Åhörarkopior Stefan Hertz föreläsning Expomedia konferens Psykisk (O) Hälsa - Samhällets barn & unga 2019

Relevanta dokument
Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Samhällets utmaningar

Basgrupper Text: Urban Hansson

Arbetsplan Norrsätraskolan /18

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Stödjande observationer

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Vad kan kooperativt lärande ge skolan? Niclas Fohlin

Visa respekt mot vuxna och barn.

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Skolans perspektiv Laila Andersson rektor Mattlidens skola

Analys av Dialogmöte

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

Formativ Undervisning

Förväntansdokument Lars Björkqvist Sektorschef

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Utmaningarna för förskolan

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET

Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande. Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017,

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18

Förslag på intervjufrågor:

Näshulta friskolas/fritidshems plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Skolplan Med blick för lärande

Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Reviderad Likabehandlingsplan för Mullhyttans skola och fritidshem

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

SET. Social Emotionell Träning.

Fördjupad kartläggning

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Handlingsplan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Gräsmarks skola och fritidshem

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Q1 Känner du arbetsglädje i skolan?

Likabehandlingsplan Grundsärskolan Odelsbergsskolan och Strömstiernaskolan.

STYRDOKUMENT Policy för medarbetare, chefer och ledare

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur

Perspektivinsamling - frågeställningar

SSP Svenska skolan i Paris

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Varje elev till nästa nivå

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Förslag till intervjufrågor vid observationer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Likabehandlingsplan för Grundsärskolan

Ledarskap och medarbetarskap

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

En ledare är tydlig.

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan läsåret 2016/17. Häsängsskolan/Stråningstorpsskolan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Mål, friutrymme, process

Framgångsrik undervisning i helklass En specialanpassad föreläsning för LR på 1,5 timme

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Supportgrupper. Jessica Schmidt

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Transkript:

Framgångsrik undervisning och ledarskap i besvärliga klasser och skolor En översikt Föreläsare: Stefan Hertz www.stefanhertz.se 1 Vem är jag Utbildad SO lärare Pappa Lärarutbildare Skolutvecklare Coach Licensierad förändringsledare Föreläsare Författare 2 Vad är en skola? Vad har ni för bild? Vad har tror ni att föräldrarna har för bild? Vad har tror ni att eleverna har för bild? Vi behöver presentera vår bild av skolan för föräldrarna och eleverna Varje dag Varje lektion I all vår kommunikation till föräldrarna och eleverna och inom vår skola Om vi som jobbar i skolan inte presenterar skolan, så skapas andra individuella bilder. Det är vi som är utbildade för vår verksamhet. Det är även vår arbetsplats 3 1

Skolan är en lärandearena Skolan behöver en vision en riktning Det krävs även metoder och verktyg för förändring Det går att skapa förändring i enskilda klasser och grupper, där var och en arbetar på sitt sätt i sina klasser. Men Skolan tjänar på att ha ett gemensamt synsätt, en gemensam vision och tanke på hur lärandearenan skapas och upprätthålls. Eleverna behöver uppfatta oss lärare som ett team. 4 Isberget (Vad finns under ytan?) Kursplaner Läroplaner Styrdokument En verktygslåda behövs för att jobba med det som finns under ytan Grupprocesser Mindsets Identiteter Kränkningar Normsystem Informella Ledarskap Mobbning Kulturer Drömmar Min egen skolgång Förväntningar Föräldrar Kollegor Elever Samhället Omgivningen 5 Två huvudgrupper av elever i gruppen/klassen Medkulturen - De elever skolan fungerar för. Motivet till att gå i skolan är att få betyg och gå vidare i jobb eller studier. Motkulturen De elever som skolan inte fungerar för. Skolan är till för att träffa kompisar och ha roligt Det som styr dessa olika kulturer är KASAM. Känsla av sammanhang. 1) Begriplighet 2) Hanterbarhet 3) Meningsfullhet 6 2

