Bokslutsrapport 2014. Ekonomikontoret 2015-01-30

Bokslutsrapport 2014 Ekonomikontoret 2015-01-30

Bokslutet i korthet Skatteintäkter 2 793,6 mkr, 5,7 mkr sämre än budget. Nämndernas nettokostnader 2 817,2 mkr, 6,9 mkr lägre än budget. Utbildningsnämnden är störst med 947,6 mkr, 5,3 mkr lägre än budget. Omsorgsnämnden näst störst 859,4 mkr, 0,7 mkr lägre än budget. Verksamhetens totala nettokostnader är 2 843,0,0 mkr, 60,2 mkr lägre än budget. Resultat 0,4 mkr vilket är 0,0 % av skatteintäkterna. Nettoinvesteringar 102,3 mkr. Tillgångar 2 799 mkr. Skulder 1 077 mkr. Soliditet 61,5 %. Pensionsskuld i ansvarförbindelse 1 250 mkr.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Skrivelse/sammanfattning 1 Resultaträkning 16 Kassaflödesanalys 16 Balansräkning 17 Noter 18 Driftredovisning 22 Kommentarer till driftredovisning 23 Investeringsredovisning 41 Kommentarer till investeringsredovisning 42 Stora investeringsobjekt 44 Innehållsförteckn bokslutsrapp 2014

1 1 (15) Handläggning Direkttelefon E-post Datum Dnr Dokument Cathrine Eriksson, Carina Dandebo, Martin Elfving, Per-Arne Ekström 7944, 7901, 7923, 7953 @trollhattan.se 2015-01-30 KS 2015/68 Bokslutsrapport 2014 Kommunstyrelsen B O K S L U T S R A P P O R T 2 0 1 4 Stora semesteruttag mot slutet av året möjliggjorde ett knappt positivt resultat. Bokslutsrapporten presenteras för Budgetkommittén och offentliggörs 2 februari. Budgeten för 2014 gav fortsatt goda tillskott till verksamheten utan besparingar men är kraftigt underbalanserad med -49,6 mkr. Tidigare goda resultat har lett till en konsolidering och 50 mkr finns i resultatutjämningsreserv enligt den nya lagstiftningen. Bokslutet för 2014 är ett resultat på 0,4 mkr så mycket som 50 mkr bättre än budget men 42,9 mkr lägre än 2013. Skatteintäkterna och generella statsbidrag ökade med 3,4 % jämfört med 2013 till 2 793,6 mkr. Det är 5,7 mkr mindre än justerad budget och 8,3 mkr sämre än oktoberrapporten genom svagare taxeringsutfall för 2013 års inkomster och sänkt bedömning för 2014. Nämnderna redovisar 6,9 mkr lägre kostnader än justerad budget (överskott) och 22,1 mkr bättre än oktoberapporten. Genom Ekonomikontorets justering vid prognossammanställningen är förbättringen 12,1 mkr. Eftersom det är en mycket omfattande verksamhet med 2,8 miljarder i budget stannar bokslutsavvikelsen vid 0,2 %. Byggnads- och trafiknämnden och Utbildningsnämnden redovisar överskott med 5,9 respektive 5,3 mkr (0,6 %). Arbetsmarknads- och socialnämnden och KS har underskott med -4,1 respektive -2,2 mkr. KS överskridande ligger helt på frivilliga skolformer -14,0 mkr där Trollhättans andel i Kunskapsförbundet Västs underskott är bokförd inför kommande framställning om täckning. Volymökningen var stor, särskilt i Utbildningsnämndens verksamheter genom fler barn och elever och ökade resurser. Verksamhetens nettokostnader ökade 3,9 % till 2 843,0 mkr, 60,2 mkr lägre än budget. Överskott på anslagen för särskilda åtgärder, pensionskostnader och avstämning av semesterskuld m m står för så mycket som 53,3 mkr. Resultatet 0,4 mkr (43,3 mkr) motsvarar 0,0 (1,6 %) av skatteintäkterna. Det är inget bra resultat utan försvagar ekonomin. Men utfallet är mycket bättre än budget. Medel från tidigare goda resultat behövde inte tas i anspråk i så stor omfattning som vår underbalanserade budget gav utrymme för. De ekonomiska förutsättningarna inför år 2015 blev bättre än tidigare beräknat. Framförallt är det positivt att nämnderna kunde undvika underskott och därigenom går in i det nya året med bättre budgetutrymme. Ekonomikontoret Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 50 00 Fax 0520-49 70 37 trollhattans.stad@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352

2 2 (15) Inledning Ekonomikontoret har efter avslutning av 2014 års redovisning sammanställt denna bokslutsrapport. Den innehåller dels ekonomisk sammanställning för Trollhättans Stad dels drift- och investeringsredovisning per nämnd. Verksamhetskommentarerna har tagits fram i samarbete med förvaltningarna och avsedda att ge en snabb översikt över det beloppsmässiga utfallet. Fördjupad analys och kommentarer till skatteintäkter m fl gemensamma poster finns i en särskild redogörelse för finansförvaltningen. Tidplan Ekonomikontoret avser att presentera denna rapport för Budgetkommittén måndag 2 februari och KS närmast följande sammanträde 25 febr. Nämndernas ska besluta om sina verksamhetsredogörelser senast 27 febr. Ekonomikontoret kommer senare att sammanställa och lämna förslag inför beredningen i Budgetkommittén 5-6 mars av nämndernas framställningar om behandlingen av 2014 års budgetutfall. De kommer att ingå i verksamhetsredogörelserna. Vid bokslutsberedningen behandlas även uppföljningen av uppdragen. Årsredovisningen behandlas av KS 18 mars och KF 30 mars. Resultaträkning Resultatet (ökningen av eget kapital) blev 0,4 mkr, 42,9 mkr lägre än år 2013. Jämfört med budgeten, som var underbalanserad med 49,6 mkr med stora reserver i särskilda åtgärder, är resultatet 50,0 mkr bättre. Nämndernas budgetutfall är +6,9 mkr medan +43,1 mkr faller på gemensamma poster, framförallt särskilda åtgärder och lägre pensionskostnader. % 7 6 5 Ökn av nettokostn o skatteintäkt 6,1 6,1 5,2 Mkr 100 80 Resultat 69 4 3 2 1 1,8 1,9 1,1 2,4 2,9 3,4 3,4 60 40 20 38 24 43 0 2010 2011 2012 2013 2014 0 0 2010 2011 2012 2013 2014 Verks nettokostn ökn Skatteint/genstatsb ökn Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,4 % och verksamhetens nettokostnader med 6,1 % i löpande priser. I pengar ökade skatteintäkterna 164,0 mkr och verksamhetens nettokostnader 91,8 mkr. Den tillfälliga intäkten på 50,0 mkr år 2013 genom återbetalning för AFA står för 1,9 % -enheter av nettokostnadsökningen. Justerat även för ökade räntor/hyror gentemot Ekonomikontoret

