LK/lärarutbildare i Studentbok för VFU. Slutligen ansvarar LK för arbetslagets hemsida i VFU-portalen och att inför varje antagningstermin ange antalet sökbara VFU-platser. Vilka kommuner/partnerskolor som medverkar förtecknas i VFU-portalen som finns på hemsidan http://vfumdh.artisan.se/ Fadderansvar, utbildningsansvar, bedömning, examination och utvärdering. Varje partnerskola har ett fadderansvar under studentens hela utbildning. Detta innebär att studenten fortlöpande under sin utbildning ges tillfälle till deltagande i lärarutbildarlagets/arbetslagens reflektion kring eget pedagogiskt arbete för att nå fram till sin yrkesteori och att delta i skolans utvecklingsprocess. Fadderansvarets konkreta innehåll utformas lokalt på partnerskolan. Partnerskolans utbildningsansvar innebär att ge studenterna möjlighet och tillgång till kontakter och miljöer för de verksamhetsförlagda studierna i lärarprogrammets kurser. Inriktning och utformning av kurserna varierar och anges i respektive kursplan. Uppgifter till den verksamhetsförlagda delen i kurserna utformas därför av kursansvarig institution/lärare i samråd 1 Se partnerskoleavtal för respektive kommun

13 med studenter och kontaktpersoner/inriktningshandledare i de bildade nätverken för utveckling av VFU. Bedömning av den studerandes insatser görs på grundval av såväl den verksamhetsförlagda som den högskoleförlagda delen i kurserna. Examinerande lärare på högskolan ansvarar för betygssättning på samtliga ingående moment och att dessa sedan vägs samman i ett betyg för hel kurs 2. När VFU utgör moment/integrerade delar i kurser har lärarutbildarlaget (inriktningshandledare /LK) i partnerskolan i uppdrag att tillsammans med studenten genomföra ett avslutande handledningssamtal för VFU-perioden och då tillsammans med studenten dokumentera vad denne fullföljt och uppnått under sin VFU utifrån gällande kriterieprogression samt vad som skall utvecklas vidare i kommande VFU-period. Dokumentationen görs i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning-vfu och undertecknas av student och handledare/lk. Dokumentation och underskrift i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning-vfu ligger till grund för examination samt utgör en viktig länk mellan student, lärarutbildare i partnerskolan och lärarutbildare i högskolan. Lärarutbildarlagets kontaktperson kontaktar alltid kursansvarig lärare kring studenter som av någon anledning inte anses lämplig för yrkesrollen. Detta kan vara aktuellt gällande människo- och demokratisyn, kompetens i sin inriktning, allmän lärarkompetens mm. Studentens ansvar Studenten förväntas ta ett stort eget ansvar för sin verksamhetsförlagda utbildning och är ansvarig informationsbärare. För att få tillgång till en partnerskola skall varje student, via särskild databas benämnd VFUportalen, söka partnerskola för sin utbildningstid. Det åvilar därefter student att ta den första kontakten med partnerskolan i samband med placeringen vid utbildningens start. Studenten skall fullfölja VFU-perioderna så att givet kursinnehåll genomförs på ett kvalitativt sätt kopplat till de progressiva bedömningskriterierna, detta innebär c:a 35 timmar/vecka på partnerskolan. Studenten skall i samband med varje vfu-period synliggöra dokumentation och reflektion i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning-vfu. Vidare skall studenten ta vara på samtliga aktiviteter som erbjuds i samband med partnerskolans fadderansvar, vilket ökar möjligheten till olika erfarenheter av yrkesrollen. Obligatorisk närvaro gäller på de av partnerskolan anordnade seminarierna. Dessa seminarier är schemabrytande. Om studenten har ett obligatoriskt schemalagt kurstillfälle på högskolan vid samma tid som seminariet i partnerskolan ska studenten alltid diskutera förfaringssätt med sin kursansvarige lärare i högskolan och LK på partnerskolan. Studenten får inte vikariera under VFU-perioder, under annan utbildningstid avgör studenten om det är lämpligt. 2 Kursrelaterade bedömningskriterier utarbetas av respektive institution.

14 Sekretess Studenter som genomför VFU i någon av skolans verksamheter betraktas som en i personalgruppen och omfattas av gällande sekretess. Varje student skriver på en sekretessöverenskommelse som formuleras på varje partnerskola/område och sedan gäller under hela utbildningstiden. Belastningsregistret Personer som erbjuds tjänst på skola eller förskola skall sedan den 1 januari 2001 kunna visa upp ett utdrag ur belastningsregistret i samband med att de erbjuds en tjänst. För utbildningen gäller: Student får inte avkrävas sådant utdrag, varken av oss inom utbildningen eller av skolorna under VFU. En utvidgad registerkontroll som omfattar lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildningsdel inom förskola, skola och skolbarnomsorg föreslås av regeringen i prop. 2007/08:28 att träda i kraft fr.o.m. 2008-04-01. Efter beslut i riksdagen är det skolhuvudmannen som åläggs att begära ett utdrag ur belastningsregistret. Vid anställning (även vikariat) gäller: Om rektor vill anställa en student som vikarie finns skyldighet för rektor att vid en sådan erbjudan om vikariat (även för enstaka timme) begära utdrag ur belastningsregistret. Övrigt: Utdrag ur belastningsregistret beställs genom Rikspolisstyrelsen i Kiruna och blanketten finns på nätet (www.polisen.se). Studentförsäkring Många försäkringsbolag har studentförsäkringar. Från och med den 1 juli 2000 är studenter vid universitet och högskolor försäkrade under studietiden och under direkt färd mellan bostaden och högskolan/partnerskolan. Försäkringen täcker endast personskador. Samma villkor gäller under VFU som vid de teoretiska studierna. För att täcka andra skador än personskador måste studenten alltså ha en hemförsäkring. Då studenten besöker sin partnerskola på icke VFU- tid gäller följande: Studenten är försäkrad under skoltid. Med skoltid menas den tid då studenten vistas på partnerskola som godkänts av högskolan.