Undervisningen och skolan behöver utveckla elevernas KASAM Begripligheten Hanterbarheten Meningsfullheten De är drivkrafter som eleverna har nytta av både i skolan och i framtida liv. 7 Tre olika fokus kring ansvar Några begrepp: My business Det är jag som måste vara en del av förändringen och ta mitt ansvar. Your business : Det är någon annans fel, problem eller ansvar. Om inte. God s business Det ligger helt utanför min, vår eller andras makt/påverkan. Till exempel vädret, sjukdomar, diagnoser, m.m. Så är det!, jag har en sådan otur jämt! Hur ser det ut för dig? Var lägger du oftast fokus? 8 Främjande faktorer på skolan Trygg skol och klassrumsmiljö Tydlig riktning och ansvarstagande Synligt ledarskap från rektor och lärare Tydliga mål och förväntningar Samarbetsklimat - arbete mot gemensamma mål I undervisningen och i klassrummet Lärare som har en bred arsenal av metoder och verktyg samt god ämneskunskap. De har en varierad undervisning Lärare som har kunskap om hur lärande går till Lärare som är relationsbyggande Lärare som utgår ifrån elevers individuella behov Lärare som tror på elevernas potential för lärande Lärare som samarbetar med andra lärare 9 3

Fyra fack för framgång Metod Träna både dig själv och eleverna i olika metoder. Här ökar vi hanterbarheten. Mitt ansvar Mål Det behöver betyda någonting för mig/den som ska skapa förändringen. Om inte jag, eleven eller skolan har ett tydligt mål skapas ingen förändring. Möjligt Avgörande komponent. Om det egna ansvaret inte finns där så finns det ingen drivkraft. Ansvaret för resultatet ligger då på någon annan. Gäller både lärare och elever. Skapa bilder av att det är möjligt. Då kan man sätta delmål. Motivationsskapande. Om eleverna och vi själva i skolan ser möjligheterna ökar meningsfullheten att genomföra och slutföra ett mål 10 Ledarskap på många nivåer Rektors ledarskap Lärares ledarskap Om rektor ger förutsättningar, riktning och mandat till lärare att skapa förändring i sitt klassrum, kan skolan förändras klassrum för klassrum. Det kräver att alla vuxna är i my business och att de samarbetar med elevernas bästa i fokus Hela skolans miljö måste involveras i förändringsarbetet 11 Ledarskap i skolan och i klassrummet Att vara lärare är att vara chef och ledare för en grupp som ska nå mål. Vad är skillnaden mellan en chef och en ledare? En chef har en formell position, mandatet från ledningen att bestämma över t.ex. en grupp. En ledare behöver inte ha en formell position utan har gruppens och individens mandat att leda. En grupp söker alltid en ledare, om den formella inte uppfyller gruppens krav/önskemål och behov, utser gruppen en informell ledare. Erövra mandatet att leda individen och gruppen. Bli gruppens ledare. 12 4

För att bli en bra ledare behöver man bland annat följande: En god självkännedom och vara lyhörd. En god förmåga att se orsaker till beteende hos både individ och grupp. Förstå hur grupper fungerar och hur man får gruppen med sig Utgå ifrån värderingsprinciper som är väl befästa hos en själv. Ha en tydlig bild av vad man vill uppnå och varför Vara proaktiv, kunna observera och förstå vad som behöver göras, helst innan det hänt. Förmåga att kunna kommunicera effektivt i konkreta termer. Förmåga att se det osynliga/det som sker under ytan. Ha kunskapen och förmågan att agera utifrån det man upptäckt. Kunna använda gruppen som draghjälp. 13 Hur ser mönstret ut i gruppen? Se under ytan Undersök hur blickar, kroppsspråk, kommentarer sprids i klassrummet. Vilka belöningssystem finns internt i gruppen? Skratt, beröm, uppskattning och vid vilka tillfällen/situationer? Får man högre status vid vissa aktiviteter? Finns det en informell ledare i gruppen? Vilka styrmetoder har den? Finns det härskartekniker i gruppen, vilka riktar sig de mot? Se eleverna på fler arenor: Titta i matsalen, på rasten, i korridoren, på idrottslektionerna, i slöjden Analysera och sätt in åtgärder, riktade mot målet 14 Vad behöver olika elever i klassen för ledarskap och hjälp från dig som ledare utifrån vad de hitintills visat? Coachande ledarskap Motiverande ledarskap Kan och vill Kan, men vill inte Kan inte, men vill Kan inte och vill inte Tränande ledarskap Styrande ledarskap 15 5