3 3 (15) Trollhättans Tomt AB stannar kostnadsökningen vid 3,9 % fortfarande 0,5 % - enheter högre än skatteintäkternas ökning. Finansnettot förbättrades med 29,3 mkr främst till följd av att 2013 års bokslut belastades med 19,9 mkr för sänkt diskonteringsränta vid beräkningen av pensionsskulden. Ökningen av räntor/hyror bidrog med 7,7 mkr. Den fallande resultattrenden accelererade även det underliggande resultatet efter justering för de största jämförelsestörande posterna försvagades kraftigt. Justering av resultat för stora jämförelsestörande poster Mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Redovisat resultat 38 24 69 43 0 Sänkt diskonteringsränta 14 20 Återbetalning AGS äldre år -54-50 Extra pensionsavsättning 16 11 8 Nya avsättningar 4 12 6-4 Förändring av semesterskuld -7 Justerat resultat 54 42 38 28-11 Tillfälligt konjunkturstöd -54-12 Extra vinterkostnader 40 Justerat m h t tillfälligt konjunkturstöd och vinter 40 30 38 28-11 Utbildningsnämndens varierande resultat har påverkat utvecklingen väldigt mycket. Nämndens underskott 2011 belastade resultatet med 19,2 mkr och dess överskott förbättrade det 2012-2014 med 12,1 mkr, 11,2 mkr respektive 5,3 mkr. Utan detta är trenden tydligt nedåtriktad redan år 2012. Med hänsyn till att det generella statsbidraget är fryst och ramtillskotten i 2013 års och 2014 års budget stora är det snarast förvånande att inte den underliggande resultatutvecklingen är sämre. Ökade bidrag i kostnadsutjämningen och en god real utveckling av skatteunderlaget för kommunsektorn senare år har motverkat försvagningen. Förändringen jämfört med oktoberrapporten blev stor: Förändringar jämfört med oktoberrapporten mkr Utbildningsnämnden 3,1 Omsorgsnämnden 6,9 Arbetsmarknads- och socialnämnden 1,1 Byggnads- och trafiknämnden 4,9 Kommunstyrelsen 5,7 Övriga nämnder 0,4 Summa nämnderna 22,1 Avgår justering i oktoberrapporten -10,0 Nämndernas verksamhet 12,1 Avstämning semesterskuld m m 15,7 Pensioner 3,6 Särskilda åtgärder -0,9 Övriga gemensamma poster -0,9 Summa driftbudget gemensamma finansieringsposter 17,5 Verksamhetens nettokostnader 29,6 Avskrivningar 0,7 Skatteintäkter -8,3 Finansnetto 0,8 Summa resultatförändring jämfört med prognos oktober 22,8 Det mest överraskande är stora semesteruttag mot slutet på året som drog ner semesterskulden. Antalet spardagar per anställd minskade med 2,4 dagar. I det Ekonomikontoret

4 4 (15) ljuset blir förändringen ändå greppbar med tanke på möjligheterna att med två eller rentav fyra semesterdagar få en mycket lång sammanhängande ledighet vid julen. Under 2015 får vi vara beredda på att det kan bli en återgång i riktning mot ett normalläge. Det medför att den tillfälliga kostnadsminskningen genom lägre skuld 2014 vänds till en tillfällig kostnadsökning. Totalt sett var inte nämndernas utfall oväntat. Däremot överraskade fördelningen vi hade väntat ett större överskott för Utbildningsnämnden medan däremot Omsorgsnämnden överraskade positivt. KS tyngs tyvärr av ökat underskott för frivilliga skolformer. Verksamhetens nettokostnader blev 2 843,0 mkr (inkl avskrivningar), vilket är 60,2 mkr lägre än budget. Nettokostnaderna ökade med 164,0 mkr (6,1 %). Budgeten med dess stora, tillfälliga underbalansering för att utnyttja tidigare överskott gav sammantaget ett utrymme för ökning med 8,4 %. Anslagen i särskilda åtgärder om totalt 52,8 mkr svarar för 2,0 % -enheter av budgetutrymmet. Justerat för den största särskilda och jämförelsestörande posten 2013 återbetalningen av AGS-premier med 50,0 mkr samt att hyror/räntor Tomt AB har höjts tillbaka en del ger budgeten utrymme för 6,2 %. Då är det med en kraftig underbalansering. Bokslutsutfallet stannade vid 3,9 % ökning vilket också var det utrymme som fanns utan att resultatet skulle bli negativt. Nämnderna hade 6,9 mkr lägre kostnader än justerad budget. De största överskotten har Byggnads- och trafiknämnden och Utbildningsnämnden. Se vidare nedan under "driftredovisning - översikt" och senare i rapporten i avsnittet om driftredovisningen. En (osäker och vansklig) analys av kostnadsutvecklingen visar att verksamheten realt (bruttokostnader i fasta priser) ökade ganska kraftigt med i storleksordningen 2,5-3 %. Anm: Den lägre siffran är påverkad av årets avslutande stora semesteruttag. Grundskolan ökar kraftigt och bidrar med 1,2 % -enheter till ökningen. Även barnomsorg, IFO och äldreomsorg visar påtagliga ökningar. Beräkningen visar en marginell minskning för frivilliga skolformer. Se vidare bilaga till rapporten. Lönesumman ökade med 6,4 %. Eftersom kostnaderna för den årliga löneöversynen inkl överhäng beräknas till 3,0 % pekar det mot en hög ökning av personalvolymen med ca 3,4 %, d v s något mer än i volymberäkningarna ovan. Det tyder på en förskjutning mot Löner något större andel personal. 135,0 Under året har ökningstakten 125,0 påverkats av skillnader i utbetalningen av löneökningar. För- 115,0 105,0 2013 2014 sta kvartalet då lönerna 95,0 genomgående var uppdaterade ett år var ökningen 4,7 %, 85,0 75,0 d v s 2,6 % i volym. Volymökningen har således vuxit under jan febr mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec Mån året. Mkr Ekonomikontoret