15 Om studenten genomför kontinuerlig VFU (t ex fältstudier) som en del i utbildningen är studenten försäkrad. Besök av mer privat karaktär omfattas inte. Student som skadar sig under VFU Om någon student råkar ut för en olycka eller blir skadad i samband med en incident under vistelsen i partnerskolan kontaktar PK/LK/handledare VFU-ansvarig för lärarprogrammet. Studenten måste också omgående skickas till vårdcentral/akutmottagning för att få sina skador dokumenterade. I övrigt finns blanketter och information att nå via Studenthälsan på Mälardalens högskola. Rektor/partnerskola måste ändå göra skadeanmälan/anmälan om incidenten. Student som utsätts för trakasserier Lagen om lika behandling av studenter säger bland annat att högskolor har en särskild utredningsskyldighet när det framkommer omständigheter som tyder på att en student trakasserats i något av de avseenden som lagen åsyftar. Trakasserierna eller kränkningarna ska ha sin grund i studentens etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning, funktionshinder eller könstillhörighet för att lagen ska bli tillämplig. Som exempel kan nämnas nedsättande tillmälen, förekomsten eller spridning av texter, bilder och märken, klotter på väggar etc. Det är den drabbade som avgör om handlingen eller beteendet som hon/han utsätts för är kränkande. Om högskolan negligerar att agera vid ett misstänkt fall av trakasserier eller kränkning kan högskolan bli skadeståndsskyldig. Det är viktigt att alla anställda vid högskolan reagerar när de får information om eller annars uppmärksammar att en student utsätts för trakasserier. Högskolan är skyldig att göra en utredning även i de fall där misstanken om trakasserier eller kränkning endast grundar sig på ryktesspridning, anonyma muntliga eller skriftliga påståenden eller andra omständigheter. Konflikter av rent bagatellartad karaktär ska naturligtvis hanteras på ett så enkelt sätt som möjligt av närmast berörda personer. Det krävs då att konflikten får sin omedelbara och av berörda partner helt accepterade lösning. Om det inte är så ska enhetschef/motsvarande underrättas. Ärendet skall därefter lämnas över till utredningsansvarig. Student eller annan som avser lämna en formell anmälan rörande trakasserier ska alltid lämna anmälan till utredningsansvarig. Då den utredningsansvarige nås av uppgifter om att en student kan ha blivit kränkt görs en bedömning av de uppgifter som framkommit. Undersökningen syftar till att få klarhet i om en formell utredning är nödvändig. Den utredningsskyldighet som högskolan har gäller såväl det som händer under studentens högskoleförlagda tid av utbildningen som den verksamhetsförlagda tiden.

16 Mer information kan fås av Jämlikhets- och Jämställdhetssamordnare på Mälardalens högskola och via nätet. Begreppsförtydligande AU Allmänna utbildningsområdet är uppdelat i terminsblock och omfattar totalt 60 poäng som är gemensamma för alla lärarstuderande oavsett vilken lärarexamen som tas ut. CK central kontaktperson En på kommunen/partnerområdet/enheten central samordnare som samverkar med högskolans samordningskansli, när det gäller placeringar av nya studenter. F 12 perspektiv Omfattas av förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Inriktning Det /de ämnen som studenten valt att ta ut sin examen i. Kontinuerlig VFU Studenterna genomför kurs/inriktningsanknutna undersökningar/studier av olika slag. LK lärarutbildarlagets kontaktperson En från lärarutbildarlaget utsedd person som står i närmaste kontakt med högskolans Vfusamordnare och den/de handledare som ansvarar för att studenten når rätt miljö för genom förande av VFU. Lärarutbildarlag Det/de lärararbetslag i partnerskolan som ansvarar för studenternas verksamhetsförlagda utbildning. Partnerområde De skolor som tillsammans utgör ett F-12 perspektiv. Partnerskola Den skola vid vilken studenten har sin grundplacering. PK - partnerskolans kontaktperson En skolledare/rektor/enhetschef som samverkar med högskolan när det gäller övergripande frågor kring placerade studenter. Sammanhållen VFU Fler sammanhängande veckor inom kursen är förlagda i partnerskolan. Studentarbetslag Studenter som är sammansatta till ett tvärinriktat arbetslag i likhet med ett lärararbetslag i partnerskolan (max 10 studenter per studentarbetslag).

17 VFU Verksamhetsförlagd utbildning. VFU-ansvarig Den person på högskolan inom Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation som har det övergripande ansvaret för VFU och kvalitetsutveckling av den verksamhetsförlagda utbildningen. Planerar och genomför information till studenter och partnerområden. Kommunicerar med och informerar CK, PK, LK och partnerskolornas handledare. Beslutar om byte av partnerskola. Handlägger specifika studentärenden när det gäller VFU-frågor. Genomför kontinuerliga möten med kommunernas VFU-samordnare och har regelbunden kontakt med kursansvariga och lärare inom lärarprogrammet.