Skapa en arena för lärande i ditt klassrum Så här vill jag ha det i mitt klassrum! Bestäm dig! Skriv ned för dig själv hur du vill ha det och varför! Klassrumsaktiviteter som leder mot: 1) Kunskapsmålen 2) De sociala målen Lista och skriv ned vilka aktiviteter/beteenden som du förväntar dig i klassrummet. Gräns vid dörren Rast 16 Hur skapar man förutsättningar för undervisning i helklass? Träna in att klassrummet är ett rum för lärande. Skapa ett mönster som eleverna kan följa. Det skapar trygghet att de vet hur det ska vara. Mönstret skapar även förutsättningar för lärande. Inled lektioner med ritualer(start och avslutning) och rubriker som anger lektionens innehåll. Rubriker som är likadana varje gång Skapa trygghet för eleverna genom förutsägbarhet Utveckla din undervisning så att eleverna klarar målen 17 Skapa en klassrumsmiljö som underlättar lärandet och kommunikationen i klassrummet Placering för ett gemensamt lärande. Aktivera eleverna som lärresurser till varandra. Möjliggör att växla mellan individ och gruppundervisning. Basgrupper EPA - metoden 18 6

Eleverna behöver tränas i metoder för lärande Ex. Träning att ta emot instruktioner och anteckna: Nu tränar vi på att lyssna och anteckna: i 5 min -10 min 15 min 20 min. Jag pratar Ni antecknar. Öka tiden succesivt. Ex. Träning i att arbeta i grupp: Nu tränar vi på att arbeta i grupp med en gemensam uppgift i 5 min 10 min 15 min 20 min. Alla deltar i arbetet. Så här deltar man För att vi ska kunna träna effektivt behöver ni komma i tid och ha med er: Penna, bok, material 19 A - B - C Förstärk de positiva framgångarna. Lyft upp de som gör rätt, skapa ett mönster. Lägg fokus på det positiva. Fira framgångarna! Lektionsinnehållet Bra saker att tänka på Entrenceticket - Svarar på vad lektionen syftar till. Nu har vi 40 minuter på oss att lära oss så mycket som möjligt Varför är vi här Varför ska vi hålla på med det här under lektionen? Hur ska vi arbeta för att få ut så mycket som möjligt av lektionen? Vad behöver vi för att lära oss? Vad behöver vi varandra till för att lära oss mer än vi kunde innan? Vilken roll ska jag ha som pedagog, du som elev? Hur ska vi lära oss av varandra? Vad behöver vi av varandra? Vilket är vårt delade ansvar? 20 Skapar ett pedagogiskt kontrakt mellan eleverna och dig Börja alltid med en Entrenceticket! Exit ticket Samlar upp och sorterar vad som hände under lektionen. Skapa gärna en rutin att eleverna skriver ned ett ord eller mening som sammanfattar lektionen. Skapar en möjlighet att se vad som hände under lektionen 21 7

Gå inte för snabbt fram. Träna in grundläggande färdigheter För svårt För lätt Ta det stegvis och i lagom takt 22 I förändringsarbetet i klassrummet och på skolan Förändra stegvis med riktning mot målet/visionen Skapa mätbara, konkreta punkter över förbättringsområden Fira framgångar och delsegrar. Sedan nästa punkt på listan. 23 www.stefanhertz.se info@stefanhertz.se 0730 21 50 28 Kontakta gärna mig vid frågor 24 8