5 5 (15) Avskrivningarna styrs av redovisningsnormer, tidigare investeringar och i viss mån av investeringsutvecklingen under redovisningsåret. De blev 57,3 mkr, vilket är 0,3 mkr högre än budget men 0,7 mkr under prognos. Efter tidigare års genomgångar och rensningar kunde vi nu inte identifiera något nytt behov av nedskrivning. Skatteintäkterna baseras på slutligt taxeringsutfall för 2013 och SKL:s prognos 2014-12-19 för skatteunderlagsutvecklingen 2014. Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklas förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två procent nästa år och omkring 1,5 procent året därefter. Skatteintäkterna ökade med 3,4 % jämfört med 2013 till 2 793,6 mkr vilket är 5,7 mkr mindre än justerad budget och 8,3 mkr sämre än oktoberrapporten. Taxeringsutfallet för 2013 års inkomster blev ytterligare något svagare än väntat och SKL har sänkt sin bedömning för 2014. Ökade bidrag i kostnadsutjämningen bidrar till ökningen 3,4 %. Statsbidragen lämnar inget bidrag eftersom de är nominellt oförändrade. Om de hade uppräknats i samma takt som ökningen av skatteunderlaget i riket 2014 skulle de samlade skatteintäkterna vara 0,6 % högre (15 mkr). Finansnettot är positivt med 49,9 mkr högre ränteintäkter än räntekostnader och bidrar med motsvarande 1,8 % av skatteintäkterna till resultatet. Av ränteintäkterna är 30,5 mkr från utlåning till de kommunala bolagen och 9,5 mkr borgensavgifter. Det positiva finansnettot bör ses mot bakgrund av att verksamhetsfastigheterna i huvudsak hyrs av de kommunala bolagen. Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-26 99 av skattemässiga skäl att avveckla Trollhättans Stads utlåning till dess helägda bolag. Likviditeten som erhölls 30 september om ca 1 400 mkr håller på att placeras i räntebärande instrument med hög kreditvärdighet. Per 2014-12-31 var 918 mkr placerade i sådana räntebärande instrument med en genomsnittlig placeringsränta om 1,90 %. Målet är, när hela kapitalet är placerat, att i nuvarande ränteläge få 2,0 % avkastning. Ekonomikontoret

6 6 (15) För hela koncernen uppskattas omläggningen ge en positiv förändring (exkl. skatteeffekten) om ca 15 mkr som förbättras med ytterligare 7-9 mkr om marknadsräntorna ökar med 1 % från sin nuvarande historiskt låga nivå. Den årliga finansiella kostnaden för pensionsskulden är på grund av det låga ränteläget mycket låg. Å andra sidan medförde det stora engångskostnader 2011 och 2013 på grund av sänkningar av diskonteringsräntan för nuvärdesberäkning av framtida pensionsutbetalningar. Risken är nu överhängande för att det blir en ny sänkning 2015. Årets resultat (förändringen av eget kapital) blev 50,0 mkr bättre än budgeterade -49,6 mkr. MRP har målsättningen att resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska öka samtidigt som målnivån anges till 1,0 %. Utfallet blev 0,0 %, en försvagning med 1,6 % -enheter från 2013 och 1,0 % - enheter under målvärdet. Målnivån måste betraktas som en eftersträvad normal miniminivå. För 2014 är i stället budgeterat ett negativt resultat motsvarande -1,8 % av skatteintäkterna som medger att resultatutjämningsreserven 50 mkr av ihopsamlade medel genom tidigare stora överskott kan tas i anspråk. Det var ett strategiskt val för att kunna undvika besparingar och fortsätta ge tillskott till verksamheten i avvaktan på ställningstagande till resurssituationen inför 2015. Under året fanns en förhoppning om att ännu en återbetalning från AFA av AGSavgifter skulle hjälpa till att ändå undvika negativt resultat. I oktober blev det klart att något sådant beslut inte skulle fattas under 2014. Andra förändringar gjorde att det till slut ändå blev ett positivt resultat (se jämförelse ovan med oktoberrapporten). % 120 100 80 60 40 20 0-20 100,8 100,8 99,6 99,2 101,8 1,5 0,9 2,6 1,6 0,0-2,2-0,8-1,8-2,3-1,7 2010 2011 2012 2013 2014 Nettokostn andel Resultatandel Skattekvot Finansnetto andel En tumregel anger att resultatet bör vara i storleksordningen 2,0 % som genomsnitt under en konjunkturcykel. Med årets resultat sjunker genomsnittet under de senaste fem åren från 1,8 till 1,3 %. Frånräknat utökade pensionsavsättningar under perioden når genomsnittet 1,6 %. Om ränteeffekten också skulle exkluderas stiger det ytterligare. Det politiskt fastställda målet är att resultatet ska vara minst 1 %. Budgetramarna för 2014 innehöll tillskott till verksamheten med 43,9 mkr utöver pris- och lönekompensation. En del av tillskotten motsvarades av underskott eller tilläggsanslag 2013 men å andra sidan har tilläggsanslag också beviljats 2014. Den låga inflationen de senaste åren har medfört att priskompensationen i ramarna varit god. Ekonomikontoret

7 7 (15) Årets resultatutveckling fick följande förlopp. Det underskott om ca 15 mkr som låg i korten kunde i sista stund vid slutavstämningen av semesterskulden efter lönebearbetningen i januari 2015 kompenseras genom stora semesteruttag under slutet av året. mkr 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Redovisat resultat vid rapporttillfällena feb mars/april juni aug okt boksl 2010 2011 2012 2013 2014 Anm: Avser redovisat resultat (förändring av eget kapital) vid bryttillfället inför respektive uppföljningsrapport samt i bokslutet. Vid låg är det normala mönstret att det redovisade resultatet försämras efterhand under året på grund av eftersläpningar i kostnadsredovisningen inkl utbetalningen av löneökningar samtidigt som skatteintäkterna utbetalas linjärt. Vid högre resultatnivå uppstår en successiv resultatuppbyggnad som vänds i en försvagning först under nov - dec och månad 13. I MRP anges också som ett ekonomiskt mål att resultatet ska vara tillräckligt för att, tillsammans med avskrivningarna, finansiera nettoinvesteringarna efter avdrag för försäljningar. Då klarar Trollhättans Stad av investeringarna utan att behöva ta upp lån - eller mer kortsiktigt - försämra likviditeten eller inte bygga upp den eller konsolidera sig på annat sätt vid ökad pensionsskuld och avsättningar. Bilden kompliceras av koncernbolagens investeringar för Trollhättans Stad. Tabellen nedan visar att årets resultat som uppenbart och väntat långt ifrån räcker för att finansiera årets investeringar. Men utfallet är mycket bättre än budget. Red Budget Just budget Bokslut Pronos Pronos Mkr 2012 2013 2014 2014 2014 augusti april Avskrivningar 61,7 55,1 57,0 57,0 57,3 57,5 57,0 Resultat exkl reavinster 66,5 42,9-50,1-50,1-5,7-44,3-51,3 Försäljning av anläggningstillgångar 4,0 0,8 2,0 2,0 8,3 7,0 3,5 Summa tillfört 132,2 98,8 8,9 8,9 59,9 20,2 9,2./. Nettoinvesteringar -89,4-108,3-125,0-120,0-102,3-100,0-110,0 Återstår efter nettoinvesteringar 42,8-9,5-116,1-111,1-42,4-79,8-100,8 Anm. Resultatkravet innebär att pensionsskuldsökningen inkl extra avsättning och övriga avsättningar ska konsolideras inte återlånas för investeringar utan vara tillgängliga för kommande utbetalningar. Investeringar påverkar kommande resultat genom högre avskrivningar och belastning av finansnettot. Avskrivningarna sker på historiska anskaffningsvärden. Därför är det naturligt att investeringarna är högre än avskrivningarna. Vi har inte räknat in försäljningen av inventarier och utlämnat lån till KFV eftersom den totalt sett inte medför någon förändrad ekonomisk ställning. Genom att investeringsnivån och skatteintäkternas ökningstakt varierar kraftigt bör resultatkravet ses över en konjunkturcykel. För en investeringsnivå om 100-120 mkr behöver resultatet vara 40-60 mkr. Detta motsvarar 1,5-2,2 % av skatteintäkterna. För att också ge ett utrymme som motsvarar bolagens investeringar (utöver avskrivningar) i verksamhetsfastigheter behöver resultatet vara högre. Framförallt Trollhättans Tomt AB gör stora investeringar för Trollhättans Stads skattefinansierade verksamhet. Ekonomikontoret

8 8 (15) Balansräkning - soliditet % Soliditet 80 70 60 50 40 30 20 10 0 62 17 65 63 64 13 62 16 15 17 2010 2011 2012 2013 2014 Redovisad soliditet Total soliditet Tillgångarna omfattar totalt 2 799 mkr. Redovisad soliditet är 61,5 %. I den ingår inte före 1998 upparbetad pensionsskuld som redovisas i ansvarsförbindelse. Soliditeten med hela pensionsskulden har ökat till 16,9 % på grund av lägre total pensionsskuld, se vidare nedan. Redovisad soliditet försämrades med 2,7 % - enheter. Av analysen nedan framgår att årets svaga resultat ställt mot investeringar medförde att soliditeten blev 1,1 % -enheter lägre. Ökad omslutning av omsättningstillgångar och kortfristiga skulder försvagar med -1,6 % -enheter. Det beror helt på att bolagen har mycket mer pengar i koncernsamordningen än vid förra årsskiftet. Det långsiktiga målet om ökad soliditet nåddes inte 2014. Däremot är den underliggande förändringen mycket bättre än budget. Redovisning Budget Just budg Bokslut Prognos Prognos Bidrag till förändring av redovisad soliditet, %-enheter 2011 2012 2013 2014 2014 2014 aug 2014 april 2014 Investeringar med avdrag för avskrivning -0,6-0,7-1,2-1,5-1,5-1,1-1,0-1,2 Årets resultat (ökning av eget kapital) 0,8 2,6 1,5-1,8-1,9-0,2-1,7-1,8 Försäljning av anläggningstillgångar 1,3 0,1 1,2 0,0 0,0 0,2 0,1 0,1 Avstämning mot mål om ökad soliditet 1,5 2,0 1,5-3,3-3,3-1,1-2,5-3,0 Förändring omsättningstillg/kortfr skulder 0,8-3,5-0,4 2,7 2,6-1,6 1,8 2,5 Summa soliditetsförändring 2,3-1,5 1,2-0,6-0,7-2,7-0,7-0,5 Redovisad soliditet % 64,5 63,0 64,2 63,6 63,5 61,5 63,5 63,7 Totalt inkl p-skuld i ansvarsförbindelse % 13,2 15,9 15,2 17,2 15,7 16,9 16,2 15,8 Anm: Soliditeten är den andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Som synes har tillfälliga faktorer vid sidan om resultatet och investeringarna påverkat soliditetsutvecklingen. Volymen av omsättningstillgångar - kortfristiga skulder har kraftiga variationer som är en störande faktor vid soliditetsjämförelser. Samtidigt kan ökad balansomslutning tolkas som ökad risk och minskad soliditet därmed en riktig bild. Effekten av den tillfälliga minskning av anläggningstillgångarna och ökning av omsättningstillgångarna som omläggningen från utlämnade lån till pågående placering på finansmarknaden har justerats. Trollhättans Stad avvecklade den sista delen av den långfristiga låneskulden 2008 och har inte behövt förnya den. Belåningen i koncernen kommer att redovisas i den sammanställda redovisningen i årsredovisningen. Kommunernas pensionsredovisning enligt blandmodellen innebär att pensionsrätt som är intjänad före 1998 inte redovisas som skuld i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Resultatet belastas under en mycket lång övertidstid med både den ordinarie kostnaden för intjänande av pensioner i den löpande verksamheten och avbetalning av den gamla skulden som ligger utanför balansräkningen. Detta är parat med ett systemskifte för pensionerna med övergång till löpande utbetalningar som avgiftspension i takt med intjänande. Den redovisade pensionsskulden ökade med måttliga 6,3 mkr till 257,8 mkr inkl särskild löneskatt och andel i NÄRF:s skuld. Av den avser 144,0 mkr de Ekonomikontoret

9 9 (15) delar av från och med 1998 intjänad pensionsrätt som inte har utbetalats i avgiftspension eller försäkringslösning och 113,8 utökad avsättning. Sedan år 2006 gör vi en ökad pensionsavsättning för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Under 2020-talet når pensionsutbetalningarna ur ansvarsförbindelsen sin kulmen. Planen innehåller realt oförändrade avsättningar t o m år 2011 som därefter trappas av ned till noll 2020 varefter endast ränte- och inflationsuppräkning av uppnådd extra avsättning görs (finansiell kostnad). År 2030 är ansvarsförbindelsen enligt KPA ca 855 mkr, löpande priser och inkl skatt. Av detta utgör den extra avsättningen då ca 190 mkr d v s inte mer än drygt 20 %. Detta ändå förutsatt att den inte kommer att minskas för utbetalningar fram till dess och att ränteuppräkningen fortsätter. Mot bakgrund av den stora återföringen även 2013 av betalda arbetsgivaravgifter, nu för 2005 och 2006 och den samlade skatteintäktsutvecklingen inkl generella statsbidrag gjordes i 2013 års bokslut extra avsättning för 2014 och 2015, totalt 8,1 mkr. Till detta kom den årliga ränteomräkningen och sänkt diskonteringsränta varför avsättningen ökade med totalt 20,0 mkr till 112,6 mkr inkl skatt. I 2014 års bokslut sker följaktligen endast ränteomräkning med 1,2 mkr upp till 113,8 mkr inkl skatt. Återstående belopp att avsätta enligt planen 2016 2020 är totalt 5,1 mkr. Pensionsavsättningen leder inte till något ökat åtagande eller utbetalning en del av ansvarsförbindelsen flyttas in i balansräkningen. KPA: s skuldprognos 2014-12-10 sträcker sig t o m 2019. Ansvarsförbindelsen minskar varje år genom att utbetalningarna blir högre än ränte- och inflationsomräkningen. Årets minskning är mycket kraftig eftersom ränteuppräkningen är mycket låg 14,6 mkr (1,0 %). Pensionsutbetalningarna sänker med 66,7 mkr och bromsen med 7,3 mkr. Beloppen är inkl skatt. Effekten förstärks av våra extra planenliga avsättningar som hittills har lyft in 8,2 % av ansvarsförbindelsen i balansräkningen. Rörelsekapital och likviditet Placeringen av medlen från den tidigare utlåningen till de kommunala bolagen pågår. Genom att den inte var slutförd vid årsskiftet blåser de pengar som tillfälligt finns på ett likvidkonto upp rörelsekapitalet med 335 mkr. Utan denna tillfälliga effekt minskar rörelsekapitalet Mkr Rörelsekapital med 42 mkr till 71 mkr till följd av det svaga 450 400 resultatet. Eftersom budgeten innebär en 350 kraftig minskning ner till 0 är bokslutet 71 300 250 mkr bättre. Orsakerna är bättre resultat och 200 lägre investeringar än budget. 150 100 50 0-50 -100 2010 2011 2012 2013 2014 Den låga nivån får ses mot bakgrund av att semesterskuld och periodiserade timlöner och ersättningar för december ingår som stående negativa poster om 143 mkr. Ekonomikontoret

10 10 (15) Likvida medel (kassa och bank) ökade kraftigt med 745 mkr till 843 mkr samtidigt som kortfristiga placeringar minskade med 275 mkr. Av de likvida medlen utgör 335 mkr medel som ska placeras långfristigt och 160 mkr nettoinlåning från bolagen i koncernsamordningen. Även en del av återstående 348 mkr där en stor del härrör från tidigare placeringar kan komma att placeras, i första hand då kortfristigt. Driftredovisning - översikt Verksamheten redovisar 60,5 mkr lägre nettokostnader (= överskott ) än justerad budget 2 846,2 mkr. Budgetutfallet fördelas på +6,9 mkr för nämnderna och +53,6 mkr för kommunstyrelsens gemensamma driftbudgetposter inom "finansförvaltningen". Nettokostnadsutveckling enligt bokslut % Avvikelser mot justerad budget % 15,0 8,0 13,0 11,0 6,0 9,0 4,0 7,0 5,0 2,0 3,0 1,0-1,0 utb kult-frit oms soc byggn miljö ks 0,0-2,0 utb kult-frit oms soc byggn miljö ks -3,0 Nämnder -4,0 Nämnder Mk r 71,7 5,2 32,7 8,5 6,7 0,4 5,8 Mk r 5,3 0,5 0,7-4,1 5,9 0,3-2,2 Anm: Kostnadsutvecklingen för UTB och KFN är justerad m h t överföringen av anslagen för gymnastikhallar. I diagrammet och nedan är också justerat för effekten av höjda hyror från Tomt AB vilket påverkar ökningen för Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Kommunstyrelsen (frivilliga skolformer). Budgetavvikelserna jämförs med justerad budget. Nettokostnaderna för nämnderna ökade med 4,9 % i löpande priser jämfört med 2013 års bokslut. Utbildningsnämnden redovisar 5,3 mkr lägre kostnader än budget (oktoberrapportens prognos 2,2 mkr). Utfallet innebär att verksamheten haft stora kostnader mot slutet av året. Relaterat till nämndens totala budget på 886,1 mkr motsvarar överskottet 0,6 %. Nettokostnaderna ökade med 8,6 % jämfört med 2012. Bakom den kraftiga kostnadsökningen ligger tillförda resurser utöver prisoch löneökningar om 43 mkr beroende på främst barn- och elevutveckling. Därtill fanns ett utrymme jämfört med budget sedan 2013 års bokslut som delvis har hämtats in. En stor del av nettokostnadsökningen beror på att lönekostnaderna i grundskolan ökat med 12,7 %. Detta stöder våra schablonmässiga beräkningar som Ekonomikontoret

11 11 (15) visar volymökningar med 3,9 respektive 7,7 % för barnomsorg och grundskola. Grundskolebarnen blev 362 (5,7 %) fler än 2013. Kultur och fritidsnämnden redovisar 0,5 mkr lägre nettokostnader än budget 133,1 mkr. Nettokostnadsökningen i förhållande till föregående bokslut är 4,3 %. Utfallet är nära prognosen i oktoberrapporten som var +0,6 mkr trots tillkommande tillfälliga kostnader om 1,8 mkr. Lägre kostnader för energiförbrukning och akut underhåll samt uthyrning av Folkets Park bidrar till resultatet. Omsorgsnämnden redovisar 859,4 mkr i nettokostnader vilket är 0,7 mkr lägre än justerad budget. Det är en stor och glädjande förbättring jämfört med oktoberrapportens prognos -6,2 mkr. Att ett underskott kunde undvikas beror främst på funktionshindrade/assistans där bland annat beslut om ersättningar från Försäkringskassan tillkommit. Även färre timmar inom hemvården de sista månaderna, lägre kostnader för bostadsanpassning och högre statsbidrag än beräknat har haft en positiv inverkan på resultatet. Tilläggsanslag beviljades vid aprilrapporten med 6,3 mkr för köpta platser för funktionsnedsatta och 5,5 mkr till äldreomsorgen på grund av uppdaterad målgruppsberäkning. Nettokostnaderna ökade med 4,0 %. Enligt vår schablonmässiga beräkning ökade äldreomsorgen 1,6 % i volym. Budgetläget inför 2015 har förbättrats då nämnden tillförts ca 24 mkr netto. Det har även inneburit att nämnden kunnat reservera medel för oförutsedda kostnader, vilket kan behövas då de ekonomiska förutsättningarna snabbt kan ändras. Arbetsmarknads- och socialnämnden med en nettobudget om 298,7 mkr redovisar underskott om -4,1 mkr. I resultatet på minus 4,1 mkr ingår överskott på 2,3 mkr för ungdomsanställningar (1,9 mkr beaktat i oktoberprognosen). Avräknat denna post för vilken ombudgetering kommer att begäras blir det justerande resultatet minus 6,4 mkr. Statsbidrag på 2,3 mkr har intäktsbokförts inom försörjningsstöd för att täcka kostnader för flyktingar. Övrig verksamhet hade därför ett något högre kostnadsläge mot slutet av året än vad som förutsågs i oktoberrapporten. Nettokostnaderna ökade med 2,9 % vilket innebär att de senaste årens dämpning av kostnadsökningen bröts (2,1 % 2013, 2,5 % 2012, 5,1 % 2011 och 8,3 % 2010). Kostnaderna för försörjningsstödet minskade med 5,0 mkr, vilket motsvarar den ramsänkningen som fanns i budgeten. Att kostnaderna inte minskade mer medför att tidigare års underskott ligger kvar oförändrat på -2,7 mkr för försörjningsstöd. För övriga verksamheter inom socialtjänst har nettokostnaderna ökat med 6,5 %, vilket är mer än tillskotten i budget. Jämfört med 2013 har resultatet i den delen försämrats med 3,6 mkr, till ett underskott -4,2 mkr. Under 2015 förutsätter budgeten att försörjningsstödet sänks med ytterligare 5,0 mkr. Osäkerheten kring försörjningsstödets fortsatta utveckling samt en del obalanser i övriga verksamheter innebär att det finns risk för fortsatta underskott om inga ytterligare åtgärder kan vidtas. Ekonomikontoret

12 12 (15) Byggnads- och trafiknämndens kostnader blev 5,9 mkr (6,9 %) lägre än budgetens 85,4 mkr. Kostnaderna ökade med 6,7 mkr (9,2 %) jämfört med 2013. Ökade kapitalkostnader inom väghållning och parkverksamheterna bidrar med 1,3 mkr (1,8 %) till kostnadsökningen. Väghållningen står för hela överskottet. Den snöfattiga vintern är den tyngsta faktorn men även beläggningsunderhåll och parkeringsverksamhet bidrar med stora belopp. För väghållningen blev kostnaderna 4,3 mkr lägre än oktoberrapportens prognos, bland annat genom att höstvintern inte blev den förutsatta normala. Miljönämndens kostnader blev 0,3 mkr lägre än budget 7,5 mkr, vilket medförde en kostnadsökning med 4,2 % jämfört med 2013. Dåvarande Tekniska nämndens budgetutfall blev bättre något än förutsett i årets budgetrapporter och slutade +0,5 mkr bättre för den skatte- och uppdragsfinansierade verksamheten och sammantaget för de taxefinansierade renhållning och sotning som förutsett i ett affärsmässigt nollresultat. Kommunstyrelsens kostnader ökade 1,2 % till 486,3 mkr vilket överskrider budget med 2,2 mkr. Det är 5,7 mkr bättre än oktoberrapporten fördelat på 2,9 mkr sämre för frivilliga skolformer och 8,6 mkr bättre för KS övriga verksamhet. Det senare var till stor del förväntat. Den största verksamheten frivilliga skolformer ökade kostnaderna med 2,0 % till 280,1 mkr och överskrider budget med 14,0 mkr. Enligt uppgift från Kunskapsförbundet Väst (KFV) är deras resultat -29,5 mkr. Trollhättans andel är 61 % det vill säga -18,0 mkr vilka har bokförts som kostnad. En framställning om ägartillskott förväntas från direktionen för politisk behandling. Ägarrådet har tidigare utlovat tillskott med 10 mkr eftersom anpassningen till de lägre elevtalen tar tid att genomföra. Våra volymberäkningar visar en svag minskning för frivilliga skolformer. För övriga delar av KS verksamhet är utfallet sammantaget 11,8 mkr lägre kostnader än budget. Orsakerna är oftast tillfälliga varför det inte går att förutsätta ett liknande utfall kommande år. Kostnaderna ökade 0,2 % till 205,3 mkr. Den största positiva posten +4,4 mkr är statsbidraget för skredrisksäkring vid Slumpån som betalades ut med 60 % av våra kostnader där vi sedan tidigare gjort en avsättning med förutsatt bidragstäckning på 30 %. Avtalsbunden verksamhet redovisar lägre kostnader än oktoberprognosen +3,9 mkr fördelat avtalsbunden verksamhet +2,7 mkr och kollektivtrafik +1,2 mkr. För Kommunstyrelsens driftbudgetposter inom finansförvaltningen redovisas överskott med 53,6 mkr, 17,7 mkr mer än prognosen i oktoberrapporten. Förbättringen beror främst på tidigare nämnda stora semesteruttag mot slutet av året men också på lägre pensionskostnader. Här finns redovisningen av pensionskostnaderna, anslagen för särskilda åtgärder, oförutsedda utgifter, löneökningar, avstämningar av PO-pålägg och semesterskuld samt kapitalkostnader, realisationsvinster m m. Av budgeterat 52,8 mkr för särskilda åtgärder återstår i bokslutet 18,4 mkr (19,4 mkr). Avstämningen av semesterskuld mm gav en avgående kostnad om 14,0 Ekonomikontoret

13 13 (15) mkr vilket är 18,5 mkr bättre än budget (2,8 mkr). Pensionskostnaderna blev hela 10,1 mkr (6,5 mkr) lägre än budget med lägre pensionsutbetalningar som huvudförklaring. Bromsen i det allmänna pensionssystemet och samordningen med detta har sänkt pensionsutbetalningarna. SKL informerade den 22 oktober efter att AFA Försäkring hade hållit sitt med spänning emotsedda styrelsemöte att det inte togs något beslut om återbetalning av 2004 års premier för avtalsgruppsjukförsäkring (ca 23 mkr för Trollhättan enligt våra beräkningar). Nästa beslutstillfälle är i mars 2015. Enligt SKL är det fortfarande oklart om det blir någon återbetalning. Enligt den bild vi fått vid kontakter är en förklaring till AFA:s inställning att återbetalningen är mycket komplicerad på den privata sidan. Mycket återstår där att verkställa av tidigare beslut. Se vidare driftredovisningen med kommentarer som ger en djupare bild av det beloppsmässiga budgetutfallet för nämnderna. Finansförvaltningen finns det mer att läsa om i särskild verksamhetsredogörelse. Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna blev 102,3 mkr. Detta var 17,7 mkr lägre än den fastställda investeringsramen 120 mkr. Utfallet blev däremot ovanligt nog lite högre än vår investeringsprognos, som alltsedan aprilrapporten varit 100 mkr. Eftersom ramen i en avdragspost förutsätter förseningar och senareläggningar om 26,7 mkr är utfallet 44,4 mkr lägre än nämndernas investeringsanslag. Investeringsredovisning per nämnd samt sammanställning av stora objekt finns längst bak i rapporten. Vi har också lagt in en kolumn som visar prognosen i augustirapporten. Av investeringsredovisningen framgår att framförallt KS men också Byggnads- och trafiknämnden har stora budgetavvikelser. De största objekten är Lyrfågelns konstgräs och Torsbo konstgräs Djupare redovisning och kommentarer till objekt kommer i nämndernas verksamhetsredogörelser. Stora investeringar genomförs för Trollhättans Stad i de kommunala bolagen. I 2015 års budget är beaktat 34,6 mkr i förseningar från 2014 inkl 5,0 mkr 2016 och 2,7 mkr som nu är upptaget på driftbudgeten. Detta innebär att utfallet till mycket stor del redan är beaktat i 2015 års budget. De 9,8 mkr som återstår bör i huvudsak vara överskott på anslag som kommer att slutredovisas. Ekonomikontoret

14 14 (15) Bedömningen i budgetrapporter Sammantaget har nämndernas (inkl KS för egen verksamhet) bedömningar en kurva som startar i februari med -12,7 mkr och sedan försämras till -29,2 mkr i april och ned till en botten på -43,0 mkr i juni. Därefter förbättras prognoserna stegvis till -31,8 mkr i augusti och -15,2 mkr i oktober. Kurvan landar slutligen i +6,9 mkr. Anm: Vi har justerat prognoserna för beviljade tilläggsanslag. Ekonomikontorets justering är av prognoserna vid sammanställningen är inte inräknad. Spännvidden 49,9 mkr mellan sämsta prognos och utfallet är mycket i pengar. Relaterat till nettokostnaderna för nämndernas verksamhet är den 1,8 % vilket är mycket ställt mot de små marginalerna i vår ekonomi. Detta visar att våra höga krav på styrning, kontroll och goda prognoser är motiverade samtidigt som man behöver ha respekt för osäkerheten och de stora talen. Förutsättningarna varierar men generellt framstår en utveckling av prognosarbetet som angelägen. Ekonomikontorets bedömning i rapporterna att det fanns tecken på ett mer positivt utfall har sammantaget infriats. Vi la in justeringar av prognoserna vid totalsammanställningen. De gjordes som en markering vi bedömde att det ändå fanns utrymme kvar för stora förbättringar. Men vi väntade oss ett större överskott för Utbildningsnämnden medan däremot Omsorgsnämnden överraskade positivt. Behandling av budgetutfall Inräknat hela resultaträkningen blev utfallet 50,0 mkr bättre än budget. Av detta står nämnderna för +6,9 mkr medan +43,1 mkr kommer från gemensamma poster. Nämnder med överskott har +13,2 mkr och underskottsnämnderna -6,3 mkr. Stora delar av överskotten kommer att få lämnas tillbaka eftersom resultatfonder redan har nått taket eller det ligger inom verksamhet där resultatfonder inte tillämpas. Å andra sidan kan undantag behöva göras för underskott. Prövningen kommer att göras i bokslutsberedningen efter förslag från nämnderna i verksamhetsredogörelserna. Efter 2013 års bokslut finns netto 34,5 mkr i resultatfonderna varav 6,1 mkr för uppdragsfinansierade Produktion. Resterande 28,4 mkr motsvarar 1,0 % av nämndernas nettokostnader. Resultatfonderna är en del i den interna ekonomistyrningen. Om en nämnds kostnader blir lägre än budget kan nämnden spara till kommande år. När pengarna sedan används blir kostnaderna högre och resultatet därmed lägre. Behållningen i resultatfonderna får på områdesnivå inte överstiga 3 % av verksamhetens kostnad. Kommunstyrelsen kan medge en gräns om 5 % för mindre och/eller intäktsberoende verksamheter eller av andra särskilda skäl. Budgetutfallet har även i det här bokslutet påverkats mycket av överskott på grund av förseningar i utnyttjandet av speciella projekt/anslag. I 2015 års budget har avsatts 0,5 mkr för ombudgeteringar vilket inte kommer att räcka. Ytterligare anslagsbehov bör täckas ur andra poster inom särskilda åtgärder eller annat beräknat överskott för att inte försvaga budgetbalansen. Ekonomikontoret

15 15 (15) Konsekvenser 2015 Ekonomin har försvagats under år 2014. Men genom bättre resultat och starkare rörelsekapital än de förhållanden som var kända under arbetet med 2015 års budget har förutsättningarna blivit bättre än vad vi tidigare har räknat med. För nämndernas del var prognoserna dystra vid arbetet med 2015 års budget. Även om många avvikelser är av tillfällig natur bör utrymmet i deras budgetar för 2015 ha blivit lite större. Däremot vill vi varna för att ännu en minskning av semesterskulden skulle kunna hjälpa upp resultatet. Under 2015 får vi vara beredda på att det kan bli en återgång i riktning mot ett normalläge. Det medför att den tillfälliga kostnadsminskningen genom lägre skuld 2014 vänds till en tillfällig kostnadsökning. Skatteintäkterna 2015 ligger enligt SKL:s senaste prognos i december m m nästan exakt på nivån i 2015 års budget. Här blir skatteunderlagets utveckling i riket avgörande. Budgeterad löneavsättning bedömer vi som tillräcklig och gynnsam i vår låginflationsekonomi. Om den sista återbetalningen från AFA äntligen skulle bli av blir det ett betydande tillskott. Å andra sidan är risken överhängande för en stor tillfällig kostnad för sänkt diskonteringsränta i beräkningen av pensionsskulden. Finansiella mål och balanskrav De finansiella målen har berörts mer eller mindre uttalat ovan. Rapporten visar alldeles som väntat att de långsiktiga finansiella målen inte nåddes. Budgeten byggde ju på att tidigare konsolidering skulle användas. Däremot har utfallen genomgående blivit mycket bättre än vad som följer av 2014 års budget. Följande uppställning visar en preliminär och förenklad balanskravsutredning: Mkr Redovisat resultat +0,4 Avgår reavinster -7,5 Justering reavinster enligt undantagsmöjlighet +3,4 Justerat resultat -3,7 Medel från resultatutjämningsreserv +3,7 Balanskravsresultat ±0,0 En formaliserad och definitiv balanskravsutredning kommer att lämnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Annika Wennerblom Stadsdirektör Dan Jonasson Ekonomichef Ekonomikontoret

16 Resultaträkning Noter Budget Bokslut Mkr 2014 2014 2013 2012 Verksamhetens intäkter 1 622,4 636,9 685,3 Verksamhetens kostnader 2-2 846,1-3 408,2-3 260,9-3 226,0 Avskrivningar 3-57,0-57,3-55,1-61,7 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 903,1-2 843,1-2 679,1-2 602,4 Skatteintäkter 4 2 235,3 2 228,3 2 170,2 2 124,8 Generella statsbidrag o utjämning 5 564,0 565,3 531,6 489,3 Finansiella intäkter 6 60,8 53,5 49,5 70,0 Finansiella kostnader 7-6,6-3,6-28,9-12,5 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER -49,6 0,4 43,3 69,2 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT -49,6 0,4 43,3 69,2 Kassaflödesanalys Noter Budget Bokslut Mkr 2014 2014 2013 2012 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -49,5 0,4 43,3 69,2 Just ej likviditetspåverkande poster 8 63,4 57,2 92,1 89,3 Minskn av avsättn p g a utbet -9,0-7,4-15,5-13,7 Förändr av kortfr fordr/skulder m m 94,0 451,9-182,9 86,3 Kassaflöde från löpande verksamhet 98,9 502,1-63,0 231,1 INVESTERINGAR Bruttoinvesteringar -120,0-111,8-122,0-101,0 Övriga investeringsink/inv bidrag 9,5 13,7 11,6 Försäljning av anläggn tillg 9 2,0 8,3 27,9 6,2 Kassaflöde från investeringsverksamh -118,0-94,0-80,4-83,2 FINANSIERING Nyupptagna lån Amortering skulder Förändr långfr fordringar 15 337,0 24,1 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamh 0,0 337,0 24,1 0,0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -19,1 745,1-119,3 147,9